grönt är skönt, men varför? värderingar av fjärrvärmens miljövärden rapport från svensk fjärrvärme

Transkript

1 grönt är skönt, men varför? värderingar av fjärrvärmens miljövärden rapport från svensk fjärrvärme

2 grönt är skönt, men varför? värderingar av fjärrvärmens miljövärden kerstin sernhed sabine saracco sara björlin-lidén isbn svensk fjärrvärme ab

3 förord Vad vet fjärrvärmeföretagens olika målgrupper egentligen om fjärrvärme? Hur tänker och resonerar de kring fjärrvärmens miljö egenskaper och hur ser de på fjärrvärme jämfört med andra alternativ? Den här studien är ett resultat av vår önskan att få svar på dessa och liknande frågor. Projektet har genom fokusgruppsstudier fått fram resultat som förhoppningsvis gör det lättare för fjärrvärmebranschen att kommunicera fjärrvärmens miljövärden på mottagarnas villkor så att man kan utveckla de konkurrensfördelar som fjärrvärmens miljövärden innebär. De grupper som har studerats i projektet är fastighetsägare, bostadsrättsföreningar samt byggherrar, konsulter och exploatörer. Projektet har finansierats av Svensk Fjärrvärmes forskningsfond och genomförts av Kerstin Sernhed, Sabine Saracco och Sara Björlin-Lidén som till sammans har en kompetens inom områdena energi - hushållning, beteendevetenskap, medie- och kommunikationsvetenskap, psykologi, ekonomi och samhällsplanering på Grontmij AB. En referensgrupp har följt och bidragit till projektet. Gruppen har bestått av Ulla Sigfridsson Växjö Energi (ordf), Madeleine Engfeldt-Julin Söderenergi, Camilla Åhlund Ena Energi, Yvonne Staberg Mölndal Energi, Annette Sandberg Tekniska Verken i Linköping, Mattias Tellrud Norrenergi, Anette Mangsén Umeå Energi och Åsa Dahlqvist- Larsson Göteborg Energi. Madeleine Engfeldt-Julin Ordförande i Svensk Fjärrvärmes kommunikationsråd 3

4 sammanfattning Projektets målsättning är att öka kunskapen om hur fjärrvärmebranschen eller enskilda fjärrvärmebolag ska kunna använda sig av fjärrvärmens miljövärden i sin marknadsföring av fjärrvärme mot målgrupperna bostadsrättsföreningar, fastighetsägare och byggherrar/exploatörer/konsulter. De frågeställningar som har belysts i studien är hur utvalda målgrupper värderar miljövärdena i förhållande till andra faktorer som anses vara viktiga i val av uppvärmningssystem, hur fjärrvärmens miljövänlighet bedöms i förhållande till andra uppvärmningssätts, vilka kunskapsluckor som finns angående fjärr värmens miljövärden hos målgrupperna, vilken information och källor som används för att söka information om olika uppvärmningssystem, samt vilken information som målgrupperna vill ha av sina fjärrvärmebolag när det gäller miljöprestanda och miljövärden. Målgruppernas inställning till dessa faktorer har undersökts genom utförande och analys av sex fokusgruppintervjuer där två fokusgruppintervjuer genomförts inom varje målgrupp på skilda orter. Några mer allmängiltiga resultat som framkom i studien rörde fjärrvärmebolagens miljöprofil: För att ett fjärrvärmebolag ska anses ha en miljöprofil så måste det arbeta på flera fronter. Fjärrvärmebolaget anses inte ha en miljöprofil om det inte också engagerar sig i energieffektivisering. Satsningar på biogas, kraftvärme och avfallseldning ses som positiva miljösatsningar, åtminstone av personer med god systemförståelse. När det gäller produkten fjärr värmes miljövärden föreföll samtliga målgrupper mest vara intresserade av koldioxidutsläpp. Låga koldioxidutsläpp utgör ett starkt symbolvärde och likställs med miljövänlighet. Därmed kan utgångsläget för att kommunicera fjärrvärmens andra goda miljövärden, såsom bättre luft i städer och samhällen, resurshushållning och omhändertagande av sopor sägas vara sämre då det saknas intresse eller systemförståelse för att kunna ta till sig dessa miljövärden, varför man måste arbeta på att bygga upp kunskapen om energisystemen inom samtliga målgrupper, men kanske också hos allmänheten och i yngre åldrar. Fjärrvärmens miljövärden påverkas mycket av den bränslemix som används i värmeproduktionen. Kunskapen om vad som eldades i de egna energibolagens fjärrvärmeanläggningar var tämligen låg i samtliga grupper. Intervjusvaren visar dock att intresset för fjärrvärmebolagens bränslemixar skulle kunna ökas genom möjliggörande av någon form av miljöval i förhållande till bränslemixen, antingen som ett val av värmeleverantör i ett TPA-förfarande där man kunde välja värmeleverantör med bäst miljöprestanda, eller ett val av fjärrvärmeprodukt i ett system med ursprungsmärkning av fjärrvärme. Resultaten visar att miljö inte är en fråga som kommer särskilt högt på agendan som faktor när det gäller bostadsrättsföreningars val av uppvärmningssystem. Här utgör ekonomiska faktorer och känslan av trygghet betydligt starkare argument och skälet till detta är att bostadsrättsföreningarnas styrelser ser som sin huvuduppgift att förvalta medlemmarnas plånböcker. Vid marknadsföring av fjärrvärme till bostadsrättsföreningar är det därför tydligt att man bör lägga stor vikt vid att redovisa de ekonomiska och de bekvämlighetsmässiga för delarna med fjärrvärmen. När det gäller miljövärdena måste man istället arbeta med att öka bostadsrättsförenin garnas intresse, kunskap och motivation att välja mer efter miljövärden. Hur höjer man denna beslutsinvolvering? Miljövärdena ses ju som positiva, men det är inte dessa som driver valet. Något som framkommer, och som är mycket positivt för fjärrvärmebranschen, är att bostadsrättsföreningarna i studien uppger att de gärna vill ha mer kontakt med sina fjärrvärmeleverantörer. Därmed finns goda möjligheter till utökad kundkontakt och möjligheter för fjärrvärmeföretagen att i samspel med kunderna tydligare visa de miljömässiga fördelarna som finns med fjärrvärme. Det är också viktigt att genom sakliga argument bemöta missuppfattningar såsom att värmepump måste vara bättre ur miljösynpunkt om man väljer miljömärkt el. För denna argumentation är det angeläget att använda sig av oberoende källor som kan stärka den egna argumentationen, då kundernas förtroende 4

5 för försäljningsargument för den egna produkten förefaller vara låg. För fastighetsägare kan miljövärdena utgöra viktiga argument vid val av uppvärmningssystem och förklaringen ligger framförallt i fastighetsägarnas möjlighet att kunna använda sig av miljövärdena i sin egen marknadsföring till sina egna kunder. Kommersiella fastighetsägare är därför mer intresserade av miljövärdena än bostadsföretag. Mindre fastighetsägare förefaller kunna jämställas med bostadsrättsföreningar när det gäller kunskapsläge om fjärrvärmens miljövärden, större fastighetsägare har bättre kunskaper om olika tekniska lösningar och mer utvecklad systemsyn. Fastighetsägarna i studien efterfrågade möjligheter att samarbeta med sitt fjärrvärmeföretag när det gäller möjligheten att ta vara på spillvärme. Detta kan vara en inkörsport till en tätare kunddialog med fastighetsägare, som i övrigt anger att de nästan känner sig överösta med information från olika håll och därmed är det speciellt viktigt att den information som skickas eller förmedlas från fjärrvärmebolaget har ett direkt värde för fastighetsägaren. Byggherrar, exploatörer och konsulter som deltog i studien uppgav att deras kunder sällan hade särskilt starka åsikter när det gäller uppvärmningssätt överhuvudtaget, och än mindre om dessas miljöpåverkan. Samtidigt uppgav man att hänsynstagande till miljövärden vid uppvärmningsval är något som kommer allt mer, i form av ökade krav i byggregler, marknadsmässiga vinster av miljömärkning av byggnader och egna miljömålsättningar som visar att man är en engagerad aktör som ligger i framkant. För byggherrar utgör investeringskostnaden för uppvärmningssystemet en viktig faktor vid val av uppvärmningssystem, medan driftskostnaden anses vara mindre intressant, vilket är ett förhållande som kan påverka valet av uppvärmningssystem och som bör vägas in i fjärrvärmens prismodeller. Konsulterna i studien uppgav sig ha ett stort inflytande på sina beställares val av uppvärmningssystem, varför detta är en grupp som fjärrvärmebranschen kanske borde samarbeta mer med. Ett sätt att förenkla kontakten kan vara att tilldela konsultföretagen en kontaktperson på energibolaget. 5

