Innehåll. Det här är Forum Syd 3. Ordföranden har ordet 4. Forum Syds styrelse 4. Generalsekreteraren har ordet 5. Forum Syds biståndsarbete 6

Transkript

1 2012 Årsrappor t.

2 Innehåll. Det här är 3 Ordföranden har ordet 4 s styrelse 4 Generalsekreteraren har ordet 5 s biståndsarbete 6 som förmedlare av bistånd 8 Påverkan & opinion 10 i världen 14 Förvaltningsberättelse 16 s organisation Årsredovisning 21 Omslag I Kenya har tillsammans med lokala partners, under 2012, drivit ett projekt vars syfte är att stärka kvinnors rättigheter så att de kan delta fullt ut i samhället. Foto Christoffer Hjalmarsson 2

3 Foto Christoffer Hjalmarsson Det här är Syd. Forum I vår värld finns fortfarande många människor som lever i fattigdom. Många av dessa män, kvinnor och barn lever i länder som inte klarar av att försörja sin befolkning. Men fattigdom kan ha många ansikten. Även i länder som till synes är relativt välmående kan det finnas utbredd fattigdom och människor vars rättigheter kränks. Oavsett var behoven finns krävs insatser för att stävja världsfattigdomen. Därför finns biståndsorganisationen. är en politiskt obunden medlemsorganisation. Vårt yttersta mål är att lägga ned verksamheten. Att inte längre behövas. I en värld där människors rättigheter inte längre kränks har s existensberättigande upphört. Men än är vi inte där och tyvärr tyder det mesta på att resan dit är både lång och krokig. Under tiden behövs organisationer som. Vi ser brist på utveckling som brist på rättigheter. Att nå långsiktiga resultat bygger därför på att människor blir medvetna om sina rättigheter och skyldigheter. stödjer människor i utsatta länder att göra just detta. Det kan handla om att gå samman och påverka lokala myndigheter för att se till att kvinnors ställning stärks. Eller att se till att det byggs en vattenbrunn i byn eller att få bukt med tjuvfiske som leder till Vision En rättvis och hållbar värld där alla människor har makt att förändra. Syfte Att stärka marginaliserade människor som organiserar sig och hävdar sina rättigheter, världen över. Att bilda opinion för förändringar som bidrar till en rättvis och hållbar värld. att fiskare får sämre fångster och i slutändan svårt att försörja sina familjer. Att arbeta för människors rättigheter är långsiktigt och tar sin utgångspunkt i befintliga grundläggande strukturer i samhället. Först när man har skapat en medvetenhet om människors rättigheter på gräsrotsnivå kan man bygga vidare och uppnå hållbara resultat. I vårt arbete fokuserar vi på frågor som rör demokrati, jämställdhet samt ett hållbart nyttjande av naturens resurser. Under 2012 hade kontor i 8 länder. Arbetet bedrivs i samarbete med lokala organisationer, väl förankrade i lokalsamhället, för att nå ut till befolkningen. Läs mer om detta arbete på sidorna 6-7. Men är också en organisation som på uppdrag av Sida vidareförmedlar svenska biståndsmedel till andra svenska organisationer. Förutom att granska ansökningar och rapporter står även för ett rikt kursutbud och fortbildning i rättighetsbaserat utvecklingssamarbete. Läs mer på sidorna 8-9. ser även som sin uppgift att föra fram frågor på den svenska politiska dagordningen. Det handlar om att driva frågor inom områden som markkonflikter och kapitalflykt eller prioriteringar inom svensk biståndspolitik. Läs mer om den här delen av vårt arbete på sidorna

4 Bodil Ceballos ordförande stolt. Känner mig Efter tre år som ordförande i har det nu blivit dags för mig att lämna över ordförandeklubban. Det betyder inte att jag överger. Jag kommer fortsätta att följa arbetet och verka för vikten av civilsamhällets organisationer i biståndet i min andra roll som riksdagsledamot. Min tid som ordförande har sammanfallit med tre mycket turbulenta år för svenskt bistånd. Det har varit tufft. Det kan inte förnekas. Regler har ändrats, politiska signaler har skiftat, nya aktörer har tillkommit och osäkerheten om framtiden har varit stor för alla biståndsorganisationer. En turbulens som självklart också påverkat och medlemsorganisationerna. Vi har blivit ifrågasatta och granskade men har i granskningarna fått bra betyg. Det stärker oss som en organisation som tillsammans med medlemmarna kan blicka in i framtiden med självförtroende. När nya krav ställs måste verksamheter anpassa sig. Så också vi. För styrelsens del har det inneburit ett ökat fokus på styrelsens arbetsformer och att skapa bättre rutiner för styrelsearbetet. För kansliet har det inneburit förändringar av verksamhet, arbetssätt och metoder. För medlemmarna har det inneburit nya krav på rapportering. I styrelsen har vi lagt stort fokus på att ha en nära dialog med medlemmarna, inte minst med de små organisationerna. Därför valde vi att tillsammans med medlemmarna arbeta fram det nya idéprogram vi antog i höstas och därför vill vi också att medlemmarna ska vara delaktiga i verksamhetsplaneringen. Det som görs tillsammans blir så mycket bättre. samlar mycket kompetens och kunnande bland sina partners och medlemsorganisationer, sin personal i Sverige och i andra länder och sina styrelseledamöter. Jag känner mig så stolt när jag ser allt gott som görs runtom i världen med stöd av Forum Syd av våra medlemmar, i de egna programmen och för att höja kunskapen om utvecklingsrelaterade frågor i Sverige. Nu önskar jag den nya ordföranden och den nya styrelsen lycka till i det fortsatta arbetet. Bodil Ceballos styrelseordförande s styrelse Bodil Ceballos ordförande Jurist, specialiserad på miljörätt och utlänningsrätt och riksdagsledamot för Miljöpartiet. Nominerad av Perukommittén för mänskliga rättigheter. Christer Wik Verksamhetsutvecklare på Sensus studieförbund, Stockholm och Gotland. Vice ordförande i IOGT-NTO:s Juniorförbund och vice ordförande i IOGT-NTO-rörelsens Internationella råd. Monica Erwér Verksamhetsledare på Föreningen Svalorna Indien Bangladesh och tidigare lektor vid Institutionen för Freds- och Utvecklingsforskning vid Göteborgs universitet. Arbetat med genusfrågor inom forskning och undervisning samt har lång erfarenhet från fältarbete i Indien. Eva-Maria Rask Folkrättsjurist med specialisering på barns och kvinnors rättigheter. Är programansvarig för internationellt utvecklingssamarbete på Adoptionscentrum och har tidigare bland annat arbetat med FN-frågor och folkrätt på UNHCR i Stockholm. Linda Rosén Arbetar på Folkbildningsrådet med studeranderättsliga frågor. Hon har tidigare varit samordnare på Färnebo folkhögskola och där även arbetat som lärare på skolans resande kurser och praktikantverksamhet i Tanzania. Inga-Lena Fischer Politisk chefredaktör på Blekinge Läns Tidning (ober lib). Hon har tidigare bland annat varit projektledare på Öster sjöinstitutet och i ett projekt med journalister i Litauen. Var med och startade Svensk-ukrainska föreningen i Karlskrona. Göte Isaksson Tidigare gymnasierektor med engagemang för gymnasieungdomars möjlighet till närkontakt med de globala frågorna. Projektansvarig för 4

