Innovationer för ett hållbart samhälle: miljö och transport. Informationsmöte på VINNOVA 9 april 2015 #ihsvinnova

Transkript

1 Innovationer för ett hållbart samhälle: miljö och transport Informationsmöte på VINNOVA 9 april 2015 #ihsvinnova

2 Joakim Tiséus Avdelningschef och direktör, VINNOVA

3 Varför innovationspolitik? Stärka Sveriges konkurrenskraft i den globala kunskapsekonomin

4 Vi ger möjligheten att våga testa nytt innan det blir lönsamt

5 Innovationer uppstår ofta i samverkan vi ger förutsättningarna

6 Vad gör vi? Investeringar i forskning och innovation Horisont 2020 Expertmyndighet

7 Investeringar i forskning & innovation

10 Tranport och Miljö Hälsa Tjänster och IKT Produktion och Arbetsliv

11 Innovationer för ett hållbart samhälle Förmåga att möta de miljö- och transportpolitiska målen Förnyelse av kunskap, kompetens och nätverk Få idéer och relationer att växa och knoppa av sig

12 Emilia Högquist Kansliråd, Miljö- och energidepartementet

13 Sveriges miljömål - 9 april 2015 Miljö- och energidepartementet

14 Forskning, innovation & miljöteknik är avgörande för att nå miljömålen Forskning & innovation är avgörande för att hitta lösningar på miljöproblemen och är en viktig drivkraft i att föra miljöarbetet framåt. Miljö- och energidepartementet

15 Miljömålen Ett sätt att strukturera miljöarbetet i Sverige: både genomförande & uppföljning. Utgör en gemensam plattform. Ger en långsiktig signal och målbild till alla samhällsaktörer om vad riksdag & regering vill uppnå. Miljökvalitetsmålen är beslutade av riksdagen. Miljö- och energidepartementet

16 Miljömålen finns på olika nivåer Generationsmål: anger inriktningen. 16 miljökvalitetsmål: beskriver önskat tillstånd i miljön. Etappmål: steg på vägen. miljömålen - Pressträff 8 januari 2015 Miljö- och energidepartementet

17 Generationsmålet "Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Miljö- och energidepartementet

18 De 16 miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust och skärgård Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap Storslagen fjällmiljö God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv ILLUSTRATIONER: TOBIAS FLYGAR Illustrationer: Tobias Flygar Miljö- och energidepartementet

19 Miljökvalitetsmålens preciseringar Till varje miljökvalitetsmål finns ett antal preciseringar som tydligare definierar innebörden av miljökvalitetsmålet och det miljötillstånd som ska uppnås. Miljö- och energidepartementet

20 Preciseringar av miljökvalitetsmålet Giftfri miljö Miljökvalitetsmålet Giftfri miljö preciseras så att med målet avses att: den sammanlagda exponeringen för kemiska ämnen via alla exponeringsvägar inte är skadlig för människor eller den biologiska mångfalden, användningen av särskilt farliga ämnen har så långt som möjligt upphört, spridningen av oavsiktligt bildade ämnen med farliga egenskaper är mycket liten och uppgifter om bildning, källor, utsläpp samt spridning av de mest betydande av dessa ämnen och deras nedbrytningsprodukter är tillgängliga, förorenade områden är åtgärdade i så stor utsträckning att de inte utgör något hot mot människors hälsa eller miljön, kunskap om kemiska ämnens miljö- och hälsoegenskaper är tillgänglig och tillräcklig för riskbedömning, och information om miljö- och hälsofarliga ämnen i material, kemiska produkter och varor är tillgänglig (Ds 2012:23 s. 35). Miljö- och energidepartementet

21 Flera aktörer är involverade 26 myndigheter har ett särskilt ansvar Varav 8 är målansvariga Naturvårdsverket är samordnande Länsstyrelserna tar fram regionala åtgärdsprogram Kommunerna är viktiga Näringslivet involveras Miljö- och energidepartementet

