Jennie Hurkmans SLB-analys Telefon E-post Betydelsen av källorna till sot i Stockholm
|
|
- Ola Ivarsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Jennie Hurkmans SLB-analys Telefon E-post Betydelsen av källorna till sot i Stockholm
2 Sot: Negativ påverkan på hälsan och klimatet Består av mest EC men även OC Två dominerande källor - fossil förbränning / trafik (BC FF ) BC (EC mätt med optisk metod) - förbränning av biomassa (BC WB ) BC och OC Sot absorberar ljus i det synliga spektret - sammansättningen avgörande för absorptionen - BC absorptionen har ett jämnt avtagande med våglängd - OC (brunt kol) kraftigt förhöjd absorption för kortare våglängder En ökad absorption för kortare våglängder kan tillskrivas det bruna kolet möjlighet till källbestämning
3 Första gången i Stockholm - Lund (ej publicerat) - Kol-14 studien Tidigare studier De flesta är gjorda i mindre alpbyar i Schweiz Korta perioder (max 2 månader) och uppdelade mellan vinter och sommar En långtidsstudie (2,5 år): Herich et al., 2011 (Schweiz)
4 Metod Mätstationer: Torkel (urban bakgrund) Hornsgatan (stadsluft, gaturum) Mätperiod: Data: attenuering (ATN) från aethalometer AE31 Våglängder: 370, 470, 550, 590, 660, 880 och 950 nm utnyttja den spektrala absorptionsskillnaden hos sotpartiklarna Beräkning av absorptionskoefficienter (från ATN) - för de sju våglängderna (b abs ) - för partiklar från förbränning av biomassa (b abs,wb ) resp. fossil förbränning (b abs,ff ) Bestämning av Ångströmexponenten α samt α FF och α WB OC/EC-filterprover Massberäkning Analys / test av modellen
5 Beräkning av absorptionskoefficienter - för de sju våglängderna (b abs (λ)) Absorptionskoefficienten för partiklar på ett filter beräknas som b ATN λ = A x ΔATN Q x Δt A = filterarean där partiklarna ansamlas Q = luftflödet Δt = valt tidsintervall ΔATN = förändring i attenuering under det valda tidsintervallet
6 Två korrektioner: konstant faktor som beror på ATN och därmed inte konstant -Spridningseffekt (rent filter) C -Skuggningseffekt (smutsigt filter) R (ATN λ ) b abs (λ) = b ATN (λ) C R ATN λ Weingartner et al. (2003)
7 Beräkning av absorptionskoefficienter - för partiklar från förbränning av biomassa (b abs,wb ) resp. fossil förbränning (b abs,ff ) Ångströmsexponenten = styrkan hos våglängdsberoendet Ljusabsorptionens våglängdsberoende b abs (λ) λ -α b abs (470nm) FF b abs (950nm) FF = b abs (470nm) WB b abs (950nm) WB = 470nm 950nm 470nm 950nm α FF b abs (λ) = b abs (λ) FF + b abs (λ) WB Sandradewi et al., 2008 α WB b abs (470 nm) WB = b abs 470 nm b abs (950 nm) FF = b abs 950 nm α FF babs 950nm 470 α FF α WB α WB babs 470nm α WB α FF
8 Bestämning av Ångströmsexponenten α samt α FF och α WB α: linjär regression av b abs (λ) över de sju våglängderna α FF : skillnad i b abs (λ) mellan Hornsgatan och Torkel 0,9 α WB : litteraturvärde samt andel negativa värden 2,0 Svagt våglängdsberoende Beror på vedtyp och förbränningsform Massberäkning: Platsspecifik tvärsnittsarea för attenueringen BC FF = b abs (950 nm) FF / σ abs (950 nm) BC WB = b abs (470 nm) WB / σ abs (470 nm) Oberoende av källa allmän tvärsnittsarea Herich et al., 2011
9 OC/EC-filterprover Mätperiod: Mätstation: Torkel Metod: Filterprover var 12:e timme (Derenda, modell PNS 16T-3.1) Analys: TOT (termisk/optisk-analysmetod)
10 TOT (termisk/optisk transmittans) Del 1: heliumatmosfär (pyrolisering) Upphettning av filtret OC pyroliseras transmittansen minskar Del 2: helium- och syreatmosfär Upphettningen fortsätter Förbränning av kolet CO 2 metan Transmittansen ökar (vitare filter) EC = allt kol som utvecklas efter transmittansen återgått till ursprungsläget OC = allt kol innan dess
11 OC/EC-filterprover Mätperiod: Mätstation: Torkel Metod: Filterprover var 12:e timme (Derenda, modell PNS 16T-3.1) Analys: TOT (termisk/optisk-analysmetod) BC = EC = b abs (λ) / σ abs (λ) Platsspecifik tvärsnittsarea, σ abs (λ)
12 Resultat Källbidraget till den totala sothalten Hela perioden [%] Vinter [%] Sommar [%] fossilt biomassa fossilt biomassa fossilt biomassa Torkel 66 ± 6 34 ± 6 61 ± 6 39 ± 6 75 ± 5 25 ± 5 Hornsgatan 84 ± 6 16 ± 6 80 ± 6 20 ± 6 89 ± 7 11 ± 7
13 Biomasseförbränning [%] Tidsserie för sotbidraget från biomasseförbränning HORNSGATAN
14 Biomasseförbränning [%] Tidsserie för sotbidraget från biomasseförbränning TORKEL
