Försvarshögskolan Årsredovisning 2001

Transkript

1 Försvarshögskolan Årsredovisning 2001 Sida 1

2 Innehåll Sida Översikt Året i sammandrag 4 Organisation och personal 7 Resultatredovisning 10 Utbildning 11 Forskning 18 Övriga mål och krav på återrapportering 24 Årsbokslut 36 Noter 38 Finansieringsanalys 43 Anslagsredovisning 44 Sammanställning av väsentliga uppgifter 45 Styrelsen 46 Bilagor 1. Stabsprogrammet Chefsprogrammet Fackprogrammet Högre totalförsvarsutbildning Civila programmet i statskunskap Övriga kurser Pedagogisk utbildning och vidareutbildning Redovisning av området Informationsoperationer 63 Sida 2

3 ÖVERSIKT Försvarshögskolan och Militärhögskolan fusioneras till en myndighet. Institutet för Högre totalförsvarsutbildning och Institutionen för civil beredskap bildas. Forskningsutvecklingen fortsätter. Försvarshögskolan och Försvarsmakten begär att högskolan skall få examinationsrätt för akademisk yrkesexamen. Parallellt med detta påbörjas ett fyraårigt projekt rörande kvalitetssäkring ett led i meritvärderingsarbetet inför Högskoleverkets bedömning av Försvarshögskolan under Högskoleverket genomför på regeringens uppdrag en bedömning av hur Försvarshögskolans nivåhöjande officersutbildning och kompetenshöjande utbildning inom de civila delarna av totalförsvaret förhåller sig till likartad utbildning inom högskolan vad avser nivå och kvalitet. Resultatet av bedömningen blir en stor framgång för skolan. En total förändring av chefs- och stabsutbildning genomförs till formen och till stor del även till innehållet. Utbildningen organiseras enligt gängse högskolemönster i program, bestående av kurser, och görs generell så att den kan vara aktuell även tio år efter avslutade studier En ny verksamhetsidé och vision utarbetas och fastställs. Verksamhetsidén är att Försvarshögskolans uppgift är att genom forskning och utbildning bidra till en ökad nationell och internationell säkerhet. Visionen tar sikte på att skapa ett universitet i världsklass med inriktning mot nationell och internationell säkerhet. Den vetenskapliga grunden förstärks bl a genom att ytterligare tre professorer anställts under året. Skolans internationella kontaktytor ökar i stor omfattning Efter 1999 års satta vision har ytterligare steg tagits mot FHS framtida mål. Inte minst vad gäller ansökan om examensrätt. Vad gäller utbildningen på FHS har det hänt mycket: de militära programmen har funnit sin form, ett nytt program statsvetenskap har startat och fackprogrammet har blivit en vedertagen och expansiv del av Försvarsmaktens utbildningssystem. FHS har under det gångna året såväl utvidgat som befäst de internationella kontakterna och den internationella verksamheten har varit ett mycket intensivt och händelserikt år. Försvarsmaktens ekonomiska svårigheter påverkade året och även utvecklingen för kommande år mycket. Reduceringar i lagda beställningar och aviserade minskningar för kommande år, ledde till ett omfattande översynsarbete som fullföljdes med beslut om en förändrad organisation. Matrisorganisationen har övergivits och en linjeorganisation med tydligare ansvarsförhållanden har skapats. Inriktningsbeslut om FHS framtida lokalisering i Stockholm har fattats och planeringen för flyttning till nybyggda lokaler på KTH-området har påbörjats. Inom utbildning och forskning har huvudämnet Krigsvetenskap etablerats. Stabs- och chefsprogrammet har förändrats och anpassats mot en framtida kandidatexamen med krigsvetenskap som huvudämne. Sida 3

4 ÅRET I SAMMANDRAG Året 2001 har varit ett händelserikt år med omfattande utbildningsuppdrag och en utvecklad forskningsverksamhet, inte minst inom det Krigsvetenskapliga området. Skolans olika uppdrag har lösts framgångsrikt. Speciellt förtjänar att framhållas att chefs- och stabsprogrammen tycks ha funnit en lämplig form vilket framgår såväl av genomförda studerandevärderingar, lärarnas bedömning som av FM uppskattning av de officerare som skolan utbildat. Försvarsmaktens ekonomiska svårigheter påverkade dock tidigt under året verksamheten vid Försvarshögskolan. Önskemål från Försvarsmakten om reduceringar i beställningarna under året och aviserade minskningar för kommande år, ledde till ett översynsarbete under våren av skolans verksamhet. Direkt efter semesterperioden fullföljdes arbetet med beslut om en förändrad organisation. Matrisorganisationen har övergivits och en linjeorganisation med tydligare ansvarsförhållanden har skapats. Organisationsförändringen har också inneburit årliga besparingar i storleksordningen 4 miljoner i framtiden. FHS framtida lokalisering i Stockholm har utretts under året. Efter styrelsens godkännande i oktober har nu detaljplaneringen med flyttning till nybyggda lokaler på KTH-området påbörjats. Den planerade omlokaliseringen bedöms förutom avsevärda besparingar också kunna leda till ett kraftigt utökat samarbete med KTH. Möjligheter föreligger också att utveckla ett svenskt säkerhetspolitiskt campus i samverkan med bl a Utrikespolitiska Institutet. Ett antal projekt och verksamheter bör framhållas. Under året har, på uppdrag av Statens Kvalitets och Kompetensråd (KKR) och i samverkan med universiteten i Uppsala och Leyden, ett mastersprogram med inriktningen strategisk utveckling av statsförvaltningen påbörjats. Ett samarbete med The Geneva Institute of Democratic Control of Armed Forces, DCAF, har också inletts. Tonvikten har där under året legat på att bidra till ett projekt syftande till att främja den demokratiska kontrollen och styrningen av såväl de väpnade styrkorna som olika säkerhetsorgan i Jugoslavien. Inom ramen för samarbetet mellan de Nordiska försvarshögskolorna har ett projekt påbörjats i syfte att bättre utnyttja varandras kompetenser Huvudämnet Krigsvetenskap har etablerats. Två professorer har anställts och utvecklingen av ett forskningsprogram för ämnet har påbörjats. Chefs och Stabsprogrammen har redan under året förändrats och anpassats till utbildning för kandidatexamen med krigsvetenskap som huvudämne. Fackprogrammet har inte utvecklats kvantitativt i den grad som var förväntat främst pga Försvarsmaktens svårigheter att avdela ekonomiska resurser samt att sända elever till programmet. Forskningen har utvecklats positivt och utgör nu en både stabil och växande verksamhet vid skolan. Under året har det varit en god rekrytering till forskningssidan samt en ökad knytning Sida 4