22 Miljö- och energidepartementet För mer information besök miljömål.se

23 Anders Ljungberg Kvalificerad utredare, Trafikanalys

24 Transportpolitiska mål Anders Ljungberg

25 Transportpolitiska mål 25

26 Övergripande transportpolitiskt mål Säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet Ska nås genom att tillgängligheten säkerställs, utan att andra värden som miljö, hälsa och säkerhet äventyras - Effektivitet: är trafikens externa effekterna internaliserade och genomförs samhällsekonomiskt lönsamma åtgärder? - Hållbarhet: i vilken utsträckning uppnås funktions- och hänsynsmålens delmål (som tillsammans berör ekonomiska-, sociala- och miljömässiga dimensioner av hållbarhet) Trafikanalys - Presentationsnamn 26

27 Funktionsmål (tillgänglighet) Ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet Medborgarnas resor förbättras (tillförlitlig, trygg, bekväm) Näringslivets transporter förbättras (stärker konkurrenskraft) Bättre geografisk tillgänglighet (mellan regioner och intern.) Jämställt transportsystem (transportpolitiken ska leda till) Användbart också för personer med funktionsnedsättning Barns möjligheter att använda och vistas i systemet ska öka Förutsättningarna att välja koll, gång och cykel ska öka Trafikanalys - Presentationsnamn 27

28 Hänsynsmål (säkerhet, miljö och hälsa) Transportsystemet ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt samt att miljökvalitetsmål och ökad hälsa uppnås Vägtrafikolyckor, antal döda ½, svårt skadade ner ¼ ; 07 till 20 Sjöolyckor, dödstalet ska minska och svårt skadade ½ ; 07 till 20 Bantrafik, antal döda och allvarligt skadade minskar fortlöpande Luftfart, antal döda och allvarligt skadade minskar fortlöpande Begränsad klimatpåverkan med energieffektivisering samt fossiloberoende fordonsflotta 2030 Övriga miljökvalitetsmål ska nås och ökad hälsa Trafikanalys - Presentationsnamn 28

29 Hur ligger vi till? (några axplock) Medborgarnas resor Näringslivets transporter Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Olyckor i väg- och bantrafik samt sjö- och luftfart Transportsektorns klimatpåverkan Övriga miljökvalitetsmål och hälsa Trafikanalys - Presentationsnamn 29

30 Medborgarnas resor persontågens punktlighet 95% 90% 85% 80% 75% 70% 65% 60% Persontåg (RT+5) Fjärrtåg, inkl. snabbtåg (RT+5) Regionaltåg (RT+5) Pendeltåg i storstäderna (RT+2) Figur 3.1.3: Andel persontåg som ankommer i till slutstation inom 2 respektive 5 minuter efter utsatt tid enligt tidtabell samt fördelningen per tågsort Källa: (Trafikverket) Trafikanalys - Presentationsnamn 30

31 Näringslivets transporter Global Competitiveness Index Trafikanalys - Presentationsnamn 31 Källa: (World Economic Forum)

32 Näringslivets transporter stopp för lastbilstrafiken Fordonstimmar Månader och år Figur Kännbarhet för lastbilstrafiken Varaktighet av totalstopp i trafiken på det statliga vägnätet uttryckt som fordonstimmar. Avser totalstopp i bägge riktningarna på tvåfältsvägar och i en riktning på flerfältsvägar, månadsvis för åren Källa: (Trafikverket 2014). Trafikanalys - Presentationsnamn 32

33 Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättningar Rullstolsplats Ramp/lift Låggolv Audiovisuella utrop 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Figur 3.5.5: Andelar av samtliga kollektivtrafikfordon med vissa tillgänglighetsanpassningar Källa: (Svensk Kollektivtrafik) Trafikanalys - Presentationsnamn 33