5 Annica Sohlström generalsekreterare När kraften hos blir som mest påtaglig. Under året som gått har jag haft förmånen att resa till Colombia och Bangladesh. Det är egentligen först när man är på plats som det står klart vilken kraft och potential har. Att få träffa kvinnor som tidigare inte betraktats som fullvärdiga samhällsmedborgare men som nu öppet medverkar och diskuterar i byråd och liknande stärker mig i övertygelsen om att det gör och står för bidrar till långsiktiga förändringar. finns till för att stötta människor världen över som organiserar sig för att utkräva sina rättigheter. Under dessa resor har jag haft intressanta samtal och lyssnat på människor som på ett insiktsfullt sätt beskrivit vad samarbete mellan människor från olika länder betyder för utveckling och vilka fantastiska resultat som kan uppnås när människor går samman och får kunskap om sina rättigheter och utkräver dem av sina politiker. Många säger till mig att det kanske inte är pengarna i sig som är det viktigaste biståndet. Det handlar lika mycket om kontakten och samarbeten med andra organisationer i landet och i Sverige. I sådana sammanhang utvecklas idéer och tankar som blir avgörande för en positiv utveckling. Bara vetskapen om att Sverige bryr sig och bistår oss i vår strävan att komma till tals och utkräva våra rättigheter betyder oerhört mycket, som en kvinna från Bangladesh sa till mig när jag besökte landet i november. Resultaten av att människor har organiserat sig och fått kunskap om sina rättigheter är många. Det handlar om färre unga flickor som gifts bort. Fler flickor i skolan. Att fattiga familjer nu får de barnbidrag och änkor de änkebidrag de har rätt till men som de inte visste fanns. Det handlar om att byar har fått igång fungerande vattensystem. Att fiskefångsterna har blivit större för att man lyckats få bukt med illegalt fiske. Att småbönder tar fram sitt eget utsäde och sin egen gödsel som ger större och säkrare skördar, istället för att behöva köpa dyra kommersiella grödor som kräver konstgödsel. Listan kan göras lång. Men det som är mest fantastiskt att se och höra och som kan vara svårt att få in i resultatmatriser är när människor lyser av stolthet och självkänsla när de berättar vad de åstadkommit. När kvinnorna tar ordet i folksamlingar och berättar och argumenterar. När männen visar att de är stolta över sina fruar, mödrar och döttrar. Att investera i sådana processer leder till varaktiga resultat! Det kommer fortsätta att göra. Annica Sohlström generalsekreterare Bonded Labour Liberation Front Swedens (BLLF) utvecklingssamarbete. BLLF arbetar med organisationer i Pakistan som kämpar mot skuld slaveri och barnarbete. Sandra Mårtensson Projektledare för Silcs (Swedish International Liberal Centre) demokrati biståndsprojekt i Latinamerika samt för bokförlaget Silc förlag. Har fälterfarenhet från ett hiv/aids-projekt i El Salvador och CSR-erfarenhet från tidigare jobb som informationskoordinator på ett börsnoterat bolag. Erna Sundqvist Vice ordförande i Kvinnor i Samverkan med projekt riktade till kvinnor och ungdomar i Ghana och Indien. Suppleanter Gerardo Lizano Ordförande i riksorganisationen Praktisk Solidaritet och har tidigare arbetat som biståndsarbetare i Latinamerika och Västsahara. Olav Magnusson Före detta bokhandlare, aktiv i PACS (Pan Asia Cooperation Society) sedan Samme Bogad Jobbar som handläggare på Arbetsförmedlingen. Aktiv i United Africa Riksförbund. Markus Malm Miljötekniker, inriktad på vattenresursfrågor. Arbetar som verksamhetsledare för Latin amerikagrupperna och har tidigare arbetat i Ecuador och med dricksvattenrening för Stockholm Vatten. Amineh Kakabveh Ordförande i den antirasistiska och feministiska rörelsen Varken hora eller kuvad som är politiskt och religiöst obunden. Är sedan 2008 riksdagsledamot för Vänsterpartiet. Foton Melker Dahlstrand 5

6 s biståndsarbete Det handlar om rättigheter. människors 2012 hade kontor i åtta länder: Kenya, Tanzania, Kambodja, Colombia, Guatemala, Kosovo och Vitryssland (av politiska skäl ligger Vitrysslandskontoret i Litauen). Under året började även arbeta i Somalia. Innan ett landkontor etablerats här utgår arbetet från s huvudkontor i Stockholm. Det är på landkontoren som samarbeten med lokala partnerorganisationer koordineras och orden omsätts till konkret verksamhet. Att arbeta för människors rättigheter är utmanande men ger resultat. Här läser du om några av de projekt som arbetade med under förra året. Colombia När orättvisan knackar på Erotida Gonzales. Foto Mikael Drackner Vår situation är ohållbar, säger Erotida Gonzales. Hon är änka och bor i Colombia. I snart 20 år har hon befunnit sig i en mardrömssituation. Det handlar om markrättigheter. Erotida har sin egen mark. Hon får mat på bordet av det jorden ger, men har ingen möjlighet att tjäna några pengar på försäljning av grödor. Det räcker inte till det. Nu kan hon tvingas sälja det enda som betyder något. Den väpnade konflikten som rasat i Colombia i decennier har gjort många till flyktingar i sitt eget land. En av dessa miljontals flyktingar var Erotida. Men så 1994 fick hon och andra kvinnor i byn möjlighet att köpa sin egen mark för lånade pengar. Byborna tilldelades även gemensam mark. Mark som i sin tur skulle generera inkomster för byns invånare att betala sin privata mark med. Men den gemensamma marken beslagtogs snart av den lokala maktelitens intressen. Sådana intressen har ett namn korruption. Som i all korruption måste någon betala ett pris och här som överallt annars är det de mest utsatta som fått betala det högsta priset. Nu finns inga pengar och heller ingen gemensam mark som kan generera intäkter. Kvar blir Erotida som nu är skuldsatt och kan komma att tvingas sälja sin mark, vilket inte ens skulle generera tillräckligt för att betala tillbaka skulden. Erotidas problem har två orsaker. 1. Landet har en svag rättsäkerhet där pengar och makt är det som styr. 2. Hon är kvinna. Arbetet för kvinnor i Erotidas situation är viktigt. Det gör också skillnad. Med stöd av verkar den internationellt erkända organisationen Colectivo Mujeres al Derecho för att stärka kvinnor och påverka landets lagstiftning. I ett land där män och kvinnor enligt lagar och konstitution har samma rättigheter ser verkligheten tyvärr helt annorlunda ut. Organisationen arbetar för att lagar ska efterlevas bland annat genom att driva rättsfall till förmån för sådana som Erotida, men man utövar även påtryckningar för att få till stånd förändringar av lagen där den inte räcker till. Idag har halva Erotidas skuld avskrivits, men rättsprocessen fortsätter. Man kommer inte att ge sig förrän målet är uppnått. Hela skulden ska skrivas av Erotida har rätt till sin mark, till sin egen försörjning. Människor som kommer i kläm mellan mäktiga intressen behöver rättsligt stöd. Därför kommer fortsätta att stödja den här sortens arbete. Vi måste fortsätta att jobba framåt för att utkräva våra rättigheter. Det ger resultat, avslutar Erotida. 6

