biologisk grundutbildning sammanträde 10:e september -15

Transkript

1 Bilaga 1 STOCKHOLMS UNIVERSITET Protokoll fört vid Institutionen för institutionsstyrelsens biologisk grundutbildning sammanträde 10:e september -15 Närvarande styrelseledamöter: Professor Bengt Karlsson (ordförande), professor Anders Angerbjörn, professor Mats Björk, byrådirektör Per Cronholm, universitetslektor Lisa Deutsch (från punkt 6), universitetslektor Niklas Janz, studentrepresentant Sandra Pålsson, studierektor Jessica Slove Davidson, universitetslektor Michael Tedengren och studentrepresentant Sarah Tidström. Övriga närvarande: Studierektor Björn Birgersson, vice ordförande Professor Eva Sverremark Ekström och studievägledare Birgitta Åkerman Frånvarande: Professor Mattias Mannervik (anmält förhinder), doktorand Alexander Schäpers, professor Ulrich Theopold (anmält förhinder) och professor Ann-Kristin Östlund Farrants (anmält förhinder). 1. Val av justerare. Niklas Janz väljs att justera dagens protokoll. 2. Fråga om upptagande av extra ärenden. Styrelsen beslutar att ta upp extra ärenden under punkt Protokoll från föregående sammanträde. Protokollet läggs till handlingarna med ändringar i punkt 6 och punkt 13. Bilaga Information. Studievägledare redogör för höstens registreringssiffror för kandidat- och masterprogram samt för påbyggnadskurser. Bilaga 2. Studierektor Jessica informerar: a) Om att BIG nu finns på LinkedIn och Facebook. Det blir en kanal för studenter att mötas men även för rekrytering av nya studenter samt för att hålla kontakt med alumner. b) Om att den årliga informationen om påbyggnadskurser och utbytesstudier äger rum den 23:e september utanför G-salen. Ordförande informerar: a) Om Lisbeth Bergius och Karoly Varszegi som båda har gått i pension. Lisbeth kommer att arbeta en vecka per månad under hösten. Alexandra Balogh är anställd som vikarie för Lisbeth på 75 % t.o.m. sista januari

2 b) Om att NPQ-husets mindre föreläsningssalar beräknas kunna användas i början av oktober. Den större Q-salen beräknas bli klar några veckor senare. Salens dörrar kommer vara utrustade med kortläsare med kod. På grund av omflyttningen har vi trängre. Det är därmed viktigt att lokalerna som uppges i schemat stämmer överens med vad som är bokat. BIG planerar att gå över till TimeEdit. c) Om att rektor kommer på besök till BIG den 14:e september. 5. Utbildningsåtagande 2016 Under 2015 minskade BIG äskandet med 22 HÅP och förslaget inför 2016 är att ligga kvar på den nivån eller äska för något färre HÅP. 6. Ny kursplan Världens eko BL1014 Styrelsen tillstyrker kursplanen med ändringen att ämnet blir biologi. Bilaga Nedläggning av program och utbildningsområden som inte längre erbjuds Styrelsen föreslår att ON sätter upp en avvecklingsplan för de tre masterprogram som inte längre ges; Biodiversitet och bevarandebiologi, Ekologi och Evolutionsbiologi. Även dessa huvudområden läggs ner. Bilaga 4. Styrelsen föreslår att GB tar upp frågan om följderna av reviderade utbildningsplaner. Till exempel hur länge studenterna har rätt att läsa enligt den gamla utbildningsplanen. 8. Nya rutiner för kopiering av undervisningsmaterial BIG har två kopiatorer och enligt den nya rutinen är det fritt att kopiera svart-vitt undervisningsmaterial. 9. Övriga frågor a) Birgitta frågar om styrelsen kan ställa sig bakom att etologikursen i period III ställs in. a) Styrelsen efterlyser principer att tillämpa när kurser måste ställas in men tycker att beslutet i detta fall ska fattas av etologerna. 2

