Institutionen för lingvistik och filologi Lingvistik I hösten Lingvistik 1

Transkript

1 Institutionen för lingvistik och filologi Lingvistik I hösten 2013 Lingvistik 1 Hösten

2 Lingvistik I Institutionen för lingvistik och filologi Uppsala universitet Lingvistik I 1. Schema 3 2. Kurslitteratur 8 3. Examinering 9 4. Kontaktinformation Diagnostiskt prov i grammatik Labbinstruktioner Extraövningar till labbarna Övningsuppgifter till gruppövningarna Kompletteringsuppgifter Bilagor kommer att finnas på studentportalen 2 kapitel / artiklar om datorlingvistik. Uppgifter till gruppövning 1 om fonetik. Anonymt svarsark för det diagnostiska provet. 2

3 1. Schema lingvistik 1 DAG & TID LOKAL TEMA / LÄRARE LITTERATUR UPPGIFT v. 35 Tors 29 aug Upprop v. 36 Må 2 sept Sal IX universitetshuset F1: Introduktion: Språk och kommunikation (TLT) ML 1, 10, 13.1 JS 2 (DS Inl., 3) Må 2 sept F2: Fonetik 1 (PH) ML 2 (JS 3) (DS 10) Ons 4 sept F3: Grammatik (Morfologi / Ordbildning) (TLT) Ons 4 Sept. INLÄMNING AV DIAGNOSTISKT PROV I GRAMMATIK ML 3, 4, 11: s ; JS 5 DG 1 DS 12 Diagnostiskt prov - anonymt Ons 4 sept F4: Fonetik 2 (PH) ML 2 (DS 10) 3

4 v. 37 Må 9 sept F5: Grammatik (ordklasser, fraser) (TLT) ML 4, (5, ); JS 4, 6 (DG 3-4, 7, 9, 11, 12) (DS 12) Ons 11 sept Gruppövning 1: Fonetik (TLT) ML 2 v. 38 1) ) ) ) ) Grupp 1 2) Grupp 2 Må 16 sept F6: Grammatik (satsdelar, semantiska roller) (TLT) ML 5, (11) JS 4, 68 (DG 3-9, 11, 12) (DS 12) Må 16 sept Ons 18 sept Fre 20 september Gruppövning 2: Ordbildning (TLT) Grupp 1 Gruppövning 2: Ordbildning (TLT) Grupp F7: Datorlingvistik (JN) F8: Semantik och pragmatik (TLT) ML 3, 4 11: s JS 5 (DG 1) (DS 12) ML 3, 4 11: s JS 5 (DG 1) (DS 12) 2 utdrag: FL, LL ML 6 JS 15 (DS 4) 4

5 v. 39 Må 23 sept 1) ) Datasal Labb 1: Ordklasser (TLT) 1) Grupp 1 2) Grupp 2 ML 3, 4, ( ); JS 4 (DG 1; DS 12) v. 40 Tis 1 okt 1) ) Datasal Labb 2: Satsdelar (TLT) ML 5, (11) JS 4, 6-7 (DG 3-9, 11, 12) (DS. 12) v. 41 Må 7/10 1) ) ) ) Gruppövning 3: syntax (TLT) 1) Grupp 1 2) Grupp 2 ML 4, 5, (11) JS 4, 6-7 (DG 3-4, 7, 9, 11, 12) (DS 12) Hemtentan delas ut Ons 9/ F8: Språkinlärning och flerspråkighet (UB) F9: Semantik och pragmatik (TLT) ML 8-9 (DS 14, (13, 15)) ML 6 JS 15 (DS 4) 5

6 v. 42 Må 14/10 1) ) ) ) Gruppövning 4: Semantik och pragmatik ML 6 JS 15 (DS 4) Må 14/10 HEMTENTAMEN GRAMMATIK INLÄMNING Grammatiken Ons 16/ F10: Språkanvändning (sociolingvistik, inkl. språk och genus) (TLT) ML 7 (JS 14) (DS 3, 4, 6, 5, 7, 8) v. 43 Må 21/ F9: Språkanvändning (språk i världen och språk genom tiderna) (TLT) ML (JS 14) (DS 5, 7, 8) Ons 23/ F11: Repetitionsföreläsning (TLT) ALLT utom grammatiken. Gör gamla tentor. Skicka in funderingar och frågor senast den 21/10. 6

