UNDERSÖKNING FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Allt annat än lärare! gymnasieelever om sina drömyrken och sina kommande utbildningsval

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "UNDERSÖKNING FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Allt annat än lärare! 1 000 gymnasieelever om sina drömyrken och sina kommande utbildningsval"

Transkript

1 UNDERSÖKNING FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Allt annat än lärare! gymnasieelever om sina drömyrken och sina kommande utbildningsval

2

3 Allt annat än lärare! gymnasieelever om sina drömyrken och sina kommande utbildningsval

4 Förord Läraryrket är ett fantastiskt yrke. Det är få yrken förunnat att varje dag k unna påverka människors framtid på ett så påtagligt och konkret sätt som läraryrket gör. Att få se lusten i ett barns ögon som har knäckt läs koden, lärt sig additionens tiokompisar, kan formulera sig på ett nytt språk eller resonera om politiska ideologier. Att se elever växa och visa tilltro till sin förmåga, våga stå för vad de tycker och säga sin mening. Se elever acceptera andras uppfattningar eller nyfiket laborera med kemiska substanser i ett provrör e ller matvaror i en kastrull. Skolan är en spännande och dynamisk arbetsplats! I den här undersökningen har vi vänt oss till elever i gymnasieskolans tredje år som vet att de inom fem år efter studenten kommer att studera vidare vid högskola eller universitet. Vi har frågat dem vad de vill söka för utbildning, vad som är viktigast när de gör sina val och hur de ställer sig till läraryrket. Det är glädjande att se att en stor andel av eleverna faktiskt har övervägt lärarutbildningen och att en stor andel av dem är duktiga i skolan och har bra betyg. De lockas av läraryrket och är intresserade av att få jobba med barn och ungdomar, att få undervisa och att få arbeta med ämnen som de är intresserade av. Det är också ledsamt och oroande att se att en så stor andel av dessa elever sedan tänker välja någon annan utbildning. De väljer bort lärarutbildningen för att lönen inte är tillräckligt hög, att utbildningen är för lång i förhållande till yrkets villkor eller för att de anser att det är dålig arbetsmiljö. Kvar blir en handfull elever som inte bryr sig om lönen utan som vill göra en skillnad i samhället. De betalar ett högt individuellt pris för framtidens elever. Vi vill med denna undersökning visa att loppet inte är kört vad det gäller svensk skola. Det finns ungdomar som är intresserade av att ta över stafettpinnen och bli lärare bara förutsättningarna är de rätta. Låt oss därför börja med att skapa en första förutsättning för detta genom att höja lärarlönerna med kronor! Metta Fjelkner Förbundsordförande Lärarnas Riksförbund

5 Innehåll Sammanfattning och slutsatser 4 Vad tänker eleverna välja och vad avgör valen? 7 Att bli eller inte bli lärare 13 Intresset för läraryrket En bakgrund 18 Metodbeskrivning 23 Referenser 26 Bilaga 1 Frågeformulär 28

6 Sammanfattning och slutsatser Det är allmänt känt att söktrycket till Sveriges lärarutbildningar har sjunkit kraftigt de senaste decennierna. Från att tidigare ha legat på en högre nivå än exempelvis läkarutbildningen så fyller lärarutbildningarna numera nätt och jämnt sina utbildningsplatser. Detta är allvarligt, i synnerhet eftersom lärarkåren står inför en gigantisk generationsväxling där en stor andel lärare ska gå i pension och där nya måste fylla på. Varför är det då så få som vill bli lärare? I denna undersökning vänder sig Lärarnas Riksförbund direkt till de som detta i huvudsak handlar om de elever i gymnasieskolan som snart måste bestämma sig för om och vad de ska läsa vid Sveriges högskolor och universitet. Undersökningens resultat Undersökningen visar: Att var fjärde elev som tänker söka sig vidare till högskola och universitet har övervägt att söka lärarutbildningen, men att endast tre procent tror att de kommer att göra det. Att de gymnasieelever som hade högst meritvärden i grundskolan är de som i störst utsträckning har övervägt att söka lärarutbildningen. Att de elever med högst meritvärden från grundskolan dels är de som i störst utsträckning avser söka sig vidare till högre utbildning, dels är de som i störst utsträckning kommer att söka ingenjörs-, l äkar- eller juristutbildning. Att de två populäraste utbildningsområdena är ingenjörs- och ekonomiutbildningar vilka tillsammans lockar lite drygt en fjärdedel av gymnasieeleverna. 4

7 Att de huvudsakliga skälen till att gymnasieeleverna väljer bort lärarutbildningen och läraryrket är för att de inte är lockade av yrket, inte är intresserade av att undervisa, inte anser att lönen är tillräckligt hög, inte anser att villkoren matchar den långa utbildningen samt att det är dålig arbetsmiljö. Lärarnas Riksförbunds slutsatser En stor andel av eleverna skulle kunna tänka sig att bli lärare Resultaten i denna undersökning bär ett i grunden mycket positivt budskap. Det finns en stor grupp elever i Sverige som är duktiga i skolan, har bra betyg och som är intresserade av läraryrket. Var fjärde elev i undersökningen uppger att de har övervägt att söka till lärarutbildningen och det är inte alls så att det bara är elever som inte kommer in på andra prestigefulla utbildningar som är intresserade av utbildningen; det är en större andel elever med höga meritvärden från grundskolan som är intresserade av lärarutbildningen! Det som lockar dem är de positiva egenskaper som de anser att läraryrket har; de vill jobba med barn och ungdomar, de vill undervisa och de vill arbeta med ämnen de är intresserade av. Dessa elever utgör också en så pass stor andel av sistaårseleverna i gymnasieskolan att om de och de som kommer efter dem bara förmåddes välja lärarutbildningen så skulle de gemensamt kunna fylla det rekryteringsbehov av lärare i grund- och gymnasieskolan till år 2030 som Statistiska centralbyrån, SCB har prognostiserat. Men dessa elever väljer bort lärarutbildningen och läraryrket De utbildningsval som dessa elever sedan tänker göra visar dock att det finns hinder som måste undanröjas för att åter få upp söktrycket till lärarutbildningarna. Det finns faktorer som får dessa elever att söka sig bort från läraryrket och till andra yrken såsom ingenjör, ekonom eller jurist. 5

8 Hög lön och goda villkor lyfts fram som de faktorer som i hög utsträckning lockar blivande ekonomer, ingenjörer och läkare. Det är också den låga lönen som får elever från studieförberedande program i synnerhet att söka sig bort från läraryrket. Lärarnas Riksförbunds förslag med anledning av rapporten Lärarnas löner måste höjas med kronor i dagens penningvärde Undersökningen har visat att en stor andel av de elever som hade höga meritvärden i grundskolan har övervägt att söka lärarutbildningen. En överväldigande andel av dessa elever väljer dock bort utbildningen till förmån för andra utbildningar där de kan tjäna mer pengar. Detta gäller i synnerhet elever från studieförberedande program och pojkar. Även fast de attraheras av läraryrkets positiva sidor så väljer de bort yrket och utbildningen. Så länge slutlönen för en lärare i matematik och naturvetenskap är lika hög som ingångslönen för en civilingenjör är utbildningsvalen rationella och förståeliga. I denna avtalsrörelse måste betydande steg tas mot en höjning av lärarnas löner med kronor i månaden. Inför tydliga karriärsteg för lärare Det som lockar eleverna med läraryrket är i huvudsak att få arbeta med barn och ungdomar, att få undervisa samt att få arbeta med ämnen de är intresserade av. För den som vill basera ett helt yrkesliv på dessa arbetsuppgifter finns i svensk skola i dag ingen naturlig utvecklingsväg det finns inga ytterligare karriärsteg för en lärare annat än att bli rektor, och det är ett helt annat yrke! För att kunna attrahera fler till läraryrket samt för att kunna behålla de som redan är lärare måste det finnas reella möjligheter att utvecklas i läraryrket. Lärarnas Riksförbund föreslår därför att fasta karriärsteg inrättas och regleras i skollagen. Att avancera till förste lärare och/e ller lektor ska innebära kraftigt höjd lön. 6