34 Trafiksäkerhet - antal omkomna Basår (snitt ) Snitt ( ) Mål Vägtrafik Sjöfart Bantrafik Luftfart Antal omkomna inom de olika trafikslagen. Snittet under åren utgör basåret för jämförelse med snittet för åren Grön stapel visar målet för år 2020 (i vissa fall Trafikanalys tolkning av målet i preciseringen). OBS! Vägtrafiken inkluderar självmord. Bantrafiken inklusive självmord. Trafikanalys - Presentationsnamn 34

35 Koldioxidutsläpp Figur 4.5.1: Transportsektorns utsläpp av koldioxid (miljoner ton), jämfört med Observera att värden för 2013 endast är preliminära beräkningar. Trafikanalys - Presentationsnamn 35

36 Vägtrafikens koldioxidutsläpp Persontrafik Godstrafik Totalt Figur 4.6.4: Utvecklingen av vägtrafikens utsläpp av koldioxid jämfört med år 1990 (Index 1990=100). Persontrafikens utsläpp ligger nu betydligt under nivån för 1990, medan godstrafiken (tunga och lätta lastbilar) 50 procent över nivån Trafikanalys - Presentationsnamn 36

37 Övriga miljökvalitetsmål tätortsluftens kvalitet Trafikanalys - Presentationsnamn 37

38 Hänsynsmålet Övriga miljökvalitetsmål och hälsa Medborgarnas resor Näringslivets transporter Funktionsmålet Transporternas klimatpåverkan Geografisk tillgänglighet Olyckor inom luftfarten Jämställt transportsystem Olyckor inom bantrafiken Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Transportsystemet utvecklas enligt preciseringen Olyckor inom sjöfarten Barns möjligheter Transportsystemet utvecklas i motsatt riktning mot preciseringen Olyckor i vägtrafiken Kollektivt, gång och cykel

39 Exempel på spännande frågeställningar? Klimatgaser för flyg Hur allvarligt är det? (höghöjdseffekter, ) Effektiv hantering i en internationell värld? Effektiva (och möjliga) styrmedel för minskade emissioner från luft- och sjöfart Är ETS lösningen på dessa externa effekter? Kan lastbilstrafikens utsläpp av koldioxidutsläpp minska fortare? Hur hantera avvägningen mellan tillgänglighet och klimat? Samhällsekonomisk effektivitet och balansen mellan olika delmål (tillgänglighet utan att miljö, hälsa och säkerhet äventyras Trafikanalys - Presentationsnamn 39

40 Trafikanalys Målportal visar mera Trafikanalys - Presentationsnamn 40

41 Per Norman Rein Jüriado Sebastian Axelsson Handläggare, VINNOVA

42 Utlysningens syfte och innehåll

43 Finansierade projekt Resultatmål Effektmål Projekt 1 Projekt Nya produkter, tjänster och processer Affärs- och förvaltningsmodeller Policy- och styrmedel, Systemstudier Nya samverkansrelationer Idéerna utvecklas vidare Kunskap tas fram och manifesteras Ny kunskap hos svenska aktörer Deltagande i EUs forskningsprogram Kunskap förvandlas till produkter och tjänster, bidrar till måluppfyllelse

44 Miljömålen Bild 44 Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Ingen övergödning Hav i balans samt levande kust och skärgård Levande skogar Storslagen fjällmiljö God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv

45 Krav på projekt Koordinator ska vara forskningsorganisation. Projektet ska genomföras av en konstellation bestående av minst 2 projektparter. Potentiella användare eller behovsägare ska på ett tydligt sätt involveras i projektet. I vilken form det sker kan bero på projektets karaktär. Användare eller behovsägare ska vara tillfrågade, bekräftade och namngivna i projektbeskrivningen. Projektbeskrivningen ska vara skriven i den mall som tillhandahålls på utlysningens hemsida. Bifogade CV ska vara skrivna i den mall som tillhandahålls på utlysningens hemsida. Finansiering kan sökas för en projekttid på max 4 år.