3 Vid protokollet: Elisabet Weingartner Bengt Karlsson (ordförande) Niklas Janz (justeringsperson) 3

4 Kursutbud 2016/17, förslag Sommarterminen 2016 Faunistik 5 hp Floristik 5 hp Insekter: Inventering & bestämning A 7,5 hp Kärlväxtfloristik G 7,5 hp Marinbiologi G 15 hp* Marinekologi G 6 hp Östersjöns miljö G 7,5 & för biogeovetare 8 hp Höstterminen 2016 Period I aug - okt 16 Period II nov 16 - jan 17 Fet stil = "grundkurser" kursiv stil = nya kurser del a/b = första/andra halvan av perioden * kursen kommer att ges på engelska Ekologi OK 7,5 hp (halvfart, kväll) Etologi OK 7,5 hp (1/4-fart, kväll) Etologi OK 7,5 hp (1/4-fart, kväll) forts. Fåglars systematik,. OK 7,5 hp (1/4-fart, kväll) Fåglars systematik, OK 7,5 hp (1/4-fart, kväll) forts. Hundens genetik, evol. och beteende OK 7,5 (1/4, kväll) Hundens gen. evol. & be... OK 7,5 (1/4, kväll), forts. CMB 30 hp CMB 30 hp (forts) Ekologi I 15 hp Fysiologi 15 hp Faunistik 5 hp Vetenskaplighet & evolutionärt tänkande 5 hp Organismernas mångfald & fylogeni 15 hp Vetenskaplighet & evolutionärt tänkande 5 hp Evolutionsbiologi G 15 hp* Biologisk statistik I 7,5 hp (del a)* Forskningspraktik i marinbiologi G 7,5 hp* Djurs morfologi och funktion G 15 hp* Immunologi G 15 hp * Ekologi II G 15 hp Självständigt arbete G 15 hp Ekotoxikologi G 15 hp* Tropisk marinbiologi G 7,5 hp* (distans) Molekylärgenetik G 7,5 hp (del a)* Växtfysiologins roll i samhället G 15 hp* Moss- och lavfloristik G 6 hp Utvecklingsbiologi G 7,5 hp (del b)* Biodiversitet: mönster & processer A 7,5 hp (del a)* Forskningspraktik i marinbiologi G 7,5 hp* Biologisk statistik III A 7,5 hp (del b)* Djurens mångfald - ryggradslösa djur A 10 hp* Akvatisk ekologi A 15 hp Djurs kognition A 7,5 hp (del a)* Biologisk statistik II A 7,5 hp (del a)* Genomets expression och dynamik A 15 hp* Etologi II A 7,5 hp (del b)* Marin populations- och ekosystemdynamik A 15 hp* Evolutionär ekologi A 7,5 hp (del b)* Munt. pres.tek. för nat. A 7,5 hp* (1/4 fart, kväll), forts Molekylär cellbiologi A 15 hp* Människans beteende; biologi & kultur A 7,5 hp (del b) Muntlig pres.tek. för naturvetare A 7,5 hp* (1/4 fart, kväll) Samlingsvård & biodivinform A 5 hp (del b, distans) Soc-ekol system: utm. & förhållningssätt A 15 hp* Systemteori och resilienstänkande A 15 hp* Zoologisk systematik A 15 hp Vårterminen 2017 Bilaga 2 Period III jan - mars 17 Period IV mars - juni 17 Evolutionsbiologi OK 7,5 hp (halvfart, kväll) Svenska djur och växter OK 7,5 hp (1/4-fart, kväll), forts Svenska djur och växter OK 7,5 hp (1/4-fart, kväll) Trädgårdens biologi OK 7,5 hp (1/4-fart, kväll), forts Trädgårdens biologi OK 7,5 hp (1/4-fart, kväll) Ekologi I 15 hp CMB 15 hp Faunistik 5 hp Fysiologi (fk kemi) 15 hp Floristik 5 hp Gener, celler & populationer 15 hp Organismernas mångfald & fylogeni 15 hp Analys och pres.av biol. data G 7,5 hp (del b) Bevarandebiologi G 15 hp Biologisk statistik I G 7,5 hp (del a) Metoder och koncept inom molekylära livs.15 hp * Etologi I G 15 hp* Självständigt arbete G 15 hp Självständigt arbete G 15 hp Fisk- och fiskeribiologi A 15 hp* Bevarande av populationer A 15 hp * Infektionsbiologi A 15 hp* Djurens mångfald. ryggradsdjur A 10 hp* (distans) Interaktioner i ekologiska samhällen A 15 hp* Introd. till veten.om hållbar utv. A 7,5 hp (1/2-fart)* (distansmolekylär ekologi A 15 hp* Mikrobiologi A 15 hp* Resiliensreflektioner & tilllämpningar A 7,5 hp* Molekylär fysiologi A 15 hp* Strålningsbiologi A 15 hp* Molekylära växt-mikrobint. A 15 hp* Tillämpad marin bevarandeekologi A 15 hp * Stamceller i utvecklings- och cancerbiologi A 15 hp* Urbana social-ekologiska system A 15 hp* Styrning & förvalt. av soc-ekol system A 15 hp* Vetenskap. i bio. forsk. & utredning A 7,5 hp (1/4-fart)* Tillämpad miljövård för biologer A 15 hp Växter i miljöns tjänst A 15 hp* Tropisk vattenvård A 15 hp * Växternas diversitet & evol.-ett globalt per. A 15 hp* Vetenskap. i bio. forsk. & utredning A 7,5 hp (1/4-fart)* Östersjöns miljöutmaningar 15 hp* Forskningspraktik i biologi G 7,5/15 hp och Praktik i biologi A 7,5/15 hp ges vid behov under samtliga perioder: Biologer i samhället G 7,5 hp erbjuds som seminarieserie och pågår under hela läsåret