9 Vad tänker eleverna välja och vad avgör valen? Nedan redovisas resultaten från undersökningen. Målgruppen för undersökningen är elever i gymnasieskolans tredje år som tror att de inom fem år kommer att läsa ett program vid högskola eller universitet. I denna målgrupp har personer intervjuats. Alla resultat som redovisas nedan utgår dock inte alltid från denna målgrupp. Exempelvis kan det också vara intressant att veta hur samtliga elever i gymnasieskolans tredje år tänker om sin framtid, varför resultat för denna grupp också redovisas där det är påkallat. Vilken grupp resultaten redovisas för markeras i text eller i tabellerna samt att antalet svarande skrivs ut. Se avsnittet Metodbeskrivning för en vidare beskrivning av undersökningens metod och målgrupp. Hur stor andel tänker läsa vidare vid högskola och universitet? SCB har i en tidigare undersökning av gymnasieungdomars studieintresse funnit att 58 procent av ungdomarna tänker studera vidare inom tre år efter avslutade gymnasiestudier. 1 Undersökningen gjordes dock bland elever i gymnasieskolans andra år läsåret 2008/09. I en undersökning från Lärarnas Riksförbund och Seco våren 2011 svarade 27 procent av eleverna i gymnasieskolans tredje år att de tänkte studera vidare direkt efter gymnasieskolan. Andelen som trodde att de om fem år skulle studera vidare var 31 procent. 2 1 SCB, Lärarnas Riksförbund och Seco,

10 Resultaten i föreliggande undersökning placerar sig mellan de två nämnda. Av samtliga elever i gymnasieskolans tredje år svarar 47 procent att de helt säkert kommer att studera vid högskola eller universitet inom fem år efter avslutade gymnasiestudier. 23 procent anger att de troligen kommer att studera och 29 procent svarar nej: Figur 1 Andel elever i gymnasieskolans tredje år som tror att de kommer att studera vidare inom fem år. Andel elever (%) som kommer att studera vidare inom fem år (n = 1 770) % Ja, säkert Ja, troligen Nej Elever i studieförberedande program är de som i störst utsträckning med säkerhet kommer att studera vidare (69 procent) och elever i yrkes program de som i störst utsträckning inte kommer att göra det (53 procent svarar nej). Det finns också ett tydligt samband mellan elevernas vilja att studera vidare och deras meritvärden i grundskolan. De som i störst utsträckning tänker studera vidare är de som hade högst meritvärden i grundskolan och vice versa: Figur 2 Andel elever i gymnasieskolans tredje år som tror att de kommer att studera vidare inom fem år fördelade efter meritvärde i grundskolan. Andel elever (%) som kommer att studera vidare inom fem år, efter meritvärde i grundskolan (n = 1 770) % Ja, säkert Ja, troligen Nej 8

11 Vilka utbildningar tänker de söka? De populäraste utbildningarna bland de gymnasieelever som vet att de ska studera vidare inom fem år är ingenjörs- och ekonomiutbildningar. Ungefär en fjärdedel av dessa elever kommer att välja någon av dessa utbildningar. Samma mönster gäller för de elever som också vet vilka program de ska välja, men med skillnaden att dessa utbildningars popularitet ökar ytterligare: Utbildning Andel elever (%) som vet att de ska studera vidare (n = 1 000) Andel elever (%) som vet att de ska studera vidare vid ett särskilt program (n = 751) Ingenjörsutbildning Ekonomiutbildning 9 12 Tabell 1 Andel elever som kommer att söka respektive utbildning i första hand. Medie- och kommunikationsutbildning 5 6 Sjuksköterskeutbildning 5 6 Socionomutbildning 4 5 Juristutbildning 3 5 Lärarutbildning 3 4 Läkarutbildning 2 3 Statsvetenskaplig utbildning 2 3 Förskollärarutbildning 2 2 Psykologutbildning 2 2 Beteendevetenskaplig utbildning 0,2 0,3 Annan utbildning Vet ej 25 - Undersökningen visar att osäkerheten är stor bland de som vet att de ska studera vidare inom fem år, en fjärdedel av eleverna vet inte vad de ska söka för utbildning. Var femte elev svarar också att de ska läsa någon annan utbildning än de förprogrammerade alternativ som fanns i undersökningen. 3 Dessa svar har dock behövt rensas då de dels i nnehållit 3 De som genomfört intervjuerna har inte räknat upp några fasta svarsalternativ i frågan, utan eleverna har fått svara själva. Om eleven visat viss tvekan har intervjuaren frågat om de vill att de ska läsa upp en lista med alternativ i bokstavsordning. Se frågeformuläret i bilaga 1. 9

12 utbildningar som inte är högskole- eller universitetsutbildningar, dels innehållit svar som ingen av utbildningarna som du räknade upp. Efter denna rensning fanns 162 svar kvar. De vanligaste utbildningarna som nämns i denna kategori är arkitektutbildning (16 svar), mäklarutbildning (åtta), olika typer av musikutbildningar (14), journalistutbildning (tio), sjukgymnastutbildning (12) samt olika typer av SLU-utbildningar 4 (elva). Vad det gäller olika undergrupper så finns det vissa skillnader som är statistiskt säkerställda. Exempelvis så är det en betydligt större andel killar (31 procent) än tjejer (åtta procent) som tänker läsa någon ingen jörsutbildning. Omvänt är det en större andel tjejer än killar som tänker läsa någon utbildning inom vård och omsorg (sjuksköterska, socionom, förskollärare eller psykolog). Fördelat efter gymnasieprogram så är det en större andel elever som går yrkesförberedande program än studieförberedande program som tänker läsa till sjuksköterska (elva respektive tre procent) eller förskollärare (fem respektive en procent). Sannolikt är detta ett utslag av att fler elever från omvårdnads- respektive barn- och fritidsprogrammet tänker gå vidare till dessa utbildningar. Omvänt är det en större andel elever som går studieförberedande program än yrkesförberedande program som tänker läsa till jurist (fem respektive noll procent) eller läkare (tre respek tive en procent). Fler statistiskt säkerställda skillnader framträder gällande vad eleverna ska välja i första, andra eller tredje hand. Då framkommer exempelvis att en större andel från studieförberedande program tänker söka någon ingenjörsutbildning. De elever med högst meritvärden från grundskolan är i störst utsträckning intresserade av att utbilda sig till ingenjör, läkare och jurist. De med lägst meritvärden från grundskolan är i störst utsträckning intresserade av att utbilda sig till förskollärare eller att läsa en medie- och kommunikationsutbildning och i viss mån ekonomi. Vad det gäller lärarutbildningen finns inga skillnader mellan några undergrupper. 4 SLU står för Statens Lantbruksuniversitet och de ger veterinär-, jägmästar- och lantmästarutbildningar med flera. 10

13 Vad lockar dem? För de elever som vet vilken utbildning de vill söka så är det viktigaste i deras val av utbildning att de ska få ett yrke som de kan trivas och utvecklas i. Precis som i tidigare undersökningar så uppger tre av fyra elever att detta är viktigast. 5 Övriga betydelsefulla faktorer är att få hög lön och goda villkor (29 procent), att få möjlighet att göra nytta för sina patienter/klienter/elever/kunder (20 procent), möjligheter till jobb efter examen (elva procent) samt att kunna påverka samhällsutvecklingen (tio procent). Beroende på vilka val eleverna tänker göra så är olika faktorer olika betydelsefulla. Skillnaderna sammanfattas i följande tabell: Totalt Ekonomi Ingenjör Läkare Lärare Sjuksköterska Socionom Få ett yrke som jag trivs och utvecklas i Få hög lön och goda villkor Få möjlighet att göra nytta för patienter/ klienter/elever/ kunder Få goda möjligheter till jobb efter examen Få möjlighet att kunna påverka samhällsutvecklingen Få ett yrke med hög status Störst chanser att bli antagen till utbildningen Annan anledning Vet ej Tabell 2 Vilka faktorer elever som ska välja olika utbildningsprogram bedömer som viktigast för deras yrkesval (n = 751). 5 Jämför Lärarnas Riksförbund,

14 Av tabellen framgår att de tydligaste skillnaderna finns gällande synen på betydelsen av lön och villkor samt att kunna göra nytta för sina patienter/klienter/elever/kunder, där det förra är viktigast för blivande ekonomer, ingenjörer och i viss mån läkare och det senare är viktigast för blivande sjuksköterskor, socionomer och lärare. 12

15 Att bli eller inte bli lärare Undersökningen visar att intresset för lärarutbildningen är mycket svalt. Av de elever som vet att de kommer att studera vidare inom fem år så är det endast tre procent som tror att de kommer att söka lärarutbildningen. Av de elever som vet att de ska studera vidare och som också vet vilket program de vill söka är det fyra procent som kommer att söka lärarutbildningen. Dessa låga andelar blivande sökande kommer inte tillnärmelsevis att kunna fylla alla de lärarutbildningsplatser som finns i landet och ännu mindre täcka det kommande behovet av lärare i samband med den generationsväxling läraryrket står inför. 6 Vad som tycks göra detta än värre är att en så stor andel som var fjärde elev av de elever som vet att de kommer att läsa vidare på ett program faktiskt har övervägt att söka lärarutbildningen: Andel elever (%) som övervägt att söka lärarutbildningen Figur 3 40 % 30 % 20 % Andel elever som övervägt att söka lärarutbildningen i olika baser samt efter olika undergrupper. 10 % 7 0 % Totalt Studieförberedande program Yrkesförberedande program Tjejer Killar Elever i åk 3 (n = 1 770) Elever i åk 3 som tror att de kommer att läsa på högskola (n = 1 251) Elever i åk 3 som tror att de kommer att läsa på högskola och söka ett program (n = 1 000) 6 Rekryteringsbehoven till läraryrket redovisas i den historiska bakgrunden nedan. 13