7 v. 44 Fre 1/11 14:00-17:00 Bergsbrunnag. 15 sal 2 TENTAMEN Allt utom grammatiken OBS! Ingen kvart. 6/12 OMTENTAMEN + INLÄMNING AV NY VERSION AV HEMTENTAMEN 7

8 2. Kurslitteratur: Edenmyr, Niklas Struktur och funktion i satser en introduktion till satsträd. (tillgänglig som pdf via studentportalen) Fromkin, Victoria, Robert Rodman and Nina Hyams An introduction to language. Cengage. Ninth Edition, International edition. (Kommer att finnas på studentportalen, samt boken finns på Karin Boye bibilioteket) Sid (=FL) Teknikerna som beskrivs i början har utvecklats mycket under senaste åren. Datorlingvistikens möjligheter och utmaningar som beskrivs i den senare delen är mer aktuellt. Josefsson, Gunlög Svensk universitetsgrammatik för nybörjare. 2a utg. Lund: Studentlitteratur. (=JS) Josefsson, Gunlög Svensk universitetsgrammatik för nybörjare. Övningar med facit och kommentarer. 2a utg. Lund: Studentlitteratur. (=JS) Lee, Lillian I m sorry Dave, I m afraid I can t do that : Linguistics, Statistics, and Natural Language Processing circa Computer Science: Reflections on the Field, Reflections from the Field. (Report of the National Academies Study on the Fundamentals of Computer Science.), pp (Ingår i kompendium som säljs vid första undervisningstillfället.) (=LL) McGregor, William Linguistics: An introduction. London & New York: Continuum. (=ML) Referenslitteratur: Dahl, Östen Grammatik. Lund: Studentlitteratur. (=DG) Dahl, Östen Språkets enhet och mångfald. Lund: Studentlitteratur. (=DS) 8

9 3. Examinering För godkänt på kursen krävs: Närvaro vid gruppövningstillfällen (labbarna är inte obligatoriska). Hemtenta i grammatik (40% av kursbetyget) Salstenta - övriga delar (60% av kursbetyget) För G på kursen krävs G på båda tentornas alla delar samt närvaro vid grupptillfällena. För VG på kursen krävs VG på hela salstentan eller en del av salstentans tre delar plus hela hemtentan. Tentamen: fre 1/11 Omtenta: 6/12 Hemtentamen i grammatik ska göras individuellt. Den delas ut må 7/10 och ska lämnas i s postfack och på studentportalen senast mån 14/10 kl. 23:59. OBS! Obligatorisk anmälan till alla tentor via Studentportalen ( senast två veckor för tentamenstillfället. 9

10 4. Kontaktinformation Undervisande lärare: Vid kursen kommer ni att möta ett antal olika lärare som har ansvar för olika moment. Kursansvarig: (TLT), rum Fonetik och fonologi: Pétur Helgason (PH), Datalingvistik: Joakim Nivre (JN), Språkinlärning: Ute Bohnacker (UB), Kursadministration: Kursadministration: tel , Ordinarie öppettider, måndag 09:30-11:30, onsdag 09:30-11:30, 13-15, fredag 09:30-11:30 10

11 5. Diagnostiskt prov i grammatik Innan föreläsning 3 (4/9) skall du svara på nedanstående frågor och fylla i det anonyma svarsarket som du också fått idag. Du kommer att få ett facit vid föreläsningen så att du kan rätta dina svar. Facit kommer att innehålla läsanvisningar så att du själv kan läsa och öva vidare på de saker du inte klarade. Självfallet är du också välkommen att ställa frågor. När exempel efterfrågas får du använda exempel från svenska och andra språk du kan, men specificera språket och översätt dina exempel om de inte är på svenska / engelska. Textutdrag: De tio vanligaste namnen på honhundar i Sverige är också vanliga kvinnonamn. Mest sällsynt är Bella med 1065 bärare, men åtskilliga av landets Isabellor kallas säkerligen Bella. De tio vanligaste namnen på hanhundar i Sverige har samtliga också tvåbenta bärare. Men det är bara tre av dem, Charlie, Sigge och Max, som har fler mänskliga bärare än Bella på honhundarnas tiondeplats. Färst mänskliga bärare har Zorro med sexton tvåbenta, varav tre som tilltalsnamn. Ur. Hundars namn allt mänskligare. På Språktidningens blogg. Spraktidningen.se/blogg 1. Ge exempel på följande ordklasser ur texten i rutan ovan. Inte alla ordklasser finns dock med i texten. När inget exempel finns i texten ge en definition och ett exempel på ordklassen som du själv hittar på. a. verb b. adjektiv c. adverb d. pronomen e. preposition f. konjunktion g. subjunktion h. räkneord i. interjektion 2. Kalle växte upp i Stockholm men flyttade som 14-åring till Göteborg. a. Vilket tempus är denna mening skriven i? b. Ändra meningen till ett annat tempus: 11