15 Totala masshalter PM2.5 BC totalt fossilt biomassa [µg/m 3 ] HORNSGATAN Mån-sön 10,83 1,29 1,06 0,23 Lör-sön 10,39 0,92 0,71 0,21 Mån-tors ,58 1,92 1,64 0,28 Vinter (DJF) 11,63 1,24 0,96 0,28 TORKEL Mån-sön 5,91 0,49 0,31 0,18 Lör-sön 5,26 0,44 0,25 0,19 Mån-tors ,92 0,75 0,55 0,20 Vinter (DJF) 7,04 0,59 0,34 0,25
16 Andel av PM2.5 [%] Andel av PM2.5 [%] Andel sot av PM Hornsgatan BC totalt Fossilt Biomassa 0 Mån-sön Lör-sön Mån-tors Vinter (DJF) Torkel BC totalt Fossilt Biomassa 0 Mån-sön Lör-sön Mån-tors Vinter (DJF)
17 Masskonc. NOx [μg m -3 ] Masskonc. BC ff BC wb [μg m -3 ] Dygnsvariationer Hornsgatan: mån - tors NOx BCff BCwb Tid [timmar] 0.0
18 Masskonc. NOx [μg m -3 ] Masskonc. BC ff BC wb [μg m -3 ] Masskonc. NOx [μg m -3 ] Masskonc. BC ff BC wb [μg m -3 ] Lördagar NOx BCff BCwb Söndagar Tid [timmar] NOx BCff BCwb
19 R 2 -värde Korrelationer Hela perioden Vinter (DJF)
20 Variation av dygnscykeln helg Fossilt Hornsgatan Fossilt Torkel
21 Valborgsmässoafton 2013 Västlig vind 2014 Vindskifte: sydlig till nordlig vind Biomassa Torkel Sot Aspvreten Fossilt Torkel Vindriktning
22 Lokal källa Biomassa Torkel Sot Aspvreten Fossilt Torkel PM2.5 Aspvreten Temp.diff.
23 Intransport Biomassa Torkel Sot Aspvreten Fossilt Torkel PM2.5 Aspvreten
24
25 Intransport under längre tid till Biomassa Torkel Sot Aspvreten Fossilt Torkel PM2.5 Aspvreten UTC 02 Feb UTC 03 Feb UTC 05 Feb 14
26 Slutsats Modellen ser ut att fungera bra vad gäller att särskilja partiklar från de två källorna - dygnscyklar - korrelationer - episoder R 2 - värde BC ff H / NOx H 0,67 BC wb H / NOx H 0,19 BC ff H / trafik H 0,37 BC ff H / partiklar 4 nm H 0,58 BC wb T / trafik H < 0,01 BC wb T / CO T 0,36
27 Masskonc. [μg m -3 ] Biomasseförbränning [%] Torkel: 66 ± 6 % fossilt och 34 ± 6 % biomassa Hornsgatan: 84 ± 6 % fossilt och 16 ± 6 % biomassa Bidraget till PM2.5: - > 20 % BC under rusningstid mån-tors - dubblerat bidrag från biomasseförbränning på Torkel jämfört med Hornsgatan Tydlig årscykel för andelen sotpartiklar från biomasseförbränning Tydlig dygnscykel för sotpartiklar från fossil förbränning BCff BCwb Tid [timmar]
28 Osäkerheter & förbättringar Valet av α FF och α WB känslighetsanalyser av fler variabler OC/EC-perioden är endast 2 veckor och anpassas sedan på en mycket längre period Olika modeller spridning i resultaten samma modell men skillnad i tvärsnittsarea Fler episoder att stämma av modellen mot Jämföra med AE33 under en längre period Jämföra med fler spårämnen
29 TACK för att du lyssnade! Bild: friskluftnu.se
Stadsluftens hälsoeffekter - vilken roll spelar kvävedioxid respektive partiklar Slutsatser från REVIHAAP
Stadsluftens hälsoeffekter - vilken roll spelar kvävedioxid respektive partiklar Slutsatser från REVIHAAP Bertil Forsberg, Yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet Hur studeras hälsoeffekterna? Experimentella
Läs merSubmikrona partiklar Gunnar Omstedt, SMHI
Submikrona partiklar Gunnar Omstedt, SMHI Ultrafina partiklar vad är det? submikrona partiklar, fina partiklar ultrafina partiklar (UFP) nano partiklar Några egenskaper hos UFP dominerar antalskoncentrationen
Läs merExponerings-responssamband från epidemiologiska studier av korttidsexponering, resultat från PASTA, TRAPART m fl studier
Exponerings-responssamband från epidemiologiska studier av korttidsexponering, resultat från PASTA, TRAPART m fl studier Bertil Forsberg, Yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet Vad säger tidsseriestudierna
Läs merAtt mäta luftkvalitet Christer Johansson
Att mäta luftkvalitet Christer Johansson Miljöförvaltningen Stockholms stad Institutionen för tillämpad miljövetenskap, Stockholms universitet Poängen är att Vad man mäter och hur man presenterar resultaten
Läs merJämförelser av halter PM10 och NO2 vid Kungsgatan 42 och Kungsgatan 67 i Uppsala
Jämförelser av halter PM10 och NO2 vid Kungsgatan 42 och Kungsgatan 67 i Uppsala Mätningar under februari-april år 2017 Magnus Brydolf och Billy Sjövall Utförd på uppdrag av Uppsala kommun [Skriv här]
Läs merMiljöfysik. Föreläsning 2. Växthuseffekten Ozonhålet Värmekraftverk Verkningsgrad
Miljöfysik Föreläsning 2 Växthuseffekten Ozonhålet Värmekraftverk Verkningsgrad Två viktiga ekvationer Wiens strålningslag : λ max max = 2.90 10 4 3 [ ] σ = Stefan-Boltzmanns konstant = 5.67 10 mk = våglängdens
Läs merVarför modellering av luftkvalitet?
