INLEDNING TILL. Föregångare:

Transkript

1

2 INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. P. Undervisningsväsendet. Stockholm : Centraltryckeriet, Täckningsår: Innehåll: Folkundervisningen den 31 december 1868 ; Berättelse om statens elementarläroverk för gossar läsåren : Berättelse om statens allmänna läroverk läsåret ; Berättelsen om folkskolorna för åren Berättelserna är utarbetade av Ecklesiastikdepartementet. I Berättelsen om folkskolorna för år 1882 ingår: Kort öfversigt öfver det svenska folkskoleväsendets utveckling till år 1842, s Primiäruppgifter och berättelser om folkskoleväsendet från och med år 1842, s och Öfversigt af folkskoleväsendet under åren , s Föregångare: Kungl. Maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren - Stockholm, Täckningsår: /55. I femårsberättelserna finns länsvisa statistiska uppgifter om undervisning. Efterföljare: Folkskolorna / av Kungl. Ecklesiastikdepartementet. - Stockholm : Centraltryckeriet, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: /21, 1929/30. Lärarutbildningen / av Kungl. Ecklesiastikdepartementet. - Stockholm : Centraltryckeriet, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Läsåret 1916/ /22, 1927/28 ; läsåren 1928/29 t.o.m. 1938/39 Statens allmänna läroverk / av Kungl. Ecklesiastikdepartementet. Stockholm : Centraltryckeriet, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Läsåret 1911/ /20. Översiktspublikationer: Historisk statistik för Sverige. Statistiska översiktstabeller : utöver i del I och del II publicerade t.o.m. år Stockholm : Statistiska centralbyrån, S : Undervisning (Tab ). Elever i icke-obligatoriska skolor / [Statistiska centralbyrån ; utarb. av Margit Vinge]. - Stockholm : Statistiska centralbyrån, (Promemorior från SCB, ISSN ; 1977:11). Elever i obligatoriska skolor Stockholm : Statistiska centralbyrån, (Promemorior från SCB, ISSN ; 1974:5). BISOS P digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) med stöd från Riksbankens Jubileumsfond, urn:nbn:se:scb-bi-p0-7701l

3 BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. P) UNDERVISNINGSVÄSENDET. 3. BERÄTTELSE OM STATENS ELEMENTARLÄROVERK FÖR GOSSAR LÄSEÅRET UTARBETAD I KUNGL. ECKLESIASTIK-DEPARTEMENTET. STOCKHOLM TRYCKT I CENTRAL-TRYCKERIET 1885.

4

5 Innehållsförteckning. Text (sid. 1 45). A. Undervisningen i allmänhet. Kap. Sid. 1. Läroverk 2 2. Terminernas början och slut samt läseårets längd 3 3. Tider på dagen, till hvilka bönestunder, undervisning och öfningar varit lagda 4 4. Normala antalet afdelningar; parallelafdelningar; skilda afdelningars hopslagning vid undervisningen i läseämnena (Tab. 1) 5 5. Antal undervisningstimmar i veckan för de särskilda läseämnena Lärokurser i läseämnena inom särskilda klasser ; begagnade läro- och läse-böcker m. m., som ej finnas upptagna i Berättelsen för läseåret (Tab. 2 o. 3) 8 7. Undervisning i välskrifning och öfningar (Tab. 4) 10 B. Lärare. 8. Lärarnes antal och fördelning; tjenstledigheter (Tab. 5) Lärares afgång, befordran och uppflyttning i högre lönegrad (Tab. 6) Ordinarie lärarebefattningar Lärarekandidater 19 C. Lärjungar. 12. Lärjungarnes antal och fördelning efter läroverk, klasser och linier; antal lärjungar å helklassiska linien, hvilka deltagit i den frivilliga undervisningen i engelska och hebreiska; jemförelse mellan lärjungarnes antal och rikets befolkning (Tab. 7 o. 8) Lärjungarnes kroppskonstitution och hellsotillstånd (Tab. 9) Lärjungarnes omsättning (Tab. 10 o. 11) Afgångs- och kompletterings-examina (Tab ) De utan aflagd afgångsexamen afgångne lärjungarnes tillämnade lefnadsbanor närmast efter afgången (Tab. 16) 40 D. Ekonomiska förhållanden. 17. Läroverkens särskilda kassor Stiftens och skoldirektionernas läroverkskassor m. m Omkostnaderna för läroverken 43 Table des matières. Texte (p. 1 45). A. Enseignement. Chap. Page. 1. Etablissements scolaires 2 2. Commencement et clôture des semestres, et durée de l'année scolaire 3 3. Heures de la journée affectées au culte, à l'enseignement théorique et aux exercices pratiques (arts) 4 4. Nombre normal des divisions ; divisions parallèles ; réunion de divisions différentes pour l'enseignement des matières théoriques (Tabl. 1) Nombre d'heures affecté par semaine à chaque matière 6 6. Cours théoriques des différentes classes; manuels et livres d'études employés, non mentionnés dans le Rapport pour l'année scolaire (Tabl. 2 et 3) 8 7. Enseignement de la calligraphie et des arts (Tabl. 4) 10 B. Corps enseignant. 8. Nombre et répartition des professeurs; congés temporaires (Tabl. 5) Congé définitif, avancement, transfert dans une classe supérieure de traitement (Tabl. 6) Emplois ordinaires de professeurs Professeurs aspirants 19 C. Elèves. 12. Nombre et répartition des élèves d'après les établissements, les classes et les lignes; nombre des élèves de la ligne classique exclusive (grec et latin), qui ont pris part à l'enseignement facultatif de l'anglais et de l'hébreu ; comparaison entre le nombre des élèves et la population du royaume (Tabl. 7 et 8) Constitution physique et état sanitaire des élèves (Tabl. 9) Mouvement des élèves (Tabl. 10 et 11) Examens de maturité et examens complémentaires (Tabl ) Profession projetée des élèves sortis sans avoir subi l'examen de maturité, immédiatement après leur départ de l'école (Tabl. 16) 40 D. Economie. 17. Caisses privées des établissements scolaires Caisses scolaires des diocèses et des directions scolaires, etc Frais de l'etat pour les établissements mentionnés 43 Tabell-bilagor (sid. 1* 49*). Tab. 1. Antal afdelningar öfver det normala under höstterminen * 2. Lärokurser i läseämnena i sjette klassen af elementarläroverken (utom Stockholms Nya elementarskola) enligt Kungl. cirkuläret af d. 1 Juni * 3. Förteckning på de böcker, som varit begagnade vid undervisningen i elementarläroverken och pedagogierna under läseåret , men icke äro upptagna i motsvarande förteckning i Berättelsen för läseåret * Tableaux annexés (p. 1* 49*). Tabl. 1. Nombre de divisions excédant le nombre normal, semestre d'automne * 2. Cours d'études dans les matières d'enseignement théorique dans la 6 me classe des établissements secondaires (sauf la»nouvelle Ecole secondaire de Stockholm») d'après la circulaire royale du 1 er juin * 3. Liste des manuels et des livres de classe employés à l'enseignement dans les établissements secondaires et les pédagogies pendant l'année scolaire , mais non mentionnés dans le Rapport pour l'année scolaire *