6 innehåll Sammanfattning Inledning Fjärrvärmens miljövärden Miljövärden som konkurrensmedel Studiens mål och syfte Metod Metoden fokusgruppintervjuer Målgrupper Urval Frågeställningar och analysverktyg Genomförande Värdering av metodik Resultat bostadsrättsföreningar Gruppsammansättning Fjärrvärmens miljövärden som konkurrensfördel Målgruppens ramkonstruktioner kring fjärrvärmens miljövärden Målgruppens förmåga till systemsyn Information, utgångsläge och informationsbehov Resultat fastighetsägare Gruppsammansättning Fjärrvärmens miljövärden som konkurrensfördel Målgruppens förmåga till systemsyn Information, utgångsläge och informationsbehov Resultat byggherrar, byggkonsulter och exploatörer Gruppsammansättning Fjärrvärmens miljövärden som konkurrensfördel Påverkan från BBR och miljöcertifieringar Målgruppens ramkonstruktioner kring fjärrvärmens miljövärden Information, utgångsläge och informationsbehov Analys och slutsatser Värden vid uppvärmningsval Ekonomi Skötsel Funktion Metavärden Kunskapsluckor Okunskap om fjärrvärmens miljövärden Okunskap kring bränslemix Okunskap om företagens miljösatsningar och tjänster Okunskap om fjärrvärmeteknik Konsekvenser för miljökommunikation Bostadsrättsföreningar Fastighetsägare Byggherrar/exploatörer/konsulter Förslag till fortsatta studier

7 1 inledning 1.1 Fjärrvärmens miljövärden All energianvändning medför påverkan på vår miljö i fråga om resursanvändning eller utsläpp som kan inverka på vår miljö lokalt, regionalt eller globalt. Fjärrvärme som system bygger på att man producerar värme centralt och sedan distribuerar värmen, oftast i form av hetvatten, genom rör till kunderna. Genom att fjärrvärmenätet endast är ett distributionssystem kan värmen generas på många olika sätt från förbränning av olika typer av bränslen, till spillvärmeanvändning, el, värmepumpar, solvärme och så vidare är systemet flexibelt ur bränslesynpunkt, även om olika bränslen ställer olika krav på utrustningen. Ofta handlar det om att använda bränslen som utgör spill från andra verksamheter, det kan exempelvis vara grenar och toppar som blir över vid virkesuttag i skogsindustrin, spill från sågverk eller rivningsvirke. Det kan också röra sig om restprodukter i form av biooljor som inte har någon alternativ användning på grund av för låg kvalitet. Men fjärrvärmen kan naturligtvis också produceras genom eldning av fossila bränslen såsom olja, naturgas och kol, vilket i så fall bidrar till högre utsläpp av exempelvis koldioxid. Vilken bränslemix som används beror bland annat på lokala förutsättningar i tillgång till bränslen eller restvärme, bränslepriser, vilken produktionsutrustning man har satsat på och vilken strategi som fjärrvärmeföretaget har när det gäller vilken bränslemix som ska användas. Lagar och styrmedel styr också fjärrvärmebolagens satsningar och bränsleval då dessa gör det mer lönsamt att använda vissa bränslen än andra. Fjärrvärmesystemen har flera skalfördelar som i sig genererar miljöfördelar. Genom att man koncentrerar produktionen av värme till större anläggningar kan man erhålla en högre verkningsgrad än vid små decentraliserade värmeanläggningar. I större anläggningar finns det dessutom ofta finansiella och tekniska möjligheter att installera rökgasrening, vilket bidrar till minskade utsläpp jämfört med om alla kunder hade haft en egen anläggning. När fjärrvärmesystemen i Sverige började byggas ut i början av 50-talet så var ett viktigt motiv till detta ofta att kunna få bort lokala utsläpp av framförallt stoft från vedeldning och oljeeldning, vilket gav upphov till dålig luft i stadsmiljö och samhällen. I fjärrvärmesys temen kan utsläppen koncentreras till färre utsläppspunkter. De höga skorstenarna gör att röken och avgaserna förs bort från staden eller samhället. Ur resurssynpunkt finns det möjlighet att i fjärrvärmesystemet tillvarata energiflöden som annars går förlorade, till exempel genom att använda spill värme från industrier eller den överskottsvärme som uppstår vid elproduktion. I länder och på orter som inte har fjärrvärme produceras el utan att man tar tillvara det överskott av värme som uppstår. I Sverige finns det en hel del exempel på kraftvärmeproduktion, där den värme som produceras istället för att kylas bort används i fjärrvärmesystemen. Detta bidrar till en bättre resurshushållning. Att räkna ut hur mycket resurser som åtgår för att producera 1 kwh, den så kallade primärenergifaktorn, kan vara ett sätt redovisa fjärrvärmens miljö värden. Denna kan dock vara svårare att fastställa när olika nyttigheter produceras från samma naturresurs, som i fallet kraftvärme där man producerar både el och värme i samma anläggning. Man behöver då använda sig av någon metod för allokering eller fördelning av olika energibärares primärenergi på de nyttigheter som produceras. Att komma fram till en standard för hur man ser på allo keringen av primärenergiåtgången är ett pågående arbete som förs inom ramen för Svensk Fjärrvärme. I många fjärrvärmeanläggningar idag används även avfall som bränsle och detta innebär att fjärrvärmen även erbjuder en lösning till ett annat stort samhällsproblem, nämligen problemet med växande sopberg. Förbränning av avfall är i sig en källa till bland annat koldioxidutsläpp, framförallt från fraktioner som innehåller mycket plast. Konsekvenserna av dessa utsläpp får dock ställas i relation till problematiken med var vi ska göra av våra sopor. Sedan år