24 april 2015, Erik Engström Varför modellering av luftkvalitet? Varför är god luftkvalitet viktigt? Luftföroreningar Påverkar människors hälsa Ca 400 000 förtida dödsfall i Europa I Sverige 5000 förtida
Läs merDagens och framtidens luftkvalitet i Sverige Gunnar Omstedt, SMHI
Dagens och framtidens luftkvalitet i Sverige Gunnar Omstedt, SMHI inledning dagens luftkvalitet och trender framtidens luftkvalitet, scenario beräkningar slutsatser Dagens och framtidens luftkvalitet i
Läs merAbsorbansmätningar XXXXXX och YYYYYY
Umeå Universitet Biomedicinska analytikerprogrammet Absorbansmätningar XXXXXX och YYYYYY Årskull: Laborationsrapport Laborationsdatum: Inlämnad Godkänd Handledare: Moment I: Ljusabsorption i kyvetter 1)
Läs merSLB 2:2003. Luften i Stockholm ÅRSRAPPORT 2002
SLB 2:23 Luften i Stockholm ÅRSRAPPORT 22 MILJÖFÖRVALTNINGEN I STOCKHOLM, JUNI 23 Innehållsförteckning Förord... 3 Sammanfattning... 4 Så kontrolleras luften i Stockholm... 5 Mätstationer och mätkomponenter...
Läs merLuftkvaliteten i Göteborg efter införandet av trängselskatten utvärdering av januari-juni 2013
Luftkvaliteten i Göteborg efter införandet av trängselskatten utvärdering av januari-juni 213 Dokumenttitel: Luftkvaliteten i Göteborg efter införandet av trängselskatterna Västsvenska paketet rapport
Läs merNorra Länken preliminära resultat från mätningarna av luftföroreningar längs Valhallavägen
Norra Länken preliminära resultat från mätningarna av luftföroreningar längs Valhallavägen Ann-Christine Stjernberg Miljöutredare, SLB-analys, Kvällens upplägg Luftföroreningar i Stockholm normer och mätningar
Läs merLuftföroreningar i tunnlar
Luftföroreningar i tunnlar Mats Gustafsson, forskare, Fil Dr Disposition Bakgrund Syfte Föroreningar och källor Åtgärder mot höga halter Gränsvärden? Slutsatser 1 Bakgrund Flera stora tunnelprojekt på
Läs merHelene Alpfjord, 22 oktober Hur kan modeller användas för effekter av åtgärder och prognoser?
Helene Alpfjord, 22 oktober 2015 Hur kan modeller användas för effekter av åtgärder och prognoser? Effekter av åtgärder En av de mest centrala delarna i åtgärdsprogrammet Modeller är ett utmärkt sätt att
Läs merBertil Forsberg, Kadri Meister Yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet Christer Johansson, Slb/ITM
Är partiklarna som dubbdäcken skapar hälsofarliga? Bertil Forsberg, Kadri Meister Yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet Christer Johansson, Slb/ITM Ett dilemma Bakgrund I media har ifrågasatts att
Läs merRelationerna mellan halterna av PM10, PM1 och sot i Sverige
ITM-rapport 153 Relationerna mellan halterna av PM1, PM1 och sot i Sverige C. Johansson 1,2, B. Sjövall 2, M. Ferm 3, H. Karlsson 1, V. Vecely 1, P. Krecl 1 & J. Ström 1 1 Institutionen för tillämpad miljövetenskap,
Läs merKartläggning av sothalter i Stockholms, Uppsala och Gävleborgs län
LVF 2015:7 Kartläggning av sothalter i Stockholms, Uppsala och Gävleborgs län Anders Engström Nylén Christer Johansson Sanna Silvergren Lars Burman Kristina Eneroth SLB-ANALYS, MAJ 2015 Förord Denna kartläggning
Läs merExponering för dieselavgaser vid tunnelbygge i Hallandsåsen
+ Exponering för dieselavgaser vid tunnelbygge i Hallandsåsen MARIA HEDMER ARBETS- OCH MILJÖMEDICIN SYD Foto: Näringsdepartementet Bakgrund Yrkesmässig exponering för dieselavgaser är vanligt förekommande
Läs merAnalys av Dieselavgaspartiklar/dieselrök
Analys av Dieselavgaspartiklar/dieselrök i arbetsmiljö Anna Wallén Stockholms Universitet Diesel particles sampled from an exhaust pipe examined by electron microscopy. Single carbonaceous ultrafine particles
Läs merLöpande kontroll av likvärdiga partikelinstrument
REF-M RAPPORT: 218:2 Löpande kontroll av likvärdiga partikelinstrument Stockholm 218 Referenslaboratoriet för tätortsluft mätningar Löpande kontroll av likvärdiga partikelinstrument Stockholm 218 Ref-m
Läs merInandningsbara partiklar i järnvägsmiljö - kartläggningsstudie Mats Gustafsson, Göran Blomqvist, Anders Gudmundsson, Andreas Dahl.