5 mellan forskning och utbildning. Glädjande har även varit det ökande intresse, både nationellt och internationellt, som visats för Försvarshögskolans forskning. Samverkan med olika utländska institutioner, militära och civila, samt de internationella aktiviteterna vid FHS har ökat ytterligare under året. Vissa av skolans projekt, bl a de internationella krishanteringsveckorna under oktober röner fortsatt mycket stor internationell uppmärksamhet. Konferensserien Challenges to Peacekeeping har varit en stor framgång. Projektet har bidragit till att identifiera ett antal problem förknippade med fredsbevarande operationer. Årets konferenser som hållits i Tokyo, Buenos Aires och Canada har rönt mycket stor internationell uppmärksamhet och uppskattning. För FHS del har projektet inneburit stora good-will vinster och skapandet av ett internationellt kontaktnät inom detta ämnesområde. Projektet kommer avslutas med att en rapport överlämnas till FN:s generalsekreterare i New York i april Ett nytt personalredovisningssystem Pallaso har införts och ekonomiredovisningssystemet Copernicus har utvecklats. Vissa samkörningsproblem mellan de båda systemen, som inledningsvis förevarit, kommer att arbetas bort under år En god grund för snabb och effektiv uppföljning av verksamheten har därmed lagts. Modellen med intäktsfinansiering fungerar i huvudsak väl. FHS har under året hemställt om ändring vad avser PfP-utbildningarnas finansiering via avgifter, utan positivt resultat. Året har ånyo visat att nuvarande finansieringsmodell ger mycket osäkra planeringsförutsättningar varför stor risk föreligger att skolan inte i framtiden klarar att upprätthålla nödvändig kompetens för att kunna genomföra denna typ av utbildning. Resultatet av årets verksamhet visar på ett överskott på 5,5 miljoner kronor. Det finns tre huvudsakliga orsaker till överskottet under året. För det första har myndigheten under året haft lägre personalkostnader än planerat och i förhållande till ökad omsättning med totalt ca 3,2 milj. Orsaken till detta är följande Reserverade medel i bokslutet 2000 för premiepensionsavgifter (3,5 milj) har ej behövt utnyttjas samt FHS har erhållit en återbetalning av erlagda avgifter för 2000 från Statens Pensionsverk (SPV) på 1,7 milj. Detta i sin tur beror på felaktigt beräknade %-satser av SPV. Dock har SPV prognos för slutliga avgifter för 2001 medfört att 6 milj har fått reserverads i bokslutet för slutliga avgifter Osäkerhet kring framtida total beställningsvolym har medfört en restriktivitet avseende nyanställningar och uppfyllnad av vakanser, särskilt under den senare delen av året. Detta har medfört lägre kostnader än planerat med ca 4 milj. Den andra orsaken är att beställningsvolymen totalt har varit hög, trots Försvarsmaktens reduceringar. Detta beror på nya kunder och/eller nya beställningar, samt en hög grad av upparbetade beställningar under året. Totalt har detta gjort att intäkterna har ökat i förhållande till planerat för året. Den tredje orsaken är att myndigheten, på grund av genomförda beställningsreduceringar och aviserade ytterligare reduceringar för framtiden av Försvarsmakten, under året genomfört ett omfattande internt översynsarbete i syfte att minska kostnader och skapa en effektivare organisation, samt senarelagt viss planerad verksamhet till år Detta arbete har medfört kostnadsreduceringar på ca 7 milj. Dock uppvägs detta av högre lokalkostnader och drift- Sida 5

6 kostnader än planerat med ca 4,7 milj. Nettoeffekten under året blir en kostnadsminskning med ca 2,3 milj i förhållande till planerat och med hänsyn till omsättning. Sammantaget, utifrån årets resultat och genomförd verksamhet, bedöms möjligheterna till en fortsatt positiv utveckling som goda. I det korta perspektivet bedöms den nya organisationen bidra därtill och i det lite längre perspektivet bedöms flyttningen till KTH-området, Försvarsmaktens utveckling mot nätverksbaserat försvar och det civila samhällets ökade fokusering på krishantering också ge goda förutsättningar för en fortsatt positiv utveckling. Sida 6

7 ORGANISATION OCH PERSONAL Lokalisering Skolan är i huvudsak lokaliserad till Stockholm. Delar är belägna i Östersund och Karlstad. Förtydligande Nedanstående beskrivning av skolans organisation avser året Den från årsskiftet intagna organisationen framgår på sida 9. Ledning Försvarshögskolan (FHS) leds av en rektor. Skolans styrelsen beslutar om skolans långsiktiga inriktning, budgetunderlag och årsredovisning. FHS styrelse består av högst femton ledamöter och utses av regeringen. Två av ledamöterna representerar lärarna och de studerande. Övriga ledamöter representerar såväl totalförsvarsmyndigheter, universitet och andra civila myndigheter som det politiska livet. Därutöver är arbetstagarorganisationerna representerade. Styrelseordförande är professor Inge Jonsson. Under styrelsen är rektor och prorektor skolans högsta beslutande instans. Rektor och prorektor skall verka för goda villkor för utbildning, forskning och utveckling av FHS verksamhet och för att FHS resurser utnyttjas ändamålsenligt och effektivt. Forsknings- och utbildningsnämnden (FoUN) ansvarsområde motsvarar det som fakultetsnämnder har vid övriga högskolor, men är vid FHS rådgivande till rektorn. FoUN leds av prorektor och väljs av Forsknings- och utbildningskollegiet i vilket alla lärare med doktorsexamen och alla militära lärare som genomgått skolans chefsprogram ingår. I nämnden ingår representanter för skolans lärare, forskare och studerande. Inom staben är stöd- och servicefunktionerna samlade. Till staben är även det militärvetenskapliga biblioteket knutet. Utbildningsbyrån Utbildningsbyrån (UtbB) svarar för utveckling och samordning av FHS kvalitetssäkring och meritvärdering av officersutbildningen. Utöver detta verkar UtbB, internt och externt, inom följande områden: högskolefrågor, planering/utvärdering, pedagogiskt utvecklingsarbete och lärarutbildning, distansutbildning samt studieadministration. Institutet för Högre Totalförsvarsutbildning (IHT) Inom institutet genomförs såväl nationella som internationella kurser. Den nationella kursverksamheten riktar sig till militära och civila chefer och andra nyckelpersoner i ledande befattningar inom totalförsvaret. De internationella kurserna för seniora civila och militära befattningshavare genomförs såväl i samarbete med FN som inom ramen för Partnerskap för Fred samarbetet. Dessa kurser fokuserar främst på säkerhetspolitik, kris- och konflikthantering samt internationell rätt. Institutet har också ett övergripande samordningsansvar för FHS internationella verksamhet. Linjen för chefs- och stabsutbildning Linjen organiserar och administrerar de studerande i utbildningsprogram. Programmen ansvarar för de studerandes chefsutveckling och utvecklingsomdömen på underlag från Sida 7