8 Fjärrvärmens bränslemix TWh Trycksak Procent Wood fuel Other Industrial surplus heat Waste Peat Heat Pump Electrical boilers Coal Natural Gas Andel Oli Årtal Figur 1: Sammanställning över svenska fjärrvärmebolags bränslemix Källa Svensk Fjärrvärme. råder det deponiförbud för brännbart avfall i Sverige och sedan år 2005 för allt organiskt avfall 1. Det miljövärde som det talas mest om idag är behovet att sänka utsläppen av växthusgaser på grund av en tilltagande global temperaturhöjning som får konsekvenser för levnadsvillkoren för människor, djur och växter överallt på jorden. I denna miljöfråga har fjärrvärmen spelat och spelar alltjämt en väsentlig roll för att sänka växthusgasutsläppen i Sverige. Detta bidrar även till att Sverige som land kan uppnå sina åtaganden enligt Kyotoprotokollet. Att fjärrvärmen som bransch har förhållandevis låga koldioxidutsläpp beror framförallt på den omställning som branschen har gjort från en i huvudsak fossil bränslemix på 70- och 80-talet till att övergå allt mer till användning av biobränslen, spillvärme och värmepumpar i bränslemixen. Statistik som Svensk Fjärrvärme har sammanställt visar att den fossila 1 Källa: Naturvårdsverket: Produkter-och-avfall/Avfall/Hantering-och-behandling-av-avfall/ Deponering-av-avfall/Lagstiftning-och-vagledning/Deponeringsforbud/ andelen låg på runt 16 % (det vill säga för posterna olja, kol, naturgas och övrigt fossilt sammanlagt) för Sveriges fjärrvärmeproducenter år 2010, se Figur 1. Diagrammet ger en samlad bild av bränslemixen för svenska fjärrvärmebolag och det som är mest intressant att se är att fastän fjärrvärmen har dubblerat sina fjärrvärmeleveranser på 30 år så är mängden använda fossila bränslen på en betydligt lägre nivå idag än för 30 år sedan. Det finns emeller tid stora variationer i hur värmen produceras i olika nät. Efter som bränslemixen till stor del avgör hur miljövänlig fjärrvärmen som produkt egentligen är, betyder det att man måste man titta på varje enskilt näts förutsättningar för att kunna avgöra fjärrvärmeproduktens miljövärden för just den fjärrvärmeleverantör man handlar av. Ett arbete som har pågått och pågår alltjämt inom ramen för branschorganisationen Svensk Fjärrvärme är hur man på ett rättvisande sätt ska kunna redovisa varje specifikt fjärrvärmeföretags eller fjärrvärmenäts 8

9 miljö värden. Detta arbete har bland annat skett inom ramen för Fjärrsynprojekten Miljökommunikation med nyckeltal och indikatorer 2 och Primärenergi i avfall och restvärme 3 som utförts av IVL Svenska Miljö institutet, samt inom ett projekt inom EcoHeat- 4Cities där man håller på att ta fram ett system för frivillig miljöklassning av fjärrvärme- och fjärrkyla 4. För att kunna göra jämförelser av och med fjärrvärmens miljövärden är det viktigt att branschen använder samma beräkningsmodell för de nät eller de uppvärmningssätt som ska jämföras vid uträkning av indikatorer som redovisar miljöbelastning. Värmemarknadskommittén 5 har kommit överens om en gemensam metod och gemensamma faktorer som ska användas för att beräkna miljöpåverkan från uppvärmning med fjärrvärme. En guide till denna modell finns att ladda ned på Svensk Fjärrvärmes hemsida 6. Värden för olika fjärrvärmebolag redovisas utifrån resurseffektivitet, klimatpå verkan och hur stor andel fossila bränslen som använts i varje fjärrvärmenät. Man kan själv söka värden för ett speciellt fjärrvärmenät i ett formulär på hemsidan och få fram värdena för detta specifika nät. Detta underlag kan sedan användas för att redovisa fjärrvärmen i det specifika nätets miljövärden, men det krävs dock att man själv sammanställer värdena eller resultatet då det endast går att ladda ned värden för ett nät i taget. En redovisning av lokala miljövärden för 2010 finns också framtagen som en PowerPoint presentation som också kan laddas ned från hemsidan 7. I denna presentation går dock inte att utläsa vilka miljö värden som gäller för ett specifikt fjärrvärmenät, utan diagrammen visar medelvärden för branschen som helhet. 2 Gode, Höglund, Särnholm, Martinsson, Lindblad & Bingel (2012) Miljökommunikation med nyckeltal och indikatorer. Fjärrvärme och fjärrkyla. Fjärrsynrapport 2012:4. 3 Gode, Ekvall, Martinsson, Särnholm & Green (2012). Primärenergi i avfall och restvärme. Metodfrågor. Fjärrsynrapport 2012:5. 4 Abrahamsson, Charlotta (2012). En positiv utveckling av fjärrvärme i Europa. Presentation vid Fjärrvärmedagarna I Värmemarknadskommittén ingår Fastighetsägarna, HSB, Hyresgästföreningen, Riksbyggen, SABO och Svensk Fjärrvärme. 6 dokument%20inte%20fj%c3%a4rrsyn/ovriga_rapporter/miljo/ Milj%c3%b6v%c3%a4rdering%202012,%20Guide%20f%c3%b6r%20 ber%c3%a4kning%20av%20fj%c3%a4rrv%c3%a4rmens%20 milj%c3%b6v%c3%a4rden.pdf Miljövärden som konkurrensmedel Det finns således mycket som talar för att fjärrvärmen är ett uppvärmningssystem som på många ställen i landet har goda miljöegenskaper som skulle kunna lyftas fram och användas i marknadsföringen som försäljningsargument för fjärrvärmen. Hur man som bransch eller enskilt fjärrvärmebolag kan använda sig av denna konkurrensfördel beror dock på hur viktigt kunder och intressenter tycker att miljövärdena är i förhållande till andra faktorer som tas i beaktande vid val av uppvärmningssystem. Utgör miljövärdena en konkurrensfördel i försäljning av fjärrvärme till olika målgrupper och har målgrupperna tillräcklig kunskap för att förstå vad det är som utgör fjärrvärmens miljövärden? Enligt en studie om medias rapportering av fjärrvärme framgår att fjärrvärme i allmänhet har rykte om sig att vara ett bra miljöval, vilket reflekteras i den bild som ges i media där fjärrvärme ofta nämns i samband med olika miljöfrågor och framställningen av fjärrvärme i dessa sammanhang i princip alltid är positiv och ses som en åtgärd att reducera utsläpp 8. Samtidigt finns anledning att misstänka att föreställningarna om fjärrvärmens miljövärden ofta bygger på en förenklad ramkonstruktion av hur fjärrvärme och miljö relaterar till varandra. Fjärrvärmens goda miljöegenskaper blir framförallt tydliga ur ett primär energiperspektiv, till exempel genom att visa på att man använder energiflöden som annars skulle ha gått förlorade såsom spillvärme eller kraftvärme. Ett problem som har visats i tidigare studier är dock att begreppet primärenergi inte har nått allmän kännedom 9. I problematiken ligger bland annat att kunderna bara får återkoppling på det allra sista ledet i kedjan, det vill säga enbart på användningen av den förädlade energin. Därmed missar man hela ledet från utvinning av energi/bränslen, till transporter, till förluster i omvandling och distribution och det enda som redovisas är den slutanvända energin. Att bara fokusera på slutanvänd energi kan ge upphov till missuppfattningar såsom till exempel att värmepumpar alltid utgör ett miljövänligare alternativ än fjärrvärme, eftersom den slutanvända mängden 8 Palm, Jenny & Magnusson, Dick. (2009). Medias rapportering om fjärrvärme framställning och budskap nationellt och lokalt. Fjärrsyn 2009:32 9 Gode, Jenny., Axelsson, Ulrik., Fejes, Jonas & Hagberg, Linus. (2009). Miljövärden och miljöprodukter för fjärrvärme och fjärrkyla. Fjärrsyn 2009:24 9