Inandningsbara partiklar i järnvägsmiljö - kartläggningsstudie Mats Gustafsson, Göran Blomqvist, Anders Gudmundsson, Andreas Dahl Finansiär: Miljökvalitetsnorm för partiklar i utomhusluft 2005 Årsmedelkoncentrationen
Läs merCLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser. John Munthe IVL
CLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser John Munthe IVL Klimatet Temperaturökning till mitten på seklet 2.5-3.5 C, mot slutet av seklet mellan 3.5 och 5 C, med kraftigast
Läs merMiljöförvaltningen i Göteborg sammanställer
Det ligger i luften ETT NYHETSBREV JUNI 2013 FRÅN Luftkvaliteten i Göteborgsområdet Årsrapport 2012 Miljöförvaltningen i Göteborg sammanställer varje år en rapport över luftkvaliteten i Göteborgsområdet.
Läs merI Konsekvenser av luftföroreningar i Europa. Bertil Forsberg, Yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet
I Konsekvenser av luftföroreningar i Europa Bertil Forsberg, Yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet Lancet: Newly emerging evidence Premature births Lung function Atherosclerosis Cognitive impairment
Läs merLaboration Enzymer. Labföreläsning. Introduktion, enzymer. Kinetik. Första ordningens kinetik. Michaelis-Menten-kinetik
Labföreläsning Maria Svärd maria.svard@ki.se Molekylär Strukturbiologi, MBB, KI Introduktion, er och kinetik Första ordningens kinetik Michaelis-Menten-kinetik K M, v max och k cat Lineweaver-Burk-plot
Läs merNaturvårdsverkets författningssamling
Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om mätmetoder, beräkningsmodeller och redovisning av mätresultat för kvävedioxid, kväveoxider, svaveldioxid, kolmonoxid,
Läs merMätning av partiklar och kolväten på Hornsgatan
RAPPORTER FRÅN SLB-ANALYS NR 5: Mätning av partiklar och kolväten på Hornsgatan APRIL - JUNI 1999 MILJÖFÖRVALTNINGEN I STOCKHOLM, AUGUSTI 2 Innehållsförteckning MÄTNING AV PM 1, PM 2.5, VOC OCH PAH VID
Läs merPartikelhalten i våra städer når kostsamma nivåer: biogasens hälsoaspekter överlägsna?
Partikelhalten i våra städer når kostsamma nivåer: biogasens hälsoaspekter överlägsna? Christer Johansson Miljöutredare, SLB analys, Miljöförvaltningen, Stockholm även Professor vid Institutionen för tillämpad
Läs merStrömning och varmetransport/ varmeoverføring
Lektion 10: Värmetransport TKP4100/TMT4206 Strömning och varmetransport/ varmeoverføring Värmestrålning är en av de kritiska komponent vid värmeöverföring i en rad olika förbränningsprocesser. Ragnhild
Läs merLöpande kontroll av likvärdiga partikelinstrument
REF-M RAPPORT: 217:3 Löpande kontroll av likvärdiga partikelinstrument Kampanj Umeå 217 Referenslaboratoriet för tätortsluft mätningar Löpande kontroll av likvärdiga partikelinstrument Kampanj: Umeå 217
Läs merLuftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Sektor samhällsbyggnad Verksamhet miljö och bygg
Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång 2017 Sektor samhällsbyggnad Verksamhet miljö och bygg 2018-06-15 Innehåll Sammanfattning... 3 Mätprogram... 3 Parametrar... 3 Miljökvalitetsnormer...
Läs merRapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2010
Handläggare: Tomas Sjöstedt/ Kari Nyman Sid 1(8) Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2010 Sammanfattning Miljökvalitetsnormernas riktvärde för ozon överskreds 2 gånger i juli 2010. Övriga
Läs merPrediktera. Statistik för modellval och prediktion. Trend? - Syrehalt beroende på kovariater. Sambands- och trendanalys
Statistik för modellval och prediktion att beskriva, förklara och förutsäga Georg Lindgren Prediktera Matematisk statistik, Lunds universitet stik för modellval och prediktion p.1/28 Statistik för modellval
Läs merBebyggelsestruktur, resande och energi för persontransporter. Bengt Holmberg Lunds Tekniska Högskola, Lunds universitet
Bebyggelsestruktur, resande och energi för persontransporter Bengt Holmberg Lunds Tekniska Högskola, Lunds universitet Bakgrund Detta projekt har föregåtts av en litteraturgenomgång som bildat utgångspunkt
Läs merDubbdäcksförbud. Stockholm. Göteborg. Uppsala. Hornsgatan, januari Odinsgatan Friggagatan, oktober Kungsgatan, Vaksalagatan, oktober 2010
Dubbdäcksförbud Stockholm Hornsgatan, januari 2010 Göteborg Uppsala Odinsgatan Friggagatan, oktober 2010 Kungsgatan, Vaksalagatan, oktober 2010 Dubbdäcksförbud Hornsgatan från Jan 2010 Measuring station
Läs merLösningar Heureka 2 Kapitel 14 Atomen
Lösningar Heureka Kapitel 14 Atomen Andreas Josefsson Tullängsskolan Örebro Lo sningar Fysik Heureka Kapitel 14 14.1) a) Kulorna från A kan ramla på B, C, D, eller G (4 möjligheter). Från B kan de ramla
Läs merBebyggelsestruktur, resande och energi för persontransporter. Bengt Holmberg Lunds Tekniska Högskola, Lunds universitet
Bebyggelsestruktur, resande och energi för persontransporter Bengt Holmberg Lunds Tekniska Högskola, Lunds universitet Bakgrund För att nå klimatmålen krävs en hel uppsättning av åtgärder. Det räcker inte
Läs merBiltrafikens betydelse för kvävedioxid och partiklar i stadsluften varför klarar vi inte gränsvärdena?
