Maria Åslund Projektledare. Länsstyrelsen Östergötland

Transkript

1 Maria Åslund Projektledare Länsstyrelsen Östergötland

2 Upplägg JOBWAB Slätbakenprojektet BSPA S:t Anna

3 Organisation Partnerskap Länsstyrelsen Östergötland Ålands Landskapsregering Projekttid 14 månader (nov 2012 dec 2013) Budget Totalt: ERDF: Nationellt:

4 Bakgrund Övergödning största hotet Algblomningar Syrebrist Bottendöd Foto: Peter Gerdehag Foto: Maria Åslund

5 Östergötland och Åland Åland Liknande geografi Omfattande skärgårdar Många vattenförekomster - med måttlig status eller sämre Gemensamma problem Östergötland

6 Målsättning Informations- och erfarenhetsutbyte 1. Miljöövervakning 2. Organisation och samverkan inom vattenförvaltningen 3. Miljöåtgärder Hitta kostnadseffektiva metoder för att förbättra miljökvaliteten i Östersjön.

7 Förväntade resultat Förbättrad kunskap 1. Miljöövervakning: metoder/modeller, direktiv, statusbedömningar, informationsspridning 2. Samverkan: metoder, goda exempel 3. Miljöåtgärder: metoder, kostnadseffektivitet Effektivare och mer hållbara arbetsmetoder för åtgärder för att förbättra den marina miljön Stärkta framtida relationer ett större EUprojekt?

8 Goda exempel

9 Effektivare arbetssätt Uppgift Nationellt? Internationellt? Utvärdering! Spridning Samverkan! Mål Resultat Utföra

10 Smart Coast Smart Growth and Sustainable Management in Coastal Areas Ansökan om Seed Money från EUSBSR Ålands Landskapsregering Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten Länsstyrelsen Östergötland Marine Systems Institute at Tallinn University of Technology Drygt mån Tre fokusområden Vattenförvaltning och miljöövervakning Havs- och kustzonsplanering Lokal och regional samverkan inom kustzonsförvaltning Vatteninformationsportal (för havs- och kustzonsplanering och förvaltning i Östersjön)

11 Slätbakenprojektet Åtgärder för att förbättra miljötillståndet i Slätbaken och dess utanförliggande skärgårdsområde

12 Dålig ekologisk status övergödning Hög God Måttlig Otillfredsställande Dålig

13 Mål Genomföra kostnadseffektiva åtgärder för att förbättra miljötillståndet i Slätbaken och dess utanförliggande skärgårdsområde Metoder för att få åtgärder till stånd Metod för utvärdering

14 7 delprojekt 1. Samordning av åtgärdsinsatser inom ett avrinningsområde 2. Scenarioberäkning och utvärdering av olika åtgärdsinsatser 3. Minskade närsaltsförluster från jordbruksmark 4. Skapa våtmarker 5. Förbättra enskilda avlopp 6. Förbättrad dagvattenhantering 7. Återskapa fria vandringsvägar i Söderköpingsån

15 1. Samordna det lokala åtgärdsarbetet Samverkansformer Lokal förankring, delaktighet Kostnadseffektivitet

16 Samverkansformer Vattenråd, Infomöten LRF, kommuner Vattendragsvandringar Goda grannar

17 Delaktighet och engagemang Visa värden under ytan mycket lokalt (se egen vinning) ekonomi, bidrag (LOVA) Ta vara på lokalt engagemang! Aktiviteter inom flera olika områden, avlopp, jordbruk, vandringshinder - Alla bidrar, flerfunktionella åtgärder Fosfor Lyft hinder och problem, t ex bidrag, krångliga processer Jordbruk Industri Reningsverk Enskilda avlopp Annan mark Media

18 2. Vilka metoder kan vi använda för att göra scenarier och utvärdera åtgärder? Testa lokalt anpassade modeller, t ex S-Hype (SMHI), Vad ser vi med provtagningsprogram? Kort och lång sikt.

19 3. Minska transporten av näringsämnen från jordbruksmark och Åtgärder mot P-förluster Lecafilter efter våtmarken 4. Skapa våtmarker Våtmarker Få fler medlemmar i Greppa näringen och få till åtgärder som skyddszoner och våtmarker mm. Informationsmöten (LRF-kretsar), Fältvandringar Individuell och grupprådgivning Greppa Näringen vilka åtgärder vill markägare satsa på? P-Sedimentationsdammar Lecafilter i dräneringssystem Reglerbar dränering Minskad användning av vägsalt/skyddszoner längs saltade vägar Behovsanpassade skyddszoner Skyddszoner längs vattendrag Konturplöjning Kalkfilterdiken Ågärder för att bromsa upp fosforns rörelser Spridning av gips på åkermark Strukturkalkning Ändrad grödfördelning Nedbrukning av gröng.o.fånggrödor med rätt teknik Höst och vinterbevuxen mark Skyddsavstånd vid gödselspridning och jordbearbetning Myllning/nedbrukning av stallgödsel/mineralgödsel Tillräcklig lagringskapacitet för stallgödsel Spridning av gödsel vid rätt tidpunkt Tillsats av gips i flytgödsel Anpassad utfodring Växtplatsanpassad odling Jordbearbetning vid rätt tidpunkt Minskad markpackning Reducerad jordbearbetning Kombisådd Anpassad fosforgödsling Effektiv produktion

20 I Slätbakens avrinningsområde har Större lantbruk blivit medlemmar i Greppa näringen och fått vattendragsrådgivning 1260 ha åkermark strukturkalkats (LOVA) 65 ha åkermark kalkfilterdikats (LOVA) Ett flertal nya projekt är på gång i området. T ex ytterligare 1500 ha strukturkalkning och 15 ha kalkfilterdiken (LOVA?)