7 Foto Johannes Nilsson Nheu Lebh har en fullmatad agenda. Inte nog med att hon är tvåbarnsmamma och jordbrukare, hon driver även ett kvinnligt nätverk för ökat inflytande. Kambodja Att delta fullt ut i samhället Om inte jag gör något, kommer ingen annan att göra det heller. Orden är Nheu Lebhs, en 25-årig tvåbarnsmor bosatt i den nordostliga provinsen Mondulkiri, på den kambodjanska landsbygden. Förutom att ta hand om hemmet, sina barn och bruka sin egen jord, leder Lebh ett nätverk som har till syfte att stärka kvinnors rättigheter. Detta görs genom samtal och utbildning om kvinnors rättigheter och leder till att kvinnorna i nätverket får större tillgång till samhället. Lagen föreskriver lika rättigheter för män och kvinnor i Kambodja, men här, liksom på många andra platser, har man inte samma ställning i praktiken. Nätverket verkar för ökat inflytande och deltagande i beslutsprocesser både på lokal och regional nivå. Det är långsiktigt arbete som flyttat fram positionerna för landets kvinnor de senaste åren och det är den lokala organisationen My Village som med stöd av driver arbetet. Kvinnorna i Lebhs hemby uppskattar hennes insaster och tycker sig vara på rätt väg. Idag bemöts kvinnorna med respekt och kan göra sin röst hörd i offentliga sammanhang. Foto Priscilla Wambui hämtar vatten från den lokala pumpen. Hon tycker att det är viktigt att byborna deltar i de beslut som fattas. Kenya Rätten till dricksvatten I västra Kenya ligger ett distrikt som heter Kampi ya moto. Här har tillgången på vatten alltid varit dålig. Flera byar genomlider med jämna mellanrum akut vattenbrist, ofta med svåra följder. Regnvattnet spelar en livsavgörande roll. Men när regnet uteblir tvingas människorna här att ta sig långa sträckor och köpa vatten till överpriser. Vattenförsäljarna ser här sin chans. Denna sneda fördelning och ekonomiska intressen i något så centralt för människan som rent dricksvatten ledde till en ohållbar situation. Idag ser det annorlunda ut. Invånarna i Kampi ya moto har nu tillgång till dricksvatten, även när torkan slår till. Detta tack vare ett myndighetsbeslut som slog fast att alla har rätt till vatten. Det i sin tur ledde till att företag, ansvariga för vattenförsörjningen i området, tvingades dra om vattenledningar och skapa förutsättningar så att alla invånare fick tillgång till vattnet. Så även om vattentillgången alltjämt är liten har idag alla i Kampi ya moto lika stor tillgång till vatten. Det här är ett rättighetsprojekt som stöds av Forum Syd som tillsammans med lokala partnerorganisationer verkar i området för att få till stånd långsiktiga och hållbara förändringar. Nu när vattentillgångarna är lika fördelade har nästa steg inletts. Volymerna måste bli större, det vill säga att få mer vatten till Kampi ya moto. Ett delmål är nått men arbetet är inte slut för det. Idéprogram för antaget När människor går samman för att hävda sina rättigheter och ta makten över sina liv utvecklas demokratin och de gemensamma resurserna fördelas mer rättvist. På så sätt kan fattigdomen minska. s värdegrund och arbetssätt beskrivs i idéprogrammet som antogs av medlemmarna under 2012 och som kommer att gälla i tio år. Läs idéprogrammet på Under 2012 antog Forum Syd nya riktlinjer för extern kommunikation. Detta kanske tydligast kommer till uttryck i en ny grafisk profil med en uppdaterad logotyp som antogs under året. Logotypen vill förmedla s varumärkeslöfte Kraft att förändra och plockar upp symbolen (äppelträdet) från tidigare logotyp. såg det också som viktigt att öka igenkänningen genom att ha en egen färg. Kommunikationen kommer att bli mer sammanhållen och spegla s omfattande arbete för människors rättigheter samt bygga på konkreta resultat från utvecklingssamarbetet. Foto Christoffer Hjalmarsson 7

8 som vidareförmedlare av bistånd 2012 förmedlade bistånd till svenska länder. organisationer verksamma i 64 Under 2012 förmedlade biståndsmedel till 154 svenska organisationer verksamma i 64 länder. Detta arbete gör på uppdrag av Sida. Svenskt bistånd befinner sig i ständig förändring. Det måste det göra för att vara relevant, då förutsättningarna i världen är allt annat än konstanta. har i uppdrag, inte bara att vidareförmedla svenska biståndspengar, utan att även slå vakt om att pengarna används på ett bra sätt. Goda resultat är centralt, lång siktighet likaså. Utvecklingssamarbete som utförs på uppdrag av ska handla om människors rättigheter, vara långsiktigt och hållbart samt visa på konkreta resultat. Här läser du om vad en handfull av de organisationer som stödjer genomförde under Foto Lina Gamble Mustapha tog tag i sitt liv och utgör idag en inspiration för andra utsatta människor. Gambia När livet tar en ny vändning Mustapha levde tidigare ett destruktivt liv. Framtidsutsikter fanns inte. Han hade i många år missbrukat droger och försökte vid ett tillfälle att ta sig till Europa med båt. Hans resa blev kort, den gången. Han stoppades redan i Marocko och skickades hem igen. Men det han inte visste då var att det var början på en annan sorts resa. Snart blev han kontaktad av den svenska organisationen Verdandi och dess lokala partnerorganisation och fick efter hårt arbete rätsida på sitt liv. Nu verkar Mustapha för att andra i liknande situationer som han befann sig i tidigare också ska komma tillrätta med sina problem. Idag föreläser jag om droger och hiv/aids. Folk lyssnar på mig eftersom de känner till min bakgrund. Jag har blivit en nyckelperson i det här arbetet och betraktas nog lite som en förebild i byn, säger han. Verdandi har under 2012, med stöd av, drivit ett projekt i tio byar med syftet att upplysa människor om hiv/aids och riskerna med droger. Det är ett upplysningsarbete där även utbildning i rättigheter gentemot Gambias konstitution ingått. Alla tio byar har även upprättat särskilda ungdomskommittéer, vilket ökat räckvidden på detta viktiga arbete mångfalt. Pakistan Nu kan jag äntligen skriva mitt namn Förut satt jag bara hemma. Nu kan jag skriva mitt eget namn. Orden kommer från en ung kvinna från den pakistanska miljonstaden Quetta. Kvinnan vill av säkerhetsskäl inte låta sig fotograferas eller förekomma med namn vi kan kalla henne Soraya. Glädje och stolthet lyser ur hennes ögon när hon berättar om sina nyvunna kunskaper. Hon kan idag räkna till hundra och skilja mellan sedlar på 10 och 20 rupies. Soraya har tagit det första steget ut ur maktlöshet och beroende. Hon är en av de tusentals unga och äldre som genom organisationen BLLF (Bounded Laboured Liberation Front) skapar utbildningsmöjligheter för kvinnor. Ett arbete som stöds av. Ett litet steg för en kvinna, men ett stort steg för Paki stans miljontals utsatta kvinnor. Deltagarna i vuxenutbildningskursen utgörs av tjugo flickor och kvinnor från tolv år och uppåt. Läraren, Sadaf, är själv en ung kvinna. När besöker skolan leder Sadaf en språklektion med stor kunskap och passion. Eleverna fullständigt suger i sig det hon har att säga. 8

