Sammanträdesrummet, kommunhuset i Torsby. KST Angela Birnstein 19 KST 2012/558 KST 2014/68

Transkript

1 KOMMUNSTYRELSEN Kallelse/underrättelse Tid Måndag 3 mars 2014 kl. 10:00 Plats Sammanträdesrummet, kommunhuset i Torsby Val av justerare Tid för justering Tid och plats för gruppmöten kl.09:00 Ärendelista Nr Inte offentliga ärenden Diarienr Föredragande Sid Information om ung företagsamhet KST 2013/800 Henrik Degett Berg, kl Bokslut 2013 Angela Birnstein 3 Revidering av ekonomi styrnings dokument i Torsby kommun 2014 KST Angela Birnstein 19 4 Förteckning över beslutsattestanter KST Angela Birnstein 40 5 Månadsuppföljning - Ekonomiavdelningen KST Angela Birnstein 43 6 Projekt träcenter Thomas Stjerndorff Nr Offentliga ärenden Diarienr Föredragande Sid 7 8 Motion - Gör Stjemeskolan till en kommunal friskola - Gustav Olsson (M) Miljömålsarbete KST 2012/558 KST 2014/68 Ulf Blomquist Tina Näslund 9 Information om befolkningsstatistik KST Jon Wiggh och Annette Lauritzen Karlsson Taxa för hyra av lokaler i Samverkanskontoret, Sysslebäck Revidering av Torsby kommuns alkohol-, narkotika-, doping- och tobakspolicy Motion - Inför Lagen om valfrihetssystem (LOV) i Torsby kommun, Gustav Olsson (M) KST 2014/99 KST 2012/401 KST 2013/691 Johanna Lundkvist Jörgen Johansson Ulf Johansson 56, kl , kl. 13:30 fnga hand[i ngar, kl. 14: , kl. 14:30 70, kl. [5.00 Kommunstyrelsen Torsby kommun ks@torsby.se Besöksadress Torsby

2 TORSBY KOMMUN sid 2 Kommunstyrelsen Kallelse/underrättelse Nr Offentliga ärenden Diarienr Föredragande Sid 13 Förlängt förordnande som vigselförrättare - KST Ann-Katrin Järåsen 77 Anna-Lena Carlsson 14 Tillstyrkande i ärendet om vindkraftsetablering i Stöllsäterberget 15 Meddelanden KST 2012/510 Jon Wiggh 78 KST Johanna Lundkvist Delegeringsbeslut KST 2014/46 Johanna Lundkvist 80 Ann-Katrin Järåsen ordförande Johanna Lundkvist sekreterare Kontaktuppgifter tjänstemän Namn Titel Anders Björck bitr kommunchef Angela Birnstein ekonomichef Jan Esping teknisk chef Johanna Lundkvist kommunsekreterare Jon Wiggh planarkitekt Thomas Stjerndorff Kommunchef Jörgen Johansson Samordnare/ Föreståndare Ulf Johansson Socialchef Tina Näslund Miljöstrateg/klimatoch energi rådgivare Ulf Blomquist skolchef E-post anders.bjorck@torsby.se ange la. birnstein@torsby.se j an.esping@torsby.se j ohanna.l undkvist@torsby.se jon.wiggh@torsby.se thomas.stjerndorff@torsby.se j orgen.j ohansson@torsby.se ulf.j ohansson@torsby.se tina.naslund@torsby.se ulf. blomquist@torsby.se Telefon

3 v /) rev/de Torsby kommun sid 3 Kommunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLL I Bokslut 2013 för nämnder och kommunstyrelsen Sammanfattning Ekonomichef Angela Birnstein informerar om bokslut för Vid genomgång av bokslut för 2013 har nämnder och kommunstyrelsen lämnat redogörelser för sina verksamheter. Vid sammanträdet har verksamhetsbeskrivning, viktiga händelser under året, uppföljning av verksamhetsmål och nyckeltal och avvikelser mot budget diskuterats. En avstämning av vision och mål har gjorts där det påtalats om att uppföljning ska göras under 2014 för att vara med i nästa års bokslutsberedning. Handlingar i ärendet Arbetsmaterial bokslutsberedning 2013 Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen 1. Kommunstyrelsen och fullmäktige ställer sig bakom redovisat bokslut 2. Extra avskrivningar görs enligt bifogat förslag på kr 3. Finansrapport per överlämnas till kommunstyrelsen/kommunfullmäktige för kännedom 4. Internkontrollrapporter för samt planer för 2014 överlämnas till kommunstyrelsen/kommunfullmäktige för kännedom och ger förslag på att ta ett särskilt tag i. 5. Kommunchefen får i uppdrag att se över turismavdelningens budget, med tanke på den stora avvikelsen i 2013 års bokslut, i samband med det sätts en näringslivsbudget ihop. Beslutet expedieras till Kommunstyrelsen Ekonomiavdelningen Justerarens signatur Utdragsbestyrkande

4 Bilaga till KSAU Kommunalråd (-38 tkr) Kommunalrådet redovisade ett minusresultat på 38 tkr som främst beror på ett bidrag som inte kommit. Under året har mycket arbete lagts på lobbyarbete kring olika infrastrukturfrågor Ekonomi avdelningen (+31 tkr) Ekonomiavdelningen redovisar ett plus på 31 tkr. Hög arbetsbelastning och nyrekryteringar har gjort att avdelningen under 2013 inte hunnit med utbildningar så som planerat. Arbetet kommer att intensiveras under 2014 och efter samråd med berörda grupper. Målet är att erbjuda utbildningar i frågor som rör ekonomi och därtill hörande IT-stöd. Huvuduppgiften för 2014 kommer vara att stödja nämnder och förvaltningar i deras arbete att bedriva verksamheterna inom den av fullmäktige beslutade ramen. Barn- och utbildningsnämnden (+244 tkr) Barn- och utbildningsnämnden redovisar totalt sett ett plusresultat på 244 tkr. Mellan de olika verksamhetsgrenarna var det dock större avvikelser. Grundskolan redovisade ett överskott på 2A mkr som beror på att budgetmedel under förvaltningsledningen inte förbrukades. Delvis till följd av antalet elever i friskolor var lägre än budgeterat och delvis till följd av att nämndens totala utfall låg på minussidan hela året. Gymnasieverksamheten redovisade ett underskott på 1,1 mkr. Avvikelserna återfinns på ungdomsgymnasiet och särskolegymnasiet. Komvux, som ingår i gymnasieverksamheten, redovisade ett mindre överskott. Antalet elever från andra kommuner som valt att studera på S*rneskolan var något högre än budget vilket gav nämnden mer intäkter. Samtidigt minskade antalet elever från Torsby som valt att studera på någon annan skola än Stjerneskolan vilket innebar en mindre kostnadsminskning mot budget. Förskoleverksamheten redovisade ett underskott på 800 tkr till följd av att en del enheter behövde förstärka bemanningen då antalet barn var högre än beräknat. Verksamheten i Torsby kommuns förskolor, grundskolor och gymnasieskola ska genomsyras av ett systematiskt kvalitetsarbete. Detta innebär att det pedagogiska arbetet kontinuerligt ska följas upp och utvärderas för att kunna nå bättre resultat. Barn- och utbildningsnämnden ska jobba aktivt med att nå uppsatta mål redan från förskolenivå. Uppsatta mål: Genomsnittliga betygspoängen i årskurs nio ska vara minst 225 poäng år % av eleverna i årskurs nio ska vara behöriga för gymnasiestudier

