STATKRAFT SÖDRA VI NDKRAFT AB Vindpark Marhult

Transkript

1 wwwstatkraftsodracom STATKRAFT SÖDRA VI NDKRAFT AB Vindpark Marhult Kompletterande samråd enligt miljöbalken i samband med ansökan om tillstånd enligt 9 kap miljöbalken för uppförande av en vindpark i Uppvidinge kommun i Kronobergs Län Mars 2012 Statkraft Södra Vindkraft AB 1 (18) Adress Tel Skogsudden Växjö

2 wwwstatkraftsodracom Kontaktperson Statkraft Södra Vindkraft AB Pierre Ståhl, Statkraft Statkraft Södra Vindkraft AB Skogsudden Växjö Kontaktperson i tillståndsärendet Johan Lidén, Sweco Sweco Energuide AB Box Stockholm Johanliden@swecose Ort och datum Stockholm, mars 2012 Kartmaterial I underlaget använt kartmaterial: Lantmäteriet MS2011/01806 Foton, illustrationer och kartor har, om inte annat anges, tagits fram av Sweco och Statkraft Södra Vindkraft AB 2 (19)

3 wwwstatkraftsodracom Innehållsförteckning 1 INLEDNING 5 11 BAKGRUND 5 12 BOLAGET 6 13 VINDKRAFT OCH KLIMATFRÅGAN 6 2 TILLSTÅND OCH SAMRÅD 6 21 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER 7 22 BERÖRDA FASTIGHETSÄGARE 7 3 TEKNISK BESKRIVNING AV VINDPARKEN 7 31 LOKALISERING 7 32 UTFORMNING 7 33 VINDKRAFTVERKEN 8 34 FUNDAMENT OCH UPPSTÄLLNINGSYTOR 9 35 VÄGAR OCH TRANSPORTER ELANSLUTNING OCH INTERNT ELNÄT VINDMÄTNING 10 4 PLANFÖRHÅLLANDEN ÖVERSIKTSPLAN DETALJPLANER, OMRÅDESBESTÄMMELSER OCH ÖVRIGA KOMMUNALA PLANER ANGRÄNSANDE PLANERADE VINDKRAFTSETABLERINGAR 12 5 MILJÖPÅVERKAN OCH UTREDNINGAR LANDSKAPSBILD NÄRBOENDE NATURMILJÖ KULTURMILJÖ FRILUFTSLIV OCH TURISM PÅVERKAN VID BYGGNATION MARK- OCH VATTENANVÄNDNING LJUD SKUGGA HINDERMARKERING SÄKERHET AVVECKLING 17 6 ALTERNATIV LOKALISERING 17 7 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 18 8 TIDPLAN 18 3 (19)

4 wwwstatkraftsodracom 9 SYNPUNKTER 19 BILAGA 1 Kartor över vindparken med identifierade natur- och markanvändningsintressen BILAGA 2 Kartor över vindparken med identifierade kulturmiljöintressen BILAGA 3 Karta med exempellayout BILAGA 4 Fotomontage BILAGA 5 Sändlista 4 (19)

5 wwwstatkraftsodracom 1 Inledning 11 Bakgrund Södra Skogsägarna har sedan 2009 bedrivit förprojektering av en vindpark inom nedan angivet område, Marhult, norr om Lenhovda Detta gjordes först i det helägda dotterbolaget Södra Vindkraft AB och sedan hösten 2009 i samarbete med det norska energibolaget Statkraft AS i det gemensamt ägda bolaget Statkraft Södra Vindkraft AB Den planerade parken har bland annat presenterats på ett öppet samrådsmöte i mars 2009 Anläggningen är tillståndspliktig enligt Miljöbalken och en ansökan om miljötillstånd kommer att lämnas in under 2012 En vindmätningsmast sattes upp i området under januari 2010 för att mäta vinden under minst ett års tid Vindmätningen har, liksom liknande mätningar som bolaget gjort på ett flertal andra ställen i södra Sverige, visat ett behov av att bygga vindkraftverk med en högre totalhöjd än 150 m för att erhålla bättre vindförhållanden och minska belastningarna på vindkraftverken Turbulensen och även vindskjuvningen (olika vindhastigheter på olika höjder) minskar när man kommer högre upp över trädtopparna och därmed minskar även belastningarna för vindkraftverken Vid det förra samrådet i mars 2009 fanns inte underlaget från dessa vindmätningar, vilket gjorde att vi då såg som mest troligt att vi skulle hålla en maximal totalhöjd om 150 m och ändå få en bra produktion av el Den totalhöjd som nu är aktuell uppgår till maximalt 185 m och då en sådan höjd inte på ett tydligt sätt presenterats som ett alternativ vid samrådet med särskilt berörda vill vi nu brevledes informera om de justerade planerna och inhämta kompletterande synpunkter till följd av denna förändring Figur 11 Den planerade vindparken är belägen ca tre kilometer norr om Lenhovda, öster om Marhult och väg 31 5 (19)