12 3. Ordna följande nominalfraser i bestämda och obestämda: De vanligaste namnen Honhundar Vanliga kvinnonamn 1065 bärare landet Sverige Honhundarnas tiondeplats Tilltalsnamn 4. Ange om följande meningar är aktiva eller passiva: a. Karin gav en bukett blommor till Per. b. De åkte till Stockholm med tåget. c. Studenterna fick diplom när de slutade. 5. Komparera följande adjektiv: a. En god kaka: b. En dålig film: c. En rolig bok: 6. Visa vad kongruens är med hjälp av följande ord: a. God b. Dålig c. Rolig 7. Ange om det understrukna verbet är finit eller infinit a. Vi tågluffade genom Europa i somras. b. De skulle ha köpt huset om de hade haft råd. c. De skulle ha köpt huset om de hade haft råd. d. De skulle ha köpt huset om de hade haft råd. e. De skulle ha köpt huset om de hade haft råd. 8. a. Hur många genus har svenska substantiv? b. Vad kallas de? c. Ge exempel på dessa genus. 9. Verb: Ange vilket tempus verben i nedanstående meningar står i! (De aktuella verben är markerade med fetstil!) a. Ring senare, jag handlar mat nu! b. Jag kommer att handla imorgon. c. Jag handlade mat tidigare. d. Jag har handlat till grillningen ikväll. 12

13 10. Ange vilka ordklasser kalla och för tillhör i meningarna nedan! (De sista tre exemplen med för är lite svårare.) a. kalla : i. Hon lade en kalla på graven. ii. Nu får vi kalla vindar ifrån norr. iii. Jag ska kalla på honom. b. för : i. Han för så bra. ii. Katten satt i båtens för. iii. Du kom för tidigt. iv. Hon gjorde det för friheten. v. Hennes kjol blev våt för det regnade. 11. Vilket av följande påståenden är korrekt ifråga om begreppen ordklass och satsdel? a. hur ett ord sorteras i en bestämd ordklass har en exakt motsvarighet i hur det används som satsdel. b. ordklass har att göra med ett ords böjning och betydelse, medan satsdel anger hur ett ord används i en sats. c. ordklass rör bara substantiv och adjektiv, satsdel bara verb. 12. Ange satsdel för de markerade konstituenterna i meningarna nedan (dvs de som står inom parenteser)! a. (Hunden) (jagar) (katten). b. (Imorgon) (börjar) (allvaret). c. (Katten) (är) (rädd). d. (Hunden) (ger) (en fågel) (till katten). 13. Vad är en bisats? Vilka är bisatserna i meningarna nedan? a. När Olof var sju år var han en baddare på att klättra i träd. b. Mannen som sitter på bänken där borta är min bror. Diagnostiskt prov sammanställt av Torbjörn Westerlund & Therese Lindström Tiedemann. 13