6 IV Tab. Sid. 4. Förteckning på de arbeten, som för undervisningen i välskrifning och öfningar varit begagnade i elementarläroverken och pedagogierna under läseåret , men icke äro upptagna i motsvarande förteckning i Berättelsen för läseåret * 5. Lärarnes antal höstterminen * 6. Fördelning efter ålder af de lärare, som inträdt i högre lönegrad från och med d. 1 Juli 1877 till och med d. 30 Juni * 7. Lärjungarnes antal höstterminen * 8. Antal lärjungar höstterminen 1877 i 7:e latinklassen, hvilka undervisats i grekiska och tillika deltagit i den frivilliga undervisningen i engelska och hebreiska 25* 9. Antal lärjungar höstterminen 1877, som på grund af sjukdomsorsaker m. m. icke deltagit i gymnastiköfningarna... 26* 10. Öfversigt för vårterminen 1877 öfver de antal lärjungar, som vid de särskilda läroverken inskrifvits, flyttats och afgått m. m., med fördelning efter läroverksgrupper, klasser och linier 30* 11. Öfversigt för höstterminen 1877 öfver de antal lärjungar, som vid de särskilda läroverken inskrifvits, flyttats och afgått m. m., med fördelning efter läroverksgrupper, klasser och linier 32* 12. Afgångs- och kompletterings-examina vårterminen * 13. Afgångs- och kompletterings-examina höstterminen * 14. Ämnen för arbetena vid den skriftliga afgångsexamen vårterminen * 15. Ämnen för arbetena vid den skriftliga afgångsexamen höstterminen * 16. De under kalenderåret 1877 utan aflagd afgångsexamen afgångne lärjungarne, fördelade efter tillämnad lefnadsbana närmast efter afgången samt efter läroverksgrupper, klasser och linier 48* Tabl. Page 4. Liste des ouvrages employés, pendant l'année scolaire , pour l'enseignement de la calligraphie et des arts aux établissements secondaires et aux pédagogies, mais non mentionnés dans le Rapport pour l'année scolaire * 5. Nombre des professeurs pendant le semestre d'automne * 6. Répartition, d'après l'âge, des professeurs portés à une classe supérieure de traitement, du 1 er juillet 1877 au 30 juin * 7. Nombre des élèves pendant le semestre d'automne * 8. Nombre, au semestre d'automne 1877, des élèves de 7 me latine (classe supérieure) ayant pris part aux leçons de grec et en outre aux leçons facultatives d'anglais et d'hébreu 25* 9. Nombre, pendant le semestre d'automne 1877, des élèves qui n'ont pas assisté aux exercices de gymnastique par raison de maladie ou pour d'autres causes 26* 10. Relevé, pour le semestre du printemps 1877, du nombre des élèves inscrits, passés à une classe supérieure, sortis, etc., dans les divers établissements secondaires, avec répartition par groupe d'établissements, par classe et par ligne 30* 11. Relevé, pour le semestre d'automne 1877, du nombre des élèves inscrits, passés à une classe supérieure, sortis, etc., dans les divers établissements secondaires, avec répartition par groupe d'établissements, par classe et par ligne 32* 12. Examens de maturité et examens complémentaires du semestre du printemps * 13. Examens de maturité et examens complémentaires du semestre d'automne * 14. Matières et sujets des travaux écrits pour l'examen de maturité du semestre du printemps * 15. Matières et sujets des travaux écrits pour l'examen de maturité du semestre d'automne * 16. Elèves sortis sans avoir subi l'examen de maturité pendant l'année astronomique 1876, répartis d'après la carrière à laquelle ils devaient se vouer immédiatement après leur sortie de l'école, ainsi que par groupe d'établissements, par classe et par ligne 48*

7 TILL KONUNGEN. Härmed öfverlemnas en inom E. K. M:ts Eeklesiastik-departement utarbetad berättelse om statens elementarläroverk för gossar läseåret , Stockholm den 29 December Underdånigst C. G. HAMMARSKJÖLD.

8

9 Till Herr Statsrådet och Chefen för Kungl. Ecklesiastik-departementet. Uen berättelse om statens elementarläroverk för gossar läseåret , som härmed öfverlemnas, skiljer sig genom ett ojemförligt mindre omfång från den motsvarande berättelsen för det föregående läseåret. Denna minskning, hvilken redan i den förra berättelsen förutsades, innebär likväl ingen egentlig afvikelse från den förut följda planen, utan grundar sig dels derpå att många hithörande frågdr e J behöfra hvarje år upptagas till bearbetning, dels derpå att man med afseende på en mängd förutsättningar och upplysningar, som för en rätt uppfattning af här behandlade frågor erfordras, kunnat kortligen hänvisa till den äldre berättelsen. Efter de nuvarande förhållandena att dömma är det derför äfven sannolikt, att kommande års berättelser i allmänhet skola blifva af ungefär samma omfattning som denna, och att endast efter vissa mellantider berättelsen om hithörande läroverk kommer att förete ett större omfång, utan att likväl i detta hänseende på långt när blifva jemförlig med den första. Elem.-läroverkcn