10 den energi blir betydligt lägre. I detta resonemang utgår man felaktigt från att en kilowattimme el direkt kan jämföras med en kilowattimme fjärrvärme när det gäller miljöbelastning och att det inte spelar någon roll ur miljösynpunkt när energin förbrukas. För att kunna jämföra miljöbelastningen från en värmepump med miljöbelastningen för fjärrvärme på en specifik ort behöver man dels känna till värmepumpens värmefaktor och hur denna ligger vid olika operativa temperaturer, dels räkna på miljövärdena på den el som krävs för att driva pumpen, vilken (i likhet med fjärrvärmen) påverkas av vilken produktionsmix som föreligger vid en speciell tidpunkt. För jämförelsen mot fjärrvärme måste man ta i beaktande de lokala förutsättningar för produktion och distribution av fjärrvärme som finns hos den leverantör som man skulle köpa sin fjärrvärme ifrån. I tidigare studier framkommer att miljöargumenten ofta inte är den avgörande faktorn vid val av uppvärmningssystem (se till exempel Sernhed & Pyrko, ), men att miljöargumenten inte är oviktiga och ses som en extra bonus. Samtidigt finns det studier som visar att kundkraven på en miljövänlig värme verkar öka från kundföretag på grund av att dessa i sin tur vill hålla en bra miljöprofil mot sina egna kunder (Gode et al, 2009) 11. Studien syftar till att ta reda på hur utvalda målgrupper (eller deras kunder) resonerar när de står inför ett val att välja uppvärmningssystem, samt att ta reda på hur de resonerar kring fjärrvärmens miljövänlighet i förhållande till andra uppvärmningssätt och hur detta påverkar deras inställning till fjärrvärme. Vidare syftar studien till att identifiera vilka kunskapsluckor som finns hos målgrupperna om fjärrvärme och fjärrvärmens miljövärden, samt att ta reda på hur information om fjärrvärmens miljövärden erhålls och söks av målgrupperna i dagsläget. Genom att kartlägga vilka värden det är som är viktiga för olika målgrupper vid val av uppvärmningssystem kan miljövärdena sättas i relation andra faktorer, vilket ger en bild av gällande utgångsläge vid marknadsföring av fjärrvärme. Genom att analysera vilket utgångsläge som miljöfrågan har hos målgrupperna, blir det tydligare på vilket sätt som branschen och enskilda fjärrvärmebolag bör jobba vidare med kommunikation och marknadsföring av fjärrvärmens miljövärden. 1.3 Studiens mål och syfte Målet med föreliggande studie är att genom målgruppsanalyser öka förståelsen för hur målgrupperna bostadsrättsföreningar, fastighetsägare och byggherrar/exploatörer/konsulter tänker kring fjärrvärmens miljövärden, för att på så sätt ge ett underlag till branschen och medlemsföretagen för utveckling av strategier för hur miljövärdena ska kunna kommuniceras. De målgrupper som ingår i studien har valts ut i samarbete med Svensk Fjärrvärmes kommunikationsråd. 10 Sernhed, Kerstin & Pyrko, Jurek. (2006). Småhusägarnas syn på att köpa fjärrvärme. En studie av tillämpade försäljningsstrategier och kunders val vid konvertering från direktverkande el. Värmegles 2006:30 11 Gode, Jenny., Axelsson, Ulrik., Fejes, Jonas & Hagberg, Linus. (2009). Miljövärden och miljöprodukter för fjärrvärme och fjärrkyla. Fjärrsyn 2009:24 10

11 2 metod Ett kvalitativt angreppssätt har valts i denna studie där de identifierade målgruppernas inställning och kunskap om fjärrvärmens miljövärden har undersökts och analyserats med hjälp av fokusgruppintervjuer. Fokusgruppintervjuer används ganska ofta i marknadsundersökningar för att ta reda på olika målgruppers behov och önskemål när det gäller produkt- eller tjänsteutveckling Att fokusgruppintervjuer har valts som metod istället för till exempel enkäter beror på att behovet av att kunna ställa följdfrågor och möjligheten att fördjupa svaren anses vara viktigare än att komma fram till hur många som tycker si eller så i en viss fråga. Det är dessutom så att då fjärrvärmens miljövärden endast kan förstås genom ett systemtänkande så hade det varit svårt att utforma frågor i en strukturerad enkät som hade förståtts på likartat sätt för alla respondenter. Fokusgruppintervjuer kan dessutom möjliggöra att gruppen som helhet kommer längre i sina tankegångar än vad man gör i en enskild intervju, eftersom ett uttalande från någon i gruppen kan föda idéer och tankar hos övriga gruppmedlemmar att spinna vidare på. 2.1 Metoden fokusgruppintervjuer Metodiken fokusgruppintervjuer är en intervjuform där en mindre grupp utvalda personer samtalar och diskuterar runt ett förbestämt ämne, med en huvud fråga som är i fokus. Gruppdeltagarna har något gemensamt (ålder, kön, erfarenheter, etc.) och diskussionen leds av en moderator. Till stöd har moderatorn en intervjuguide som är utformad utifrån de huvudteman som ska beröras. Deltagarna medverkar som experter på sina områden och erfarenheter, vilket de tydligt informeras om i början av intervjun. De ska inte föra någon annans talan utan är utvalda att dela med sig med just sina erfarenheter och åsikter. För att diskussionen ska vara levande och hela tiden hållas igång bör deltagarna även informeras om att de gärna får spinna vidare på det du hör någon säga och tala fritt. Deltagarnas sammansättning och bekvämlighet med varandra, gruppens interna dynamik, moderatorernas förmåga att leda intervjun och frågeguidens utformning är faktorer som kan påverka intervjuns resultat. Sättet som frågorna ställs på är också av görande och ställer krav på moderatorns agerande. Resultaten kan sammanställas på olika sätt. Intervjun kan spelas in på band, skrivas ut i löpande text för att sedan analyseras utifrån värdebärande ord, vanligaste kommentarer, åsikter som speglar förutbestämda områden och så vidare. Ett annat sätt, som valts i denna utredning, är att under intervjun föra anteckningar och lägga tyngdpunkten på att ta med sådant man särskilt söker efter. Det hela avgörs av intervjuns syfte - vad man vill ha ut av sin fokusgrupp. Resultat kan användas för att söka idéer till förändringar, som ett sätt att följa upp genomförda förändringar, inför enkäter för att hitta bra frågor, som ett komplement till andra undersökningar eller, som i denna studie, för kvalitativ forskning. Viktiga steg i utformningen av en fokusgruppintervju är att bestämma syfte och mål med undersökningen, formulera en intervjuguide, rekrytera deltagare och moderatorer samt ordna en lokal. Sedan bestäms hur intervjun ska sammanställas (anteckningar, inspelning) samt hur resultaten ska redovisas och framför allt användas. Utifrån anteckningar från fokusgruppintervjuerna har materialet sedan analyserats med utgångspunkt från frågeställningarna i studien. 2.2 Målgrupper Studien bygger på strukturerade gruppdiskussioner med de tre målgrupperna bostadsrättsföreningar, fastighetsägare och byggherrar/exploatörer/ konsulter. Målgrupperna har valts ut i samarbete med Svensk Fjärrvärmes kommunikationsråd. De två första målgrupperna utgörs av viktiga kundkundgrupper för fjärrvärmebolagen. Den tredje målgruppen med byggherrar, exploatörer och konsulter är en målgrupp som har stor påverkan på val av uppvärmningssystem utifrån sina roller som byggare 11