9 Foto Lotta Granberg Joshua (till höger) tillsammans med sina kolleger. Uganda Det handlar om människors attityder Joshua är 29 år och bor i Ugandas huvudstad Kampala. Joshua är homosexuell. I en miljö präglad av konservativa värderingar utför Joshua ett viktigt arbete. Han arbetar för HBT-personers rättigheter (homosexuella, bisexuella och transpersoner). Det är ett mödosamt arbete som drivs av RFSL med stöd av. Den största utmaningen är att försöka få till en attitydförändring gentemot HBT-personer och även om målet är avlägset måste detta arbete fortsätta, säger han. Det finns flera grupperingar som arbetat med dessa frågor i Uganda. Men det är först på senare tid de etablerat en frekvent kontakt och det har uppstått en rörelse. Allting har sin början och även om Joshua ser att det är långt till målet, är det lätt att dra paralleller till andra länder. I många fall börjar en förändring med etablerandet av en rörelse som med tiden blir större, får en starkare röst och till slut mer inflytande. Då kan reella förändringar ske. Afghanistan I skolan trots svår synskada Ni kan inte hjälpa min blinda dotter. Hon kan varken lära sig läsa eller skriva och kommer aldrig att få ett arbete. Sluta slösa vår och er tid. Undervisning löser inte hennes problem. Det sa en mamma som besöktes i sitt hem i norra Afghanistan av några av Svenska Afghanistankommitténs anställda. Med stöd av söker Svenska Afghanistankommittén aktivt upp familjer i deras hem och undersöker huruvida det finns familjemedlemmar med funktionsnedsättning som behöver rehabilitering. De föreslår behandling och ett sätt att genomföra den. I det här fallet handlade besöket om att diskutera möjligheterna till utbildning för kvinnans dotter, Nazila, som är svårt synskadad. Efter två besök gick Nazilas mamma till slut med på att låta sin dotter börja med förberedande undervisning på Svenska Afghanistankommitténs center för rehabilitering. Idag går Nazila och tio andra elever med funktionsnedsättningar i en vanlig skola alldeles i närheten av där de bor. Elva lärare och skolans rektor har fått utbildning för att möjliggöra integreringen av Nazila och de andra barnen och skolan får regelbundet besök av resurspersoner som följer upp att allt går enligt den fastställda planen. Nazila går nu i andra klass, trivs i skolan och vill bli lärare när hon blir stor. Hennes mamma säger också att hon inte upplever synskadan som ett lika stort problem längre. Nazila går i skolan på dagarna, hjälper till här hemma och håller på med handarbete på fritiden, säger mamman och ser stolt ut. Praktik för en bättre värld Under 2012 blev det möjligt att söka pengar från för att skicka ut praktikanter i världen. 11 organisationer utnyttjade detta. 45 unga svenskar (20-30 år) placerades hos 28 organisationer i 23 länder. Praktikanternas nyvunna kunskaper och erfarenheter tillvaratas sedan av de svenska biståndsorganisationerna i syfte att öka förståelsen här i Sverige för de behov som finns i världen. Bangladesh Sprider sig som ringar på vattnet I Bangladesh finns lagar som tillgodoser de allra mest utsatta människorna. Problemet är att de i många fall inte tillämpas. Det kan handla om barns rätt till skolgång, skydd mot barnäktenskap, våld i hemmet, änkepension, hälsovård och så vidare. I ett viktigt projekt i norra Bangladesh har Svalorna Indien Bangladesh med stöd av verkat för att utbilda och upplysa människor om sina rättigheter och skyldigheter. Under 2012 utbildades många hundra kvinnor och män, pojkar och flickor om hur de kan utkräva sina rättigheter. Denna kunskapsökning sprider sig som ringar på vattnet och människorna som genomgått utbildningen slår nu inte bara vakt om sina egna rättigheter utan tjänar även som vidareinformatörer för sina medmänniskor som i sin tur lär sig om vilka rättigheter de har. Foto Nicolas Axelrod 9

10 Påverkan & opinion Det krävs mer än bistånd målen. för att uppnå Bistånd räcker inte för att uppnå s mål en rättvis och hållbar värld. Idag förbrukar 20 procent av världens befolkning 86 procent av jordens resurser. För att ändra på detta och kunna tillgodose alla människors rättigheter krävs till exempel att vi förändrar det illegala utflödet av pengar från de länder vi samtidigt stöttar med biståndspengar. Arbetet för att utrota världsfattigdomen måste drivas på flera fronter samtidigt. Långsiktigt utvecklingssamarbete på plats är centralt men lika viktigt är arbetet i den rika delen av världen för en mer rättvis och hållbar politik. Därför är och våra medlemsorganisationer även viktiga röster för rättvisa i den svenska och europiska utvecklingsdebatten. Några exempel på när verkar för förändringar både i Sverige och globalt läser du om här. Kapitalflykt Bringing the Billions Back I januari medverkade i ett nyhetsprogram hos tv-bolaget al-jazeera med anledning av vår rapport Bringing the Billions Back om hur vi kan stoppa skatteflykten från utvecklingsländer. Inslaget ledde till att bjöds till Sydafrikas huvudstad Pretoria för att undervisa 50 jurister från hela 14 afrikanska länder om kapitalflyktens betydelse för mänskliga rättigheter. Juristerna kommer att använda kunskapen i sitt fortsatta arbete för att få afrikanska regeringar att anta en resolution mot kapitalflykt. Kapitalflykt Man tror att summan pengar som på olika sätt olovligt lämnar utvecklingsländer och hamnar i rika länder är tio gånger större än världens sammanlagda biståndsbudget. Fenomenet, som kallas kapitalflykt, utarmar sjukvården och annan viktig social service i många utsatta länder. Hjälp Reinfeldt att finna skatten! Under året lanserades kampanjen Finn Skatten. På kampanjsajten finnskatten.nu sprider Forum Syd och 18 samarrangörer relevant information om multinationella företags skatteflykt från fattiga länder. För att få den svenska regeringen att agera i frågan uppmanas besökare att skriva under ett mejl som sedan skickas till Sveriges statsminister Fredrik Reinfeldt. FINN SKATTEN.NU STOPPA STÖLDEN FRÅN FATTIGA LÄNDER Landgrabbing The Race for land Markkonflikter, eller landgrabbing, i fattiga länder har ökat dramatiskt under senare år. Det visar den nya rapporten The Race for Land som Forum Syd, Afrikagrupperna och Kooperation Utan Gränser lanserade i december I Kambodja har över människor drabbats i den våg av markinvesteringar som sveper över landet. Storskaliga markinvesteringar av den här typen omfattar en yta motsvarande ofattbara 60 miljoner fotbollsplaner runt om i världen. Beställ rapporten The Race for Land på forumsyd.org Landgrabbing Det blir allt vanligare att företag eller stater investerar i mark i fattiga länder. Ofta för att anlägga storskaliga odlingar. Grödorna skickas sedan på export, inte sällan till den rikare delen av världen. I många av dessa fall blir resultatet att många fattiga bönder och lokalbefolkningar berövas sin mark, utan att ha tillfrågats i förväg och ofta utan tillräcklig kompensation. Problemet med landgrabbing eskalerar i fattiga länder, vilket är särskilt allvarligt eftersom länderna ofta redan har stora brister vad gäller livsmedelsförsörjning. Prenumerera på s nyhetsbrev. Anmäl dig på forumsyd.org 10