5 3 Miljö-, bygg- och räddningsnämnden (+394 tkr) Miljö-, bygg- och räddningsnämnden redovisade ett plusresultat på 394 tkr detta beror främst på lägre personalkostnader för utryckningar inom räddningstjänsten då larmen inte har varit så tidskrävande. Inom miljö- och byggförvaltningen avtog byggaktiviteten och bygglovsansökningarna markant under slutet av året och därmed blev bygglovsintäkterna lägre än budgeterat. Denna minskade intäkt jämnas ut med lägre personalkostnader på miljö- och byggförvaltningen beroende på tjänstledigheter och vakant tjänst under del av året. Några händelser under året En risk- och sårbarhetsanalys har tagits fram under året Miljö- och byggkontoret har tillsammans med tekniska avdelningen och i samarbete med SUTOHAMU deltagit i framtagandet aven VA-översikt och en VA-policy i det pågående VA-planeringsarbetet Framtid Räddningstjänsten har förbättrat tillsynsarbetet under de senaste åren men detta kommer ytterligare att effektiviseras under I samband med förändrade rutiner för uppdatering och lagring av kommunens kartmaterial behöver samarbetet med grannkommuner utökas. Överförmyndarnämnden (+13 tkr) Överfönnyndarnämnden redovisar ett resultat på +13 tkr som i stort sett är i nivå med budget. Under året har tillsynskontrollen intensifierats genom införandet av totalgransking av ärenden, en kontroll för huvudmännens rättssäkerhet. Under våren infördes blanketter och information på hemsidan som ökar tillgängligheten. Månadsarvoderingen vid komplicerade ärenden har ökat under året. Fortsatt arbete med effektivisering, kvalite och säkerhet, där analysering, uppföljning och utvärdering är viktiga faktorer. Totalgranskningen kommer att fortsätta och målet är att även den delen ska effektiviseras och då med hjälp av ett datasystem. Nämnden bedömer att verksamheten kommer att öka och så även komplexiteten i uppdragen. Detta kan innebära att månadsarvodering kommer att bli vanligare i framtiden. I samband med val och nya ledamöter så måste politiker genomgå en grundkurs. Nämnden har som mål att öka antalet djupgranskningar. En säkerhetslista har tagits fram hur olika ärenden ska behandlas.

6 Föreslagna nedskrivningar I samband med bokslutsberedningen föreslås att nedskrivningar görs på inventarier och anläggningstillgångar där värdet inte längre överensstämmer med bokfört värde med 8,9 mkr enligt bifogad sammanställning. Resultat före bokslutsdispositioner uppgick till 16,3 mkr. Resultat före dispositioner VA-anslutning Lillängen Toalett i Värnäskorset Nedskrivning Björkarna Nedskrivning Holmesskolan Nedskrivning Kvistbersskolan Exploateringskostnader Mejeristen Nedskrivning N:a Lekvattnet 1: Resultat efter dispositioner Årets resultat innebär att den så kallade nettokostnadsandelen uppgår till 98,9 % efter extra nedskrivningar. Målet är satt till att nettokostnadsandel skall uppgå till högst 99 %. Det innebär att målet är nått för Värdet på beviljat investeringsutrymme för 2013 som ej utnyttjats eller överskridits under 2013 förs över ti

7 Datum Antal sidor Torsby kommun Finansrapport per Kristel Pärlin ekonom Ekonomiavdelningen direkt kristel. parlin@torsby.se torsby.se

8 Innehållsförteckning 1 Likviditetssituation Koncernkontots likviditet, inkl kommunen Kommunens likvida medel Bolagens likviditet Kundfordringar Skuldrapport Låneskuld Ränteförfall Kreditförfall Känslighetsanalys Avstämning mot finanspolicy Leverantörsskulder Skuldrapport Torsby Bostäder...9 2

9 1 Likviditetssituation 1.1 Koncernkontots likviditet, inklusive kommunen Bankkredit 30 B I 30 mkr Intem limit 6 mkr 1,3 mkr 10 mkr Med koncernkontot har varje enhet ett eget underkonto som är anslutet till ett samlingskonto, kallat koncernkonto. På koncernkontot avräknas de underliggande kontonas positiva och negativa saldon mot varandra. Det gör att koncernen aldrig behöver utnytlja högre krediter än nödvändigt och ger en bra överblick över den samlade likviditeten. Kommunens och bolagens likviditet på det gemensamma koncernkontot uppgick vid utgången av december till 41,6 mkr. En ökning av koncernens likviditet har skett med 13,4 mkr jämfört med Checkkrediten på koncernkontot ligger på 30 mkr. 1.2 Kommunens likvida medel II Aktllelllilwiditetssituation, kommunen II (tkr) Kassa 83 Plusgirot 132 Bank Summa

10 1.3 Bolagens likviditet Bolagens likviditet 8000 J\ ~ 6000.A. / V '" 4000 / ~ ~ ~ _/ ~...: o - a;r J ~ '" '" "... =- ~ ~ -y Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec ~ Frjtid i Nordvärmland AB S0-24SS S83 _ Torsby Förvaltning AB S2 3S2 3S2 3S2 3S2 3S2 3S2 3S2 37S ~ Tor5by Flygplats AB S S9 1 S Torsby Bostäder AB S S 39SS SS9 Fritid i Nordvärmland utnyttjar sin internkredit på 6 mkr som planeras vara återbetald senast Kundfordringar Kommunens kundfordringar binder upp stora mängder kapital. Per 31 december uppgick det till ca 15,1 mkr. Under bevakningen hos Inh um har Torsby kommun totalt kundfordringar ca 4,1 mkr. 4

11 ~"~""-"'~,-"- 2 Skuldrapport 2.1 Låneskuld Den övergripande målsättningen för skuldhanteringen i Torsby kommun är att minimera upplåningskostnaderna samt att trygga finansieringen för verksamheten på såväl lång som kort sikt. Den totala låneskulden uppgick per 31 december 2013 till 361 mkr, oförändrat jämfört med Lål1eil1stitllt Kommuninvest Nordea Swedbank Lån med fast ränta Nominellt belopp: Andel med fast ränta: Sni ttkredi ttid: Snittränta: Lån med rörlig ränta Nominellt belopp: Andel med rörlig ränta: Sni ttkredi ttid: Snitträntebindning: Snittränta: 2,37 år I Snittränta på totala portföljen: 5