6 wwwstatkraftsodracom 12 Bolaget Statkraft Södra Vindkraft AB är ett bolag som till 90,1% ägs av Statkraft AS och till 9,9% ägs av Södra Skogsägarna ekonomisk förening Statkraft är Europas största producent av förnybar el och Sveriges fjärde största elproducent Statkraft har för närvarande drygt ett hundratal vindkraftverk i drift i Norge och Storbritannien och har närmare medarbetare i mer än 20 länder Södra skogsägarna har ett medlemsantal på ca skogsägare och ca 4000 medarbetare inom koncernen I Södras fyra affärsområden tillverkas sågade och hyvlade trävaror, inredningsdetaljer, pappersmassa och biobränsle 13 Vindkraft och klimatfrågan Vindkraftverk fångar upp rörelseenergi ur vinden och omvandlar den till el Vind är en förnyelsebar energikälla som producerar ren energi och inte ger upphov till utsläpp eller kräver transporter av bränsle Under 2011 svarade vindkraften för ca 6,1 TWh, vilket motsvarar 4,2 procent av den svenska elproduktionen I juni 2009 antog riksdagen en proposition (2008/09:163) om en sammanhållen klimat- och energipolitik I propositionen anges en planeringsram för vindkraft på 30 TWh till år 2020, varav 20 TWh på land och 10 TWh till havs Även inom EU är klimatfrågan viktig, och man har satt ett bindande mål om att 20 procent av EU:s energi - konsumtion år 2020 ska komma från förnybara källor Vindpark Marhult bidrar till att långsiktigt trygga produktionen av förnybar energi, vilket bidrar till att motverka riskerna för ökad växthuseffekt genom att utsläppen av koldioxid kan minskas Då vindkraft ersätter fossila bränslen bidrar detta till minskade utsläpp av koldioxid, svaveldioxid, kväveoxider och andra miljöskadliga ämnen 2 Tillstånd och samråd Den lagstiftning som en ny vindpark berör är främst miljöbalken (1998:808) Vindkrafts - anläggningar prövas enligt 9 kap miljöbalken, men även 7 kap miljöbalken kan vara tillämpligt om särskilda bevarandeområden berörs Enligt förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998:899) krävs tillstånd av länsstyrelsen för anläggande och drift av gruppstation för vindkraft med två eller fler vindkraftverk med en totalhöjd överstigande 150 meter eller sju eller fler vindkraftverk med en totalhöjd överstigande 120 meter Även andra lagar utöver miljöbalken kan vara tillämpliga, tex kan kulturminneslagen (1988:950) bli aktuell om fornlämningar berörs, för anslutande kraftledningar kan ellagen (1997:857) komma att beröras Enligt 6 kap 4 miljöbalken ska samråd ske med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten (i detta fall länsstyrelsen) och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda En verksamhet av den omfattning som planeras i Marhult antas medföra betydande miljöpåverkan, och samråd ska därför även ske med övriga statliga myndigheter, de kommuner, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda Under våren 2009 hölls samråd angående den aktuella vindparken med Länsstyrelsen i Kronobergs län, Uppvidinge kommun, övriga berörda myndigheter och organisationer samt berörda markägare och närboende Samrådet genomfördes skriftligen samt genom ett öppet samrådsmöte för markägare, närboende och allmänhet Samrådsmötet kungjordes även i lokalpressen 6 (19)

7 wwwstatkraftsodracom Föreliggande kompletterande samråd, med anledning av ny maximal totalhöjd för vindkraftverken, sker huvudsakligen skriftligen Fastighetsägare inom 1 km från vindparkens yttergräns, samt boende i och kring byarna Marhult och Hassla, inbjuds till samrådet Myndigheter och organisationer inbjuds enligt sändlista i bilaga 5 Projektet kungörs även för en bredare allmänhet genom annonsering i lokalpressen 21 Administrativa uppgifter Sökande: Kontaktperson: Adress: Statkraft Södra Vindkraft AB Pierre Ståhl Statkraft Södra Vindkraft AB Skogsudden Växjö Telefon: E-post: Pierrestahl@statkraftcom Kontaktperson i tillståndsärendet: Johan Lidén Sweco Energuide AB Box Stockholm Telefon: E-post: 22 Berörda fastighetsägare Johanliden@swecose Det föreslagna etableringsområdet Marhult omfattar sammanlagt 11 privatägda fastigheter Arrendeavtal avseende vindkraftsetablering har tecknats med de berörda fastighetsägarna 3 Teknisk beskrivning av vindparken 31 Lokalisering Den föreslagna vindparken är lokaliserad i Uppvidinge kommun, strax öster om byn Marhult och ca 3 km norr om Lenhovda tätort, se karta i figur Utformning Inom etableringsområdet Marhult projekterar Statkraft Södra Vindkraft AB för en etablering av maximalt 11 st vindkraftverk med en effekt om cirka 2-3 MW per verk Vindkraftverkens navhöjd bedöms hamna i spannet m och rotordiametern i spannet m Totalhöjden beräknas bli maximalt 185 meter En karta som visar exempel på utformning av vindparkerna kan ses i figur 31 samt i bilaga 3 Den layout som presenteras är ett exempel på placering av maximalt antal vindkraftverk Vindkraftverken kommer att placeras i syfte att åstadkomma maximal elproduktion med hänsyn tagen till natur- och kulturmiljövärden samt övriga intressen Ansökan för vindparken kommer att utformas som en så kallad box-layout, där den slutliga placeringen av de enskilda verken beslutas i samband med detaljprojekteringen 7 (19)

8 wwwstatkraftsodracom Vindpark Marhult har med ovan nämnda egenskaper möjlighet att producera maximalt ca 77 GWh, vilket motsvarar förbrukningen av el hos ca 3900 eluppvärmda villor Figur 31 Exempel på utformning av vindpark Marhult 33 Vindkraftverken Ett vindkraftverk består av huvudbeståndsdelarna rotor, maskinhus och torn Tekniken är i princip densamma i alla vindkraftverk Via en vanligtvis trebladig rotor överförs vindens energi genom en axel till en generator som omvandlar energin till el Utvecklingen av vindkraftverk har varit snabb, och vindkraftverken blir allt effektivare För att nyttja vinden optimalt och minimera turbulenseffekter från marken blir rotordiametern större och tornen högre Den exakta storleken på vindkraftverken är beroende av vilken leverantör som väljs 8 (19)