10 A. Undervisningen i allmänhet. Kap. 1. Läroverk. De läroverk, som utgöra föremål för denna berättelse, äro alldeles desamma som de, hvilka utgjorde föremål för den motsvarande berättelsen för läsearet , ty hvarken har något af de dit hörande läroverken upphört, ej heller har något nytt läroverk här tillkommit. Deremot hafva med början eller under loppet af läsearet följande förändringar inträdt med afseende på läroverkens fördelning inom de särskilda grupperna. Sundsvalls femklassiga elementarläroverk är, jemlikt beslut vid 1877 års riksdag och Kungl. bref af den 1 Juni 1877, från och med början af år 1878 uppfördt på ordinarie stat såsom fullständigt på den reala linien. På det att redan från början af höstterminen 1877 en nedre afdelning af 6:e realklassen måtte kunna öppnas, anvisades genom Kungl. bref af den 10 Aug de dertill under läsearet erforderliga medlen. Stockholms Kealläroverk, redan från början afsedt att efter hand utvidgas till fullständigt på reallinien, var i den förra berättelsen fördt till de treklassiga läroverken, men är här upptaget bland de femklassiga. Jemlikt beslut vid 1877 års riksdag och Kungl. bref af d. 1 Juni 1877 blefvo de medel, som erfordrades för läroverkets utveckling med ytterligare två klasser på reallinien utöfver dess förra tre, uppförda på ordinarie stat från början af ar På det att redan från början af höstterminen 1877 den 4:e klassen måtte kunna öppnas, anvisades genom Kungl. bref af d. 4 Maj 1877 de dertill under läsearet erforderliga medlen. Oskarshamns treklassiga elementarläroverk är, jemlikt beslut vid 1877 års riksdag och Kungl. bref af den 1 Juni 1877, från och med början af år 1878 uppfördt på ordinarie stat såsom femklassigt på den reala linien. På det att redan från början af höstterminen 1877 den 4:e klassen måtte kunna öppnas, förbundo sig stadsfullmäktige att för höstterminen ur stadens kassa aflöna en extra lärare, till hvars anställande tillstånd gafs genom Kungl. bref af den 24 Maj Strömstads tvåklassiga elementarläroverk är, jemlikt Kungl. bref af den 26 Febr. 1877, från och med början af höstterminen 1877 uppfördt på ordinarie stat såsom treklassigt. Till denna utvidgning beviljades anslag redan vid 1874 år3 riksdag; men med verkställigheten måste anstå, emedan stadsfullmäktige förmält sig ej kunna då uppfylla det vid anslaget fästa villkoret, att kommunen skulle bekosta för läroverkets utvidgning fullt ändamålsenlig lokal. Falköpings enklassiga pedagogi är, jemlikt beslut vid 1877 års riksdag och Kungl. bref af den 1 Juni 1877, från och med början af år 1878 uppförd på ordinarie stat såsom treklassigt elementarläroverk. Undervisningen ordnades likväl på 3 klasser redan från början af höstterminen 1877, sedan dels genom Kungl. bref af den 20 Juli medel anvisats till anställande under höstterminen af en extra lärare, dels genom Kungl. bref af den 31 Aug. tillstånd lemuata att under samma termin anställa en af staden aflönad extra lärare. Pä grund af dessa förändringar utgjorde således för läseåret antalet af hit hörande läroverk (enligt stat): De högre elementarläroverken företedde med afseende på sin organisation flera skiljaktigheter under detta läseår, än under det föregående. De läroverk, som intogo en afvikande ställning, voro förut endast Stockholms Gymnasium, Stockholms Nya elementarskola och Vesterviks elementarläroverk. Med läseåret erhöll Sundsvalls läroverk (se ofvan) en organisation, som var afsedd att efter dess fullständiga genomförande göra läroverket likartadt med Vesterviks. En mera allmän förändring, som träffade icke mindre än 10 af de förut fullständiga högre läroverken, stadgades genom Kungl. bref af den 1 Juni 1877 till vederbörande domkapitel, nemligen att 6:e och 7:e realklasserna skulle indragas vid läroverken i Vexjö, Halmstad och Hernösand samt 7:e realklassen vid läroverken i Hudiksvall, Strengnäs, Nyköping, Vesterås, Kristianstad, Östersund och Luleå'). Denna indragning, föranledd derigenom att dessa läroverk under en följd af år haft mycket få eller alldeles ') Jfr Kungl. Majits proposition N:o 1 vid 1877 års riksdag, Bil. N:o 1 till d:o (mom. 19) samt Riksdagens nnderd. skrifvelse N:o 50 (mom. 15).

11 3 inga lärjungar i sagde klasser, skulle likväl ej allestädes genast med början af läseåret till fullo verkställas. Genom ofvannämnda Kungl. bref medgafs nemligen: att vid Halmstads läroverk de lärjungar, som börjat sin undervisningskurs på realiinien inom 6:e och 7:e klasserna, skulle för afslutande af densamma vid läroverket erhålla fortsatt undervisning, hvarjemte äfven de lärjungar i läroverkets 5:e klass, hvilka senast vid början af höstterminen 1877 förklarades mogne till uppflyttning i 6:e realklassen, skulle i sistnämnda klass åtnjuta undervisning gemensamt med den då blifvande öfre afdelningen af samma klass; att vid Hernösands läroverk de lärjungar, som börjat sin undervisningskurs på realiinien inom 6:e och 7:e klasserna, skulle för afslutande af densamma erhålla fortsatt undervisning vid läroverket; samt att vid Strengnäs, Nyköpings, Vesterås, Kristianstads och Luleå läroverk de lärjungar, som börjat sin undervisningskurs på realiinien inom 7:e klassen, skulle för afslutande af densamma erhålla fortsatt undervisning vid läroverket. Med afseende på de femklassiga läroverkens organisation äro inga andra skiljaktigheter att anmärka, än de som afse Stockholms Eealläroverk och Oskarshamns läroverk. Rörande dem båda är det tillräckligt att hänvisa till redogörelsen här ofvan. Bland de treklassiga läroverken intog Haparanda läroverk, likasom förut, så till vida en undantagsställning, att der fanns en kollega mera på stat än vid de andra, till följd hvaraf det i sjelfva verket omfattade 4 klasser. Äfven Åmåls och Filipstads läroverk fingo under läseåret ökadt lärareantal och utsträckt undervisning, ehuru ej genom statsanslag. I Åmål anslogo stadsfullmäktige erforderliga medel till aflönande af en extra lärare under nämnda läseår, hvarefter genom Kungl. bref af den 10 Aug tillstånd gafs till de anslagna medlens användande på angifvet sätt för undervisningens utsträckning till det omfång, som är föreskrifvet för 4:e klassen af rikets elementarläroverk. I Filipstad åter beslöto stadsfullmäktige anslå årliga räntan af ett till deras förfogande stäldt kapital af 20,000 kr. till aflöning tills vidare åt en fjerde lärare och till inrättande af en fjerde klass vid dervarande läroverk, hvarefter genom Kungl. bref af den 18 Maj 1877 medgafs, att för undervisningens utsträckning till det omfång, som är föreskrifvet för 4:e klassen af rikets elementarläroverk, finge från och med höstterminen 1877 tills vidare anställas en af staden aflönad extra lärare. Kap. 2. Terminernas början och slut samt läseårets längd. Enligt gällande läroverksstadga skall den allmänna lärotiden börja inom Augusti och sluta inom Juni månad, der icke särskilda omständigheter föranleda undantag. I detta hänseende äro följande afvikelser att nämna. Vid Nyköpings högre läroverk började höstterminen den 10 September. Härom meddelas i årsredogörelsen:»då samtlige här varande lärare vunnit sin akademiska bildning vid universitetet i Uppsala, uppstod hos många en naturlig önskan att få bevittna detta universitets 400-åriga jubelfest. För att tillmötesgå denna önskan behagade H. H. Eforus medgifva, att höstterminens början finge uppskjutas till den 10 September med villkor att de tio läsdagar, som derigenom gingo förlorade, skulle ersättas med 3 dagar vid höstterminens slut, 3 dagar vid vårterminens början och 4 dagar vid vårterminens slut. Vårterminen skulle enligt planen fortgå till och med den 10 Juni; men som denna dag befinnes vara Annandag Pingst, har Eforus behagat utsätta årsexamen till Fredagen den 7 Juni.» På grund häraf blef läseårets längd 35'/ 6 veckor. Vid Kalmar högre läroverk började höstterminen likaledes den 10 September. Om anledningen dertill finnes intet meddeladt i årsredogörelsen. Läseårets längd utgjorde 36'/, veckor. Vid Sundsvalls högre läroverk och vid Lidköpings femklassiga afslutades vårterminen den 31 Maj. Om anlednin- gen dertill finnes intet meddeladt i årsredogörelserna. Läseårets längd utgjorde 36 veckor på det förra stället och 36'/ 8 på det sednare. Vid Örnsköldsviks treklassiga läroverk började höstterminen den 3 September. Om anledningen dertill finnes intet meddeladt i årsredogörelsen. Läseårets längd utgjorde 36 V 6 veckor. Med särskild hänsyn till läseårets längd, hvilken enligt gällande läroverksstadga skall utgöra 36 veckor, äro följande undantagsförhållanden att nämna. Vid Falu högre läroverk måste, emedan en elakartad difteri utbröt i staden och häftigt angrep läroverkets ungdom, arbetet inställas från och med den 2 Nov. till och med den 1 Dec. eller under 4/, veckor. Genom Kungl. bref af den 22 Mars 1878 medgafs likväl, att läseåret finge afslutas den 4 Juni, då med inberäknande af ofvannämnda tid de föreskrifna 36 läseveckorna voro uppnådda. Vid Lindesbergs enklassiga pedagogi var till följd af den stora sjuklighet, som under hösten rådde i staden, undervisningen på yrkande af stadens sundhetsnämnd inställd från och med den 22 Okt. till och med den 1 Dec. eller under 6 veckor. Läseåret afslutades den 4 Juni, då med inberäknande af ofvannämnda tid de föreskrifna 36 läseveckorna voro uppnådda.

