Delrapport SUNT LIV år 1

Transkript

1 Delrapport SUNT LIV år 1 Nu har första gruppen med deltagare avslutat sitt år i Sunt Liv. Projektet rivstartade hösten 2007 och verksamheten är i full gång. Varje grupp går ett läsår med start i augusti och avslutning i maj året därpå. All verksamhet sker på dagtid. Projektets syfte är att underlätta för unga personer med lätt/medelsvårt funktionshinder att flytta till eget boende. Vi har sett att det finns många svårigheter att leva hälsosamt, när utbudet och marknadsföringen av onyttig snabbmat är enormt samt förståelsen och motivationen för motion är begränsad hos målgruppen. Vi kommer nu att redovisa vad vi gjort under året, hur vi följer projektansökan och vad vi eventuellt funderar på att förändra till det bättre. Deltagare: Under året har vi haft 7 deltagare i basgruppen. Det är modiga personer, med tanke på att de har ett förståndshandikapp och ändå vågar prova en helt ny verksamhet. Vi projektledare hade ingen befintlig grupp att visa upp i rekryteringsskedet, utan de nya deltagarna startade verkligen från noll. 2 deltagare valde att gå tillbaka till sin ordinarie Daglig Verksamhet eftersom de inte klarade de nya rutiner de ställdes inför. Övriga deltagare har haft i stort sett 100 % i närvaro. De har verkligen utvecklats och blivit mer självständiga under året. Vi jobbar hårt med att hitta metoder och goda vanor som underlättar det självständiga livet på ett positivt och hälsosamt sätt. Intresset för år 2 är stort och vi har en full grupp på 7 personer klar inför höstens uppstart. Det är viktigt att individerna i gruppen fungerar tillsammans, så det har funnits tillfälle att prova på Sunt Liv under några dagar i vår, för att både vi projektledare och deltagaren ska

2 känna att det fungerar bra. Genom vår personkännedom och kontakter vet vi vilka ungdomar som tillhör målgruppen unga funktionshindrade personer som snart flyttar eller nyligen har flyttat hemifrån och kan därför rekrytera rätt deltagare. Verksamhet: I kursiv stil följer utdrag ur projektansökan. Därefter redovisar vi i vanlig stil vad vi gjort under året. Arbeta både individuellt och i grupp. Teori på en för individen lämplig nivå, t.ex. motivationsarbete, kostens betydelse för hur man mår, allmänbildande samhällskunskap, information om alkohol, narkotika och tobak samt sex och samlevnad. Metod: grupparbete, studiebesök, kollage, dagbok för egen reflektion. Vi har valt att kalla all form av teori för Sunt Liv-skola. För att stärka självkänslan har deltagaren presenterat sig själv med hjälp av ord och bilder. Tips för ett sunt liv? Vad är svårt med att bo själv? Sömn? Tips till varandra blev flera bra kollage. Det visade sig vara mycket svårt med mått- och mängdlära i samband med recept, så vi har konstruerat ett spel för att träna på matsked, tesked, deciliter o.s.v. Introducerat tallriksmodellen. När Fredrik Paulun höll föreläsning för kommunanställda så var vi med. Gruppen har gjort diverse studiebesök: miljö-utställning med återvinning, veterinären för att höra om djurens behov av bra och regelbunden kost och motion, besök på biblioteket. Filmer och samtal om kroppen: hjärta, puls, cirkulation, viktens påverkan på kroppens funktioner. Fysisk aktivitet baserad på lågintensiv förbränningsträning. Vi vill visa de möjligheter som finns för att hitta den motionsform som passar var och en. Varje måndag har vi All-gympa, där förutom Sunt Liv-gruppen även andra deltagare från Handikappomsorgen i Falköping kan delta. Runt 15 personer brukar vara med. Målet är att locka till aktivitet på ett roligt sätt, så att deltagaren känner hur gott det är för kroppen att röra sig så man vill fortsätta motionera. Friluftsdagar med vandring och matlagning ute i naturen. Gympagruppen och flera andra deltagare (50 pers) deltog i Special Göteborgsvarvet, 4 km. De här aktiviteterna har vi också provat: cirkelträning, innebandy, stavgång, step-up, koordinationsträning, show down, spinning, motionsspår på Mösseberg, badminton, simning, styrketräning, goal ball, basket, hinderbana. Öka kroppskännedomen genom bl.a. taktil stimulering, massage, gymnastik och rollspel. Introduktionskurs i kompis-massage. Kommunens sjukgymnast har varit med på vår All-gympa och visat bra rörelse- och koordinationsträning.