8 institutionerna. Vidare samordnar och planerar programmen utbildningen samt svarar för de studerandes utvärdering av utbildningen. Slutligen stödjer officerarna vid programmen institutionerna i undervisningen. Linjen för fackutbildning Linjen planerar, samordnar och administrerar utbildningar inom fackprogrammet. Institutionerna Institutionerna sammanhålls i två vetenskapsområden, det Militärvetenskapliga området respektive det Samhällsvetenskapliga området. Institutionerna inom resp område samordnas och leds av en områdeschef. I det Militärvetenskapliga området ingår följande institutioner: Operativa institutionen (OpI) bedriver utbildning, utveckling och forskning inom områdena militära operationer, taktik, internationella insatser, ledning, underrättelse- och säkerhetstjänst samt användarlogistik. Institutionens specialutbildning avser underrättelsetjänst och operativa informationssystem. Militärtekniska institutionen (MTI) bedriver utbildning, utveckling och forskning inom ämnet Militärteknik. Till stöd inför studierna i ämnet militärteknik sker utbildning och forskning bl.a. inom det matematiskt/naturvetenskapliga området. Institutionen genomför kurser i militärteknik på Stabs- Chefs- och Fackprogrammet. Utbildningen genomförs förutom av institutionens egna lärare också av lärare från Försvarets forskningsinstitut, Försvarets materielverk och tekniska högskolor. Särskild utbildning sker inom områdena telekrig, ledningssystemteknik, nautik och systemteknik. Institutionen samarbetar med ett flertal nationella och internationella skolor och institut. Ledarskapsinstitutionen (LI) ansvarar för den beteendevetenskapliga delen av skolans utbildning och forskning inom ledarskap. Metodlära, pedagogik och språk ligger inom institutionens ansvarsområde. I det Samhällsvetenskapliga området ingår följande institutioner: Institutionen för civil beredskap (ICB) ansvarar för utbildning inom ämnena statskunskap med inriktning på krishantering och internationell samverkan, folkrätt och medie- och kommunikationsvetenskap. Managementinstitutionen (MI) verkar inom områdena logistik, verksamhetsledning och ekonomistyrning, personalledning samt miljö- och anläggningsverksamhet. Vetenskaplig grund för utbildningen skapas huvudsakligen genom egna disputerade forskare i samverkan med europeiska universitet men också med civila högskolor inom landet främst med universiteten i Karlstad och Örebro samt Mitthögskolan i Östersund. Strategiska institutionen (SI) utbildar inom ämnesområdena säkerhetspolitik, strategi och militärhistoria. Genom egen forskning och samarbete med andra myndigheter, institutioner inom och utom landet lämnas stöd till Försvarsmakten och Försvarets forskningsinstitut m fl. Sida 8

9 Ny organisation från 2002 Försvarshögskolan kommer att från gå över i en ny organisationsstruktur. Matrisorganisationen lämnas till förmån för en tydligare linjeorganisation där ansvarsförhållandena på ett bättre sätt tydliggörs. Rektors och prorektors ledning kommer att stödjas av ett Ledningskansli. Under rektorn kommer att finnas fyra institutioner (Krigsvetenskapliga, Militärtekniska, Ledarskap och management, Säkerhet och strategi) samt Institutet för högre totalförsvarsutbildning och Förvaltningskontoret. Personal Försvarshögskolan består av chefer, lärare, forskare och administrativ personal. I stort sett alla officerare har genomgått chefsprogrammet och en tredjedel av de civila lärarna/forskarna är disputerade. Officerarna är tillsvidareanställda i Försvarsmakten och anställda vid FHS för en begränsad period. Den civila personalen är tillsvidareanställd vid skolan. Några enstaka lärare och forskare är anställda vid Försvarsmakten respektive Försvarets forskningsinstitut med placering vid FHS. På grund av att en stor del av personalen utgörs av officerare är könsfördelningen ojämn. Knappt en fjärdedel är kvinnor, vilka är underrepresenterade i gruppen chefer och lärare. Försvarshögskolan arbetar för att få en bättre balans och antalet kvinnor i nyckelbefattningar är under stadig ökning. Antalet anställda vid verksamhetsårets slut fördelade på organisatoriska enheter framgår av följande diagram: ICB IHT LFP LI LMP MI MTI OPI SI Ledn/Stab UtbB Civila Officerare Sida 9

10 RESULTATREDOVISNING Inledning Övergripande mål Verksamheterna har till huvudsaklig uppgift att stödja verksamheter inom politikområdet Försvarspolitik, verksamhetsområdena det civila och det militära försvaret. Utbildning och forskning utgör delar av de totalförsvarsgemensamma verksamheterna. Målet för Försvarshögskolans verksamhet är att stödja totalförsvarets kompetensuppbyggnad samt chefsutveckling av både civil och militär personal inom totalförsvaret. Det ökade internationella engagemanget inom totalförsvaret skall återspeglas i Försvarshögskolans verksamhet. Försvarshögskolan skall under 2001 anpassa verksamheten bl.a avseende omfattning, inriktning och kompetens till förändrade omvärldsförutsättningar. Verksamhetsmål och återrapportering Försvarshögskolans verksamhet skall redovisas enligt följande indelning: Utbildning Forskning Samtliga kostnader, såväl direkta som indirekta, har fördelats på verksamhetsgrenarna. Den största kostnadsposten vid Försvarshögskolan är personalkostnader, vilka fördelats löpande genom tidredovisning av samtlig personal. Alla intäkter och kostnader redovisas i löpande priser. För alla kurser inom program vid Försvarshögskolan finns en av Forsknings- och utbildningsnämnden fastställd kursplan. Denna kursplan specificerar målet med utbildningen. Av utrymmesskäl återges dessa målbeskrivningar inte i denna årsredovisning. FHS kurskatalog återger målen för samtliga utbildningar. I kommande redovisning av genomförd utbildning används begreppet helårsprestation (HP). Definitionen av HP är 40 godkända elevstudieveckor. Sida 10