12 4 Kap. 3. Tider på dagen, till hvilka bönestunder, undervisning och öfningar varit lagda. Med afseende på hithörande förhållanden är hufvudsakligen att hänvisa till berättelsen för läseåret Här upptagas endast de förändringar, som egt rum med tiden för början af morgonbönen eller morgonlektionen, samt några andra i årsredogörelserna särskildt framhållna förändringar. Vid Stockholms Nya elementarskola, hvarest samlingstiden eljest, likasom under föregående år, var 7 t. 45 m., egde ett undantag rum den 3 15 September, hvarom i årsredogörelsen meddelas:»emedan under denna tid af året en stor del af hufvudstadens familjer ännu bo på landet, har det varit brukligt, att åt de lärjungar, som tillhört sådana familjer (och hvilka stundom utgjort omkring 1 / i af hela antalet), under förra hälften af nämnde månad frihet lemnats att antingen helt och hållet eller ock delvis uteblifva från undervisningen. Detta har emellertid icke kunnat ske utan stor olägenhet för undervisningens jemna och ordentliga gång, hvarför direktionen på lärarekollegii hemställan beslöt att till en början på försök under detta läsårs hösttermin för början af Sept. månad fastställa en särskild tidsindelning för skolans arbeten.» Rörande denna indelning är det tillräckligt att här nämna, att samlingstiden var kl. 9 och att lektionerna slutade kl. 2. Vid Strengnäs läroverk, hvarest samlingstiden eljest, likasom föregående år, var 6 t. 40 m., framflyttades för l:a klassen samlingstiden till 7 t. 55 m. Vid Örebro läroverk ändrades samlingstiden för klasserna 2 7 från 6 t. 40 m. till 6 t. 45 m. Vid Nyköpings läroverk, hvarest samlingstiden eljest, likasom för det mesta under föregående år, var 6 t. 45 m., gjordes undantag med afseende på l:a klassen. Härom yttras i årsredogörelsen:»för att tillmötesgå en ofta uttryckt önskan att de spädaste gossarne icke så tidigt måtte behöfva infinna sig i skolan, hvilket isynnerhet vore svårt under den mörka och kalla årstiden, har med detta läseårs början den förändring blifvit vidtagen i afseende på första klassens läseordning, att undervisningstimmarne för denna klass blifvit förlagda till kl f. m. och 12 2 e. m., hvartill ytterligare kommit en timme Måndagar, Onsdagar och Fredagar kl. 4 5 e. m.» Vid Falu läroverk vidtogs en förändring, hvarom i årsredogörelsen läses bland annat:»allt sedan höstterminen 1873 hafva första klassens lärjungar efter i klassen förrättad bön börjat sitt arbete först kl. 8, under det för de öfriga klasserna läsningen enligt gammal sed tagit sin början redan kl. 7; men som det i följd af härstädes rådande klimatiska förhållanden visat sig innebära svårigheter att vid strängare köld hinna få lärosalarne vederbörligen uppvärmda till kl. 7, och stadens gator efter häftigare snöfall vanligen ej hunnit dessförinnan försättas i önskvärdt skick, beslöts ändtligen vid sistlidne hösttermins början att låta samtliga klasser börja läsningen kl. 8.» Vid Kalmar läroverk anmärkes:»under läseåret har i enlighet med lärarnes uttryckta önskan och med H. H. Efori bifall läsningen varit nästan uteslutande förlagd på förmiddagarne.» För närmare detaljer må hänvisas till årsredogörelsen. Vid Luleå läroverk, hvarest samlingstiden eljest, likasom föregående år, var 6 t. 40 in., började under vårterminen läsningen för l:a klassen kl. 8. Vid Sundsvalls läroverk, hvarest under föregående år samlingstiden för alla klasserna var kl. 7, flyttades densamma till 6 t. 45 m. utom för l:a klassen, som började sin läsning kl. 8. Vid Söderhamns läroverk ändrades samlingstiden från 7 t. 45 m. till 6 t. 45 m. Vid Ronneby läroverk, hvarest samlingstiden föregående år under den mörkare årstiden (Okt. 15 Mars 1) varit 7 t. 45 m., ändrades den för samma årstid till 7 t. 15 m. Vid Varbergs läroverk flyttades samlingstiden under ett par af de mörkaste månaderna från 6 t. 45 m. till 7 t. 45 m. Vid Hedemora pedagogi flyttades undervisningens början från kl. 7 till 8. Vid Kungsbacka pedagogi, hvarest samlingstiden föregående år var 7 t. 30 m. under höstterminen och 7 t. 20 m. under vårterminen, var den under hela läseåret 7 t. 20 m. Vid Borgholms pedagogi. flyttades samlingstiden från 7 t. 45 m. till 6 t. 45 m. Vid Öregrunds pedagogi flyttades undervisningens början från kl. 7 till kl. 8. Vid Mariefreds pedagogi egde visserligen ingen ändring rum i undervisningstimmarnes fördelning på dagen; men i årsredogörelsen anmärkes,»att, på grund af lärj ungarnes förökade antal samt till följd deraf nödvändigvordna indelning i trenne afdelningar, öfversta afdelningen beviljats fullständig ledighet från undervisningen hvarje Torsdag, den mellersta hvarje Tisdag samt den nedersta hvarje Onsdag och Fredag.» Vid Lindesbergs pedagogi var samlingstiden kl. 8, likasom under sednare delen af förra läseåret. Vid Simrishamns pedagogi, hvarest undervisningstidens början föregående år under den mörkare årstiden (Okt. 16 Mars 15) varit kl. 8, var den under hela läseåret kl. 7.