5 Bilaga 3 Programutbud 2016/17, förslag Erbjuds Int. Kandidatprogram Startar studenter Biogeovetenskap HT NEJ Biologi HT NEJ Marinbiologi HT NEJ Molekylärbiologi HT NEJ Masterprogram Biologi HT & VT JA Ekologi & biodiversitet HT JA Etologi HT JA Genetisk & molekylär växtbiologi HT JA Marinbiologi HT & VT JA Mikrobiologi HT JA Molekylära livsvetenskaper HT & VT JA Nordiskt masterprogram i biodiv. & systematik HT JA Social-ekologisk resilens för hållbar utveckling HT JA

6 Bilaga 4 Stockholms Universitet Förslag Institutionen för biologisk grundutbildning KURSLITTERATUR (VT-16) Orienteringskurser Evolutionsbiologi: Björklund M, Evolutionsbiologi. Studentlitteratur AB Svenska djur & växter: Ingen obligatorisk kursbok. Trädgårdens biologi: Ericsson T, Växtbiologi. Särtryckssamling Ämneslärarprogrammet (fristående kurs) Cell- och molekylärbiologi: Carlson, K. & C.Linder: Introduktion till mikrobiologi. 2:a uppl. Studentlitteratur Erlandson-Albertsson & Urban Gullberg. Cellbiologi. 2:a uppl. Studentlitteratur * Escher, S. & Anssi, S: Genetik 1:a uppl. 2009, Liber * Sadava m.fl. Life 10:e uppl Freeman. *Svenskspråkigt komplement Organismernas mångfald & fylogeni: Hickman m fl: Animal Diversity. 7:e uppl McGraw-Hill. Int. Ed. Raven m.fl. The Biology of Plants. 8:e uppl Freeman. Biogeo-vetenskapliga programmet Ekologi (14): Ricklefs och Relyea, Ecology: the economy of nature. 7:e uppl Freeman & Company ISBN: Gener, celler & populationer: (15) Carlson, K. & C.Linder: Introduktion till mikrobiologi. 2:a uppl. Studentlitteratur Escher, S. & Anssi, S: Genetik 1:a uppl. 2009, Liber* Sadava m.fl. Life 10:e uppl Freeman. *Svenskspråkigt komplement Molekylärbiologiprogrammet Fysiologi: (14) Raven m.fl. The Biology of Plants. 8:e uppl Freeman. (OBS! Låneex finns att tillgå) Sadava m.fl. Life 10:e uppl Freeman.