12 Ränteförfall Ränteförfall, befintlig portfölj 60% ~ % 40% "aj -g 30% «20% 10% 0% År År I Andel 52 % I 7% I 7% I 9% I 17% I 8% I I 6

13 ~ I 2.3 Kreditförfall Kreditförfall, befintlig portfölj 35%, % 25% _ 20% OJ "ti c: c:x: 15% 10% 5% 0% Är År Nominellt belopp / / I Totalt: I I I / I / I Andel / 32 % I 7 % / 24 % I 14 % / 16 % I 7 % / 100 % I 7

14 Känslighetsanalys Kostnadsökning i kr respektive andel av skuldportfölj vid 1 % enhets ränteökning O År 2014 Kostnadsökning I I I I 2015 I I I I I I I I I I Andel I 0,55% I 0,07% I 0,07% I 0,09% I 0,16% I 0,07% I 2.5 Avstämning mot finanspolicy Räntekostnader är väsentlig kostnadspost i resultaträkningen, och den valda räntebindningstiden avgör hur snabbt en ränteförändring får genomslag i kommunens resultat. För att begränsa ränterisken i skuldportföljen har kommunen valt att arbeta med en norml'isk. Det innebär en målsättning för den genomsnittliga räntebindningen i skuldportföljen. Syftet med ett mål för räntebindningen är att ge kommunen tid att anpassa verksamheten till en situation med högre räntor. Torsby kommun har som målsättning att skuldportföljens genomsnittliga räntebindningstid skall ej understiga 2 år och ej överstiga 4 år. Per 31 december har Torsby kommun en snith äntebindning på den totala skuldportföljen på 1,73 år. Därmed är kravet inte uppfyllt. 8

15 Inga avvikelser kan noteras angående fördelning av lån mellan fast ränta och rörlig ränta. Maximalt 50 % av skuldportföljen får ha en räntebindning som understiger 1 år. 2.6 Leverantörsskulder Kommunens leverantörsskulder uppgick per 31 december till ca 26,7 mkr. Detta är en av de största posterna i kommunens kortfristiga skulder. Totalt kostnadsfört belopp under perioden januari - december 2013 uppgick till ca 481 mkr. 2.7 Skuldrapport Torsby Bostäder Låneskuld uppgick per 31 december 2013 till 145 mkr. Den genomsnittliga räntan för dotterbolagen på samtliga lån är för närvarande 1,62 %. Kommuninvest är största långivare, ca 80 % av totala låneportfölj. För att skydda mot oönskade ränteuppgångar har derivatavtal med Swedbank tecknats i form av ränteswappar på sammanlagt 85 mkr. Nästan 60 % av lånen är säkrat med räntederivat och det finns stabilitet i låneportföljen. Lånen tillsammans med ränteswapparna erhåller en räntebindning på 4,98 år och snittränta på 2,31 %. 9

16 ~ ~, ~ Torsby kommun Årsbokslut inklusive interna transaktioner " NämnHZStyrelse o ~~ 'iii' '~~~:~'~ 000":JP:~f0C"' Netfobudget Nettoutfall " ~ÄWiI<else 1TFr ~Z ~ fti!,'",""::2};" ~ "'CG:: "0 lli20~ ! s , o, " 0" 0 " 0" " Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Kommunalråd Kommunledningskansliet Ekonomiavdelningen It-avdelningen HR-avdelningen Tekniska avdelningen Fritidsavdelningen Kulturavdelningen Kost- och städavdelningen O Skogsförvaltningen Fastighetsförsäljning O Fiberutbyggnad O Barn- och utbilhningsnämnhen Barnomsorg Grundskola Gymnasieskola Kulturskola Förvaltningsövergripande BUN Social nämn Hen Vård och omsorg Handikappomsorg Individ- och familjeomsorg ~.~ I""""" - Förvaltningsövergripande omsorg Miljö-, bygg- och räddningsnämnden Miljö- och byggförvaltn Räddningstjänst Valnämnden Överförmyndare s Driftnetto Avgår kapitalkostnader Avskrivningar Nedskrivningar O Pensionsutbetalningar Afa återbetalning O Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag Kommunal fastighetsavgift LSS-utjä m n i ngsavgift Finansiella intäkter Finansiella kostnader Skatter och bidrag inkl. finansnetto Förändring eget kapital Nettokostnadsandel , l 99,5% 98,9%

17 Torsby kommun Kommunstyrelsens arbetsutskott sid 3 PROTOKOLL Bokslut för arbetsutskottets avdelningar Dnr KST 2014/159 Sammanfattning av ärendet Ekonom Inger Thörngren informerar om driftredovisningen för nämnder och avdelningar. Vid genomgång av bokslut för 2013 har kommunstyrelsens avdelningar som hör till arbetsutskottet och socialnämnden lämnat redogörelser för sina verksamheter. Vid sammanträdet har verksamhetsbeskrivning, viktiga händelser under året, uppföljning av verksamhetsmål och nyckeltal och avvikelser mot budget diskuterats. En avstämning av vision och mål har gjorts där det påtalats om att uppföljning ska göras under 2014 för att vara med i nästa års bokslutsberedning. Anders Björck, personalchef informera om 2013 års siffror avseende årsarbetare och sjukfrånvaro. Handlingar i ärendet Arbetsmaterial bokslutsberedning 2013 Arbetsutskottets förslag till bokslutsberedningen Bokslutsmaterial överlämnas med godkännande till bokslutsberedningen Beslutet expedieras till Bokslutsberedningen Justerarens signatur Utdragsbestyrkande

18 Ib Bilaga till KSAU HR-avdelningen (+91 tkr) HR-avdelningen redovisade under 2013 ett plusresultat på 91 tkr. Några händelser under 2013 Avdelningen har under året ansvarat för utbildningar genom ev-projektet (ett kompetensutvecklingsprogram). Under året har ca 600 personer gått någon form av utbildning. Under hösten genomfördes BAM utbildning (BraArbetsMiljö) för samtliga ledare och skyddsombud. Cirka 130 personer deltog i utbildningen som genomfördes med företagshälsovården Avdelningen har under 2013 lagt ytterligare resurser på att utveckla och anpassa HR-systemet. Ett antal chefsrekryteringar har gjorts under året som avdelningen tillsammans med kommunledningen varit ansvariga för En arbetspolicy har tagits fram, vilket är ett kravatt det ska finnas Avdelningens mål för kompetensutveckling har uppfyllts genom ev-projektet, kompetensutveckling inom HR-systemet och BAM-utildningen. Framtid Arbete har påbörjats med att kartlägga hur andra kommuner jobbar med rekryteringar, för att kunna ta fram en strategi för hur Torsby kommun ska jobba med frågan. Avdelningen kommer att se över hur man ska minska sårbarheten vid eventuell frånvaro Kommunfullmäktige (+129 tkr) Kommunfullmäktige redovisar ett plusresultat på 129 tkr. Några händelser under 2013 En demokratiberedning inrättades På grund av ny kommunallag måste den egna arbetsordningen skrivas om. Kommunfullmäktiges presidium får en annan roll och benämns nu som ett organ i den nya verksamheten. Ett styrdokument behöver tas fram med vad som är av principiell betydelse för kommunen. Delegationsordning behöver ses över för att se vad som inte behöver gå till kommunfullmäktige sammanträdena. Vilka är de principiellt viktiga frågorna som ska tas i kommunfullmäktige. Förmodligen kommer detta att generera i ett mindre antal med kf sammanträden per år. En utbildning genomfördes i juni med hjälp av SKL. Underlag till detta var observation av ett fullmäktige. Ett kommunfullmäktige var inställt under året Stort engagemang i motionsskrivandet under 2013