13 5 Kap. 4. Normala antalet afdelningar; parallelafdelningar; skilda afdelningars hopslagning vid undervisningen i läseämnena. Tab. 1. Enligt de i förra berättelsen angifna gränder uppgår vid ett på båda linierna fullständigt högre elementarläroverk årsafdelningarnas antal till 15. Vid 11 högre läroverk var likväl under läseåret det normala antalet lägre. Det utgjorde, likasom under föregående år, 8 vid Stockholms Gymnasium, 10 vid Stockholms Nya elementarskola och 11 vid Vesterviks läroverk. Sundsvalls under utveckling varande läroverk (se Kap. 1) omfattade under läseåret endast 8 afdelningar. På grund af den genom Kungl. brefven af den 1 Juni 1877 föreskrifna indragning (se Kap. 1) saknades under läseåret R. 6:1, 14. 6:2, E. 7:1 och E. 7:2 vid Vexjö läroverk, E. 6:i och R. 7:2 vid Hernösands, R. 7:1 och R. 7:2 vid Hudiksvalls, Östersunds och Luleå samt R. 7:i vid Vesterås och Kristianstads. Vid de femklassiga elementarläroverken utgör det normala antalet 7 afdelningar, när läroverken omfatta båda linierna. Detta var under läseåret äfven förhållandet med dem alla, undantagandes realläroverken i Stockholm och Oskarshamn, hvilka på här ofvan (se Kap. 1) angifna grunder endast omfattade 4 afdelningar. Genom fullständig brist på lärjungar hafva under läseåret följande afdelningar saknats vid de högre elementarläroverken: R. 6:2 vid Kristianstads, E. 7:i vid Gefle, Falu och Malmö samt R. 7:2 vid Venersborgs, Göteborgs och Umeå. Af samma anledning hafva vid de fem- klassiga läroverken saknats R. 4 och R. 5 vid Norrtelje läroverk samt L. 5 vid Göteborgs. Att en årsafdelning till följd af för stort lärjungeantal varit delad i s. k. parallelafdelningar har förekommit vid 21 högre och 7 femklassiga läroverk, såsom närmare framgår af Tab. 1. Denna tabell afser särskildt höstterminen, men förhållandena hafva varit föga skiljaktiga under vårterminen. Enligt de å tabellen angifna beräkningsgrunderna uppgick antalet öfverskjutande parallelafdelningar vid de högre läroverken till 96 l / t (således motsvarande mera än 6 fullständiga sådana läroverk å 15 afdelningar) och vid de femklassiga till 19 (motsvarande nära 3 sådana läroverk å 7 afdelningar). Vid fördelning efter klasser finnes det största antalet öfverskjutande parallelafdelningar inom de 3 lägsta klasserna, der antalet uppgår till 66'/, (motsvarande 22 treklassiga läroverk), medan det inom klasserna 4 7, hvilka tillsammans omfatta 12 årsafdelningar, endast utgör 48'/ t - Parallelafdelningar på reallinien finnas endast inom klasserna 4, 5 och 6:i, hvarest det öfverskjutande antalet utgör respektive 6 1 /,, / oc 4 h 1- På latinlinien finnas deremot parallelafdelningar inom alla klasser; det öfverskjutande antalet utgör 9/ 4 i L. 4, 8 i L. 5, 8 i L. 6:1, 9 1 /, i L. 6:2, 2 1 /, i L. 7:1 och 27 4 i L. 7:2. Om man sammanräknar hela antalet afdelningar, erhålles följande öfversigt. Antal afdelningar under höstterminen Anm. Af de enligt stat treklassiga läroverken hafva 7 under läseåret undervisat på 4 eller 5 klasser, nemligen Vernamo läroverk med L- 4, Ronneby med " 4 och L. 5, Trelleborgs, Åmåls, Filipstads och Haparanda med R. 4 och L. 4 samt Engelholms med R. 4, L. 4, R. 5 och Ii. 5. I sammanhang härmed an nämnas, att vid Haparanda läroverk finnes i 4:e klassen inom några ämnen ett öfre lexlag med kurser, som motsvara dem i 5:e klassen. Till ofvanstående summa af 795 afdelningar kan ytterligare läggas antalet afdelningar vid pedagogierna. Vid beräkningen deraf kan man räkna 2 afdelningar på hvar ch en af de 9 tvåklassiga pedagogierna samt 1 på hvar och en af de 9 enklassiga, dock med följande undantag. Vid Södertelje tvåklassiga pedagogi, som under läseåret hade en extra lärare (ej aflönad af statsmedel), undervisades på 3 klasser. Vid Lindesbergs, Simrishamns och Laholms