11 Foto Christoffer Hjalmarsson Globalportalen har uttryckt oro för att minskat och villkorat informationsanslag på sikt kan komma att urholka den svenska allmänhetens kunskap om de behov som finns i världen och vad man kan göra åt detta. Svenskt bistånd 2012 En viktig fråga i svensk biståndsdebatt I kraft av att vara en medlemsorganisation ser Forum Syd det som sin uppgift att föra våra medlemmars talan när det gäller prioriteringar inom svensk biståndspolitik. En sådan fråga rör informationsanslaget till svenska biståndsorganisationer. Utrikesdepartementet har sedan tidigare minskat anslaget avsevärt. Nu villkorar man även användandet av dessa medel. Det innebär att och andra inte längre får använda dessa pengar till att påverka och/ Politik för global utveckling Kapitalflykt på pränt i 2012-års PGU Sveriges politik för global utveckling (PGU) är en grundsten i svensk utvecklingspolitik. PGU beskriver hur till exempel handels-, miljö- och energipolitik ska samverka för en god utveckling i hela världen. och andra har under lång tid verkat för att Sveriges regering ska lyfta frågor rörande kapitalflykt, handelsavtal mellan EU och afrikanska länder samt bioenergiproduktion och livsmedelsförsörjning som exempel på mål-/intressekonflikter i politiken för global utveckling. I 2012-års PGU-skrivelse från regeringen gjordes dessa tillägg för första gången. Det är en stor framgång i arbetet. Miljölinsen Miljöperspektiv som en del av biståndet Miljölinsen är ett pågående projekt där medverkar. Syftet är att fler organisationer ska få in miljö- och klimatperspektiv i sina biståndsprojekt. Poängen är att det ska vara enkelt att använda. Sidas instruktioner för miljöanpassat bistånd omfattar över 100 sidor. Miljölinsen ryms på en A4-sida. är en av huvudaktörerna i detta arbete och bjöd under 2012 in svenska biståndsorganisationer till ett flertal seminarier där man förklarade och diskuterade hur man integrerar miljö- och klimatperspektiv i sitt löpande utvecklingssamarbete. Foto Mia Hedelius eller opinionsbilda kring frågor som rör fattigdom och mänskliga rättigheter. Istället får dessa pengar endast användas till att öka kunskapen hos organisationernas målgrupper. har under 2012 tillsammans med andra organisationer, i olika forum, uttryckt oro för att minskat och villkorat informationsanslag på sikt kan komma att urholka den svenska allmänhetens kunskap om de behov som finns i världen och vad man kan göra åt detta. Schysst jul 45 svenska organisationer drog många julklappsletande stockholmare till Brygghuset vid Odenplan i början av december ville köpa schyssta klappar Den 1-2 december anordnade Forum Syd och Studiefrämjandet den årliga julmarknaden Schysst Jul på Brygghuset nära Odenplan i Stockholm. Evenemanget drog till sig ca besökare. På plats var 44 organisationer och företag som sålde varor producerade med hänsyn till både människor och miljö och som anordnade sammanlagt 16 miniseminarier. Schysst jul syftar till att på ett praktiskt sätt öka kunskapen om hur de val vi gör i Sverige, exempelvis när vi handlar julklappar, påverkar människors möjligheter att ta sig ur fattigdom i andra delar av världen. Bredd och djup Globalportalen samlar ett urval av dagsaktuellt material om bistånd och världens utveckling från nära 50 svenska ideella organisationer, folkhögskolor och studieförbund. Syftet är att öka unga människors kunskap och engagemang i globala utvecklingsfrågor. Tack vare deltagarorganisationernas olika inriktningar och ämnesområden breddar Globalportalens innehåll besökarens perspektiv på bistånd och världens utveckling. I projektet Unga Röster lyfter Globalportalen fram berättelser från unga personer i olika länder. Globalportalen har funnits sedan år 2000 och är ett informationsprogram hos. Globalportalen finansieras av deltagaravgifter, annonsintäkter och bidrag från Sida. Globalportalen finns även på Facebook och Twitter hade Globalportalen nära besök. Besök Globalportalen på globalportalen.org. Globalportalen är mer genomarbetad och bättre uppdaterad än andra läromedel som finns på området. (Lärare i grundskolan) 11

12 Kambodja driver ett omfattande klimatprojekt med den lokala partnerorganisationen Development Partnership in Action. Tillsammans arbetar vi för ett mer hållbart nyttjande av naturens resurser. Här skördas säsongens första risskörd i byn Dey Lot i nordöstra Kambodja. 12

13 Foto Årsrapport Nicolas Axelrod

14 I dessa länder bedriver biståndsarbete och har Årsrapport kontor (Kosovo, Kambodja, Kenya, Tanzania, Colombia och Guatemala. Kontor för Vitryssland ligger i Litauen och Somaliakontoret i Stockholm.) har vidareförmedlat bistånd till svenska organisationer verksamma i dessa länder. i världen. s biståndsarbete 2012 Totalt 83,7 Mkr Somalia 1,2 Guatemala 0,7 Land Finansiär Utfall 2012 Guatemala EU Colombia UNV FOS EU Totalt Kenya EU Tanzania Sida Kosovo Sida Kambodja 22,1 Colombia 35,0 Vitryssland Sida EU Totalt Kambodja Sida Somalia Sida Totalt Vitryssland 5,7 Kosovo 5,8 Tanzania 11,8 Kenya 1,4 14