3 Afrikansk dans. Gemensam matlagning. Även inköp och planering inför helgen. Vi börjar dagen med gemensam frukost för att skapa goda kostvanor. Vi har kommit fram till att beteckningen Nyckelhålsmärkt är ett enkelt och pedagogiskt sätt att underlätta vid inköp. Oavsett om man ska handla frukostflingor, korv, ost eller yoghurt fungerar det att titta efter nyckelhålet. Det pågår ju alltid en diskussion om nyckelhålsmärkningen är relevant, men för vår grupp är den ett bra instrument och det blir i alla fall inte onyttigt att köpa sådana livsmedel. Vi har fått väldigt bra kontakt med en Ica-affär i området där flera deltagare bor. Personalen i affären har guidat oss genom Frukt- och Gröntavdelningen och vi har även fått ett studiematerial ämnat för grundskolan. Jättebra! Gruppen har undersökt hur mycket socker det är i olika varor. När vi handlar mat i affären jobbar vi ofta med arbetsuppgifter, t.ex. Finns det färdiglagad mat som är nyckelhålsmärkt? Leta reda på en frukt eller grönsak som du aldrig smakat på och skulle vilja prova. Vad heter den? Den gemensamma frukosten är en viktig start på dagen. Då kan man bredda sina vanor och våga prova det man inte brukar ha på sitt eget frukostbord. Vår grupp lagar lunch flera gånger i veckan. Då är vi i ett skolkök, så att var och en har egen spis och verkligen får göra alla stegen i matlagningen själv. På fredagarna gör vi matlådor, så deltagaren har ett vettigt mål mat till helgen. Sunt Liv lagade sund och god nyckelhålsmärkt lunch till all daglig verksamhet i Falköping, 75 portioner, vid ett tillfälle. Det ska vi göra igen, för det var uppskattat av alla parter! Mätbara mål: Deltagarna genomförde konditionstest vid tre tillfällen under året. Detta genomfördes på Vara folkhögskola, som är en samarbetspartner i projektet. Vi har också gjort Hälsoprofilbedömning tre gånger under året, inkl blodtrycksmätning och kontroll av vikten. Genom ett eget konstruerat Frukt- och motionskort (bifogas) kan vi följa hur vanorna ändrats över året. Då förändringsarbetet är på lång sikt är det svårt att se tydliga resultat, men vi märker tydligt att goda vanor ger en hälsosam förbättring. Personalutbildning: De två projektledarna har deltagit i Västra Götalandsregionens Bildningsförbunds projektledarutbildning, två dagar. En viktig del av projektet är att vi erbjuder omsorgspersonalen i Falköping relevanta utbildningsdagar i samarbete med SISU Idrottsutbildarna och Vara folkhögskola. Denna gång tog vi hjälp av dietist Pernilla Larsson från Trollhättan. Hon föreläste om Maten hur påverkar den vår hälsa?. Därefter fick personalgrupperna arbeta med olika frågeställningar kring hur vi kan hjälpa och stötta omsorgstagarna till ett sunt liv. Vi kan nämna att administrationen på vår socialförvaltning blev inspirerade av oss och anlitade samma föreläsare för fler utbildningsdagar.