19 11 Under 2014 då det är valår kommer nya nämnder och ledamöter träda in den 15 oktober. Vid tidigare val har bytet varit vid årsskiftet. Då det blir nya nämnder och ledamöter kommer utbildningar att behövas. It-avdelningen ( tkr) H-avdelningen redovisade ett resultat på +1,1 mkr detta beror att avsatta medel för utbyggnad av stamfibernät inte har använts. Några händelser under 2013 Fiberprojektet är det största under Bidrag från länsstyrelsen ser i dagsläget ut att komma tidigast Avdelningen förbereder sig för att vara med på nästa omgång av bidragspengar från länsstyrelsen. Bidragspengar avser glesbygden, bidragspengar kan inte fås till tätorten. Kommunala fastigheter som finns placerade i glesbygden ansluter sig till lokala föreningar. Erbjudande kommer att gå ut till alla villor i tätorten att ansluta sig. Går man med senare kommer det att bli dyrare. Arbete pågår med att göra om skolans plattform till microsoft som beräknas vara helt klart till sommaren. Detta är ett stort arbete för avdelningen då det finns ca 1200 datorer på skolan. Kommunen har infört ett antal e-~änster för att möta medborgarnas behov av elektroniska ~änster Avdelningen har för det mesta stora projekt på gång, detta påverkar till en hög arbetsbelastning. Avdelningen planerar att skicka ut en enkät för att kunna stämma aven del av de mål som tagits fram. Påtalas att det kan vara av värde att enkät görs tillsammans med övriga serviceavdelningar inom kommunstyrelsen. Kommunledningskansliet ( tkr) Kommunledningskansliet redovisade ett resultat på +1,3 mkr. Då samtliga ledamöter i kommunstyrelsen och dess utskott har datorer underlättas kansliets utskick då detta kan göras elektroniskt. Det är också enklare för kommunens ~änstemän och allmänhet att nå politiker. Tillgänglighetsarbetet fortgår där man under 2013 påbörjat arbetet med att utveckla webben för att möta den tekniska utvecklingen och enligt den struktur som "Funka Nu" förordar. Målet är att hemsidan ska vara klar Under 2013 har stort fokus lagts på arbetet med förnyad upphandling av linjefarten. Tidigare störningar som A vie s haft avseende regularitet och informationsbrist har förbättrats och man kan se ett ökat resande på flyglinjen Då det inom chefskåren är en stor generationsväxling har mycket arbete lagts ner på nyrekryteringar. Traineeprogram för hela koncernen håller på att utarbetas för att stimulera karriärsrörelser för internrekrytering vid sidan om extern rekrytering

20 Stjerneskolans marknadsföring har under 2013 ingått i den övergripande kommunikationsplanen som ska lyfta fram hela kommunen. Förbättringsåtgärder har skett i Valbergets slalombacke med utjämningar och schakt och med säkerheten kring skidskyttearenan. Ny skyltning för leder avseende löpning, cykel samt rullskidor. En ny digitaliserad lantmäterikarta har tagits fram för området i samarbete med OK Fryksdalen. Torsby Ski Tunnel har haft en bra säsong med på drygt besökare. Omsättningen har ökat och bokslutet visar bättre än budgeterat. Detta beror främst på ökad försäljning av dagskort, vasaloppslägerverksamhet, provapå skidskytte, skridskokort samt försäljning av skidinstruktioner. Under jullovsledigheten gjordes ett test med en isbana i skidtunnelns skjuthall. Det var ca 500 besökande varav de flesta var barn. Även fortsättningsvis kommer det att kunna erbjudas skridskomöjligheter. Under året har energibesparande åtgärder gjorts. Byte av armatur för en långsiktig övergång till s.k. led-lampor. Lampor har bytts i arenadel och skjuthall samt att 50 meter av tunnelsträckningen har bytts ut. Detta kommer att utvärderas. Turistavdelningen Under året har turistavdelningen deltagit på rese/turistmässor; Outdoor i Göteborg, Ferie & fritid i Köpenhamn och vildmarksmässan i Stockholm. Byte av databas för turistinformation har genomförts. Avdelningen ser nya möjligheter med den samordning som ska genomföras mellan besöksnärings- och näringslivsverksamheten. Kommunchefen föreslås få i uppdrag att se över turismavdelningens budget, med tanke på den stora avvikelsen i 2013 års bokslut, i samband med det sätts ihop en näringslivsbudget. Arbetsmarknadsavdelningen Arbetsmarknadsavdelningen har under året haft motsvarande 30 årsanställda med olika former av lönebidrag, vilka har arbetat inom kommunens förvaltningar och ute i ideella föreningar. Under året har Torsby kommun tagit emot kvotflyktingar, 19 vuxna och 5 barn. Mottagande av kvotflyktingar innebär att flyktingar kommer direkt från utlandet till Sverige. Under året har totalt 107 ungdomar varit inskrivna i UGA (ungdomsgaranti för ungdomar). Av de 75 avslutade ungdomarna har 56 fått arbete eller påbörjat en utbildning. Samarbetet med arbetsförmedlingen och näringslivet har fungerat mycket bra och nytt avtal för hela 2014 är tecknat gällande 30 platser. Projekt Verner har syftet att vara en språngbräda in på arbetsmarknaden för personer med funktionshinder och som står långt ifrån arbete eller har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Målet är att deltagarna kan gå vidare till annan anställning med eller utan stöd på ordinarie arbetsmarknad. Under året har 19 personer deltagit i projektet, 15 personer avslutades och av dessa har 11 fått arbete och 4 står till arbetsmarknadens förfogande.