14 6. Labbinstruktioner Observera att när vi jobbar i språklabbet behöver du ha med dig din användaridentitet och lösenord C. Lärka står för LARK Language Acquisition Reusing Korp. Lärka är en övningsgenerator från Språkbanken som fortfarande är under utveckling, detta innebär att det ibland kan krångla lite. Då är det bra att starta om och prova igen, alternativt så kan man testa att använda den tidigare versionen av Lärka som kallades ITG: 1. Öppna Lärka med Google chrome eller safari (helst INTE Firefox och inte Internet Explorer). 2. Välj Lingvister Alla övningsvarianter i dropdownmenyerna. 3. Välj självstudier (eller test) och generera. a. Självstudier innebär att du får chans att rätta dina fel och att du också får hjälp genom lite information om ordklassen från wikipedia (Notera att wikipedia kan innehålla fel!). 4. Börja med att göra ordklassövningen längst upp på sidan. Vid labb två kommer vi att jobba med satsdelsövningen längre ner på sidan. Obs! Lärka använder korpusar som inte helt och hållet har samma terminologi som vi har på kursen (se nästa sida för kommentarer kring terminologin. 5. Nu får du upp meningar och en dropdownmeny där du får välja rätt svar. 6. Väljer du fel i övningsmodus så får du chans att välja igen, samt du får information om vad det du valde är för någon typ av ordklass. Informationen hämtas från wikipedia (notera att Wikipedia kan innehålla fel.) 7. Längst ner på sidan kan du se statistik över dina resultat. 8. Du kan fortsätta hur länge du vill. Vanligtvis brukar frågan inte upprepas inom de första 50 frågorna. 9. När du jobbat i övningsmodus ett tag kan du köra testmodus istället då får du inte chansen att rätta dina fel och du får inte heller feedback med information från wikipedia om ordklassen. 10. Om du inte förstår varför ditt val är fel diskutera med dina kursare och fråga mig! 11. Extraövning: Gå till Skriv in en mening på svenska. Klicka RUN! Du får nu se en satsanalys för den meningen. Tycker du den verkar riktig? Varför / varför inte? 14

15 Alternativ installation av grammatikövningsprogrammet ITG en föregångare till Lärka. Grammatikövningsprogrammet ITG finns här: Programmet kräver att man i sin dator har java webstart (ingår i JRE) version 1.4 eller högre. Om man inte har det, kan man ladda ner det gratis, t.ex. härifrån: (Den senaste versionen kallas av Sun själva förvirrande nog ibland 1.5 och ibland 5.0.) Det kan eventuellt behövas någon med administratörsrättigheter för att installera JRE på datorn, beroende på den lokala policyn. Om man inte har en tillräckligt ny version av java webstart installerad, så kommer programmet helt enkelt inte att starta; man får alltså inget felmeddelande, utan det blir bara så att inget händer. Annars startar programmet när man väljer det alternativet i fönstret som kommer upp i webbläsaren när man skriver ovanstående adress. Vid start vill programmet ha tillgång till din hårddisk; låt det få det (svara ja på säkerhetsfrågan som dyker upp när programmet håller på att starta). Det kan också hända att det ber att få installera sig på din dator; svara ja på det också. Om allt har gått som det ska, så kommer sedan ITG igång, och man kan logga in sig (se studentinstruktionerna). Man avslutar programmet genom att stänga dess fönster. Efter första gången ska det finnas en ikon på skrivbordet för ITG, och i fortsättningen ska man bara behöva dubbelklicka på den som vilket annat program som helst för att köra igång ITG-programmet. Man behöver alltså inte öppna någon webbläsare annat än första gången man vill köra programmet. Det tar själv kontakt med servern och kontrollerar ifall den senaste versionen finns i din dator redan; annars laddas den automatiskt ner från servern. Övningsdatabasen ligger också på servern, så man måste ha bredband och vara ansluten till det för att kunna använda ITG. ITG är en prototyp som fortfarande är under utveckling, och därför kan programmet ibland drabbas av sådana fel som drabbar prototyper, som att det låser sig eller att ett felmeddelande plötsligt kommer upp istället för resultatet som man hade väntat sig. I sådana fall är det i allmänhet bäst att bara stänga programmet och sen starta om det igen. 15