4 Spridning: Vid kommunens Kvalitetsdag presenterade vi projektet. C:a 400 besökare. Radio Skaraborg gjorde reportage om projektet både i uppstarten och efter ett halvår. Vi var även med i riksradions Klartext. Ett flertal praktikanter har varit med oss, bl.a. från Högskolan Väst (Hälsopromotionutb), Omvårdnadsprogrammet på Ållebergsgymnasiet i Falköping samt från Fritidsledarutbildningen på Vara folkhögskola. Socialnämnden har besökt oss ett flertal gånger. Sunt Liv lagade sund och god lunch till all daglig verksamhet i Falköping, 75 portioner, vid ett tillfälle. Det ska vi göra igen, för det var uppskattat av alla parter. Öppet Hus i Sunt Livs lokaler för att visa hur projektet jobbar, över 50 besökare som bjöds på nyttigt tilltugg (för att visa bra alternativ). Projektledarna hade föreläsning och utställning på Idébytardagen i Mariestad, där gamla Skaraborgs kommuner deltog. Det var många åhörare som visade stort intresse för projektet. Likaså var vi inbjudna att föreläsa på en rikskonferens i Stockholm (FOMS för tjänstemän som arbetar med fritid för funktionshindrade, ca 300 pers). Responsen var enorm, och vi är nu inbjudna att föreläsa i bl.a. Växjö och Göteborg. Tydligen lyckas vi entusiasmera och inspirera folk med våra idéer runt Sunt Liv. Vi har varit med på gymnasiesärskolans föräldramöten, för att föräldrar och elever ska få tid på sig att planera in Sunt Liv efter skoltidens slut. Deltagarna fixade en tipspromenad i närheten av dagcenter för andra omsorgstagare och personal. Syftet var att aktivera och inspirera andra människor till rörelse. Projektet samarbetar med Vara folkhögskola på flera sätt, främst genom Fritidsledarutbildningen. Elever har gjort studiebesök hos Sunt Liv och vi har varit på skolan för att göra konditionstester. Genom att inspirera eleverna för vi ut vårt budskap i verksamhet runt om i regionen. Resultat: Projektet har mottagits oerhört positivt inom vår verksamhet och i andra kommuner! Vi hör på samtalsämnen t.ex. bland personal på gruppbostäder att det har blivit mer fokus dels på nyttig och hälsosam mat och dels på rörelse och motion. I projektet har vi visat de olika anläggningar som kommunen kan erbjuda och dess möjligheter. Alla deltagare har på så sätt hittat någon form av motion som de tycker om, t.ex. styrketräning, spinning, stavgång eller gym. Kostvanorna har förändrats till det bättre under projektets första år: mera frukt och grönt, Coca Cola har bytts ut mot mineralvatten, bättre frukostvanor, färre pizzor, deltagarna har blivit bättre på att laga egen mat. Sunt Liv har inspirerat till ett hälsotänk inom hela verksamheten. Som en positiv bieffekt har vi funnit att deltagarna utvecklas socialt.

5 Flera deltagare behöver längre tid än ett år på sig för att ändra gamla vanor. Koordinationsträning har visat sig vara välbehövlig, då många har svårigheter med att känna till sin egen kropp. Fortsättning: Vi projektledare är öppna för att förändra projektet positivt. Till exempel funderar vi på om deltagaren ska vara med 1-2 dagar/vecka under flera år, för att hålla goda vanor aktuella. Är det bäst att gå utbildningen direkt efter gymnasiesärskolan eller är det bättre att jobba något år först? Många elever är inställda på att börja arbeta efter skolan. Lösningen är nog att vi som så ofta annars får vara flexibla och se individuella lösningar. Vi tycker att vi har hittat många bra arbetsmetoder och fått fram egna lösningar som har visat sig funktionella. Vi har även fått god respons från andra grupper som använt sig av våra metoder när de startat upp liknande verksamheter. Den goda respons vi fått när vi presenterat vårt projekt stärker oss i vår övertygelse om att vi är på rätt väg. Vi ser fram mot att kunna fortsätta projektet och utveckla de idéer och tankar vi har i praktiskt arbete då vi märkt att det är en bra modell att använda för den målgrupp som vi vänder oss till. Vill du veta mer? Kontaktuppgifter: Bosse Andersson Barbro Skoglund Dagcenter Freja Dagcenter Freja Frejagatan 6 Frejagatan Falköping Falköping bo.andersson@falkoping.se barbroskoglund_1@hotmail.com