21 /1 Prognosen för arbetslösheten 2014 pekar mot en stabilisering. En fortsatt beredskap för att möta de utmaningar arbetsmarknaden står inför 2014 och framåt behövs Kost- och städavdelningen (-283 tkr) Kost- och städavdelningen redovisar ett minusresultat på 283 tkr. Detta beror främst på hög sjukfrånvaro bland kökspersonalen. Vid sjukfrånvaro får verksamheten dubbla kostnader eftersom vikarie alltid måste tas in. Extrapersonal har också behövts ta in på grund av hög arbetsbelastning på förskolor och skolor i Torsby tätort. Kost- och städavdelningen planerade ett antal utbildningar där de förväntade sig att de kunde genomföra med hjälp av ev-projektet, men de fick avslag på dessa. Då behov fanns för dessa utbildningar valde de ändå att genomföra dem. Kost- och städavdelningen planerar att skicka ut en enkät för att följa upp de mål som avdelningen har satt. När det gäller "kostnad per portion" så har en jämförelse i grova drag gjorts med andra kommuner och då har man sett att Torsby ligger lite lägre. För närvarande har man inga rekryteringsproblem men i framtiden kan det blir det när det gäller kokerske tjänster. Kontakt har tagits med arbetsförmedlingen och informerat om att de kan rekommendera grundutbildning gällande hygienkörkort och städcerifikat till arbetssökanden. Köket Bergåsen behöver ses över och eventuellt omorganiseras för ett bättre flöde. Det blir alltfler som behöver specialkost och det verkar öka. En förstärkning kommer att behövas framöver. Socialnämnden ( tkr) Socialnämnden redovisar ett plus på 1,5 mkr. LSS redovisade ett överskott på knappt 5,3 mkr mot budget. Detta beror på att verksamheten vid det nya boendet Enstigen inte kunde påbörjas förrän i oktober och att budgetmedel motsvarande 1,6 mkr inte behövde nyttjas. På grund av att brukare inom den dagliga verksamhet har varit lägre redovisades ett överskott på 1,5 mkr. Verksamheter som är till för att ge stöd i en brukares dagliga livsföring, exempelvis ledsagarservice visade också ett överskott på 1,6 mkr. Vård- och omsorg redovisade ett underskott på totalt 2,2 mkr mot budget Underskott redovisades för hemtjänst och hemsjukvård. Inom hemsjukvård var lönekostnaden högre än budgeterat. Till följd av stora problem med vikarieanskaffningen har kostnaden för övertid blivit stor men även kostnaden för sjuklön har varit högre än tidigare år. Individ- och familjeomsorgen redovisade ett underskott på drygt 800 tkr som framförallt beror på högre kostnader för familjehem och institutionsvård än budgeterat. Kostnaden för försörjningsstöd redovisade ett mindre underskott. Förvaltningsövergripande verksamhet redovisade ett resultat i nivå med budget. Verksamheten för ensamkommande barn hade överskott på 700 tkr. Den övergripande administrationen redovisade ett underskott på drygt 900 tkr.

22 .20 Några händelser under 2013 N arnnbyte under året från omsorgsnämnd till socialnämnd Arbetet har fortsatt under året med ett nytt ledningssystem. Processer ska läggas upp i ett gemensamt system för alla verksamheter. Åtta lägenheter har avvecklats i särskilt boende vid Klarastrand. Behovet av lägenheter har under året varit tillgodosett och har för nya personer kunnat verkställas inom gällande tidsramar. En verksamhetsförändring angående larmhantering har genomförts under året och nu besvaras larm aven extern larmmottagare. Byte av samtliga trygghetslarm har genomförts och nu har en övergång skett från analog till digital teknik. I september invigdes det nya LSS-boendet Enstigen. Det är en nybyggnation av sex stycken lägenheter. Därmed bedömer nämnden att behovet av boendeplatser är tillgodosett för de närmaste åren. Redovisning gjordes av den undersökning som Socialstyrelsen genomfört där de har frågat alla som är 65 år och äldre som har hem~änst eller bor på ett äldreboende vad de tycker. Det som man kan se är att kundnöjdheten har förbättrats. Socialchefen framhåller att jämförelsen med standardkostnader (Torsby -12,2) som visats har att göra med den bemanning som man har. Det vii säga att bemanningen är för låg. Hem~änsttimmar har minskat med ca 2000 timmar för 2013 mot 2012, men med samma antal anställda. Det finns en viss tröghet i systemet som inte hinner med vid förändringar. Krävs flexibilitet mellan hem~änst och boenden. Då det för närvarande finns 60 personer över 60 år i organisationen är frågan aktuell över hur socialförvaltningen ska klara bemanningen framöver. Det diskuteras i nämnden men det finns inte någon färdig plan för detta. HR-avdelningen ska centralt bistå med hjälp avseende rekryteringsfrågor ut till förvaltningar.

23 Q\ Torsby kommun Kommunstyrelsens samhällsutskott PROTOKOLL sid 3 Bokslut 2013 för samhällsutskottets avdelningar Dnr KST 2014/159 Sammanfattning av ärendet Vid genomgång av bokslut för 2013 har kommunstyrelsens avdelningar som hör till samhällsutskottet lämnat redogörelser för sina verksamheter. Vid sammanträdet har verksamhetsbeskrivning, viktiga händelser under året, uppföljning av verksamhetsmål och nyckeltal och avvikelser mot budget diskuterats. En avstämning av vision och mål har gjorts där det påtalats om att uppföljning ska göras under 2014 för att vara med i nästa års bokslutsberedning. Handlingar i ärendet Arbetsmaterial bokslutsberedning 2013 Samhällsutskottets förslag till bokslutsberedningen Bokslutsmaterial överlämnas med godkännande till bokslutsberedningen. Beslutet expedieras till Bokslutsberedningen Justerarens signatur Utdragsbestyrkande

24 Bilaga till KSSU Tekniska avdelningen ( tkr) Tekniska avdelningen redovisar ett negativt resultat på närmare 2,5 mkr. Avvikelse mot budget beror främst på oförutsedda underhållskostnader, ändrad hyresberäkningsmodell i samband med omtecknande av ett hyresavtal. Fjärrvärmeverksamheten gav också ett underskott beroende på att intäktsnivån blev lägre än budgeterat. Besparingar har gjorts under året och bland annat har detta påverkat att planerade uppdateringar på fordonsparken har flyttats fram. När det gäller utbildningar så har endast de som ansetts nödvändiga genomförts. Några händelser under 2013 Uthyrningsgraden på fastigheter har ökat från 67 % till 76,4 % Pågående EPC, energisparprojekt som kommer att slutföras under 2014 Flertal ombyggnationer; Ekeby till fritidsgård, Stjernebacken till förskola, Valbergsgården till trygghetsboende pågår, Enstigen LSS-boende Förlängning/omteckning av industrihyresavtal Revidering av skyddsområden vid Torsby vattenverk pågår för att säkerställa skydd mot sabotage och skadegörelse Ledningsnät har renoverats; Kvistbergsvägen, Hantverkargatan och Biografgatan Sopkärl för turister på resa har ställts vid kommunens servicepunkter Vid återvinningscentralen i Torsby har en ombyggnation gjorts och nu finns också en kundtoalett där Ersättningsvägar/GC vägar i Oleby har byggts av Trafikverket som skall övertas av Torsby kommun Belysning; Nyanläggning belysning nyanlagd gång- och cykelväg i Oleby, om och tillbyggnad av belysning Stationsvägen. Nyanläggning aven sträcka i Branäs för att binda samman belysningen i Ransby med Branäsanläggningen Genom energisparprojektet kan man hittills se en besparing på 7 % Vid byte av armaturer och lampor sker byte till mindre energikrävande samt med mindre kvicksilverinnehåll Framtid Framtagande av områden för attraktiva bostadsområden, nya industriområden samt rekreationsområden pågår. Framtida investeringsbehov kommer att behövas inom VA-verksamheten beroende på den snabba utvecklingen av besöksnäringen. Ett ökat utredningsarbete kommer också att behövas inom va-verksamhet när det gäller ökat myndighetskrav på skydd av vattenmiljöer. Gjorda investeringar under 2013 redovisades och resterande medel överförs till I samband med redovisningen var synpunkten att investeringsbudgeten skulle kunna