16 Som det framgår av diagrammet ovan så är det en större andel elever vid studieförberedande program (27 procent) än vid yrkesförberedande program (20 procent) som har övervägt att söka lärarutbildningen. Av samtliga elever som går tredje året i gymnasieskolan så är det störst andel elever med högst meritvärden som har övervägt lärarutbildningen (18 procent) och minst andel som har övervägt lärarutbildningen bland de med lägst meritvärden (nio procent). Dessa skillnader är statistiskt säkerställda. Däremot förändras dessa förhållanden när den grupp elever som också vet vilket program de ska läsa studeras. I denna grupp är det förhållandevis jämnt fördelat mellan meritvärdesgrupperna vilka som övervägt lärarutbildningen och det finns inga statistiskt säkerställda skillnader. Skillnaderna illustreras i följande tabell: Tabell 3 Andel elever i olika baser som övervägt att söka lärarutbildningen fördelat efter meritvärde i grundskolan. * = Statistiskt säkerställda skillnader mot B 7 Meritvärde grundskola Andel elever (%) som vet att de ska studera vidare (n = 1 000) Andel elever (%) som vet att de ska studera vidare vid ett särskilt program (n = 751) A B C * 28 D * 24 Som tabellen visar så har var fjärde elev av de som vet att de ska söka vidare till ett program på högskolan och som har de högsta meritvärdena från grundskolan övervägt lärarutbildningen och var tredje elev med de näst högsta meritvärdena. Som det framgick av tabell 3 ovan så stannar tyvärr detta för de flesta endast vid ett övervägande och inte en faktisk ansökan. 7 Antalet elever i meritvärdesgrupp A är för litet för att beräkna statistiskt säkerställda skillnader på. 14

17 Det som lockar med läraryrket De som svarat att de tänker söka lärarutbildningen i första, andra eller tredje hand (n = 252) har fått ange de två saker som huvudsakligen har lockat dem till lärarutbildningen och läraryrket. De vanligaste svaren är: Andel (%) (1) Att få arbeta med barn och ungdomar 34 (2) Att få chansen att påverka barns och ungdomars framtida möjligheter i livet 33 Tabell 4 Elevers huvud sakliga skäl till att vilja bli lärare (n = 252). (3) Att få undervisa 28 (4) Att få arbeta med ämnen jag är intresserad av 25 (5) Att ha ett fritt och kreativt yrke 6 (6) Familj/släkting var lärare 5 (7) Goda villkor (t.ex. uppehåll för lov) 5 Anmärkningsvärt är att inte en enda person svarar att de tänker välja lärarutbildningen för läraryrkets lön och löneutveckling, något som är viktigt för andra blivande studenter vid långa utbildningar. 8 I samband med denna fråga har 34 öppna svar lämnats. De tre huvudområden som dessa uppehåller sig vid är antingen att de svarande på olika sätt vill jobba med människor, att de har haft lärare som varit duktiga och därigenom bra förebilder och att de svarande själva vill bli sådana lärare eller att de på något sätt vill förändra skolan och skolans pedagogik. Det finns vissa statistiskt säkerställda skillnader mellan olika undergrupper. Exempelvis är det en större andel elever i studieförberedande program (32 procent) än i yrkesförberedande program (14 procent) som uppger att de vill undervisa och omvänt är det fler elever i yrkesförberedande program (49 procent) som vill få arbeta med barn och 8 Jämför tabell 4 ovan samt med Lärarnas Riksförbund,

18 ungdomar än i studieförberedande program (30 procent). Undersökningen kan inte belägga om detta är ett utslag av att elever i barn- och fritidsprogrammet i större utsträckning vill bli förskollärare och att elever i något studieförberedande program i större utsträckning vill bli ämneslärare, men det är förmodligen en trolig tolkning av resultaten. Vidare är det en större andel av de som anger att de troligen kommer att läsa vidare vid högskola och universitet (42 procent) än de som är säkra (29 procent) som uppger att de vill få chansen att påverka barns och ungdomars framtida möjligheter i livet. Det som avskräcker med läraryrket I undersökningens huvudsakliga målgrupp om elever är det 944 elever som svarar att de inte tänker söka lärarutbildningen vare sig i första, andra eller tredje hand. Då dessa ombeds ange de två huvudsakliga skälen till varför de inte kommer att söka utbildningen fördelar sig svaren enligt följande: Tabell 5 Elevers huvudsakliga skäl till att inte vilja bli lärare (n = 944). Andel (%) (1) Är inte tillräckligt lockad av yrket 44 (2) Är inte intresserad av att undervisa 23 (3) Lönen är inte tillräckligt hög 21 (4) Lång utbildning i förhållande till yrkets villkor 10 (5) Dålig arbetsmiljö 7 (6) Låg status 2 (7) Annan anledning (något negativt om läraryrket) 7 (8) Annan anledning (något positivt om annat yrke) 6 (9) Vet ej/ingen speciell anledning 5 Även för dessa elever finns det statistiskt säkerställda skillnader mellan olika undergrupper. Det är exempelvis en betydligt större andel elever vid studieförberedande program (23 procent) än vid y rkesförberedande program (13 procent) som anser att lönen är för 16

19 låg. Det är också en större andel killar (24 procent) än tjejer (18 procent) som uppger att lönen är för låg samt att yrket har låg status (fyra respektive en procent). Det finns inga statistiskt säkerställda skillnader beroende på elevernas meritvärden från grundskolan, men en tendens syns att elever med högst meritvärde i större utsträckning än de med låga meritvärden anser att lärarlönerna inte är tillräckligt höga (24 procent i meritvärdesgrupp D (i tabell 3 ovan) kontra 13 procent i grupp B och 12 procent i grupp A). I anslutning till denna fråga har 135 öppna svar lämnats. Sju huvudområden framträder i svaren, dock sticker inget av dessa områden ut i fråga om frekvens i och med att inte alla elever lämnat öppna svar (se tabell 5). Det första området gäller arbetsmiljön där svaren i huvudsak tycks handla om lärares arbetstider (i synnerhet utanför vanliga kontorstider), stressig vardag samt allmänt stökig skolmiljö. Det andra handlar om någon form av egna brister hos den svarande, exempelvis att man inte är en pedagogisk person, att man inte har tillräckligt tålamod eller inte tycker om att prata inför grupper. Det tredje området handlar om den brist på uppskattning man uppfattar att lärare får, i synnerhet från ointresserade elever. Det fjärde området handlar om den låga lönenivån och avsaknaden av karriärmöjligheter. Det femte handlar om att eleven på något sätt blivit avrådd från någon annan lärare (ofta familjemedlem eller släkting) att söka sig till yrket, alternativt att de på nära håll själva kunnat se baksidan av yrket. Det sjätte området handlar om att arbetsmarknaden tycks mättad och det sjunde området handlar om läraryrket i sig självt, att det framstår som enformigt, tråk igt eller liknande. 17

20 Intresset för läraryrket En bakgrund Lärarutbildningen är inte bara den största högskole- och universitetsutbildningen i Sverige, utan också den som ges vid flest lärosäten. År 2011 läste studenter vid något av de 28 lärosäten som gav utbildningen. I följande tabell jämförs några nyckeltal för Sveriges tio största högskole- och universitetsutbildningar, sorterade efter studentvolym: Tabell 6 Nyckeltal för Sveriges tio största högskoleoch universitetsutbildningar Efter Högskoleverket, 2011, s Utbildning Antal lärosäten Antal studenter Antal nybörjare Söktryck Förstahandssökande (%) Högutbildade föräldrar (%) Lärarexamen , ,0 Civilingenjörsexamen Sjuksköterskeexamen , , , ,1 Högskoleingenjörsexamen Socionomexamen , , , ,6 Juristexamen , ,0 Civilekonomexamen , ,6 Läkarexamen , ,9 Specialistsjuksköterskeexamen Psykologexamen , , , ,3 Sorterat efter de tre sista måtten placerar sig lärarutbildningen på nionde (söktryck), åttonde (andel förstahandssökande) respektive sista plats (andel med högutbildade föräldrar). 18