9 wwwstatkraftsodracom De planerade vindkraftverken bedöms preliminärt uppgå till följande värden: Navhöjd: m Rotordiameter: m Totalhöjd: 185 m Figur 32 Beskrivning av de olika måtten på ett vindkraftverk Vindkraftverken förses med hinderbelysning i enlighet med Transportstyrelsens föreskrifter Transformatorer placeras inne i vindkraftverkens maskinhus, nederst inuti tornet eller utomhus bredvid vindkraftverken Generator och eventuell växellåda kommer att vara luft- och/eller vattenkylda Eventuell växellåda och hydraulsystem kräver olja för att fungera Vilken tillverkare och modell av vindkraftverk som kommer att användas är ännu inte bestämt, utan beslutas innan parken byggs Genom att avvakta med beslut om tillverkare och modell av vindkraftverk kan Statkraft Södra Vindkraft AB säkerställa att möjligheten finns att välja bland de vindkraftverk som då finns på marknaden och välja de vindkraftverk som är bäst lämpade för detta område 34 Fundament och uppställningsytor Vindkraftverkets torn monteras på ett grundfundament De två vanligaste typerna av fundament för vindkraftverk är bergförankrat fundament och gravitationsfundament Typ av fundament för respektive vindkraftverk kommer att bestämmas i detal jprojekteringen Val av fundament beror bland annat på typ av vindkraftverk, navhöjd och de geotekniska förutsättningarna Ett bergförankrat fundament gjuts direkt på berget och förankras med bergbultar Denna typ av fundament kan användas där etableringsplatsen har en lämplig berggrund där endast ett tunnare jordtäcke finns ovanpå berggrunden Om berggrunden är ojämn kan plansprängningar behöva göras för att jämna till ytan för fundamentet Vid större jorddjup används vanligen gravitationsfundament där fundamentet i sig utgör motvikten till vindkrafterna Gravitationsfundament består av betong samt tillhörande armering Fundamentets djup och storlek beror på bland annat verkstyp, geotekniska 9 (19)

10 wwwstatkraftsodracom förhållanden, grundvattennivå samt berggrund Fundamentet täcks över med schaktmassor och jord vilket gör att fundamentet inte är synligt efter att vindkraftverket byggts Under byggtiden och driftstiden behövs permanenta uppställningsytor för exempelvis de kranar som används för att montera ihop vindkraftverken Utöver de permanenta uppställningsytorna kommer ytterligare tillfälliga uppställningsytor att krävas under byggtiden, dessa kan efter byggfasen återbeskogas De färdiga vindparkerna kommer utöver själva vindkraftverken även att innefatta vägnät, elkablar, eventuella byggnader för personal och servicefunktioner, samt huvudtransformator och byggnad för kopplingsutrustning 35 Vägar och transporter Vägar behövs för transporter vid byggnation av vindparkerna samt för service och underhåll av vindkraftverken under drift Befintligt vägnät kommer att användas i så stor utsträckning som möjligt Vid behov kan befintliga vägar komma att justeras för att klara de transporter som krävs, tex genom breddning, vägförstärkning eller rätning Vägnätet behöver kompletteras med vägar fram till respektive vindkraftverk Projekteringen sker i samråd med berörda markägare och hänsyn kommer att tas till natur- och kulturmiljövärden Vindparken ligger nära riksväg 31, vilket innebär att transportmöjligheterna till området bedöms som goda Under byggtiden kommer tunga och stora transporter att förekomma Under drifttiden bedöms transportbehovet vara litet Det förväntas normalt endast vara lättare transporter några gånger i veckan Normala serviceintervall på vindkraftverken varierar mellan 6 och 12 månader Vid större service krävs kran och lastbil 36 Elanslutning och internt elnät Statkraft Södra Vindkraft AB ansvarar för det interna uppsamlingsnätet inom vindparken Vindkraftverken sammankopplas med markförlagda elkablar Kablarna förläggs i ledningsschakt som så långt som möjligt följer vägarna inom parken Anslutning till överliggande elnät är under utredning Den producerade elen kommer att levereras till EON:s regionnät Befintligt regionnät i kommunen har i dagsläget inte tillräcklig kapacitet för att ta emot den el som kommer att produceras om alla planerade vindkraftsetableringar i kommunen blir verklighet EON planerar därför att förstärka regionnätet i kommunen i flera etapper Anslutningspunkt och sträckning av ledning mellan vindparken och det överliggande elnätet är inte bestämd, men en trolig anslutningspunkt blir en ny transformatorstation strax norr om Lenhovda 37 Vindmätning För att kartlägga vindförhållandena i området har vindmätningar utförts med hjälp av instrument monterade i en 100 m hög vindmätningsmast som uppförts i området, se figur 33 Vindmätningarna påbörjades i januari 2010 och mätdatat från masten visar att vindresursen i området är förhållandevis god 10 (19)