14 6 enklassiga pedagogier, hvilka hvar och en under läseåret hade en extra lärare (aflönad på det första stället af kommunen, på det andra af enskilda medel och på det tredje af statsmedel), böra räknas 2 klasser. Hela antalet blir på detta sätt 31. Om man åter vid beräkningen fäster afseende vid samtliga de afdelningar eller lexlag, som vid pedagogierna förekommit, så kan antalet vid de tvåklassiga antagas till 25 och vid de enklassiga till 20, eller tillsammans till 45. Samtliga afdelningarna vid elementarläroverken och pedagogierna utgöra således efter den förra beräkningsgrunden 826 och efter den sednare 840. Under läseåret gällde samma undervisningsplaner som under läseåret , med undantag endast för nedre sjette klassen. Under den 1 Juni 1877 utfärdades nemligen ett Kungl. cirkulär angående förändrad undervisningsplan för sjette klassen. Härigenom gjordes likväl ingen förändring för klassens öfre afdelning under läseåret , för hvilken afdelning de nya föreskrifterna skulle tillämpas först med höstterminen Den i berättelsen för läseåret (sid. 10) intagna förteckningen öfver totala antalet undervisningstimmar inom särskilda klasser gäller emellertid fortfarande. Således gäller äfven fortfarande hvad som å anf. st. yttrats om de antal, hvartill under vissa förutsättningar läraretimmarne skulle uppgå inom klasserna 1 3, klasserna 4 och 5 samt klasserna 6 och 7. Med hänsyn till sammanförandet af lärjungar från särskilda afdelningar hafva likväl förhållandena blifvit under läseåret något förändrade. Genom Kungl. cirkulär af den 10 Mars 1869 var angående de lärjungar å latinlinien, som blifvit befriade från läsningen af grekiska språket, föreskrifvet bland annat, att de i 6:e klassen skulle sysselsättas 2 timmar med engelska språket tillsammans med reallinien, 2 timmar med teckning så vidt hinder icke mötte tillsammans med reallinien samt 2 timmar med latinskrifning eller ock, efter rektors bepröfvande, med läsning af svensk litteratur tillsammans med reallinien. Om man endast fäster afseende vid läseämnena, utgjorde således inom hvardera afdelningen af 6:e klassen antalet timmar, under hvilka de s. k. icke-grekerna skulle undervisas tillsammans med realisterna, 2 till 4. Genom det nyss nämnda cirkuläret af den 1 Juni 1877 bestämdes antalet timmar för grekiska språket till 7 och föreskrefs derjemte:»de lärjungar, som icke deltaga uti undervisningen i grekiska, skola i stället undervisas i engelska 4 timmar och i teck- ning 2 timmar samt derjemte öfvas med lösning af matematiska problem 1 timme i veckan.» Vidare utfärdades under samma dag ett Kungl. cirkulär till eforalstyrelserna angående undervisningen i sjette och sjunde klasserna, i hvilket det med afseende på undervisningen i läseämnena heter:»i anledning af de upplysningar, som redogörelserna för den vid elementarläroverken meddelade undervisning i särskilda klasser gifvit vid handen, och i betraktande af de fördelar, som en särskild undervisning för den reala och för den klassiska liniens lärjungar i läroverkens högre klasser medför, hafve Vi funnit godt föreskrifva, att i de fall, då vid nämnda läroverk tillgången på lärare icke medgifver eller lärjungarnes antal icke påkallar särskild undervisning för hvar och en af de olika ärsafdelningarna utaf sjette och sjunde klasserna inom hvardera bildningslinien, och i följd deraf gemensamma lektionstimmar skola anordnas för lärjungar, som icke tillhöra samma ärsafdelning å samma linie, det bör iakttagas, att vid sådana lektionstimmar företrädesvis lärjungar från olika årsafdelningar inom samma linie sammanföras med hvarandra, och således endast der särskilda förhållanden vid något läroverk efter Eder pröfning sådant påkalla, lärjungar af olika bildningslinier må inom nämnda klasser hafva gemensamma lärotimmar.» Det skulle ej sakna intresse att likasom i förra berättelsen (Tab. 4) meddela en med hänsyn till sammanslagningarna upprättad öfversigt af antalet läraretimmar för vecka i läseämnena. Särskildt gäller detta om klasserna 6 och 7, emedan genom sistnämnda cirkulär åsyftas en väsentlig förändring i förut vid läroverken företrädesvis följda grunder för sammanslagningar inom dessa klasser (jfr berättelsen för läseåret , sid. 11 o. 12). Men upprättandet af en sådan öfversigt är förenadt med så stora svårigheter och kräfver ett så ytterligt tidsödande arbete, att dermed måste anstå. Det är för öfrigt ej osannolikt, att genomförandet af den i cirkuläret uppställda grundregeln endast kunnat ske efter hand. Så läser man i årsredogörelsen för Karlskrona läroverk, att»man ansett sig oförhindrad, att under nu slutande läseår iuom 7:e klassen och 6:e klassens öfre afdelning meddela lärjungar å olika linie, då de tillhöra samma ärsafdelning, gemensam undervisning i de ämnen, hvari till största delen de under föregående år undervisats tillsammans, så mycket mer som föreskriften ej är ovillkorlig och den nya undervisningsplanen ej hunnit på dem tillämpas.» Kap. 5. Antal undervisningstimmar i veckan för de särskilda läseämnena. De under förra läseåret gällande undervisningsplanerna gällde äfven under läseåret , med det undantag att genom ett redan här ofvan anfördt Kungl. cirkulär af den 1 Juni 1877 ny uudervisningsplan utfärdades för 6:e klassen»för att bringa undervisningen i denna klass i öfverensstämmelse med grunderna för de genom cirkulären den 6 Juni 1873 och den 12 Mars 1875 rörande de lägre klassernas undervisning meddelade bestämmelser». Genom

15 7 denna plan anslogos följande antal undervisningstimmar i veckan åt de särskilda läseämnena. a) I 6:e realklassen. b) I 6:e latinklassen. Under läseåret gällde denna undervisningsplan samt tillhörande lärokurser likväl endast för nedre sjette klassen, ty det heter i nämnda cirkulär:»livad sålunda föreskrifvits skall tillämpas i sjette klassens nedre afdelning med nästa läseårs början och i öfre afdelningen af samma klass med höstterminen 1878, med undantag för elementarläroverket i Uppsala, der tillämpningen inträder för den förra afdelningen med höstterminen 1878 och för den sednare med påföljande läseårs början, samt för Nya elementarskolan i Stockholm, för hvilken särskilda föreskrifter gälla.» I sammanhang härmed kan nämnas, att det undantagsförhållande, som under läseåret egde rum i Uppsala läroverk med afseende på undervisningsplanen för 5:e klassen (se förra berättelsen, sid. 13), upphörde med det läseårets utgång, till följd hvaraf den allmänna undervisningsplanen af den 12 Mars 1875 der fullständigt gällde under läseåret Timtabellen b här ofvan afser närmast de lärjungar, som läsa grekiska. Beträffande deremot de lärjungar på latinlinien, som icke läsa grekiska, lemnades i cirkuläret den föreskrift, som redan finnes intagen här ofvan å sid. 6. Vid Stockholms Nya elementarskola afvek timfördelningen i följande hänseenden från den under förra läseåret gällande (jfr förra berättelsen, sid. 13). I 6:e realklassen lästes modersmålet 2'/ 4 t. och franska 5'/ 4 (i st. f. respektive 3 och 4 1 /, förra året). I femte latinklassen lästes latin 7/ 4 t. och franska 3'/ 4 (i st. f. respektive 8 och 3 1 /,). Frivillig läsning af hebreiska förekom detta år i sjunde latinklassen med 2 timmar (förra året i öfre sjette). Sannolikt är att äfven under läseåret åtskilliga afvikelser från gällande undervisningsplaner förekommit (jfr förra berättelsen, sid. 13 och följ. samt Tab. 5), men någon undersökning derom har ej anstalts, hvadan framställningen måste inskränkas till följande. Redan i förra berättelsen (Tab. 5) nämndes, att Marstrands treklassiga läroverk genom Kungl. bref af den 28 Jan för en tid af 3 läseår från och med läseåret erhöll tillåtelse att af de 7 timmar, som eljest voro i 3:e klassen anslagna åt tyska språket, använda 2 för undervisning i engelska språket. Genom Kungl. bref af den 11 Maj 1877 erhöll Strömstads treklassiga läroverk, i anledning af underd. ansökning af stadsfullmäktige derstädes, dylik tillåtelse för en tid af 3 läseår från och med läseåret Genom Kungl. bref af den 10 Aug angående undervisningen i 5:e realklassen vid Halmstads läroverk blef, med förklarande att hinder icke mötte för anordnande af särskild undervisning i matematik, naturvetenskap, främmande språk och teckning åt lärjungarne i sagde klass, derest sådant med tillgängliga lärarekrafter och utan men för undervisningen i öfrigt kunde ske, medgifvet att för läseåret en förändring i undervisningstimmarnes fördelning finge ega rum på det sätt, att till förmån för undervisningen i naturlära, teckning eller franska språket den för engelska föreskrifna lärotiden minskades med 2 eller 3 timmar i veckan. Initiativet till denna förändring hade tagits genom en till lärarekollegiet från målsmän till lärjungar, som under lä3eåret komme att tillhöra 4:e och 5:e realklasserna, ställd skrifvelse, hvari uttalades den önskan, att åt undervisningen i 5:e realklassen, säi - - deles uti matematik, naturvetenskap, lefvande språk och teckning, måtte gifvas»en på snar praktisk användning mera gående riktning, än som vid gemensam undervisning med lärjungar, hvilka först efter fem år komma att lemna skolan, kan åstadkommas». Det lemnade medgifvandet blef på sådant sätt begagnadt, att realisterna i 5:e klassen åtnjöto en från latinarne i samma klass skild undervisning i matematik med 5 timmar, i naturlära med 3, i franska språket med 4 under höstterminen och 3 under vårterminen samt i engelska med 3 under höstterminen och 4 under vårterminen, hvarjemte åt teckning egnades 3 timmar. Om dessa timantal jemföras med de i undervisningsplanen af den 12 Mars 1875 i allmänhet for 5:e realklassen föreskrifna (se förra berättelsen, sid. 12), så finner man, att matematiken behållit sitt timantal, att naturläran fått sitt ökadt med 1, att franskan äfven fått sitt ökadt med 1 under höstterminen, samt att engelskan deremot om man