25 redovisas mer översiktligt. Men om det är stora avvikelser ska det givetvis ändå alltid redovisas. Skogsförvaltningen (-309 tkr) Skogsförvaltningen redovisade ett resultat på 291 tkr vilket är 309 tkr lägre än budgeterat. Avvikelsen beror främst på att intäkter från gallring och landskapsvård inom tätortsnära områden redovisats hos parkavdelningen inom tekniska avdelningen. En ny "Grön skogsbruksplan" har tagits fram och den kommer tillsammans med det beställda planeringsverktyget Heureka att ligga till grund för en ny skoglig strategi. I enlighet med den nya skogsbruksplanen kommer slutavverkningarna att minskas då 70 % av fasighetens skog har en ålder lägre än 50 år. Avverkningarna inom den närmaste 10-årsperioden kommer att inrikta sig på skogsvårdande gallringar för att på sikt bygga upp en virkesrikare fastighet. Fritidsavdelningen (-127 tkr) Fritidsavdelningen redovisar ett minus på 127 tkr. Detta beror främst på extrakostnader i samband med flytt av fritidsgård från S~ärnan till Ekeby. Den fina sommaren under 2013 bidrog till att intäkterna blev lägre på badanläggningarna under sommarperioden, en del av detta togs igen i slutet av året. Några händelser under 2013 Ett stort tryck på alla sporthallar. Även de mindre hallarna bokas alltmer och börjar närma sig fullbokade. Under året har fritidsgården i Torsby flyttats från S~ärnan till Ekeby vid Frykenskolan. Flytten har inneburit bra utemiljö, ändamålsenliga lokaler och en bra samverkan med skolan. Nu ligger alla fritidsgårdar i anslutning till en skola. Intresset är stort för Sportlife gym som finns på båda badanläggningarna. För närvarande är det 801 medlemmar i Torsby och 127 i Sysslebäck. För gruppverksamheter vid baden har intresset varit stort. Både vattengympagrupper och eftermiddagssirnskolegrupper har utökats. Utökat samarbete med SISU för ett fortsatt arbete med föreningsutveckling Ungdomsrådet och ungdomssekreteraren är en viktig del. För närvarande håller de på med planeringen aven skate park. Genom creare vivere projektet utbildar sig två ungdomsledare hur man ska få ungdomar samhällsintresserade. Frågor kring nyckeltal beträffande kostnad per badande och antal besökare diskuterades. Fritidsavdelningen bör titta lite närmare på dessa siffror och gå igenom hur de räknas fram.

26 Framtid Från och med 2014 är simskoleverksamheten utökad. Skolorna kan komma och bada så mycket som de vill. Då kartor är omritade för Valberget hoppas fritidsavdelningen att detta kan stimulera för mer uteträning. Vision och mål Första mätning med hjälp av enkät ska göras under 2013 Kulturavdelningen (+165 tkr) Kulturavdelningen redovisar ett positivt resultat på +165 tkr som främst beror på tjänstledigheter och sjukfrånvaro. Några händelser under 2013 Tillsammans med Värmlands museum har en flytt påbörjats av finnkulturcentrum till Lekvattnet som därefter kommer att benämnas finnskogscentrum. En hel del arbete har lagts ned på detta tillsammans med tekniska avdelningen. Detta har fungerat bra och kulturchefen har haft en övergripande roll för att se till att helheten blir bra. Finnskogscentrum marknadsförs av kommunen och kulturavdelningen betalar hyra och kostnader. Värmlands museum står för personalen. Biblioteksverksamheten på folkhögskolan i Stöllet fungerar bra. Biblioteksassistent har fått delta i kulturavdelningens utbildning och har tillgång till bibliotekssystem. Utlånen har minskat totalt, till viss del i Stöllet men även en viss minskning i Torsby. Boklånestatistiken är numera svårare att kontrollera då en del lån är digitala. Man lånar fler men alla läser man inte. Biografen Stjärnan renoverades under året och fick ny balkong med nya stolar. Under 2013 har det varit 389 föreställningar med biobesökare. Biografen har provat lite olika varianter när det gäller tid och datum för filmföreställningar för att anpassa till mesta möjliga besökare. I Sysslebäck har öppettiderna utökats genom att ABF Sysslebäck öppnar upp biblioteket lite tidigare på dagen. Ett nytt utlåningssystem har installerat för att underlätta utlåning och återlämning. Evenemang under året; Nationaldagen firades i Herrgårdsparken i Torsby samt i Sysslebäck. Torsbys kulturvecka "Höstglöd" genomfördes för sjätte gången under en vecka i september med ett 40-tal kulturarrangemang. Trots den minskande utlåningen under året så har besöken till evenemangen varit bra. Sagoläsningen har varit väldigt populär under året. Viktigt att stimulera läsandet i tidig ålder. Besöken på bibliotek i Torsby från gymnasieskolan har minskat under året. Detta beror mest på att eleverna har egna datorer och kan söka information själva.