Biltrafikens betydelse för kvävedioxid och partiklar i stadsluften varför klarar vi inte gränsvärdena? Christer Johansson SLB analys Miljöförvaltningen, Stockholm Institutionen för tillämpad miljövetenskap
Läs merUppskattning av emissionsfaktor för bensen
SLB 2:24 Uppskattning av emissionsfaktor för bensen av Gunna Omstedt (SMHI, Norrköping) & Christer Johansson (SLB, Miljöförvaltningen, Stockholm) MILJÖFÖRVALTNINGEN I STOCKHOLM, Mars 24 Innehållsförteckning
Läs merArbete A3 Bestämning av syrakoefficienten för metylrött
Arbete A3 Bestämning av syrakoefficienten för metylrött 1. INLEDNING Elektromagnetisk strålning, t.ex. ljus, kan växelverka med materia på många olika sätt. Ljuset kan spridas, reflekteras, brytas, passera
Läs merInverkan av tyst asfalt på PM10-halter längs E4 Utvärdering av mätningar under 2015 och 2016
Inverkan av tyst asfalt på PM10-halter längs E4 Utvärdering av mätningar under 2015 och 2016 Michael Norman Utfört på uppdrag av [Skriv här] SLB 11:2016 SLB 11:2016 Innehållsförteckning Förord... 4 Sammanfattning...
Läs merLuftkvalitet och överskridanden av miljökvalitetsnormer i svenska kommuner
0 Luftkvalitet och överskridanden av miljökvalitetsnormer i svenska kommuner Karin Persson, IVL Svenska Miljöinstitutet Miljökvalitetsnormer ur ett mätperspektiv 1 Vilka kommuner mäter vad och hur? Luftkvaliteten
Läs merRapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2011
Handläggare: Tomas Sjöstedt/ Kari Nyman Sid 1(8) Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2011 Sammanfattning Miljökvalitetsnormernas riktvärde för ozon överskreds även 2011, en dag i april
Läs merMatematikcentrum 1(4) Matematisk Statistik Lunds Universitet MASB11 HT10. Laboration. Regressionsanalys (Sambandsanalys)
Matematikcentrum 1(4) Matematisk Statistik Lunds Universitet MASB11 HT10 Laboration Regressionsanalys (Sambandsanalys) Grupp A: 2010-11-24, 13.15 15.00 Grupp B: 2010-11-24, 15.15 17.00 Grupp C: 2010-11-25,
Läs merLuftkvalitetstrender i tätorter Karin Persson, projektledare IVL Svenska Miljöinstitutet
Luftkvalitetstrender i tätorter Karin Persson, projektledare IVL Svenska Miljöinstitutet Om IVL Fristående och icke vinstdrivande forskningsinstitut Ägs av Stiftelsen Institutet för Vatten och Luftvårdsforskning
Läs merLuftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Sektor samhällsbyggnad Verksamhet miljö och bygg
Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång 2016 Sektor samhällsbyggnad Verksamhet miljö och bygg 2017-05-18 Innehåll Sammanfattning... 3 Mätprogram... 3 Parametrar... 3 Miljökvalitetsnormer...
Läs merLuftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL
Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL Bakgrund Utsläpp av luftföroreningar och växthustgaser härstammar till stor del från samma utsläppskällor
Läs merSTATISTIK LANDNINGAR ARLANDA BANA 01L OCH BANA 01R
Dokumentnummer D 2011-015533 STATISTIK LANDNINGAR ARLANDA BANA 01L OCH BANA 01R Hässelby RAPPORT 2011-08-17 01.00 D 2011-015533 2(11) Revisionsförteckning Rev Datum Upprättad av Information 01.00 2011-08-17
Läs mer3.7 γ strålning. Absorptionslagen
3.7 γ strålning γ strålningen är elektromagnetisk strålning. Liksom α partiklarnas energier är strålningen kvantiserad; strålningen kan ha endast bestämda energier. Detta beror på att γ strålningen utsänds
Läs merLöpande kontroll av likvärdiga partikelinstrument
REF-M RAPPORT: 218:1 Löpande kontroll av likvärdiga partikelinstrument Västerås 218 Referenslaboratoriet för tätortsluft mätningar Löpande kontroll av likvärdiga partikelinstrument Västerås 218 Ref-m rapport:
Läs merTvå parametrar: µ (väntevärdet) och σ (standardavvikelsen) µ bestämmer normalfördelningens läge
Lunds tekniska högskola Matematikcentrum Matematisk statistik Matematisk statistik AK för ekosystemteknik, FMSF75 OH-bilder 28-9-3 Normalfördelningen, X N(µ, σ) f(x) = e (x µ)2 2σ 2, < x < 2π σ.4 N(2,).35.3.25.2.5..5
Läs merMatematisk statistik för B, K, N, BME och Kemister
Matematisk statistik för B, K, N, BME och Kemister Föreläsning 6 Johan Lindström 13 september 2017 Johan Lindström - johanl@maths.lth.se FMSF70/MASB02 F6 1/22 : Rattonykterhet Johan Lindström - johanl@maths.lth.se