11 wwwstatkraftsodracom Figur 33 Vindmätningsmasten i vindpark Marhult (Foto:Triventus Consulting AB) 4 Planförhållanden 41 Översiktsplan Gällande översiktsplan för Uppvidinge kommun antogs av kommunfullmäktige i april 2011 och vann laga kraft i januari 2012 I och med att den nya översiktsplanen vunnit laga kraft har kommunens vindkraftsplan från 2009 upphävts Kommunens intentioner vad gäl ler etablering av vindkraft, beskrivs istället i kapitel 13 den nya översiktsplanen Översiktsplanen delar in kommunen i tre lämplighetsklasser avseende vindkraftsetablering; klass 1- prioriterade områden, klass 2- Områden möjliga för vindkraft och klass 3- undantagna områden Klass 1-område definieras i översiktsplanen som område av riksintresse för vindbruk Klass 2-områden är markområden utanför riksintresse där kommunen menar att vindkraft kan prövas Områden med vindhastighet som överstiger 7 m/s enligt vindkarteringen från Meteorologiska Institutionen på Uppsala Universitet (MIUU) ska prioriteras Områden som kommunen vill undanta från vindkraftsetablering (klass 3-områden) utgörs av områden inom respekt- och skyddsavstånd från tätorter, samlad bebyggelse, enstaka bostadshus, kulturmiljöprogram, fornlämningar, kraftledningar, master, allmänna vägar, skjutfält mm Vidare ska gällande riktlinjer för ljud- och skuggutbredning följas Dessutom ska riksintresseområden och lagskyddade områden samt övriga områden med höga naturvärden, liksom fem områden som av kommunen identifierats som attraktiva för turism, undantas från vindkraftsetablering Ett utdrag ur den kommuntäckande lämplighetsindelningen avseende vindkraft återges i figur 41 Som framgår av figuren utgör större delen av vindpark Marhult klass 1-område, dvs är utpekat som riksintresse för vindbruk, se figur (19)

12 wwwstatkraftsodracom Figur 41 Kartan är hämtad ur Uppvidinge kommuns översiktsplan och visar vindkartering(miuu) samt områden inom vilka etablering av vindkraft inte är lämplig enligt kommunen (ofärgade områden) Blå streckad linje visar riksintresse för vindbruk och grön streckad linje markerar områden attraktiva för turism Som framgår av kartan ligger etableringsområdet för vindpark Marhult till större delen inom riksintresseområde för vindkraft och helt utanför områden attraktiva för turism Det ofärgade undantagsområdet i västra delen av etableringsområdet utgörs av respektavstånd till samlad bebyggelse i Marhult/avstånd till detaljplanerat område Det vita området centralt i parken utgör respektavstånd till enskilt bostadshus Detta hus används dock inte bostadshus och tillhör en fastighet som ingår i projektet 42 Detaljplaner, områdesbestämmelser och övriga kommunala planer Det planerade vindparksområdet berör inga detaljplaner, områdesbestämmelser eller andra kommunala planer Närmaste detaljplanelagt område finns i Marhult, ca 0,7 km väster om vindparksområdet Detaljplanelagt område i Marhults by utgörs av område för bostadsbebyggelse samt sågverksindustri (två detaljplaner samt två äldre byggnadsplaner finns) 43 Angränsande planerade vindkraftsetableringar Flera andra aktörer planerar att bygga vindkrafterk i Uppvidinge kommun I området kring vindpark Marhult har fyra tillståndsansökningar för etablering av vindkraft inlämnats till Länsstyrelsen Exempellayouter för dessa redovisas i kartan i figur 42 De layouter som redovisas här är det maximala utfallet i respektive ansökan, dvs flest antal verk 12 (19)

13 wwwstatkraftsodracom Figur 42 Översiktskarta över planerade vindkraftsetableringar i området kring Marhult I den MKB som tas fram inför tillståndsansökan för vindpark Marhult kommer kumulativa effekter avseende exempelvis ljud- och skuggutbredning samt påverkan på landskapsbild att redovisas Även då kommer det maximala antalet verk som respektive tillståndsansökan omfattar, alternativt tillståndsgivna layouter, att användas som utgångspunkt för redovisningen 5 Miljöpåverkan och utredningar Det aktuella området har inventerats översiktligt genom studier av kommunal översiktsplanering och digitalt underlagsmaterial från Länsstyrelsen (RUM), Skogsstyrelsen (Skogens Källa) och Riksantikvarieämbetet (FMIS) Därutöver har i fält utförts en naturvärdesinventering inklusive översiktlig inventering av rovfåglar och fladdermöss, samt en arkeologisk utredning Under respektive rubrik nedan beskrivs kortfattat den miljöpåverkan som kan antas uppstå med anledning av de planerade vind parkerna samt exempel på utredningar som är aktuella att genomföra I miljö konsekvensbeskrivningen kommer dessa faktorer att beskrivas mer ingående Miljöpåverkan från etablering och drift av vindkraftverk består främst i att vindkraftverk innebär ett nytt inslag i natur- och kulturmiljön Landskapsbilden påverkas då vindkraftverken syns på långt håll Till detta ger vindkraftverken upphov till ljud samt skuggbildningar som, om verken placeras för nära bostäder, kan innebära störningar för de boende Vindkraftverken kommer inte att orsaka några utsläpp till vare sig luft eller vatten Förutsatt att elproduktion från vindkraftverk på marginalen ersätter fossil elproduktion så innebär etableringen att miljöbelastningen indirekt kommer att minska någon annanstans 13 (19)