11 UTBILDNING Verksamhetsmål 1.Försvarshögskolan skall utbilda personal från myndigheter, organisationer och företag så att totalförsvarets behov inom ramen för skolans kompetensområden kan tillgodoses. Försvarshögskolan skall erbjuda utbildning av hög kvalitet, främja kritiskt tänkande och vetenskapligt förhållningssätt samt bidra med ny väsentlig kunskap till förmån för såväl de militära nivåhöjande utbildningarna som för övriga totalförsvarets utbildningsbehov. Återrapportering: Försvarshögskolan skall redovisa hur Försvarsmaktens behov av utbildad personal tillgodosetts i antal och mot de utbildningsmål som är fastställda för fackprogram, stabsprogram och chefsprogram. En övergripande analys av måluppfyllelsen skall presenteras och väsentliga avvikelser mellan planerad och genomförd verksamhet inom vart och ett av de tre utbildningsprogrammen skall anges och kommenteras. Försvarshögskolan skall redovisa hur övriga behov inom totalförsvaret av utbildad personal tillgodosetts i antal och mot de fastställda utbildningsmålen för den högre totalförsvarsutbildningen och övriga kurser. En övergripande analys av måluppfyllelse skall presenteras och eventuella avvikelser mellan planerad och genomförd verksamhet skall anges och kommenteras. 2. Försvarshögskolan skall intensifiera det pedagogiska utvecklingsarbetet och aktivt arbeta med undervisningens förnyelse såväl inom grundutbildning som inom forskarutbildning. I detta arbete skall alla nyanställda lärare erbjudas pedagogisk utbildning och redan tjänstgörande lärare regelmässigt erbjudas pedagogisk vidareutbildning. Utbildningen skall omfatta områden såsom undervisningsformer, metodiska ansatser samt examinations- och utvärderingsformer. Försvarshögskolan skall sträva efter kontinuitet i lärarförsörjningen. Återrapportering: Försvarshögskolan skall redovisa - vilka åtgärder som vidtagits med utgångspunkt i skolans kvalitetsutvecklingsprogram och säkrandet av lärarförsörjningen, - vilka kvalitetskriterier som har använts i den egna verksamheten och om möjligt med jämnförelser med 1999 och 2000, - vilka åtgärder som vidtagits mot bakgrund av resultatet från skolans egna utvärderingar av utbildningens kvalitet, - vilka åtgärder som vidtagits för att säkerställa de studerandes deltagande i och inflytande över skolans verksamhet och därmed sin egen utbildning, - omfattningen av den pedagogiska utbildningen för nyanställda lärare samt andelen lärare som deltagit i sådan utbildning, - omfattningen av pedagogisk vidareutbildning för redan tjänstgörande lärare samt andelen lärare som har deltagit i sådan vidareutbildning samt - vilka åtgärder som vidtagits för att säkerställa beställarnas inflytande över skolans verksamhet Försvarshögskolan skall i delårsrapport och i årsredovisning göra en bedömning av hur arbetet med att uppfylla kraven för examensrätt har förbättrat Försvarshögskolans stöd till Försvarsmakten och måluppfyllelsen inom de militära nivåhöjande utbildningarna. Sida 11

12 Utbildad personal och måluppfyllnad Stabsprogrammet Stabsprogrammet avslutades i juni med gott resultat. Ställda mål enligt program och kursplaner har uppnåtts. Stabsprogrammet genomfördes enligt en utbildningsplan innehållande åtta kurser med delkurser av varierande längd mellan 1 19 veckor. Första halvåret 01 präglades av teoretiska studier, fält- och stabsövningar, utlandsresa samt distansundervisning. Stabsprogrammet har genomfört en utlandsresa till länderna kring Östersjön. Det övergripande syftet var att de studerande skulle få kunskaper om respektive lands syn på den säkerhetspolitiska utvecklingen i regionen. Resorna, som genomfördes under tre till fyra dagar gick till Finland, Ryssland, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Tyskland och Danmark. Resorna har, av de studerande, upplevts som mycket betydelsefulla för uppfyllande av Stabsprogrammets övergripande målsättning. Stabsprogrammet påbörjades i augusti med 218 studeranden. En ny, jämfört med Stabsprogrammet 00/01, utbildningsplan har utgjort grund för programmet. De tidigare valbara kurserna om fyra veckor har ersatts av ytterligare en vecka inom kursen taktik, ytterligare en vecka inom kursen ledarskap och ytterligare två veckor inom kursen management. Detta programs utbildning under hösten har präglats av teoretiska studier med 3 veckors distansarbete av totalt 17 veckor. Reservofficersutbildning Delkurs 2 av reservofficerskurs (praktisk del) genomfördes enligt ett nytt koncept där reservofficerskursen, under de veckor kursen pågick, genomförde samma utbildning som innevarande stabsprogram. Reservofficerskursen kunde med denna uppläggning nyttja redan gjord planering, inga exklusiva lärarresurser behövde tillföras och synergieffekter emellan yrkesofficerare och reservofficerare kunde nyttjas. Utvärderingen visade att detta var ett bra upplägg. För detaljerad redovisning se bilaga 1. Chefsprogrammet Chefsprogrammet avslutades Ställda mål har uppnåtts. Sammanfattande utvärdering mot övergripande mål har genomförts som kvalitetskontroll. Chefsprogrammet har avslutat kurserna i strategi, operationer-taktik, metodlära, ledarskap, nationell beslutsfattning, management, International Crisis Management och officersroll med gott resultat varvid ställda mål har uppnåtts. Kurserna i deras profilering och C-uppsats har påbörjats. Inryckning av Chefsprogrammet (71 studerande), skedde Programmet har genomfört team-buildingvecka och inom det krigsvetenskapliga området genomfört grundläggande utbildning varvid de ställda utbildningsmålen har uppnåtts. De studerande som Sida 12