Läs merSammanställning av halter PM10/PM2,5 och NO2 vid Svärdsjögatan 3 i Falun
Sammanställning av halter PM10/PM2,5 och NO2 vid Svärdsjögatan 3 i Mätningar av PM10/PM2,5 och NO 2 under kalenderåret 2016 och NO 2 under januariapril år 2017 Magnus Brydolf och Billy Sjövall På uppdrag
Läs merLuftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1
Mars 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Läs merPresentation av Förbränningsfysik
Presentation av Förbränningsfysik Hemsida www.forbrf.lth.se Per-Erik Bengtsson per-erik.bengtsson@forbrf.lth.se Delaktighet i kursen FMFF05 Föreläsning om Förbränning första lektionen HT2 Laboration i
Läs merLuftföroreningar och befolkningsexponering i ABCDX län Kartläggning av PM10 och NO 2. Boel Lövenheim, SLB-analys
Luftföroreningar och befolkningsexponering i ABCDX län Kartläggning av PM10 och NO 2 Boel Lövenheim, SLB-analys Resultat tilläggsprogram 2015/16 - Tilläggsprogam 2015: Kartläggning av 2015 års halter av
Läs merLuftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Miljö- och byggnadsförvaltningen
Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång 2015 Miljö- och byggnadsförvaltningen 2016-08-17 Innehåll Sammanfattning... 3 Mätprogram... 3 Parametrar... 3 Miljökvalitetsnormer... 3 Miljömål...
Läs merLuftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...
November 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Läs merLuftkvalitet i tunnlar. Marianne Klint 2013-04-18
Luftkvalitet i tunnlar Marianne Klint 2013-04-18 Höga luftföroreningshalter i tunnlar Södra Länken, kvävedioxidhalter, årsmedelvärde: 300 µg/m 3. Ungefär 6 gånger högre än på Hornsgatan, 50 µg/m 3. (MKN
Läs merTENTAMEN I REGRESSIONSANALYS OCH TIDSSERIEANALYS
STOCKHOLMS UNIVERSITET Statistiska institutionen Marcus Berg VT2014 TENTAMEN I REGRESSIONSANALYS OCH TIDSSERIEANALYS Fredag 23 maj 2014 kl. 12-17 Skrivtid: 5 timmar Godkända hjälpmedel: Kalkylator utan
Läs merMatematisk statistik kompletterande projekt, FMSF25 Övning om regression
Lunds tekniska högskola, Matematikcentrum, Matematisk statistik Matematisk statistik kompletterande projekt, FMSF Övning om regression Denna övningslapp behandlar regression och är tänkt som förberedelse
Läs merLUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN
Miljöförvaltningen LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN Sommaren 2005 Vintern 2005/2006 Resultat från mätningar inom URBAN-projektet Rose-Marie Stigsdotter Miljöinspektör Rapport 2006:13 Miljöförvaltningen
Läs merLuftföroreningar och hälsoeffekter? Lars Modig Doktorand, Yrkes- och miljömedicin Umeå universitet
Luftföroreningar och hälsoeffekter? Lars Modig Doktorand, Yrkes- och miljömedicin Umeå universitet Fordonsavgaser / Exponering Hur studerar man hälsoeffekter Lite resultat Exempel på epidemiologisk studie
Läs merUrban 25 år! Karin Sjöberg, 28 september 2011 www.ivl.se
0 2 Uppmätta dygnsmedelvärden (µg/m 3 ) av svaveldioxid och sot Dygnsmedelvärden av sot (µg/m 3 ) i mars 1965 - samvariationen visar på långdistanstransportens genomslag Smältverket i Vargön 1974 3 120
Läs merKvalitetssäkring av modellberäkningar
Modellanvändning för en renare tätortsluft Kvalitetssäkring av modellberäkningar Innehåll Vad kan jag göra åt det? Vilka kvalitetskrav finns på modellberäkningar? Hur kan man utföra en utvärdering mot
Läs merLuftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Sektor samhällsbyggnad Verksamhet miljö och bygg
Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång 2018 Sektor samhällsbyggnad Verksamhet miljö och bygg 2019-05-29 Innehåll Sammanfattning... 3 Mätprogram... 3 Parametrar... 3 Miljökvalitetsnormer...
Läs merInverkan av förbränningsbetingelser på emitterade vedpartiklar
Inverkan av förbränningsbetingelser på emitterade vedpartiklar Esbjörn Pettersson 1 Det finns inga övertygande bevis på att vedeldningspartiklar är mindre farliga än andra förbränningspartiklar i samma
Läs merI detta PM pressenteras därför endast resultaten från mätningarna vid Othem Ytings 404 som utförts till och med 30 september.