14 wwwstatkraftsodracom 51 Landskapsbild Vindpark Marhult ligger i ett skogsområde präglat av aktivt skogsbruk Landskapet är svagt kuperat med höjdnivåer från knappt 245 till drygt 290 meter över havet Landskapsbilden påverkas då nya vindkraftverk uppförs Vid skoglig etablering syns verken mindre än i det öppna landskapet För att åskådliggöra den inverkan som en etablering av vindpark Marhult innebär, har ett antal fotomontage tagits fram som visar vyn över landskapet från viktiga punkter De framtagna fotomontagen redovisas i bilaga 4 52 Närboende I närområdet kring den planerade vindparken finns samlad bebyggelse i byn Marhult, ca 0,7 km väster om etableringsområdets västra gräns I övrigt finns spridd bebyggelse i närområdet Ett avstånd om minst 750 meter kommer att hållas mellan enskilt bostadshus och vindkraftverk Ett avstånd om minst 1000 meter kommer att hållas till samlad bebyggelse En mer detaljerad beskrivning av närliggande bebyggelse samt eventuell påverkan från vindparken kommer att göras i miljökonsekvensbeskrivningen 53 Naturmiljö Vindparksområdet består till största delen av produktionsskog Den inventering av områden av särskilt intresse för naturvården som gjorts utifrån Länsstyrelsens och Skogsstyrelsens underlagsmaterial, antyder att området inom vindparkens gränser är relativt trivialt eftersom endast ett fåtal delområden finns registrerade som skyddsvärda, se karta i bilaga 1 De naturvärden som finns registrerade inom parkområdet består bla av två torvområden ingående i våtmarksinventeringen; Marhulta fly i västra utkanten av vindparksområdet är av klass 3 (vissa naturvärden), medan Sjunkekärr i den östra utkanten hör till klass 2 (höga naturvärden) Sex mindre torvmarker med sumpskog ingår i skogsstyrelsens sumpskogsinventering finns dessutom spridda inom parken Den västra delen (huvudsakligen Mar hulta fly) omfattas av Mörrumsåns avrinningsområde, vilket utgör riksintresse enligt 4 kap 6 miljöbalken Det närmast Natura 2000-området (tillika naturreservat) är Vitthults Urskog, beläget nordost om Hjärtsjön, ca 1,5 km norr om vindpark Marhult Enligt länsstyrelsens underlagsmaterial finns planer på att skydda ett större område runt Hjärtsjön genom reservat eller naturvårdsavtal Detta planerade reservat/naturvårdsavtal sammanfaller med det område som redan idag ingår i länets naturvårdsprogram En naturvärdesbedömning inklusive inventering av rovfåglar och fladdermöss har under 2009 utförts i området av Eco Konsult, Uno Björkman Förekomsten av biotoper med särskilda naturvärden redovisas i bilaga 1 Totalt identifierades fem delområden med vissa naturvärden (klass 3), fyra av dessa ingår även sedan tidigare i Skogsstyrelsens sumpskogsinventering, samt två delområden med ringa naturvärden (klass 4) Biotoperna av klass 3 utgörs av torvmarker med äldre sumpskog med betydande inslag av äldre träd, ved, lågor och stående döda träd I den exempellayout som har tagits fram har samtliga redovisade naturintressen undvikits vid verksplaceringen Resultatet från fågel- och fladdermusinventeringen redovisas översiktligt nedan En mer utförlig redovisning av resultaten från genomförda inventeringar samt en bedömning av vindparkens konsekvenser för flora och fauna i området kommer att göras i MKB:n som bifogas tillståndsansökan 14 (19)

15 wwwstatkraftsodracom 531 Fåglar och fladdermöss Ett antal studier av vindkraftverks påverkan på fåglar har genomförts, bland annat inom kunskapsprogrammet Vindval De studier som gjorts, bland annat av fågelsträck, visar allmänt på små konsekvenser Den översiktliga rovfågelinventering som genomförts visar att rovfåglar är sparsamt förekommande inom vindparksområdet Endast tre arter har konstaterats häcka inom området; ormvråk, duvhök och sparvhök Röd glada och brun kärrhök har noterats f lyga över området, men dessa arter häckar inte här Inga rödlistade arter av rovfåglar observerades under inventeringen En spelplats för tjäder har konstaterats vid Sjunkekärr Andra arter skogshöns som observerats inom området för den planerade vindparken, vanligen i anslutning till äldre skogsbestånd eller våtmarker, är orre och järpe Trana har konstaterats häcka vid Marhulta fly, utanför vindparksområdet Inga flyttfågelsträck har konstaterats ovanför den planerade vindparken eller i dess närhet Genomförd fladdermusinventering visar att det sannolikt inte förekommer några sällsynta eller rödlistade arter inom undersökningsområdet Samtliga fem arter (dvärgfladdermus, Brandts fladdermus, nordisk fladdermus, vattenfladdermus samt gråskimlig fladdermus) som påträffades inom den planerade vindparken är vanliga till tämligen vanliga i södra Sverige 54 Kulturmiljö En arkeologisk utredning, steg 1, genomfördes under 2009 inom vindpark Marhult av Arkeologicentrum i Skandinavien AB Utredningen omfattade både en byrå- och fältinventering Innan fältinventeringen genomfördes fanns inga forn- eller övriga kulturhistoriska lämningar registrerade inom parkområdet Utanför parkområdet finns registrerade kulturhistoriska lämningar koncentrerade till området väster och sydväst om vindpark Marhult och i synnerhet till Granhult som även utgör riksintresse för kulturmilj övård samt återfinns i Kronobergs läns kulturmiljöprogram Riksintresset, som återfinns ca 1,5 km västnordväst om vindpark Marhults områdesgräns, utgörs av ett odlingslandskap med ett av Sydsveriges bäst bevarade fossila åkersystem från järnåldern samt en kyrkplats med Sveriges äldsta daterade träkyrka från 1200-talets förra hälft Under fältinventeringen registrerades inom vindparkens områdesgräns fem fasta fornlämningar, 63 övriga kulturhistoriska lämningar samt en uppgift om lämning (se karta i bilaga 2) De funna lämningarna härrör huvudsakligen från äldre skogsbruk och består främst av lämningar efter kolning Därutöver finns bla bebyggelselämningar och några fossila åkrar De registrerade fasta fornlämningarna består av fyra fossila åkrar och en tjär dal I den exempellayout som har tagits fram har samtliga kulturhistoriska lämningar undvikits vid verksplaceringen Även vid den slutliga verksplaceringen kommer fasta fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar att så långt det är möjligt undvikas 55 Friluftsliv och turism Ingen del av vindpark Marhult är utpekad av särskilt intresse för friluftslivet Inget riksintresse för friluftsliv beläget finns heller i närheten av vindparken Det finns ett område strax söder om området för den planerade vindparken, Sävsjöströ- Lenhovda- Granhult, som i Uppvidinge kommuns översiktsplan utpekats som attraktivt för turism, se figur 41 Skogs- och myrområdena inom vindpark Marhult bedöms idag huvudsakligen användas för jakt och friluftsliv av vardagskaraktär, såsom svamp- och bärplockning samt för rekreation 15 (19)