13 har genomfört teknisk profilering, inom ramen för tekniskt basår 00-02, har påbörjat sitt huvudprogram tillsammans med chefsprogrammet Den tekniska profileringens utbildningsmål har uppnåtts och prognosen att uppnå slutmålen är gynnsam. Ingen studerande har hittills avbrutit utbildningen. Inryckning av studerande med teknisk profilering, inom ramen för tekniskt basår 01-03, skedde Ställda utbildningsmål har uppnåtts. För detaljerad redovisning se bilaga 2. Kommentarer och analys (Chefs- och stabsprogrammen) Inom ramen för vidareutveckling har FHS genomfört en stor och genomgripande utbildningsöversyn kopplat till införandet av ett nytt huvudämne- krigsvetenskap. Balansen mellan olika ämnen samt målsättningar har genomförs i dialog med Försvarsmakten/Högkvarteret (HKV). Därefter har HKV formellt fastställt de övergripande målsättningarna för både Stabsoch Chefsprogrammet. Det under året påbörjade Chefsprogrammet avviker därmed mer uttalat från de tre senast genomförda/påbörjade chefsprogrammen genom det har en till delar förändrad målsättning men framförallt förändrade kurser. Utbildning av ca 400 elever inom Chefs- och Stabsprogrammen vid Linjen för militära program (LMP) utgör en av skolans huvudprocesser. Under året har LMP utarbetat ett nytt synsätt rörande chefsutvecklingsprocessen. Detta kommer sannolikt att få positiv inverkan på både pedagogik och examinationsformer i framtiden. Fackprogrammet Fackprogrammet (FP) hade under år inskrivna studerande. De utbildningar som har bedrivits och slutförts (40 poäng) på Försvarshögskolan har nått goda resultat och erhållit positiva omdömen från de studerande samt har givit Försvarsmakten ett betydande kompetenstillskott inom områdena verksamhetsledning, förnödenhetsförsörjning, militär infrastruktur och fortifikation, personalledning och ledningssystemutveckling. Under året har 33 studerande vid Försvarshögkolan slutfört studierna och utnämnts till fackman inom respektive fackområde. Det finns betydande skillnader mellan det antal studerande som genomfört hela eller delar av Fackprogrammet under året och antalet beställda respektive offererade utbildningsplatser. Detta beror på bristande exakthet i Försvarsmaktens behovsberäkning, otillräcklig styrning från Försvarsmakten av de studerande till en viss utbildningsinriktning samt att oplanerade reduceringar, beroende på Försvarsmaktens ekonomiska läge, har skett. För detaljerad redovisning se bilaga 3. Kommentarer och analys Sammantaget tyder ovanstående på att tveksamhet råder huruvida den beställda och genomförda utbildningen kvantitetsmässigt motsvarar Försvarsmaktens behov. Detta har fått konsekvenser även för själva genomförandet, både ur pedagogisk och ekonomisk synvinkel. Ett antal lärare har tvingats sluta och skolans kompetens har inom dessa områden minskat. Detta gäller inte enbart för Försvarshögskolan utan även vissa av Försvarsmaktens fack- och funktionsskolor. Sida 13

14 Högre totalförsvarsutbildning Nationella kurser Försvarshögskolan har under året på beställning av Överstyrelsen för civil Beredskap (ÖCB) och Försvarsmakten(FM) genomfört två grundkurser, en fördjupningskurs, en Solbackakurs, en påbyggnadskurs samt genomfört en syntesresa för Fördjupningskursen 2000 med sammanlagt 160 deltagare, varav huvuddelen civila. Målen att ge god kunskap i svensk säkerhetspolitik och totalförsvar samt ge förståelse för behovet och kravet på samverkan/samordning för att verka i ledande befattningar har uppnåtts. Totalförsvarets ökade internationella verksamhet har givits en mer framträdande roll vid de nationella kurserna. Försvarshögskolan har även på beställning från ÖCB genomfört en utbildning i informationshantering vid kriser och en i krisledning. På beställning av FMV har en kurs för trainees genomförts för att ge kunskap om säkerhetspolitik samt totalförsvar. För detaljerad redovisning se bilaga 4. Internationella kurser Inom ramen för Partnerskap för Fred samarbetet (PfF) har FHS, på beställning från Försvarsmakten, genomfört internationell utbildning i Nordeuropeisk säkerhetspolitik, konflikthantering och internationell rätt samt civil katastrofplanering och krishantering. Dessa kurser har genomförts med 60 deltagare från 28 nationer och uppnått god måluppfyllnad. Glädjande är också det ökande intresse dessa kurser erhållit, inte minst från NATO nationer. På uppdrag av UD/SIDA genomfördes också såväl en kurs i DD&R (Disarmament, Demobilisation & Reintegration) som UNSMAS (United Nations Senior Management Seminar). I kurserna deltog totalt 47 elever från 25 nationer, där alla världsdelar utom Oceanien var representerade. Även dessa kurser fick en lämplig balans mellan civila och militära deltagare. Intrycken från såväl Försvarshögskolan som deltagarnas utvärdering är att bägge kurserna upplevdes som lyckade. För detaljerad redovisning se bilaga 6 Kommentar och analys Utbildningarna har antalsmässigt motsvarat kundernas behov av utbildning. De fastställda målen för respektive utbildning har nåtts. Kvaliteten på utbildningen har varit god enligt de utvärderingar som genomförts. Innehållet i kurserna utvecklas ständigt, i samråd med det utbildningsråd där beställarna ingår, så att en anpassning fortlöpande sker till den utveckling som sker inom totalförsvaret. Händelserna den 11 september i USA påverkade Forsättningskursen i stor omfattning, viss justering av kursprogrammet gjordes under pågående kurs för att belysa situationen. Sida 14

15 Program i Statskunskap med inriktning krishantering och internationell samverkan Kurser inom ramen för programmet har genomförts i samverkan med Uppsala universitet, Statsvetenskapliga institutionen, som ansvarar för examinationen. Studentgruppen har varit allsidigt sammansatt; vuxna med yrkesbakgrund i de civila delarna av totalförsvaret, officerare och ungdomsstudenter. Detta har gett upphov till stimulerande diskussioner vid seminarier och övningar. De studerande på B-kursen avslutade vårterminen med att delta som politiker och civila myndigheter i den operativa stabstjänstövning som det militära chefsprogrammet genomförde. Genomförda examinationer och utvärderingar visar på god måluppfyllelse. För detaljerad redovisning se bilaga 5. Kommentar och analys Statskunskapsprogrammet har fortsatt sin positiva utveckling sedan starten år Orsaken till detta bedöms dels vara att omvärldsutvecklingen har gjort programmets innehåll mera angeläget och intressant, men även den goda och stimulerande pedagogiska miljö som utbildningens blandade studerandekategorier utgör. Den under året prövade integrationen i vissa moment med de militära programmen var mycket positiv ur kvalitativ och pedagogisk aspekt och kommer att vidareutvecklas. Övriga kurser Ett stort antal fristående kurser - såväl akademiska som icke akademiska har genomförts med, utifrån genomförda utvärderingar och examinationer, god till mycket god måluppfyllelse. Huvuddelen av dessa är inom managementområdet (Pers, Logistik, Ekonomi, Militär infrastruktur och Miljö) men även inom området Internationella kurser. Ett stort antal kurser - 40 kurser har under året ställts in med anledning av Försvarsmaktens ekonomiska situation. Försvarshögskolan har dock under året, på till delar nya beställares begäran, utvecklat nya utbildningar. Som exempel kan nämnas Magisterutbildning för statsförvaltningen och olika utbildningar inom det folkrättsliga området. För detaljerad redovisning se bilaga 6 Kommentarer och analys Inom denna typ av utbildning finns ur skolans perspektiv två stora problem: Kundernas korta framförhållning och den över åren varierande efterfrågan. Orsaken till det senare är att denna typ av utbildning i ett kundperspektiv är en möjlighet till budgetregulator. Detta kan få stora konsekvenser för främst Försvarsmaktens kompetensförsörjning, men även för FHS möjligheter att behålla kompetenser inom berörda områden och därmed även kunna erbjuda utbildningar. Det internationella intresset för och deltagandet i samtliga internationella kurser vid FHS har ökat starkt. Försvarshögskolan finner det angeläget att dess finansiering ges en mera lång- Sida 15