21 Den generella utbyggnaden av svenska högskolor och universitet, i utbildningsplatser räknat, är inget som direkt syns gällande lärarutbildningen; lärarutbildningen har alltid varit en stor utbildning som omsatt många studenter. Diagrammet nedan beskriver antalet utexaminerade studenter från utbildningen över tid: Antal lärarexamina per år, Figur 4 Antal utexaminerade lärare per år, Källa: SCB, Statistisk årsbok ; Utbildningsstatistisk årsbok, / / / / / / / / / / / / / / / / /10 Trots att lärarutbildningen fortsatt är landets största högskoleutbildning så täcker antalet utexaminerade lärare inte tillnärmelsevis det behov som kommer att uppstå i samband med de stora pensionsavgångar som väntar. Därtill syns redan att elevkullarnas storlek åter börjar öka i grundskolan och att dessa får effekt in i gymnasieskolan kring år 2015, vilket ytterligare förstärker rekryteringsbehovet av grund- och gymnasielärare Från och med 2001/02 exkluderas folkhögskole lärare i statistiken. Från och med 2005/06 exkluderas studie- och yrkesvägledare. Båda dessa kategorier utgör omkring 100 personer per år dessförinnan. 10 Skolverket, 2012 och SCB,

22 Fram till år 2030 beräknar SCB ett underskott på lärare: Tabell 7 Prognosticerat tillgång och efterfrågan på lärare år Efter SCB, Utbildning Grundskollärarutbildning tidigare år Grundskollärarutbildning senare år och gymnasielärarutbildning Speciallärar- och specialpedagogutbildning Efterfrågan 2030 Tillgång 2030 Underskott Yrkeslärarutbildning Totalt Dessutom påpekar SCB att tillgången och efterfrågan är väldigt snedfördelat mellan olika ämnen. Exempelvis så är behoven mycket stora inom matematik och naturvetenskap samtidigt som det råder god tillgång på lärare i historia och samhällsvetenskap. Detta är en effekt av att lärosätena haft stor frihet i dimensioneringen av sina utbildningar. Enligt Skolverkets statistik fanns det läsåret 2011/ tjänstgörande lärare i grund- och gymnasieskolan. Okontrollerat för den faktiska elevökningen skolan står inför så motsvarar ett underskott på lärare nästan 25 procent av lärarkåren i dessa skolformer. D enna undersökning har tydligt visat att en stor andel av detta lärarbehov skulle kunna fyllas av de gymnasieelever som faktiskt övervägt lärarutbildningen men valt bort den av skäl som lön och annat. Den mest avgörande förändringen som skett gällande studentförsörjningen till lärarutbildningen de senaste 20 åren är att en stor andel av de högst presterande studenterna väljer bort utbildningen till förmån för andra utbildningar. Tidigare studier har visat att dagens lärarstudenter har lägre betygsmedelvärden, har sämre resultat på högskoleproven samt att de har ett lägre socialt kapital än föregående generationer. 11 Andra studier har också kunnat visa att manliga nyexaminerade l ärares 11 Se Lärarnas Riksförbund, 2008, s för vidare referenser. Se också Schedin, 2010, s

23 kognitiva förmågor, icke-kognitiva ledarskapsförmågor samt avgångsbetyg från gymnasieskolan har försämrats över tid. 12 Den beskrivna utvecklingen hänger tätt samman med det minskade söktrycket till lärarutbildningen. År 1982 var söktrycket till ämneslärarutbildningen i historia och samhällskunskap 9,0 sökande per antagen, högre än till läkarutbildningen som hade 6,2 sökande per antagen. År 2011 var söktrycket till ämneslärarexamen nere på 1,0 sökande per antagen. Läkarutbildningen hade samma år 5,8 sökande per antagen. Utvecklingen beskrivs i följande tabell: 13 Undervisning Lågstadielärarlinjen 7,5 Mellanstadielärarlinjen 5,2 Grundlärarexamen 1,1 Ämneslärarexamen, Hi-Sam 9,0 Ämneslärarexamen, Ma-Nat 3,1 Tabell 8 Antal förstahandssökande per antagen (hösttermin). * = Sociala linjen ** = Maskintekniklinjen. Ämneslärarexamen, Språk 5,2 Ämneslärarexamen 1,0 Andra yrkesprogram Jurist 1,9 4,0 Socionom 3,5* 2,6 Läkare 6,2 5,8 Civilingenjör 1,4** 1,3 Som framgår av tabell 8 ovan så hade lärarutbildningen år 1982 flera sökande per plats trots att utbildningen då omfattade fler studenter totalt än vad utbildningen gjorde år 2011 (se figur 4). Studenters intresse för lärarutbildningen och läraryrket har uppenbart minskat avsevärt. 12 Grönqvist och Vlachos, 2008; Fredriksson och Öckert, Lärarnas Riksförbund, 2012, s. 9 21

EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. En stor livsuppgift med låg livslön. en undersökning av lärarlönerna

EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. En stor livsuppgift med låg livslön. en undersökning av lärarlönerna EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND En stor livsuppgift med låg livslön en undersökning av lärarlönerna En stor livsuppgift med låg livslön en undersökning av lärarlönerna Förord Vem vill bli lärare

Läs mer

EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. En stor livsuppgift med låg livslön. en undersökning av lärarlönerna i. Stockholm

EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. En stor livsuppgift med låg livslön. en undersökning av lärarlönerna i. Stockholm EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND En stor livsuppgift med låg livslön en undersökning av lärarlönerna i Stockholm En stor livsuppgift med låg livslön en undersökning av lärarlönerna i Stockholm Förord

Läs mer

EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. En stor livsuppgift med låg livslön. en undersökning av lärarlönerna i. Gävle

EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. En stor livsuppgift med låg livslön. en undersökning av lärarlönerna i. Gävle EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND En stor livsuppgift med låg livslön en undersökning av lärarlönerna i Gävle En stor livsuppgift med låg livslön en undersökning av lärarlönerna i Gävle Förord Vem

Läs mer

EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. En stor livsuppgift med låg livslön. en undersökning av lärarlönerna i. Linköping

EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. En stor livsuppgift med låg livslön. en undersökning av lärarlönerna i. Linköping EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND En stor livsuppgift med låg livslön en undersökning av lärarlönerna i Linköping En stor livsuppgift med låg livslön en undersökning av lärarlönerna i Linköping Förord

Läs mer

EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. En stor livsuppgift med låg livslön. en undersökning av lärarlönerna i. Västerås

EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. En stor livsuppgift med låg livslön. en undersökning av lärarlönerna i. Västerås EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND En stor livsuppgift med låg livslön en undersökning av lärarlönerna i Västerås En stor livsuppgift med låg livslön en undersökning av lärarlönerna i Västerås Förord

Läs mer

EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. En stor livsuppgift med låg livslön. en undersökning av lärarlönerna i. Halmstad

EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. En stor livsuppgift med låg livslön. en undersökning av lärarlönerna i. Halmstad EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND En stor livsuppgift med låg livslön en undersökning av lärarlönerna i Halmstad En stor livsuppgift med låg livslön en undersökning av lärarlönerna i Halmstad Förord

Läs mer

EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. En stor livsuppgift med låg livslön. en undersökning av lärarlönerna i. Örebro

EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. En stor livsuppgift med låg livslön. en undersökning av lärarlönerna i. Örebro EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND En stor livsuppgift med låg livslön en undersökning av lärarlönerna i Örebro En stor livsuppgift med låg livslön en undersökning av lärarlönerna i Örebro Förord Vem

Läs mer

EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. En stor livsuppgift med låg livslön. en undersökning av lärarlönerna i. Borås

EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. En stor livsuppgift med låg livslön. en undersökning av lärarlönerna i. Borås EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND En stor livsuppgift med låg livslön en undersökning av lärarlönerna i Borås En stor livsuppgift med låg livslön en undersökning av lärarlönerna i Borås Förord Vem

Läs mer

EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. En stor livsuppgift med låg livslön. en undersökning av lärarlönerna i. Umeå

EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. En stor livsuppgift med låg livslön. en undersökning av lärarlönerna i. Umeå EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND En stor livsuppgift med låg livslön en undersökning av lärarlönerna i Umeå En stor livsuppgift med låg livslön en undersökning av lärarlönerna i Umeå Förord Vem vill

Läs mer

Behöriga förstahandssökande och antagna

Behöriga förstahandssökande och antagna Universitetskanslersämbetet och SCB 12 UF 46 SM 1401 Behöriga förstahandssökande och antagna Program Hösten 2014 fanns det totalt 364 400 behöriga förstahandssökande (sökande som är behöriga till sitt

