Bullerutredning Kronandalen

Transkript

1 Luleå kommun Luleå

2 Datum Uppdragsnummer Utgåva/Status 1 Anders Sjöholm Johan Jönsson Erik Hedman Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Skeppsgatan Malmö Telefon Fax Organisationsnummer

3 Sammanfattning En bullerutredning har genomförts utifrån en strukturplan för ny planerad bostadsbebyggelse i Kronandalen i Luleå. Beräkningarna visar att riktvärdet 55 db(a) vid fasad överskrids vi samtliga fasader mot de större vägarna i området. Bostäder bör utformas så att minst hälften av bostadsrummen placeras mot en sida där 55 db(a) ekvivalent ljudnivå och 70 db(a) maximal ljudnivå (nattetid) inte överskrids. Bebyggelsestrukturen i planen har genomgående en bra utformning för att minimera bullerpåverkan från trafiken. Hörnlägenheter är generellt svåra att klara utomhusriktvärden för. Där det är svårt att uppfylla ovanstående riktvärden finns i många fall möjlighet till att uppföra små lägenheter under 35 kvadrat, då det vid dessa tillåts upp till 60 db(a) ekvivalent ljudnivå vid fasad. Om tung trafik kommer att trafikera området regelbundet under nattetid (ex. linjetrafik) kan det bli svårt för hörnlägenheter att klara 70 db(a) vid fasad nattetid vid den tystare sidan. Uteplatser kan, utom i ett undantagsfall, placeras på innergårdar utan risk för överskridande av riktvärden. i Trafikanalys Luleå Kronan

4 Innehållsförteckning 1. Bakgrund Förutsättningar Metod Bebyggelseförslag Trafik Riktvärden för trafikbuller Allmänt om buller Resultat Avstämning mot riktvärden Trafikering med elbussar Bilagor Bilaga 1 Ekvivalent ljudutbredning 2 m över mark trafiksituation år 2030 Bilaga 2 Maximal ljudutbredning 2 m över mark trafiksituation år 2030 Bilaga 3 Högsta beräknade frifältsvärde vid varje byggnads fasad ekvivalent ljudnivå trafiksituation år 2030 Bilaga 4 Högsta beräknade frifältsvärde vid varje byggnads fasad maximal ljudnivå trafiksituation år 2030 Bilaga 5 8 3d vy över området där frifältsvärden vid fasad (ekvivalent ljudnivå) visas för varje våningsplan och per 2,5 m längs fasaden. ii Trafikanalys Luleå Kronan

5 (PM/Rapport) 1. Bakgrund På Kronanområdet växer en ny stadsdel fram. Det tidigare regementesområdet har sedan ett antal år tillbaka börjat en omvandling till ett nytt bostadsområde som fullt utbyggt kommer att bli Luleås största stadsdel. År 2015 togs ett program fram för den huvuddelen av området, kallat Kronandalen, som är tänkt att bli Kronans centrum. I detta område planeras en tät bebyggelse med halv- till helslutna kvarter i fyra till fem våningsplan. För närvarande bor cirka 1500 personer i Kronan, men efter en full utbyggnad av Kronandalen kommer detta öka till cirka Figur 1 Programområdets placering i Luleå (bakgrundskarta Bing maps). Området består idag av blandade verksamheter 1 av 10

6 2. Förutsättningar I denna utredning studeras bullersituationen för den nya planerade bebyggelsen i Kronandalen utifrån den strukturplan som erhållits från Luleå kommun. Ramböll har via en trafikmodell i ett parallelluppdrag beräknat trafikalstring för det aktuella området. 2.1 Metod Samtliga beräkningar i utredningen genomförs enligt den nordiska beräkningsmodellen för vägtrafikbuller (Naturvårdsverket rapport 4653, 1996). Beräkningarna genomförs i programvaran SoundPLAN version 7.3. I programmet har en tredimensionell beräkningsmodell byggts upp där hänsyn tas till marknivåer, markbeläggning, vägar och byggnader. 2.2 Bebyggelseförslag Inom programområdet planeras för nära 2500 nya bostäder, till stor del som lägenheter, men även en mindre del radhus längs de mindre gatorna i områdets utkanter. Områdets parkeringsbehov uppfylls genom åtta parkeringshus placerade i området ytterkanter. Det är till dessa parkeringshus som en stor del av trafiken i området väntas gå. Figur 2 Illustrationsplan över Kronandalen med ny kvartersindelning och ny infrastruktur (Luleå Kommun 2016) 2 av 10