Bakgrund och syfte Mellan 21 april och 31 oktober 2017 utfördes mätningar av partiklar (PM10 och PM2.5) kring Cementas anläggning i Slite på Gotland, mätningarna utfördes på tre platser, se Figur 1. Syftet
Läs merLuftkvalitetsutredning vid. Prospect Hillgatan. bild. Foto: Emma Björkman
Luftkvalitetsutredning vid Prospect Hillgatan bild Foto: Emma Björkman Förord Utredningen är gjord på uppdrag av Göteborgs Stads stadsbyggnadskontor. Mätningar och rapportskrivning är utförda av Emma
Läs merLUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN
Miljöförvaltningen LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN SOMMAREN 2002 VINTERN 2002/03 Resultat från mätningar inom URBAN-projektet Rose-Marie Stigsdotter Miljöinspektör Rapport 2003:4 Miljöförvaltningen
Läs merF12 Regression. Måns Thulin. Uppsala universitet Statistik för ingenjörer 28/ /24
1/24 F12 Regression Måns Thulin Uppsala universitet thulin@math.uu.se Statistik för ingenjörer 28/2 2013 2/24 Dagens föreläsning Linjära regressionsmodeller Stokastisk modell Linjeanpassning och skattningar
Läs merLUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN
Miljöförvaltningen LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN SOMMAREN 2003 VINTERN 2003/04 Resultat från mätningar inom URBAN-projektet Rose-Marie Stigsdotter Miljöinspektör Rapport 2004:9 Miljöförvaltningen
Läs merBild 1. Bild 2 Sammanfattning Statistik I. Bild 3 Hypotesprövning. Medicinsk statistik II
Bild 1 Medicinsk statistik II Läkarprogrammet T5 HT 2014 Anna Jöud Arbets- och miljömedicin, Lunds universitet ERC Syd, Skånes Universitetssjukhus anna.joud@med.lu.se Bild 2 Sammanfattning Statistik I
Läs merLaboration 4 R-versionen
Matematikcentrum 1(5) Matematisk Statistik Lunds Universitet MASB11 VT13, lp3 Laboration 4 R-versionen Regressionsanalys 2013-03-07 Syftet med laborationen är att vi skall bekanta oss med lite av de funktioner
Läs merInnehåll. Luften i och utanför Stockholms trafiktunnlar. Christer Johansson. Ex på vad man gjort i Stockholm
Luften i och utanför Stockholms trafiktunnlar Christer Johansson ITM Stockholms universitet SLB Miljöförvaltningen, Stockholm Innehåll Ex på vad man gjort i Stockholm Tunnlars påverkan på omgivningshalter
Läs merModeller komplement eller ersättning till mätningar?
Modeller komplement eller ersättning till mätningar? Svar: Absolut nödvändigt komplement! Christer Johansson SLB analys Miljöförvaltningen, Stockholm Institutionen för tillämpad miljövetenskap Stockholms
Läs merRAPPORTER FRÅN SLB-ANALYS NR 6:2001 3DUWLNHOKDOWHUL 6WRFNKROPVWXQQHOEDQD (IIHNWHUQDDY VSROQLQJ
RAPPORTER FRÅN SLB-ANALYS NR 6:1 3DUWLNHOKDOWHUL 6WRFNKROPVWXQQHOEDQD (IIHNWHUQDDY VSROQLQJ MILJÖFÖRVALTNINGEN I STOCKHOLM, MAJ 1 ) URUG Detta projekt är utfört på uppdrag av Storstockholms Lokaltrafik
Läs merKol och klimat. David Bastviken Tema Vatten, Linköpings universitet
Kol och klimat David Bastviken Tema Vatten, Linköpings universitet Kort om mig Docent i Biogeokemi Aktiv forskning om bl.a. Kolets och klorets kretslopp Växthusgasflöden Föreläsningens innehåll 1. C-cykeln
Läs merHälsoeffekter av luftföroreningar Hur påverkar partiklar i stadsluften befolkningen?
Sveriges Kommuner och Landsting 4 april 2006 Centrum för folkhälsa Sid 1 Hälsoeffekter av luftföroreningar Hur påverkar partiklar i stadsluften befolkningen? Tom Bellander tom.bellander@sll.se Centrum
Läs merFörsök med dammbindning med CMA mot höga partikelhalter i Stockholms innerstad 2007 och 2008
SLB 4:2008 Försök med dammbindning med CMA mot höga partikelhalter i Stockholms innerstad 2007 och 2008 Michael Norman SLB-Analys, Miljöförvaltningen, Stockholm MILJÖFÖRVALTNINGEN i STOCKHOLM, Oktober
Läs merInstitutionen för Fysik Polarisation
Polarisation Syfte Syftet med denna laboration är att lära sig om ljusets polarisation. Du kommer att se exempel på opolariserat-, linjärt- och cirkulär polariserat ljus. Exempel på komponenter som kan
Läs merPrimära partikelkällor
Primära partikelkällor Mekanisk generering Vågbrytning Slitage från fordon Asfalt, bromsar, däck Uppvirvling av damm Krossande, sågning, slipning, etc Sources: tut.fi, Senbang machinery Primära partikelkällor
Läs merMiljöanpassad hastighet på E18 Norrtäljevägen - Utvärdering av mätdata från E18 och Södra länken
SLB 5:2010 Miljöanpassad hastighet på E18 Norrtäljevägen - Utvärdering av mätdata från E18 och Södra länken Christer Johansson & Michael Norman SLB analys Miljöförvaltningen, Stockholm genomfört på uppdrag
Läs merTentamen i Linjära statistiska modeller 13 januari 2013, kl. 9-14
STOCKHOLMS UNIVERSITET MT 5001 MATEMATISKA INSTITUTIONEN TENTAMEN Avd. Matematisk statistik 13 januari 2014 Tentamen i Linjära statistiska modeller 13 januari 2013, kl. 9-14 Examinator: Martin Sköld, tel.