Läs mer

EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. En stor livsuppgift med låg livslön. en undersökning av lärarlönerna i. Karlstad

EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. En stor livsuppgift med låg livslön. en undersökning av lärarlönerna i. Karlstad EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND En stor livsuppgift med låg livslön en undersökning av lärarlönerna i Karlstad En stor livsuppgift med låg livslön en undersökning av lärarlönerna i Karlstad Förord

Läs mer

EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. En stor livsuppgift med låg livslön. en undersökning av lärarlönerna i. Malmö

EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. En stor livsuppgift med låg livslön. en undersökning av lärarlönerna i. Malmö EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND En stor livsuppgift med låg livslön en undersökning av lärarlönerna i Malmö En stor livsuppgift med låg livslön en undersökning av lärarlönerna i Malmö Förord Vem

Läs mer

Fler sökande, antagna och nybörjare på lärarutbildningarna

Fler sökande, antagna och nybörjare på lärarutbildningarna STATISTISK ANALYS 1(9) Avdelning /löpnummer 2014-12-09/11 Analysavdelningen Handläggare Fredrik Svensson 08-563 087 87 Fredrik.svensson@uka.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en av

Läs mer

EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. En stor livsuppgift med låg livslön. en undersökning av lärarlönerna i. Göteborg

EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. En stor livsuppgift med låg livslön. en undersökning av lärarlönerna i. Göteborg EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND En stor livsuppgift med låg livslön en undersökning av lärarlönerna i Göteborg En stor livsuppgift med låg livslön en undersökning av lärarlönerna i Göteborg Förord

Läs mer

De presumtiva studenterna var finns de? En genomgång av offentlig statistik om studiedeltagande och övergångsmönster PROMEMORIA

De presumtiva studenterna var finns de? En genomgång av offentlig statistik om studiedeltagande och övergångsmönster PROMEMORIA Umeå universitet StudentCentrum Lars Lustig PROMEMORIA 2006-09-07 De presumtiva studenterna var finns de? En genomgång av offentlig statistik om studiedeltagande och övergångsmönster Umeå universitet 901

Läs mer

EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. En stor livsuppgift med låg livslön. en undersökning av lärarlönerna i. Kalmar

EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. En stor livsuppgift med låg livslön. en undersökning av lärarlönerna i. Kalmar EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND En stor livsuppgift med låg livslön en undersökning av lärarlönerna i Kalmar En stor livsuppgift med låg livslön en undersökning av lärarlönerna i Kalmar Förord Vem

Läs mer

EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. En stor livsuppgift med låg livslön. en undersökning av lärarlönerna i. Luleå

EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. En stor livsuppgift med låg livslön. en undersökning av lärarlönerna i. Luleå EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND En stor livsuppgift med låg livslön en undersökning av lärarlönerna i Luleå En stor livsuppgift med låg livslön en undersökning av lärarlönerna i Luleå Förord Vem

Läs mer

EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. En stor livsuppgift med låg livslön. en undersökning av lärarlönerna i. Växjö

EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. En stor livsuppgift med låg livslön. en undersökning av lärarlönerna i. Växjö EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND En stor livsuppgift med låg livslön en undersökning av lärarlönerna i Växjö En stor livsuppgift med låg livslön en undersökning av lärarlönerna i Växjö Förord Vem

Läs mer

EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. En stor livsuppgift med låg livslön. en undersökning av lärarlönerna i. Sundsvall

EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. En stor livsuppgift med låg livslön. en undersökning av lärarlönerna i. Sundsvall EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND En stor livsuppgift med låg livslön en undersökning av lärarlönerna i Sundsvall En stor livsuppgift med låg livslön en undersökning av lärarlönerna i Sundsvall Förord

Läs mer

Rätten till kunskap en fråga om tid. En undersökning från Lärarnas Riksförbund. och Sveriges Elevkårer

Rätten till kunskap en fråga om tid. En undersökning från Lärarnas Riksförbund. och Sveriges Elevkårer Rätten till kunskap en fråga om tid. En undersökning från Lärarnas Riksförbund och Sveriges Elevkårer Almedalen 2012 Sveriges Elevkårer 1 Förord Lärarnas Riksförbund och Sveriges Elevkårer arbetar för

Läs mer

TEMARAPPORT 2014:5 UTBILDNING

TEMARAPPORT 2014:5 UTBILDNING TEMARAPPORT 2014:5 UTBILDNING Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2013/2014 TEMARAPPORT 2014:5 UTBILDNING Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2013/2014 Statistiska centralbyrån 2014 Report 2014:5

Läs mer

Temarapport 2012:3. Tema: Utbildning. Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2011/12. Utbildning och forskning

Temarapport 2012:3. Tema: Utbildning. Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2011/12. Utbildning och forskning Temarapport 2012:3 Tema: Utbildning Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2011/12 Utbildning och forskning Temarapport 2012:3 Tema: Utbildning Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2011/12 Statistiska

Läs mer

TEMARAPPORT 2014:5 UTBILDNING

TEMARAPPORT 2014:5 UTBILDNING TEMARAPPORT 2014:5 UTBILDNING Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2013/2014 TEMARAPPORT 2014:5 UTBILDNING Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2013/2014 Statistiska centralbyrån 2014 Report 2014:5

Läs mer

!"#$%&'()*+,)-'.+-()-)/%'0"#$)$),)-&%'.+-'%-()10$2,)1'(311-)'! "#$%&!'()*+%,)#-&.+)%!/&#!*0.+.!1%2$#34(%+%53,4#$.&5$.!45672-#!54#&!$%!1%2$#34(%+%5!

!#$%&'()*+,)-'.+-()-)/%'0#$)$),)-&%'.+-'%-()10$2,)1'(311-)'! #$%&!'()*+%,)#-&.+)%!/&#!*0.+.!1%2$#34(%+%53,4#$.&5$.!45672-#!54#&!$%!1%2$#34(%+%5! !!"#$%&'()*+,)-'.+-()-)/%'0"#$)$),)-&%'.+-'%-()10$2,)1'(311-)'! "#$%&!'()*+%,)#-&.+)%!/&#!*0.+.!1%2$#34(%+%53,4#$.&5$.!45672-#!54#&!$%!1%2$#34(%+%5! &6!57-%&3+$$*$6$#!)-!2$#&3!(1%3(&8!)9/!(:%%$2)-!)-!&#;$.3-&#(%&2$%

Läs mer

Perspektiv på lärarlöner, del 9. Varifrån ska alla nya lärare komma?

Perspektiv på lärarlöner, del 9. Varifrån ska alla nya lärare komma? Perspektiv på lärarlöner, del 9 Varifrån ska alla nya lärare komma? Ja, vem ska stå i klassrummet om 10, 20 och 30 år? De som tycker att vi är ett särintresse när vi kräver högre lärarlöner har fel. Faktum

Läs mer

Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2012

Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2012 UF 46 SM 1201 Universitet och högskolor Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2012 Higher Education. Applicants and admitted to higher education at first

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08 PM Enheten för utbildningsstatistik 2008-12-18 Dnr 71-2008-00004 1 (6) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08 Allt fler får slutbetyg i gymnasieskolan. Stora elevkullar och något bättre studieresultat

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 PM Enheten för utbildningsstatistik 2007-12-19 Dnr (71-2007:01035) 1 (7) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 Kommunala skolor har, för jämförbara utbildningar, bättre studieresultat än fristående

Läs mer

Elever och lärare online

Elever och lärare online En rapport från Lärarnas Riksförbund Elever och lärare online var går gränsen? Rapport från Lärarnas Riksförbund Elever och lärare online var går gränsen? Förord Den snabba utvecklingen av användandet

Läs mer

Allt fler med utländsk bakgrund studerar på högskolan men skillnaden mellan olika invandrargrupper är stor

Allt fler med utländsk bakgrund studerar på högskolan men skillnaden mellan olika invandrargrupper är stor FOKUS på arbetsmarknad och utbildning Fler med utländsk bakgrund studerar Allt fler med utländsk bakgrund studerar på högskolan men skillnaden mellan olika invandrargrupper är stor Anna Gärdqvist 19 Många

Läs mer

Lärarlönelyftet. PISA-resultat, poäng, år 2000-2012. Källa: Skolverket/OECD

Lärarlönelyftet. PISA-resultat, poäng, år 2000-2012. Källa: Skolverket/OECD Lärarlönelyftet Nyckeln för att vända utvecklingen i den svenska skolan är skickliga och engagerade lärare. Regeringen kommer därför att investera 3 miljarder på årsbasis i ett lärarlönelyft. Syftet är