15 Europa Bosnien & Herzegovina Kosovo Makedonien Moldavien Serbien Ukraina Vitryssland Latinamerika Argentina Bolivia Brasilien Chile Colombia Dominikanska Rep. Ecuador El Salvador Honduras Nicaragua Peru Uruguay Asien Afghanistan Armenien Azerbadjan Bangladesh Burma Filippinerna Georgien Indonesien Irak Kambodja Kirgizistan Libanon Laos Malaysia Mongoliet Pakistan Palestina Sri Lanka Thailand Uzbekistan Vietnam Årsrapport Afrika 2012 Angola Burkina Faso Burundi Demokr. Rep. Kongo Djibouti Egypten Etiopien Gambia Ghana Guinea Guinea-Bissau Kenya Kina Kongo Lesotho Liberia Malawi Mali Mauritania Moçambique Namibia Rwanda Senegal Sierra Leone Somalia Sudan Sydafrika Tanzania Togo Tunisien Uganda Zambia Zimbabwe Av vidareförmedlade biståndsmedel 2012 Totalt 164,1 Mkr Central- & Östeuropa 9,8 Asien 28,9 Afrika & Mellanöstern 74,9 Latinamerika 50,5 15

16 Årsredovisning för räkenskapsåret 2012 Organisationsnummer Styrelse och generalsekreterare för avger härmed följande årsredovisning. Innehåll. Förvaltningsberättelse 16 s organisation Resultat och ställning 21 Resultaträkning 21 Balansräkning 22 Kassaflödesanalys 22 Redovisnings- och värderingsprinciper 23 Noter 24 Revisionsberättelse 29 Om inte något annat särskilt anges redovisas alla belopp i tusentals kronor (tkr). Uppgifter inom parentes avser föregående år. Förvaltningsberättelse Ändamål är en politiskt och religiöst obunden ideell biståndsorganisation. Medlemmarna i är svenska organisationer som arbetar för global rättvisa och hållbar utveckling. bedriver utvecklingssamarbete utifrån ett rättighetsperspektiv. Med stärkta rättigheter och organisering kan lokalbefolkningen utkräva förändringar från beslutsfattare och lyfta sig ur fattigdom. s vision är: en rättvis och hållbar värld där alla människor har makt att förändra. s syfte är att: stärka marginaliserade människor som organiserar sig och hävdar sina rättigheter, världen över. bilda opinion för förändringar som bidrar till en rättvis och hållbar värld. Uppdraget Medlemmarna beslutar om verksamhetens inriktning på årsmötet. Verksamhetsplanen för har haft sex övergripande mål. För målen och redovisning av måluppfyllelse, se Övergripande mål nedan. Utvecklingssamarbetet styrs även av avtalen med finansiärerna. Styrning och ledning Högsta beslutande organ är årsmötet, där varje medlemsorganisation har en röst. Årsmötet väljer styrelse, revisorer och valberedning, vilka nomineras av medlemsorganisationerna. Styrning och ledning av s verksamhet utgår från de ramar som årsmötet beslutar om i verksamhetsplanen. Styrelsen gör prioriteringar i relation till s resurser. Organisationens löpande verksamhet leds av generalsekreteraren som är direkt underställd styrelsen. På årsmötet 2012 avgick fyra styrelseledamöter och lika många nya valdes in. Styrelsen har under året haft åtta protokollförda möten (se deltagande nedan) samt ytterligare två protokollförda per capsulum-beslut. Styrelsen har inom sig utsett ett arbetsutskott (AU) som sammanlagt haft nio möten under

17 Antal tillfällen som styrelseledamöter deltagit i styrelsemöten 2012 Styrelse 1/1-2/6-12 (totalt 4 möten) Styrelse 2/6 31/12-12 (totalt 4 möten) Bodil Ceballos, ordförande* 4 Bodil Ceballos, ordförande* 4 Eva-Maria Rask, vice ordförande* 2 Christer Wik, vice ordförande* 2 Christer Wik, ordinarie* 3 Eva-Maria Rask, ordinarie* 3 Monica Erwér, ordinarie 2 Monica Erwér, ordinarie* 3 Inga-Lena Fischer, ordinarie 4 Linda Rosén, ordinarie* 4 Monzer Al Sabini, ordinarie 0 Inga-Lena Fischer, ordinarie 4 Karin Lindvall, ordinarie* 1 Göte Isaksson, ordinarie 3 Linda Wallberg, ordinarie 0 Erna Sundqvist, ordinarie 2 Mirjam Granroth, ordinarie (se nedan) 2 Sandra Mårtensson, ordinarie 3 Gerardo Lizano, suppleant 3 Gerardo Lizano, suppleant 0 Linda Rosén, suppleant 4 Olav Magnusson, suppleant 4 Olav Magnusson, suppleant 4 Samme Bogad, suppleant 1 Erna Sundqvist, suppleant 3 Markus Malm, suppleant 3 Amineh Kakabveh, suppleant 2 * Medlemmar av s arbetsutskott (AU). (Kaj Nordqvist valdes in i styrelsen på årsmötet 2011 och avgick vid årsskiftet varvid Mirjam Granroth inträdde som ordinarie ledamot i styrelsen fr o m januari Kaj satt också i AU fram till årsskiftet, ingen ersättare för honom valdes till AU under våren 2012.) Bland styrelsens beslut under året kan nämnas antagandet av s miljö- och klimatpolicy, informationssäkerhetspolicy, beslut att revidera civilsamhälles- och partnerskapspolicyna, att organisationen ska satsa på insamling, fortsätta med PCO-syd/öst som bidrags-/samarbetsform under , uppdatering av ansvars- och delegationsordningen samt beslut kring intern styrning och kontroll. Medlemsorganisationen Årsmötet 2012 hade 54 deltagare från 43 organisationer (49 från 40 org 2011). Fem nya medlemmar valdes in, fyra gavs observatörsstatus och 17 avgick/uteslöts. Antalet medlemmar efter årsmötet 2012 var 163. En övergripande verksamhetsplan för 2013 antogs på årsmötet. Ett idéprogram för antogs på medlemsmöte i november då deltagare från 27 organisationer deltog. På basen av de diskussioner som fördes på årsmötet beslutades om ett medlemsseminarium om vidareförmedlingen som ägde rum i oktober. Totalt deltog 61 personer inklusive sakkunniga och styrelseledamöter. Kansliorganisationen s huvudkontor ligger i Stockholm, Sverige. Medlemsutveckling s personal (medeltal anställda) Anställda i Sverige Anställda utomlands Totalt Av de anställda var 39 % män och 61 % kvinnor under hade sju landkontor 2012: Kambodja, Kosovo, Litauen, Kenya, Tanzania, Colombia och Guatemala. Ett Somalia-diaspora-program startade den 1 maj Det administreras av en handläggare i Stockholm och en lokal handläggare med placering på landkontoret i Kenya. Finansiering s verksamhet finansieras genom anslag från Sida, EU, andra myndigheter, försäljning, insamling och medlemsavgifter från våra medlemmar. innehar ett 90-konto (Plusgiro ). 17