7 Metoder och koncept inom molekylära livsvetenskaper: (14) Wilson & Walker Principles and Techniques of Biochemistry and Molecular Biology 7:e uppl Cambridge Press. Biologiprogrammet Fysiologi (14): Raven m.fl. The Biology of Plants. 8:e uppl Freeman. Sadava m.fl. Life 10:e uppl Freeman. Ekologi (13): Ricklefs och Relyea, Ecology: the economy of nature. 7:e uppl Freeman & Company ISBN: Floristik (14): Krok och Almqvist: Svensk flora. 29:e uppl Liber. Kandidatkurser (period III): Biostatistik I & Analys och presentation av biologiska data:??? McKillup S, Statistics Explained. An introductory Guide for Life Sciences. Cambridge university press. Mikrobiologi: Willey m.fl.: Prescott s Microbiology. 8: e uppl McGraw-Hill. Molekylär fysiologi: Cooper, G. & Hausman, R. The Cell: A Molecular Approach, 6:e uppl., 2013, Copublished by ASM Press and Sinauer Associates, Inc. Självständigt arbete i biologi/molekylärbiologi: Ingen obligatorisk kursbok. Masterkurser (period III): Bevarande av populationer:??? Stevens MH, A Primer of Ecology with R Springer Science, New York. Djurens mångfald-ryggradsdjur: Ingen obligatorisk kursbok. Introduktion till vetenskap om hållbar utveckling: Ingen obligatorisk kursbok Molekylära växt-mikrobinteraktioner: Ingen obligatorisk kursbok Stamceller i utvecklings- och cancerbiologi:

8 Ingen obligatorisk kursbok. Styrning & förvaltning av social-ekologiska system: Jansen & Anderies: Sustaining the Commons Arizona State University. Tillämpad miljökunskap för biologer:: Ingen obligatorisk kursbok Tropisk vattenvård: Ingen obligatorisk kursbok Vetenskaplighet i biologisk forskning & utredning: Chalmers, A.F. What is this thing called science?". 4:e uppl Open University Press. ISBN: Kandidatkurser (period IV): Bevarandebiologi: Frankham m fl: A primer of Conservation Genetics. Cambridge University Press Självständigt arbete i biologi/marinbiologi/molekylärbiologi: Ingen obligatorisk kursbok. Masterkurser (period IV): Fisk- och fiskeribiologi: Ingen obligatorisk kursbok. Infektionsbiologi: Willey m.fl.: Prescott s Microbiology. 8: e uppl McGraw-Hill. Interaktioner i ekologiska samhällen:???? Molekylär ekologi: Freeland, JR. Molecular Ecology John Wiley & Sons, Ltd. West Sussex. Resiliensreflektioner & tillämpningar: Ingen obligatorisk kursbok Strålningsbiologi: Ingen obligatorisk kursbok. Tillämpad marin bevarandeekologi: Norse & Crowder: Marine conservation biology: The science of maintaining the sea's biodiversity. Island Press, Washington, D.C

9 Urbana social-ekologiska system: Elmqvist m fl. Urbanization, Biodiversity and Ecosystem Services: Challenges and Opportunities. Springer, Dordrecht. Avaialable free online at: Växternas diversitet & evolution-ett globalt perspektiv: Blamey m fl: Wild flowers of the Mediterranean 2:a uppl. A & C Black Publishers ISBN: Simpson GM: Plant systematics. 2:a uppl. Elsevier ISBN:

10 Bilaga 5 Institutionen för Förslag Biologisk grundutbildning Stockholms Universitet Budgetprinciper 2016 A. Lokaler Medel avsätts för - Hyra för egna lokaler enligt kontrakt. - Hyra för allmänna lokaler (normalt ej för undervisning, endast för upprop och andra speciella evenemang, t.ex. stora skriftliga tentamina. - Lokalvård enligt kontrakt. - Larm och bevakning - Inredning, reparationer och underhåll. - Tjärnö Marinbiologiska Laboratorium - Tovetorp - Askö B. Personal Medel avsätts för: - IT-personal - Kanslipersonal - Laboratoriepersonal - Trädgårdsmästare - Prefekt - Studierektorer på BIG - Studievägledare C. Externa kostnader Medel avsätts för UGA-delen av fakultetens faktura för - Universitetsgemensamma kostnader (förvaltning och övriga gemensamma kostander) - Kostnader för universitetsbiblioteket) - Kostnader för fakultetens gemensamma ändamål D. Gemensamma avsättningar Medel avsätts för - Datorer (programvara, uppgraderingar mm). - Förråd av glasvaror, kemikalier och kontorsmaterial. - Övrig utrustning: nyinköp och underhåll. - Grund- och påbyggnadskursstudenters resor till och från fältstationer, samt logi på andra fältstationer än Askö, Tjärnö och Tovetorp. BIGs studierektor sammankallar berörda studierektorer till ett möte i början av budgetåret för att utarbeta förslag till fördelning av medlen. Förslaget ska fastställas av BIGs IS.

11 2 - Informationsmaterial. - Tele och frankeringsservice. - Kopieringskostnader - Bidrag till Arrheniusbiblioteket - Temaeftermiddagar och examensfest. - Gemensamma pedagogiska satsningar. - Deltagande i externa kurser och konferenser (i första hand för BIGs anställda). E. Fördelningsprinciper för undervisningen Under denna rubrik återfinns alla typer av ämnesrelaterade kostnader, vilka fördelas efter respektive ämnes totala utbildningsvolym De undervisningsmedel* som avsätts ska finansiera; - lärarnas löner - ersättning till ämnesstudierektorerna**. (Hänsyn bör tas till de arbetsuppgifter som är definierade av checklista för ämnesstudierektor samt av ämnets totala undervisningsvolym) - fakturan för universitetsgemensamma kostnader som varje institution får p.g.a. lönekostnader för UGA-personal. Beroende på undervisningsämnets karaktär ska medlen också bekosta - undervisningsmaterial - fältundervisning (lärarnas resor och traktamenten), - eventuell extra labpersonal***. Grundkurser Tilldelning av medel för grundkurser görs utifrån förväntat antal studenter och kursens omfattning. och uttrycks i enheten V. En kurs på 1,5 hp (c:a en vecka) och 24 studenter motsvarar 1 V, 36 studenter motsvarar 1,5 V och en kurs på 3 hp och 24 studenter motsvarar 2 V osv. Tilldelningen till samtliga grundkurser inom utbildningsprogrammen skall grunda sig på det faktiska antalet studenter som beräknas delta i undervisningen under budgetåret. Uppskattningen ska avrundas nedåt till hela tolvtal om antalet ej överstigs med mer än 10 %, annars ska antalet avrundas uppåt till närmaste hela tolvtal. Grundkurser garanteras alltid en miniminivå motsvarande 0,5 V per vecka. Påbyggnadskurser För påbyggnadskurser görs tilldelningen utifrån antalet registrerade studenter på respektive kurs. Tilldelningen är 1/24 V per 1,5 hp och student. Två tredjedelar av föregående års antal registrerade studenter på kursen tilldelas som en garantisumma i budgeten. Resterande betalning för det överstigande antalet registrerade studenter erhålls i efterskott. Nya kurser som IS beslutat ska ges under budgetåret garanteras medel för 10 studenter. Om det faktiska antalet studenter på kursen överstiger 10 erhålls resterande medel i efterskott.