12 eller rådgivare vid planering och projektering av nya områden eller vid renovering och tillbyggnad av befintliga byggnader. ser ut i de olika grupperna, samt vilken information som målgrupperna har behov av och i vilken form denna önskas. 2.3 Urval Urvalet av orter för gjordes i samråd med den referensgrupp som var knuten till projektet, Referensgruppen framhöll bland annat att det kunde vara viktigt att få med ett Stockholmsperspektiv eftersom konkurrensen med värmepumpar är extra hård här. I övrigt valdes flera av orterna efter möjligheten att samarbeta med några av referensgruppsmedlemmarnas fjärrvärmebolag. Urvalen av personer till de olika grupperna bostadsrättsföreningar, fastighetsägare och byggherrar/ exploatörer/konsulter gjordes främst genom fjärrvärmebolagens kundkontakter, men till en av fokusgrupperna användes även ett rekryteringsbolag med vana av att rekrytera till fokusgrupper. För redovisning av genomförande av fokusgruppintervjuer uppdelat på målgrupp, ort och energibolag som varit behjälpliga med kontakter, se Tabell Frågeställningar och analysverktyg Målet med gruppintervjuerna var att fånga upp om miljövärdena kan anses vara viktiga vid val av uppvärmningssystem, om fjärrvärme ses som ett miljövänligt alternativ och att fånga upp hur kunskapen Exempel på frågeställningar som togs fram för intervjuguiden: Vad är synen på fjärrvärmens miljövärden, vad vet man om miljövärdena, vad kan man, vilka kunskapsluckor finns? Av fjärrvärmens miljövärden, vilka är det som värdesätts, vilka anses betydelsefulla? Vilken information inhämtas från gruppen idag? Som analysverktyg togs följande frågor fram att besvaras: Vad är viktigt för BRF och Fastighetsägare när de väljer uppvärmningssystem? Beskriv vilka olika faktorer som anses viktiga vid val av uppvärmningssystem Beskriv hur dessa viktades i de olika fokusgrupperna Utgör miljövärdena en viktig konkurrensfördel? Vad är det som tyder på detta/inte tyder på detta i den generella diskussionen i fokusgruppintervjuerna? Vad tyder viktningen av faktorer på? MÅLGRUPP ORT ENERGIBOLAG Bostadsrättsföreningar Stockholm Norrenergi och Fortum Värme Malmö E.ON Värme Fastighetsägare Stockholm Norrenergi och Fortum Värme Mölndal Mölndal Energi och Göteborg Energi Byggherrar/exploatörer Mölndal Mölndal Energi och Göteborg Energi /konsulter Linköping Tekniska Verken i Linköping Tabell 1: Urval av fokusgrupper med avseende på målgrupp, och energibolag som varit behjälpliga med kontaktuppgifter. 12

13 Hur ser målgruppernas ramkonstruktioner kring miljövärden ut? Vad är det för miljövärden som tas upp av de olika målgrupperna? Vilket upplevs vara det miljövänligaste uppvärmningssystemet? Har målgruppen en systemsyn så att de förstår fjärrvärmens miljövärden? Vad är det i fokusgruppintervjuerna som tyder/inte tyder på detta? Vilka kunskaper har målgrupperna? Vilka kunskapsluckor finns? (Kunskap om och förståelse av system, begrepp eller processer) Varifrån hämtar målgruppen sin information om olika uppvärmningssätt? Kanaler Källor Hur värderas den miljöinformation som erhålls från fjärrvärmebolagen? Vad finns? Vad används? Vad vill man ha? från referensgruppen och Svensk Fjärrvärme att vara med som åhörare. Vid alla sex fokusgruppintervjuer fanns åhörare med, antalet varierade från en deltagare till fyra som mest. Åhörarna fick instruktioner om att hålla låg profil och endast presentera sig vid namn och bolag/arbetsplats när de kom in i rummet, men ej med titel eller liknande för att inte påverka gruppen mer än nödvändigt. Under huvuddelen av intervjuerna hade åhörarna instruktioner om att sitta tysta och enbart lyssna, men i slutet gavs möjlighet att ställa frågor till intervjudeltagarna, samt att svara på deltagarnas frågor. Till den första fokusgruppen med bostadsrättsföreningar, kontaktades kunder till Norrenergi och Fortum Värme. De båda energibolagen fick i uppgift att ta fram listor med kundkontakter som sedan kontaktades av projektgruppen, först genom ett brevutskick, sedan per telefon för att undersöka intresset av att deltaga. Fokusgruppen hölls på kvällen Samma upplägg användes även för den andra fokusgruppen som då var med fastighetsägare, där intervjun hölls under lunchtid den Till fokusgruppintervjuerna med byggherrar, exploatörer och konsulter kompletterades intervjuguiden med följande frågor: Hur har diskussionen gått angående uppvärmningsval under något av era senaste projekt? Berätta hur detta har gått till. Hur påverkar de nya byggreglerna valet av uppvärmningssystem? Hur påverkar olika miljöklassningar av byggnader valet av uppvärmningssystem? 2.5 Genomförande Fokusgruppintervjuerna genomfördes på dagtid för grupperna fastighetsägare och byggherrar/ exploatörer/konsulter. För bostadsrättsföreningarna genom fördes intervjuerna på kvällstid då detta antogs underlätta deltagande. Vid fokusgruppintervjuerna inbjöds även representanter från de energibolag vi samarbetat med, samt Till fokusgruppintervjun med bostadsrättsföreningar , som genomfördes i Malmö, kontaktades föreningar utifrån en kundlista som erhållits från E.ON. Då kundkontakterna inte var uppdaterade var det svårt att nå rätt personer med utskick och telefonsamtal och därför anlitades även ett rekryteringsbolag för rekryteringen som hade egna uppgifter på styrelsemedlemmar i bostadsrättsföreningar. Den fjärde fokusgruppintervjun med fastighetsägare hölls i Mölndal under lunchtid med kunder till Mölndal Energi och Göteborg Energi. Även den femte fokusgruppintervjun med byggherrar/entreprenörer/konsulter hölls i Mölndal hos Mölndal Energi under lunchtid den Kontakter togs enligt kundlistor/kontaktlistor som erhållits från de båda energibolagen. Först skickades en inbjudan per brev eller , därefter kontaktades kontaktpersonerna per telefon. Mölndal Energi var även behjälpliga med direkt kontakt i några fall med konsulter som rekryterades till fokusgruppen. Efter fokusgruppintervjuerna bjöds deltagarna på ett 13

14 studiebesök på Riskullaverket. Den sista fokusgruppintervjun hölls med byggherrar/entreprenörer/konsulter på Gärdstaverket på Tekniska Verken i Linköping. Gruppinter vjun hölls under lunchtid och deltagarna erbjöds efteråt att följa med på en guidad tur på Gärdsta verken. Rekryteringen sköttes övervägande av Tekniska Verken. Vid samtliga intervjuer serverades matiga mackor eller smörgåstårta, dricka, kaffe/te och godis. 2.6 Värdering av metodik Vid gruppdiskussionen i fokusgruppintervjuerna kunde perspektivet på ämnet breddas jämfört med om intervjuerna hade genomförts vid enskilda intervjuer med deltagarna. Detta då deltagarna kunde föra fram sina åsikter samtidigt som de andra lyssnade och kunde fylla på med egna erfarenheter. Interaktionen mellan deltagarna gav med största sannolikhet ett större djup i svaren på frågorna som nu blev belysta ur flera perspektiv, trots att grupperna inte var så stora. Ett stort mervärde gav även åhörarnas input, efter att dessa hade bjudits in att ställa och besvara frågor i slutet av fokusgrupp intervjuerna. Studiens kvalitativa art med urval av intervjupersoner för två fokusgruppintervjuer per målgrupp innebär att det är osäkert huruvida de resultat som framkommer kan sägas vara av mer allmängiltig karaktär för målgruppen, eller endast gäller för de grupper som har intervjuats. Resultaten från fokusgruppintervjuerna visar på många likheter mellan grupperna inom samma målgrupp men uppvisar också vissa skillnader som antingen kan bero av att lokala förutsättningar påverkar attityderna hos de medverkande och påverkar relationen till energibolagen, eller också kan bero på slumpmässiga faktorer i litet underlag. För att se om resultaten i denna studie är mera allmängiltiga skulle studien kunna utökas med ytterligare någon eller ett par fokusgruppintervjuer på andra orter. 14