18 Övergripande mål för perioden och verksamheten Fattiga och marginaliserade människor har demokratiskt inflytande, tillgång till grundläggande rättigheter och verksamheten har bidragit till en miljömässigt hållbar utveckling. s uppdrag från Sida Civsam att vidareförmedla bidrag till svenska civilsamhällesorganisationer och deras samarbetspartners har bidragit till fattigdomsbekämpning genom ökad kunskap, organisering och till att stärka och utveckla ett lokalt civilsamhälle. har under 2012 vidareförmedlat bidrag till totalt 243 (232) utvecklings- och informationsprojekt samt praktikantverksamhet (finansieras via Internationella Programkontoret) via 147 (153) svenska organisationer i sammanlagt 64 länder. Totalt var 74 (71) av organisationerna, eller 50 % (46 %), medlemmar i. Organisationerna har nått resultat på såväl individ-, organisations- och samhällsnivå. Utsatta människor har fått ny kunskap och organiserat sig för att utkräva sina rättigheter. Ett exempel är Gambiagrupperna och FIOHs (Future In Our Hands ) byutvecklingsprogram i Gambia, som har lett till stärkt organisering kring frågor som rör vatten- och matförsörjning och inkomstgenererande verksamhet. Lokala samarbetsorganisationer har utvecklats både när det gäller effektivitet och interndemokrati. I Kosovo har SISU Idrottsutbildarna Västergötland och OESK stärkt idrottsföreningar och bildat en paraplyorganisation med demokratiska arbetssätt och värderingar som grund. Organisationen fungerar som en skola i demokrati genom att skapa personliga möten mellan ungdomar från olika nationella minoriteter som möts och skapar neutrala arenor där relationer kan utvecklas. Då civilsamhällets organisationer samverkar märks effekter på samhällsnivå, t.ex. påverkan på lagstiftning, förändrade attityder och ökat deltagande i demokratiska processer. Jordens Vänners samarbetspartner Kanindé har under året deltagit i möten på hög politisk nivå i Brasilien, i samband med att regeringen diskuterat och antagit en ny lagstiftning för ursprungsbefolkningens mark. Kanindé har även tagit fram förvaltningsplaner, med bestämmelser om hållbar och kulturellt acceptabel markanvändning, tillsammans med nio av ursprungsbefolkningens organisationer. Under 2012 hade 13 egna program (ett i Tanzania, ett i Kosovo, tre i Colombia, två i Kambodja, två i Vitryssland, ett i Guatemala och tre i Kenya) som administreras av sju landskontor. Alla program arbetade med ett starkt rättighetsperspektiv med fokus på s tre tematiska områden; demokrati och rättigheter, miljö och klimat och/ eller jämställdhet. Programmet i Tanzania har arbetat med att utveckla den demokratiska kulturen. Lokalsamhällen har utformat, utbildat och stött verksamheten i lokala kommittéer, vilket lett till ökad tillgång och kvalitet i sjukvård, utbildning, rent och säkert vatten. I Kambodja har Forum syds arbete med att utbilda och stödja organisationer och lokalsamhällen inom miljö- och klimatfrågan fortsatt under Bybor, politiker och andra intressenter har identifierat förändringar, svaga samt starka punkter i sin lokala miljö och skapat strategier för att hantera dessa med tanke på framtida klimatförändringar. Klimat och miljöfrågor har inkluderats i lokala utvecklings- och investeringsplaner samt byspecifika strategier liksom i regler om hur, var, när och av vem lokala resurser ska och får nyttjas. I den pågående väpnade konflikten i Colombia arbetar aktivt med att stärka kvinnors röst i konfliktområden. s arbete tar avstamp i FN:s resolution 1325, 1890 och 1960 vilka utkräver ansvar från de stridande parterna, skall motverka sexuellt våld och sexuell exploatering i väpnade konflikter. har även utsända FN-volontärer (UNVs) på plats som rapporterar till FN om brotten mot kvinnor i de konfliktdrabbade områdena. 2. bidrar till att förstärka, stödja, underlätta och komplettera medlemsorganisationernas verksamhet. erbjuder medlemsorganisationerna och andra organisationer som söker bidrag möjligheter till kompetens- och kapacitetsutveckling genom den kurs- och seminarieverksamhet som bedrivs. Under 2012 har totalt 82 st (77 st 2011) av medlemsorganisationerna deltagit med sammanlagt 239 deltagare varit med vid 21 tillfällen (25 st under 2011). Vidare har anordnat ett flertal seminarier där många av medlemsorganisationerna deltagit, ibland även som medarrangörer. Initiativ har tagits för att öka erfarenhetsutbyte mellan svenska organisationer som bedriver utvecklingssamarbete i samma land. I kampanjen Finn Skatten deltog utöver Forum Syd, 18 organisationer varav 14 var medlemmar och på Schysst Jul 2012 var 44 organisationer med varav 18 medlemsorganisationer. Arrangemanget drog drygt besökare på två dagar. 3. Stärkt förmåga hos svenska organisationers förmåga att bedriva effektivt demokrati och rättighetsbaserat utvecklingssamarbete, samt informationsarbete i Sverige. Grundkurserna för organisationer som söker bidrag har genomförts enligt plan Utvärderingar från kurserna visar att deltagarna upplever att de har fått ökad insikt om rättighetsbaserat arbete och att kurser, rådgivningssamtal och annan information har underlättat deras arbete med att planera, genomföra och följa upp sina projekt. 18