Läs mer

Perspektiv på lärarlöner

Perspektiv på lärarlöner Perspektiv på lärarlöner Lärares löner i ett nationellt och internationellt perspektiv Rapport från Lärarförbundet 2008-10-03 Förord Lärarförbundet är Sveriges största lärarorganisation. Vi organiserar

Läs mer

Framtid drömmar. Sveriges. Elevkårer. Vad hände fem år efter gymnasieskolan? En undersökning bland 1000 24-åringar år 2013

Framtid drömmar. Sveriges. Elevkårer. Vad hände fem år efter gymnasieskolan? En undersökning bland 1000 24-åringar år 2013 Framtid drömmar Vad hände fem år efter gymnasieskolan? En undersökning bland 1000 24-åringar år 2013 Sveriges Elevkårer Förord Elever och lärare har mycket gemensamt. Vi finns varje dag på Sveriges största

Läs mer

Perspektiv på lärarlöner, del 3

Perspektiv på lärarlöner, del 3 Perspektiv på lärarlöner, del 3 en oroande framtidsspaning Rapport från Lärarförbundet 2010-03-05 Nu brådskar det! Kan det verkligen vara så att kvinnodominerade yrken idag, en bit in på 2000-talet, fortfarande

Läs mer

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lärarna i Göteborg: Kommunen klarar inte sitt uppdrag

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lärarna i Göteborg: Kommunen klarar inte sitt uppdrag RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Lärarna i Göteborg: Kommunen klarar inte sitt uppdrag En lokal undersökning inför Skolans Dag 2014 Lärarna i Göteborg: Kommunen klarar inte sitt uppdrag En lokal undersökning

Läs mer

Skolverkets rapport nr 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R

Skolverkets rapport nr 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R Rapport nummer 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R Skolverkets rapport nr 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R Sammanfattning: Rapporten redovisar en kartläggning av avnämarna av gymnasieskolan

Läs mer

Matematikundervisning för framtiden

Matematikundervisning för framtiden Matematikundervisning för framtiden Matematikundervisning för framtiden De svenska elevernas matematikkunskaper har försämrats över tid, både i grund- och gymnasieskolan. TIMSS-undersökningen år 2003 visade

Läs mer

VÄLLKOMNA TILL INFORMATIONSKVÄLL INFÖR GYMNASIEVALET 2014

VÄLLKOMNA TILL INFORMATIONSKVÄLL INFÖR GYMNASIEVALET 2014 VÄLLKOMNA TILL INFORMATIONSKVÄLL INFÖR GYMNASIEVALET 2014 Yaara Robinson Studie- och yrkesvägledare yaara.robinson@uppsala.se 073-4321607 Gymnasieskolan Läser i kurser som räknas i poäng 1 poäng = 1 lektion

Läs mer

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lärarna i Sundsvall: Kommunen klarar inte sitt uppdrag

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lärarna i Sundsvall: Kommunen klarar inte sitt uppdrag RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Lärarna i Sundsvall: Kommunen klarar inte sitt uppdrag En lokal undersökning inför Skolans Dag 2014 Lärarna i Sundsvall: Kommunen klarar inte sitt uppdrag En lokal undersökning

Läs mer

Sökandet efter första ansökningsomgången till gymnasieskolan och gymnasiesärskolan 2015

Sökandet efter första ansökningsomgången till gymnasieskolan och gymnasiesärskolan 2015 Rapport 2015 Sökandet efter första ansökningsomgången till gymnasieskolan och gymnasiesärskolan 2015 Charlott Rydén och Ulrika Pudas 2015-04-15 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1. Sökande bosatta

Läs mer

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lärarna i Luleå: Kommunen klarar inte sitt uppdrag

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lärarna i Luleå: Kommunen klarar inte sitt uppdrag RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Lärarna i Luleå: Kommunen klarar inte sitt uppdrag En lokal undersökning inför Skolans Dag 2014 Lärarna i Luleå: Kommunen klarar inte sitt uppdrag En lokal undersökning

Läs mer

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända För unga 16 20 år Gymnasieskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk Grundsär- och gymnasiesärskola

Läs mer

Antal elever som ingår: N = 331

Antal elever som ingår: N = 331 Diagram A: Kursbetyg för barn- och fritidsprogrammet (BF) Elever som avslutat sina gymnasiestudier i årskurs 3 läsåret 26/7 med 1 5 2 249 godkända kurs ( 2 - < 3 års gymnasiestudier). Redovisning av elever

Läs mer

Höj lönen hejda lärarkrisen

Höj lönen hejda lärarkrisen Höj lönen hejda lärarkrisen Perspektiv på läraryrket LÖN Politikerna sitter på lösningen till lärarkrisen! Min dröm var att bli lärare och det var en dröm som jag delade med många. Det var många sökanden

Läs mer

Höj lönen hejda lärarkrisen

Höj lönen hejda lärarkrisen Höj lönen hejda lärarkrisen Perspektiv på läraryrket LÖN Politikerna sitter på lösningen till lärarkrisen! Min dröm var att bli lärare och det var en dröm som jag delade med många. Det var många sökanden

Läs mer

Resultat från enkäten till ämnesansvariga i matematik på gymnasieskolor

Resultat från enkäten till ämnesansvariga i matematik på gymnasieskolor Resultat från enkäten till ämnesansvariga i matematik på gymnasieskolor Antal svar Antal enkäter som skickades ut till Ma/No-lärare 500 Antal svar 390 Antal ämnesansvariga av ovanstående 49 (12,5% av 390)

Läs mer

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lärarna i Skövde: Kommunen klarar inte sitt uppdrag

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lärarna i Skövde: Kommunen klarar inte sitt uppdrag RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Lärarna i Skövde: Kommunen klarar inte sitt uppdrag En lokal undersökning inför Skolans Dag 2014 Lärarna i Skövde: Kommunen klarar inte sitt uppdrag En lokal undersökning

Läs mer

GYMNASIET Vad innebär det?

GYMNASIET Vad innebär det? GYMNASIET Vad innebär det? LINKÖPINGS KOMMUN 13/14 5 st Kommunala gymnasieskolor 11 st Fristående gymnasieskolor 2 st Landstingets gymnasieskolor Läsåret 12/13 årskurs 9 = 72 st Kommunal skola: 53 st Friskola:

Läs mer

Statistikrapport. breddad rekrytering vid Umeå universitet. 1 Statistik - Breddad rekrytering -

Statistikrapport. breddad rekrytering vid Umeå universitet. 1 Statistik - Breddad rekrytering - rapport breddad rekrytering vid Umeå universitet 1 Inledning...3 Uppdraget...3 Definitioner...3 Kapitel 1 universitetens rekryteringsbas...5 Våra presumtiva studenter, vilka är de?...5 Kapitel 2 hur väljer

Läs mer

Lärarnas VFU kan bli bättre utbildningens praktiklänk ännu svag

Lärarnas VFU kan bli bättre utbildningens praktiklänk ännu svag Lärarnas VFU kan bli bättre utbildningens praktiklänk ännu svag Rapport från Lärarförbundet Student 2014-07-03 Sverige står inför en nationell lärarkris. Den måste mötas på många plan, bland annat genom

Läs mer

Skriande behov av fler speciallärare/specialpedagoger

Skriande behov av fler speciallärare/specialpedagoger Skriande behov av fler speciallärare/specialpedagoger Rapport från Lärarförbundet 2014-02-11 Svenska elevers kunskapsresultat sjunker och då är det viktigare än någonsin att alla elever får det stöd de

Läs mer

Gymnasieskolan - en ny gymnasieskola från och med hösten 2011 Föräldramöte 15 oktober 2013

Gymnasieskolan - en ny gymnasieskola från och med hösten 2011 Föräldramöte 15 oktober 2013 Valet till Gymnasieskolan - en ny gymnasieskola från och med hösten 2011 Föräldramöte 15 oktober 2013 3 år frivillig skolform 18 nationella program 60 inriktningar Antagningskrav Sista ansökningsdag i

Läs mer

Rudbeck. Skolan erbjuder

Rudbeck. Skolan erbjuder Rudbeck Skolan erbjuder På Rudbeck, Valfrihetens gymnasium, skräddarsyr du din utbildning och gör din egen personliga studieplan. Du väljer. Vi ser till att du lyckas. Vi är en kursutformad skola som erbjuder

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL BIRGITTASKOLAN!