16 siktig karaktär men även att åtgärder bör övervägas för att bättre möjliggöra deltagande från nationella och internationella enskilda organisationer. Pedagogiskt utvecklings- och förändringsarbete Inlämnande av examensrättsansökan Försvarshögskolans inlämnande av examensrättsansökan (FHS 19100:60657) till regeringen under maj månad 2001 var att betrakta som en bekräftelse på att skolan ansåg sig uppfylla kvalitetskraven för att erhålla examensrätt. Inlämnandet hade föregåtts av ett omfattande kvalitetsarbete i enlighet med Högskoleverkets riktlinjer. De då använda kvalitetskriterierna har även utnyttjats i det fortsatta kvalitetsarbetet under året. Försvarshögskolans kvalitetssäkringsarbete har även utgjort ett stöd till Försvarsmakten avseende kvalitetssäkrings- och utvecklingsfrågor såväl avseende utbildningarnas upplägg som deras genomförande. Övriga frågor Det har skett kontinuerliga dialoger med Försvarsmakten avseende kvalitetsutvecklingen av Försvarsmaktens skolsystem. Fokus har legat på att successivt arbeta mot att i tillämpliga delar nå målen i såväl högskolelag som förordning. Stödet har i viss utsträckning getts till Försvarsmakten på central nivå, men framför allt till skolorna inom skolsystemet, och främst då till Militärhögskolorna. Vidare har skolan bistått Försvarsmakten i ett särskilt internt uppdrag avseende kvalitetssäkringsfrågor. Försvarshögskolan har under året tecknat avtal med Försvarsmakten om de militära lärarnas tjänstgöringstider. Framgent kommer 75% av officerarna som kommenderas till skolan som lärare att stanna på skolan under minst tre år. För att skapa ytterligare stabilitet och möjligheter till kvalitativ utveckling, har ett mer pedagogiskt flödesschema för de olika kurserna inom Stabs- och Chefsprogrammet skapats. Tidigare kursutvärderingar har nyttjats i planeringsfasen för att öka graden av koordinering mellan kurser. På initiativ av såväl studerande som lärare och avdelningschefer har Linjen för Militära Program (LMP) under året utarbetat ett nytt synsätt rörande chefsutvecklingsprocessen. Detta kommer sannolikt få inverkan på både pedagogik och examinationsformer. Sedan några år tillbaka finns vid skolan Studentkåren FHS. Samtliga studerande på skolan är kostnadsfritt medlemmar och den som efter avslutad utbildning önskar stå kvar som medlem kan göra det. Kårens verksamhet har under 2001 allt mer närmat sig traditionell kårverksamhet, med såväl studiesociala frågor som utbildningspolitiska dito på dagordningen. Kåren sitter representerad i samtliga på skolan existerande relevanta kommittéer och nämnder. Som exempel kan nämnas Försvarshögskolans styrelse och Forsknings- och utbildningsnämnden. Ett konkret exempel på de studerandes reella inflytande är det samråd som sker mellan studeranderepresentant och kursansvarig lärare avseende kursbeskrivningen i vilken varje kurs konkreta upplägg beskrivs. Den pedagogiska utbildningen för nyanställda militära och civila lärare har skett dels genom en obligatorisk 5-poängskurs i högskolepedagogik, dels genom en endagskurs i datorbaserad informationssökning. Samtliga nyanställda lärare och forskare vid den Operativa institutionen genomgår dessutom en 5-poängskurs i metodlära. Avdelningschefer vid Chefsprogrammet har genomgått en tre veckor lång avdelningschefsutbildning. Utbildningen, som genomfördes på försök, innehöll såväl utbildning inom bl a ledarskap och metodlära som överlämning av tidigare erfarenheter. Deltagarnas utvärdering var enbart positiv. Sida 16

17 Den pedagogiska vidareutbildningen av skolans lärare sker dels i form av kurser, dels i form av seminarier och temadagar. Bland kurserna märks bl.a. en kurs i handledning av C- uppsatser samt kurs i militärpedagogik på C-nivå. En seminarieserie om IT och lärande har också genomförts. Under året inleddes ett samarbete på det högskolepedagogiska området mellan skolan och Handelshögskolan i Stockholm. Omfattning i tid, antal kurser och deltagare framgår av bilaga 7. För att säkerställa beställarnas inflytande över utbildningarna har framför allt huvudkunderna, Försvarsmakten och Överstyrelsen för civil beredskap, inbjudits till viktiga redovisningar och utvärderingar av genomförd verksamhet. Vidare har det från FHS sida inbjudits till regelrätta måldialoger men intresset för deltagande i dessa har från Försvarsmaktens sida varit begränsat. Totalt resultatmått för verksamhetsgrenen Utbildning På grund av att verksamhetsgrenarna har förändrats mellan 2000 och 2001 har angivna värden för2000 korrigerats utifrån de nya verksamhetsgrenarna för att möjliggöra jämförelser mellan året 2001 och året Nyckeltal År 2001 År 2000 Kostnad för verksamhetsgrenen Intäkt för verksamhetsgrenen ( * ) Resultat för verksamhetsgrenen Antal program 7 7 Antal studerande Antal studerande per program Antal kurser Antal studerande per kurs 14,9 14,3 Kostnad per program Kostnad per kurs Antal HP Kostnad per HP * Ingen verksamhet inom denna verksamhetsgren finansieras med anslag Kommentarer och analys till resultatmått mm Resultatet beror i huvudsak på lägre personalkostnader än kalkylerade men även på att FHS totala produktionsvolym har varit hög, trots FM:s beställningsreduceringar. Trenden med minskade antal studeranden per kurs är på väg att brytas ur ett skolperspektiv. Dock genomförs många utbildningsbeställningar från FM (Fackprogram och fristående kurser) med lågt antal studeranden per kurs. Förhoppningen är att genomförd omstrukturering av programmen (ChP och SP) samt minskad mångfald av profileringar skall öka antalet studerande per kurs. Orsaken till de ökade kostnaderna per kurs och per HP trots hög total utbildningsvolym är att Fackprogrammet och fristående kurser haft låga studerandevolymer per kurs samt belastats med ställkostnader. Detta har sin orsak i sena beställningsanulleranden från FM samt deras ekonomiska situation allmänt. Chefs- och Stabsprogrammens under året genomförda förändring har medfört att verksamhetsgrenen under året belastats med kostnader av engångsnatur. FHS kan konstatera att en längre och stabilare planering av utbildningsbeställningar vid FHS från kunderna är önskvärt. Dagens kortsiktiga beställningar på årsbasis försvårar möjligheterna för FHS att långsiktigt planera och dimensionera sina resurser. Detta i sin tur påverkar kostnadsbilden för genomförd utbildningsproduktion negativt. Sida 17