15 3 resultat bostadsrättsföreningar 3.1 Gruppsammansättning Två fokusgruppintervjuer hölls med bostadsrättsföreningar, en i Stockholm och en i Malmö. I fokus gruppen i Stockholm deltog nio personer och fyra åhörare från Fortum Värme och Norrenergi, deltagarna var enbart män. Storlekarna på bostadsrättsföreningarna varierade i innehav av lägenheter på mellan 19 och 735 lägenheter. I fokusgruppen i Malmö deltog fem personer, samt en åhörare från E.ON Värme. Av deltagarna var en kvinna och övriga män. Storleken på bostadsrättsföreningar varierade mellan 15 och 54 lägenheter. 3.2 Fjärrvärmens miljövärden som konkurrensfördel För att kunna avgöra om fjärrvärmens miljövärden kan ses som en konkurrensfördel för målgrupperna genomfördes en övning där gruppen tillsammans fick komma upp med vilka faktorer som är viktiga vid valet av uppvärmningssystem. För att komma ifrån problematiken att de medverkande kanske inte alls hade varit delaktiga eller suttit i styrelsen när valet av uppvärmningssystem gjordes i respektive bostadsrättsförening, fick gruppen i uppgift att utgå ifrån vad som hade varit viktigt om de skulle kunna göra ett nytt val i dag, det vill säga om de hade kunnat börja med ett blankt papper. För bostadsrättsföreningarna i Stockholm kom följande faktorer upp: Ekonomi: Ekonomi var den första faktorn som nämndes, men det ska tilläggas att även flera av de andra faktorerna kommer in på begreppet ekonomi, såsom tillgänglighet och säkerhet då krångel leder till ökade kostnader. Det lång siktiga energipriset och hur skatter nu och i framtiden kommer att påverka utvecklingen av energi priserna var funderingar som kom upp. Tillgänglighet: Med tillgänglighet avser man framförallt leveranssäkerheten, att man alltid kan få värme när man behöver. Säkerhet: Säkerhet hänger ihop med stabilitet, support, tillgänglighet och hållbarhet Stabilitet: Ett stabilt system är önskvärt, även vid avbrott vill man ha kvar värme, samt vill man ha trygghet i leveranserna Miljö: När miljövänlighet kom på tal funderade intervjupersonerna om miljödiskussionen kommer att förändras framöver, man betalar till exempel mer för ekologiska varor, kommer man att vara beredd på att göra det om det blir liknande möjligheter att välja bra miljöval för fjärrvärme? Enkelhet: Med enkelhet menades att underhållet av värmesystemet ska vara enkelt och det sågs som en fördel om andra kan hoppa in och sköta systemet, samt att det finns tydliga drifts- och skötselinstruktioner Långsiktighet: Här togs upp att uppvärmningssystemet ska ha lång livstid och god prestanda över livstiden, det ska finnas en långsiktighet både vad det gäller tekniska lösningar och den service som är kopplad till systemet. Valfrihet: Vikten av att kunna välja togs upp. För fjärrvärmens del är man ju hänvisad till endast en leverantör i dagsläget, men möjligheten att kunna välja leverantör var inte det enda som avsågs i diskussionen. Man tog även upp vikten av att kunna ta del av processer, att ha en dialog med sitt fjärrvärmebolag och olika förhandlingsmöjligheter när det gäller pris och utrustning. För att verkligen ställa det på sin spets, vilka faktorer som är avgörande vid ett val av uppvärmningssystem, fick deltagarna tre runda klisterlappar var som de skulle fördela på de olika alternativen. Två prickar skulle fördelas till den viktigaste faktorn och en till den näst viktigaste. Resultatet av denna övning blev att ekonomi fick klart flest prickar, följt av enkelhet och säkerhet. Miljö fick inte en enda prick: Ekonomi (15) Bekvämlighet/enkelhet (5) Säkerhet (3) Trygghet/stabilitet (1) De ekonomiska aspekterna är avgörande för valet av uppvärmningssystem menade samtliga i gruppen. 15

16 Vi följde upp på resultatet kring varför miljö inte fick en enda prick och det svar vi fick var att styrelserna egentligen aldrig hade tagit reda på hur pass starkt mandat de har från medlemmarnas sida att välja miljöriktiga lösningar. Man hade inte ställts inför situationen att behöva fråga medlemmarna om de var villiga att betala mer för miljövänliga produkter och därför visste man inte vad medlemmarna egentligen tyckte i denna fråga. Denna inställning verkade vara allmänt vedertagen i gruppen. Det uppstod en diskussion om vad som är rimligt och vad som är viktigt för en styrelse att tänka på när det gäller demokratiska processer i föreningarna. Här sade styrelsemedlemmarna att de å ena sidan måste vara ödmjuka mot medlemmarna och lyssna in vad de som bor i huset vill, men att det å andra sidan skulle vara ett misstag om alla alltid ska involveras i olika beslut. Det finns dessutom alltid nejsägare som försvårar förändringar. De medverkande menade att styrelsen har stora mandat att ta sådana här typer av beslut som till exempel val av uppvärmningssystem och därför skulle man egentligen som styrelse kunna låta miljövärdena få bli en faktor som i högre grad får vara vägledande för besluten. Bostadsrättsföreningarna i Malmö ställdes inför samma övning som bostadsrättsföreningarna i Stockholm och följande faktorer ansågs som viktiga i valet av uppvärmningssystem i denna grupp: Ekonomi: Ekonomi ansågs vara viktigt i alla sammanhang. Upplevelsen i gruppen var att man tyckte att energikostnaderna hade stuckit iväg på senare år och att de ekonomiska argumenten därför blir ännu viktigare i framtiden. Miljö: Miljö togs upp som en viktig faktor vid valet av uppvärmningssätt och här uppkom en diskussion om att intresset för miljö kanske en generationsfråga. Gruppen hade inställningen att yngre generationer tycker att miljö är viktigare än äldre generationer. Den yngre generationen är dock inte villig att engagera sig mer detta bristande intresse märks till exempel i sopsorteringen miljöintresset visar sig framförallt genom att man är mer villig att betala för miljö, att man kan så att säga köper sig fri. Enkelhet: När det gäller enkelhet säger man att driften ska vara lättskött och systemet ska vara bekymmerslöst. Man ska inte behöva ha en drifttekniker som springer att slippa detta har även ett ekonomiskt värde. I diskussionen framkom att fjärrvärmen fortfarande upplevs som enklast. Pålitlighet: Med pålitlighet avsåg man framförallt leveranssäkerhet. Funderingar som uppkom i gruppen var att leveranssäkerheten kanske inte värderas så högt eftersom man tar denna för given. Hade man upplevt mycket störningar så hade nog denna punkt upplevts som ännu viktigare och fått fler prickar i övningen, trodde gruppen. Ren inomhusmiljö: Här framförs att fjärrvärme inte ger upphov till smuts inomhus som vissa andra uppvärmningssystem gör. När gruppen fick i uppgift att sätta två prickar på det viktigaste och en prick på det näst viktigaste blev utfallet följande: Ekonomi (8) Enkelhet (5) Miljö (2) När alternativet miljö diskuterades lite mer grundligt framkom funderingar kring att man kanske inte ser fjärrvärmens miljövärden så tydligt. Någon minns hur det var förr med utsläpp av stoft och lukt från egna vedpannor och oljepannor och säger att detta är nog något som man inte tänker på längre. Den person som satte miljö som viktigast tycker att detta är en viktig framtidsfråga. Hade vi inte haft fjärrvärmen, så hade vi haft stoft och lukt, man tänker inte på det längre. Det uppstod en diskussion om vems ansvar som miljön egentligen är, gruppen tyckte att mycket ansvar läggs ut i ledet, men att det egentligen är de stora som borde gå i bräschen. 3.3 Målgruppens ramkonstruktioner kring fjärrvärmens miljövärden För att få en bild av hur deltagarna tänker kring miljöpåverkan från uppvärmning ombads de två olika grupperna att ange vilket uppvärmningssystem som de ansåg var det miljövänligaste. Syftet med denna fråga var dels att se om fjärrvärme skulle komma upp i denna diskussion och dels att få en förståelse 16