VÄLKOMMEN TILL BIRGITTASKOLAN! VÄLKOMMEN TILL BIRGITTASKOLAN! På Birgittaskolan händer allt och lite till! Birgittaskolan är en skola där du blir sedd och får möjlighet att utvecklas. Under din tid på skolan kommer du att lära känna

Läs mer

Kunskaps- utmaningen Om svenska teknologers bristande förkunskaper inför högskolestudier, 2012

Kunskaps- utmaningen Om svenska teknologers bristande förkunskaper inför högskolestudier, 2012 Kunskapsutmaningen Om svenska teknologers bristande förkunskaper inför högskolestudier, 2012 PM - Kunskapsutmaning publicerad 2012-05 1. Inledning Sverige står inför stora utmaningar. Några av dessa handlar

Läs mer

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lärarna i Stockholm: Kommunen klarar inte sitt uppdrag

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lärarna i Stockholm: Kommunen klarar inte sitt uppdrag RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Lärarna i Stockholm: Kommunen klarar inte sitt uppdrag En lokal undersökning inför Skolans Dag 2014 Lärarna i Stockholm: Kommunen klarar inte sitt uppdrag En lokal undersökning

Läs mer

inneburit för elevena? 1 000 sistaårsgymnasie

inneburit för elevena? 1 000 sistaårsgymnasie Vad har gymnasiereformen inneburit för elevena? 1 000 sistaårsgymnasie elever utvärderar GY2011-reformen Sveriges Elevkårer FÖRORD Lärarnas Riksförbund och Sveriges Elevkårer har i en lång rad undersökningar

Läs mer

EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Rätt utbildad fel använd. Att vara ny i läraryrket EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND 1

EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Rätt utbildad fel använd. Att vara ny i läraryrket EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND 1 EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Rätt utbildad fel använd Att vara ny i läraryrket EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND 1 Rätt utbildad fel använd Att vara ny i läraryrket EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS

Läs mer

Så här fungerar behörighetsvisaren på Utbildningsinfo.se 2015-02-06

Så här fungerar behörighetsvisaren på Utbildningsinfo.se 2015-02-06 Så här fungerar behörighetsvisaren på Utbildningsinfo.se 2015-02-06 Vilket program och inriktning du väljer har betydelse för vad du kan göra efter gymnasieskolan Behörighetsvisaren hjälper dig med: vilket

Läs mer

Förutsättningar i schemafilen

Förutsättningar i schemafilen Nova Software Rapport 2004 innehåller funktioner för att mycket snabbt skapa studieplaner för gymnasieelever. Elevernas studieplaner blir klara till över 90% med mycket få inmatningar. Detta är möjligt

Läs mer

Bokslut och verksamhets- berättelse 2014. Gymnasieskola och vuxenutbildning

Bokslut och verksamhets- berättelse 2014. Gymnasieskola och vuxenutbildning 2015-02-10 Sidan 1 av 27 Bokslut och verksamhets- berättelse 2014 Gymnasieskola och vuxenutbildning Statistik Karin Mannström, Förvaltningsekonom Februari 2015 Dnr Kon 2015/17 2015-02-10 Sidan 2 av 27

Läs mer

Foto: Chris Ryan. Vad är en lärare egentligen?

Foto: Chris Ryan. Vad är en lärare egentligen? Foto: Chris Ryan Vad är en lärare egentligen? Foto: Istockphoto Det här är inte en lärare Som lärare är du ständigt exponerad för omvärlden. Du betraktas och bedöms av eleverna och deras anhöriga, av rektorerna,

Läs mer

EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Svenska lärarlöner i ett europeiskt perspektiv

EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Svenska lärarlöner i ett europeiskt perspektiv EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Svenska lärarlöner i ett europeiskt perspektiv Svenska lärarlöner i ett europeiskt perspektiv Innehåll Sammanfattning 6 Lönespridning för lärare 8 Lönespridning efter

Läs mer

Nyckeltal för yrkesexamensprogram

Nyckeltal för yrkesexamensprogram Nyckeltal för yrkesexamensprogram I detta avsnitt redovisas antalsuppgifter och andra karakteristika för ett antal utbildningsprogram som leder till en yrkesexamen på grundnivå eller avancerad nivå. Nyckeltal

Läs mer

Utbildning och arbetsmarknad

Utbildning och arbetsmarknad Utbildning och arbetsmarknad De senaste decennierna har relationen mellan den högre utbildningen och arbetsmarknaden debatterats alltmer. Debatten handlar ofta om hur och i vilken utsträckning de som examineras

Läs mer

NÄTUPPLAGA. Protokoll 2013-02-07. Jämtlands Gymnasieförbund! 831 82 Östersund Telefon: 063-14 02 00 (växel) info@jgy.se

NÄTUPPLAGA. Protokoll 2013-02-07. Jämtlands Gymnasieförbund! 831 82 Östersund Telefon: 063-14 02 00 (växel) info@jgy.se NÄTUPPLAGA Protokoll PROTOKOLL 2 Plats och tid Torsdag den 7 februari 2013, kl. 8.30 12.00 Jämtkrogen, Bräcke Paragrafer 1 37 Beslutande Enligt tjänstgöringslista Övriga deltagare Mikael Cederberg, förbundschef

Läs mer

UPP TILL BEVIS! SJU ÅTGÄRDER SOM KAN LYFTA DEN SVENSKA SKOLAN

UPP TILL BEVIS! SJU ÅTGÄRDER SOM KAN LYFTA DEN SVENSKA SKOLAN UPP TILL BEVIS! SJU ÅTGÄRDER SOM KAN LYFTA DEN SVENSKA SKOLAN UPP TILL BEVIS! Skolan och jobben kommer att vara den viktigaste frågan under denna mandatperiod. Dessa två politikområden hänger ihop. Om

Läs mer

VILL DU BLI LÄRARE? 90-330. Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning

VILL DU BLI LÄRARE? 90-330. Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning VILL DU BLI LÄRARE? 90-330 Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning MAH_Bli_lärare_2012_v2.indd 1 2012-11-22 10:05 MAH_Bli_lärare_2012_v2.indd 2 2012-11-22

Läs mer

Kort om den svenska gymnasieskolan

Kort om den svenska gymnasieskolan Kort om den svenska gymnasieskolan Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se ISBN 978-91-86529-64-2 Beställningsnummer:

Läs mer

Statistisk analys. Färre helårsstudenter läsåret 2011/12

Statistisk analys. Färre helårsstudenter läsåret 2011/12 Statistisk analys Lena Eriksson Analysavdelningen 8-563 8671 lena.eriksson@hsv.se www.hsv.se 212-12-18 212/14 Färre helårsstudenter läsåret 211/12 Antalet helårsstudenter vid landets universitet och högskolor

Läs mer

Tumba Gymnasium. Skolan erbjuder

Tumba Gymnasium. Skolan erbjuder Tumba Gymnasium Skolan erbjuder Högskoleförbredande program: Ekonomiprogrammet - inriktningarna Ekonomi och Juridik Estetiska programmet - inriktningarna Estetik & media, Musik och Bild- & formgivning

Läs mer

2014-03-11. Fler vägar till läraryrket

2014-03-11. Fler vägar till läraryrket 2014-03-11 Fler vägar till läraryrket 2 (22) Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Lärarbrist ett växande problem... 4 Förändrade villkor för behörighet... 9 Den nya lärarutbildningen...

Läs mer

Intagningsstatistik 2009

Intagningsstatistik 2009 Antal platser vid slutintagning Intagna elever 26/6 31/8 Intagningsstatistik 2009 Jenningsskolan, Robertsfors ES-MK 0 Estetiska programmet, Musik Starade inte HR-LRE 12 6 6 Hotell och restaurangprogammet,

Läs mer

Antagning till högre utbildning vårterminen 2015

Antagning till högre utbildning vårterminen 2015 Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Carina Hellgren Utredare 010-4700305 carina.hellgren@uhr.se RAPPORT Datum 2014-12-14 Diarienummer Dnr 1.1.1-134-2014 Antagning till högre

Läs mer

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå.