12 3 Orienteringskurser För orienteringskurser tillämpas samma tilldelningsprincip som för påbyggnadskurser (se ovan). Ersättningen för orienteringskurser är 75 % av den ersättning som ges till påbyggnadskurser. Självständiga arbeten på grundnivå Medel avsätts för ansvarig kursledare, övriga examinatorer samt handledare i relation till förväntat antal studenter under budgetåret Examensarbeten på avancerad nivå Medel avsätts för handledning och examination av de examensarbeten som inrapporterades under 2015 (jan-okt), samt en reservpott för perioden nov-dec Resurserna delas upp i två potter, en per termin. Reservpotten fördelas som ett engångsbelopp under vårterminen. Ersättningen för ett internt 30 hp arbete är densamma som ersättningen för 1 V (se avsnitt E). *Undervisningsmedlen överförs i sin helhet till respektive Hufo-institution. Överföringen delas upp i två potter, en per termin. **Tidigare år har medel för ersättning till ämnesstudierektorerna avsatts som en särskild pott och fördelats i proportion till ämnets utbildningsvolym. För att öka flexibiliteten på HuFo-institutionerna och därmed kunna utnyttja medlen mer effektivt är dessa medel från och med 2012 inte längre öronmärkta. *** I de fall undervisningsmedlen används för att finansiera BIG-anställd laboratoriepersonal enligt överenskommelse med en Hufo-institution är det helt nödvändigt att berörd ämnesstudierektor/hufo-institution tar kontakt med BIG:s prefekt i mycket god om man inte anser sig kunna fortsätta att finansiera denna tjänst.

13 Bilaga 6 1 (4) Dnr SU Lokal examensbeskrivning Naturvetenskaplig kandidatexamen Huvudområde: Biologi (Biology) Biologi betyder läran om livet, och huvudområdet omfattar följande aspekter på de levande organismerna: deras byggnad och funktion, deras samverkan med omgivningen samt deras mångfald, härstamning och förekomst i tid och rum. Följaktligen ingår därför många olika ämnesområden i huvudområdet: botanik, cellbiologi, ekologi, etologi, evolution, faunistik, floristik, fysiologi, genetik, mikrobiologi, molekylärbiologi, och zoologi. Förutom grundläggande teoretiska och praktiska kunskaper i dessa ämnesområden ingår även förståelse för sambanden mellan struktur och funktion på olika biologiska nivåer samt för de processer som styr organismernas evolution. Beskrivningen av huvudområdet är fastställd av Områdesnämnden för naturvetenskap 2015-??-??. 1. Fastställande Examensbeskrivning för naturvetenskaplig kandidatexamen i biologi vid Stockholms universitet är fastställd av Naturvetenskapliga fakultetsnämnden 2015-xx-xx i enlighet med högskoleförordningen SFS 1993:100, bilaga 2 examensordningen. 2. Nivå Grundnivå. 3. Krav för examen 3.1 Beskrivning av utbildning på berörd nivå Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund samt på beprövad erfarenhet. Utbildningen ska väsentligen bygga på de kunskaper som eleverna får på nationella program i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper. Utbildningen ska utveckla studenternas - förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, - förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och - beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

14 2 (4) Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att - söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, - följa kunskapsutvecklingen, och - utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. 3.2 Mål Kunskap och förståelse För naturvetenskaplig kandidatexamen ska studenten - visa kunskap och förståelse inom biologi, inbegripet kunskap om biologins vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom biologin, fördjupning inom någon del av biologin samt orientering om aktuella forskningsfrågor. Färdighet och förmåga För naturvetenskaplig kandidatexamen ska studenten - visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer, - visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar, - visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper, och - visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser. Värderingsförmåga och förhållningssätt För naturvetenskaplig kandidatexamen ska studenten - visa förmåga att inom biologi göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter, - visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens. 3.3 Lokala mål Inga lokala mål. 3.4 Omfattning Naturvetenskaplig kandidatexamen i biologi uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng, varav minst 105 högskolepoäng med successiv fördjupning inom biologi. Omfattningen av kurser på avancerad nivå är begränsad till 30 högskolepoäng.