18 FORSKNING Verksamhetsmål Forskningen skall kvalitetssäkras och knytas till alla delar av utbildningen i syfte att säkra den vetenskapliga grunden samt tillgodose totalförsvarets behov av forskning och utveckling m.m. inom skolans kompetensområde. Försvarshögskolan skall sträva efter att forskningens resultat kommer till nytta inom totalförsvaret och hos andra intressenter. För den anslagsfinansierade delen av forskningen gäller att verksamheten skall utformas i dialog med Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) och särredovisas. Återrapportering: Försvarshögskolan skall redovisa vilka åtgärder som vidtagits samt vilka effekter dessa bedöms ha medfört för att kvalitetssäkra forskningen och säkra den vetenskapliga grunden, utpekade forskningsområden och redogöra för hur vart och ett av dem kan knytas till skolans utbildning och säkrandet av den vetenskapliga grunden inom skolans kompetensområden, avgiftsfinansierade projekt och inriktning inom den avgiftsfinansierade delen av verksamheten, antal professorer, docenter, övriga disputerade och doktorander samt avtal med andra högskolor och universitet (nationellt och internationellt) samt en översiktlig beskrivning av omfattningen av samarbetet. Måluppfyllnad Forskningsområden Följande områden är av skolans ledning utpekade som forskningsområden: - Krigsvetenskap - Ledning - Ledarskap - Säkerhetspolitik och strategi - Militärhistoria - Militärteknik - Krishantering - Folkrätt - Ekonomiska system för Försvarsmakten - Informationskrigföring - Urval Inom dessa områden bedriver skolan en rad olika projekt och detta med olika former av finansiering. Finansiering av forskning Skolans forskning har under året varit till 23,4 % anslagsfinansierad, övrig finansiering erhålls genom forskningsbeställningar av FM samt att i konkurrens med övriga universitet och högskolor emotta forskningsuppdrag finansierade med avgifter. Sida 18

19 Kvalitetssäkring av forskning Kvalitetssäkringen av forskningen vid Försvarshögskolan sker på vanligt sätt, nämligen genom publicering av forskningsresultaten i vetenskapliga tidskrifter och samlingsverk och presentationer vid olika vetenskapliga konferenser. I tabell under rubriken Den tredje uppgiften nedan redovisas årets publicering, fördelat på anslagsfinansierad och avgiftsfinansierad forskning. Nyttiggörandet av forskningen sker genom rapportering till uppdragsgivarna i form av rapporter, seminarier och konferenser, men också genom direkt deltagande i olika Försvarsmaktsprojekt, som t ex LedSyst T. En viktig form av nyttiggörande sker också i undervisningen där Försvarshögskolans resultat förmedlas till eleverna. De projekt som finansieras av Försvarsmakten kommer till i dialog vilket bidrar till att ge projekten en inriktning som kommer kunden till del. Motsvarande gäller också för de projekt som beställs av Överstyrelsen för Civil beredskap, även om dialogförfarandet här har en annan karaktär än vad som gäller för Försvarsmakten. Forskningen vid Försvarshögskolan har under året bedrivits inom följande områden med direkt och självklar anknytning till undervisningen vid skolan Folkrätt Krigsvetenskap (militärteori, ledning) Krishantering Ledarskap Management Militärhistoria Militärteknik Strategi och säkerhetspolitik Ekonomiska system för Försvarsmakten Forskningen inom urvalsområdet har inte direkt anknytning till undervisningen, men utgör ett område där Försvarshögskolan sedan länge har särskild kompetens som efterfrågas av Försvarsmakten. Anslagsfinansierad forskning Vetenskaplig grund För att säkra den vetenskapliga grunden bygger Försvarshögskolan upp forskning inom de områden där skolan bedriver undervisning. För att säkra den vetenskapliga grunden är det emellertid inte tillräckligt att bara bygga upp forskning. Undervisningen måste också struktureras så att den kan utnyttja och utvecklas genom forskning. För detta syfte har Försvarshögskolan nu strukturerat sin undervisning i termer av ämnen, inom vilka forskning bedrivs. Härvid har Försvarshögskolan strävat att utveckla ämnen som kompletterar de ämnen som redan finns vid andra högskolor. Det har lett till att skolan nu inrättat flera nya ämnen. Viktigast bland dessa är krigsvetenskap som är ett kärnämne vid skolan och ett huvudämne i den kandidatexamen för de militära programmen som skolan ansökt om. Andra huvudämnen vid skolan är statskunskap med inriktning mot internationella relationer och krishantering samt militärhistoria. Kommande huvudämnen planeras bli militärteknik och management. Sida 19

20 Rekrytering Skolan har anställt professorer, gästprofessorer och adjungerade professorer för att hjälpa till med uppbyggnaden av huvudämnena och de övriga ämnena. I dagsläget finns vid FHS 16 professorer och adjungerade professorer, inkluderande den gästprofessor i militärteori, den adjungerade professorn i krigskonst och professorn i lednings vetenskap som stöder uppbyggnaden av det nya ämnet krigsvetenskap. Av under 2001 vid Försvarshögskolan verksamma lärare och forskare hade 41 avlagt doktorsexamen. Vidare har antalet disputerade verksamma vid skolan ökat från 35 till 41 och antalet doktorander som är verksamma vid FHS är 34. Fem av doktoranderna har under året avlagt doktorsexamen. Skolan finner det mycket glädjande att den goda rekryteringen fortsätter, då det gör att forskningsplattformen vid FHS blir stabilare samt att andelen undervisningstimmar för de studerande med forskningsutbildade lärare ökar. Forskningsprojekt Den anslagsfinansierade forskningen vid Försvarshögskolan är av två slag, den som bekostas av anslaget för grundforskning och den som bekostas av anslaget för säkerhetspolitik och militärhistoria. Anslaget för grundforskning används i huvudsak för att bekosta professorer och rekryteringstjänster. Det ger en bas för utveckling av forskning som redan kan leda till uppdrag men också för att bygga upp den vetenskapliga grunden för undervisningen genom att professorerna undervisar i skolans kurser och handleder uppsatsarbeten och doktorander. Men anslaget ger också tid, för t ex författande av olika vetenskapliga uppsatser som en del av ämnesutvecklingen. Den forskning som finansieras genom anslaget för säkerhetspolitik och militärhistoria bedrivs inom fem olika program, nämligen Europeisk säkerhet och transatlantiska relationer, Sveriges försvar och säkerhet, Ryssland och OSS, Strategiska studieprogrammet med Strategisk årsbok, och Nordisk säkerhetspolitik. Forskning inom informationskrigföring, säkerhetspolitik och militärhistoria Dessa områden prioriteras av Försvarsdepartementet genom särskilda anslag till projekt inom områdena. Många projekt är långsiktiga och har pågått flera år och därmed uppnått hög vetenskaplig nivå. Exempel på projekt är: Challenges to peacekeeping and peace support, vid Strategiska institutionen. Ett samfinansierat projekt som rönt stort internationellt erkännande, bl a i FN:s generalsekreterares rapport ang Comprehensive review of the whole question of peacekeeping in all their aspects. Under året har projektet genomfört konferenser i Japan, Argentina och Canada. Förberedelser har genomförts för sammanfattande projektrapport som skall presenteras för FN:s generalsekreterare i april Forskningsprogrammet nordisk säkerhetspolitik, vid Institutionen för Civil Beredskap. Under året har programstyrelsen genomfört möten samt en pånyttfödelsekonferens med Sida 20