27 (SIAS Torsby kommun sid 15 Kommunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLL Revidering av ekonomistyrningsdokument i Torsby kommun 2014 Dnr KST 2013/774 Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige antog regler och principer för ekonomistyrning i Torsby kommun. Dokumentet är uppdaterat enligt bilaga. Handlingar i ärendet Regler och principer för ekonomistyrning i Torsby kommun 2014 Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Regler och principer för ekonomistyrning i Torsby kommun 2014 antas enligt bilaga. Beslutet skickas till Angela Birnstein Kommunstyrelsen Justerarens signatur Utdragsbestyrkande

28 Datum Arrtalsidor REGLER OCH PRINCIPER FÖR EKONOMISTYRNING I TORSBY KOMMUN 2014 (antagen av kommunfullmäktige i Torsby kommun den 16 december 2013) Angela Bimstein ekonomichef Ekonomiavdelningen direkt mobil angela.bimsein@l:orsby.se ~~~ ~ -~

29 I nnehållsförteckn ing 1 Allmänt Inledning Redovisning Kodplan Ledningsfilosofi Organisation Vision och mål Ekonomiskt ansvar Ekonomisystem Anslagsbindningsnivåer Driftbudget Investeringsbudget Rutiner för omdisponering av anslag Budgetprocessen Budget Detaljbudget Budgetprocessen...: Ekonomisk uppföljning Uppföljningsrutiner Uppföljningsrapportens innehåll Tider för rapportering Bokslut/årsredovisning Resultatöverföring Tilläggsanslag Inventarieredovisning Definition av drift och investering Inventarieförteckning Investeringar/materiella anläggningstillgångar Finansiering av investeringar Kapitaltjänstkostnader Beräkningsmetod Nämnden/styrelsens kostnadsansvar Finansiering av kapitalljänstkostnader Finansiering av ökade kostnader för drift och underhåll på grund av nyinvestering God ekonomisk hushållning Affärsmässig verksamhet

30 18 Interna tjänster Ansvar för samtliga kostnader Modeller och principer för interndebitering Kostnader som alltid ska interndebiteras Köp av externa varor och tjänster Fakturahantering Leverantörsfakturor Kundfakturor Intern kontroll/attest och utanordning Jnternkontroll Medelsförvaltning/finanspolicy Försäkringar Utbildning

31 1 Allmänt 1.1 Inledning Lagen om god ekonomisk hushållning är en uppmaning att utveckla praxis fdr att beskriva samband mellan resurs åtgång, prestationer, resultat och effekt. Dälmed vill vi säkerställa en kostnadseffektiv och ändamålsenlig verksamhet. Detta kräver att ett uttalat ekonomiskt ansvarstagande måste finnas ända längst ut i organisationen. Ett tillvägagångssätt fdr att uppnå detta är en decentralisering av ansvar och befogenheter samt att ersätta detaljreglering med en styrning som grundar sig på övergripande mål och ramar, s.k. målstyrning. För att detta arbetssätt ska fungera i praktiken är det viktigt att det finns klara regler och principer fdr kommunens ekonomiska styrning. Ekonomistyrning omfattar hur organisationen ska arbeta och samverka fdr att säkerställa en effektiv resursanvändning. Ansvarsstruktur med ekonomimodeller, relationsprinciper och inte minst vårt ekonomisystem och dess fdrsystem utgör hjälpmedlen. 1.2 Redovisning Ämnesområdet redovisning har traditionellt indelats i två delar, externredovisning och internredovisning. Externredovisningen syftar till att utåt ge en rättvisande bild av kommunens finansiella ställning och utveckling. Principerna för externredovisningen är fastlagda i den kommunala redovisningslag som gäller sedan 1998 samt i rekommendationer från rådet för kommunal redovisning. Den andra delen av redovisningsområdet, internredovisning, handlar om den interna stymingen av organisationen. Internredovisning, eller ekonomistyrning som är ett vanligare uttryck, syftar till att åstadkomma en medveten styrning av beslutsfattandet och handlandet inom organisationen för att uppnå vissa ekonomiska mål. Ekonomistyrning eller intelnredovisning riktar sig mot kommunens interna redovisningsenheter, dvs. nämnder/styrelser och förvaltningar. Ekonomistyrning handlar om att utveckla modeller för ekonomiskt ansvar för dessa interna redovisningsenheter. 4

32 ov 1.3 Kodplan Vi följer SKL-rekommendationer och baskontoplan i kommunen. Övriga koder såsom ansvar, verksamhet och projekt/objekt är framtagna i den meningen att uppbyggnad och utformning i stor utsträckning återspeglar alla händelser i verksamheten. För att ha kvar hög aktualitet sker löpande anpassningar till lokala förutsättningar. Dessutom ger kodsystemet förutsättning att löpande ta fram statistik och nyckeltal. Det bör eftersträvas att årligen lämna en uppdaterad kodplan i samband med att ett nytt bokföringsår påbörjas. 2 Ledningsfilosofi Kommunen ska arbeta efter principen målstyrning i kombination med decentralisering och delegering av ansvar och befogenheter. Det betyder att alla budgetansvariga bör ges möjlighet att delta i processen budget, uppföljning och bokslut. 3 Organisation Organisationen anpassas efter ledningsfilosofin. Organisationen ska vara uppbyggd så att ett entydigt och decentraliserat ansvar för verksamheten och ekonomin främjas. 4 Vision och mål Målstyrning kräver att det finns mål och att de följs upp. Fullmäktige har under 2012 antagit en vision för 2020 som sedan förtydligats i ett antal delmål på områden infrastruktur och kommunikation, samhällsservice, boende och livskvalitet, näringslivsklimat, kompetens och kvalitet samt hållbar utveckling. Varje nämnd och styrelse skall anta egna mål inom ramen för fullmäktiges delmål. Dessa skall tydliggöra VAD nämndens/styrelsens mål för den egna verksamheten är. Därefter är det upp till förvaltningar och/eller avdelningar att planera för HUR man vill göra för att nå politikens direktiv. Dessa HUR-mål skall också förtydligas med mätbara mål och nyckeltal, vem som ansvarar för målets förverkligande samt när målet skall vara uppfyllt. Måldokumentet ska vara ett levande dokument där nya mål löpande får ersätta de som uppnåtts. A vrapporteringen av status skall ske från förvaltning/avdelning till nämnd/styrelse löpande men dock senast i samband med budget, delårsuppföljningar och bokslut (minst 5 ggr/år). Vid samma tidpunkt sker en uppdatering till KSAU och KS. Senast vid årsbokslut och antagande av budget skall KF erhålla en rapport om hur nämnder och verksamheter har arbetad med målen och vilka resultat som har åstadkommits. 5