7 2.3 Trafik Trafikuppgifter som används i beräkningarna kommer från en trafikutredning för området genomförd av Ramböll under 2016 (PM Trafik Kronandalen, 2016). I utredningen redovisas vardagsdygnstrafik för en framtida trafiksituation runt år Då gällande riktvärden avseende trafikbuller baseras på årsdygnstrafik (ÅDT) har trafikmängderna i utredningen räknats om med faktor 0,9. Figur 3 Vardagsdygnstrafik (fordon/dygn) inom och runt Kronan för situation år 2030 med Kronandalen fullt utbyggd. Observera att trafikmängderna har räknats om till ÅDT med faktor *0,9 i bullerutredningen. Samtliga gator inom Kronan har räknats som 30 km/h. Andelen tung trafik har räknats som 3 % på gator inom Kronan där ingen busstrafik går utom på gångfartsgator samt infarter tillparkeringshus där ingen tung trafik bedöms gå regelbundet. På gator med planerad busstrafik har andelen tung trafik räknats som 7 %. Planerade kollektivtrafiklinjer kan ses i figur 4 nedan. I övrigt har beräkningarna gjorts med 7 % tung trafik på Bensbyvägen enligt trafikmätningar, 10 % på Svartövägen och 5 % på Kronbacksvägen och Kronanvägen. 3 av 10

8 Figur 4 "Alternativ H" för framtida kollektivtrafik på Kronanområdet. Detta alternativ har använts i beräkningarna (Luleå kommun, 2016) Gul linje i figur 4 planeras i framtiden trafikeras av elbussar. I de resultat som presenteras är bussar räknade som vanliga tunga fordon. Hur elbusstrafikering påverkar bullernivåer diskuteras i kapitel 5. Figur 5 Planerad gatustruktur i Kronandalen (Kvalitets- och gestaltningsprogram Kronandalen, Luleå Kommun 2015) 4 av 10

9 Samtliga gaturum har räknats som hårdgjorda i hela sin bredd mellan bebyggelsen. Infarter till kvarter och till parkeringshus samt torget vid stadsdelcentrumet har också räknats som hårda, men i övrigt eftersträvas så mycket grönytor som möjligt varav övrig mark är räknad som akustiskt mjuk mark. 3. Riktvärden för trafikbuller Riksdagen har i förordning (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggande antagit riktvärden utomhus vid nybyggnad av bostäder, gällande från 1 juni Förordningen grundas i Plan- och bygglagens 2 kap 6 a om hur bostäder ska lokaliseras och anpassas till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till möjligheterna att förebygga bullerstörningar. Bostäder bör därför lokaliseras så att följande nivåer ej överskrids: Utomhus vid fasad 55 db(a) ekvivalent ljudnivå* Utomhus vid uteplats 50 db(a) ekvivalent ljudnivå Utomhus vid uteplats i anslutning till bostad 70 db(a) maximal ljudnivå** *Om 55 db(a) ändå överskrids bör minst hälften av alla bostadsrum i en bostad vara vända mot en sida där 55 db(a) ekvivalent ljudnivå inte överskrids vid fasaden och där 70 db(a) maximal ljudnivå inte överskrids under nattid **Om 70 db(a) ändå överskrids bör nivån inte överskridas med mer än 10 db och max 5 ggr/timme under dagtid Med begreppet bostadsrum räknas rum för daglig samvaro och sovrum, kök ingår inte i begreppet. Med uteplats avses särskilt avgränsat område i närhet till bostad, vård- eller undervisningslokal. Uteplatser till bostäder kan vara såväl balkonger och anordnade platser på egen tomt eller på en gemensam yta. Om det finns flera uteplatser till en bostad är det rimligt att riktvärden för uteplats klaras på minst en av dessa. Strax framför en vanlig (reflekterande) husfasad uppkommer ljudreflexer mot byggnaden, vilket normalt ger ca 3 db(a) högre ljudnivå framför fasaden. Utomhusriktvärden ovan avser frifältsvärdet, vilket är ljudnivån utan inverkan av fasadreflex men inkluderar reflexer från omgivande bebyggelse mm. I förordningen anges att mindre lägenheter, mindre än 35 kvm, ska undantas från kravet om 55 db(a) ekvivalent ljudnivå vid fasad och istället bör den ekvivalenta ljudnivån vid dessa lägenheter ej överskrida 60 db(a) vid fasad. För ljudnivåer inomhus gäller de riktvärden som beslutades inom Proposition 1996/97:53 Infrastrukturinriktning för framtida transporter: 5 av 10