21 deltagande från de nordiska länderna. Konferensen som var mycket lyckad samlade 50 nordiska forskare och stor tid ägnades till arbete i programmets sex projektgrupper. Ett resultat blev även en gemensam hemsida med länkar till de medverkande forskningsmiljöerna. Informationsoperationer,vid Operativa institutionen. Projektet omfattar förutom ett sekretariatstöd till Arbetsgrupp Informationsoperationer även ett löpande underlagsframtagande till Försvarsdepartementet. Under året har bl a underlag framtagits till försvarsberedningen samt Sårbarhets- och säkerhetsutredningen, genomförts trilateral konferens, externa föreläsningar samt förberedelser för Försvarsdepartementets Red Team-övning. För detaljerad redovisning se bilaga 8. Avgiftsfinansierad forskning Den avgiftsfinansierade forskningen bedrivs i huvudsak med två huvudkunder som beställare: Försvarsmakten och Överstyrelsen för Civil Beredskap. Projekten har varierande tidsutsträckning och omfattning, men de har alla gemensamt att de är kopplade till skolans kärnverksamhet och prioriterade forskningsområden. Forskningen för Försvarsmakten bedrivs i huvudsak inom FoT-område 5 Ledning och FoTområde 7 Urval och ledarskap, men det finns också direkta uppdrag utanför FoT-processen, som t ex Projektet AQUA. Inom ledningsområdet bedriver Försvarshögskolan forsknings- och utvecklingsarbetet med inriktning mot att skapa ett framtida ledningsrum ( Command Post of the Future ) för den svenska Försvarsmakten inom projekten ROLF 2010 som utvecklar ledningskoncept och ledningsmetodik och projektet AQUA som utvecklar den teknik som behövs för det framtida ledningsrummet. Vidare utvecklas beslutsstöd inom projektet STRATMAS i direkt samarbete med den amerikanska försvarsmakten. Betingelser för framgångsrika fredsbevarande operationer samt informationsbehov för ledning i framtida krig och kris studerats. Inom området Urval och ledarskap studeras inom olika delprojekt dels nya urvalsmetoder för såväl värnpliktiga som officerare, ledning och andra förhållanden i fredsbevarande operationer, stress och metoder för att hantera stress, samt ledarskap på såväl den exekutiva nivån (Försvarsmaktens direktion är föremål för studier i ett projekt) och andra nivåer. Utvecklingen av ett nytt ledarskapskoncept, s k utvecklande ledarskap, är en viktig forsknings- och utvecklingsuppgift inom ledarskapsforskningen vid Försvarshögskolan. Tre nya beställningar inom managementområdet, inriktade på Försvarsmaktens ekonomiska styrning, controllerverksamhet inom Försvarsmakten, implementering av anpassningsprincipen och tvärkulturella problem inom Försvarsmakten, har under året påbörjats. Även för andra beställare, bl a Överstyrelsen för Civil Beredskap, Räddningsverket, Totalförsvarets Pliktverk, har FHS genomfört forskningsbeställningar. Som exempel kan nämnas: ett stort projekt inriktat mot krishantering (CRISMART), Människors Säkerhetsbeteende och Risk Aversion Study. Sida 21

22 Utveckling och stöd Försvarshögskolan har under året genomfört 62 beställningar inom delområdet Utveckling och stöd, i huvudsak på beställning av Försvarsmakten. Beställningarna har till huvuddelen genomförts med god måluppfyllnad utifrån kraven i resp beställning. Vissa av beställningarna har under året, efter omförhandlingar, getts förändrade inriktningar och målnivåer. Orsaken till detta var främst Försvarsmaktens finansiella läge. Den tredje uppgiften Skolans relationer med det omkringliggande samhället är prioriterad verksamhet, oberoende av finansieringsform. Skolan anser även att utökade kontakter med andra akademiska centra gynnar dels den vetenskapliga grunden, då militära lärare kontinuerligt kommer i kontakt med forskningsfronten inom sina respektive områden, dels den allmänna akademiseringsprocessen med utökade finansieringsmöjligheter. FHS forskning har under året utmynnat i en rad konferenser, seminarier, konferensbidrag, utbildningar och publikationer som direkt syftar till att föra ut forskningsbaserad kunskap i det omgivande samhället. Här nedan presenteras en del av de aktiviteter som genomförts det gångna året: Seminarium Ledningsperspektiv på Göteborgsbranden Seminarium Interkulturell retorik i ett säkerhetsperspektiv Hur vi uppfattar och missuppfattar Seminarium Varandra i pressade situationer Seminarium Forskningsprogram Barentsregionen Forskardag med tema Krishantering i ett europeiskt perspektiv Dokumentation Nedan följer en sammanställning av olika former av skriftlig dokumentation som forskningsverksamheten vid FHS utmynnat i under delåret. Finansierings- Bok Vetenskaplig Konferensbidrag Avhandling Artikel i vetenskaplig tidskrift form Rapport Anslag Avgift Totalt Avtal med andra högskolor och universitet Nedan framgår de avtal av mera långsiktig natur som FHS har. Utöver dessa avtal utnyttjas lärare i undervisningen från ett flertal andra högskolor och universitet för mindre undervisningsdelar eller kortare perioder. Universitetet i Madrid (ekonomisk forskning) Ekonomiska universitetet i Budapest (forskning och undervisning i ekonomi) Stockholms universitet (undervisning i militärhistoria, doktorandsamarbete i militärhistoria) Linköpings universitet (doktorandsamarbete) Örebro universitet (doktorandsamarbete) Sida 22