16 8 räknar dess allmänna timantal till 7 fått sitt minskadt med 4 under höstterminen och 3 under vårterminen. Hvad de 3 timmarne åt teckning beträffar, så är detta antal just hvad som i allmänna undervisningsplanen föreskrifves för det fall att timantalet för engelskan minskas från 8 till 7. Med afseende på resultaten af den vidtagna anordningen må hänvisas till läroverkets årsredogörelse (sid. 5 o. 6) och der förekommande yttringar af tillfredsställelse. Kap. 6. Lärokurser i läseämnena inom särskilda klasser; begagnade läro- och läseböcker m. m., som ej finnas upptagna i Berättelsen för läseåret Tab. 2 och 3. Såsom i det föregående kapitlet omförmälts, föreskrefvos genom Kungl. cirkulär af den 1 Juni 1877 nya lärokurser för 6:e klassen, hvilka anslöto sig till dem, som genom cirkulären af den 6 Juni 1873 och den 12 Mars 1875 föreskrifvits för klasserna 1 5. Dessa lärokurser, hvilka under läseåret skulle tillämpas endast i nedre sjette klassen'), äro intagna å Tab. 2. För Stockholms Nya elementarskola lemnades i förra berättelsen (Tab. 14) en sammanställning af lärokurserna enligt de för läseåret gällande föreskrifter. För läseåret hade enligt Direktionens protokoller inga förändringar deri vidtagits, om man ej dit vill räkna den fortsatta tillämpningen af ett äldre beslut, enligt hvilket vid undervisningen i tyska språket ett par arbeten successift ersattes af andra (jfr förra berättelsen, Tab. 14, Anm. å sid. 29 och 31). Huruvida för öfrigt några smärre olikheter i de genomgångna kurserna förekommit, torde vara onödigt att undersöka. Endast det må tilläggas, att den lärokurs, som under det förra läseåret genomgicks vid den frivilliga undervisningen i hebreiska inom öfre sjette klassen, naturligtvis erhöll sin fortsättning i den, som under detta läseår genomgicks vid d:o inom sjunde klassen (jfr sid. 7); men med afseende härpå är det tillräckligt att för öfrigt hänvisa till läroverkets årsredogörelse. skilliga nu först upptagna arbeten användts redan under läseåret , ehuru de ej omnämnts i läroverkens redogörelser för sagde år. Naturligtvis gäller detta isynnerhet om arbeten, som användts såsom läseböcker. Emedan i den nya förteckningen de»läroverk, vid hvilka boken användts», i de flesta fall endast äro ett eller några få, har det varit obehöfligt att såsom i den äldre förteckningen antyda läroverkens namn genom förkortningar och att bifoga tabellarisk öfversigt öfver deras antal. Enligt den nu å Tab. 3 lemnade bibliografiska öfversigten uppgår antalet af de under nya nummer upptagna läro- och läseböcker m. m. till 91. Följande öfversigt utvisar bland annat, i hvad mån dessa arbeten tillhöra den svenska litteraturen; vid dess utarbetande hafva följts de i förra berättelsen (sid. 26) angifna grunder. Summarisk öfversigt af antalet böcker, som varit begagnade vid undervisningen i elementarläroverken och pedagogierna läseåret , men ej äro inräknade i motsvarande summariska öfversigt i förra Berättelsen. I förra berättelsen (Tab. 15) lemnades en så vidt de befintliga primäruppgifterna medgåfvo fullständig förteckning på de böcker, som varit begagnade vid undervisningen under läseåret Att utarbeta en ny dylik förteckning kan naturligtvis endast efter en längre tids förlopp komma i fråga. Men då det å andra sidan är af intresse att lära känna tillökningen i hithörande litteratur, har å Tab. 3 lemnats en förteckning på de böcker, som varit begagnade vid undervisningen under läseåret , men icke förekomma i den förut nämnda förteckningen. Vid utarbetandet af den nya förteckningen hafva nya upplagor af arbeten i den äldre förteckningen i allmänhet ej medtagits. Under samma nummer som i den äldre förteckningen hafva upptagits ett par fortsättningar samt några förut upptagna vittra författare. För öfrigt må nämnas, att det är möjligt eller till och med sannolikt, att åt- ') Med afseende pä Uppsala läroverk se sid. 7.