10 Inomhus 30 db(a) ekvivalentnivå Inomhus 45 db(a) maximalnivå nattetid för bostäder, eller dagtid under pågående lektion för undervisningslokaler. Samtliga riktvärden som presenteras ovan gäller för permanentbostäder och fritidsbostäder. För vårdlokaler samt undervisningslokaler gäller enbart riktvärden för inomhusnivåer. Med undervisningslokaler avses de rum där undervisning bedrivs och där låg bullernivå eftersträvas. Med begreppet avses inte gymnastiksalar etc. 4. Allmänt om buller Buller definieras ofta som oönskat ljud, vilket gör att när ljud uppfattas som störande kan variera från person till person. Örat uppfattar ljud med olika frekvens olika starkt. För att beskriva upplevelsen av ljud används ofta en frekvensvägning A som efterliknar örats förmåga att uppfatta ljudstyrka vid olika frekvenser av ljud. Denna A-vägda ljudtrycksnivå har enheten db(a), och kallas ibland lite förenklat enbart för ljudnivå. Bullernivå uttrycks vanligtvis som A-vägd ljudtrycksnivå, dvs med enheten db(a). Allmänt kan sägas att buller från två lika starka bullerkällor ökar ljudnivån med 3 db(a), likaså att en fördubbling eller halvering av trafikflödet ger 3 db(a) skillnad i den ekvivalenta ljudnivån. En tumregel är också att en förändring med 8-10 db(a) upplevs som en halvering eller fördubbling av bullret. Den minsta förändring som normalt uppfattas av människan är 2-3 db(a). Det finns dock undersökningar som visar på att även lägre förändringar kan uppfattas ge stor skillnad. På skalan visas några exempel på ljudnivåer. Nedanstående värden är ungefärliga och beror bl a på avståndet till det som bullrar. Hörtröskel Tyst kontorsrum Storstadsgata Rockkonsert Sovrum Samtal Startande lastbil Startande jetplan db(a) Figur 6 Exempel på ljudnivåer vid olika aktiviteter Hur störande ett ljud är beror inte bara på nivån, utan även på t ex karaktären, hur länge störningen pågår och vilken inställning man har till den. För samhällsbuller används två storheter, ekvivalent ljudnivå respektive maximal ljudnivå: 6 av 10

11 Ljudnivå, db(a) Ekvivalent ljudnivå är en form av medelvärde av en ljudnivå som varierar i tiden. Den högsta momentana ljudnivån som uppstår under en viss tid kallas för maximalnivå eller maximal ljudnivå. Vid beräkning av trafikbuller avses med maximalnivå den högsta momentana ljudnivå som uppstår när ett fordon passerar. I figuren nedan ges ett exempel på ekvivalent och maximal ljudnivå. Figuren visar ett starkt varierande buller under två timmar Maximalnivå 55 db(a) Ekvivalentnivå 41 db(a) :00 06:10 06:20 06:30 06:40 06:50 07:00 07:10 07:20 07:30 07:40 07:50 08:00 Figur 7 Klockan Exempel på ljudnivåregistrering På korta avstånd mellan en bullerkälla och en mottagare är avståndet avgörande för ljudtrycksnivån. På längre avstånd har parametrar som markdämpning, vind och temperaturförhållanden stor betydelse för ljudutbredningen. Det innebär exempelvis att ljudnivån normalt är lägre på 2 m höjd ovan mark än 10 m ovan mark. Det innebär samtidigt att det är svårare att med bullerskärmar dämpa ljudet högre upp i luften eftersom det mesta av ljudet kommer att passera över skärmen. 7 av 10