21 5-6. Minska belastningen från enskilda avlopp och dagvatten Enskilda avlopp Identifiera de områden som belastar Slätbaken mest ta fram förslag på individuella lösningar för dessa Dagvatten Identifiera de områden som belastar Slätbaken mest Undersöka föroreningsinnehållet Resultera i en plan för hantering av dagvatten i tätorten

22 I samarbete med Söderköpings kommun har enskilda avlopp inventerats inom flera områden och de som inte uppfyller kraven hög skyddsnivå åtgärdas Inspirationsseminarium med avloppsguiden! Planeringsunderlag och diskussion kring dagvatten

23 7. Återskapa fria vandringsvägar för fisk i Söderköpingsån

24 Naturvärden Få motsvarigheter i länet Ett av länets artrikaste vattendrag (totalt 14 fiskarter, ex. havsöring) Flera skyddsvärda arter i vattensystemet(ex. stormusslor, flodnejonöga, ål)

25 Målet med delprojektet är att återskapa fria vandringsvägar för fisk och andra organismer i vattensystemet Stor andel av lämpliga lek- och uppväxtområden för bl.a. öring ligger ovan de första hindren

26 Åtgärdsförslag Fördjupad förprojektering med flera alternativa åtgärder för fyra vandringshinder Detaljprojektering av de två nedersta

27 Slutsatser Bra att ta ett helhetsgrepp och vidta åtgärder inom olika sektorer i samma projekt, avlopp, jordbruk Visa på värden under ytan. Arbeta med skapande och bromsande åtgärder parallellt Viktigt med aktivitet på både övergripande och mycket lokala nivån, goda grannar, för att komma till åtgärd. Ta vara på lokala eldsjälar! Ta tag i problem i processen för att åtgärder ska bli så effektiva som möjligt

28 Slutsatser Mer lokalt anpassade indata till avrinningsområdesmodeller Vattendragsgrupper är en bra metod för rådgivning. För effektiv rådgivning krävs även underlag och samordning för dessa grupper. Samarbeta med kommuner för åtgärder inom enskilda avlopp och dagvatten Gör bra kostnadseffektiva åtgärder - förtroende Det tar tid!

29 Acta S:t Anna Samverkansplan för BSPAområdet S:t Anna Missjö, i Östergötlands skärgård

30 Nationellt projekt: Samverkansplaner för värdefulla kustområden (HELCOM-områden). Pågick NV var sammanhållande. Arbetsgrupp Styrgrupp Nationell referensgrupp Deltagande områden: Höga kusten Stora Nassa S:t Anna Missjö Blekinge skärgård Västra Götaland Projektledare Arbetsgrupp

31 Syftet med projektet Skapa bra dialog mellan myndigheter och brukare/markägare Skapa förståelse för hållbar utveckling, behov av bevarande och värden, hot och påverkan Testa nya metoder för förvaltning Ta fram en väl förankrad samverkansplan, åtgärdsinriktad

32 BSPA S:t Anna Ca 166 km 2 Tre statliga fastigheter (NV) Ca 60 privata fastigheter Ca 50 % skyddade områden Två naturreservat Ett sälskyddsområde Ca 30 fågelskyddsområden Två året runt hushåll En del sommarstugor etc. Hyfsat kunskapsunderlag Föreslagen nationalpark inom området

33 Nyttjande problem - konflikter Fiske (fritid & yrke), Jakt, Turism Områdesskydd Båtliv, farleder, naturhamnar Viss betesdrift Småskaligt skogsbruk Säl & skarv Arbetssätt Kunskapssammanställning Analys av påverkansfaktorer/hot Partsammansatta arbetsgrupper Arbetsmodell Open standard/miradi

34 Arbetsgrupper Land- och vattenmiljö (inkl kulturmiljö) Areella näringar Fysisk planering

35 Vision (hur ska det se ut om 20 år?) Området är ett genuint ytterskärgårdsområde, präglat av sina naturgivna förutsättningar och arvet från en månghundraårig skärgårdskultur. Den biologiska mångfalden är rik, med arter i livskraftiga bestånd. Karaktärsgivande biotoper både på land och i vatten är välutvecklade och har god ekologisk status. Hävdberoende biotoper är välhävdade och sköts på ett traditionellt sätt med bete och slåtter. Skötseln utgår från hemman på öar, bebodda året om. Omfattningen av den icke önskvärda exploateringen är mycket ringa.

36 Områdets värden Kulturlandskapet Strand- och klippmiljöer Skog Säl och fåglar Fisk Grunda (<6m) och djupa (>6m) marina miljöer

37 Påverkansfaktorer och deras styrka Hur stor del av värdet berörs av hotet? Hur stor kan skadan bli? Kan skadan repareras?

38

39

40 Prioriterade åtgärdsstrategier Utveckla en ny förvaltningsform för fiskets nyttjande samt vården av fiskeresursen. Bevara viktiga reproduktionsområden för fisk. Bevara och vårda de för biologisk mångfald och biologisk produktion mest värdefulla grunda vattenområdena. Minska läckage och utsläpp av växtnäringsämnen och miljögifter till vattnet. Vården av kulturlandskapet med dess karaktärsbyggnader. Förbättrad information och tillsyn i området. I samråd med berörda markägare utreda förutsättningar och former för en samrådsgrupp för områdets förvaltning. Tillsammans med berörda markägare utarbeta former för avtal för områdets långsiktiga skydd och vård som alternativ till vad som i dag gäller enligt miljöbalken.

41 Frågor?