19 I ett dialogmöte som hölls under våren 2012, med ca 40 organisationer som har erhållit informationsbidrag, informerades om kraven på resultatredovisning samt om riskanalys liksom hantering av korruption. Kvalitativt bättre ansökningar för 2013 har inkommit vilket kan ses som ett resultat av verksamheten. Inom informationsbidraget har också ett seminarium med tema film som medel i informationsverksamheten hållits med 26 deltagare. Under 2012 har planering och upplägg för kursverksamheten inom projektstödet setts över och ett nytt koncept baserat på obligatoriska kurser, som kommer att provas under 2013, tagits fram. 4. Intresset, kunskapen och engagemanget för globala utvecklingsfrågor har ökat hos våra målgrupper inom den svenska allmänheten. har, genom seminarier, möten och föreläsningar, informationshämtning från hemsidan och debattartiklar, nått ca en miljon av svenska allmänheten som har intresse för bistånds- och andra internationella frågor, media/ opinionsbildare och politiska beslutsfattare. Cirka personer har prenumererat på s nyhetsbrev, över personer deltog på seminarier, möten och föreläsningar st följde på Facebook och 850 på Twitter. Globalportalens hemsida hade besök ( ) vilket är en ökning med 35 % och de unika besökarna ökade med 40 % jämfört med föregående år. 5. En stabil och diversifierad finansiering av verksamheten som möjliggör för att uppfylla det uppdrag som medlemmarna lagt på organisationen. Samtliga landkontor och huvudkontoret har under perioden lämnat in ansökningar till olika givare för att öka intäkterna och minska beroendet av en eller ett fåtal finansiärer. Positiva besked har hittills inkommit från Mac Foundation och DFID, två nya finansiärer. Besked om ett EU-finansierat program mot kapitalflykt för har också erhållits. Finansieringen som utgörs av egna insamlade medel i Sverige har inte uppfyllt sitt mål. Styrelsen beslutade att det ska vara prioriterat arbete och under 2012 påbörjades rekrytering av en fundraiser. 6. har en effektiv och kostnadseffektiv organisation vars verksamhet bidrar till att nå organisationens övergripande målsättningar. Arbetet med den interna styrningen och kontrollen har fortsatt under Intern styrning och kontroll Utifrån den systemrevision som gjordes 2011 samt granskningen av s interna styrning och kontroll har en mängd åtgärder vidtagits: Ett IT-baserat verktyg för verksamhetsplanering, där riskhantering är en komponent när enheternas årliga verksamhetsplaner görs, har implementerats under Detta kommer att bidra till en strukturerad process i arbetet med planering, uppföljning och riskhantering. Systemet tas i drift för verksamhetsåret Uppdatering av ett flertal styrdokument har genomförts eller påbörjats. Ett nytt diariesystem har implementerats. Interna utbildningar i antikorruption har hållits för personalen i Sverige. Vidareförmedlingen Under 2012 har mycket arbete lagts på utvärderingar av perioden inför den slutrapport som ska lämnas till Sida i maj En rad administrativa förbättringar har även genomförts: tydligare integrering av riskanalys i planering och uppföljning. rutiner och mallar har utvecklats och förbättrats. Detta gäller bl.a. slutrapporter, prognosarbete och hantering av avvikelseärenden. en ny fond med förenklat ansökningsförfarande för projektansökningar upp till kr som söks löpande har utarbetats under året och startar interna rutiner kopplat till projekthandläggningen har kvalitetssäkrats. Organisatoriska förändringar För att öka samverkan mellan huvudkontoret och landkontoren och samordna resurserna bättre inom huvudkontoret gjordes bl.a. följande: Regionkontoren omvandlades till landkontor. Handläggare på internationella programenheten började arbeta med rådgivande strategiskt stöd till landkontoren inom s tematiska områden (demokrati/ rättigheter, jämställdhet och klimat/miljö) istället för som tidigare kopplat mot ett land/region. Controller- respektive redovisningsteam bildades inom ekonomienheten. Metodhandläggare integrerades i projektstöds- och internationella programenheten och policyhandläggarna flyttades till internationella programenheten. En kommunikationsenhet bildades. FRII Kvalitetskod för insamlingskontroll är med i Frivilligorganisationernas Insamlingsråd (FRII). Under 2012 har påbörjat upprättandet av en komplett kodrapport enligt FRII:s kvalitetskod. Landstrategier Under våren 2012 påbörjades arbetet med att ta fram landstrategier för alla landkontor. Syftet med dessa är att identifiera varje lands prioriteringar för att nå bästa resultat i förhållande till s vision, syfte och mål. Grafisk profil & kommunikation Kraft att förändra Under 2012 har s grafiska profil uppdaterats och en ny kommunikationsplattform utarbetats. Ett arbete för att förnya webben påbörjades under året. Väsentliga händelser efter räkenskapsårets utgång har i februari 2013 undertecknat ett-årigt avtal med Sida Civsam för

20 s organisation Medlemsorganisationer Styrelse Generalsekreterare Generalsekreterarens stab Internationella programenheten Kommunikationsenheten Projektstödsenheten Ekonomienheten HR- och administrationsenheten Landkontor Kambodja Landkontor Kosovo Landkontor Vitryssland* Landkontor Kenya Landkontor Tanzania Landkontor Colombia Landkontor Guatemala * Landkontoret för Vitryssland är beläget i Litauen. 20

21 Resultat och ställning. Årsrapport 2012 Under 2012 uppgick s intäkter exklusive finansiella poster till 295,0 mkr (264,9 mkr) vilket är en ökning med 30,1 mkr eller 11,4 % jämfört med föregående år. Bidrag från Sida uppgick till 282,4 mkr (257,1 mkr) och utgör den väsentligaste andelen av intäkterna, totalt 95,7 % (97,1 %). Rambidrag från Civsam utgjorde den största delen av intäkterna från Sida med 201,6 mkr (194,7 mkr). Detta är en ökning med 6,9 mkr eller 3,5 % jämfört med föregående år. Övriga Sidabidrag uppgick till 80,8 mkr (62,3 mkr) vilket är en ökning med 18,5 mkr eller 29,8 %. Andra bidrag har ökat från 6,1 mkr till 10,6 mkr. De totala kostnaderna före finansiella poster uppgick till 294,6 mkr (265,7 mkr). Av detta avsåg 287,7 mkr (259,0 mkr) ändamålskostnader varav största delen, 57,1 % (59,5 %) var bidrag till andra enskilda organisationer i Sverige. Totalt under 2012 har 164,3 mkr (153,8 mkr) utbetalats till 243 (232) utvecklings- och informationsprojekt som beviljats till 147 (153) svenska organisationer. Totalt var 74 (71) av organisationerna motsvarande 50 % (46 %) medlemmar i Forum Syd. De administrativa kostnaderna uppgick till 6,8 mkr (6,6 mkr) vilket utgör 2,3 % (2,5 %) av de totala kostnaderna. Resultaträkning. Intäkter (mkr) Bidrag Sida Civsam 224,7 253,4 204,6 194,7 201,6 Bidrag andra enheter Sida 46,5 51,9 54,5 62,3 80,8 Bidrag andra myndigheter 7,9 6,4 2,0 6,1 10,6 Bidrag samverkande org. 0,2 0,1 0,2 0, 1 0,1 Medlemsavgifter 0,3 0,6 0,5 0,5 0,5 Gåvor 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 Försäljning tjänster och skrifter 0,4 0,7 0,5 0,5 0,6 Övriga intäkter 2,2 1,7 0,9 0,5 0,7 Summa 282,3 314,9 263,3 264,9 295,0 Programverksamheten i Afrika, Asien, Latinamerika och Europa uppgick till 82,8 mkr (65,7 mkr) eller 28,8 % (25,4 %) av ändamålskostnaderna. Disposition av årets resultat Årets resultat visar ett överskott på 0,8 mkr (-0,5 mkr). Efter utnyttjande av ändamålsbestämda medel på 0,1 mkr (0,7 mkr), ökar resultatet till 0,9 mkr (0,3 mkr) och det fria egna kapitalet till 2,5 mkr (2,3 mkr). Ändamålsbestämda medel uppgår efter årets förändring till 13,7 mkr (13,1mkr). Belopp i tkr Not Medlemsavgifter Insamlade medel Sidabidrag Andra bidrag Övriga intäkter Summa intäkter Ändamålskostnader Insamlingskostnader Administrationskostnader Summa kostnader Verksamhetsresultat Resultat från finansiella poster Ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter Summa resultat finansiella poster Resultat efter finansiella poster Årets resultat Fördelning av årets resultat Årets resultat enligt resultaträkningen Utnyttjande av ändamålsbestämda medel från tidigare år Reservering av ändamålsbestämda medel som inte utnyttjats under året Kvarstår belopp för året/förändring balanserat kapital