17 för vad man har för föreställningar kring olika uppvärmningssätts miljövärden eller miljöpåverkan. I fokusgruppintervjun som hölls i Stockholm med kunder från Norrenergi och Fortum framkom följande förslag: Bäst för miljön är att inte konsumera alls. Därför är lågenergihus, passivhus och plushus som knappt behöver något uppvärmningssystem det bästa. Solenergi måste annars vara det bästa, men detta anses inte vara ett realistiskt alternativ i Sverige. Fjärrvärme kom också upp på förslag, med invändningen att det kanske är det bästa just nu, innan annan teknik blir tillämpbar. Bergvärme såg man också som miljövänligt, med inlägget att det fordras en viss elenergitillförsel för att få upp värmen. Kombinationen vattenkraft och fjärrvärme Kärnkraft, flera i gruppen gav uttryck för en positiv syn på kärnkraft och menade att den hade få negativa konsekvenser för miljön. Fjärrvärme - fastbyggd i systemet, nackdel för små bostadsrättsföreningar, det är inte så lätt att tacka nej till fjärrvärme, du sitter fast i dåliga avtal om du skulle vilja ta dig ur om du till exempel vill har värmepumpar, du är fastsvetsad vid din fjärrvärmeleverantör Vi har val att ha fjärrvärme som spetsenergi tillsammans med värmepumpar (olika åsikter i gruppen, några berättar att det fungerar bra med avtalen, andra har inte samma åsikter). Luftvärmepumpar som komplement till fjärr värmen, kanske även ska installera solvärmefångare och därefter marklagrare av ekonomiska skäl, men även miljötänket att man ska minska sin förbrukning. Kärnkraftverk där man återanvänder spillvattnet till fjärrvärme! Några av dessa saker som framkom extra tydligt och som handlar om bostadsrättsföreningarnas syn och önskemål vad gäller fjärrvärmebolagens utbud av produkter och tjänster var att: Det kan konstateras att det inte fanns någon enhetlig syn på vad som är det mest miljövänliga uppvärmningssystemet, även om förslaget att ha ett hus som knappt behöver någon uppvärmning blev allmänt accepterat i gruppen. Om fjärrvärme som uppvärmningssystem sades följande: 1. bostadsrättsföreningarna vill ha hjälp av sitt fjärrvärmebolag att spara energi. 2.de vill ha större flexibilitet och valfrihet att kunna kombinera olika uppvärmningssystem. Att fjärrvärmebolagen satsar på energibesparande åtgärder hos kunderna sågs som ett sätt att göra fjärrvärmen mer miljövänlig. Just nu kanske det bästa, men i framtiden kan det komma sätt som är mer miljövänliga. Det finns ingen identitet mellan fjärrvärme och miljövänlighet, fjärrvärme är bara en distributionsform. Fjärrvärmens miljövänlighet beror på hur leverantören tillverkar sin värme. Om man inte eldar olja så är fjärrvärmen miljövänlig Måste beakta att bränslet till fjärrvärmeproduktionen måste transporteras Fjärrvärmeleverantören borde bli bättre på att tjäna pengar åt sina kunder genom att hjälpa dessa att minska energiförbrukningen. Förbränning av sopor känns bra, känns vansinnigt att kommunen samlar in matavfall (när de måste köra runt för att plocka upp avfallet). I den andra fokusgruppen med bostadsrättsföreningar som genomfördes i Malmö med kunder till E.ON nämndes följande vid frågan om vad som utgör det miljövänligaste uppvärmningssystemet: Vind och sol. De källor som inte spyr ut något. Sol. Här såg man följande fördelar Inga avgaser, ingenting i luften, inget avfall. Man behöver inte transportera över halva världen. Samtidigt funderade man kring det faktum att vi i Sverige inte har samma förutsättningar som i soligare länder att använda solenergin. Vågenergi? Någon som har hört om experiment i Skottland. Vindmöllorna trycker de ju ut! Men vinden blåser inte alltid när man behöver energi. 17

18 Fjärrvärme nämndes inte som det miljövänligaste uppvärmningssättet i denna fokusgrupp. I denna grupp handlade föreställningarna framförallt om förnybar energiproduktion med källor som inte ger upphov till utsläpp genom förbränning. Man tog inte upp resurshushållningsperspektivet och tänkte inte på användningen i form av primärenergi, utan föreställningarna om miljöpåverkan handlar mer om de synliga utsläppen. Om fjärrvärme och miljöpåverkan sades dock: Om alla hade haft egen panna, så hade det varit mycket sämre. Ingenjörer kan ställa in så att det funkar bra. Jo, håller med. Visserligen är det inte helt miljövänligt med fjärrvärme, men man samlar det till ett ställe. I Skåne är inte bergvärmepump ett alternativ då det inte finns så mycket till berg, så fjärrvärme är det dominerande alternativet. med att valmöjligheterna inte finns, så funderar jag inte på det. Om Fortum väljer att förbränna något så är det valet de har. Detta föranledde till en diskussion om hur mycket man är beredd att betala för valfrihet att kunna köpa miljövänlig fjärrvärme. Intervjupersonerna menade att fjärrvärmeleverantörerna måste vara försiktiga. Som bostadsrättsförening skulle de inte vara beredd att betala mer. Det är den totala konkurrensen som är intressant. Många i gruppen uttryckte ett intresse av att installera individuell värmemätning och man såg detta som en naturlig verksamhet för fjärrvärmebolaget att engagera sig i. Kopplat till systemsyn kan här konstateras att bostadsrättsföreningarna inte nämnde några problem med systemgränser och hur dessa skulle behöva förändras med tanke på att systemgränserna idag för fjärrvärmeleverantörens ansvar stannar vid värmeväxlaren. I Malmö framkom följande: 3.4 Målgruppens förmåga till systemsyn För att kunna kommunicera fjärrvärmens miljövärden är det viktigt att få en förförståelse för vad målgruppen har för kunskap och om de har tillräcklig systemsyn för att förstå fjärrvärmens miljövärden. En analys har gjorts av vad det är i innehållet fokusgruppintervjuerna som tyder eller inte tyder på en sådan systemsyn, vilka kunskaper som målgrupperna har och vilka kunskapsluckor som kan identifieras. Följande kom fram från intervjun med bostadsrättsföreningar i Stockholm: Bostadsrättsföreningarna förstod att fjärrvärmen bara är ett distributionssystem och att det spelar roll vad fjärrvärmebolaget har för bränslemix. Kunskapen om vilken bränslemix som Fortum respektive Norrenergi har var relativt god, men det var inte alla i gruppen som hade denna kunskap. En fråga uppstod om det verkligen är intressant att veta med vilka källor som fjärrvärmen produceras. Det fanns här en inställning hos några i gruppen att detta skulle vara mindre intressant på grund av att de inte känner att de kan påverka den. I och Styrelsemedlemmarna i de olika bostadsrättsföreningarna hade ganska dålig kunskap om vilken bränslemix som deras fjärrvärmebolag hade. Tycker man att det är intressant att veta om bränsle mixen? Här fanns en inställning hos några i gruppen att det var mindre intressant på grund av att de inte kände att de kunde påverka den. Det är klart att det kan vara intressant, men vi kan ju inte påverka någonting. Vi sitter ju där med systemet. Detta debatterades dock i gruppen: Så kan man ju inte säga. Är det tillräckligt många som tycker så kan man ju det. Konsumentmakt. Men E.ON bryr sig ju inte om att gå över till ett renare bränsle, de tar ut kostnaden på oss kunder. Om man hade kunnat göra val utifrån ursprung så skulle inte betalningsviljan vara så stor för bättre miljöval: Om man skulle kunna välja bränslemix skulle vi göra det, men ekonomin är det viktigaste du kan inte sälja dyrare energi, inte i en bostadsrättsförening. Det väljs bort, miljötänk i all ära, men det får inte kosta något. En annan fundering som framkom var följande: Funderar på om miljödiskussionen kommer att förändras framöver, man betalar t.ex. mer för ekologiska varor. Vi 18