15 3 (4) 3.5 Kurser inom huvudområdet inklusive självständigt arbete För naturvetenskaplig kandidatexamen i biologi ska studenten ha godkänt resultat på följande eller motsvarande kurser (samtliga på grundnivå): Cell- och molekylärbiologi 15 högskolepoäng Ekologi 15 högskolepoäng Floristik och faunistik 10 högskolepoäng Fysiologi 15 högskolepoäng Organismernas mångfald 15 högskolepoäng Självständigt arbete i biologi 15 högskolepoäng Vetenskaplighet och evolutionärt tänkande 5 högskolepoäng, samt godkänt resultat på minst 15 högskolepoäng av följande eller motsvarande kurser (samtliga på grundnivå): Analys och presentation av biologiska data 7,5 högskolepoäng Bevarandebiologi 15 högskolepoäng (Biostatistik, analys och presentation av biologiska data 15 högskolepoäng) Biostatistik I 7,5 högskolepoäng Djurs morfologi och funktion 15 högskolepoäng Ekologi II 15 högskolepoäng Ekotoxikologi 15 högskolepoäng Etologi I, 15 högskolepoäng Evolutionsbiologi 15 högskolepoäng (Genetik II 15 högskolepoäng) Immunologi 15 högskolepoäng Kärlväxtfloristik 7,5 högskolepoäng Marin ekologi 6 högskolepoäng Marinbiologi 15 högskolepoäng Metoder och koncept inom molekylära livsvetenskaper 15 högskolepoäng (Mikrobiologi 15 högskolepoäng) (Molekylär fysiologi 15 högskolepoäng) Molekylärgenetik 7,5 högskolepoäng Moss- och lavfloristik 6 högskolepoäng Tropisk marinbiologi 7,5 högskolepoäng Utvecklingsbiologi 7,5 högskolepoäng Växtfysiologins roll i samhället 15 högskolepoäng Östersjöns miljö 7,5 högskolepoäng 3.6 Övriga kurser För naturvetenskaplig kandidatexamen i biologi ska studenten ha godkänt resultat på valfria kurser om 75 högskolepoäng. För de valfria kurserna gäller de begränsningar att

16 4 (4) använda kursen i examen som framgår av respektive kursplan. 3.7 Tillgodoräknanden Det är huvudområdesansvarig för biologi på grundnivå som beslutar om tillgodoräknanden inom huvudområdet biologi. 3.8 Övrigt 4. Övergångsregler Huvudområdet är den examensbärande delen i denna naturvetenskapliga kandidatexamen. Vid återkallande av huvudområdesstatus, dvs när denna kandidatexamen inte längre kan utfärdas ifrån ett visst datum (med undantag för student som uppfyllt fordringarna för biologi innan huvudområdesstatus återkallats) gäller följande (se även Handläggningsordning för upphävande av fastställda kurs- och utbildningsplaner samt aktuella kurs- och utbildningsplaner). Avvecklingsperiod för examensarbeteskurs inom huvudområdet är minst tre terminer (och högst två år). Avvecklingsperiod för kandidatprogram är minst fem år efter att sist antagna student på programtermin 1 registrerats (dvs programmets nominella löptid + två år). För studenter som påbörjat sina studier före 1 januari 2016 hänvisas till Studentavdelningen för information som rör övergångsregler.