17 9 I förra berättelsen (Tab. 16) lemnades en öfversigt af de förändringar, som under läseåret inträffat derigenom, att dels läroböcker m. m., som förut varit inom ett läroverk eller på ett visst stadium af detsamma begagnade, uppbört att derstädes begagnas, dels dylika, förut derstädes icke begagnade, blifvit antagna. Men derjemte framhölls (sid. 28), att årsredogörelsernas uppgifter rörande dessa förändringar sannolikt voro ofullständiga. Riktigheten af denna förmodan bekräftades vid förarbetena till nu föreliggande berättelse. Då neinligen för åtskilliga läroverk årsredogörelsernas uppgifter om de under läseåret begagnade läroböckerna jemfördes med motsvarande uppgifter för läseåret , visade det sig, att ombyten, hvarom ej något nämndes i redogörelserna för det sednare läseåret, förekommo i en sådan mängd fall, att det ej var skäl att för läseåret utarbeta en öfversigt, motsvarande den nyss vidrörda i förra berättelsen. Om nemligen en sådan öfversigt grundades endast på årsredogörelsernas direkta uppgifter om ombytena, blefve den allt för ofullständig; att åter till alla läroverken utsträcka den nyss omtalade jemförelsen blefve allt för tidsödande. EUm.-läroverken

18 10 Kap. 7. Undervisningen i välskrifning och öfningar. Tab. 4. Med afseende på välskrifning och öfningar gällde under läseåret samma stadganden, som under det föregående läseåret 1 ). Då det således är antagligt, att den speciela framställningen i förra berättelsen (Kap. 8 11) åtminstone till sina hufvuddrag äfven passar till förhållandena under läseåret , hafva uppgifterna i årsredogörelserna ej gjorts till föremål för någon fullständig granskning eller bearbetning ). Ej heller hafva årsredogörelserna befunnits rörande dessa ämnen innehålla några särskilda meddelanden eller yttranden af den vigt eller det intresse, att det vore skäl att här intaga desamma, med undantag af ett par punkter ur en rapport angående inspektion af militäröfningarna. Sedan genom General-ordres af den 13 Juli 1875 (jfr förra berättelsen sid. 189, spalt 2, not 3) inspektioner af militäröfningarna vid elementarläroverken och folkskolelärare-seminarierna blifvit anbefallda ocn derjemte föreskrifvits, att dessa inspektioner borde»företrädesvis verkställas under senare hälften af September och förra hälften af Oktober månader på de dagar, som den inspekterande officeren i samråd med läroverkets eller seminariets rektor bestämmer», hafva årligen alla högre elementarläroverk (äfvensom alla folkskolelärare-seminarier) blifvit inspekterade. En fullständig bearbetning af de till Chefen för Landtförsvars-departementet insända och af honom till Chefen för Ecklesiastik-departementet öfrerlemnade rapporterna vore utan tvifvel af intresse, men skulle här taga för stort utrymme i anspråk. Dock må i anledning af inspektörens i förra berättelsen (sid. 45 o. följ.) meddelade anmärkning rörande öfuingarna vid Hudiksvalls läroverk här äfven meddelas samme inspektörs yttrande i anledning af inspektionen dersammastädes höstterminen 1877:»Vid ') I det fornt (jfr sid. 6 o. följ.) omnämnda Kung], cirkuläret af den 1 Jnni 1877 angående förändrad nndervisningsplan f5r sjette klassen beter det med afseende på öfuingarna:»för undervisningen i musik och gymnastik skola nn gällande bestämmelser tills vidare tjena till efterrättelse. Beträffande andervisningen i teckning för de lärjungar, hvilka åtnjnta undervisning i latin, men icke i grekiska, skola de för reallinien gällande föreskrifter tills vidare i tillämpliga delar följas.» ) Emedan denna berättelse ej heller kommer att innehålla något kapitel, svarande mot det 23:e i den förra (»Lärjungarnea deltagande i teckning, musik samt gymnastik och militäröfningar»), intagas här några anmärkningar rörande de fall, då vissa afdelningar ej deltagit i dem enligt gällande föreskrifter åliggande obligatorisk teckning (jfr förra berättelsen, Kap. 9 och 23). Inom l:a klassen förekom höstterminen 1876 obligatorisk teckning icke vid 1 högre och 2 treklassiga elementarläroverk. Höstterminen 1877 var deremot förhållandet rättadt vid det högre och ett af de treklassiga; men qvarstod oförändradt vid det andra treklassiga enligt samstämmiga uppgifter i läseordningen och mom. 7 af åraredogörelsen (enligt mom. 19 skulle deremot nn, likasom föregående hösttermin, l:a klassens alla lärjungar hafva deltagit). Med afseende på 4:e och 6:e realklasserna var höstterminen 1877 det felaktiga förhållandet rättadt vid 3 högre läroverk, men qvarstod vid 3 högre och 1 femklassigt. Med afseende på icke-grekerna i klasserna 6 och 7 var höstterminen 1877 det felaktiga förhållandet rättadt vid 1 läroverk, men qvarstod vid 3 och hade tillkommit vid 1. skjutningen med remingtongevär följdes fullkomligt målskjutningsreglementets föreskrifter, hvarjemte 'handgreppen' äfvenledes reglementsenligt verkställdes. Detta var det enda läroverk, der jag hade glädjen att finna sådant i allo ega rum.» I anledning af hvad som i förra berättelsen (sid. 43) yttrats om svårigheten eller på sina ställen omöjligheten att åt öfningarna i infanterimanövern gifva den genom Kungl. cirkuläret af den 23 Mars 1870 föreskrifna utsträckning må äfven anföras, hvad samme inspektör yttrar med afseende på inspektionen i Östersund nyssnämnda termin:»med förvåning såg jag der en bataljon, sammansatt af 4 repkompanier, komma nedmarscherande å den för uppvisningen bestämda platsen; men denna förvåning var blandad med glädje, dels emedan jag här för första gången under dessa 2 förflutna årens inspektioner såg, att, med god vilja hos rektor och instruktör, det Kungl. cirkulärets ord kunna blifva en sanning, då det säger, 'att åt öfningarna i infanterimanövern skall, der sådant ej redan skett, gifvas den utsträckning, att kompani- och bataljons-exercis genomgås', dels emedan den unga bataljonens hållning visade allvar, lystring och lugn.» 1 enlighet med föreskrifterna i Nåd. stadgan för Gymnastiska Centralinstitutet af den 8 Januari 1864, att Direktionen öfver detta institut eger öfverinseende öfver gymnastikundervisningen vid rikets elementarläroverk och folkskolor samt att, för utöfningen af nämnda inseende, Direktionen eger att genom dertill lämpliga personer låta inspektera gymnastikinrättningarna, med åliggande för de inspekterande att, efter verkstäldt uppdrag, derom till Direktionen afgifva berättelse, blifva årligen åtskilliga läroverk för sagde ändamål inspekterade. De afgifna berättelserna blifva sedan årligen i afskrift öfverlemnade till Chefen för Ecklesiastikdepartementet. Under läseåret , då inspektionerna förrättades af institutets föreståndare, Öfversten Gustaf Nyblseus, besöktes under höstterminen elementarläroverken i Hernösand, Östersund och Sundsvall samt folkskolelärareseminariet i Hernösand och under vårterminen elementarläroverken i Göteborg (högre, fem- och tre-klassiga), Halmstad, Venersborg och Alingsås samt folkskolelärare-seminariet i Göteborg. En fullständig bearbetning af de afgifna berättelserna vore utan tvifvel af intresse, men skulle här taga för stort utrymme i anspråk. För befrämjande af teckningsundervisningen vid elementarläroverken vidtogos under läseåret några åtgärder, som ej böra med tystnad förbigås. Den 20 Oktober 1877 uppdrog Kungl. Maj:t åt en kommitté att uppgöra förslag till plan för undervisningen i teckning vid elementarläroverken,