33 5 Ekonomiskt ansvar Varje nämnd och styrelse ska fårdela det ekonomiska ansvaret får sin verksamhet på olika så kallade"ansvar". Det ekonomiska ansvaret innebär fårutom löpande ekonomiskt ansvar får verksamheten att budget-, uppfåljnings- och boksluts arbete ingår i arbetsuppgifterna. Dessutom äger den ansvariga beslutsrätten får sin unika ansvarskod. Inom ramen får lagar, avtal, politiska beslut och mål ska den ansvarige kunna påverka alla resurser som krävs får verksamheten. Detta gäller såväl sammansättningen av resurser som kvantitet, kvalitet, kostnaderna och eventuella intäkter. Särskilda restriktioner får resurser som innebär långsiktiga ekonomiska bindningar ska fastställas i budgetdokumentet. Det är viktigt att man vid varje beslutstillfålle på nämnd/styrelsenivå eller ansvarsnivå tar hänsyn till vad som är bäst får kommunen och koncernen Torsby och inte bara ser till det mest fårdelaktiga får sin egen verksamhet. 6 Ekonomisystem Ekonomisystemets roll är central när det gäller att få en väl fungerande ekonomistyil1ing och ekonomisk redovisning. Grundläggande får ett ekonomisystem är att det visar organisationen och dess ansvarsstruktur. Systemet ska kunna fårdela kostnader och intäkter efter ansvar och befogenheter på detaljerad verksamhetsnivå och samtidigt ge en samlad bild av verksamheten. Ekonomisystemets mål är att ansvariga får tillgång till den ekonomiska information som de behöver får att klara sitt åtagande. 7 Anslagsbindningsnivåer 7.1 Driftbudget Kommunfullmäktige ska anvisa medel får driftbudgeten genom att anslå ett nettobelopp får respektive nämnd och styrelse. I nettobeloppet ska samtliga kostnader och intäkter får verksamheten ingå. Tilldelat driftanslag utgör den yttersta restriktionen får verksamheten. Nämnden/styrelsen fårdelar sitt driftanslag på ansvar och verksamheter genom att upprätta en detaljbudget. Omdisponering av anslag under löpande budgetår inom ett ansvar och/eller verksamhet verkställs av budgetansvarig Omdisponeringar mellan ansvar och/eller verksamheter beslutas av respektive nämnd och styrelse. Omdisponeringar mellan olika nämnder och/eller styrelser beslutas av kommunfullmäktige. 6

34 7.2 Investeringsbudget Tilldelade medel för investeringar ska anses vara en ram och är den yttersta restriktionen för vad som får investeras under året (se punkt 13). Löpande avstämning mot planerade investeringar och omflyttningar av beviljade investeringsanslag fastställs av respektive nämnd och styrelse. Nytillkommande, volymökande investeringar fastställs av fullmäktige. 7.3 Rutiner för omdisponering av anslag Omdisponeringar ska snarast efter beslut skriftligen, och där det finns genom protokollsutdrag, rapporteras till ekonomiavdelningen för revidering av inrapporterade budgetanslag. Om en omdisponering inte bedöms som tillräcklig för att täcka eventuellt underskott och/eller för att korrigera verksamheten är nämnden/styrelsen alltid skyldig att via kommunstyrelsen hos kommunfullmäktige väcka förslag till finansiering av budgetavvikelsen samt förbereda detta förslags genomförande. 8 Budgetprocessen 8.1 Budget Vmje generation ska betala sin egen service. Servicen skall kunna vidmakthållas utan att skatten måste höjas. Budgeten är ett viktigt instrument när det gäller att styra den ekonomiska utvecklingen. Kommunen ska enligt kommunallagen upprätta en ekonomisk treårsplan där budgetåret alltid är periodens första år. Budget och treårsplan ska innehålla mål och riktlinjer för ekonomi och verksamhet som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Mål ska finnas för: Hur mycket får verksamheten kosta Investeringar och finansiering Förmögenhetsutvecklingen Eftersom kommunen arbetar med målstyrning ska också budgetprocessen byggas på verksamhetsrnål och deras mätning. Det betyder att budgeten fördelas utifrån beräknade och prognostiserade behov (kvantitet och kvalitet) snarare än resurser. Att ha en detaljerad plan får kommande år samt en plan för ytterligare minst två år är en förutsättning för nämnder och styrelser för att kunna visa konsekvenser av fastställd budget och flerårsplan. Utöver de ekonomiska konsekvenserna skall varje nämnd och styrelse presentera verksamhetsbeskrivning, verksamhetsrnål (se även punkt 4, visioner och mål) samt ett antal mätbara nyckeltal avseende kvantitet, kvalitet och pris (kostnad per enhet). Budgeten, som är en nettobudget, anger den yttersta ramen för verksamheten 7

35 och får inte överskridas. Budgeten ska beredas av budgetberedning senast i maj året innan budgetåret. Vid detta tillfålle föreslås en budget fdr minst tre år, investeringsvolymen fdr tre år samt fdrvaltningar och nämnders mätbara mål och nyckeltal som visar att verksamheten drivs på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt fdr samma period och att verksamheten är fdrenlig med de av fullmäktige antagna långsiktiga visioner och mål. Dessutom ska minst två mätbart mål fdr kommunens finansiella utveckling antas/revideras. Budget, investeringsvolym samt mätbara mål och nyckeltal fastställs av kommunfullmäktige senast i juni året innan budgetåret. Vid samma tidpunkt avgörs utdebiterings nivån (kommunalskattesats). Dessutom Vid samma tillfiilie ska fdrslag till taxor och avgifter behandlas och lämnas fdr beslut till fullmäktige. även om dessa taxor är ofdrändrade i fdl'hållande till året. I enlighet med lagen om god ekonomisk hushållning ska varje års löpande intäkter inte bara vara större än de löpande kostnaderna utan utrymme måste skaffas fdr att säkra kommunens kapital fl'ån t ex inflation, fdr att kunna självfinansiera investeringar och fdr att kunna gardera sig mot finansiella risker samt fdr att skapa utrymme fdr ökande åtaganden. Budgeten är ett levande dokument som löpande måste anpassas till fdrändrade fdrutsättningar och både kostnader och intäkter kan behöva revideras under pågående planperiod. 8.2 Detaljbudget Senast i november året innan budgetåret ska samtliga nämnder och styrelser vara klara med sitt fdrlag till detalj budget fdr det kommande budgetåret. Detaljbudget ska l)'mmas inom anvisad budget och inom de mål, riktlinjer och anvisningar i övrigt som fullmäktige angett. Arbetet med detalj budget skall ses som en avstämning som varje fdrvaltning gör infdr respektive nämnd (se punkt 7.1). Efter sammanställning av alla detaljer överlämnas budgetmaterialet inklusive de planerade investeringar som ryms inom fastställd ram fdr kännedom tiil kommunstyrelsen och fullmäktige. Detta skall ske senast i december året innan budgetåret. Vi! samma tillfåll l ska rorslag till talaw l lk ftvgiit ll'i'l lkai'lblas lllh lämnas ror I'lllslut tm fullmäktige, äv1l1'i lm Bllssa tak ll' är lruräl'! Ira lll i rorkållanbil till ~Dessutom är det här sista tiilfållet att uppdatera mål och nyckeltal som är komplement till den ekonomiska redovisningen och som ingår i arbetet med god ekonomisk hushållning. Också de finansiella målen fdr den kommande planperioden kan här revideras/antas. Detaljbudgeten presenteras därefter fdr de fackliga organisationerna och lämnas vidare till ekonomiavdelningen fdr fortsatt bearbetning. Senast fdrsta arbetsdagen i fdrsta året av budgetperioden skall detalj budgeten vara tillgänglig i kommunens redovisningssystem. 8