16 wwwstatkraftsodracom 56 Påverkan vid byggnation I samband med byggnationen kan störningar från arbetsmaskiner och transporter tillfälligt upplevas Det rör sig främst om gräv- och schaktarbeten, transport av grus, jordmassor och betong samt intransporten av vindkraftverken Även sprängningsarbeten kan komma att genomföras inom området 57 Mark- och vattenanvändning Den dominerande markanvändningen i det berörda området är skogsbruk Eventuell övrig mark- och vattenanvändning kommer att utredas Skog kommer att behöva avverkas permanent för vindkraftverk, uppställningsytor, vägar med mera Under byggskedet kommer tillfälliga uppställningsytor krävas, som efter byggfasen kan återbeskogas Skogsbruk kommer även efter anläggande av vindparkerna kunna bedrivas i området 58 Ljud Det huvudsakliga nuvarande ljudet i området utgörs av ljudet som skapas av vindens rörelse genom träd och buskar, samt trafik från närliggande vägar Ett vindkraftverk ger upphov till två olika ljud Dels ett mekaniskt ljud från vindkraftverkets maskindel, dels ett aerodynamiskt ljud som alstras vid rotorbladens passage genom luften Det aerodynamiska ljudet är det dominerande Intill vindkraftverken har det aerodynamiska ljudet en svischande karaktär, ju längre från vindkraftverket desto dovare blir ljudet Det aerodynamiska ljudet hörs främst vid tämligen låga vindhastigheter, när det blåser mer tar de naturliga bakgrundsljuden över (vinden som blåser genom träden), och maskerar ljuden från vindkraftverken I marknivån vid ett vindkraftverk ligger den ekvivalenta ljudnivån på cirka db(a), vilket innebär att man kan prata i normal samtalston direkt under ett vindkraftverk i full drift Ljudberäkningar kommer att genomföras, och presenteras i miljökonsekvensbeskrivningen, för att kunna göra en bedömning av vindparkernas ljudpåverkan vid bostadsbebyggelse 59 Skugga Vindkraftverkens rotorblad kan under vissa omständigheter ge upphov till rörliga skuggbilder Skuggornas utbredning är som störst när solen står lågt, det vill säga vid solens upp- och nedgång under våren och hösten, och då på vindkraftverkens skuggsida I Sverige finns inga fastställda riktvärden för skuggor från vindkraftverk I praxis används dock rekommendationer från Tyskland som innebär att den faktiska skuggtiden bör vara högst 8 timmar per år och 30 minuter om dagen Skugganalys kommer att genomföras för att kunna göra en bedömning av vindkraftverkens skuggpåverkan på störningskänslig bebyggelse Skulle någon bebyggelse beröras av skuggning i större omfattning kan driften för berörda vindkraftverk begränsas för de tider då skuggpåverkan riskerar att överskrida gällande värden 510 Hindermarkering I Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om markering av föremål som kan utgöra en fara för luftfarten (TSFS 2010:155) finns reglering kring hur vindkraftverk ska markeras Hinderljuset placeras på den högsta fasta punkten på vindkraftverket, dvs på ovansidan av generatorhuset 16 (19)