12 5. Resultat Beräkningsresultat redovisas som ljudutbredningskartor två meter över mark avseende ekvivalent- och maximal ljudnivå samt som kartor där den högsta beräknade frifältsnivån, ekvivalent och maximal, vid varje fasad redovisas. Utöver dessa kartor redovisas ett antal kartor med frifältsvärden vid fasad längs fasad och våningsplan genom ett antal 3d-vyer från beräkningsmodellen. Utifrån beräkningarna konstateras att den ekvivalenta ljudnivån vid fasader utmed större gator i området överskrider riktvärdet 55 db(a). Bebyggelsestrukturen innebär dock att tysta sidor skapas mot innergårdar där ljudnivån endast i undantagsfall överskrider 50 db(a). Den maximala ljudnivån uppgår allmänt till över 75 db(a) vid fasader längs de större vägarna, och i vissa fall över 80 db(a). Inte på någon innergård beräknas den maximala ljudnivån till över 70 db(a) som frifältsvärde vid närmaste fasad. 5.1 Avstämning mot riktvärden I en tät kvartersstruktur med hårda gaturum krävs små trafikmängder för att ljudnivån ska uppgå till riktvärdet 55 db(a) ekvivalent ljudnivå vid fasader. Vid nybyggnad av bostäder i sådana miljöer krävs därför ofta att den avstegsregel som anges i förordning (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader tillämpas. Denna säger att då 55 db(a) överskrids vid fasad bör hälften av bostadsrummen vändas mot en sida där 55 db(a) inte överskrids. Förordningen säger även att vid en sådan tystare sida ska inte den maximala ljudnivån överskrida 70 db(a) under nattetid. Den strukturplan som utvärderats för Kronandalen är väl anpassad för att kunna uppfylla detta avstegskrav. De skyddade innergårdarna beräknas allmänt få låga ljudnivåer trots att ljudnivån mot gatorna i många fall överskrider 55 db(a) ekvivalent ljudnivå. Det är dock viktigt att lägenheter i fortsatt skede utformas med detta i beaktande så att minst hälften av rummen (gärna sovrum) placeras mot den tystare sidan. En svårighet med en sluten kvartersutformning är att hörnlägenheter blir svåra att utforma så att de uppfyller avstegskravet. I figur nedan visas med svarta markeringar lägen i strukturplanen där det bedöms kunna bli svårt att orientera hälften av rummen i en lägenhet mot en sida där ljudnivån underskrider 55 db(a). 8 av 10

13 Figur 8 Högsta ekvivalenta ljudnivå vid fasad samt markering av byggnader där det kan finnas svårighet att passa in en lägenhet där hälften av rummen placeras mot en sida med lägre än 55 db(a) ekvivalent ljudnivå. Ett generellt problem för hörnlägenheterna är även svårigheten att kunna orientera hälften av rummen mot en sida där den maximala ljudnivån inte överskrider 70 db(a) under nattetid (kl ). De höga ljudnivåerna uppkommer vid passager av tung trafik. Om detta riskerar att bli ett problem beror på om gatorna kommer trafikeras av tunga fordon under nattetid. I förordningen (2015:216) anges hur enkelsidiga små lägenheter, under 35 kvadratmeter, kan tillåtas ha 60 db(a) ekvivalent ljudnivå vid fasad. Då ljudnivåer inom området i de flesta fall har beräknats till under 60 db(a) även mot trafiksidan kan ett sätt att lösa problemet med hörnlägenheter vara att placera små lägenheter i hörnlägen. På så sätt bedöms de flesta av de markerade lägena i figuren ovan att kunna lösas så att riktvärden i förordningen innehålls. De få fall som sedan återstår bör kunna hanteras enligt ramen för mindre avvikelser i bygglovshanteringen. På samtliga innergårdar utom en (mot Bensbyvägen) bedöms det som möjligt att fritt placera uteplatser som klarar riktvärden för buller, både avseende ekvivalent och maximal ljudnivå. 9 av 10

14 Då fasader är placerade nära gatan kommer passager av tunga fordon ge upphov till höga maximala ljudnivåer. Därför måste detta tas hänsyn till vid dimensionering av byggnadsfasader mot gator där tung trafik regelbundet kommer att gå. 5.2 Trafikering med elbussar Busstrafik är ofta en källa för bullerstörningar för närboende, särskilt runt hållplatslägen där accelerationer och inbromsningar från dieselbussar kan ge upphov till höga ljudnivåer. Det finns planer på att i framtiden trafikera huvudbusslinjen genom Kronandalen med elbussar. Elbussar är fördelaktiga ur ett bullerperspektiv då de är betydligt tystare än diselbussar. I en rapport som tagits fram på uppdrag av Trafikverket (Kouchy & Partners, Tystare stadsbussar kravställning vid upphandling för minskat källbuller, 2013) bedömdes skillnaden på en typisk stadsgata med många inbromsningar och accelerationer till cirka 6 db(a) för en ren elbuss och något lägre för en elhybridbuss. Bussar kommer stå för en förhållandevis liten andel av den totala trafiken genom området. Därav bedöms den positiva påverkan på den ekvivalenta ljudnivån från trafiken i stort till cirka 1 db(a). Den stora förbättringen kommer istället genom att antalet tillfällen med höga ljudnivåer, som uppfattas störande då de skiljer ut sig från medelljudnivån, kommer att minska betydligt, och då särskilt runt busshållplatser. Detta bör innebära en betydligt bättre bullersituation längs busstråken genom området. Fortfarande kommer annan tung trafik att trafikera området som bland annat distributionstrafik, men detta blir vid färre tillfällen och kan antas ske till största del under tider då det inte stör boende i hög utsträckning. 10 av 10