Läs merGrundläggande energibegrepp
Grundläggande energibegrepp 1 Behov 2 Tillförsel 3 Distribution 4 Vad är energi? Försök att göra en illustration av Energi. Hur skulle den se ut? Kanske solen eller. 5 Vad är energi? Energi används som
Läs merÄr luftkvalitén i Lund bättre än i Teckomatorp?
Är luftkvalitén i bättre än i? Namn: Katarina Czabafy 9c. Datum: 20.05.2010. Mentor: Olle Nylén Johansson. Innehållsförtäckning: INLEDNING.S 3. SYFTE/FRÅGESTÄLLNING.S 3. BAKGRUND.S 3. METOD... S 3-4. RESULTAT...S
Läs merInledande kartläggning av luftkvalitet
RAPPORT 2018-06-30 MBN 18-106 421 Inledande kartläggning av luftkvalitet Bjurholms kommun Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post 916 81 Bjurholm Storgatan 9 0932-140 00 0932-141 90 kommunen@bjurholm.se
Läs merLuften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2006
Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2006 Samhällsbyggnadskontoret Miljö och hälsoskydd Rapport 2006-03 Inledning I denna rapport presenteras resultaten av luftföroreningsmätningar
Läs merLuftmätningar i Ystads kommun 2012
Luftmätningar i Ystads kommun 2012 Resultat NO 2 Miljökvalitetsnorm, årsmedelvärde: 40 µg/m 3 Årsmedelvärde, Ystad Centrum: 15,5 µg/m 3 Årsmedelvärde, Lantmännen: 14,1 µg/m 3 Årsmedelvärde, Bornholmstermin:
Läs merVågrörelselära & Kvantfysik, FK januari 2012
Räkneövning 8 Vågrörelselära & Kvantfysik, FK2002 9 januari 2012 Problem 40.1 Vad är våglängden för emissionsmaximum λ max, hos en svartkropps-strålare med temperatur a) T 3 K (typ kosmiska mikrovågsbakgrunden)
Läs merStrömning och varmetransport/ varmeoverføring
Lektion 9: Värmetransport TKP4100/TMT4206 Strömning och varmetransport/ varmeoverføring Värme kan överföras från en kropp till en annan genom strålning (värmestrålning). Det är därför vi kan känna solens
Läs merMiljökvalitetsnormernas återverkningar på Vägverket
Vägverket 1 Miljökvalitetsnormernas återverkningar på Vägverket CO Bensen PM 2,5 PM 10 NO 2 PAH Martin Juneholm, Strm Vägverket 2 Transportpolitiska mål vägtransportsystemets utformning och funktion ska
Läs merMätningar av partiklar PM10 och PM2,5 vid Stationsgatan i Borlänge
1:2016 Mätningar av partiklar PM10 och PM2,5 vid Stationsgatan 16-18 i Borlänge Kalenderåret 2015 Magnus Brydolf och Billy Sjövall SLB-ANALYS: FEBRUARI 2016 Förord Under kalenderåret 2015 mättes halter
Läs merLuftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, februari Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...
Februari 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, februari 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Läs merLUFTKVALITETEN I LANDSKRONA
Miljöförvaltningen LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA Kalenderåret 2008 och vinterhalvåret 2008/2009 Resultat från mätningar inom Urbanmätnätet Amir Ghazvinizadeh Rapport 2010:5 Miljöinspektör Miljöförvaltningen
Läs merMätning av PM 10, PM 2,5, VOC och PAH vid Hornsgatan 108 under april-juni 2000 samt under motsvarande period
RAPPORTER FRÅN SLB-ANALYS NR 1:1 Mätning av PM 1, PM 2,5, VOC och PAH vid Hornsgatan 18 under april-juni 2 samt under motsvarande period 1994-1999 MILJÖFÖRVALTNINGEN I STOCKHOLM, APRIL 21 Innehållsförteckning
Läs merLäckage av vattenlösligt organiskt material (DOM) i skogsmark - Påverkan av platsens egenskaper, klimat och surt regn.
Läckage av vattenlösligt organiskt material (DOM) i skogsmark - Påverkan av platsens egenskaper, klimat och surt regn Bo Bergkvist LU Bakgrund - frågeställningar Pågående experiment och undersökningar
Läs merFigur 1 Vy mot väster tvärs Landsvägen och mitt för Cirkusängen 6
Linköping 2011-03-29 PM Spridningsberäkning Cirkusängen 1. Bakgrund Stadsbyggnads- och Miljöförvaltningen i Sundbyberg arbetar med planprogrammet för bl.a. fastigheten Cirkusängen 6, som ligger utefter
Läs merv F - v c kallas dispersion
Övning 1 Dispersion och prismaeffekt Färg För att beteckna färger används dessa spektrallinjer: Blått (F): λ F = 486.1 nm Gult (d): λ d = 587.6 nm Rött (C): λ c = 656.3 nm (Väte) (Helium) (Väte) Brytningsindex
Läs merMätningar av PM 2.5 och PM 10 i Göteborg och Umeå under 2008
RAPPORT Mätningar av PM 2.5 och PM 1 i Göteborg och Umeå under 28 För Vägverket Delrapportering inom FUD-uppdrag AL9 B 24:25211 samt avropsavtal SA8A 28:52982 Nationellt mätprogram för luftkvalitetsövervakning
Läs mer