17 wwwstatkraftsodracom Vindkraftverk med en höjd som överstiger 150 m ska enligt föreskrifterna hindermarkeras med vit färg samt med vitt blinkande högintensivt ljus I en vindpark med vindkraftverk med en höjd över 150 m ska de vindkraftverk, som utgör parkens yttre gräns, markeras enligt ovan Övriga verk inom parken ska markeras med vit färg samt förses med minst lågintensiva ljus om inte Transportstyrelsen meddelar annat i sitt beslut Lågintensiva ljus ska, enligt föreskrifterna, utgöras av fast rött ljus Under dager ska det högintensiva ljusets styrka vara candela (cd), under gr yning och skymning cd, och i mörker minskas det till cd Ljuskällan är riktad uppåt och ljusets styrka avtar därmed mot marken 511 Säkerhet I det fall vindkraftverket har växellåda rymmer den ca liter olja Därutöver finns ca 200 liter hydraulolja i hydraulsystemet Olja kommer att bytas enligt anvisningar från leverantör, normalt sker detta var femte år Uttjänt olja kommer att tas omhand och transporteras till godkänt företag för upparbetning och destruering av oljor Om is bildas på bladen kan det bli obalans i vindkraftverkens rotorblad, och vindkraftverket kan då stängas av Om det vid studier av väderförhållanden vid de aktuella vindparkerna bedöms att risken för nedisning är stor finns tekniker för att avisa rotorbladen s om kan installeras vid behov Vindkraftverk har en betydligt högre höjd än andra byggnader i landskapet, och kan därmed vara mer mottagliga för blixtnedslag Moderna vindkraftverk är utrustade med åskledarsystem i rotorblad, maskinhus och torn som skyddar vid blixtnedslag 512 Avveckling När vindkraftverken tjänat ut avvecklas parkerna Vid en framtida avveckling kan berörda områden återställas Kablar kan tas upp, vindkraftverken monteras ned och marken återställas till stor del om detta då befinns vara den miljömässigt mest lämpliga åtgärden 6 Alternativ lokalisering För att ett område skall bedömas som lämpligt för etablering av vindkraftverk måste det uppfylla ett antal urvalskriterier: 1 Goda vindförhållanden Lönsamheten i ett vindbruksprojekt är helt beroende av detta Som hjälpmedel används här den vindkartering som Uppsala universitet tagit fram på uppdrag av Energimyndigheten Vinddata verifieras därefter med vindmätning på eller i närheten av projektområdet 2 Utrymme för ett väl sammanhållet projektområde med ett minsta avstånd till bostadshus om 500 meter 3 Inga eller måttliga motstående intressen 4 Goda möjligheter avseende vägar och elanslutningar Om förutsättning finns och om markägarna är intresserade, upprättas ett arrendekontrakt för projektområdet Varje projekt knyts därmed direkt till vissa markägares fastigheter och är unikt Som följd av denna process har vart och ett av de ca 30 projekt som Statkraft Södra driver redan tidigt ställts mot andra tänkbara projekt I denna process har drygt 500 projekt 17 (19)

18 wwwstatkraftsodracom gallrats bort då förutsättningarna bedömts som sämre Det aktuella projektet uppfyller enligt bolaget ovanstående kriterier 7 Miljökonsekvensbeskrivning En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) kommer att tas fram som en bilaga till tillståndsansökan för de aktuella vindparkerna MKB:n ska enligt miljöbalken identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som en planerad verksamhet eller åtgärd kan medföra på människor, djur, växter, mark vatten luft, klimat, landskap och kulturmilj ö, på hushållning med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, och annan hushållning med material, råvaror och energi Syftet med en MKB är att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön MKB:n kommer sammanfattningsvis att innehålla följande information: 8 Tidplan - Inledning och bakgrund med presentation av sökande och förutsättningar för projektet - Beskrivning av planerad verksamhet - Redovisning av alternativ och nollalternativ - Beskrivning av planförhållanden - Nulägesbeskrivning av området med avseende på landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö, friluftsliv och turism, bebyggelse samt mark- och vattenförhållanden - Bedömning av de konsekvenser som verksamheten väntas medföra på miljön samt förslag på skyddsåtgärder för att minska miljöpåverkan - Samrådsredogörelse med redovisning av inkomna synpunkter - Verksamhetens överensstämmelse med miljömål, miljökvalitetsnormer och hänsynsregler - En samlad bedömning av den planerade verksamheten För tillståndsärendet enligt miljöbalken, som ska lämnas in till Miljöprövningsdelegationen, är den planerade tidplanen i huvuddrag: Kompletterande skriftligt samråd Inlämning av tillståndsansökan Maj 2012 Våren 2012, med samrådsutskick i mars 2012 Ett vindkraftsprojekt är komplext med långa ledtider Likaså skall vindkraftverk, väg-, el och byggnadsarbeten (fundament) upphandlas Vid en smidig förprojektering bedömer vi att anläggningen kan tas i drift tidigast under år (19)

19 wwwstatkraftsodracom 9 Synpunkter Skriftliga synpunkter på projekten tas tacksamt emot Eventuella synpunkter kickas till Sweco, glöm inte att ange namn och kontaktuppgifter Synpunkter skickas senast den 20 april 2012 till följande adress: Sweco Energuide AB Att Johan Lidén Box Stockholm Eller med e-post till: johanliden@swecose 19 (19)

20 Bilaga 1 Vindpark Marhult Naturmiljö- och markanvändningsintressen Områdesavgränsning Naturreservat Natura Riksintresse för vindbruk Riksintresse för naturvård Riksintresse vattendrag MB 4:6 (Mörrumsån) Nyckelbiotop Naturvärde Sumpskog Våtmarksinventeringen Ängs- och betesmarksinventeringen Ängs- och hagmarksinventeringen Naturvårdsprogram Planerade reservat, biotopskyddsområden och naturvårdsavtal Naturvärdesinventering, Eco-konsult 2009 Naturvärde klass 3 Naturvärde klass 4 Sweco Energuide AB Beställare:Statkraft Södra Vindkraft AB Datum: Skala: 1: (A4) 0 0,5 1 1,5 2 km ±

21 Bilaga 2 Kulturmiljöintressen Vindpark Marhult Fast fornlämning Bevakningsobjekt Uppgift om lämning Övrig kulturhistorisk lämning Fast fornlämning Övrig kulturhistorisk lämning Riksintresse för kulturmiljö Övrig kulturhistorisk lämning Områdesavgränsning Kulturprogram Sweco Energuide AB Beställare:Statkraft Södra Vindkraft AB Datum: Skala: 1: (A4) 0 0,5 1 1,5 2 km ±

22 Bilaga 3 Vindpark Marhult Exempellayout Exempel på placering av vindkraftverk Områdesavgränsning Sweco Energuide AB Beställare:Statkraft Södra Vindkraft AB Datum: Skala: 1: (A4) 0 0,5 1 1,5 2 km ±