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå. 2 (10) 3 (10) Vår vision är att alla kan leva ett bättre liv, känna frihet och framtidstro. För en framtidsinriktad Socialdemokrati är utbildning nyckeln till framtidens jobb och därmed också till människors

Läs mer

Slutantagningen till gymnasieskolorna 2014 i Stockholms län

Slutantagningen till gymnasieskolorna 2014 i Stockholms län Slutantagningen till gymnasieskolorna 2014 i Stockholms län Gymnasieantagningen Stockholms län är en verksamhet inom Kommunförbundet Stockholms län som sköter antagningen till gymnasieskolorna de kommunala

Läs mer

Svårare för skolorna att rekrytera lärare Rektorernas upplevelser av rekryteringsmöjligheterna av lärare 2012-09-19

Svårare för skolorna att rekrytera lärare Rektorernas upplevelser av rekryteringsmöjligheterna av lärare 2012-09-19 Svårare för skolorna att rekrytera lärare Rektorernas upplevelser av rekryteringsmöjligheterna av lärare 2012-09-19 Inledning Enligt Sveriges Kommuner och Landstings, SKL:s, prognoser behöver man rekrytera

Läs mer

900 000 i utbildningar ovanför grundskolenivån

900 000 i utbildningar ovanför grundskolenivån Utbildningssystemet Den starka uppgången av antalet studerande som ägde rum under 1990- talet fram till 1998 har stannat av. Antalet studerande i komvux är numera tillbaka på samma nivå som före kunskapslyftets

Läs mer

Perspektiv på lärarlöner, del 11. Jobba i fristående skola = högre lön?

Perspektiv på lärarlöner, del 11. Jobba i fristående skola = högre lön? Perspektiv på lärarlöner, del 11 Jobba i fristående skola = högre lön? Dags att satsa på lärarna i fristående skolor Lärarförbundet har under lång tid visat att lärarnas löner halkar efter. Vi har också

Läs mer

2014-09-29. Nya tillträdesregler. Leif Strandberg

2014-09-29. Nya tillträdesregler. Leif Strandberg Nya tillträdesregler Leif Strandberg Nya tillträdesregler - bakgrund Tre vägar till den öppna högskolan (SOU 2004:29, feb 2004) Kunskap och kvalitet elva steg för utveckling av gymnasieskolan (prop. 2003/04:140,

Läs mer

*Sveriges kommuner och landsting, SKL

*Sveriges kommuner och landsting, SKL Hur mycket tid ska en lärare ha för varje elev? Det är den viktigaste frågan i årets avtalsrörelse mellan lärarna och deras arbetsgivare. För lärarna är svaret självklart. De vill ha tid att möta varje

Läs mer

VI VALDE VADSBOGYMNASIET!

VI VALDE VADSBOGYMNASIET! VI VALDE VADSBOGYMNASIET! Mariestad 2 Hej! Just nu går du kanske och funderar på ditt gymnasieval. Ett val som är självklart för en del och inte lika självklart för andra. Vi vill att du med den här foldern

Läs mer

Checklista Hur fungerar det att ta emot en lärling?

Checklista Hur fungerar det att ta emot en lärling? Checklista Hur fungerar det att ta emot en lärling? Detta är en checklista och guide för dig som funderar på att ta emot en lärling i ditt företag. Checklistan är applicerbar på den nuvarande gymnasiala

Läs mer

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Statistik Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Undersökning bland nyexaminerade jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Läs mer

Sammanställning över elever och barn inskrivna i skola och förskola. Läsåret 2012/2013

Sammanställning över elever och barn inskrivna i skola och förskola. Läsåret 2012/2013 Danielle Marklund Åström Sammanställning över elever och barn inskrivna i skola och förskola Läsåret 2012/2013 Förskolan Inskrivna barn i förskolan < 3år >3 år Totalt Samtliga enheter inkl intraprenad

Läs mer

1. Vad händer i år? 2. Skolsystemet. 3. Vilka gymnasieprogram finns det? 4. Hur är programmen uppbyggda? 5. Två typer av gymnasieexamen

1. Vad händer i år? 2. Skolsystemet. 3. Vilka gymnasieprogram finns det? 4. Hur är programmen uppbyggda? 5. Två typer av gymnasieexamen 1. Vad händer i år? 2. Skolsystemet 3. Vilka gymnasieprogram finns det? 4. Hur är programmen uppbyggda? 5. Två typer av gymnasieexamen 6. Vad krävs för att komma in på gymnasiet? 7. Var finns informationen?

Läs mer

FALKENBERGS GYMNASIESKOLA

FALKENBERGS GYMNASIESKOLA FALKENBERGS GYMNASIESKOLA SITUATIONSPLAN ÖPPET HUS Alla program håller programpresentation Kl 10.00, 11.00, 12.00 Cafeterian håller öppet 09.30-13.00 Förbindelsegången hus 1-3 o Programbord o Elevhälsan

Läs mer

Bert Karlsson, entreprenör

Bert Karlsson, entreprenör @ungdomsb Dagens unga ojar sig över att det inte finns några jobb. Det gör det visst - men många är alldeles för lata för att jobba på en hamburgerrestaurang eller plocka bär i skogen. De sitter hellre

Läs mer

Perspektiv på lärarlöner, del 2

Perspektiv på lärarlöner, del 2 Perspektiv på lärarlöner, del 2 om hur lön och kön hänger ihop Rapport från Lärarförbundet 2009-03-05 Det är ju inte klokt! Så tror jag att många spontant kommer att tänka efter att ha läst vår rapport

Läs mer

SEMIARIUM: Lärarutbildning/Behörighet/Legitimation

SEMIARIUM: Lärarutbildning/Behörighet/Legitimation SEMIARIUM: Lärarutbildning/Behörighet/Legitimation Du som vill veta mer om vilka lärarutbildningar som finns idag och vad de innehåller, behörighet och legitimation, vem som behöver detta, hur saker hänger

Läs mer

Regionala matchningsindikatorer - Östergötland

Regionala matchningsindikatorer - Östergötland Regionala matchningsindikatorer - Östergötland Analyser av regional matchning på arbetsmarknaden två olika utgångspunkter 1. Analys av grupper inom enskilda branscher eller med särskilda utbildningsbakgrunder.

Läs mer

Dags att välja! Jobba direkt efter gymnasiet? Eller plugga vidare? Kanske vara. lärling?

Dags att välja! Jobba direkt efter gymnasiet? Eller plugga vidare? Kanske vara. lärling? Dags att välja! Jobba direkt efter gymnasiet? Eller plugga vidare? Kanske vara lärling? Gymnasievalet För vissa är valet lätt, för andra är det svårare Men en sak är säker det finns något för alla. Valet

Läs mer

Barn- och utbildningsnämnden 15 juni 2010 1(8) Lars Björklund (s), Gudrun Henriksson (c), Bengt Sjöberg (kd)

Barn- och utbildningsnämnden 15 juni 2010 1(8) Lars Björklund (s), Gudrun Henriksson (c), Bengt Sjöberg (kd) Barn- och utbildningsnämnden 15 juni 2010 1(8) Plats och tid: BUN:s sammanträdesrum kl 13.00-15.40 Beslutande: Torbjörn Parling, ordf. (s) Olle Engström (s) Åsa Hååkman Felth (s) Ann-Marie Rosö (s) Pia

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

Prislista för gymnasieskolan i Stockholms län 2012

Prislista för gymnasieskolan i Stockholms län 2012 BILAGA 211-6-2 Dnr: 211/67 Prislista för gymnasieskolan i Stockholms län 212 Länsprislistan för de priser KSL fastställt för år 212 framgår av sidan 2 och 3. Priserna för de program, som Skolverket eller

Läs mer

Bäckadalsgymnasiets elevresultat 2009--2013

Bäckadalsgymnasiets elevresultat 2009--2013 Bäckadalsgymnasiets elevresultat 29--213 Den som snabbt vill skapa sig en bild av Bäckadalsgymnasiets elevresultat hittar nedan uppgifter angående skolans resultat över tid. Resultaten presenteras genomgående

Läs mer

Vägledningscentrum. Gymnasieinformation till elever och föräldrar

Vägledningscentrum. Gymnasieinformation till elever och föräldrar Vägledningscentrum Gymnasieinformation till elever och föräldrar De viktigaste förändringarna Högre behörighetskrav till gymnasieskolan Valfriheten stramas upp Nya program och förändrad programstruktur

Läs mer

Gymnasievalet 2015. Anne Slotte, studievägledare Arbetsdag: fredagar 9.00 16.00. anne.slotte@sverigefinskaskolan.eu. telefon: 073-655 11 74

Gymnasievalet 2015. Anne Slotte, studievägledare Arbetsdag: fredagar 9.00 16.00. anne.slotte@sverigefinskaskolan.eu. telefon: 073-655 11 74 Gymnasievalet Läsåret 2014-2015 2015 Anne Slotte, studievägledare Arbetsdag: fredagar 9.00 16.00 anne.slotte@sverigefinskaskolan.eu telefon: 073-655 11 74 Betygsvärde A 20 poäng B 17.5 poäng C 15 poäng

Läs mer

IT i skolan. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

IT i skolan. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 2003 IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN IT i skolan 1 2 3 Förord 5 Bakgrund 7 Undersökningens resultat... 7 Presentation av resultatet... 7 Undersökningens genomförande...

Läs mer