46 Bedömningskriterier (1/2) Potential Projektidéns potential att svara mot behoven av kunskap och nya idéer och infallsvinklar inom transport- eller miljöområdet relativt state-of-the-art ur ett internationellt perspektiv (unikhet, angelägenhet, generaliserbarhet). Projektidéns potential att bidra till att uppfylla miljökvalitetsmål eller transportpolitiska mål. Projektidéns potential att på längre sikt bidra till hållbar tillväxt och samhällsnytta i Sverige genom att stärka och förnya näringsliv eller offentlig sektor, samt skapa förutsättningar för nya verksamheter att växa fram.

47 Bedömningskriterier (2/2) Genomförbarhet Projektplanen bedöms utifrån: Dess realism i förhållande till mål, metod, tidplan, budget och andra resurser. Planer och aktiviteter som visar på alla parters engagemang, delaktighet och inbördes kommunikation inom projektets ram. Aktörer Aktörerna bedöms utifrån: Konstellationens sammansättning för den lösning som projektet avser att bidra till (kompetens, erfarenhet och nätverk), samt deltagande från relevanta behovsägare och användare. Trovärdighet och förmåga att på lång sikt bygga och förankra ny kunskap hos svenska aktörer. Förmåga att nyttiggöra forskningen och sprida resultaten.

48 Projektens finansiering För varje projekt beviljas max 5 miljoner kronor. Bidrag till parter som bedriver ekonomisk verksamhet (exempelvis företag) omfattas av reglerna om statligt stöd. Se Kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 Om projektet klassificeras som industriell forskning gäller följande maximala stödnivåer : Forskningsorganisationer 100 % Kommuner och andra offentliga organisationer 100% Stora företag 50 % Medelstora företag 60 % VINNOVAs allmänna villkor för bidrag Statligt stöd till forskning och utveckling samt innovation Guide till VINNOVAs villkor om stödberättigande kostnader Små företag 70 %

49 Tidplan Aktivitet Datum Utlysningen öppnade Informationsmöte på VINNOVA Utlysningen stänger kl Meddelande om vilka projekt som beviljas Projektstart

50 Statistik från fjolårets utlysning kr ogiltiga kr giltiga kr transport miljö ogiltiga 0 transport miljö Transport- och miljöinnovationer 2014 Totalt sökt belopp ~ 342 m kr Sökt belopp (genomsnitt) ~ 3,6 m kr Totalt finansierades 15 projekt, 57 m kr Hela listan finns på

51 Exempel på tidigare projekt Skattning av reseefterfrågan baserad på mobilnätsdata (diarie nr ) Infrastrukturplaneringen kan effektiviseras genom bättre data om resmönster men den personliga integriteten måste skyddas. Projektet undersöker möjligheterna med mobilnätsdata Linköpings universitet, Ericsson, Stockholms stad, SWECO, Trafikverket behovsägare och andra relevanta intressenter som parter Ca 3 år Stöd från VINNOVA 4,88 miljoner Sammanlagd budget 7,8 miljoner

52 Exempel på tidigare projekt 2 Utveckling av nya högupplösta vattenkartor för skoglig planering (diarie nr ) Projektet ska utveckla metoder för högupplösta digitala vattenkartor som kan användas för att optimera skyddszoner mot vatten, både från ett miljö- & produktionsperspektiv. Sveriges Lantbruksuniversitet, Norra Skogsägarna, Sveaskog samt Skogsstyrelsen, HAV, IGIS och Skogstekniska klustret Ca 4 år Stöd från VINNOVA 4,5 miljoner Sammanlagd budget 4,6 miljoner

53 Frågor? #ihsvinnova Sebastian Axelsson (miljö) Per Norman (transport) Rein Jüriado (transport) Lena Dalsmyr (administrativa frågor) Helpdesk: Bild 53

54 Sveriges innovationsmyndighet Vi stärker Sveriges innovationskraft för hållbar tillväxt och samhällsnytta