23 wwwstatkraftsodracom STATKRAFT SÖDRA VI NDKRAFT AB Vindpark Marhult Bilaga 4 - Fotomontage Statkraft Södra Vindkraft AB 1 (6) Adress Tel Skogsudden Växjö

24 wwwstatkraftsodracom Översikt Foton har tagits från fyra punkter i området För varje område har en panoramabild som motsvarar människans passiva synfält (cirka 100 grader) satts samman av ett flertal bilder Var och en av dessa panoramabilder ligger till grund för två fotomontage: Ett där endast Statkraft Södras planerade vindkraftverk har placerats in Ett där samtliga aktörers planerade vindkraftverk har placerats in I Figur 1 visas de punkter där foton har tagits samt den numrering av Statkraft Södras vindkraftverk som används i denna bilaga Figur 1 Fotopunkter och numrering av Statkraft Södras planerade vindkraftverk Följande planerade vindkraftparker finns med i dessa fotomontage: Statkraft Södra Vindkraft AB 11 st Siemens SWT-113, 2,3 MW O2 45 st Vestas V100, 2 MW HS Kraft 11 st Siemens SWT-101, 2,3 MW Stena Renewable 49 st Vestas V90, 2 MW Billywind 6 st DeWind D9 2 MW 2 (6)

25 wwwstatkraftsodracom Fotopunkt 1 Lenhovda Statkraft Södras vkv: Figur 2 Endast Statkraft Södras vindkraftverk Inga verk syns i bild Statkraft Södras vkv: Figur 3 Samtliga planerade vindkraftverk 3 verk syns i bild Avståndet till närmsta synliga verk är 2,4 km 3 (6)

26 wwwstatkraftsodracom Fotopunkt 2 Klinten Statkraft Södras vkv: 2 11,4 6,1,8 3,10,5 7 9 Figur 4 Endast Statkraft Södras vindkraftverk 11 verk syns i bild Avståndet till närmsta synliga verk är 2,9 km Statkraft Södras vkv: 2 11,4 6,1,8 3,10,5 7 9 Figur 5 Samtliga planerade vindkraftverk 38 vindkraftverk syns i bild Avståndet till närmsta synliga verk är 1,8 km 4 (6)

27 wwwstatkraftsodracom Fotopunkt 3 Marhult Statkraft Södras vkv: Figur 6 Endast Statkraft Södras vindkraftverk 4 verk syns i bild Avståndet till närmsta synliga verk är 2,0 km Statkraft Södras vkv: Figur 7 Samtliga planerade vindkraftverk 6 vindkraftverk syns i bild Avståndet till närmsta synliga verk är 2,0 km 5 (6)

28 wwwstatkraftsodracom Fotopunkt 4 Granhult Statkraft Södras vkv: Figur 8 Samtliga planerade vindkraftverk Inga verk syns i bild 6 (6)

29 Sändlista för samråd för vindkraftparken Marhult Bilaga 5 Länsstyrelsen i Kronobergs län Växjö Uppvidinge kommun Box Åseda Regionförbundet Södra Småland Videum Science Park Växjö Naturvårdsverket Stockholm Skogsstyrelsen Box Växjö EON Sverige AB Malmö Trafikverket Borlänge Kommunikationsmyndigheten PTS Box Stockholm FRA Box Bromma Luftfartsverket LFV Norrköping Försvarsmakten exp-hkv@milse Bergsstaten Varvsgatan Luleå Sveriges geologiska undersökning Box Uppsala Boverket Box Karlskrona Energimyndigheten Box Eskilstuna Telia Sonera Telia-Vindkraft@teliasoneracom Teracom vindkraftsremisser@teracomse Tele2 Sverige AB vindkraft@tele2com Tre windpower@3gisnet Net 4 Mobility info@net4mobilitycom Telenor Sverige AB Karlskrona

30 Net 1 Box Stockholm Skanova Elskyddsärenden Farsta Växjö Småland Airport Växjö Svenska Skyttesportförbundet Idrottens Hus Stockholm Jägareförbundet i Kronoberg Skedhults Säteri Eksjö Naturskyddsföreningen i Uppvidinge Jonny Svensson Nålgatan ÅSEDA Växjö Naturskyddsförening Unaman, Kronoberg Växjö Uppvidinge Fågelklubb Jan Alldén Näsbykvarn LENHOVDA Kronobergs Ornitologiska förening Per-Erik Larsson Ugglehults Gård Lammhult LRF kommungrupp Uppvidinge Erik Johansson Herråkra Fibblegård Lenhovda Norra Värends sbo (912) oc Sverker Henckel Marhult Lenhovda Norra Värends sbo (912) förtroenderåd Lars-Johan Svensson Ekna Rottne Friluftsfrämjandet Region Öst Box Jönköping Granhults Hembygdsförening Peter Alexandersson Marhult Marhultsgården Lenhovda Marhults Sport- och Fritidsklubb Karl-Erik Strid Stapelvägen LENHOVDA Norrhults SOK Rosdalavägen Norrhult Svenska Kyrkans Unga i Granhult Lise-Lotte Martinsson Elmeshult LENHOVDA Billyvind AB Pistolvägen LUND HS Kraft AB Södergatan Malmö O2 Vindkompaniet AB Box Mörbylånga Stena Renewables Enegy AB Box Göteborg VindkraftUppvidingese info@vindkraftuppvidingese Samt berörda fastighetsägare och närboende inom 1 km avstånd