16 Institutionen för lingvistik och filologi Lingvistik I våren 2013 Bakgrund Grammatikstödsystemet som används för de här övningarna är en del av resultatet av ett forskningsprojekt IT-based collaborative learning in grammar finansierat av Distum (numera Rådet för högre utbildning) med Anju Saxena vid Uppsala universitet som projektledare. Ett utdrag ur SUC-korpusen används här. Mer information om korpusen kan du se här: < (Välj Om SUC under Info nertill till vänster i fönstret.) De förkortningar som används för ordklasser och andra morfosyntaktiska kategorier vid sökningar i SUC-korpusen och i konkordansvisningen är följande: AB Adverb PAD parigt skiljetecken DT Determinerare PC particip HA frågande/relativt adverb PL (verb)partikel HD frågande/relativ determinerare PM egennamn (proprium) HP frågande/relativt pronomen PN pronomen HS frågande/relativt possessivt PP preposition pronomen IE Infinitivmärke PS possessivt pronomen IN Interjektion RG räkneord, grundtal JJ Adjektiv RO räkneord, ordningstal KN Konjunktion SN subjunktion MAD stort (oparigt) skiljetecken UO utländskt ord MID litet (oparigt) skiljetecken VB Verb NN substantiv (appellativ) Notera att ordklasserna skiljer sig något från de som annars används på kursen. 16

17 Institutionen för lingvistik och filologi Lingvistik I våren 2013 Ordklasserna i Lärka och ITG: (Observera att ordklasserna som används i Lärka och ITG inte nödvändigtvis är de samma som används under kursens andra moment) Substantiv (sol, barn, lycka ) Egennamn (Anders, Volvo, Uppsala ) Determinerare (artiklar en, ett, den, det ) Adjektiv (röd, snål, kaxig ) Particip (skriven, låst, rinnande, slående ) Verb (hoppa, gå, skriva ) Partiklar (skriva av, komma ikapp, ladda ner ) Infinitivmärke (att) Numeral (räkneord fyra, fem, åttonde, tjugonde ) Prepositioner (om, på, under, av ) Interjektioner (Aj! Usch! Fan! Jippie!...) Konjunktioner (och, samt, men, eller, fast, utan, för, ty, så) Subjunktioner (att, som, om, ifall, huruvida, såvida, för att, eftersom, fastän, trots att, även om ) Pronomen (jag, min, sig ) Adverb (inne, nu, aldrig, fort ) 17

18 Satsdelarna i Lärka och ITG: Subjekt Finit verb Infinit verb Objekt Indirekt objekt Adverbial Predikativ 18

19 7. Extraövningar till labbarna A. Diskutera följande frågor i grupp (Diskutera också gärna övningar i Svensk universitetsgrammatik för nybörjare, kap. 2, kap. 3. Ordklasser diskuteras i McGregor s , Dahl Grammatik s ) 1. Vilka ordklasser finns det? I Svensk universitetsgrammatik räknas det upp 14 ordklasser medan Lärka/ ITG använder 15. Hur många minns du från skolan? Vilka vill du lägga till eller ta bort? Varför? 2. Hur definierar man en ordklass? Hur definerade ni ordklasser i skolan? 3. Vad är skillnaden mellan öppna och slutna ordklasser? 4. Ge en definition av ett morfem. 5. Vilka olika typer av morfem känner du till? Lista dem och ge definitioner och ett exempel per morfemtyp. 6. Rita ordbildningsträd för följande ord: a. Kyrkorgel b. Osams c. Delad d. Ordbildningsträd 7. Övningsuppgifter till laboration 2 B. Diskutera följande frågor i grupp (Diskutera också gärna övningar i Svensk universitetsgrammatik för nybörjare, kap Satslösning diskuteras i McGregor kap. 5, Dahl Grammatik kap ) 8. Vilka satsdelar känner du till? 9. Vilken är skillnaden mellan satsdelar och ordklasser? 10. Var det några exempel i Lärka/ITG där du inte höll med om den satslösning som gjordes? a. Skriv ner sådana fall. b. Ange både din och Lärka/ ITGs satslösning. c. Diskutera varför din är bättre i dina ögon. 11. Här är ett exempel på en aktiv sats: Hunden bet barnet i benet. a. Skriv en passiv motsvarighet till satsen. b. Förklara vad skillnaden är mellan de två satserna. c. Varför använder man passiva satser ibland? 12. Gör satslösningar i form av träddiagram för följande meningar, det finns två svarsalternativ på alla. (Torbjörn Westerlund) a. Gamla män och kvinnor var överrepresenterade på mötet. (se McGregor s. 115) b. Gäng slog man med baseballträd. c. Förare dödade när bosnienserber överföll kolonn med hjälp från FN. 19

20 8. Övningsuppgifter till gruppövningarna Gruppövning 1: Fonetik Övning I. Tips: Om frågan handlar om konsonanter, tänk på artikulationsställe, artikulationssätt och om konsonanten i fråga är tonande eller tonlös. Om frågan handlar om vokaler, tänk på om vokalen i fråga är 1) hög, mellanhög, mellanlåg eller låg, 2) främre, central eller bakre och 3) rundad eller orundad. (Obs! IPA-tabellen kan vara till hjälp.) Konsonanter: a) Vad är gemensamt för [p] och [b]? b) Vad är gemensamt för [p], [k], [t] och [ʔ]? c) Vad är gemensamt för [b], [d] och [g]? d) Vad är gemensamt för [m] och [p]? e) Vad är gemensamt för [f], [s], [ʃ] och [h]? f) Vad är gemensamt för [m], [n] och [ɲ]? g) Vad är gemensamt för [t] och [s]? h) Vad är gemensamt för [w] och [j]? Vokaler: a) Vad är gemensamt för [i], [ɨ] och [u]? b) Vad är gemensamt för [y] och [o]? c) Vad är gemensamt för [i], [e] och [ɛ]? d) Vad är gemensamt för [u] och [o]? e) Vad är gemensamt för [ɨ], [ə] och [ɐ]? f) Vad är gemensamt för [e], [ə] och [o]? Övning II. Fonemanalys japanska sibilanter (separat ark) Övning III. Fonemanalys koreanska likvidor (separat ark) 20

21 Gruppövning2: Morfologi Övning I. a. Läs texten. Prinsessan grät i sju dagar och sju nätter och hotade sin pappa kungen med att dö av sorg om hennes älskade inte fördes tillbaka till henne. Kungen uppbådade alla sina resurser. Tusen kammartjänare sändes ut med resterna av lackskorna för att finna de fötter som fått dem att gå upp i sömmen. Ingen Manfred. Kungen lät efterlysa Manfred i radio, i program 2, för är man kung vill man förstås verka bildad. Ingen Manfred. Till sist skickades slottets hundar ut för att jaga reda på honom. Men Manfred var och förblev försvunnen, ty Mum gör en man så luktfri att inte ens en spårhund kan finna honom. (ur Sagan om den fule Manfred i Tage Danielssons Sagor för barn över 18 år) b. Skriv ner fem exempel på ord i texten ovan. c. Ge exempel på två fria morfem och på två bundna morfem i texten ovan. Övning II. Morfemanalys, swahili: a. Segmentera orden nedan (dvs markera morfemgränserna), och ange varje morfems betydelse: Ninaona Niliona Ninasema Unasema Wanasema Ninawaona Nilikuona Utaniona jag ser jag såg jag talar du talar de talar jag ser dem jag såg dig du kommer att se mig 21

22 b. Översätt följande meningar till swahili: De kommer att se mig. De talade. c. Svenska: Segmentera orden i följande meningar (dvs markera morfemgränserna), och ange om varje morfem är lexikalt eller grammatiskt. Ange även antalet morfer och morfem per mening. i) Katten jamade och hunden morrade. Antal Morfer Antal morfem ii) Lampan lyste men slocknade. iii) Pojken gick. iv) Hunden är en glad figur. Övning III a. Ange om följande ord är böjningar, avledningar och/eller sammansättningar. Markera också på varje ord rotmorfem, avledningsmorfem, böjningsmorfem och fogemorfem. i) charmtroll ii) sötast iii) rot iv) charmtrollsblick v) urfåniga vi) sota vii) bilistens b. Finns det några böjningsmorfem och avledningsmorfem i orden ovan? Om ja, är böjnings-/avledningsmorfemen prefix eller suffix? 22

23 Gruppövning 3: Syntax Övning I Satsdelar: Ange satsdelar för de markerade konstituenterna! (a) (Hunden) (jagar) (katten). (b) (Hunden) (är) (envis). (c) (Hunden) (ger) (en fågel) (till katten). (d) (Hunden) (vet) (att arga katter får rivet skinn). (e) (Den arga katten) (ger) (hunden) (en rispa) (på nosen). (f) (Att hunden skäller) (retar) (brevbäraren). (g) (Hundens heta önskan att fånga katten) (uppfylls) (inte). Övning II Transitivitet: Identifiera verbet och dess argument i följande svenska satser. Stryk under och skriv V under verbet, Arg 1, Arg 2, Arg 3 under argumenten. Ange om verbet är ett 1-, 2- eller 3-argumentsverb. (a) Solen skiner. (b) Det snöar idag. (c) Helenas mamma äter. (d) Barnen hade druckit upp den sista mjölken. (e) Portvakten hittade fru Svenssons nyckel utanför huset. 23

24 (f) Tigern gav Sune ett svårt bett i benet. (g) Min brors fru är från Gotland. Övning III Visa med hjälp av ett träddiagram den syntaktiska strukturen hos följande yttrande: Han såg mannen i parken. 24

25 Gruppövning 4: Semantik och pragmatik Övning I För varje grupp av ord nedan, tala om vilken/vilka semantisk(a) egenskap(er) som skiljer orden i (a) från orden i (b). I förekommande fall, ange också en semantisk egenskap som orden i (a) och (b) delar. Exempel: (a) änka, moder, syster, faster, piga (b) änkling, fader, broder, morbror, dräng Orden i (a) och (b) är mänskliga. Orden i (a) är kvinnliga och orden i (b) är manliga. I. (a) ungkarl, man, son, springpojke, påve, hövding (b) tjur, tupp, gåskarl, råbock Orden i (a) och (b) är Orden i (a) är Orden i (b) är II. (a) bord, sten, kopp, hus, skepp, bil (b) mjölk, alkohol, potatismos, soppa, dy Orden i (a) är Orden i (b) är III. (a) bok, tempel, berg, väg, traktor (b) idé, kärlek, glädje, ärlighet, mod, rädsla Orden i (a) är Orden i (b) är 25

26 IV. (a) ute - inne, levande - död, sovande - vaken, gift - singel (b) stor - liten, kall - varm, ledsen - glad, långsam - snabb Orden i (a) är Orden i (b) är Övning II Hur kan följande något ologiska satser fungera som meningsfulla yttranden? (ur Maria Bolanders Funktionell svensk grammatik). a) En volvo är ingen bil. b) Han är en gift ungkarl. Övning III Specificera om följande språkliga uttryck är lexikaliskt eller strukturellt ambiguösa: a. Influensavaccin bör undvikas vid allergi mot ägg, tidig graviditet och feber. b. Gamla män och kvinnor var överrepresenterade på mötet. c. Hon bytte fil tills hon hittade en som passade. d. Jätteparti spårat av salmonellakyckling. e. Gäng slog man med basebollträ. f. Skador följer Torontos lag. g. Förare dödad när bosnienserber överföll kolonn med hjälp från FN. 26

27 Övning IV Semantiska roller Ange Syntaktiska (=frasnivå-) kategorier, syntaktiska funktioner och semantiska roller för de understrukna leden/argumenten. Syntaktisk kategori Syntaktisk funktion Semantisk roll Prinsessan hotade sin pappa Syntaktisk kategori Kungen lät efterlysa Manfred i radio Syntaktisk funktion Semantisk roll Syntaktisk kategori Syntaktisk funktion Tusen kammartjänare sändes ut Semantisk roll 27

28 Övning V Ange om vart och ett av följande par är SYNONYMER, ANTONYMER eller HOMONYMER 5a. spann - hink: 5b. hav - land: 5c. snäll - elak: 5d. rik - välbärgad: 5e. stad - landsbygd: 5f. sex - sex: 5g. ro - ro: Övningar till övningstillfällena är till stor del sammanställda av Torbjörn Westerlund. 28

29 9. Kompletteringsuppgifter Gruppövningarna (men inte labbtillfällena) är obligatoriska. De kräver närvaro. Man kan dock komplettera ett gruppövningstillfälle genom en kompletteringsuppgift. Missar man fler måste man dock göra om gruppövningarna vid ett senare tillfälle. Kompletteringsuppgifterna finns på studentportalen. 29