19 ställs aldrig inför situationen att behöva fråga medlemmarna om de ska betala mer för miljövänliga produkter, det är inte säkert att alla medlemmar tycker samma sak (de kanske skulle kunna betala mer). De flesta av styrelsemedlemmarna sade att de skulle ha svårt att förklara hur fjärrvärmesystemet fungerar om de blev ombedda att förklara detta för någon. I Malmö visste man inte om att man kunde ha värmepumpar i fjärrvärmenätet. Detta var en nyhet för dem. Man förstod inte varför fjärrvärmebolaget vill ha en så låg som möjligt och man retade sig på flödestariffen. Varför vill E.ON ha tillbaka så kallt vatten som möjligt? Det förstår inte jag. Jag skulle behöva ha detta förklarat. 3.5 Information, utgångsläge och informationsbehov Varifrån hämtar målgruppen sin information om olika uppvärmningssätt? Detta var något som skiljde sig åt mellan de två fokusgrupperna i Malmö och Stockholm. I Malmö uttryckte gruppen att de fick sin mesta information från media, medan man i Stockholmsgruppen sade att kunskaper och information kommer mest från det egna intresset och att man läst sig till en del, framförallt i olika tidskrifter. Ny Teknik verkade vara en allmänt använd källa i denna grupp. Någon refererade till sin utbildning. bergvärme och fjärrvärme skulle vara önskvärt. Vi får ganska mycket skriftlig information. Vi ser inga problem att få dit någon för presentation om det behövs. Vi skulle vilja ha ett större samarbete mellan fastighetsägare och fjärrvärmeproducenten. Bra relationer efterfrågas. Styrelsemedlemmarna vill gärna få tips och ha en bra dialog med direkta kommunikationsvägar. Förut ringde fjärrvärmebolaget upp, svarade på mail. Nu är det ofta bostadsrättsföreningarna som måste ta kontakt först. Vi skulle vilja ha ett uppföljningssamtal varje år, då någon konsult från Norrenergi kommer ut och ser över förbrukningen och kostnaderna. Vi vill få rekommendationer och vi skulle vara beredda på att betala för konsulttiden! Initiativet till kundsamtalet ska komma från leverantören. Det förefaller råda samsyn om detta i gruppen. Vi skulle vilja ha jämförelsedata kilowattimme för hela Stockholm Vi skulle också vilja ha energispartips kring vad vi kan förbättra för att spara energi. Det är tydligt att de medverkande vill ha mer kontakt med sin leverantör än vad de har i dagsläget. Bostadsrättsföreningarna vill att fjärrvärmebolaget ska ta initiativet till kontakten, gärna i form av ett årligt samtal där man går igenom förbrukningen och vad som ser ut att kunna förbättras. I Malmögruppen framkommer följande: En annan fråga kopplat till information rörde kontakten med fjärrvärmebolaget. Vad har man för kontakt idag med sitt fjärrvärmebolag och har man några önskemål kring hur denna kontakt skulle kunna utvecklas? I Stockholmsgruppen framkom följande: Det är ju framförallt fakturan, och så finns det ju hemsidor (internet) att kolla på. Man kan även själv ta kontakt och ringa om det behövs. Vi skulle gärna vilja ha en presentation. En affärs idé kring hur man skulle kunna kombinera Den kontakt som man har med E.ON sker framförallt genom fakturan. Någon har blivit uppringd kring förfrågan att ingå vid en kundgruppsdiskussion inför omläggning av prismodell. Detta upplevdes som positivt. Man tar upp att det inte är helt lätt för fjärrvärmebolaget att få till informationsträffar med de boende: Om jag hade suttit i E.ONs kläder så hade jag inte satsat så mycket på det eftersom intresset från medlemmarna kommer att vara litet. Vi har svårt att få medlemmar att komma till våra egna årsmöten. E.ON skulle ju förstås kunna nå ut på HSB Malmös årsstämma. Då hade man ju kunnat 19

20 informera om sina framtidsplaner. Där är det rätt mycket folk. När jag har varit hos dem (E.ON) har det fungerat bra. Och ringer man och berättar, så kommer de tillbaka. Och serviceavtalet fungerar bra. En möjlighet till kundkontakt som E.ON inte nyttjar särskilt väl idag är med de kunder som har köpt serviceavtal. I fokusgruppintervjun framkommer följande förslag: Under servicegenomgången av värmecentralen skulle man ju kunna få vara med! Det är ju ganska opersonligt som det fungerar idag när de inte ens meddelar när de kommer. Det finns säkert folk i föreningen som skulle tycka det vara spännande att få vara med när man gör service på fjärrvärmeväxlaren. E.ON har ett nyhetsbrev som kunder kan få via mejl. Kundernas respons på denna var: Den information som jag får via mejl, den ger inte någonting för mig Nu har de stängt Karlshamn, nu har det gjort det... jag vet inte vem det är för?! Liknande reaktion kommer från en annan intervjuperson: Ja, den har jag också. Det är för mycket. Det är en information som egentligen inte intresserar mig. Frågan ställdes om man är inne på E.ON:s hemsida något. Svaren var att man tittar på sin förbrukning ibland genom den applikation som E.ON har för sina kunder: Nej, bara på driften. Ja, vi tittar på förbrukningen. Det är ju trevligt att man kommer åt sin förbrukning. Men fakturan är ju ett jäkla skit. I denna grupp kan konstateras att bostadsrättsföreningskunderna och energibolaget inte har så särskilt mycket kontakt, men när kunderna väl vänder sig till fjärrvärmebolaget så tycker de att de får god service. Man skulle gärna vilja höra vad E.ON har för framtidsplaner och hur detta påverkar miljön, men man inser också att det kan vara svårt att nå ut till den egna målgruppen, då det är svårt att få de boende intresserade och engagerade. Nyhetsbrevet som vissa prenumererar på tycker man innehåller information som inte upplevs som särskilt intressant för den egna målgruppen. I Malmö får bostadsrättsföreningarna frågan om de upplever att deras fjärrvärmebolag har en miljöprofil. Det förefaller här som att personerna som deltar inte vet om vilka satsningar som E.ON gör som påverkar miljön på ett positivt sätt: Ja, men jag vet inte om de lever upp till det. Jag skulle tro att de har det, men jag vet inte. Om jag tänker på E.ON tänker jag inte på miljövänlighet. Det är ett par år sedan jag hörde den här professorn som sa att det var dåligt att Malmö Stad sålde av fjärrvärmen. Så jag tänker att de är ganska dyra. Vattenfall och E.ON är stora och har monopol. Jag upplever att det är satt i system med felen. De vill tjäna pengar. Jag upplever inte att man gör något för miljön, inte tar av sin vinst, utan de tar ut det på kunderna. Det känns inte som att kommunen och staten sätter krav på energibolagen. Kolkraft i Europa. Varför upplever vi det så? Det kanske är för att vi kan för lite? Ja, vi söker ju inte upp kunskapen. Man konstaterar å ena sidan att fjärrvärmebolaget inte upplevs ha någon miljöprofil, å andra sidan tycker man att man vet för lite om E.ON:s satsningar för att kunna avgöra om de har en miljöprofil eller inte. Men vad skulle då behöva göras för att fjärrvärmebolaget ska uppfattas som miljövänligt? Så här svarade gruppen: De skulle behöva berätta hur deras planer och investeringar ser ut ur miljösynpunkt. Då skulle vi veta mer. Måste informera på ett mer lättförståeligt sätt. Det får vara både på nätet och i pappersform. Vi kan ju inte ta tösabiten här från E.ON att komma ut till alla (avser åhöraren från E.ON som var med under fokusgruppintervjun). Det får inte vara för långt. Vilka olika bränslen har man? Vad har man för planer fram att förbättra sin bränslemix? Någon invänder att: Det är inte säkert de vill tala om det. Man efterfrågar alltså en förenklad, kort och koncis information om de framtida planerna för att förbättra miljövärdena. 20