15 Ekvivalent ljudutbredning 2 meter ovan mark - Framtida situation år 2030 BILAGA 1 Teckenförklaring Nya bostäder Befintlig bebyggelse Parkeringshus Vägbana Ljudnivå Leq24 db(a) <=40 40< <=45 45< <=50 50< <=55 55< <=60 60< <=65 65< <=70 70< Skala A4 1: m Ramböll Sverige AB Skeppsgatan 5, Malmö Datum:

16 BILAGA 2 Maximal ljudutbredning 2 meter ovan mark - Framtida situation år 2030 Teckenförklaring Nya bostäder Befintlig bebyggelse Parkeringshus Vägbana Ljudnivå Lmax5th db(a) 55 < 60 < 65 < 70 < 75 < 80 < 85 < Skala A4 1: m <= 55 <= 60 <= 65 <= 70 <= 75 <= 80 <= 85 Ramböll Sverige AB Skeppsgatan 5, Malmö Datum:

17 Högsta beräknade ekvivalenta ljudnivå vid fasad - Frifältsvärden - Framtida situation år 2030 BILAGA 3 Teckenförklaring Nya bostäder Befintlig bebyggelse Parkeringshus Vägbana Ljudnivå Leq24 db(a) <=40 40< <=45 45< <=50 50< <=55 55< <=60 60< <=65 65< <=70 70< Skala A4 1: m Ramböll Sverige AB Skeppsgatan 5, Malmö Datum:

18 Högsta beräknade maximala ljudnivå vid fasad - Frifältsvärden - Framtida situation år 2030 BILAGA 4 Teckenförklaring Nya bostäder Befintlig bebyggelse Parkeringshus Vägbana Ljudnivå frifältsvärde Lmax5th db(a) <= < <= < <= < <= < <= < <= < <= < Skala A4 1: m Ramböll Sverige AB Skeppsgatan 5, Malmö Datum:

19 BILAGA 5 Ekvivalenta ljudnivåer vid fasad vid ny bostadsbebyggelse - frifältsvärden - Framtida situation år översikt söderifrån Teckenförklaring Nya bostäder Befintlig bebyggelse Parkeringshus Vägbana Ljudnivå vid fasad Frifältsvärden Leq24 db(a) 40 < 45 < 50 < 55 < 60 < 65 < 70 < <= 40 <= 45 <= 50 <= 55 <= 60 <= 65 <= 70 Ramböll Sverige AB Skeppsgatan 5, Malmö Datum:

20 BILAGA 6 Ekvivalenta ljudnivåer vid fasad vid ny bostadsbebyggelse - frifältsvärden - Framtida situation år översikt norrifrån Teckenförklaring Nya bostäder Befintlig bebyggelse Parkeringshus Vägbana Ljudnivå vid fasad Frifältsvärden Leq24 db(a) 40 < 45 < 50 < 55 < 60 < 65 < 70 < <= 40 <= 45 <= 50 <= 55 <= 60 <= 65 <= 70 Ramböll Sverige AB Skeppsgatan 5, Malmö Datum:

21 Ekvivalenta ljudnivåer vid fasad vid ny bostadsbebyggelse - frifältsvärden - Framtida situation år stadsdelscentrum sett från nordväst BILAGA 7 Teckenförklaring Nya bostäder Befintlig bebyggelse Parkeringshus Vägbana Ljudnivå vid fasad Frifältsvärden Leq24 db(a) <=40 40< <=45 45< <=50 50< <=55 55< <=60 60< <=65 65< <=70 70< Ramböll Sverige AB Skeppsgatan 5, Malmö Datum:

22 BILAGA 8 Ekvivalenta ljudnivåer vid fasad vid ny bostadsbebyggelse - frifältsvärden - Framtida situation år stadsdelscentrum sett från väster Teckenförklaring Nya bostäder Befintlig bebyggelse Parkeringshus Vägbana Ljudnivå vid fasad Frifältsvärden Leq24 db(a) 40 < 45 < 50 < 55 < 60 < 65 < 70 < <= 40 <= 45 <= 50 <= 55 <= 60 <= 65 <= 70 Ramböll Sverige AB Skeppsgatan 5, Malmö Datum: