Kallelse Sammanträdesdatum

Transkript

1 Kallelse Sammanträdesdatum Plats Hörsal 1, Mimers hus Tid Onsdagen den 18 februari, kl. 09:00-17:00 Ledamöter Miguel Odhner (S) Ordförande Maria Kjellberg (MP) 1:e vice ordförande Anders Holmensköld (M) 2:e vice ordförande Linda Åshamre (S) Johan Holmberg (S) Glenn Ljunggren (S) Mona Haugland (S) Morgan Persson (UP) Martin Högstedt (UP) Jan Tollesson (FP) Knut Nordin (V) Gun-Marie Daun (KD) Ove Wiktorsson (C) Anna Vedin (M) Sven Niklasson (SD) Ersättare Kerstin Petersson (FP) Niclas Palmqvist (UP) Mats Frisell (S) Ulrika Winblad (S) Linnea Stevander (S) Charlotta Windeman (M) Robert Syrén (M) Monica Haraldsson (M) Miguel Odhner (S) Ordförande Fredrik Skreberg Sekreterare KOMMUNSTYRELSEN ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON vx FAX E-POST HEMSIDA

2 Kallelse Sammanträdesdatum Dagordning Förslag till beslut 1 Upprop 2 Val av justerare Utses 3 Tillkommande och utgående ärenden Fastställs 4 Kommunchefens rapport Magnus Gyllestad informerar kl. 09:10-09:30 5 Utskottsrapporter - Bildningsutskottet kl. 09:30-09:45 - Samhällsbyggnadsutskottet 09:45-10:00 Antecknas Antecknas Ärenden som stannar i kommunstyrelsen 6 KS2014/ Preliminärt bokslut 2014 Bilaga Information från Lars Davidsson kl. 10:00-10:15 7 KS2014/ Upplåning år 2015 Bilaga Föredragande: Lars Davidsson kl. 10:15-10:30 8 Information om ny mall för tjänsteskrivelse Antecknas Enligt förvaltningen Beslut Antecknas Information från Kathrin Ahlstedt och Marie Nilsson kl. 10:30-10:45 9 KS2012/ Skrivelse från kommunrevisionen avseende informationsverksamheten Bilaga 10 Val av en ledamot och en ersättare till Nordiska Folkhögskolans styrelse Beslut Beslut KOMMUNSTYRELSEN

3 Kallelse Sammanträdesdatum KS2014/ Val av ombud till Kommuninvest årsstämma 2015 Bilaga Beslut Ärenden till kommunfullmäktige 12 KS2015/233-1 Policy för Kungälvs kommuns författningssamling Bilaga Föredragande: Ing-Britt Runger kl. 10:45-11:00 13 KS2015/185-1 Ändring av säte för Förbo AB Bilaga 14 KS2013/196-2 Ansvarsfrihet för Samordningsförbundet, Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn avseende verksamhetsåret 2012 Bilaga 15 KS2014/678-1 Ansvarsfrihet för Samordningsförbundet, Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn avseende verksamhetsåret 2013 Bilaga 16 KS2010/ Slutrapport - projekt Ökat valdeltagande Bilaga 17 KS2011/54-20 E-petitioner lagstiftning Bilaga 18 KS2014/ Delegation för att verkställa genomförande av delar av VA i kustzon Bilaga 19 KS2012/980-2 Rivning av hus på fastigheten Stan 1:5 Bilaga 20 KS2015/61-1 Lokala föreskrifter för att skydda människors liv och hälsa Bilaga Enligt förvaltningen Beslut Enligt förvaltningen Beslut Beslut Beslut Enligt förvaltningen Antecknas Enligt förvaltningen Enligt SU Beslut Enligt SU Beslut Enligt SU Beslut KOMMUNSTYRELSEN

4 Kallelse Sammanträdesdatum Svar på motioner 21 KS2011/294-3 Svar på motion fler bostäder på Marstrand Bilaga 22 KS2012/ Svar på motion om att erbjuda tomträtter till allmännyttan Bilaga 23 KS2011/452-3 Svar på motion om bidrag till enskilda vägar Bilaga 24 KS2011/84-4 Svar på motion om kolonistugor på Marstrand Bilaga 25 KS2013/441-4 Svar på motion om att norra Rödbo och södra Älvstranden skall inbegripas i planeringen av centrala Kungälv Bilaga 26 KS2014/ Svar på motion om utökad cykelbana Kärna - Kovikshamn/ Tjuvkil Bilaga 27 KS2014/ Svar på motion om strömkraft Bilaga 28 KS2014/846-3 Svar på motion om solfångare Bilaga 29 KS2012/ Svar på motion om att ersätta fällda träd i kommunens parker och bostadsområden Bilaga 30 KS2014/ Svar på motion om upprättande av begravningsplats för avlidna med muslimsk trosinriktning Bilaga Enligt SU Beslut Enligt SU Beslut Enligt SU Beslut Enligt SU Beslut Enligt SU Beslut Enligt SU Beslut Enligt SU Beslut Enligt SU Beslut Enligt SU Beslut Enligt SU Beslut KOMMUNSTYRELSEN

5 Kallelse Sammanträdesdatum KS2011/ Svar på motion om logo-/ profilbyte till Kungälv-Marstrands kommun Bilaga 32 KS2014/ Svar på motion om Simbadet Oasen Bilaga 33 KS2014/ Svar på motion om utredning kring motorgård i Kärna Bilaga 34 KS2014/ Svar på Motion om utomhusbad i centrala Kungälv sommartid 35 KS2014/ Svar på Motion om ökad tillgänglighet i Fontin under vinterhalvåret Bilaga 36 KS2014/579-4 Svar på motion om Housing first (Boende för missbrukare) Bilaga Enligt PNU Beslut Enligt BU Beslut Enligt BU Beslut Enligt BU Beslut Enligt BU Beslut Enligt SoU Beslut Ärenden till kommunfullmäktige 37 KS2014/ Handlingsplan mot kränkande särbehandling Bilaga 38 KS2014/1595 Svar på frågor angående årsplan 2015 Handlingar tillkommer och skickas ut separat Enligt PNU Beslut Beslut Ärenden som stannar i kommunstyrelsen 39 KS2013/ Slutrapportering gällande förebyggande projekt hedersrelaterat våld Bilaga 40 KS2014/ Folkhälsorådets årsredovisning 2014 Bilaga Enligt SoU Beslut Enligt SoU Beslut 41 KS2014/ Folkhälsorådets verksamhetsplan 2015 Enligt SoU KOMMUNSTYRELSEN

6 Kallelse Sammanträdesdatum Bilaga 42 KS2012/ Inbjudan markanvisningstävling för bostäder i Diseröd Bilaga 43 KS2015/2 Inkomna skrivelser till kommunstyrelsen för perioden 3 januari 2015 till 6 februari 2015 Bilaga 44 Anmälan av delegeringsbeslut Bilaga Beslut Enligt SU Beslut Antecknas Antecknas KOMMUNSTYRELSEN

7 Tjänsteskrivelse 1(1) Handläggarens namn Lars Davidsson Preliminärt bokslut 2014(Dnr KS2014/1964-3) Sammanfattning Förvaltningen redovisar den preliminära ekonomiska delen av Kungälvs kommuns bokslut och återkommer till kommunstyrelsen i mars och kommunfullmäktige i april med koncernredovisning och årsredovisning. Bakgrund Verksamhetens bedömning Ekonomisk bedömning Förslag till beslut i kommunstyrelsen Informationen antecknas. Magnus Gyllestad kommunchef Lars Davidsson chefsekonom Expedieras till: För kännedom till: ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

8 Tjänsteskrivelse 1(2) Handläggarens namn Lars Davidsson Upplåning år 2015(Dnr KS2014/2459-1) Sammanfattning Kommunstyrelsen har fått kommunfullmäktiges uppdrag att låna upp högst 830,0 millioner kronor under Förvaltningen föreslår att chefsekonomen, enligt delegation, får kommunstyrelsens uppdrag att utifrån aktuell likviditetssituation och inom ramen för kommunstyrelsens tillämpningsföreskrifter för den finansiella verksamheten, verkställa upplåningen. Bakgrund Kommunfullmäktige har fattat beslut om Årsplan 2015 (KF 2014/329). Av beslutet framgår: Kommunstyrelsen får i uppdrag att nyupplåna högst 630,0 millioner kronor under Upplåningen skall göras i enlighet med vid var tidpunkt gällande Finanspolicy antagen av kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen har rätt att under år 2015 omsätta lån, det vill säga låna upp belopp, motsvarande belopp på de lån som sägs upp alternativt förfaller till betalning under år Planerad amortering under 2015 är 200,0 millioner kronor. Verksamhetens bedömning Chefsekonom Lars Davidsson föreslås få kommunstyrelsens uppdrag att utifrån aktuell likviditetssituation och inom ramen för kommunstyrelsens tillämpningsföreskrifter för den finansiella verksamheten, verkställa upplåningen. Ekonomisk bedömning Förslag till beslut i kommunstyrelsen 1. Chefsekonom, eller vid förfall för denne, kommunchef, har rätt att för kommunstyrelsens räkning under år 2015 nyupplåna, det vill säga öka kommunens skulder, med totalt 630,0 millioner kronor. 2. Chefsekonom, eller vid förfall för denne, kommunchef, har rätt att för kommunstyrelsens räkning under år 2015 omsätta lån, det vill säga låna upp motsvarande belopp på de lån som förfaller till betalning. 3. Kommunstyrelsens ordförande, eller vid förfall för denne, kommunstyrelsens andre vice ordförande, utses att med kontrasignering av kommunchef, eller vid förfall för denne, chefsekonom, underteckna skuldebrev, reverser, borgenshandlingar och övriga lånehandlingar. ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

9 2(2) 4. Kommunchefen får i uppdrag att förvalta låneskulden i enlighet med vid var tid gällande Finanspolicy, antagen av kommunfullmäktige. Magnus Gyllestad kommunchef Lars Davidsson chefsekonom Expedieras till: För kännedom till:

10 Kungälvs kommun Kommunrevisionen Till kommunstyrelsen Uppföljning rörande Revisionsrapport informationsverksamheten, Kungälvs kommun KS 2012/287 Rubricerade rapport översändes till KS i januari 2012 med önskan om svar senast den 29 mars om vilka åtgärder som kommer att vidtas med anledning av granskningen och de rekommendationer som lämnats i denna. Granskningen behandlades i KS den 21/3 2012, varvid förvaltningen får i uppdrag att besvara och återkomma till KS så snart som möjligt. Svar lämnades i KS ( 4/2013) Av protokollet framgår att kommunchefen delar revisionens uppfattning om de brister som framkommit i granskningen och kommer att ta initiativ till en översyn av informationsverksamheten ur både ett strategiskt och operativt perspektiv. Kommunchefen får i uppdrag att återkomma till KS med en återrapportering gällande arbetet med informations- och kommunikationsverksamheten i Kungälvs kommun senast före sommaren En muntlig återrapportering skedde och antecknades till protokollet 369/2013. Den 19 november 2013 kontaktade presidiet Ing-Britt Runger, som då hade i uppdrag att följa upp ej färdigbehandlade revisionsrapporter. Vid möte med kommunchefen meddelar denne att han skall undersöka frågan vidare med informationschef Susanne Junkala. Vid presidiets avstämning med Ing-Britt Runger i juni 2014, meddelas att inget nytt framkommit i ärendet. Eftersom den informationspolicy som finns på kommunens hemsida är daterad , utgår vi ifrån att den av KS beslutade översynen av informationsverksamheten ännu inte färdigställts. Som en uppföljning av rubricerade revisionsrapport och de förbättringsområden som angavs i denna, vill vi senast få svar på vad som hänt med informationsverksamheten ur strategiskt och operativt perspektiv. Kungälv Sven-Olof Lundwall kommunrevisor Ingrid Thomasson kommunrevisor KOMMUNREVISIONEN ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON vx FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

11 Tjänsteskrivelse 1(1) Handläggarens namn Lars Davidsson Kommuninvest årsstämma 2015(Dnr KS2014/2460-1) Sammanfattning Kungälvs kommun är medlem i Kommuninvest ekonomisk förening. Årsstämma för föreningen hålls i år den 16 april. Kommunen bör utse ett ombud till årsstämman. Bakgrund Verksamhetens bedömning Ekonomisk bedömning Förslag till beslut i kommunstyrelsen Ett ombud utses att representera Kungälvs kommun på Kommuninvests årsstämma Magnus Gyllestad kommunchef Lars Davidsson chefsekonom Expedieras till: För kännedom till: ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

12 Tjänsteskrivelse 1(2) Handläggarens namn Ing-Britt Runger Policy för Kungälvs kommuns författningssamling(dnr KS2015/233-1) Sammanfattning I dokumentet Policy för Kungälvs kommuns författningssamling/kfs, regleras arbetet med styrdokumenten. Det visar på en riktning hur arbetet med dem skall genomföras och hur förhållningssättet i relation till dem skall vara. Styrdokumenten i sig reglerar all kommunal verksamhet, dess förhållande till kommunens invånare och näringsliv samt relationer med och förhållande till externa aktörer det är därför viktigt att de är lättillgängliga och samordnade samt konkreta och enkla för att skapa så goda förutsättningar för styrning och uppföljning som möjligt. Bakgrund Den 10 november 2011 antogs dokumentet Riktlinjer för styrdokument i Kungälvs kommun (Dnr KS2011/1912) av kommunfullmäktige. Dokumentet anger de utgångspunkter som skall beaktas i framtagande och revidering av styrdokument. Under 2012 och 2013 genomfördes en kartläggning/inventering av befintliga styrdokument med utgångspunkt från riktlinjerna; - aktualitet, giltighetstid, diarienummer, samma dokument i diariet som på hemsida och intranät, dokumentägare med mera. Samtliga styrdokument lades i samband med kartläggningen upp så att de finns tillgängliga på intranätet och hemsidan, sorterade i bokstavsordning efter riktlinjernas rubriker. I slutrapporten för uppdraget om kartläggning/inventering föreslås ett fortsatt arbete där behoven som framkom var följande: - tydliggöra skillnaden mellan olika styrdokumentstyper och hierarki - tydliggöra förvaltningens och politikens roll i förhållande till styrdokumenten - utifrån resultatet revidera Riktlinjer för styrdokument i Kungälvs kommun Under hösten 2014 startade ett arbete med de framkomna behoven som underlag - en ny struktur för hierarkin framarbetades precis som en tydlig fördelning mellan politik och förvaltning - sortering av dokumenten påbörjades - aktualitet och ägare till dokumenten gicks igenom ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

13 2(2) Verksamhetens bedömning Det reviderade dokumentet har det gamla som grund men har kompletterats med fakta från andra kommuner, SKL samt önskemål från flera håll i den kommunala styrningen. Målet är att det skall vara lätt för alla att ta reda på ärendegången när ett nytt styrdokument skall skapas eller ett gammalt skall revideras. Efter revidering har en anpassning av namnet på dokumentet gjorts till den hierarkiska ordning som nu är föreslagen från riktlinje till policy samt till författningssamling där samtliga styrdokument ingår. Några viktiga drag i policyn är: en hierarkisk ordning som hjälper till att välja beslutsnivå, begränsad aktualitetstid på styrdokumenten vilken i första hand skall följa mandatperioderna, dokumentägare preciseras, publicering på hemsida och Intranät aktualiseras för lättillgänglighet för alla, arbetet med styrdokument skall implementeras på ett grundläggande sätt så att samtliga berörda skall ha kunskap om hur man arbetar med dem. Tillämpningsanvisningar och författningssamling kommer att färdigställas efter beslut om policyn. Bilaga; Policy för Kungälvs kommuns författningssamling Ekonomisk bedömning Arbete med revidering av dokument ingår i befintlig rambudget. Förslag till beslut Policy för Kungälvs kommuns författningssamling antas. Magnus Gyllestad Kommunchef Patrik Skog Enhetschef utveckling, planering och uppföljning Expedieras till: Ing-Britt Runger För kännedom till:

14 Policy för Kungälvs kommuns författningssamling Antagna av kommunfullmäktige den Gäller till Gäller för politik och verksamhet i Kungälvs kommun Dokumentansvarig: Dnr: KS 2015/

15 Innehållsförteckning 1. Inledning 3 2. Syfte 3 3. Avgränsningar 4 4. Giltighetstid 4 5. Uppföljning av Riktlinjer/Regler för Kungälvs kommuns Författningssamling 4 6. Styrdokuments definition och beslutsnivå Grundläggande styrning - beslutas/fastställs i kommunfullmäktige 4, Visionära dokument - beslutas/fastställs i kommunfullmäktige Tillämpande dokument - beslutas/fastställs i kommunstyrelsen/nämnd 5, Dokument med beslut/fastställande i förvaltningsledning 6, Dokument som inte tillhör kategorin styrdokument ur ett fullmäktige/styrelseperspektiv, men som finns med i författningssamlingen för information 7 7. Styrdokumentens sammanställning Författningssamling, Bilaga 7 8. Anvisningar för arbetet med styrdokument -förklaring 7 2

16 1. Inledning Kungälvs kommun har ett stort antal uppgifter som är riktade till att ge bästa möjliga service till kommunens invånare och besökare. Servicens omfattning och kvalitet bestäms av folkvalda politiker medan arbetet utförs av anställda i den kommunala förvaltningen. Politikerna deltar inte i det dagliga arbetet utan styr därför den kommunala verksamheten genom politiska beslut och fastställda styrdokument. Styrdokumenten reglerar all kommunal verksamhet, dess förhållande till kommunens invånare och näringsliv samt relationer med och förhållande till externa aktörer. Det är angeläget att styrdokument samordnas och att de är så konkreta, enkla och få som möjligt för att skapa goda förutsättningar för styrning och uppföljning. Styrdokumenten finns samlade i Kungälvs Kommuns Författningssamling/KFS I kommunallagen framgår att en kommun skall ha en budget, en arbetsordning för kommunfullmäktige samt reglementen för de politiska nämnderna. Samtliga av dessa dokument fastställs av kommunfullmäktige. Utöver dessa styrdokument finns andra, som innefattas av annan lagstiftning, både generellt och speciellt för vissa specifika områden och verksamheter, exempel på detta är översiktsplan, skolplan och jämställdhetsplan. Utöver de lagstyrda styrdokumenten, finns andra som upprättas och beslutas i respektive kommun. Beslutande organ för dessa kan variera mellan fullmäktige, styrelse och förvaltning. Samtliga styrdokuments innehåll påverkas av respektive kommuns politiska styrning varför inriktningen på dem kan variera från tid till annan. I kommunallagen anges att kommunala föreskrifter skall kungöras genom att det på kommunens anslagstavla tillkännages att protokollet för de beslutade föreskrifterna har justerats. Gällande kommunala föreskrifter skall också finnas tillgängliga för allmänheten på kommunens webbplats. De skall där vara samlade i kommunens författningssamling. Innehållet i samlingen skall framgå av ett register eller annan förteckning där det tydligt finns angivet vilka av dokumenten som är bindande. 2. Syfte Syftet med Policy (tidigare riktlinjer) för Kungälvs kommuns styrdokument är att definiera vad som är ett styrdokument, skapa enhetlig terminologi och struktur för olika styrdokuments inbördes förhållande, ange dokumentets beslutsnivå och därigenom tydliggöra rollen när det gäller styrning och uppföljning av verksamhet i kommunen. 3

17 3. Avgränsningar Policy (tidigare riktlinjer) för styrdokument i Kungälvs kommun reglerar endast styrdokument som är beslutade av kommunfullmäktige, kommunstyrelsen eller på delegation från dessa organ. Bolag ansvarar själva för sin egen struktur och terminologi, men kommunens riktlinjer kan vara ett stöd även i deras arbete med styrdokument. 4. Giltighetstid Styrdokumenten skall revideras vart fjärde år om inget annat specifikt finns beslutat. Arbetet med revidering skall ske under en ny mandatperiods första år för att dokumentet skall kunna beslutas i samband med nästkommande årsskifte. Dokumentansvarig är skyldig att tillse att denna revidering kommer till stånd och att berörda instanser är inblandade i arbetet. De dokument som inte framtagits till beslut i samband med fastställt datum slutar därmed att gälla och tas bort från kommunens författningssamling. Kommunkansliet har en övergripande roll i arbetet med styrdokumenten och ansvarar för att uppdateringar sker i diarier och på hemsida. 5. Uppföljning av riktlinjer/regler Ansvaret för uppföljning av dessa Riktlinjer/Regler finns hos Enheten för kommunkansli och juridik. De skall revideras och fastslås vid ny mandatperiod i januari, alltså vart fjärde år, eftersom de skall ligga till grund för mandatperiodens första års arbete med samtliga styrdokument. 6. Styrdokumentens definition och beslutsnivå Ett styrdokument är ett dokument som är antaget av kommunfullmäktige, kommunstyrelse/ nämnder, förvaltningsledning eller på uppdrag av några av dessa och vars syfte är att vara styrande, visionära eller tillämpande för all kommunal verksamhet. Kungälvs kommuns styrdokument finns sammanställda i en författningssamling/kfs och är indelade efter följande rubriker, där varje rubrik följs av ett antal olika dokumenttyper. 6.1 Grundläggande styrning - beslutas/fastställs i kommunfullmäktige dokumenttyper: Arbetsordning Används endast för fullmäktiges arbetsordning enligt 5 kap 63 Kommunallagen Reglementen Föreskrifter Rambudget Enligt 6 kap 32, kommunallagen skall fullmäktige utfärda reglementen med föreskrifter om nämndernas verksamhet och arbetsformer. Bindande, detaljerade bestämmelser inom vissa sakområden. Rambudgeten är kommunfullmäktiges årsuppdrag till kommunstyrelsen. 4

18 Rambudgeten innehåller strategiska förutsättningar och strategiska mål för verksamhet och ekonomi för en period av fyra år. Förslaget till rambudget utformas som ett samlat dokument från kommunfullmäktiges beredningar, med ekonomiberedningen som sammanhållande. Taxa Bolagsstyrning Förbundsordning Taxa är en konstruktion för beräkning av avgifter och/eller en listad sammanställning av avgifter inom ett visst område. Gäller kommunala bolag. Bolagsordning är ett aktiebolags regelverk, som tillsammans med lagstiftning anger ramarna för verksamheten. Används för de kommunala bolagen. Ägardirektiv tydliggör ägarnas intentioner avseende inriktningen av bolagets verksamhet utöver vad som framgår av gällande bolags-ordning. Koncernpolicy uttrycker Kungälvs kommuns intentioner för bolagen och Kungälvsbostäder och för samarbetet dem emellan. God sed för styrning av Kungälvs kommuns helägda bolag god sed syftar till att bidra till kommunens arbete med ägarfrågor och bolagsstyrning. Avgörande för god styrning är en aktiv och innehållsrik dialog mellan kommunen eller landstinget eller bolagen. Används för kommunförbund. 6.2 Visionära dokument - beslutas/fastställs i kommunfullmäktige dokumenttyper: Vision En vision uttrycks oftast som ett framtida tillstånd som man vill uppnå. Visionen skall ge en bild av framtiden som alla kan ta till sig. Visionen skall inte uppfylla formella krav på realism, tidsbundenhet eller mätbarhet. Program Policy Programmet skall tala om vad vi vill uppnå för ett visst område; geografiskt eller verksamhetsmässigt och vilka metoder vi vill använda. Programmet tar inte slutlig ställning till metoder eller utförande, utan kan t ex ange alternativ att ta ställning till i plandokument eller i verkställighet. Programmet anger inte heller några detaljerade tidsplaner. En policy är en övergripande avsiktsförklaring, som vägleder och anger förhållningssätt samt vilka värden som skall beaktas. 6.3 Tillämpande dokument - beslutas/fastställs i kommunstyrelsen/nämnd dokumenttyper: Plan En plan fastställs för att tydliggöra ett tidsbegränsat uppdrag om förändring. Planen innehåller konkreta, uppföljningsbara åtgärder och uppdrag och anger vem som ansvarar för att åtgärderna genomförs, när de skall vara genomförda, vilka prioriteringar som skall ske samt de ekonomiska konsekvenserna av att genomföra åtgärderna. Planen skall också ange hur ofta uppföljning skall ske och i vilken politisk instans den skall beslutas. Planen skall alltid följas upp minst en gång per mandatperiod i det organ som fastställt den. En plan skall vara kopplad till en vision eller en policy. Riktlinjer Riktlinjer skall ge konkret stöd för hur arbetsuppgifter skall utföras. De kan till exempel ange vilken typ av åtgärder och tillvägagångssätt vi bör välja, och sätta gränser för omfattningen. 5

19 Riktlinjer kan också vara inriktade på metod och rekommendera vissa tillvägagångssätt. Riktlinjer kan vara så detaljerade att de fungerar som instruktionsbok för verksamheten. Riktlinjer är inte absolut bindande. De anger ett handlingssätt som ger ett visst utrymme för individuella variationer. Alternativt kan man avvika från riktlinjen om det finns starka argument i det enskilda fallet. Regler Årsplan Årsredovisning Verksamhetsplan Regler anger absoluta normer för vårt agerande. De skall vara tydliga och inte innehålla formuleringar som låter den enskilde göra egna tolkningar. Reglernas roll är att sätta gränser och tillåta eller förbjuda vissa beteenden. Regler är den mest konkreta formen av politiskt beslutat styrdokument, de skall koncentrera sig på hur en åtgärd görs och inte på vad den innehåller. Årsplanen är kommunstyrelsens svar på det uppdrag kommunfullmäktige gett i rambudgeten. I årsplanen gör kommunchefen ett åtagande gentemot kommunstyrelsens ordförande. Detta åtagande beskrivs i termer av resultatmål och ekonomiska resurser. Årsredovisningen är en sammanställd rapport över kommunens verksamhet och bokföring under ett räkenskapsår. En verksamhetsplan är en skriven plan av de aktiviteter man planerar att genomföra under den kommande perioden. Verksamhetsplanen konkretiserar hur målen skall uppnås från ett mer tidsbegränsat perspektiv. 6.4 Dokument som beslutas/fastställs i förvaltningsledning dokumenttyper: Tillämpningsanvisning/ Anvisning Anvisning används för styrdokument som utfärdas inom förvaltningen. Anvisning kan både omfatta skall och bör, dvs anvisningarna kan vara bindande eller rekommenderande. För anvisningar som har direkt koppling till ett politiskt beslutat styrdokument används benämningen Tillämpningsanvisning och i övriga fall används Anvisning. En tillämpningsanvisning skall meddelas den politiska instans som gett uppdrag att ta fram en anvisning. Anvisningar ingår inte i KFS men skall, om de är kopplade till ett politiskt styrdokument, vara kopplade till detta KFS dokument så att de är lätt sökbara från alla håll. I övrigt skall anvisningarna kommuniceras på lämpligt sätt. Rutinbeskrivning Verksamhetsberättelse Rutinbeskrivning används för detaljerade instruktioner, som ofta rör upprepade processer och arbetsmoment. Rutinbeskrivningar ingår inte i KFS utan kommuniceras enbart på lämpligt sätt till berörd målgrupp (kan t ex vara inbäddade i administrativa system eller processbeskrivningar). En verksamhetsberättelse är en skriftlig beskrivning av vilken verksamhet en organisation haft under ett verksamhetsår. Den skall tillsammans med bokslut granskas vid revision, gärna mot en verksamhetsplan, för den gångna perioden. 6

20 6.5 Dokument som inte tillhör kategorin styrdokument ur ett fullmäktige/styrelseperspektiv, men som finns med i författningssamlingen för information. dokumenttyper: Delegationsordning Förteckning över överförd beslutanderätt från nämnd till utskott, ledamot eller tjänsteman. Genom att beslutanderätten flyttas över, träder den som fått delegationen helt och hållet in i styrelsens/ nämndens ställe och beslutet kan inte ändras av styrelsen/nämnden. Delegationsbesluten måste anmälas hos respektive nämnd för att vinna laga kraft och för att tiden för överklagande skall börja löpa. Delegationsbesluten överklagas i samma ordning som gäller för nämndbeslut. Revisionsansvaret ligger hos nämnden. Behörighet att underteckna handlingar Stadgar Avtal Gemensam viljeinriktning /Stiftelsen Kungälvsbostäder Dessa dokument reglerar firmateckningsrätten. Beslutas av respektive styrelse/nämnd men skall ingå i KFS för samtliga nämnder. Avtal, andra handlingar och skrivelser som skall undertecknas för Kungälvs kommuns räkning och som inte kan hänföras till viss nämnd skall, enligt beslut i KF, undertecknas av kommunstyrelsens ordförande och kontrasigneras av kommun-chefen. Vid förfall för dessa inträder kommunstyrelsens vice ordförande resp. kommunchefens ersättare. Antas av olika typer av associationer t.ex. stiftelser. Ingår bland styrdokumenten som information för stiftelser där kommunen är formell intressent. Avtal är inte styrdokument i egentlig mening men skall i detta sammanhang omfattas av begreppet när det gäller alla interkommunala avtal med mera som godkänts av kommunfullmäktige. Kungälvsbostäder leds av en självständig styrelse som handlar under eget ansvar. Övergripande bostadspolitiska frågor, strategiska utvecklingsprojekt och liknande diskuteras vid genomgångar med kommunledningen. En sådan dialog genomförs minst två gånger per år. 7. Styrdokumentens sammanställning Författningssamling Samtliga styrdokument finns sammanställda i en författningssamling. De är inordnade efter fastställd huvudrubrik och där efter dokumenttyp, dokumentnamn, ansvar, giltighetstid med mera. Författningssamlingen publiceras på hemsidan och uppdateras kontinuerligt med enheten för kommunkansli och juridik som övergripande ansvarig enhet. 8. Tillämpningsanvisningar En handling kommer att framarbetas, efter att beslut fattats om Policy för Kungälvs kommuns styrdokument, som skall underlätta vid framtagande/revidering/justering av styrdokument. Anvisningen kommer att fastställas/beslutas på förvaltningsledningsnivå. Dokumentet kommer att finnas tillgängligt tillsammans med policyn och författningssamlingen. 7

21 Tjänsteskrivelse 1(2) Handläggarens namn Lars Davidsson Ändring av säte för Förbo AB(Dnr KS2015/185-1) Sammanfattning Förbo AB, det allmännyttiga bostadsbolag som ägs av kommunerna Härryda, Mölndal, Lerum och Kungälv, har flyttat till nya lokaler i Mölnlycke. Därmed flyttas bolagets säte från Mölndal till Mölnlycke och bolagsordningen bör ändras. Bakgrund Kommunfullmäktige beslutade den 18 april 2013 om nya bolagshandlingar för Förbo AB (Bolaget), varvid bland annat en ny bolagsordning för bolaget godkändes. Bolagsordningen antogs därefter på extra bolagsstämma i bolaget. Sedan dess har bolaget ändrat adress och flyttat in i nya lokaler på Råda Torg i Mölnlycke. Förbo AB ägs av kommunerna Härryda (42,0 procent), Mölndal (27,6 procent), Lerum (21,4 procent) och Kungälv (9,0 procent). Förbo är ett allmännyttigt bostadsbolag som bedriver fastighetsförvaltning inom de fyra ägarkommunerna. Fastighetsbeståndet utgörs till 92 procent av bostäder och 8 procent av lokaler och specialbostäder. Det anges i bolagsordningen, 2, att styrelsen har sitt säte i Mölndals kommun. Det normala är att bolagets adress överensstämmer med sätet. Sätet har framför allt betydelse för vilken domsaga bolaget anses tillhöra, samt var bolagsstämman ska hållas, om inte ägarna kommit överens om annat. I båda dessa delar har inte en ändring någon avgörande betydelse, eftersom såväl Härryda som Mölndals kommun lyder under Göteborgs tingsrätt, samt att ägarna kommit överens om cirkulerande värdskap för bolagsstämman. Av praktiska skäl kan det ändå vara lämpligt att säte och adress överensstämmer, varför sätet bör ändras till Härryda kommun. Enligt 15 i Förbos bolagsordning ska ändring av bolagsordningen godkännas av ägarkommunernas kommunfullmäktige. Verksamhetens bedömning Någon särskild översyn av bolagsordning eller bolagshandlingarna i övrigt bedöms inte nödvändig då dessa antogs nyligen, varvid de senaste lagändringarna på bolags- och kommunalrättens område har beaktats. Ekonomisk bedömning Ändring av bolagsordningen för Förbo AB för inte med sig några ekonomiska konsekvenser. ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

22 2(2) Förslag till beslut i kommunfullmäktige Ändringen av 2 i bolagsordning för Förbo AB, med innebörd att sätet ändras från Mölndals kommun till Härryda kommun godkänns. Magnus Gyllestad kommunchef Lars Davidsson chefsekonom Expedieras till: Förbo AB, info@foerbo.se För kännedom till: ake.marmander@harry da.se

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37

38

39

40

41

42

43

44

45

46

47

48

49

50

51

52

53

54

55

56

57

58

59

60

61

62

63

64

65

66

67

68

69

70

71

72

73

74

75

76

77

78

79

80

81

82

83

84 Tjänsteskrivelse 1(2) Handläggarens namn Marie Flodin Slutrapport - projekt Ökat valdeltagande(dnr KS2010/ ) Sammanfattning Förvaltningen har tillsammans med studieförbundet vuxenskolan och ABF arbetat med projekt Ökat valdeltagande. Projektet hade två mål; 1) öka valdeltagandet till europaparlamentet till 51 procent och 2) öka valdeltagandet i kommunvalet till minst 80 procent i de tre distrikt som hade lägst valdeltagande Det första målet uppnåddes deltagandet i valet till europaparlamentet steg med 4,5 procentenheter till 53,6 procent. Det andra målet har inte kunnat följas upp fullt ut eftersom ett av de berörda valdistrikten ändrats. De andra två distrikten ligger fortfarande under 80 procent men ökade med ca 2 procentenheter vilket är en högre ökning än genomsnittet i kommunen och riket. När det gäller uppdraget att nå ungdomar och personer födda utanför Sverige bedömer projektgruppen att man måste göra ett mer långsiktigt arbete också mellan valen för att nå en större förändring. Bakgrund Kommunfullmäktige beslutade den 15 april 2010 att ge demokratiberedningen i uppdrag att till allmänna valet 2014 se över möjligheterna att rösta på fler platser än de traditionella samt ta fram förslag på hur man kan öka valdeltagandet. Demokratiberedningen utsåg en arbetsgrupp som har tittat på hur andra kommuner arbetat med att öka valdeltagandet. Ett framgångsrikt koncept har varit att använda sig av opolitiska valambassadörer. Kommunfullmäktige beslutade den 6 mars 2014 att ge kommunstyrelsen i uppdrag att genomföra ett antal aktiviteter för att öka valdeltagandet. Verksamhetens bedömning Målen för projektet var att öka valdeltagandet i kommunen till 51 procent i EU-valet och att öka valdeltagandet i de tre valdistrikt som hade lägst valdeltagande 2010 till minst 80 procent. Deltagandet i valet till europaparlamentet ökade till 53,6 procent och ökningen översteg därmed målet. Med tanke på att så många beslut och direktiv från EU berör kommunen, direkt eller indirekt, bör kommunen arbeta för att öka valdeltagandet ännu mer inför valet Deltagandet i valet till kommunfullmäktige har gått upp över lag men i de distrikt som hade lägst valdeltagande har deltagandet gått upp mer än snittet i Kungälv och riket. Förstagångsväljare var en målgrupp för projektet. I nationella undersökningar kan man notera att förstagångsväljare röstar i lägre utsträckning än populationen i övrigt. Detta stämmer också ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

85 2(2) för Kungälvs del med undantag för två distrikt. I Komarken norra Gamla Grinden och Komarken västra röstade förstagångsväljarna i högre utsträckning än genomsnittet i respektive distrikt. För att nå ett högre valdeltagande är det viktigt att det görs insatser/kampanjer inför valen men framförallt är det viktigt att det pågår ett kontinuerligt arbete mellan valen Ekonomisk bedömning Ingen ekonomisk bedömning krävs. Förslag till beslut Slutrapporten antecknas till protokollet och skickas till valnämnden för kännedom. Magnus Gyllestad kommunchef Patrik Skog enhetschef Expedieras till: För kännedom till: Kommunledningssektorn/Marie Flodin

86 Slutrapport för projekt Ökat valdeltagande

87 Projektets namn Diarienummer Datum Ökat valdeltagande KS 2010/ Distributionslista Namn (person/sektor/enhet) Demokratiberedningen Magnus Gyllestad Patrik Skog Kommentar Bilagor Dokumentnamn Revisionshistorik Utgåva Datum Utfärdare Status Kommentar Marie Flodin 2

88 Projektets namn Diarienummer Datum Ökat valdeltagande KS 2010/ Sammanfattning av projektet 2.1 Bakgrund Kommunfullmäktige beslutade den 15 april 2010 att ge demokratiberedningen i uppdrag att till allmänna valet 2014 se över möjligheterna att rösta på fler platser än de traditionella samt ta fram förslag på hur man kan öka valdeltagandet. Demokratiberedningen utsåg en arbetsgrupp som har tittat på hur andra kommuner arbetat med att öka valdeltagandet. Ett framgångsrikt koncept har varit att använda sig av opolitiska valambassadörer. Arbetsgruppens rapport resulterade i nedanstående sex åtgärder som senare godkändes av kommunfullmäktige: 1. Lättillgängliga vallokaler och lokaler för förtidsröstning, till exempel mobila lokaler med anpassade öppettider. 2. Informera aktivt om valet och hur det går till även på andra språk än svenska. Utbilda samhällsinformatörer, särskilt i de grupper som man vill nå. 3. Samarbeta med olika aktörer, som studieförbund och föreningar, för att hitta nya arenor för politiska samtal och möten. 4. Anordna skolval och se till att alla partier får komma in och prata i skolorna inför allmänna val. 5. Valnämnden i kommunen kan ta mer initiativ för att öka valdeltagandet och på olika sätt vara aktiv även mellan valen. 6. Se till att ha grundläggande information om kommunens politik tydligt på hemsidan. Mandatfördelning, majoritetsförhållanden, hur beslutsfattandet går till och vilka beslut som fattats under mandatperioden är viktig information för kommunens medborgare när de ska välja representanter för nästa mandatperiod. 3 Projektmål Öka valdeltagandet i kommunen till 51 procent i EU-valet Öka valdeltagandet i de tre valdistrikt som hade lägst valdeltagande 2010 till minst 80 procent 4 Lönsamhetsanalys En form av förstudie gjordes av en arbetsgrupp från demokratiberedningen. Lönsamhetsanalys gjordes inte under förstudien. 3

89 Projektets namn Diarienummer Datum Ökat valdeltagande KS 2010/ Utvärdering av projektet 5.1 Avgränsning I samband med kommunfullmäktiges beslut om ökat valdeltagande och röstning på fler platser den 24 april 2014 beslutades också att ge valnämnden i uppdrag att beakta möjligheten till lättillgängliga vallokaler och lokaler för förtidsröstning, till exempel mobila lokaler med anpassade öppningstider. Detta har hanterats inom ramen för genomförandet av valen. Valnämnden fick också i uppdrag att ta mer initiativ för att öka valdeltagandet och på olika sätt vara aktiv även mellan valen vilket inte heller har beaktats i detta projekt. 5.2 Projektets mål Fyra av arbetsgruppens sex åtgärdspunkter beaktades i projektet på olika sätt. De åtgärdspunkter som berör valnämnden beaktades inte i projektet. Nedan följer en beskrivning av aktiviteter för de olika punkterna. Informera aktivt om valet och hur det går till även på andra språk än svenska. Utbilda samhällsinformatörer, särskilt i de grupper som man vill nå. Samhällsinformatörerna kallades valambassadörer i projektet. Sex ungdomar, tre flickor och tre pojkar, anställdes inom ramen för sommarjobben. En av ambassadörerna kunde tala bosniska och en av ambassadörerna kunde tala persiska och dari. Valambassadörerna startade med att gå en utbildning om EU och kampanjarbete som arrangerades av LSU, en paraplyorganisation för svenska ungdomsorganisationer. LSU drev nationellt kampanjen Makten är din 1 vars syfte var att öka engagemanget och valdeltagandet bland unga inför valet till Europaparlamentet.. I och med att Kungälvs valambassadörer deltog i utbildningen i Göteborg kunde vi använda oss av LSU:s kampanjmaterial o.d. Valambassadörerna fick ytterligare utbildning om EU av två samhällskunskapslärare på Mimers Hus gymnasium. Det mesta arbetet skedde under maj månad och från mitten av augusti, men också vid speciella tillfällen som Komarkens dag, nationaldagsfirandet och Vikingamarknaden i juli. Deras uppdrag var att informera om varför man ska rösta, var man kan rösta och hur man gör när man röstar. Inför valet till europaparlamentet bjöds valambassadörerna in till fritidsgårdar i olika kommundelar för att informera förstagångsväljare om valet. Genom att finnas i centrala Kungälv och i olika kommundelar kunde man prata med de personer man mötte. Valambassadörerna var också med på olika event runt om i kommunen under perioden. Utöver fysiska möten hade man också en facebooksida där man spred information om valet, till exempel när förtidsröstningen startade och kampanjen Jag ska rösta. Inför valet till riksdag, kommun och landsting bjöds valambassadörerna in till några av ALC:s verksamheter för att informera om valet. En av verksamheterna har lämnat feedback och var mycket positiva till besöket. Även särvux bjöds in till en lektion där eleverna informerades om valet och fick prova 1 4

90 Projektets namn Diarienummer Datum Ökat valdeltagande KS 2010/ på hur det går till att rösta. Vid samtliga tillfällen hade man med skriftlig information, både på flera olika språk och på lättläst, från valmyndighetens hemsida 2. En spinoff-effekt är att valambassadörernas engagemang och kunskap om demokrati och kommunen har ökat. De har varit aktiva och kunnat formulera sig väl. Utvärderingen av sommarjobbet har visat att de själva upplevt arbetet som både roligt och meningsfullt. Valambassadörernas respons var fantastisk enligt ansvarig verksamhetsledare. Bild 1: FC Komarken deltog i kampanjen Jag ska rösta En planerad aktivitet var att ha information på olika språk för personer födda utanför Sverige. Trots flera försök att nå nyckelpersoner som kunde delta vid informationsträffarna lyckades vi inte få tag på några. För att öka valdeltagandet bland personer som är födda utanför Sverige behöver man troligtvis arbeta långsiktigt och bjuda in till aktiviteter också mellan valen. Samarbeta med olika aktörer, som studieförbund och föreningar, för att hitta nya arenor för politiska samtal och möten. Både ABF och studieförbundet vuxenskolan deltog i projektet. Förbunden arrangerade aktiviteter både i egen regi och i samarbete med kommunen. Bland annat kan nämnas debatt om folkbildning, politikermingel på Mitt Mimers (i samverkan med biblioteket) och valambassadörernas informationstillfällen på ALC. Anordna skolval och se till att alla partier får komma in och prata i skolorna inför allmänna val. Den 23 maj arrangerade gymnasieskolan skoldebatt för elever i år 2 och 3. Till debatten bjöd man in partier som fanns representerade i riksdagen och i europaparlamentet. Övriga partier hade möjlighet att ha bord i Mimers hus entré. Många elever passade på att förtidsrösta i biblioteket under dagen

91 Projektets namn Diarienummer Datum Ökat valdeltagande KS 2010/ Den 9 september arrangerades en ny skoldebatt då man bjöd in partier som var representerade i riksdagen. Även vid detta tillfälle hade andra partier möjlighet att ha bord i entrén. Debatten var obligatorisk för elever i år 3. Inför valet till riksdag, kommun och landsting anordnades också ett skolval. Resultatet från skolvalet finns att läsa på MUCF:s hemsida (myndigheten för ungdomsoch civilsamhällesfrågor). 3 Se till att ha grundläggande information om kommunens politik tydligt på hemsidan. Mandatfördelning, majoritetsförhållanden, hur beslutsfattandet går till och vilka beslut som fattats under mandatperioden är viktig information för kommunens medborgare när de ska välja representanter för nästa mandatperiod. Information om mandatfördelning finns på hemsidan sedan länge. Kommunikationsenheten hade i början av projektet brist på personalresurser och hade därför inte möjlighet att delta i projektet i så stor utsträckning. I slutet av projektet och inför valet den 14 september gjordes informationen om valet om både till innehåll och layout. Information enligt ovan får ses som en del i det långsiktiga arbetet med ökat valdeltagande. Det pågår ett arbete med att upphandla en ny hemsida. I samband med detta kan man också beakta information om kommunens politik Valet till europaparlamentet Vid valet 2009 hade Kungälvs kommun ett valdeltagande på 49,06 procent. Målet 2014 var att nå minst 51 procent, vilket skulle inneburit en ökning med nästan två procentenheter. På gymnasieskolan arrangerades en valdebatt mellan riksdagspartiernas ungdomsorganisationer. Debatten besöktes av elever i år 3. I samband med debatten var det många som passade på att förtidsrösta på biblioteket. Nationellt ökade valdeltagandet med 5,54 procentenheter till 51,07 procent. I Kungälv ökade valdeltagandet med 4,56 procentenheter till 53,61 procent. Resultatet ligger 2,6 procentenheter över projektets mål. Valdistrikt Valdeltagande 2014 Valdeltagande 2009 Skillnad procentenheter Kungälv 2/Komarken V 41,81 36,65 5,16 Kungälv 3/Komarken Ö 41,09 34,53 6,56 Kungälv 6/ Fontin - G:a staden 54,21 47,11 7,10 Kungälv 11/Ulvegärde- 50,76 44,49 6,27 Solbräcke-Olseröd Harestad 49,12 49,17-0,05 Hålta - Lökeberg 57,82 50,24 7,58 Marstrand 51,23 48,62 2,61 Totalt kommunen 53,61 49,06 4,55 Tabell 1: Jämförelse , valet till europaparlamentet 3 6

92 Projektets namn Diarienummer Datum Ökat valdeltagande KS 2010/ Valet till riksdag, kommun och landsting Kungälv har ett relativt högt valdeltagande men skillnaden mellan distrikten har de senaste valen varierat med cirka 15 procentenheter. I valet 2010 hade Kungälv ett sammanlagt valdeltagande på 86,29 procent. Högst valdeltagande hade Ytterby 3 (90,05 procent) och lägst valdeltagande hade Kungälv 2 (74,40 procent). Målet med projekt Ökat valdeltagande var att öka valdeltagandet i de tre valdistrikt som hade lägst valdeltagande 2010 till minst 80 procent. Inför valet 2014 ändrades flera valdistrikt med anledning av att flera distrikt ökat i befolkningsmängd och blev för stora. Det är därför endast sju distrikt som kan jämföras med valet Två av distrikten har fortfarande under 80 procent men ökade valdeltagande med 1,96 respektive 2,05 procentenheter vilket är en högre ökning än snittökningen i kommunen. Övriga distrikt har ett valdeltagande på mellan 80,86 procent och 92,0 procent. Valdistrikt Valdeltagande 2014 Valdeltagande 2010 Skillnad procentenheter Kungälv 2/Komarken V 76,36 74,40 1,96 Kungälv 3/Komarken Ö 77,59 75,54 2,05 Kungälv 6/ Fontin - G:a staden 85,68 81,22 4,46 Kungälv 11/Ulvegärde- 86,45 85,82 0,63 Solbräcke-Olseröd Harestad 86,47 85,39 1,08 Hålta - Lökeberg 90,51 89,69 1,58 Totalt kommunen 87,80 86,29 1,52 Tabell 2: Jämförelse , kommunvalet Valdeltagande förstagångsväljare och kön Förstagångsväljare var en målgrupp för projektet. I nationella undersökningar kan man notera att förstagångsväljare röstar i lägre utsträckning än populationen i övrigt. Detta stämmer också för Kungälvs del med undantag för två distrikt. I Komarken norra Gamla Grinden och Komarken västra röstade förstagångsväljarna i högre utsträckning än genomsnittet i respektive distrikt. Ett sätt att öka valdeltagandet bland förstagångsväljare kan vara att arbeta med demokratifrågor mellan valen. Fel! Ogiltig länk.tabell 3: valdeltagande förstagångsväljare per distrikt En jämförelse mellan valen 2006, 2010 och 2014 visar ett väldigt lågt deltagande 2006, endast 68 procent och 2014 har valdeltagandet legat på över 80 procent även om man kunde se en liten nedgång vid årets val jämfört med Fel! Ogiltig länk.tabell 4: valdeltagande förstagångsväljare Ett sätt att öka valdeltagandet bland förstagångsväljare kan vara att arbeta med demokratifrågor mellan valen samt ha ett ökat samarbete med grundskolan och gymnasieskolan. Det hade varit intressant att göra en jämförelse mellan valdeltagandet per distrikt och hur många elever i åldersgruppen i respektive distrikt som går på Mimers Hus gymnasium. 7

93 Projektets namn Diarienummer Datum Ökat valdeltagande KS 2010/ Från nationella undersökningar vet man också att valdeltagandet generellt sett är högre bland kvinnor än bland män. I Kungälv finns också en sådan tendens men i åtta av valdistrikten är valdeltagandet högre bland männen. Fel! Ogiltig länk.tabell 5: Valdeltagande förstagångsväljare utifrån kön 5.3 Projektbudget Kommunfullmäktige kronor Valambassadörer Övriga kostnader kronor kronor Ovanstående kostnader är preliminära på grund av att möjligheten att följa upp inte kunnat göras på ett önskvärt sätt av administrativa skäl. Kostnaden för valambassadörerna blev högre än budgeterat eftersom det var mer att göra än projektgruppen ursprungligen räknade med. Några aktiviteter genomfördes inte som planerat av olika anledningar. Några aktiviteter tillkom men de innebar inte några högre kostnader för projektet. Studieförbundet vuxenskolan bekostade förtäringen på Mitt Mimers och lönen för en av valambassadörerna för den som lades på information till grupper inom ALC:s verksamheter. 5.4 Tidplan Projektstart januari 2014 Aktiviteter: Beslut i kommunfullmäktige Information till besökare på fritidsgårdar Skoldebatt inför valet till europaparlamentet Cruisingen Val till europaparlamentet Komarkens dag Nationaldagen Vikingamarknaden Sekelskiftesdagarna Kubbiaden Skoldebatt Skolval Mitt Mimers Kungälvsmässan april maj 23 maj 24 maj 25 maj 30 maj 6 juni 25 juli augusti 30 augusti 9 september 10 september 10 september september Projektslut november

94 Projektets namn Diarienummer Datum Ökat valdeltagande KS 2010/ Ändringar Inför projektstart planerades föreläsningar. Med anledning av att besked om budget dröjde fanns inte tid att bjuda in föreläsare. En annan planerad aktivitet var att med hjälp av nyckelpersoner arrangera informationsträffar för personer födda utanför Sverige. Trots olika sätt att försöka få tag på nyckelpersoner lyckades vi inte hitta några. Dessa aktiviteter fick därför utgå. Valambassadörernas fick förfrågan om att vara moderatorer på valdebatter. Vid två tillfällen under Kungälvsmässan var två av ambassadörerna moderator i debatter mellan socialdemokraterna och moderaterna/kristdemokraterna. 6 Omvärlden Valdeltagandet har gått upp över lag men i de distrikt som hade lägst valdeltagande har deltagandet gått upp mer än snittet i Kungälv och riket. Det finns yttre faktorer som sannolikt påverkat arbetet med ökat valdeltagande positivt. Både regeringen och EU bedrev, direkt och via andra organisationer, kampanjer om ökat valdeltagande inför valet till europaparlamentet. Dessa kampanjer bidrog med stor sannolikhet till det ökade valdeltagandet. Flera medier hade valkompasser där man genom att svara på olika påståenden kunde få en bild av vilket parti och vilken kandidat som bäst motsvarade de egna värderingarna. Eftersom många inte vet vad EU arbetar för kan dessa verktyg sannolikt bidra till att få fler att gå till valurnorna. Användandet av sociala medier sprider budskap och kampanjer på ett positivt sätt genom delade artiklar, inlägg etc. Både Kungälvs-Posten och Göteborgs-Posten skrev positiva artiklar om valambassadörerna och deras arbete. Men det finns också faktorer som kunde ha påverkat arbetet negativt. Bråk och personangrepp mellan politiker är ett sådant exempel. Det finns en risk att man då spär på föraktet mot politiker vilket kan leda till att det inte känns lika angeläget att rösta. 7 Egna organisationen Mimers Hus gymnasium Gymnasieskolan är en viktig part i arbetet att öka valdeltagandet både när det gäller att nå ungdomar på olika sätt och att kunna använda lärarkompetensen. I detta projektet var det särskilt gynnsamt genom att: Gymnasieskolan arrangerade debatter inför båda valtillfällena. I samband med debatten till europaparlamentet var det många som förtidsröstade på biblioteket. Särskilt debatten inför valet i september fick positiv feedback. Medieelever på gymnasieskolan designade affischer som sattes upp innan valet till europaparlamentet. Två lärare deltog i utbildningen av valambassadörerna 9

95 Projektets namn Diarienummer Datum Ökat valdeltagande KS 2010/ Biblioteket, Mimers Hus Biblioteket och Mimers Hus kan användas mycket mer som resurs. Dels som förmedlare av skriftlig information men också genom att arrangera föreläsningar med mera. Därför är det viktigt att ha med någon representant från Kultur/biblioteket tidigt i arbetet och förberedelserna. Valnämnden Förtidsröstning har tydliggjorts och förbättrats och allt fler väljer att förtidsrösta. Men det finns mer man kan göra, till exempel i form av mobila valmöjligheter. Projektorganisationen Att ha med personal från medborgarservice var positivt med tanke på uppdraget En väg in och mycket direktkontakt med medborgare. Däremot blir det problematiskt när projektmedlemmen måste prioritera bort projektet för att det saknas personal på medborgarservice och det löpande arbetet måste fungera. 8 Restpunktlista I och med valets genomförande återstår inga punkter för detta projekt. 9 Framtida idéer För att nå ett högre valdeltagande är det viktigt att det görs insatser/kampanjer inför valen men framförallt är det viktigt att det pågår ett kontinuerligt arbete mellan valen. Mellan valen Långsiktiga utbildningsinsatser hur man påverkar på individnivå, hur man kan engagera sig i en kommun. Studieförbunden har material till studiecirklar som kan användas i detta arbete. Långsiktigt demokratiarbete från högstadiet till gymnasiet. Engagera demokratiambassadörer som informerar i skolor, daglig verksamhet med mera och på stora evenemang. Inför valet Besluta om projekt och projektbudget i god tid så att planering av aktiviteter kan starta tidigt. Med längre framförhållning finns större chans att engagera andra aktörer. Kungälvsriktad slagkraftig slogan, t ex I Kungälv röstar 100 procent för att få en mobilisering bland de som är lokalt förankrade. Anställa valambassadörer igen. Se över lokaler för förtidsröstning för att bli tillgängligare, till exempel använda Nordmarken som lokal för förtidsröstning. 10

96 Projektets namn Diarienummer Datum Ökat valdeltagande KS 2010/ Möjliggöra förtidsröstning i samband med olika event, till exempel ha öppet biblioteket på Marstrand i samband med sekelskiftesdagarna, eller stadshuset i samband med cruisingen. Arrangera politiska debatter med en duktig moderator alternativt engagera valambassadörerna som moderator. Om valambassadörer anställs inför nästa val finns det några saker som vi kan dra lärdom av efter detta första tillfälle. Kläder: För att valambassadörerna skulle känna sig delaktiga skulle de få vara med och bestämma hur kläderna skulle se ut vilken färg och vilket tryck som skulle finnas. Beställningen av kläderna tog längre tid än planerat vilket gjorde att valambassadörerna inte fick sina kommunkläder förrän inför valet i september. Det underlättar för valambassadörerna om det tydligt framgår att de arbetar på uppdrag av kommunen. Dator, läsplattor och telefoner: Valambassadörerna behöver både läsplattor och datorer för att kunna utföra sitt arbete. Läsplattor med all nödvändig information kan de ha med sig ute, datorerna behövs när de planerar aktiviteter, tar fram presentationsmaterial, kontaktar personer och annan administration. Inför årets val fick ambassadörerna läsplattor i tid men det dröjde innan vi besked om datorerna. Valambassadörerna använde sina egna telefoner för att kontakta personer angående Jag ska rösta-kampanjen Arbetsledning: I och med att valambassadörerna arbetar intensivt alla veckodagar inför valen behövs det minst två personer som alternerar som arbetsledare. Passerkort: Valambassadörerna bör kunna få passerkort så att de kan komma in på arbetsplatsen och hämta material som behövs, förvara datorer och äta lunch. 10 Rekommendation För framtida liknande projekt är det positivt med en blandad arbetsgrupp med representanter från olika kommunala verksamheter men också andra icke-politiska organisationer. 11

97 Tjänsteutlåtande 1(2) Handläggarens namn Martin Rahl E-petitioner - lagstiftning (Dnr KS2011/54-20) Sammanfattning Kommunfullmäktige har i beslut den 4 september behandlat ärende om eventuellt ramverk och införande av e-petitioner. Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträdet att återremittera ärendet med uppdrag att utreda och förtydliga lagstiftningen kring förslaget att införa e-petitioner i Kungälvs kommun. Bakgrund Enligt faktablad från Sveriges Kommuner och Landsting är en e-petition är en idé, önskan om åtgärd eller förslag från en medborgare till kommunen eller landstinget. Förslaget läggs ut på hemsidan och andra medborgare kan där stödja förslaget genom att signera det. Demokratiberedningen har i skrivelse föreslagit att Kungälvs kommun ska införa e-petitioner som ett verktyg för medborgardialog (beredningsskrivelser den 9 oktober 2012 och den 12 februari 2014). Förvaltningen har i skrivelse den 21 mars 2013 gjort en ekonomisk bedömning avseende administrationen av e-petitioner. Kommunstyrelsen har i beslut den 11 juni föreslagit kommunfullmäktige, dels att ge kommunstyrelsen i uppdrag att inför e-petitioner, dels att anta ramverk för e-petitioner, dels att bilda en styrgrupp för införande projektet bestående av ledamöter från demokratiberedningen och kommunstyrelsen. Kommunfullmäktige återremitterade ärendet i beslut den 4 september med uppdrag att utreda och förtydliga lagstiftningen kring förslaget. Bedömning En e-petition kan alltså vara ett förslag från en medborgare, men att använda begreppet medborgarförslag vore missvisande eftersom detta begrepp avser den möjlighet som fullmäktige, med stöd av 5 kap. 25 kommunallagen, kan ge personer folkbokförda i en kommun att väcka förslag i fullmäktige (medborgarförslag). Medborgarförslag enligt kommunallagen kan enligt bestämmelsen således väckas av alla personer som är folkbokförda i kommunen. Det betyder att också barn och ungdomar omfattas och även personer med utländsk bakgrund som ännu inte fått kommunal rösträtt. Föreningar, sammanslutningar, råd eller andra organisationer kan inte väcka sådana medborgarförslag. Företeelsen e-petition omfattas dock inte av det kommunalrättsliga begreppet medborgarförslag och är inte reglerad vare sig i kommunallagen eller i annan lagstiftning. Däremot är tryckfrihetsordningen (TF) tillämplig på inkomna e-petitioner, dvs. de anses som inkomna allmänna handlingar enligt 2 kap. TF. I detta avseende hänvisas till beredningsskrivelse daterad den 12 februari KOMMUNLEDNINGSSEKTOR ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

98 2(2) Vem skulle kunna få lämna e-förslag? Detta är något som kommunen kan reglera själv. I exempelvis Haparanda kommun har man t.ex. beslutat att vem som helst oavsett var man finns i världen är välkommen att lämna ett e-förslag till Haparanda kommun. En annan fråga att ta ställning till är om det skall finnas någon åldersgräns, här finns alla varianter alltifrån ingen åldersgräns alls till en nedre gräns, t.ex.16 eller 18 år (Sveriges Kommuner och Landsting : E-förslag. Projekt medborgardialog nr 11). Någon särskild reglering i lag för just e-petitioner finns således inte utan det ankommer på kommunfullmäktige att fastställa rutiner kring e-petitioners hantering om kommunfullmäktige beslutar att införa möjligheten att framställa e-petitioner. Med hänvisning till ovan och till tidigare dokumentation överlämnas ärendet för kommunfullmäktiges ställningstagande. Förslag till beslut Förvaltningens tjänsteutlåtande antecknas till protokollet. Magnus Gyllestad Kommunchef Kathrin Ahlstedt Kanslichef Expedieras till: Demokratiberedningen För kännedom till: Kommunledningssektor/Marie Flodin

99 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 (2) 195/2014 E-petitioner - ramverk och införande (Dnr KS2011/54) En e-petition är en idé och önskan om åtgärd eller förslag från en medborgare till kommunen. Förslaget läggs ut på hemsidan och andra medborgare kan där stödja förslaget genom att signera detta. Det övergripande syftet är att öka det demokratiska inflytandet genom att låta medborgarna vara delaktiga och bidra med sina kunskaper. Kommunen beslutar själv om hur verktyget ska användas och vilka som får lämna förslag, till exempel medborgare, näringsidkare, besökare, ungdomar. Verktyget ersätter inte det fysiska/traditionella sättet att möta/föra dialog med medborgare, utan öppnar en möjlighet för grupper som idag inte kontaktar politiker. E-petitioner kan ses som en modernisering av kontaktytorna mellan de förtroendevalda och medborgarna. Tillgängligheten ökar också då verktyget kan användas oavsett begräsning i tid och rum. Demokratiberedningen har tagit fram ett förslag till ramverk för e-petitioner/e-förslag i enlighet med återremissen från kommunstyrelsen den 10 april Beslutsunderlag Beredningsskrivelse E-petitioner - ramverk och införande Bilaga Ramverk för epeitioner.docx Protokollsutdrag - E-petitioner - Kommunstyrelsen Yrkande Anders Holmensköld (M): Avslag på demokratiberedningens förslag. Björn Saletti (V): Ärendet återremitteras med uppdraget att utreda och förtydliga lagstiftningen kring förslaget. Elisabeth Mattson (FP): Bifall till demokratiberedningens förslag. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på Björn Salettis (V) yrkande om återremiss mot att ärendet skall behandlas på dagens sammanträde och finner att kommunfullmäktige beslutar att behandla ärendet på dagens sammanträde. Omröstning begärs. Kommunfullmäktige godkänner följande propositionsordning: Ja-röst för bifall till att ärendet skall behandlas på dagens sammanträde och Nej-röst för bifall till Björn Salettis (V) yrkande om återremiss. Omröstningsresultat Med 33 ja-röster för ärendet skall behandlas på dagens sammanträde och 26 nej-röster för Björn Salettis (V) yrkande återemitteras ärendet. KOMMUNFULLMÄKTIGE Justeras sign

100 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 2 (2) Beslut Ärendet återremitteras med uppdraget att utreda och förtydliga lagstiftningen kring förslaget. I ärendet yttrar sig: Anders Holmensköld (M), Miguel Odhner (S), Kenneth Gustafsson (V), Kent Aulin (MP), Björn Saletti (V), Morgan Persson (UP), Gun-Marie Daun (KD), Glenn Ljunggren (S), Elisabeth Mattson (FP), Maria Pehrsson (M) KOMMUNFULLMÄKTIGE Justeras sign

101 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 (1) 245/2014 E-petitioner - ramverk och införande (Dnr KS2011/54) En e-petition är en idé och önskan om åtgärd eller förslag från en medborgare till kommunen. Förslaget läggs ut på hemsidan och andra medborgare kan där stödja förslaget genom att signera detta. Det övergripande syftet är att öka det demokratiska inflytandet genom att låta medborgarna vara delaktiga och bidra med sina kunskaper. Kommunen beslutar själv om hur verktyget ska användas och vilka som får lämna förslag, till exempel medborgare, näringsidkare, besökare, ungdomar. Verktyget ersätter inte det fysiska/traditionella sättet att möta/föra dialog med medborgare, utan öppnar en möjlighet för grupper som idag inte kontaktar politiker. E-petitioner kan ses som en modernisering av kontaktytorna mellan de förtroendevalda och medborgarna. Tillgängligheten ökar också då verktyget kan användas oavsett begräsning i tid och rum. Demokratiberedningen har tagit fram ett förslag till ramverk för e-petitioner/e-förslag i enlighet med återremissen från kommunstyrelsen den 10 april Beslutsunderlag Beredningsskrivelse E-petitioner - ramverk och införande Bilaga Ramverk för epeitioner.docx Förslag till kommunfullmäktige 1. Kommunstyrelsen får i uppdrag att införa E-petitioner (medborgarförslag). 2. Ramverk för e-petitioner antas. 3. En styrgrupp, bestående av två ledamöter från demokratiberedningen och tre ledamöter från kommunstyrelsen, bildas för införandeprojektet. Anteckning till protokollet lämnas av Anders Holmensköld (M): Är detta förslaget förenligt med 5 kap. 23p. 5 i kommunallagen? KOMMUNSTYRELSEN Justeras sign

102 Beredningsskrivelse 1(3) Handläggarens namn Marie Flodin E-petitioner - ramverk och införande (Dnr KS2011/54-15) Sammanfattning En e-petition är en idé och önskan om åtgärd eller förslag från en medborgare till kommunen. Förslaget läggs ut på hemsidan och andra medborgare kan där stödja förslaget genom att signera detta. Det övergripande syftet är att öka det demokratiska inflytandet genom att låta medborgarna vara delaktiga och bidra med sina kunskaper. Kommunen beslutar själv om hur verktyget ska användas och vilka som får lämna förslag, till exempel medborgare, näringsidkare, besökare, ungdomar. Verktyget ersätter inte det fysiska/traditionella sättet att möta/föra dialog med medborgare, utan öppnar en möjlighet för grupper som idag inte kontaktar politiker. E-petitioner kan ses som en modernisering av kontaktytorna mellan de förtroendevalda och medborgarna. Tillgängligheten ökar också då verktyget kan användas oavsett begräsning i tid och rum. Demokratiberedningen har tagit fram ett förslag till ramverk för e-petitioner/e-förslag i enlighet med återremissen från kommunstyrelsen den 10 april Bakgrund Ärendet om införande av e-petitioner behandlades på kommunstyrelsens sammanträde den 10 april Ärendet återremitterades då tillbaka till demokratiberedningen med uppdrag att återkomma med ett klarläggande avseende beredningens syn på bland annat minderårigas rätt att nominera frågor och omröstningar på nätet för viktning av frågans angelägenhet. Bedömning Man bör se satsningen på flera års sikt och tjänsten kommer förhoppningsvis att upplevas av medborgarna som en möjlighet att kunna påverka Kungälv kommuns utveckling. Det är viktigt att arbetet sker förvaltningsövergripande och att arbetet integreras i kommunens verksamheter. De fördelar som framhävs med E-petitioner är att verktyget - är enkelt och kostnadseffektivt - når nya grupper av medborgare - möjliggör öppenhet och transparens; förslag och diskussioner kan följas på webben - lätt anpassas efter kommunstorlek och därför kan användas av många Förslag till ramverk är framtaget efter en omvärldsorientering bland fem av de svenska kommuner som infört e-petitioner men också en engelsk kommun. Ramverken i de olika ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

103 2(3) kommunerna är väldigt enhetliga. På några punkter i bilagan finns två alternativ, där de kommuner som har ingått i omvärldsorienteringen skiljer sig åt. På dessa punkter lämnas två alternativ för kommunstyrelsen att ta ställning till. Juridisk bedömning Alla inkomna förslag och dylikt är att anse som inkomna och därmed allmänna handlingar enligt tryckfrihetsförordningen (TF). Om denna tjänst är sådan att alla användare inte bara kan skicka in meddelanden utan även skall kunna läsa eller annars få del av andras meddelanden så är lagen (1998:112) om elektroniska anslagstavlor (den s.k. BBS-lagen) tillämplig. Detta innebär att kommunen har en skyldighet att ta bort meddelanden från tjänsten eller på annat sätt förhindra dess spridning om det är uppenbart att meddelandets innehåll kan uppfattas som 1)hets mot folkgrupp 2) barnpornografi 3) uppvigling 4) olaga våldsskildring 5)upphovsrättsintrång. Det föreligger med andra ord en skyldighet att hålla uppsikt över insända meddelanden. Ekonomisk bedömning Kostnaden för projektet bedöms till kronor för nätverksträffar/omvärldsbevakning, system och marknadsföring. Till detta kommer kostnad för projektledare, uppskattningsvis motsvarande 50 % av en heltidstjänst under ett år och övriga projektdeltagare, uppskattningsvis 5 personer, motsvarande 5 % per person. Personalkostnaden under projekttiden beräknas då bli kronor inkl semesterersättning och PO-påslag. Kostnad för investering: Investeringsutgift kronor Avskrivningstid 5 år kronor per år Personalkostnad kronor projektledare och -deltagare Kontakt med kommuner som har inför e-petitioner visar på en snittkostnad i årlig drift enligt nedan: Handläggning 5 % årsarbetare kronor inom befintlig ram Drift av verksamhetssystem kronor Driftkostnad pga investering kronor Intern ränta 3 % kronor per år, år 1 Totalt driftkostnad: kronor Projektledning, inköp av system, konsulttid och marknadsföring ingår. Teknisk bedömning Eftersom e-petitioner, om det införs, ska publiceras på kommunens hemsida är det viktigt att kravet på lösningen kan integreras i plattformen för den externa webben. Kommunens tekniska miljö baserar sig på teknologier från Microsoft och/eller lösningar som bygger på dessa teknologier.

104 3(3) Mer detaljerade tekniska krav måste IT-enheten titta på när det är dags att jämföra olika system med varandra. Tekniska krav skall dock inte hindra ett eventuellt införande av e-petitioner, det är snarare enskilda leverantörers lösning för e-petitioner som kan passa in eller inte passa in i vår miljö. Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen får i uppdrag att införa E-petitioner (medborgarförslag). 2. Ramverk för e-petitioner antas. 3. En styrgrupp, bestående av två ledamöter från demokratiberedningen och tre ledamöter från kommunstyrelsen, bildas för införandeprojektet. Elisabeth Mattsson (FP) Beredningsledare Ingela Rossi (S) vice beredningsledare Thomas Alpner (M) Shaniaz Hama Ali (S) Michael Hennler (M) Morgan Hedman (S) Anne-Christin Engwall (KD) Carl Adiels (MP) Rose-Marie Stenman (C) Kenneth Gustafsson (V) Ancy Wahlgren (UP) Sven Niklasson (SD) Expedieras till: kommunchefen För kännedom till: Kommunledningssektorn/Marie Flodin

105 Marie Flodin Ramverk för e-petition/e-förslag Förslag till ramverk har tagits fram efter en omvärldsorientering i fem svenska kommuner 1 och en engelsk kommun 2 som använder e-petition/e-förslag. Anledningen till att jämförelsen med en engelsk kommun är att England haft e-petitioner/e-förslag under många år. I Sverige är Malmö den kommun som haft tjänsten längst. Texten under respektive rubriker är förslag på ramverk och är inspirerat från de undersökta kommunerna. Text med kursiv stil är kommentarer utifrån omvärldsorienteringen. 1. Vem kan skapa och skriva under en e-petition/e-förslag? Alla som bor, arbetar eller studerar i Kungälv eller på annat sätt är engagerad i stadens frågor kan lämna förslag. Det finns inga åldersbegränsningar vilket betyder att barn och ungdomar också kan skicka in och skriva på förslag. I fyra av de fem svenska kommunerna och den engelska kommunen kan vem som helst oavsett ålder lämna förslag. I dessa kommuner finns heller inget krav på att man måste vara bosatt i kommunen. 2. Hur skapas en e-petition/e-förslag på hemsidan? För att skapa en ny e-petition/e-förslag måste man vara en registrerad användare på webbplatsen. Syfte med registreringen är att använda uppgifterna för att kunna kontakta förslagsställaren om e-petition/e- Förslagen. Personen som skapar en e-petition/e-förslag kallas för Initiativtagare. Endast fyra av kommunerna hade information om hur man skapar en e-petition/e-förslag på sin hemsida. Av dessa fyra kommuner hade alla information enligt ovanstående. 3. Vad måste en e-petition/e-förslag innehålla? Ett förslag behöver ha en titel och en kortfattad beskrivning om idén bakom förslaget. Beskrivningen ska ge tydlig information om vad initiativtagaren vill ska hända.. e-petitionen/e-förslaget ska inte vara en synpunkt eller ett klagomål. Dessa kan man lämna via synpunktshanteringen på hemsidan. Om det inte framgår tydligt vilken åtgärd som önskas, behöver kommunen kontakta förslagsställaren innan e-petition/e-förslaget kommer att visas publikt. Alla e-petitioner/e-förslag måste innehålla: Namnet och kontaktadressen till förslagsställaren (informationen används för att kontakta förslagsställaren om e-petitionen/e-förslaget) All information som är relevant för e-petitionen/e-förslaget och en beskrivning av skälen till förslaget. Man bör kunna lägga till information som externa dokument, fotografier och länkar till andra webbsidor för att hjälpa till att skapa förståelse för förslaget. 1 Borås, Haparanda, Kinda, Uddevalla och Malmö 2 Lambeth UTVECKLING, PLANERING OCH UPPFÖLJNING KOMMUNLEDNINGSSEKTOR ADRESS Nämndhuset Kungälv TELEFON vx FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

106 Ett datum för hur länge e-petitionen/e-förslaget ska vara tillgängligt för underskrifter. Maxtiden är 6 månader från det att e-petitionen/e-förslaget har publicerats. De flesta kommuner har liknande formuleringar. En kommun har inte preciserat vad förslaget ska innehålla. 2(4) 4. Vad kan e-petitionen/e-förslagen handla om? Förslaget ska handla om kommunens verksamhet, alltså det som kommunen har möjlighet att besluta om. Kommunerna ansvarar för merparten av den samhällsservice som finns där vi bor. Detta innebär att kommunen bl.a. ansvarar för stadsplanering, miljöarbete, turism och näringsliv, socialtjänst, äldreomsorg, barnomsorg och skola samt kultur- och fritidsverksamhet. Det kan hända att e-petitionen/e-förslaget inte kan behandlas överhuvudtaget. Det kan till exempel handla om: det finns formella skäl till att inte behandla e-petitionen/e-förslaget, som t ex en pågående parallell process, eller rättsprocess. e-petitionen/e-förslaget bryter mot svensk lag, är diskriminerande eller på andra sätt olämplig. en annan person har skickat ett snarlikt förslag till kommunen under de senaste 12 månaderna. All information i ett förslag ska skickas med goda avsikter, vara ärlig, anständigt och respektfullt. Om kommunen beslutar att ett e-petitionen/e-förslaget inte kan publiceras måste förslagsställaren kontaktas för att diskutera skälen. Denne får då också en möjlighet att skriva om sitt e-petition/e-förslag, om denne så önskar. Samtliga kommuner i omvärldsorienteringen beskriver att förslaget endast kan handla om kommunens verksamhet. Ett par kommuner har dessutom lagt till text om att det kan finnas skäl för att ett e-förslag inte publiceras överhuvudtaget. 5. Hur lång tid tar det innan e-petition/e-förslagen är tillgänglig publikt? När ett förslag kommit in måste kommunen godkänna det innan publicering för att se att det följer användarvillkoren. Eventuella nya förslag publiceras en viss veckodag om förslaget lämnats in senast två dagar tidigare. Om något i förslaget är otydligt eller förslaget inte kommer att publiceras måste kommunen kontakta förslagsställaren med en förklaring via e-post. Tre kommuner beskriver på sin hemsida hur lång tid det tar innan e-petition/e-förslagen blir tillgänglig publikt. Två av kommunerna anger att det kan ta upp till 14 dagar innan förslaget blir publikt. En kommun publicerar på torsdagar om förslaget lämnats in senast tisdag kväll. 6. Marknadsföring Det kan vara en bra idé för förslagsställaren att göra reklam för sitt förslag för att få fler namnunderskrifter. Om många står bakom förslaget har det en större chans att bli uppmärksammat av politikerna. Förslagsställaren kan välja att marknadsföra sitt förslag med hjälp av e-post, nyhetsforum eller sociala nätverk. Fyra kommuner har med text om marknadsföring. Två av kommunerna informerar också om möjligheten med att marknadsföra förslaget på olika sätt, t ex via sociala medier. Ska de förtroendevalda fånga upp förslagen eller ska förvaltningen välja ut vilka förvaltningen vill svara på?

107 7. Underskrifter Alt 1 Det behöver inte finnas någon begränsning i antalet underskrifter för en enskild e-petition/e-förslag. Men ett förslag som har många signaturer har en större chans att bli uppmärksammat, båda av andra medborgare och av kommunens politiker. Alt 2 Om ett förslag får fler än 400 underskrifter kommer ansvarig nämnd att behandla och besluta om förslaget. Den som skriver under ett e-petition/e-förslag måste inte vara registrerad användare, men kan uppmanas att uppge namn, postnummer och en giltig e-postadress. Därefter skickas ett e-postmeddelande med en länk man måste klicka på, för att bekräfta e-postadressen. När e-postadressen bekräftats läggs underskriften till e- Petitionen/e-Förslaget. Personer som besöker e-petition/e-förslagsidan kan enbart se namnet i listan över underskrifter. Man kan bara skriva under ett specifikt e-petition/e-förslag en gång. När det gäller underskrifter har kommunerna valt olika lösningar men ingen av kommunerna har någon gräns för hur många underskrifter som krävs för en e-petition/e-förslag. Däremot har en kommun mer eller mindre lämnat en garanti att förslaget ska tas upp i berörd nämnd om det har mer än ett visst antal underskrifter. Det finns också olika lösningar när det gäller hur underskrifterna syns på hemsidan. Allt från exempel där man ser vem som skrivit under till att man bara ser antalet underskrifter. 3(4) 8. Hur länge är förslaget tillgängligt? Alt 1 Signaturer samlas in i 60 dagar. När perioden för insamling av underskrifter är slut ligger förslaget kvar på hemsidan under inaktiva förslag i 6 månader så att andra som är intresserade kan läsa förslaget. Alt 2 Förslagsställaren bestämmer i hur många dagar signaturer ska samlas in. När perioden för insamling av underskrifter är slut ligger förslaget kvar på hemsidan tills beslut fattats eller förslaget avskrivits. Förslagets status ska redovisas på hemsidan. För att visa vad som händer med förslaget är det viktigt att alla kan se var i processflödet förslaget befinner sig. Det är också viktigt att ta ställning till vad aktivt resp inaktivt förslag innebär. 9. Vad händer sedan? Alternativ 1 Politiker följer utvecklingen på den aktuella sidan och kan plocka in förslag i den politiska organisationen. Förslaget kan då bli ett ärende i en politisk nämnd, partigrupp eller en annan politisk grupp. Information om hur det sen går för respektive förslag i den politiska processen presenteras på hemsidan under det förslag som det handlar om. På så sätt kan man alltid följa vad som händer med ett förslag. Alternativ 2 Om ett förslag får fler än 400 underskrifter kommer förvaltningen/ansvarig nämnd att behandla och besluta om förslaget.

108 Det är viktigt att förankra både i förvaltningsorganisationen och den politiska organisationen hur förslagen ska fångas upp. Det finns en farhåga att det kommer att ta alldeles för lång tid att besvara en e-petition/e-förslag med tanke på hur lång tid det tar att få svar på en motion. Om vi brister i återkoppling och svarstid finns en stor risk att allmänheten får ett lägre förtroende för kommunen. 4(4) 10. Ansvar Kommunen tar inget ansvar för de e-petitioner/e-förslag som lämnas på webbplatsen. Åsikterna som uttrycks är inte kommunens. Två av kommunerna har ovanstående text på sin hemsida.

109 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 (1) 7/2015 Delegation för att verkställa genomförande av delar av VA i kustzon (Dnr KS2014/1691) Kommunen har i sin investeringsplan ett flertal överföringsledningar inom VA i kustzon och vattenleverans till Stenungsund och Tjörn där politiska beslut tagits om utbyggnad av kommunens VA-system. Mot denna bakgrund krävs beslut om att upphandla entreprenadavtal avseende byggnation av vattenledning samt uppdra till förvaltningen att genomföra upphandlingen. Samhällsbyggnadsutskottet och vid önskemål kommunstyrelsen kommer löpande att få information hur projekten framskrider. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Delegation för att verkställa genomförande av delar av VA i kustzon Kommunstyrelsen beslutar att upphandla entreprenader för utbyggnad av överföringsledningar enligt tjänsteskrivelse med dnr KS2014/ med en totalsumma om 152 miljoner kr. Förvaltningen ges i uppdrag att genomföra upphandlingen samt att återkomma till Kommunstyrelsen för godkännande av upphandlat entreprenadavtal. Förslag till Fullmäktige Kommunstyrelsen beslutar att upphandla entreprenader för utbyggnad av överföringsledningar enligt tjänsteskrivelse med dnr KS2014/ med en totalsumma om 152 miljoner kr. Förvaltningen ges i uppdrag att genomföra upphandlingen samt att återkomma till Kommunstyrelsen för godkännande av upphandlat entreprenadavtal. Expedieras till: Magnus Gyllestad För kännedom till: Anders Holm, Sektor Samhällsbyggnad Dragan Medan Sektor Samhällsbyggnad Mikael Fischer Sektor Samhällsbyggnad SAMHÄLLSBYGGNADSUTSKOTTET Justeras sign

110 Tjänsteskrivelse 1(2) Handläggarens namn Anders Holm Delegation för att verkställa genomförande av delar av VA i kustzon(dnr KS2014/1691-1) Sammanfattning Kommunen har i sin investeringsplan ett flertal överföringsledningar inom VA i kustzon och vattenleverans till Stenungsund och Tjörn där politiska beslut tagits om utbyggnad av kommunens VA-system. Mot denna bakgrund krävs beslut om att upphandla entreprenadavtal avseende byggnation av vattenledning samt uppdra till förvaltningen att genomföra upphandlingen. Samhällsbyggnadsutskottet och vid önskemål kommunstyrelsen kommer löpande att få information hur projekten framskrider. Bakgrund Följande beslut ligger till grund för förvaltningens uppdrag att verkställa överföringsledningarna: KS2014/903 Byggnation av överföringsledningar för VA Beslutet gäller följande sträckor: Överföringsledning mellan Valnäs och Björkås. Överföringsledning mellan Björkås och Vävra. Överföringsledning mellan Vävra och Solberga. Överföringsledning mellan Råckeröd och Brunnefjäll. KS2014/129 Vattenleverans till Stenungsund och Tjörn Beslutet gäller leverans av dricksvatten via överföringsledning till Stenungsund och vidare till Tjörn. Verksamhetens bedömning Utbyggnaden av överföringsledningar är indelad i sju delentreprenader som upphandlas var för sig. En ledtid på en månad för politisk behandling av varje enskilt undertecknande av entreprenadavtal skulle innebära betydande förskjutningar i projekttidplanen. ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

111 2(2) Ekonomisk bedömning Enligt nu gällande kalkyl för projekten är den totala budgeten för utbyggnad av överföringsledningarna totalt 152 miljoner kronor. Kostnaderna för nya överföringsledningar finns med i investeringsplanen och belastar VA-kollektivet. Förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen beslutar att upphandla entreprenader för utbyggnad av överföringsledningar enligt tjänsteskrivelse med dnr KS2014/ med en totalsumma om 152 miljoner kr. Förvaltningen ges i uppdrag att genomföra upphandlingen samt att återkomma till Kommunstyrelsen för godkännande av upphandlat entreprenadavtal. Anders Holm Enhetschef VA-teknik, trafik, gata, park Lisa Strandberg Werlenius Sektorchef samhällsbyggnad Expedieras till: Magnus Gyllestad För kännedom till: Anders Holm, Dragan Medan Mikael Fischer

112

113

114

115 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 (1) 9/2015 Lokala förskrifter för att skydda människors liv och hälsa (Dnr KS2015/61) Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd ger en kommun möjlighet att meddela föreskrifter. Nuvarande lokala föreskrifter från 2000 är inaktuella bl.a. därför att miljöprövningsför ordningen (2013:251) har tillkommit men också på grund av. att en ny plan- och bygglag antagits. Miljö- och byggnadsnämnden skall pröva om förslag till nya Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön kan meddelas kommunfullmäktige för antagande. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Lokala förskrifter för att skydda människors liv och hälsa Bilaga Förslag till Lokala Föreskrifter för att skydda människors liv och hälsa Förslag till kommunfullmäktige Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön godkänns och översänds till kommunfullmäktige för antagande. Expedieras till: Kommunstyrelsen För kännedom till: Kristina Franzén och Torbjörn Köre Sektor samhällsbyggnad SAMHÄLLSBYGGNADSUTSKOTTET Justeras sign

116 Tjänsteskrivelse 1(2) Handläggarens namn Torbjörn Köre Lokala förskrifter för att skydda människors liv och hälsa(dnr KS2015/61-1) Sammanfattning Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd ger en kommun möjlighet att meddela föreskrifter. Nuvarande lokala föreskrifter från 2000 är inaktuella bl.a. därför att miljöprövningsfordningen (2013:251) har tillkommit men också pga. att en ny planoch bygglag antagits. Miljö- och byggnadsnämnden skall pröva om förslag till nya Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön kan meddelas kommunfullmäktige för antagande. Bakgrund Kungälvs kommuns Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön (föreskrifterna nedan) antogs av kommunfullmäktige Inom gruppen SOLTAK, där miljöinspektörer regelbundet möts har diskussion förts om harmonisering av föreskrifterna. Några kommuner i Kungälvs kommuns närhet arbetar med uppdatering av föreskrifterna, ex. Stenungsund och Lilla Edet, och andra är klara, ex. Tjörn och Öckerö. Miljöchef Kristina Franzén initierade en process med att se över föreskrifterna I verksamhetsplan för 2014 finns tid avsatt för att uppdatera föreskrifterna. Miljöenheten har nu arbetat igenom den äldre föreskriften från 2000 och i tjänsteskrivelsens bilaga finns ett förslag till ny föreskrift. Verksamhetens bedömning Miljöenhetens bedömning är att förslaget till nya lokala föreskrifter efterlever gällande lagstiftning samt harmoniserar med angränsande kommuners lokala föreskrifter. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Lokala föreskrifter för att skydda människors liv och hälsa Skrivelse Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön Förslag till kommunstyrelsen Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön godkänns och översänds till kommunfullmäktige för antagande. Kristina Franzén Miljöchef Lisa Strandberg-Werlenius Samhällsbyggnadschef ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

117 2(2) Expedieras till: Kommunstyrelsen För kännedom till: Kristina Franzén och Torbjörn Köre Sektor samhällsbyggnad

118 Datum Diarienummer TMN Bilaga till tjänsteskrivelsen i ärende TMN , förslag till Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön.

119 Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön Antagen av kommunfullmäktige 20xx-xx-xx Gäller fr o m 20xx-xx-xx

120 Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön för Kungälvs kommun, meddelad av kommunfullmäktige den..... xx.. Med stöd av miljöbalken (1998:808) 9 kap. 7-8, och förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 13, 17, och meddelar kommunfullmäktige nedanstående lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön. 1 Inledande bestämmelser Utöver bestämmelserna i miljöbalken (1998:808) och till miljöbalken hörande förordningar och föreskrifter gäller nedanstående lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön. 2 Avloppsanordning Enligt 13 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd krävs det tillstånd av miljöoch byggnadsnämnden för att 1. inrätta avloppsanordning till vilken vattentoalett ska anslutas och 2. ansluta vattentoalett till befintlig avloppsanordning. Enligt dessa föreskrifter krävs dessutom tillstånd av miljö- och byggnadsnämnden för att 3. inrätta annan avloppsanordning än som anges i punkterna 1-2, exempelvis avloppsanordningar för bad-, disk- och tvättavloppsvatten, inom alla områden bortsett från fastigheter med fastighetsbeteckning Svartedalen. Enligt 13 och 14 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd krävs anmälan till miljö och byggnadsnämnden för att 4. inrätta annan avloppsanordning än som anges i punkterna ändra avloppsanordning, om åtgärden kan medföra väsentlig ändring av avloppsvattnets mängd eller sammansättning. Tillstånd enligt dessa bestämmelser krävs inte för avloppsanordning som kräver tillstånd eller anmälan enligt miljöprövningsförordningen (2013:251) eller om avloppsanordningen är avsedd att föra avloppsvattnet till enbart en allmän avloppsanläggning. 3 Annan toalett än WC Det krävs tillstånd hos miljö- och byggnadsnämnden för att inrätta 1. förmultningstoalett, 2. förbränningstoalett (exempelvis eltoalett), 3. torrtoalett med latrinkompostering.

121 4 Djurhållning Det krävs tillstånd av miljö- och byggnadsnämnden för att hålla 1. nötkreatur, häst, get, får eller svin, 2. pälsdjur eller fjäderfä som inte är sällskapsdjur, 3. orm inom område med detaljplan eller områdesbestämmelser. Beslut med stöd av denna paragraf får förenas med villkor om vad djurhållaren måste uppfylla för att skydda människors hälsa från olägenheter som kan uppstå till följd av djurhållningen. 5 Tomgångskörning En förbränningsmotor i stillastående motordrivet fordon får hållas igång utomhus i högst 1 minut. Detta gäller inte: 1. om trafikförhållanden föranlett fordonet att stanna, t.ex. i trafikkö, 2. om motorn hålls igång för att i den mån det behövs för fordonets ändamålsenliga brukande driva annan anordning på fordonet än sådan som avser uppvärmning, t.ex. kylaggregat på kylbil eller vattenpump på släckningsbil. Dock omfattas anläggning för kylning av kupéutrymme av bestämmelsen om högst 1 minuts tomgångskörning. Omedelbart tomgångskörningsförbud gäller dock fordon som stannats vid broöppning eller järnvägsövergång. 6 Spridning av gödsel Den som avser att sprida naturlig gödsel, slam eller annan orenlighet inom eller intill område med detaljplan skall anmäla detta till miljö- och byggnadsnämnden innan spridning sker. Anmälan enligt första stycket fordras inte för spridning av väl brunnen gödsel från nötkreatur, häst eller fjäderfä om den sker i ringa omfattning, t.ex. på villatomt, och om nedmyllning sker i omedelbar anslutning till spridningen. 7 Värmepumpsanläggning Det krävs tillstånd av miljö- och byggnadsnämnden för att inom Kungälvs kommun inrätta en värmepumpsanläggning för utvinning av värme ur mark, ytvatten eller grundvatten. Tillstånd enligt denna paragraf krävs inte för värmepumpsanläggning om tillstånds- eller anmälningsplikt föreligger enligt miljöprövningsförordningen (2013:251). 8 Luftvärmepump Det krävs anmälan till miljö- och byggnadsnämnden för att inrätta och använda en luftvärmepump för en- eller tvåfamiljsfastigheter inom Kungälvs kommun.

122 9 Skydd för ytvattentäkt och enskilda grundvattentäkter På grund av risk för saltvatteninträngning eller brist på vatten krävs tillstånd av miljö- och byggnadsnämnden för att inrätta och använda en ny anläggning för grundvattentäkt inom de områden som märkts ut på kartbilaga A, samt inom detaljplanelagda områden och områden med samlad bebyggelse enligt äldre PBL (1987:10). Befintliga anläggningar för grundvattentäkter inom ovan angivna områden ska anmälas till miljöoch byggnadsnämnden. 10 Eldning av fastbränsle för uppvärmning och varmvattenproduktion Småskalig eldning av fastbränsle för uppvärmning och varmvattenproduktion i en panna som inte är miljögodkänd enligt Boverkets byggregler BFS 2011:6 eller försedd med ackumulatortank, är inte tillåten under tiden 1 juni 31 augusti inom område med detaljplan och områden med samlad bebyggelse enligt äldre PBL (1987:10). 11 Skötsel av eldningsanordning för fasta bränslen För skötsel och tillsyn av eldningsanordning för fasta bränslen gäller att lufttillförseln ska vara god och att bränslet ska förvaras torrt. Pannan får endast eldas med det bränsle som pannan enligt tillverkaren är avsedd för. Saknas anvisning får bränslet endast bestå av sådant trä som inte är förorenat. Anläggningen ska hållas i gott skick genom regelbundet underhåll. Dokumentation om genomförd sotning och underhåll av eldningsanordningen ska sparas hos ägaren av anläggningen under minst fem år. 12 Eldning utomhus Eldning av löv, kvistar och annat trädgårdsavfall inom områden med detaljplan, områdesbestämmelser eller samlad bebyggelse enligt äldre PBL (1987:10) är förbjuden under tiden 1 april 30 september. För Valborgsmässoeld och liknande krävs dispens dvs. tillstånd av miljö- och byggnadsnämnden. Övrig tid får eldning inom sådana områden ske endast av torrt trädgårdsavfall som inte kan utnyttjas för kompostering, om det kan ske utan att olägenhet för människors hälsa och miljön uppstår. Regler om transport och hantering av trädgårdsavfall finns i kommunens renhållningsordning. Detta gäller även undantag som kräver ansökan om dispens av miljö- och byggnadsnämnden. Eldning får aldrig ske i strid med gällande brandföreskrifter. 13 Ansökan och anmälan Anmälan och tillståndsansökan enligt dessa föreskrifter prövas av miljö- och byggnadsnämnden. Anmälan och tillståndsansökan ska vara skriftlig och innehålla de uppgifter, ritningar och tekniska beskrivningar som behövs för att bedöma och handlägga ärendet (25 och 46 förordning om miljöfarlig verksamhet och 19 kap. 5 respektive 22 kap. 1 miljöbalken).

123 14 Straffbestämmelser Bestämmelser om straff och förverkande finns i miljöbalkens 29 och 30 kapitel samt i förordning (2012:259) om miljösanktionsavgifter. 15 Dispens Miljö- och byggnadsnämnden får medge dispens från dessa föreskrifter om det är uppenbart att risk för olägenhet från miljö- och hälsoskyddssynpunkt inte föreligger. 16 Avgifter Miljö- och byggnadsnämnden får ta ut avgift för prövning av ansökan om tillstånd eller dispens, för handläggning av anmälan samt för tillsyn i övrigt enligt dessa föreskrifter enligt den taxa för prövning och tillsyn inom miljöbalkens område som kommunfullmäktige antagit. 17 Ikraftträdande och övergångsbestämmelser Dessa lokala föreskrifter träder i kraft den xx xx 20xx. Äldre lokala föreskrifter ska tillämpas på ärenden som har inletts dessförinnan. Bilaga: Kartbilaga A

124 Kartbilaga A

125 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 (1) 11/2015 Svar på motion fler bostäder på Marstrand (Dnr KS2011/294) Morgan Persson (UP) har under år 2011 inkommit med en motion som gällande utvecklingsarbetet för Marstrandsområdet där bland annat behov av bostäder, parkeringsfrågan, Marstrands entré samt mark för företagsetablering/expansion ingår. Sedan motionen skrevs har kommunfullmäktige har antagit detaljplan för 100 nya bostäder i Hareslätt och en dialog har inletts kring ny parkeringsstrategi för Marstrand. Planläggningen av entré till Marstrand pågår genom att mark för näringslivet skapas inom Eriksberg. Kommunfullmäktige har sedan motionen skrevs även antagit en ny översiktsplan. Förvaltningen gör därför bedömningen att motionen anses vara besvarad Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Svar på motion fler bostäder på Marstrand Bilaga Protokollsutdrag Bilaga Motion om fler bostäder på Marstrand Protokollsutdrag - Motion om fler bostäder på Marstrand - Kommunstyrelsen Förslag till kommunfullmäktige Motionen anses vara besvarad. Expedieras till: Henrik Haglund och Lisa Strandberg Werlenius SAMHÄLLSBYGGNADSUTSKOTTET Justeras sign

126 Tjänsteskrivelse 1(2) Handläggarens namn Henrik Haglund Svar på motion fler bostäder på Marstrand(Dnr KS2011/294-3) Sammanfattning Morgan Persson (UP) har under år 2011 inkommit med en motion som gällande utvecklingsarbetet för Marstrandsområdet där bland annat behov av bostäder, parkeringsfrågan, Marstrands entré samt mark för företagsetablering/expansion ingår. Sedan motionen skrevs har kommunfullmäktige har antagit detaljplan för 100 nya bostäder i Hareslätt och en dialog har inletts kring ny parkeringsstrategi för Marstrand. Planläggningen av entré till Marstrand pågår genom att mark för näringslivet skapas inom Eriksberg. Kommunfullmäktige har sedan motionen skrevs även antagit en ny översiktsplan. Förvaltningen gör därför bedömningen att motionen anses vara besvarad Bakgrund Morgan Persson (UP) har under 2011 inkommit med en motion som gällande utvecklingsarbetet för Marstrandsområdet där bland annat behov av bostäder, parkeringsfrågan, Marstrands entré samt mark för företagsetablering/expansion ingår. Motionären vill ge förvaltningen i uppdrag att starta planläggningen av 400 bostäder samt återuppta det övergripande planarbetet med Instön Verksamhetens bedömning Kommunfullmäktige har sedan motionen skrevs antagit detaljplan för 100 nya bostäder i Hareslätt. Genomförandet av detaljplanen pågår. Framtids och utvecklingsberedningen har inlett en dialog kring ny parkeringsstrategi för Marstrand. En utveckling av Hedvigsholmen följer som effekt av bland annat den utredda parkeringsfrågan. Planläggningen av entré till Marstrand pågår genom att mark för näringslivet skapas inom Eriksberg. Kommunstyrelsen har även beslutat om de så kallade 10 punkterna för Marstrand. Kommunfullmäktige har sedan motionen skrevs antagit en ny översiktsplan som svarar på frågorna i motionen Ekonomisk bedömning Förvaltningen har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån detta perspektiv. Juridisk bedömning Förvaltningen har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån detta perspektiv. ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

127 2(2) Förslag till kommunfullmäktige Motionen anses vara besvarad. Henrik Haglund Enhetschef Mark och Exploatering Lisa Strandberg Werlenius Sektorchef Samhällsbyggnad Expedieras till: Henrik Haglund och Lisa Strandberg Werlenius

128

129

130

131 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 (1) 12/2015 Svar på motion om att erbjuda tomträtter till allmännyttan. (Dnr KS2012/753) I en motion från Ulla Johansson (S) och Mats Frisell (S) föreslås att allmännyttan skall erbjuda tomträttsavtal till hyresrätter och att man skyndsamt utreder förutsättningarna att tomträtt är en möjlighet för framtida bostäder. Motionen behandlades på Kommunfullmäktige i oktober Förvaltningen förslag till beslut var att skulle avslås med motiveringen att kommunstyrelsen redan beslutat pröva detta i samband med byggnationen av Hareslätt. Ärendet återremitterades från Kommunfullmäktige till förvaltningen igen med uppdraget att utreda de juridiska och ekonomiska konsekvenserna av motionens förslag. Ur ett ekonomiskt perspektiv är det mer fördelaktigt att köpa marken av kommunen än att vi upplåter den för tomträtt. Detta förhållande varierar med tiden. Ur både ekonomisk och juridiskt perspektiv ser förvaltningen det som positivt att möjligheten att erbjuda tomträtt finns kvar. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Svar på motion om att erbjuda tomträtter till allmännyttan Bilaga Protokollsutdrag Bilaga Motion om att erbjuda tomträtter till hyresrätter.docx Protokollsutdrag - Motion om att erbjuda tomträtter till Allmännyttan - Kommunstyrelsen Yrkande: Mats Frisell (S):Motionen anses vara besvarad Proposition Ordföranden ställer proposition på yrkandet och finner att samhällsbyggnadsutskottet beslutar att anta Mats Frisell (S)yrkande. Omröstning begärs inte. Förslag till kommunfullmäktige Motionen anses vara besvarad. Expedieras till: Henrik Haglund och Lisa Strandberg Werlenius Sektor Samhällsbyggnad. SAMHÄLLSBYGGNADSUTSKOTTET Justeras sign

132 MOTION, KOMMUNFULLMÄKTIGE Kungälv Motion om att erbjuda tomträtter till Allmännyttan. För oss är bostaden en social rättighet. Alla människor, inte bara de med särskilt goda ekonomiska förutsättningar, ska ha möjlighet att leva i bra bostäder till rimliga kostnader i en trygg boendemiljö. Syfte med denna motion är att hitta metoder att bygga mer och till lägre kostnader. Det handlar om ungdomar, äldre, näringslivet och flyktingar. Bostadsbristen måste byggas bort. För att få ner kostnader i samband med nybyggnation bör Kungälvs Kommun erbjuda tomträttsavtal till hyresrätter/allmännyttan. Det kommer också att innebära att Kommunen /Bokab kommer att få ersättning under en längre tid samt att de som bygger hyresrätter kommer att slippa lägga ut X antal miljoner innan bygget påbörjas. Den största vinsten gör hyresgästerna då ett tomträttsavtal innebär att det totala kvadratmeterpriset inte blir så högt. Tomträtter till hyresrätter kan inte jämföras administrativt med de tomträtter Kommunen har med enskilda. Tomträtter till flerfamiljsbostäder kommer att ha större kvadratmeter, samt att det inte kommer att vara så många. En tomträtt ger rätt att använda en specifik fastighet som ägs av Kungälvs kommun/bokab. För detta betalar du som fastighetsägare en årlig avgift, tomträttsavgift (f.d. avgäld) till kommunen. En tomträttshavare har i princip samma rätt att använda marken som en ägare till en friköpt fastighet och har rätt att belåna fastigheten. Tomträttsavgift regleras genom ett tomträttsavtal. Därför föreslår vi kommunfullmäktige besluta att i syfte att få ner kostnader i samband med nybyggnation och öka nybyggnationen bör Kungälvs Kommun erbjuda tomträttsavtal till hyresrätter/allmännyttan. kommunstyrelsen skyndsamt utreder de ekonomiska förutsättningar och möjligheter till att låta tomträtt bli en möjlighet för framtida bostäder Ulla Johansson (s) Vice ordförande Kungälvsbostäder Mats Frisell (s) Oppositionsledare Samhällsbyggnadsutskottet

133 Tjänsteskrivelse 1(2) Handläggarens namn Henrik Haglund Svar på motion om att erbjuda tomträtter till allmännyttan.(dnr KS2012/753-11) Sammanfattning I en motion från Ulla Johansson (S) och Mats Frisell (S) föreslås att allmännyttan skall erbjuda tomträttsavtal till hyresrätter och att man skyndsamt utreder förutsättningarna att tomträtt är en möjlighet för framtida bostäder. Motionen behandlades på Kommunfullmäktige i oktober Förvaltningen förslag till beslut var att skulle avslås med motiveringen att kommunstyrelsen redan beslutat pröva detta i samband med byggnationen av Hareslätt. Ärendet återremitterades från Kommunfullmäktige till förvaltningen igen med uppdraget att utreda de juridiska och ekonomiska konsekvenserna av motionens förslag. Ur ett ekonomiskt perspektiv är det mer fördelaktigt att köpa marken av kommunen än att vi upplåter den för tomträtt. Detta förhållande varierar med tiden. Ur både ekonomisk och juridiskt perspektiv ser förvaltningen det som positivt att möjligheten att erbjuda tomträtt finns kvar. Bakgrund I en motion från Ulla Johansson (S) och Mats Frisell (S) föreslås att allmännyttan skall erbjuda tomträttsavtal till hyresrätter, samt att kommunstyrelsen skyndsamt utreder de ekonomiska förutsättningarna och möjligheterna till att låta tomträtt bli en möjlighet för framtida bostäder. Motionen behandlades på Kommunfullmäktige i oktober Förvaltningen förslag till beslut var att skulle avslås med motiveringen att kommunstyrelsen redan beslutat pröva detta på i sitt detaljplansarbete med Hareslätt. Ärendet återremitterades från Kommunfullmäktige till förvaltningen igen med uppdraget att utreda de juridiska och ekonomiska konsekvenserna av motionens förslag. Tomträttsinstitutet är en upplåtelseform som i någon mån ger kommunen en möjlighet att styra markanvändningen och den ger också kommunen möjlighet att få del i den markvärdeökning som sker, då tomträttsavgälden justeras vart tionde år. För att säkerställa att områden som kommunen vill skall upplåtas med hyresrätt förblir hyresrätt även efter en överlåtelse, kan tomträtten vara ett sätt att styra upplåtelseformen. Det vill säga, man upplåter tomträtten med angivande av ändamålet, till exempel upplåtelse för bostäder med hyresrätt. Verksamhetens bedömning Förvaltningen (samhällsbyggnad) har i det pågående detaljplanearbetet med detaljplan för Bostäder på Hareslätt reserverat en tomt för just tomträtt för hyresrätter, med totalt 16 lägenheter. I inbjudan för markanvisningstävling för området anvisades område D för hyresrätter (beslut Dnr KS2012/1323). För denna tomt används utvärderingskriterier utgående ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

134 2(2) från byggnadernas energieffektivitet, gestaltning av gårdsmiljö samt fastställd hyresnivå, istället för pris. Förvaltningen har för avsikt att även fortsättningsvis föreslå denna typ av upplåtelse i andra områden i den mån det är möjligt och ekonomiskt försvarbart. Ekonomisk bedömning Tomträtt som instrument är skapat för att fastighetsägaren lokalt ska kunna styra kostnaden för markdelen av boendet eller verksamheten. Kommunfullmäktige beslutar om principen för beräkning samt sätter den räntesats som ska påföras tomträttsägaren. Beroende på konjunktur och marknadsränteläge är tomträtt som form olika fördelaktigt för tomträttshavaren över tid. Just nu är skillnaden mellan att belåna en fastighet, genom ett köp, och att betala en tomträtt väldigt liten. Värderingen av ovannämnda tomt i Hareslätt visar på ett värde om cirka 2 miljoner kronor, vilket eventuellt skulle gått att få ut vid en försäljning av tomten för hyresändamål. Tomträttsavgiften på ovanstående belopp utgör 3,25 procent av marknadsvärdet, vilket ger en årlig intäkt till kommunen om cirka kronor. Skulle tomten sålts till bostadsrättupplåtelse skulle värdet uppgå till cirka 3.6 miljoner kronor. Det är just nu, ur ett ekonomiskt perspektiv, mer fördelaktigt att köpa marken av kommunen än att vi upplåter den för tomträtt. Förhållandet varierar med tiden. Juridisk Bedömning Tomträtt är att likställa med ägande men jordägaren kan ställa särskilda villkor för användningen av marken. Det kan till exempel röra upplåtelseform för de bostäder som byggs på marken. Detta påverkar i huvudsak den ekonomiska frihet som ett ägande har men inte rättigheten till marken i sig. Ur både ekonomisk och juridiskt perspektiv ser förvaltningen det som positivt att möjligheten att erbjuda tomträtt finns kvar. Det skapar frihet i möjligheten till att leverera genomförandet som politiken ålagt förvaltningen. Förslag till kommunfullmäktige Motionen avslås Henrik Haglund Enhetschef Mark och exploatering Lisa Strandberg Werlenius Sektorchef samhällsbyggnad Expedieras till: Henrik Haglund och Lisa Strandberg Werlenius Sektor Samhällsbyggnad.

135 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 (1) 13/2015 Svar på motion om bidrag till enskilda vägar (Dnr KS2011/452) Miljöpartiet de Gröna har i en motion begärt att förvaltningen tillsammans med en lämplig beredning utreder frågan och återkommer med ett svar om bidrag till de samfällda vägarna i kommunen. Bidrag har tidigare funnits, men genom beslut, , i Kommunfullmäktige upphörde utbetalningarna år Ett behov av ett uppdaterat register gällande enskilda vägar finns i kommunen. Uppdatering av register bedöms kosta upp till ca 200 kkr. Utredning om möjlighet till driftbidrag bedöms kosta upp till 300 kkr. Årliga uppdateringar av register samt hantering av driftbidrag bedöms kosta ca 50 kkr./år. Förvaltningen förslår att motionen bifalls och en utredning tillsätts med syfte att klarlägga vilka förutsättningar som kan gälla och vilka ekonomiska konsekvenser detta får, om kommunen ger möjlighet för ägare till enskilda vägar att söka driftbidrag. En inventering genomförs av det enskilda vägnätet i kommunen Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Svar på motion om bidrag till enskilda vägar Bilaga Protokollsutdrag Bilaga Motion om bidrag till enskilda vägar Protokollsutdrag - Motion om bidrag till enskilda vägar - Kommunstyrelsen Förslag till kommunfullmäktige Motionen bifalles SAMHÄLLSBYGGNADSUTSKOTTET Justeras sign

136 Tjänsteskrivelse 1(2) Handläggarens namn Mikael Svensson Svar på motion om bidrag till enskilda vägar (Dnr KS2011/452) Sammanfattning Miljöpartiet de Gröna har i en motion begärt att förvaltningen tillsammans med en lämplig beredning utreder frågan och återkommer med ett svar om bidrag till de samfällda vägarna i kommunen. Bidrag har tidigare funnits, men genom beslut, , i Kommunfullmäktige upphörde utbetalningarna år Ett behov av ett uppdaterat register gällande enskilda vägar finns i kommunen. Uppdatering av register bedöms kosta upp till ca 200 kkr. Utredning om möjlighet till driftbidrag bedöms kosta upp till 300 kkr. Årliga uppdateringar av register samt hantering av driftbidrag bedöms kosta ca 50 kkr./år. Förvaltningen förslår att motionen bifalls och en utredning tillsätts med syfte att klarlägga vilka förutsättningar som kan gälla och vilka ekonomiska konsekvenser detta får, om kommunen ger möjlighet för ägare till enskilda vägar att söka driftbidrag. En inventering genomförs av det enskilda vägnätet i kommunen Bakgrund Miljöpartiet de Gröna har i en motion begärt att förvaltningen tillsammans med en lämplig beredning utreder frågan och återkommer med ett svar om bidrag till de samfällda vägarna i kommunen. I Kungälvs kommun finns äldre beslut gällande bidrag för enskilda vägar enligt följande. Den 25 oktober 1971 ( 198) beslutade kommunfullmäktige: dels om nybyggnads- iståndsättningsbidrag att utgå till nybyggnad eller iståndsättning av enskild väg med 10 % av godkänd kostnad för vägföretaget under förutsättning att företaget är kvalificerat för statsbidrag. Bidrag utgår dock endast till enskilda fastighetsägare och i kommunen mantalsskrivna personers andelar i vägföretaget. Dels om snöröjningsbidrag alt. C att utgå med 0,30 kr/ längdmeter väg, då väglängden uppgår till minst 250 meter beslutade Kommunfullmäktige att från och med 2002 skulle väghållningsbidraget inte längre betalas ut. Iståndsättningsbidrag fortsätter däremot att utbetalas. Trafikverket lämnar endast drift- och upprustningsbidrag till enskilda vägar med en total längt över 1000m och det är endast dessa vägar som beviljas iståndsättningsbidrag av Kungälvs kommun. SAMHÄLLSBYGGNAD ADRESS Nämndhuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

137 2(2) Bedömning I motionen talas om både enskilda och samfällda vägar, dessa båda begrepp sammanfattas i detta svar som enskilad vägar. När Kommunen 2002 slutade med bidraget till enskilda vägar låg bokslutet på kr. Då betalades ut ca 1 kr/meter väg. Hur stor den administrativa kostnaden kommer att bli är svårt att bedöma, men att den initialt blir betydande är nog att anta eftersom kommunen inte har något register på detta vägnät och inte heller har vetskap om hur skötseln sker idag. Även den löpande uppdateringen av ett register kräver en del tid Till att börja med bör en omvärdsanalys göras, för att ta reda på om och hur kommunerna i regionen lämnar bidrag till enskild väghållning. En inventering av kommunens enskilda vägnät bör göras. Denna inventering, med framtagande av ett uppdaterat register över alla enskilda vägar, skulle vara till nytta för kommunen även i andra sammanhang, ex. v kollektivtrafiken, skolskjuts, TGP Samhällsbyggnad och Medborgarservice. Det kommer en hel del frågor som berör enskilda vägar och sträckningar för kollektivtrafik och skolskjutsar berör enskilda vägar. När inventeringen är gjord borde en utredning kunna göras för att ta reda på vad det skulle innebära, både ekonomiskt och administrativt, för Kungälvs kommun om man inför möjligheten för enskilda väghållare att söka driftbidrag. I denna utredning bör man även beakta vilken väglängd som skall vara bidragsgrundande, tidigare gällde minst 250 meter som förutsättning för underlag och berättigande. Korta vägsträckor kan vara kostsamma att sköta för enskilda. Kostanden, för en fastighetsägare på 200 meter vägsträcka, kan vara högre än för sex fastighetsägare på 1000 meter vägsträcka, där man dessutom kan ha statligt driftsbidrag. Ekonomisk bedömning Uppdatering av register bedöms kosta upp till ca 200 kkr. Utredning om möjlighet till driftbidrag bedöms kosta upp till 300 kkr. Årliga uppdateringar av register samt hantering av driftbidrag bedöms kosta ca 50 kkr./år. Juridisk bedömning De juridiska frågeställningarna som tas upp under punkten bedömning kräver en djupare utredning Förslag till Kommunfullmäktige 1. Motionen bifalles Lisa Strandberg Werlenius Samhällsbyggnadschef Mikael Svensson Gatuingenjör Expedieras till: Mikael Svensson och Lisa Strandberg Werlenius

138

139

140 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 (1) 14/2015 Svar på motion om kolonistugor på Marstrand (Dnr KS2011/84) Ingela Rossi(S) har i kommunfullmäktige år 2011 inkommit med en motion om att upplåta mark på Koön (Marstrand) för uppskattningsvis 100 st kolonistugor på arrendetomt. Förvaltningen bedömning är att en utredning för kolonistugor på kommunal mark kan genomföras. Utredningen skall i utredningen beakta de ekonomiska och juridiska konsekvenser av ett kolonistugeområde. Förvaltningen förslår bifall till motionen Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Svar på motion om kolonistugor på Marstrand Bilaga Protokollsutdrag Bilaga Motion om kolonistugor vid Marstrand.pdf Protokollsutdrag - Motion om kolonistugor vid Marstrand - Kommunstyrelsen Förslag till Kommunfullmäktige Motionen bifalles Expedieras till: Henrik Levin och Lisa Strandberg Werlenius SAMHÄLLSBYGGNADSUTSKOTTET Justeras sign

141 Tjänsteskrivelse 1(2) Handläggarens namn Henrik Levin Svar på motion om kolonistugor på Marstrand(Dnr KS2011/84-4) Sammanfattning Ingela Rossi(S) har i kommunfullmäktige år 2011 inkommit med en motion om att upplåta mark på Koön (Marstrand) för uppskattningsvis 100 st kolonistugor på arrendetomt. Förvaltningen bedömning är att en utredning för kolonistugor på kommunal mark kan genomföras. Utredningen skall i utredningen beakta de ekonomiska och juridiska konsekvenser av ett kolonistugeområde. Förvaltningen förslår bifall till motionen Bakgrund Ingela Rossi(S) har i kommunfullmäktige år 2011 inkommit med en motion om att upplåta mark på Koön för uppskattningsvis 100 st kolonistugor på arrendetomt. I motionen föreslås bland annat belopp för kontantinsats och vidareförsäljning, storlek på arrendetomt och stuga, vad föreningen för kolonistugeområdet skall ansvara för samt vilka som skall kolonistugorna skall erbjudas till. Verksamhetens bedömning Huruvida en sådan utredning finner områden som är lämpliga för ändamålet går inte att avgöra på förhand. I utredningen bör också upplåtelseformen särskilt studeras för att användningen av det berörda området inte begränsar kommunens handlingsfrihet i framtiden. Ekonomisk bedömning Förvaltningen behöver i sin utredning beakta de ekonomiska förutsättningarna för ett kolonistugeområde. Juridisk bedömning Förvaltningen behöver utreda motionens förslagna upplåtelseform och de juridiska aspekterna av denna. Förvaltningen bör även beakta de plan och byggnadsrättsliga frågeställningarna i sin utredning. ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

142 2(2) Förslag till beslut 1. Motionen bifalles 2. Kommunstyrelsen får i uppdrag att utreda försättningar för att kolonistugeomåde i enlighet med motionens förutsättningar. Lisa Strandberg Werlenius och Henrik Levin Sektorchef Samhällsbyggnad Enhetschef Planenheten Expedieras till: Henrik Levin och Lisa Strandberg Werlenius

143

144 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 (1) 15/2015 Svar på motion om att norra Rödbo och södra Älvstranden skall inbegripas i planeringen av centrala Kungälv (Dnr KS2013/441) Benny Strandberg (KD) har inkommit med en motion att kommunstyrelsen skall ta initiativ till överläggningar med kommunledningen i Göteborgs stad kring spårbunden trafik och stadsplanering av norra Rödbo/södra älvstranden samt centrala Kungälv. I motionen önskas även att utvecklingspotentialen av norra Rödbo och södra älvstranden beaktas. Förvaltningen har kontinuerlig kontakt med Göteborgs stad och övriga kommuner inom GR i frågor avseende infrastruktur. Spårbunden trafik norr om Rödbo inte aktuellt för närvarande. Kommunens gräns utgör även gräns för vilket mandat kommunen har i planeringsfrågor. Samverkan med andra kommuner sker kontinuerligt i olika forum och i remissform. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Svar på motion om att norra Rödbo och södra Älvstranden skall inbegripas i planeringen av centrala Kungälv Bilaga Protokollsutdrag Bilaga Motion om att norra Rödbo/ södra Nordre Älvstranden skall inbegripa planering av centrala Kungälv (Dnr KS2013/441) Protokollsutdrag - Motion om att norra Rödbo/södra Nordre Älvstranden skall inbegripa i planering av centrala Kungälv - Kommunstyrelsen Förslag till kommunfullmäktige Motionen avslås Expedieras till: Henrik Levin och Lisa Strandberg Werlenius Sektor Samhällsbyggnad. SAMHÄLLSBYGGNADSUTSKOTTET Justeras sign

145 Tjänsteskrivelse 1(2) Handläggarens namn Henrik Levin Svar på motion om att norra Rödbo och södra Älvstranden skall inbegripas i planeringen av centrala Kungälv(Dnr KS2013/441-4) Sammanfattning Benny Strandberg (KD) har inkommit med en motion att kommunstyrelsen skall ta initiativ till överläggningar med kommunledningen i Göteborgs stad kring spårbunden trafik och stadsplanering av norra Rödbo/södra älvstranden samt centrala Kungälv. I motionen önskas även att utvecklingspotentialen av norra Rödbo och södra älvstranden beaktas. Förvaltningen har kontinuerlig kontakt med Göteborgs stad och övriga kommuner inom GR i frågor avseende infrastruktur. Spårbunden trafik norr om Rödbo inte aktuellt för närvarande. Kommunens gräns utgör även gräns för vilket mandat kommunen har i planeringsfrågor. Samverkan med andra kommuner sker kontinuerligt i olika forum och i remissform. Bakgrund Benny Strandberg (KD) har inkommit med en motion till Kommunfullmäktige att kommunstyrelsen skall ta initiativ till överläggningar med kommunledningen i Göteborgs stad kring spårbunden trafik och stadsplanering av norra Rödbo/södra älvstranden samt centrala Kungälv. Motionären önskar vidare att vid planering av centrala Kungälv skall utvecklingspotential i norra Rödbo beaktas. Verksamhetens bedömning Förvaltningen har kontinuerlig kontakt med Göteborgsstad och övriga kommuner som ingår i GR i frågor avseende infrastruktur. För närvarande är spårbunden trafik norr om Rödbo inte aktuellt. Kommunens gräns utgör även gräns för vilket mandat kommunen har i planeringsfrågor. Samverkan med andra kommuner sker kontinuerligt i olika forum och i remissform. Avseende planering av norra Rödbo och Norra älvstranden så arbetar förvaltningen med att se över utvecklingspotential i centrum, ytterligare bebyggelse innebär i det sammanhanget ett utökat underlag för aktiviteter i centrum. Ekonomisk bedömning Förvaltningen har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån detta perspektiv. Juridisk bedömning Förvaltningen har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån detta perspektiv. ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

146 2(2) Förslag till Kommunfullmäktige Motionen avslås. Henrik Levin Enhetschef planenheten Lisa Strandberg Werlenius Sektorchef Samhällsbyggnad Expedieras till: Henrik Levin och Lisa Strandberg Werlenius Sektor Samhällsbyggnad.

147 Kungälvs kommun «agn3 Kristdemokraterna Kungälv Till KungälvsKommunfullmäktige Motion om att planering av centrala Kungälv skall inbegripa norra Rödbo/södra Nordre älvstranden VästraGötalandsregionenären regionmed ett flertalarbetsmarknadsregioner och Göteborgsregionen ären regionbeståendeav ett flertalkommuner.förgöteborgsregionensinvånareblirvåra kommungränserallt mindreviktiga.kommungränsernaärpolitiskagenom beskattningsrättenetc. Allt som oftastter sig kommungränsensom ologisk, det kangälla kollektivtrafiktaxoretc. Kungälvskommunharsom vision att, i likhetmed andrakommunersom liggervid vatten,öppnaupp stadenåt vattnet.stadensvackraläge och möjligheterskull kunnaoptimerasom kommungränsentill attbörjamed i tankevärldensuddadesut en aning. På Göteborgssidanav Nordreälv ligger Rödbooch utmedälven ärdet huvudsakligainslagetav landsbygdskaraktär. EndastnågrahundrameterfrånKungälvscentrum. Genomattvidga våravyer och inbegripanorrarödboi planeringenav centralakungälvså skulle nödvändigainfrastruktursatsningar och etableringarav nya centraetc. få en helt annan samhällsekonomisknytta. Vid senastegr-rådslageti Kommunfullmäktigelyftejag själv fråganoch förhoppningsvisärden på så sättmed in i GRs arbete.kungälvskommunskulle kunnata initiativtill överläggningarmed kommunledningeni Göteborgsstadkringfrågorsåsom spårbundentrafiktill norrarödbooch Kungälvsamtinteminststadsplaneringav norrarödbo/södranordreälvstrandenoch centrala Kungälv Mot bakgrund av ovanstående föreslår jag Kommunfullmäktige besluta att uppdraåt Kommunstyrelsenta initiativtill överläggningarmed kommunledningeni Göteborgsstadkringspårbundentrafikoch stadsplaneringav norrarödbo/södra Nordreälvstrandenoch centralakungälv att vid planeringav centralakungälvskall utvecklingspotentialenav norrarödbo/södra rdreälvstrandenbeaktas S a nful r äktigeledamot

148 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 (1) 16/2015 Svar på motion om utökad cykelbana Kärna - Kovikshamn/ Tjuvkil (Dnr KS2014/1675) Johan Holmberg (S) har i september 2014 inkommit med en motion om utökad cykelbana Kärna -Kovikshamn/ Tjuvkil. Kommunfullmäktige har upprättat ett så kallat GC-avtal där delar av en sträcka ingår. Förvaltningen bedömer att om det ska kompletteras med ytterligare sträckor bör man samtligt ta ett helhetsgrepp på kvarstående sträckor i styrdokumentet. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Svar på motion om utökad cykelbana Kärna - Kovikshamn/ Tjuvkil Beslut till kommunfullmäktige Förvaltningen avslår motionen. Expedieras till: SHB, Henrik Levin, Jenny Bjönness Bergdahl SAMHÄLLSBYGGNADSUTSKOTTET Justeras sign

149 Tjänsteskrivelse 1(2) Handläggarens namn Jenny Bjönness Bergdahl Svar på motion om utökad cykelbana Kärna Kovikshamn/ Tjuvkil(Dnr KS2014/1675-4) Sammanfattning Johan Holmberg (S) har i september 2014 inkommit med en motion om utökad cykelbana Kärna Kovikshamn/ Tjuvkil. Kommunfullmäktige har upprättat ett så kallat GC-avtal där delar av en sträcka ingår. Förvaltningen bedömer att om det ska kompletteras med ytterligare sträckor bör man samtligt ta ett helhetsgrepp på kvarstående sträckor i styrdokumentet. Bakgrund Utbyggnaden av gång- och cykelväg på landsbygden sker i enlighet med styrdokumentet Cykelvägar i Kungälv Utbyggnadstakten har inte varit i den takt som kommun har önskat. I november 2014 kom Kungälvs kommun och Trafikverket överens om ett avtal GC-paket, vilket innebär att Trafikverket ska upprätta vägplan, bygghandling och anlägga fem sträckor enligt prioriteringslistan mellan åren Här ingår delsträckan Kärna Torsby Tofta. Verksamhetens bedömning Trafikverket har på uppdrag av kommunen påbörjat två stycken vägplaner för gång- och cykelväg plus att Trafikverket själva driver två stycken. Trafikverket kommer att starta ytterligare två under 2015 i enlighet med GC-paket. Samtidigt pågår det dialog med Niklas Blads stiftelse gällande sträckan Kärna- Kornhall. Förvaltningen bedömer att om det ska kompletteras med ytterligare sträckor bör man samtligt ta ett helhetsgrepp på kvarstående sträckor i styrdokumentet. Förvaltning gör bedömningen att det inte är aktuellt med fler sträckor i dagsläget. Ekonomisk bedömning Nuvarande avtal GC-paket innebär 20 miljoner/år plus pågående sträckor innebär att vi har inbokat kommande 6 åren. Alla tillkommande sträckor utöver nuvarande prioriteringslista för gång- och cykelvägar kommer innebär en ökad investeringskostnad på ca 4,5 mkr per kilometer. I detta fall skulle det innebära en tillkommande kostnad på cirka 60 mkr för en total sträcka på cirka 14 km. ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

150 2(2) Juridisk bedömning Förvaltningen kan inte redan nu göra en juridisk bedömning. Förslag till beslut Förvaltningen avslår motionen. Lisa Strandberg Werlenius Samhällsbyggnadschef Henrik Levin Planchef Expedieras till: SHB, Henrik Levin, Jenny Bjönness Bergdahl För kännedom till:

151

152 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 (1) 18/2015 Svar på motion om strömkraft (Dnr KS2014/1690) I en motion från Johan Holmberg (S) föreslås att kommunen utreder möjligheterna för produktion av strömkraft vid Ormo skärmar, i samband med renovering av skärmarna. Motionen föreslås avslås då det ännu inte finns någon kommersiell teknik för strömkraft. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse: Svar på motion om strömkraft vid Ormo skärmar Motion, Strömkraft vid Ormo skärmar. Förslag till kommunfullmäktige - Motionen avslås. Expedieras till Sektor samhällsbyggnad/jenny Lindqvist, TorBjörn Nilsson För kännedom till Kungälv Energi/Hans Larsson Ljungblad SAMHÄLLSBYGGNADSUTSKOTTET Justeras sign

153 Tjänsteskrivelse 1(2) Handläggarens namn Jenny Lindqvist Svar på motion om strömkraft vid Ormo skärmar (KS2014/1690) Sammanfattning I en motion från Johan Holmberg (S) föreslås att kommunen utreder möjligheterna för produktion av strömkraft vid Ormo skärmar, i samband med renovering av skärmarna. Motionen föreslås avslås då det ännu inte finns någon kommersiell teknik för strömkraft. Bakgrund I den aktuella motionen lyfts önskemål om ökad produktion av förnybar energi, genom tillvaratagande av vattenflödet genom Nordre älv. Skärmarna vid Ormo är gamla och ska snart renoveras. Socialdemokraterna yrkar på att: - Kommunfullmäktige ger Kommunstyrelsen i uppdrag att utreda möjligheten att, vid ombyggnad av skärmarna vid Ormo, producera strömkraft. Bedömning Allmänt om skärmarna vid Ormo Ormo skärmar i Nordre älv ägs av Vattenfall och är byggda på 1930-talet. Anläggningen består av två torn, tre stöd i vattnet samt två skärmar som kan manövreras separat. Skärmarna fungerar som en damm som vid behov kan resas och minska vattenflödet i Nordre älv, så att det garanteras ett visst flöde i Göta älv. Syftet är att inte saltvatten från havet ska kunna tränga in i Göta älv och påverka Göteborgs dricksvattenintag vid Lärjeholm. När skärmarna inte behövs är de nedfällda på bottnen. Skärmarna renoverades senast på 1970-talet och är i behov av upprustning. Vattenfall har i år ansökt hos mark- och miljödomstolen om tillstånd att göra en omfattande renovering av skärmar och fundament under Skärmarna kommer då tillfälligt att monteras ned. Kungälvs kommun har fått ärendet på remiss (KS2014/1922) och Miljö- och byggnadsnämnden har inte haft några synpunkter. Allmänt om strömkraft Strömkraft innebär att strömmande vatten driver en turbin som producerar el. Turbinen placeras på botten av ett vattendrag, eller på havsbotten på platser med kraftigt tidvatten. Turbinen kan ha horisontell axel (och likna ett vindkraftverk) eller vertikal axel (och påminna om en garnvinda). Det finns även spiralformade turbiner. Tekniken är fortfarande på forskningsstadiet. Uppsala Universitet har en testanläggning i Dalälven vilket verkar vara den enda anläggningen i Sverige. Det pågår även utvecklingsprojekt i bland annat Norge och Storbritannien. Som följd av en motion från Brita Ullman (KD) år 2007 så nämns strömkraft som en möjlig energikälla i kommunens energiplan. SAMHÄLLSBYGGNAD ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON vx FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

154 2(2) Tidigare undersökning Möjligheten till strömkraft vid Ormo har undersökts tidigare. Uppsala Universitet letade under efter en plats för sin testanläggning, och gjorde mätningar av strömförhållanden vid Ormo. Värdena var dock bättre i Dalälven. Samlad bedömning Det är mycket osäkert vilken nytta som skulle finnas i en kommunal studie av möjligheterna till strömkraft vid Ormo. Främst är det mycket oklart vem som skulle ha intresse av att äga en sådan anläggning. Produktion av förnybar el ses inte som en lämplig uppgift för förvaltningen utan snarare för Kungälv Energi. Strömkraft är ännu på forskningsstadiet, vilket gör att sannolikheten är liten för att de eller någon annan aktör i nuläget skulle se ett ekonomiskt intresse i att investera i en anläggning. Det finns även praktiska svårigheter. Kommunen har ingen rådighet över skärmarna eftersom Vattenfall är ägare, och utan deras samverkan finns inte möjlighet att placera någon turbin i direkt anslutning till skärmarna. Renoveringen av skärmarna ska påbörjas redan 2015 vilket ger mycket liten tid till förberedelser. Länsstyrelsen har även påpekat att det finns intressekonflikter i området eftersom Nordre älv berörs av flera riksintressen, vilket kan försvåra en eventuell prövning om vattenverksamhet. Förvaltningen följer utvecklingen av förnybara energikällor inklusive strömkraft. Om det skulle visa sig intressant kan förvaltningen återkomma i frågan och diskutera möjligheterna till strömkraft inom kommunen på övergripande nivå. Det görs förslagsvis om några år då tekniken kan ha hunnit mogna. Ekonomisk bedömning En utredning skulle innebära resursbehov i form av arbetstid och konsultkostnader. Förslag till kommunfullmäktige - Motionen avslås. Lisa Strandberg Werlenius Samhällsbyggnadschef Henrik Levin Planeringschef Expedieras till: Sektor samhällsbyggnad/jenny Lindqvist, TorBjörn Nilsson För kännedom till: Kungälv Energi/Hans Larsson Ljungblad

155

156 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 (1) 19/2015 Svar på motion om solfångare (Dnr KS2014/846) I en motion från Lottie Lord (MP) föreslås att kommunen utreder förutsättningarna för solfångare på Oasen; att kommunen generellt utreder förutsättningarna för solfångare på sina tak; samt att kommunen kontaktar fastighetsägare för att driva på utvecklingen. Motionen första och tredje strecksats föreslås avslås eftersom Oasen idag har ett överskott på värme; och eftersom kontakter av detta slag redan ingår i energi- och klimatrådgivningen. Motionens andra strecksats föreslås bifallas Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse: Svar på motion om solfångare Motion om solfångare Yrkande Mats Frisell (S) Den tredje strecksatsen anses vara besvarad. Proposition Ordföranden ställer proposition på yrkandet och finner att samhällsbyggnadsutskottet beslutar att anta Mats Frisell (S) yrkande. Omröstning begärs inte. Förslag till kommunstyrelsen - Motionens första strecksats avslås. - Motionens andra strecksats bifalles. Kommunstyrelsen får i uppdrag att, inom arbetet med lönsamma energiåtgärder, löpande undersöka möjligheten till solvärme i kommunala fastigheter som inte har fjärrvärme. - Motionens tredje strecksats anses besvarad Expedieras till För kännedom till SHB/Jenny Lindqvist; KLS/Lennart Karlsson; KLS/Lennart Aidefors; Servicesektorn/Lars Pettersson SHB/Iwona Kozakowska SAMHÄLLSBYGGNADSUTSKOTTET Justeras sign

157 Tjänsteskrivelse 1(2) Handläggarens namn Jenny Lindqvist Svar på motion om solfångare (KS2014/846) Sammanfattning I en motion från Lottie Lord (MP) föreslås att kommunen utreder förutsättningarna för solfångare på Oasen; att kommunen generellt utreder förutsättningarna för solfångare på sina tak; samt att kommunen kontaktar fastighetsägare för att driva på utvecklingen. Motionen första och tredje strecksats föreslås avslås eftersom Oasen idag har ett överskott på värme; och eftersom kontakter av detta slag redan ingår i energi- och klimatrådgivningen. Motionens andra strecksats föreslås bifallas. Bakgrund I den aktuella motionen uppges önskemål om att kommunen utökar sitt innehav av solfångare. Is- och simhallen Oasen föreslås som en särskilt lämplig byggnad då den använder stora mängder varmvatten sommartid och är en byggnad med symbolvärde. Miljöpartiet yrkar på att: - Kommunen utreder om det går att få Oasen i stort sett självförsörjande genom att sätta upp solfångare på byggnaden, vad det skulle kosta och hur snabbt den kostnaden kan tjänas in. - Kommunen ser över sina tak för att se var det är möjligt ur olika aspekter att montera solfångare. - Kommunen kontaktar Kungälvsbostäder, HSB och andra fastighetsägare för att få dem intresserade av solfångare. Bedömning Allmänt om energi i kommunala fastigheter Kungälvs kommun har under flera år satsat aktivt på miljöanpassade energilösningar i sina fastigheter, i enlighet med energiplan (antagen i fullmäktige 2010) och energistrategi (antagen i fullmäktige 2011). Enheterna UPU och Fastighetsservice har ett löpande uppdrag att arbeta med energieffektivisering och möjligheter till förnybar uppvärmning, kopplat till den årliga budgeten för lönsamma energiinvesteringar. Som resultat av arbetet har exempelvis nästan samtliga oljepannor i kommunal ägo fasats ut som huvudsaklig värmekälla, till förmån för bland annat värmepumpar och pellets. Mer information ges i miljöbokslutet. Förvaltningen arbetar även löpande med att undersöka förutsättningar för solceller för elproduktion 1. 1 Det finns två möjligheter att tillvarata energi från solen. Solfångare använder solinstrålningen för att värma vatten. Solceller omvandlar solljus till el. SAMHÄLLSBYGGNAD ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON vx FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

158 2(2) Energianvändning i Oasen Oasen har en energilösning där spillvärme från ishallens kylkompressorer används till värme och varmvatten i simhallen. Spillvärmen kan täcka anläggningens värmebehov så länge utetemperaturen är över en grad. Vid minusgrader används även fjärrvärme. Isproduktionen är i drift även på sommaren, vilket gör att det sommartid finns ett stort värmeöverskott i anläggningen. Därmed finns inget behov av värmeproduktion från solfångare. För närvarande utreds möjligheten till ytterligare energieffektivisering i Oasen, i samband med att ventilationssystemet behöver upprustas cirka Solvärme på kommunala tak Att övergå till solvärme i kommunala fastigheter som idag har fjärrvärme bedöms som mindre lämpligt. Fjärrvärmen i Kungälv och Ytterby är mycket miljövänlig sommartid då den enbart består av solvärme från solfångarfältet i Munkegärde och spillvärme från industrier i Göteborg. Det finns ingen miljövinst och troligen ingen ekonomisk vinst i att ersätta detta. Däremot är det möjligt att solfångare i kombination med andra värmekällor skulle kunna vara en intressant lösning för vissa kommunala fastigheter i mindre orter. Förutsättningarna varierar dock beroende på verksamhet. Exempelvis har skolor ingen verksamhet på högsommaren då solvärmeproduktionen är som störst. Information till fastighetsägare Kommunens energi- och klimatrådgivare arbetar med att ge information till fastighetsägare om miljövänliga värmelösningar, inklusive solvärme. Kontakter i enlighet med motionens förslag ingår därmed redan i förvaltningens uppdrag och verksamhet. Ekonomisk bedömning De ekonomiska förutsättningarna för olika energilösningar i kommunala fastigheter utreds i varje enskilt fall. Förslag till kommunfullmäktige - Motionens första strecksats avslås. - Motionens andra strecksats bifalles. Kommunstyrelsen får i uppdrag att, inom arbetet med lönsamma energiåtgärder, löpande undersöka möjligheten till solvärme i kommunala fastigheter som inte har fjärrvärme. - Motionens tredje strecksats avslås. Lisa Strandberg Werlenius Samhällsbyggnadschef Henrik Levin Planeringschef Expedieras till: För kännedom till: SHB/Jenny Lindqvist; KLS/Lennart Karlsson; KLS/Lennart Aidefors; Servicesektorn/Lars Pettersson SHB/Iwona Kozakowska

159

160 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 (1) 20/2015 Svar på motion om att ersätta fällda träd i kommunens parker och bostadsområden (Dnr KS2012/1169) I en motion från Björn Saletti (V), Ingemar Thorsson (V) och Lottie Lord (MP) föreslås att kommunfullmäktige skriver in i sina styrdokument att träd som fälls i kommunens parker och bostadsområden i möjligaste mån skall ersättas. Svar på motionen behandlades för första gången på Kommunfullmäktige i december 2012 och återremitterades till kommunstyrelsen med uppdraget att klargöra planerna för plantering av träd. Idag planterar förvaltningen fler träd än vad som fälls. Det förekommer att träd att tas bort som inte ersätts på grund av förändrade miljöer samt sjukdomar eller annat som gör att det inte är lämpligt att återplantera, på samma plats. Förvaltningen menar att vi redan idag eftersträvar motionens inriktning och motionen anses vara besvarad. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Svar på motion om att ersätta fällda träd i kommunens parker och bostadsområden Bilaga Protokollsutdrag Bilaga Motion om att ersätta fällda träd.pdf Bilaga Anteckning till protokollet från KD KS pdf Protokollsutdrag - Motion om att ersätta fällda träd i kommunens parker och bostadsområden Kommunstyrelsen Förslag till kommunfullmäktige. Motionen anses vara besvarad Expedieras till: Ulf Eliasson och Lisa Strandberg Werlenius Sektor Samhällsbyggnad. SAMHÄLLSBYGGNADSUTSKOTTET Justeras sign

161 Tjänsteskrivelse 1(2) Handläggarens namn Ulf Eliasson Svar på motion om att ersätta fällda träd i kommunens parker och bostadsområden(dnr KS2012/ ) Sammanfattning I en motion från Björn Saletti (V), Ingemar Thorsson (V) och Lottie Lord (MP) föreslås att kommunfullmäktige skriver in i sina styrdokument att träd som fälls i kommunens parker och bostadsområden i möjligaste mån skall ersättas. Svar på motionen behandlades för första gången på Kommunfullmäktige i december 2012 och återremitterades till kommunstyrelsen med uppdraget att klargöra planerna för plantering av träd. Idag planterar förvaltningen fler träd än vad som fälls. Det förekommer att träd att tas bort som inte ersätts på grund av förändrade miljöer samt sjukdomar eller annat som gör att det inte är lämpligt att återplantera, på samma plats. Förvaltningen menar att vi redan idag eftersträvar motionens inriktning och motionen anses vara besvarad. Bakgrund I en motion från Björn Saletti (V), Ingemar Thorsson (V) och Lottie Lord (MP) från maj 2012 föreslås att kommunfullmäktige skriver in i översiktsplanen, naturplanen samt i handboken, antagen av KF 3 april 2007, att träd som fälls i kommunens parker och bostadsområden i möjligaste månskall ersättas. Motionen besvarades samma år med att motionens intentioner redan tillämpas. Svaret på motionen behandlades på kommunfullmäktige i december Ärendet återremitteras till kommunstyrelsen med uppdraget att klargöra planerna för plantering av träd. Verksamhetens bedömning Motionärerna vill att träd som fälls i kommunens parker och bostadsområden i möjligaste mån ska ersättas. Förvaltningen anser att det ur många aspekter är en riktig ambition. De styrdokument som motionärerna nämner är bara en del av de som Kommunfullmäktige lagt fast som tangerar frågeområdet. Kommunen har en aktiv trädskötsel där nya planteras på mark där träd idag saknas. Idag planterar förvaltningen fler träd än vad som fälls. Det förekommer att träd att tas bort som inte ersätts på grund av förändrade miljöer samt sjukdomar eller annat som gör att det inte är lämpligt att återplantera på samma plats. Förvaltningen menar att vi redan idag eftersträvar motionens inriktning och motionen anses vara besvarad. ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

162 2(2) Ekonomisk bedömning Arbetet sker inom befintlig budget. Juridisk bedömning Förvaltningen har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån detta perspektiv. Förslag till kommunfullmäktige Motionen anses besvaras Ulf Eliasson Enhetschef Trafik Gata Park Lisa Strandberg Werlenius Sektorchef Sektor Samhällsbyggnad Expedieras till: Ulf Eliasson och Lisa Strandberg Werlenius Sektor Samhällsbyggnad.

163

164 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 (1) 21/2015 Svar på motion om upprättande av begravningsplats för avlidna med muslimsk trosinriktning (Dnr KS2014/1498) Thomas Alpner (M) har inkommit med en motion om att upprätta en begravningsplats för avlidna med muslimsk trosinriktning. Motionären föreslår att kommunen skyndsamt och i dialog med huvudmannen för begravningar och de muslimska trossamfundens företrädare arbetar för att en begravningsplats som tillgodoser de eventuella behov som finns, upprättas inom kommunen. Församlingarna inom Svenska kyrkan är huvudmän för de allmänna begravningsplatserna och ansvarar bland annat för, att det finns begravningsplatser för dem som inte tillhör något kristet samfund. Frågan om begravningsplats för avlidna med muslimsk trosinriktning har diskuterats i några av pastoraten i Kungälv och har också lyfts av begravningsombudet. I dagsläget har man gjort bedömningen att behovet inte är så stort. I samband med en eventuell utvidgning av Skogskyrkogården kommer behovet av en muslimsk begravningsplats beaktas. Motionen föreslås bifallas. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Svar på motion om upprättande av begravningsplats för avlidna med muslimsk trosinriktning Bilaga motion.pdf Bilaga Protokollsutdrag Protokollsutdrag - Motion om upprättande av begravningsplats för avlidna med muslimsk trosinriktning - Kommunstyrelsen Förslag till kommunfullmäktige 1. Motionen bifalles. 2. Kommunstyrelsen får i uppdrag att i dialog med huvudmannen för och de muslimska trossamfundens företrädare arbeta för att en begravningsplats som tillgodoser de eventuella behov som finns, upprättas inom kommunen. Expedieras till: För kännedom till: Thomas Alpner (M) Begravningsombud Ulla Arnholm (FP), Kommunledningssektorn/Marie Flodin SAMHÄLLSBYGGNADSUTSKOTTET Justeras sign

165 Tjänsteskrivelse 1(2) Handläggarens namn Marie Flodin Svar på motion om upprättande av begravningsplats för avlidna med muslimsk trosinriktning(dnr KS2014/1498-4) Sammanfattning Thomas Alpner (M) har inkommit med en motion om att upprätta en begravningsplats för avlidna med muslimsk trosinriktning. Motionären föreslår att kommunen skyndsamt och i dialog med huvudmannen för begravningar och de muslimska trossamfundens företrädare arbetar för att en begravningsplats som tillgodoser de eventuella behov som finns, upprättas inom kommunen. Församlingarna inom Svenska kyrkan är huvudmän för de allmänna begravningsplatserna och ansvarar bland annat för, att det finns begravningsplatser för dem som inte tillhör något kristet samfund. Frågan om begravningsplats för avlidna med muslimsk trosinriktning har diskuterats i några av pastoraten i Kungälv och har också lyfts av begravningsombudet. I dagsläget har man gjort bedömningen att behovet inte är så stort. I samband med en eventuell utvidgning av Skogskyrkogården kommer behovet av en muslimsk begravningsplats beaktas. Motionen föreslås bifallas. Verksamhetens bedömning Begravningsplatser för personer som inte tillhör något kristet samfund är en angelägen fråga. För närvarande finns två begravningsplatser för avlidna med muslimsk trosinriktning i Göteborg en på Fridhems kyrkogård i Hisings Backa och en i Billdal. Ur tillgänglighetssynpunkt är detta en nackdel, främst för äldre personer som kan ha svårt att ta sig till dessa begravningsplatser. Juridisk bedömning För att ett trossamfund skall få anordna och hålla en begravningsplats krävs tillstånd av länsstyrelsen (2 kap. 6 begravningslagen (1990:1144) ). Om kommunen skulle vilja avsätta mark för behov av gravmark kommer det vidare att krävas en ändring av eventuell detaljplan. En prövning enligt miljöbalkens bestämmelser kommer att krävas samt utredning avseende miljökonsekvenser på grund av planerad vattenverksamhet, konsekvenser för kulturmiljön, för tillgänglighet, parkeringslösningar och trafikföring m.m. Genomförande av ett sådant planprogram skulle kunna påverka såväl vattenkvalitet som yt- och grundvattennivåer inom ett ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

166 2(2) sådant område. Eventuella intressekonflikter inom ett aktuellt område kan även finnas som behöver studeras vidare inom ramen för en planprocess. En översyn av lokala ordningsföreskrifter kommer även att krävas. Förslag till beslut Motionen bifalles. Kommunstyrelsen får i uppdrag att i dialog med huvudmannen för begravningar och de muslimska trossamfundens företrädare arbeta för att en begravningsplats som tillgodoser de eventuella behov som finns, upprättas inom kommunen. Magnus Gyllestad kommunchef Patrik Skog enhetschef Expedieras till: Thomas Alpner (M) För kännedom till: Begravningsombud Ulla Arnholm (FP), Kommunledningssektorn/Marie Flodin

167

168 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 (1) 455/2014 Svar på motion om logo-/profilbyte till Kungälv-Marstrands kommun. (Dnr KS2011/1573) Miguel Odhner (S) har väckt en motion om att ge kommunstyrelsen i uppdrag att positivt pröva frågan om ändrad grafisk profil/logo, förslagsvis Kungälvs-Marstrands kommun. Förvaltningen ställer sig positiv till att ta fram en uppdragsbeskrivning för att ta fram en ny grafisk profil. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Svar på motion om logo-/ profilbyte till Kungälv-Marstrands kommun Yrkande Miguel Odhner (S): Ärendet återremitteras till näringslivsutskottet för politisk beredning. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på yrkandet och finner att kommunstyrelsen beslutar att anta yrkandet. Omröstning begärs inte. Beslut Ärendet återremitteras till näringslivsutskottet för politisk beredning Anteckning till protokollet lämnas av Gun-Marie Daun (KD) och Benny Strandberg (KD) Expedieras till: För kännedom till: KOMMUNSTYRELSEN Justeras sign

169 Tjänsteskrivelse 1(1) Handläggarens namn Susanne Junkala Svar på motion om logo-/ profilbyte till Kungälv-Marstrands kommun.(dnr KS2011/1573-6) Sammanfattning Miguel Odhner (S) har väckt en motion om att ge kommunstyrelsen i uppdrag att positivt pröva frågan om ändrad grafisk profil/logo, förslagsvis Kungälvs-Marstrands kommun. Förvaltningen ställer sig positiv till att ta fram en uppdragsbeskrivning för att ta fram en ny grafisk profil. Bakgrund Den grafiska profil kommunen har i dag antogs Det finns i dag starka önskemål om att modernisera den. Verksamhetens bedömning Förvaltningsledningen har gett kommunikationschefen i uppgift att fram en uppdragsbeskrivning för framtagande av ny grafisk profil för Kungälvs kommun. Ekonomisk bedömning I uppdragsbeskrivningen ingår att ta fram förslag på kostnader. Förslag till kommunfullmäktige Motionen anses besvarad i och med att en uppdragsbeskrivning tas fram av kommunikationschefen. Magnus Gyllestad Kommunchef Susanne Junkala Kommunikationschef Expedieras till: Kommunledningssektorn/Susanne Junkala För kännedom till: ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

170 MOTION TILL KOMMUNFULLMÄKTIGE Kungälv Kungälv Marstrands kommun? Denna motion handlar inte i första hand om att formellt byta namn eller kommunvapen för Kungälvs kommun. Den frågan har under en tid diskuterats inom Socialdemokratin. Vi har kommit fram till att rent formellt byta kommunnamn, är en politiskt, historiskt känsligt, byråkratisk och en komplicerad historia, som dessutom kräver regeringens godkännande. I framtiden kanske det är en aktuell fråga - men inte i denna motion. Denna fråga handlar om att förändra kommunens grafiska profil, som är en del av varumärket Kungälvs Kommun. Vi vill lyfta fram kommuns samlade tillgångar på ett bättre sätt än idag, våra två starkaste varumärken, utöver något företags produkter är våra två städer, Kungälv och Marstrand. Denna motion handlar om att i alla sammanhang lyfta fram bägge ortsnamnen, men även tydliggöra att Marstrand tillhör Kungälv och tvärtom. Att vi är två städer, med egen och gemensam historia och framtid. Genom gemensamt framlyftande av de två ortsnamnen kan de förstärka varandra och därmed lägga en bättre grund för attraktivitet och vår förmåga att dra till oss investeringar, lokal konsumtion och på så sätt nå ökad tillväxt, fler jobb, fler företag och ökade skatteintäkter som ger ökad möjlighet till ökad välfärd. Idag har vi BRG och GBG& Co samt det eget initierade Södra Bohuslän Turism AB som har det grundläggande uppdraget att marknadsföra vår region, våra orter. Vi arbetar med Kung11:an och för en dialog med Marstrand % Co, men vi som kommun kan göra mer inom den kommunala sfären. Vi vill därför att vi marknadsför Kungälv Marstrands kommun på samliga våra logotyper, att den grafiska profilen omarbetas. Vi ser gärna en version som innehåller våra två fästningar, hav och älv vilket vi ser som starka delar av vår identitet och vårt samlade varumärke. Därför föreslår jag att Kommunstyrelsen ges i uppdrag att positivt pröva frågan om ändrad grafisk profil /logo, förslagsvis Kungälv Marstrands kommun. För Socialdemokraterna Miguel Odhner Frågan är väkt i Hermansby Socialdemokratiska förening och motionen antagen av Socialdemokratiska kommunalgruppen

171 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 (1) 6/2015 Svar på motion om Simbadet Oasen (Dnr KS2014/1629) I Motion från Harriet Blomqvist (V) och Ingmar Thorsson (V) så föreslås att kommunfullmäktige beslutar ge förvaltningen i uppdrag att komma med förslag på förbättringar och att även utreda hur man kan förbättra och modernisera badet i övrigt. Förvaltningen delar motionsställarnas bild av att anläggningen är i behov av upprustning och modernisering. Frågan om modernisering av Oasen finns i dagsläget inte med i investeringsplanen. Skall en framtida upprustning och modernisering genomföras så bör den föregås av en utredning av Oasen områdets utveckling. Denna utredning bör ligga till grund för eventuella investeringar. Utredningen kan göras inom ram för förvaltningens uppdrag. Förvaltningen föreslår att motionen bifalles. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Svar på motion om Simbadet Oasen Bilaga motion.pdf Bilaga Protokollsutdrag Protokollsutdrag - Motion om Simbadet Oasen - Kommunstyrelsen Förslag till kommunfullmäktige 1. Motionen bifalles. 2. Kommunstyrelsen får i uppdrag att utreda och ta fram förslag till utveckling och modernisering av Oasen. Expedieras till: Kjell Persson/Sektor kultur och samhällsservice, Patrik Skog Enhetschef UPU För kännedom till: BILDNINGSUTSKOTTET Justeras sign

172 Tjänsteskrivelse 1(2) Handläggarens namn Kjell Persson Svar på motion om Simbadet Oasen(Dnr KS2014/1629-5) Sammanfattning I Motion från Harriet Blomqvist (V) och Ingmar Thorsson (V) så föreslås att kommunfullmäktige beslutar ge förvaltningen i uppdrag att komma med förslag på förbättringar och att även utreda hur man kan förbättra och modernisera badet i övrigt. Bakgrund I motionen så hänvisar man till att Oasen har några år på nacken och att anläggningen behöver moderniseras. Främst är det i varmbassängen Lagunen som motionsställarna upplever problem. Den används av bland annat handikappföreningar och upplevs alldeles för grund. Är man åtta personer i bassängen så har de fyra främsta vatten endast upp till magen. Motionsställarna anser att bassängen bör vara utformad så att en hel grupp kan ha vatten upp till halsen för att vattengymnastiken skall vara effektiv. Verksamhetens bedömning Som framgår av motionen så har anläggningen Oasen några år på nacken. Nästa år fyller Oasen tjugo år. Förvaltningen delar motionsställarnas bild av att anläggningen är i behov av upprustning och modernisering. Frågan om modernisering av Oasen finns idag inte med i investeringsplanen. Skall en framtida upprustning och modernisering genomföras så bör den föregås av en utredning av Oasen områdets utveckling. Denna utredning bör ligga till grund för eventuella investeringar. Ekonomisk bedömning Utredningen kan göras inom ram för förvaltningens uppdrag. Den föreslagna utredningen kommer innebära investeringar som bör införlivas i kommande investeringsplan. Och blir då en politisk prioritering. ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

173 2(2) Förslag till beslut 1. Motionen bifalles. 2. Kommunstyrelsen får i uppdrag att utreda och ta fram förslag till utveckling och modernisering av Oasen. Robert Hallman Sektorchef Expedieras till: Kjell Persson/Sektor kultur och samhällsservice, Patrik Skog Enhetschef UPU För kännedom till:

174

175 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 (1) 7/2015 Svar på motion om utredning kring motorgård i Kärna (Dnr KS2014/1676) Hermansby Socialdemokratiska Förening har genom Miguel Odhner (S) inkommit med en motion om utredning kring motorgård i Kärna. I motionen framförs önskemål om bättre och mera ordnad fritid för unga i Kärna av både unga och äldre personer. I motionen föreslås därför att det görs en utredning kring förutsättningarna för att ge ungdomarna en plats att bedriva sitt motorintresse på. Årsskiftet 2013/2014 lades motorgården i Ytterby ner, med anledning av lågt intresse för verksamheten till förmån för andra verksamheter, där vi kan skapa gemensamma mötesplatser och möta upp till våra ungdomars behov och önskemål om verksamhetsinriktning. Inom Trygga ungdomsmiljöer bygger vi upp och avvecklar verksamheter fortlöpande utifrån de behov som ungdomarna ger uttryck för. En motorgård i Kärna föreslås hanteras inom Trygga Ungdomsmiljöer fortlöpande verksamhetsutveckling. Förvaltningen föreslår att motionen avslås. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Svar på motion om utredning kring motorgård i Kärna Bilaga motion motorgård.pdf Yrkande Johan Holmberg (S): Motionen skall bifallas. Utredningen skall ha sin utgångspunkt i ungdomarnas behov men också omfatta lokala föreningars, eventuellt företags möjlighet att medverka till en meningsfull fritid för unga i Kärnaområdet. Anna Vedin (M): Motionen anses vara besvarad då förvaltningen arbetar i enlighet med motionen. Proposition Ordföranden ställer proposition på de två yrkanderna och finner att bildningsutskottet beslutar att anta Johan Holmbergs (S) yrkande. Omröstning begärs inte. Förslag till kommunfullmäktige Motionen bifalles. Expedieras till: Jonas Arngården, Helene Berghog För kännedom till: BILDNINGSUTSKOTTET Justeras sign

176 Tjänsteskrivelse 1(2) Handläggarens namn Helen Berghog Svar på motion om utredning kring motorgård i Kärna (Dnr KS2014/1676-4) Sammanfattning Hermansby Socialdemokratiska Förening har genom Miguel Odhner (S) inkommit med en motion om utredning kring motorgård i Kärna. I motionen framförs önskemål om bättre och mera ordnad fritid för unga i Kärna av både unga och äldre personer. Bakgrund Motorintresset är och har alltid varit stort bland ungdomar i Kärna. Detta märks både på vägar och andra platser som inte är avsedda för motorfordon och detta kan störa boende i Kärna och klagomål har framkommit med anledning av detta. I motionen föreslås därför att det görs en utredning kring förutsättningarna för att ge ungdomarna en plats att bedriva sitt motorintresse på. Bedömning Ungdomars olika intressen och behov varierar över tid. Inom enheten, Trygga ungdomsmiljöer, där man arbetar både främjande och förebyggande, ingår det i uppdraget att vara lyhörd för våra ungdomars olika behov och intresseinriktningar. Målet för Trygga ungdomsmiljöer är att det är verksamheten och ungdomarna som styr vilka verksamheter vi har. Detta fångas upp via våra fritidsgårdar, som har ett frekvent öppethållande, och i andra sammanhang eller via enkäter, där vi möter/söker svar från våra ungdomar. Årsskiftet 2013/2014 lades motorgården i Ytterby ner, med anledning av lågt intresse för verksamheten till förmån för andra verksamheter, där vi kan skapa gemensamma mötesplatser och möta upp till våra ungdomars behov och önskemål om verksamhetsinriktning. Inom Trygga ungdomsmiljöer bygger vi upp och avvecklar verksamheter fortlöpande utifrån de behov som ungdomarna ger uttryck för. En motorgård i Kärna föreslås hanteras i denna fortlöpande verksamhetsutveckling. Ekonomisk bedömning De verksamheter som byggs upp inom Trygga Ungdomsmiljöer sker inom gällande budget. Förslag till kommunfullmäktige Motionen avslås. ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

177 2(2) Helene Berghog Verksamhetschef Jonas Arngården Sektorchef Expedieras till: Jonas Arngården, Helene Berghog För kännedom till:

178

179 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 (1) 8/2015 Svar på Motion om utomhusbad i centrala Kungälv sommartid (Dnr KS2014/1707) I motion från Harriet Blomqvist (V)och Ingmar Thorson (V) så föreslås att förvaltningen skall inkomma med förslag på hur man kan underlätta för våra medborgare att bada på Fästningsholmen. I motionen så uttrycks en förfrågan från gamla, handikappade och billösa att kunna bada utomhus i Nordre älv. Alla vill inte bada i bassäng. Man hänvisar också till att Nordre älv idag är en ren och tjänlig älv att den lämpar sig för bad. Idag är det dock svårt att ta sig ner och upp i vattnet. Förvaltningen bedömning är att den östra sidan av Bohusbron, Holmgången, inte lämpar sig som badplats. Detta med anledning av att den platsen nyttjas som parkering samt brygga, främst för båtar. På den östra sidan av Fästningsholmen är älven inte tillgänglig på grund av den höga terrängen. Den västra sidan av Bohusbron, alltså sträckningen från Lillebron vid Fars Hatt och Bohusbron hela vägen västerut till Motorvägsbron så är det enligt Kungälvs Lokala Ordningsföreskrifter 16 förbjudet att bada då det är öppet vatten. Bedömningen är därför att någon utveckling enligt lagd motion inte är möjlig. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Svar på Motion om utomhusbad i centrala Kungälv sommartid Bilaga motion Bilaga Protokollsutdrag Protokollsutdrag - Motion om utomhusbad i Centrala Kungälv sommartid - Kommunstyrelsen Förslag till kommunfullmäktige Motionen avslås. Expedieras till: Kjell Persson/kultur och samhällsservice För kännedom till: Robert Hallman/Kultur och samhällsservice BILDNINGSUTSKOTTET Justeras sign

180 Tjänsteskrivelse 1(2) Handläggarens namn Kjell Persson Svar på Motion om utomhusbad i centrala Kungälv sommartid(dnr KS2014/1707-4) Sammanfattning I motion från Harriet Blomqvist (V)och Ingmar Thorson (V) så föreslås att förvaltningen skall inkomma med förslag på hur man kan underlätta för våra medborgare att bada på Fästningsholmen Bakgrund I motionen så uttrycks en förfrågan från gamla, handikappade och billösa att kunna bada utomhus i Nordre älv. Alla vill inte bada i bassäng. Man hänvisar också till att Nordre älv idag är en ren och tjänlig älv att den lämpar sig för bad. Idag är det dock svårt att ta sig ner och upp i vattnet. Enligt motionsställarna så har det en gång i tiden också funnits ett badhus på Fästningsholmen och detta skulle då innebära att man tar upp en gammal tradition. Verksamhetens bedömning Förvaltningen bedömning är att den östra sidan an Bohusbron, Holmgången, inte lämpar sig som badplats. Detta med anledning av att den platsen nyttjas som parkering samt brygga, främst för båtar i väntan på broöppning. På den östra sidan av Fästningsholmen är älven inte tillgänglig på grund av den höga terrängen. När det gäller den västra sidan av Bohusbron, alltså sträckningen från Lillebron vid Fars Hatt och Bohusbron hela vägen västerut till Motorvägsbron så är det enligt Kungälvs Lokala Ordningsföreskrifter 16 förbjudet att bada i öppet vatten. Bedömningen är därför att någon utveckling enligt lagd motion inte är möjlig. Ekonomisk bedömning Någon ekonomisk bedömning är ej gjord då motionsförslaget inte bedöms vara genomförbart. Förslag till beslut Motionen avslås Robert Hallman Sektorchef ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

181 2(2) Expedieras till: Kjell Persson/kultur och samhällsservice För kännedom till: Robert Hallman/Kultur och samhällsservice

182

183 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 (1) 9/2015 Svar på Motion om ökad tillgänglighet i Fontin under vinterhalvåret (Dnr KS2014/1720) I Motion från Benny Strandberg (KD) föreslås kommunfullmäktige besluta om att öka tillgängligheten i Fontin under vinterhalvåret genom att sanda alternativt grusa hela eller delar av området under den hala delen av året. Förvaltningen föreslår att motionen avslås med bedömningen att det inte är förenligt med det skidspår som för närvarande anläggs på befintlig plats under vinterhalvåret. Förslaget ryms för närvarande inte heller inom tilldelad budgetram. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Svar på Motion om ökad tillgänglighet i Fontin under vinterhalvåret Bilaga motion Bilaga Protokollsutdrag Protokollsutdrag - Motion om att öka tillgängligheten i Fontin under vinterhalvåret - Kommunstyrelsen Förslag till kommunfullmäktige Motionen avslås. Expedieras till: Kjell Persson/sektor kultur och samhällsservice För kännedom till: Robert Hallman/sektor kultur och samhällsservice Anteckning till protokollet lämnas av Anna Vedin (M). BILDNINGSUTSKOTTET Justeras sign

184

185 Tjänsteskrivelse 1(2) Handläggarens namn Kjell Persson Svar på motion om ökad tillgänglighet i Fontin under vinterhalvåret(dnr KS2014/1720-4) Sammanfattning I Motion från Benny Strandberg (Kd) föreslås kommunfullmäktige besluta om att öka tillgängligheten i Fontin under vinterhalvåret genom att sanda alternativt grusa hela eller delar av området under den hala delen av året. Förvaltningen föreslår att motionen avslås med bedömningen att det inte är förenligt med det skidspår som för närvarande anläggs på befintlig plats under vinterhalvåret. Förslaget ryms för närvarande inte heller inom tilldelad budgetram. Bakgrund I Motionen presenteras Fontinområdet som Kungälvs mest välbesökta naturområde med ca sexhundra till sjuhundra besökare per dag som nyttjar områdets stigsystem samt drygt hundra personer per dag som besöker motionscentralen genom att fika, eller nyttja omklädningsfaciliteterna. Totalt besöktes motionscentralen av trettioniotusen femhundra personer förra året. Verksamhetens bedömning Under vintersäsongen vinterväghålls idag parkeringsplatser, markområdet däromkring samt den upplysta slingan runt Svarte Mosse. Övriga slingor vinterhålls inte. Vid de tillfällen då det råder tillräckligt goda snö-och vinterförhållande görs skidspår på 2,5 kilometersslingan samt på Svarte Mosse (vid tillräcklig tjock is). Förvaltningens bedömning är att grusning eller sandning i befintliga spår inte går att kombinera med skidspår. Detta med anledning av att spårens bredd idag är endast drygt två meter. Eftersom spåren också går i varandra under långa sträckor så fungerar det inte heller inte att spåra en slinga och grusa en annan. Bedömningen är därför att det ena blir på bekostnad av det andra. Med den klimatsituation vi har idag så är bedömningen ändå att löpar och promenadspår har en större nyttjandegrad än vad skidspår har i Fontin. Om förvaltningen ska grusa eller sanda spåren i Fontin bör alternativa platser för skidspårning tas fram. Ekonomisk bedömning Förslaget från motionären ryms inte inom befintlig ekonomisk ram Förslag till beslut Motionen avslås ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

186 2(2) Robert Hallman Sektorchef Expedieras till: Kjell Persson/sektor kultur och samhällsservice För kännedom till: Robert Hallman/sektor kultur och samhällsservice

187

188 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 11 (16) 7/2015 Svar på motion om Housing first (Boende för missbrukare) (Dnr KS2014/579) Det föreligger en motion från socialdemokraterna via Mona-Britt Gillerstedt. Motionären vill uppmärksamma att det genom forskning blivit befäst att för att missbrukare skall kunna komma ifrån sitt missbruk är bostad en av förutsättningarna till detta. Housing first är ett begrepp som talas om idag. Att kämpa mot missbruk och samtidigt vara bostadslös är en kamp. I den kampen räcker det inte med tak över huvudet, vilket kan innebära att man flyttar emellan olika boenden. Det innebär ett stort lidande för den drabbade och en stor kostnad för samhället. Utifrån de utvärderingar som har gjorts av projekt med positiva resultat utifrån kopplingen boende/missbruk har det visat sig att en viktig förutsättning är att det handlar om egna kontrakt. Inom Arbetsliv och Stöd arbetar vi i dag utefter en modell som i delar kan liknas vid Housing First-modellen. Utifrån vår bogrupp arbetar vi med att lösa problematiken kring bostadslöshet och därtill hörande problem. Förutom de kategori- och referensboenden vi har inom vårt egna Boende för missbrukare, finns det därutöver möjlighet att erhålla så kallat socialt kontrakt med tillgång till 100-talet bostäder. Att vässa våra egna arbetsmetoder och att ha ett nära samarbete med såväl våra kommunala som privata fastighetsägare ser vi som en grunden för detta arbete. Vår samlade bedömning är att arbetet kring en Housing First-modell har påbörjats och är under utveckling. Motionen anses besvarad. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Svar på motion om Housing first (Boende för missbrukare) Bilaga Protokollsutdrag Bilaga Motion om Housing first.pdf Bilaga Anteckning till protokollet från KD KS pdf Protokollsutdrag - Motion om Housing first - Kommunstyrelsen Förslag till kommunstyrelsen Motionen anses besvarad. Expedieras till: För kännedom till: Utskottet ajournerar sig 16:00 16:10 SOCIALA UTSKOTTET Justeras sign

189 Tjänsteskrivelse 1(2) Handläggarens namn Helen Berghog Svar på motion om Housing first (Boende för missbrukare)(dnr KS2014/579-4) Sammanfattning Det föreligger en motion från socialdemokraterna via Mona-Britt Gillerstedt. Motionären vill uppmärksamma att det genom forskning blivit befäst att för att missbrukare skall kunna komma ifrån sitt missbruk är bostad en av förutsättningarna till detta. Bakgrund Housing first är ett begrepp som talas om idag. Att kämpa mot missbruk och samtidigt vara bostadslös är en kamp. I den kampen räcker det inte med tak över huvudet, vilket kan innebära att man flyttar emellan olika boenden. Det innebär ett stort lidande för den drabbade och en stor kostnad för samhället. I motionen föreslås att Kungälvs kommun erbjuder bostad till den som vill komma ifrån sitt missbruk, men inte lyckas p g a missbuk. Verksamhetens bedömning Vi pratar i dag om Housing First och menar då boende för olika kategorier av bostadslösa. Till bostadslöshet är det ofta även kopplat missbruk. Utifrån de utvärderingar som har gjorts av projekt med positiva resultat utifrån kopplingen boende/missbruk har det visat sig att en viktig förutsättning är att det handlar om egna kontrakt. Med förstahandskontrakt och med rätt stöd och hjälp har detta visat sig vara en framgångsfaktor och man har lyckas hjälpa även människor som har väldigt omfattande problematik. Inom Arbetsliv och Stöd arbetar vi i dag utefter en modell som i delar kan liknas vid Housing First-modellen. Utifrån vår bogrupp arbetar vi med att lösa problematiken kring bostadslöshet och därtill hörande problem. Förutom de kategori- och referensboenden vi har inom vårt egna Boende för missbrukare, finns det därutöver möjlighet att erhålla s k socialt kontrakt med tillgång till 100-talet bostäder. Detta arbete är under ständig utveckling, där vräkningsförebyggande arbete är en del i arbetsmetoderna och där vi ser en urtvecklingspotential kring en utveckling av mobila team som ytterligare stöd i detta arbete. Att vässa våra egna arbetsmetoder och att ha ett nära samarbete med såväl våra kommunala som privata fastighetsägare ser vi som en grunden för detta arbete. Vår samlade bedömning är att arbetet kring en Housing First-modell har påbörjats och är under utveckling. Ekonomisk bedömning I nuläget görs ingen särskild ekonomisk bedömning. ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

190 2(2) Förslag till kommunfullmäktige Motionen avslås. Helene Berghog verksamhetschef Jonas Arngården sektorchef Expedieras till: För kännedom till:

191

192 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 (1) 7/2015 Handlingsplan mot kränkande särbehandling Anmälan om kränkande särbehandling (Dnr KS2014/1689) Näringslivsutskottet beslutade den 25 november 2014 att återremittera förslag till Handlingsplan vid kränkande särbehandling och trakasserier för viss justering. Förvaltningen har justerat förslaget i enlighet med utskottets anvisning. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Handlingsplan mot kränkande särbehandling Anmälan om kränkande särbehandling Bilaga Handlingsplan vid kränkande särbehandling.doc.docx Yrkande Miguel Odhner (S): På sidan sju i faktaruta 3 punkt 2-3 ändras lydelsen gruppledare till ledare/gruppordförande. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på yrkandet och finner att personal- och näringslivsutskottet beslutar att anta yrkandet. Omröstning begärs inte. Förslag till kommunstyrelsen 1. Förslaget till omarbetad handlingsplan vid kränkande särbehandling och trakasserier godkänns att gälla från och med 1 mars På sidan sju 1 faktaruta 3 punkt 2-3 ändras lydelsen gruppledare till ledare/gruppordförande. Expedieras till: För kännedom till: PERSONAL-OCH NÄRINGSLIVSUTSKOTTET Justeras sign

193 Tjänsteskrivelse 1(2) Handläggarens namn Ulla-Britt Ek Handlingsplan mot kränkande särbehandling och trakasserier (Dnr KS2014/1689-8) Sammanfattning Näringslivsutskottet beslutade den 25 november 2014 att återremittera förslag till Handlingsplan vid kränkande särbehandling och trakasserier för viss justering. Förvaltningen har justerat förslaget i enlighet med utskottets anvisning. Bakgrund Under året har en dialog förts inom förvaltningen, inom de politiska organisationerna och mellan förvaltningen och de politiska organen om ansvar, roller och hantering av frågor som rör kränkningar, trakasserier och olämpligt/oetiskt uppträdande. Ett äldre regelverk, handlingsplan mot kränkande särbehandling från 2011 innefattar inte situationer som eventuellt kan uppstå inom de politiska organen eller mellan tjänstemän och förtroendevalda. Verksamhetens bedömning Ett omarbetat förslag, handlingsplan mot kränkande särbehandling och trakasserier från december 2014 tydliggör roller och ansvar. Den anger även vilka steg en hanterings- och utredningsprocess ska innehålla. Planen är framtagen med stöd av forskning inom området. Ekonomisk bedömning Förslaget medför inga direkta kostnader. Förslag till kommunstyrelsen Förslaget till omarbetad handlingsplan vid kränkande särbehandling och trakasserier godkänns att gälla från och med 1 mars Magnus Gyllestad Kommunchef Ulla-Britt Ek HR-chef ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

194 2(2) Expedieras till: För kännedom till:

195 0 HANDLINGSPLAN VID KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH TRAKASSERIER

196 1 Utgångspunkt Denna handlingsplan gäller för alla medarbetare, chefer och förtroendevalda i Kungälvs kommun. Arbetsgivaren har huvudansvaret för arbetsmiljön och ska förebygga, utreda och riskbedöma så att medarbetare inte utsätts för kränkande särbehandling eller trakasserier. Medarbetare har ansvar att anmäla om någon blir utsatt och vara aktiva i arbetsmiljöarbetet. Förtroendevalda skall ha ett gott bemötande gentemot kommunens medarbetare och har ansvar enligt handlingsplan vid kränkande särbehandling och trakasserier. Kungälvs kommun har nolltolerans mot all form av kränkande särbehandling. Chefen har en nyckelroll när det gäller att forma den kultur och de normer som skall gälla på arbetsplatsen. De bästa förutsättningarna för att uppnå god atmosfär och fungerande normer ges när chefen genom sitt eget beteende skapar en pålitlig grund för ömsesidig dialog, kommunikation och ärlig vilja till problemlösning. Roller och ansvar Medarbetare Har medansvar för att upptäcka och undanröja eventuella risker i arbetet och förebygga ohälsa Meddelar chef om kollega blir utsatt Bidrar till en god arbetsmiljö och är delaktig i problemlösande insatser Chef Har huvudansvar för den psykosociala arbetsmiljön Organiserar och planerar arbetet så att kränkande särbehandling förebyggs så långt som det är möjligt Ansvarar för att utreda eventuella kränkningar och vidta nödvändiga åtgärder skyndsamt Politisk organisation Har huvudansvar att kommunen följer Arbetsmiljölagen i alla sina delar Skall ha ett gott bemötande gentemot kommunens medarbetare Ansvarar för att utreda eventuella kränkningar och vidta nödvändiga åtgärder skyndsamt

197 2 Definition av kränkande särbehandling och trakasserier Begreppen kränkande särbehandling och trakasserier omfattar fysiskt, verbalt och icke-verbalt uppträdande. Det är den utsatte som avgör om beteendet är accepterat och välkommet eller kränkande och ovälkommet. Därför behöver det inte finnas ett uppsåt att kränka för att ett visst beteende ska betraktas som felaktigt. I Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter (AFS 1993:17) definieras kränkande särbehandling i arbetslivet som återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda medarbetare på ett kränkande sätt och som kan leda till att dessa ställs utanför arbetsplatsens gemenskap. I dagligt tal benämns dessa handlingar ofta som mobbing. Tillfälliga konflikter bör vanligtvis inte ses som kränkande särbehandling. Exempel på kränkande särbehandling är återkommande: förtal eller ryktesspridning undanhållande av information förolämpningar, hån eller ovänligt bemötande hot, förnedring eller trakasserier försvårande av arbetets utförande utfrysning I Diskrimineringslagen (2008:567) definieras trakasserier som ett uppförande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etniskt tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder (DiskrL 2008:567 1 kap 4 ). Uppträdandet behöver inte vara återkommande för att klassas som trakasserier. Exempel på trakasserier är, om de har samband med någon av diskrimineringsgrunderna: Nedsättande skämt eller jargong Förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar Osynliggörande eller undanhållande av information (försvårande av arbetets utförande) Hot och förnedring Sexuella trakasserier är ovälkommet uppträdande av sexuell natur eller som har samband med diskrimineringsgrunden kön. Det kan handla om ovälkommen beröring, sexuella anspelningar eller kommentarer om utseende samt förnedrande eller generaliserande bilder, mejl, sms, inlägg på sociala medier och liknande med anspelning på kön.

198 3 Förebyggande arbete Arbetsgivaren är skyldig att planera och organisera så att kränkande särbehandling och trakasserier så långt som möjligt förebyggs. Det innebär att du som chef aktivt ska arbeta för att skapa ett inkluderande och respektfullt klimat på arbetsplatsen. Det kan finnas olika anledningar till varför kränkande beteende förekommer på en arbetsplats. Det vanliga är att grundorsaken till problemen finns i strukturella och arbetsplatskulturella förhållanden och inte hos enskilda medarbetare. Därför är det viktigt med ett fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete och att chefer har kompetens inom området. Kungälvs kommun erbjuder regelbundet chefer utbildning. Faktorer som kan minska risken för kränkningar: Faktorer som kan öka risken för kränkningar: Främja likabehandling, uppmuntra oliktänkande och välkomnande normer Ständigt arbeta för fungerande medarbetarsamtal, APT och samverkansgrupper Ta tag i destruktiva konflikter och problem direkt Ge god introduktion till nyanställda Sträva efter att medarbetarnas kapacitet och kunskaper tas tillvara Informera om Kungälvs kommuns rutin gällande kränkande särbehandling samt om de påföljder detta kan medföra Göra medarbetarna delaktiga i de förebyggande åtgärderna mot kränkande särbehandling Respektera och beakta obalansen och beroendeställningen mellan förtroendevald och anställd Snäva normer och krav på likriktning Otydliga förväntningar, ansvarsroller och mål Återkommande omorganisationer där hänsyn inte tagits till arbetsmiljön Revirtänkande och konkurrens Dålig kommunikation och låg delaktighet Stark överrepresentation av ena könet Otydliga roller mellan förtroendevald och anställd Tecken som kan tyda på att kränkande särbehandling förekommer på arbetsplatsen Hos enskilda medarbetare: Samarbetssvårigheter i form av motvilja, likgiltighet etc. Hög stressnivå eller låg stresstolerans, posttraumatisk stress Fysisk och psykisk ohälsa exempelvis genom beroendeproblematik, sömnsvårigheter, ångest, oro, depression, isolering och försämrad självkänsla Självmordstankar eller självskadebeteende Hos arbetsgruppen: Minskad effektivitet och produktivitet Bristande förtroende för arbetsgivaren Samarbetsproblem Hög sjukfrånvaro och personalomsättning Låg tolerans mot påfrestningar Allmän känsla av osäkerhet och vantrivsel Sökande efter syndabockar

199 4 Utredningsprocess vid kränkande särbehandling eller trakasserier Ge stöd Utred Bedöm och kommunicera Åtgärda Följ upp Steg 1: Ge stöd och skyddande åtgärder Om du som chef uppmärksammas på att kränkande särbehandling eller trakasserier förekommer på arbetsplatsen är du skyldig att ta situationen på allvar och handla omedelbart. Stöd ska omgående ges till den som känner sig utsatt. Ta alltid kontakt med HR-enheten för att få råd om hur du bör gå vidare och hur utredningen ska göras. Arbetsgivaren måste direkt ta ställning till om skyddande/stoppande åtgärder bör vidtas innan den utredande fasen startas. Ofta kan det räcka med temporära och begränsade åtgärder som säkerställer att den som känner sig utsatt inte exponeras under pågående utredning. Frågor som bör ställas är: Hur allvarliga och omfattande är de påstådda kränkningarna? Hur stor är risken för ohälsa? Steg 2: Undersök fakta Kartlägg vad som hänt så snart som möjligt genom att samtala enskilt och konfidentiellt med de inblandade och eventuella vittnen. Samtalen ska präglas av respekt, öppenhet och ärlighet. Inför samtalet ska du informera medarbetaren om sin rätt att ha en facklig representant närvarande. Klargör att ingen deltar i kartläggningen anonymt. Alla inblandade har också rätt att ta del av kartläggningen. Under kartläggningen ska du som chef föra anteckningar om vad som sagts eller gjorts, av vem, hur och när. Dokumentationen ska innehålla förstahandsinformation, inte rykten, vara nedtecknade av dig och förvaras inlåst. Om den medarbetare som känner sig utsatt har gjort egna anteckningar så behåller medarbetaren dessa själv. De ska inte biläggas de anteckningar som du som chef eller arbetsledare ansvarar för. Som chef eller arbetsledare kan det vara svårt att förhålla sig objektivt till problemen. Tänk på att det alltid finns en inbyggd obalans och beroendeställning i relationen mellan medarbetare och chef/förtroendevald. Vid behov kan du söka stöd och hjälp hos HR-enheten och/eller hos företagshälsovården.

200 5 Vid särskilt allvarliga situationer kan det bli aktuellt att stänga av den medarbetare som uppges utsätta eller trakassera annan medarbetare. I dessa fall ska HR-enheten konsulteras. En bra hanterings- och utredningsprocess bör innehålla en konkret kartläggning av följande delar: 1. Den utsattes perspektiv och upplevelser. 2. Den eller de anklagades perspektiv och upplevelser. 3. Vittnens perspektiv och upplevelser. 4. Oberoende bevis såsom brev, e-post, protokoll, inspelningar, bilder eller liknande. Steg 3: Bedöm och kommunicera När kartläggningen av den konkreta situationen genomförts vägs allt material samman. En bedömning genomförs baserad på händelser som går att fastslå. Slutsatsen görs på basis av alla fakta i målet och denna slutsats kommuniceras sedan till alla inblandade parter. Steg 4: Vidta åtgärder Om slutsatsen är att kränkande särbehandling förekommit skall det tydligt klargöras för den som utsätter eller trakasserar annan medarbetare att beteendet upplevs som kränkande och omedelbart måste upphöra. Om kränkningarna trots detta fortsätter kan chef vidta kraftigare åtgärder, det vill säga skriftlig varning, omplacering eller slutligen uppsägning. I dessa fall ska chef först konsultera HR-enheten. Eventuella sanktioner ska alltid riktas mot den som kränker och inte mot den utsatte. Omplacering kan i vissa fall vara en lösning. Dokumentera vilka åtgärder som ska vidtas, när och av vem i en handlingsplan och förvara den inlåst. Erbjud inblandade medarbetare stöd från företagshälsovården. Det kan vara aktuellt att vidta åtgärder som berör hela gruppen och arbetsklimatet generellt, exempelvis seminarier, grupputveckling, spelregler i arbetsgruppen och andra förebyggande insatser. Gruppinsatser bör genomföras efter att utredningen är avslutad. Detta minskar risken för nya kränkningar. Steg 5: Riskbedöm organisationen I samband med arbetet att förhindra nya kränkningar, är det också viktigt att riskbedöma organisationen. Det innebär att du som chef ska undersöka om det finns faktorer i själva organisationen som riskerar ge upphov till att medarbetaren drabbas av kränkande

201 6 särbehandling. Det kan då till exempel handla om att medarbetare kanske har en roll som gör denne särskilt utsatt. Andra typiska organisatoriska frågor som kan påverka en specifik medarbetare är schemaläggning eller beslutsprocesser. Arbetsgivaren ska alltså kartlägga och åtgärda om det finns försvårande organisatoriska faktorer som kan påverka situationen för den utsatta medarbetaren. Steg 6: Gör uppföljning Det är mycket viktigt att följa upp de åtgärder som vidtagits för att försäkra sig om att kränkningarna har upphört. Detta bör göras genom uppföljningssamtal med de inblandade samt genom att vara extra uppmärksam på arbetsklimatet i gruppen Om uppföljningen visar att beteendet inte upphört ska nya åtgärder vidtas (enligt steg 2) och följas upp. Tänk på Gör ditt bästa för att den utsatte medarbetaren ska förbli i tjänst, till exempel genom att erbjuda stöd från företagshälsovården. Om medarbetaren trots detta blir sjukskriven ska du hålla tät kontakt och vara ett stöd. Rättsliga påföljder Vid kränkande särbehandling kan arbetsgivaren bli åtalad för arbetsmiljöbrott enligt Arbetsmiljölagen. Vid diskriminering kan arbetsgivaren bli anmäld för diskriminering om tillräckliga åtgärder inte vidtas för att stoppa trakasserier. Om kränkande beteende övergått till våld, hot om våld, övergrepp, hets mot folkgrupp eller andra brottsliga handlingar och någon väljer att polisanmäla blir det ett polisärende som handläggs enligt polismyndighetens rutiner. Chef ska då följa utvecklingen och medverka i utredningsarbetet men samtidigt fullfölja den interna, arbetsrättsliga hanteringen av situationen. Ett ärende om kränkande särbehandling eller diskriminering kan utgöra en allmän handling och begäras ut. Tänk då på att uppgifter i en allmän handling kan omfattas av sekretess och därför är det viktigt att du som chef själv för anteckningar. Ta inte emot medarbetarens egna anteckningar. Vid tveksamheter kan du rådgöra med HR-enheten

202 7 Vad ska du göra om du känner dig utsatt? Om du upplever att du blir behandlad på ett kränkande sätt av kollegor eller chef har du rätt att kräva att det ska upphöra. Börja med att säga ifrån till den som kränker. Ibland kan ett beteende vara kränkande även om avsikten inte varit att kränka. Därför är det viktigt att den som utsätter dig för kränkningarna får veta att det är ovälkommet och kan ändra sitt beteende. Be någon om stöd att göra det om det känns jobbigt För anteckningar om vad som har hänt eller sagts, av vem, när och hur det påverkade dig. Anteckningarna är ett stöd för dig när du pratar med din chef Berätta för din chef, gruppledare, chefens chef eller någon annan du har förtroende för, till exempel ditt fackliga ombud eller annan facklig representant Efter att chef fått kännedom kan du som upplever dig utsatt förvänta dig stöd, utredning och eventuella åtgärder Om du upplever dig kränkt eller trakasserad av din chef ta då kontakt med verksamhetschef eller sektorchef samt ditt fackliga ombud Om du blir sjuk som en följd av kränkande särbehandling i arbetslivet ska du göra en arbetsskadeanmälan. Prata med din chef och ditt fackliga ombud. Det är förbjudet att utsätta dig för repressalier om du anmäler kränkande särbehandling eller trakasserier Vad kan du som arbetskamrat göra för att hjälpa till? Ta ditt ansvar för arbetsmiljön på arbetsplatsen. Även om chefen har huvudansvaret för att förebygga och hantera kränkande beteende är det viktigt att alla hjälps åt för att skapa ett gott arbetsklimat Medverka inte till kränkande särbehandling eller sexuella trakasserier Du kan göra stor skillnad genom att aldrig acceptera en nedsättande jargong och markera tydligt mot kränkande beteende Bryt elakt spel Ställ upp för din arbetskamrat. Du kan hjälpa genom att vara en god lyssnare och stödja din arbetskamrat i att säga ifrån till den som kränker och berätta för en chef Agera inte utan medgivande från din arbetskamrat Vid kränkning/trakasserier mellan förtroendevald och medarbetare Kungälvs kommuns handlingsplan vid kränkande särbehandling och trakasserier gäller och händelse hanteras utifrån utredningsprocessen Medarbetarens chef och gruppordförande i förtroendevalds parti utreder enligt Kungälvs kommuns handlingsplan Gruppordförande i förtroendevalds parti agerar enligt Kungälvs kommuns handlingsplan Stödinsatser ska ges till inblandade Åtgärder ska vidtas om kränkning inte upphör

203 8 Råd och stöd Stöd ska ges utifrån att en medarbetare upplever sig utsatt och inte bara om det konstateras att det verkligen pågått riktiga kränkningar. Stöd ska ges omedelbart. SOS International Samtalsstöd för medarbetare Möjlighet att ringa dygnet runt Chefshandledning Tfn: Företagshälsovård Pe3 Råd och stöd till chefer i frågor kring hur de ska agera vid kränkande särbehandling Stöttning vid ärenden som rör kränkande särbehandling Individ- och gruppinsatser vid kränkande särbehandling Tfn: info@pe3.se Facklig organisation Medarbetarens fackliga ombud stödjer den som upplever sig utsatt för kränkande särbehandling eller trakasserier. Medarbetaren har också alltid möjlighet att ha med en facklig representant eller annan stödperson vid de möten som genomförs. Chef behöver informera om den möjligheten. Medarbetaren ansvarar själv för att kontakta sitt fackliga ombud.

204 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 6 (16) 4/2015 Slutrapportering gällande förebyggande projekt hedersrelaterat våld (Dnr KS2013/1399) godkände kommunstyrelsen projektansökan Kärleken är fri Stenungssund, Orust, Tjörn och Kungälv. Via beslut av Länsstyrelsen i Västra Götalands län beviljades kronor. Projektets slutfördes Slutredovisningen ska innefatta nämndprotokoll, där det framgår att den aktuella rapporten/redovisningen är godkänd av ansvarig nämnd. Den ekonomiska redovisningen ska även styrkas med ett utdrag ur huvudboken som visar kostnaderna i projektet. Förslag till beslut är att kommunstyrelsen godkänner projektets slutredovisning. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Slutrapportering gällande förebyggande projekt hedersrelaterat våld Bilaga huvudbok SPRT pdf Bilaga Slutrapport pdf Förslag till kommunstyrelsen Slutredovisningen för projektet Kärleken är fri godkänns. Expedieras till: För kännedom till: SOCIALA UTSKOTTET Justeras sign

205 Tjänsteskrivelse 1(2) Handläggarens namn Johan Sjöholm Slutrapportering gällande förebyggande projekt hedersrelaterat våld (Dnr KS2013/ ) Sammanfattning godkände kommunstyrelsen projektansökan Kärleken är fri Stenungsund, Orust, Tjörn och Kungälv. Via beslut av Länsstyrelsen i Västra Götalands län beviljades kronor. Projektets slutfördes Slutredovisningen ska innefatta nämndsprotokoll, där det framgår att den aktuella rapporten/redovisningen är godkänd av ansvarig nämnd. Den ekonomiska redovisningen ska även styrkas med ett utdrag ur huvudboken som visar kostnaderna i projektet. Förslag till beslut är att kommunstyrelsen godkänner projektets slutredovisning. Bakgrund Regeringen har sammanlagt avsatt 30 miljoner kronor för att främja och lämna stöd till insatser för att motverka hedersrelaterat våld och förtryck. Länsstyrelsen i Västra Götaland har avsatt 1,2 miljoner till utvecklingsmedel för att förebygga hedersrelaterat våld och förtryck samt att unga blir gifta mot sin vilja. Målet med projektet Kärleken är fri! i Kungälv, Stenungsund, Orust och Tjörn var att: - Via det beprövade materialet Kärleken är fri få ett redskap att arbeta hållbart med FN s barnkonvention. - Professionella och ideella aktörer utvecklar en gemensam värdegrund och kunskap om varandras uppdrag, samt utvecklar konkreta former kring samverkan. - Ungdomar får ökad kunskap om var råd och stöd finns. Verksamhetens bedömning I Kungälvs kommun inleddes projektet med bildande av ett nätverk bildades bestående av representanter från; Utförarenheten, Trygga Ungdomsmiljöer, centrala elevhälsan, representanter från Thorlidskolan, Ungdomsmottagningen, brottsförebyggare och Rädda Barnen. Sammankallade var utvecklingsledare folkhälsa. Syftet med nätverket var att skapa ett systematiskt arbete med utveckling av handlingsplaner/rutiner för akuta situationer och ärenden med hedersproblematik, samt implementera ett förebyggande arbetssätt mellan berörda aktörer. Via projektet har kunskap och erfarenheter skapats. Kring arbetet med handlingsplaner/rutiner har en metodhandbok kring heder processats fram. Via det regionala ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

206 2(2) kompetencentrat Dialoga och Länsstyrelsen har nätverket samt polisen deltagit i en samverkansutbildning. Nätverkets olika aktörer har dessutom inbjudits till kompetensutveckling kring HBTQ, heder samt förälder i det mångkulturella samhället. Vid årskurs 8 på Thorildskolan genomfördes en temavecka utifrån konceptet Kärleken är fri. Även Unga Dagen vid Mimers Hus berörde på olika sätt hedersproblematik. Utifrån folkhälsorådets verksamhetsplan 2015 är fokus att utvärdera Kärleken är fri. Med stöd av Rädda Barnen är detta arbete redan inlett och under våren 2015 presenteras slutresultaten. Viktiga utgångpunkter inför fortsättningen är att: - Formalisera en konstellation med uppdrag och mandat, som återkommande aktualisera frågan, utbyter information och genomför förebyggande insatser. - Fortsatt arbete med att implementera förebyggande arbete inom skola och socialtjänst. Prioriterat slutföra utvärdering av Kärleken är fri. - Skapa ett samarbete och samverkan kring eventuella utbildningsinsatser avseende hedersrelaterad problematik. Ekonomisk bedömning Via Länsstyrelsen beviljades Kungälvs kommun som projektägare kr. Beträffande den egna finansieringen innefattar den kr från respektive kommun. Resterande del av egna finansieringen ( kr) innefatta nerlagd arbetstid i projektet. Bifogat finns utdrag ur handboken. Förslag till beslut Godkänna slutredovisning Kärleken är fri. Maria Andersson Sektorschef Skola Jonas Arngården Sektorschef Skola Expedieras till: För kännedom till:

207

208

209

210

211

212

213

214

215

216

217

218

219

220

221 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 7 (16) 5/2015 Folkhälsorådets årsredovisning 2014 (Dnr KS2014/2426) Enligt folkhälsoavtalet ska folkhälsorådet i Kungälv inlämna en årsredovisning. Rådets uppdrag är att följa hälsoutvecklingen i Kungälvs kommun. Under 2014 har folkhälsorådet varit en stödjande funktion vid implementeringen av LUPP. Rapporten har kommunicerats direkt mot ungdomar, men även mot kommunens förvaltningar, politiska konstellationer och civilsamhället. Resultat från LUPP redovisades även i Välfärdsbokslutet. Utifrån det drogförebyggande perspektivet har en riktlinje kring drogfria ungdomsmiljöer processats fram. Initiativet kring Ren Träning har fortsatt. Idag finns en upparbetad samverkan med flera av kommunens motions- och träningsanläggningar. I samverkan med BVC och förskolan har personal utbildats i konceptet aktiva föräldramöten. Projektet föräldrastödjaren har avslutats, för att under kommande år implementeras i ordinarie verksamhet. Rådet har varit en stödjande funktion i Föreningslyftet, som i sker i samverkan med fritid, SISU och Göteborgs Fotbollsförbund. Inledda arbete i Ytterby IS ska ses som ett pilotarbete, där kunskap, erfarenhet och resultat ska spridas till kommunens övriga föreningsliv. Utifrån utmaningen goda levnadsvanor har folkhälsorådet initierat en aktivitetskalender kring fysisk aktivitet på recept. Hemsidan riktar sig både förskrivande personal och allmänhet. I mars 2014 beviljades kr från Socialstyrelsen för är att kvalitetssäkra arbetet kring våld i nära relationer i Kungälvs kommun. Under 2014 har arbetet kring kompetensutbildning och framtagande av rutiner inletts. Hösten 2013 beviljades Kungälvs kommun kr från Länsstyrelsen i Västra Götalands län för att förebygga insatser kring heder. Med stöd av projektet har metodhandbok kring heder processats fram. Vidare har en samverkansutbildning genomförts. Vid årskurs 8 på Thorildskolan arrangerades en temavecka utifrån konceptet Kärleken är fri. Under året har folkhälsorådet haft 2735 deltagare på olika utåtriktade arrangemang, bland yrkesverksamma har rådet haft 267 deltagare på olika former av kompetensutveckling. Bakgrund Folkhälsorådets arbete utgår från ett avtal mellan Kungälvs kommun och Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 (HSN 4). I avtalet är den gemensamma finansieringen reglerad. I rådet ingår förtroendevalda från Kungälvs kommun och hälso- och sjukvårdsnämnden samt tjänstemän från hälso- och sjukvårdskansliet och Kungälvs kommun. Folkhälsorådet är organisatoriskt knutet till kommunstyrelsen. Rådets uppdrag är att: aktivt medverka till arbetsformer utifrån ett helhetsperspektiv på hälsa upprätta en folkhälsoplan och revidera denna kontinuerligt ansvara för budget, verksamhetsplan och verksamhetsberättelse initiera hälsofrämjande och sjukdoms-/skadeförebyggande insatser leda, styra och följa upp tvärsektoriella folkhälsoinsatser SOCIALA UTSKOTTET Justeras sign

222 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 8 (16) skapa förutsättningar för finansiering och säkerställa resurser Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Folkhälsorådets årsredovisning 2014, Bilaga Årsredovisning 2014.pdf Förslag till kommunstyrelsen Årsredovisning Folkhälsorådet 2014 godkänns. Expedieras till: För kännedom till: SOCIALA UTSKOTTET Justeras sign

223 Tjänsteskrivelse 1(3) Handläggarens namn Johan Sjöholm Folkhälsorådets årsredovisning 2014 (Dnr KS2014/2426-1) Sammanfattning Enligt folkhälsoavtalet ska folkhälsorådet i Kungälv inlämna en årsredovisning. Rådets uppdrag är att följa hälsoutvecklingen i Kungälvs kommun. Under 2014 har folkhälsorådet varit en stödjande funktion vid implementeringen av LUPP. Rapporten har kommunicerats direkt mot ungdomar, men även mot kommunens förvaltningar, politiska konstellationer och civilsamhället. Resultat från LUPP redovisades även i Välfärdsbokslutet. Utifrån det drogförebyggande perspektivet har en riktlinje kring drogfria ungdomsmiljöer processats fram. Initiativet kring Ren Träning har fortsatt. Idag finns en upparbetad samverkan med flera av kommunens motions- och träningsanläggningar. I samverkan med BVC och förskolan har personal utbildats i konceptet aktiva föräldramöten. Projektet föräldrastödjaren har avslutats, för att under kommande år implementeras i ordinarie verksamhet. Rådet har varit en stödjande funktion i Föreningslyftet, som i sker i samverkan med fritid, SISU och Göteborgs Fotbollsförbund. Inledda arbete i Ytterby IS ska ses som ett pilotarbete, där kunskap, erfarenhet och resultat ska spridas till kommunens övriga föreningsliv. Utifrån utmaningen goda levnadsvanor har folkhälsorådet initierat en aktivitetskalender kring fysisk aktivitet på recept. Hemsidan riktar sig både förskrivande personal och allmänhet. I mars 2014 beviljades kr från Socialstyrelsen för är att kvalitetssäkra arbetet kring våld i nära relationer i Kungälvs kommun. Under 2014 har arbetet kring kompetensutbildning och framtagande av rutiner inletts. Hösten 2013 beviljades Kungälvs kommun kr från Länsstyrelsen i Västra Götalands län för att förebygga insatser kring heder. Med stöd av projektet har metodhandbok kring heder processats fram. Vidare har en samverkansutbildning genomförts. Vid årskurs 8 på Thorildskolan arrangerades en temavecka utifrån konceptet Kärleken är fri. Under året har folkhälsorådet haft 2735 deltagare på olika utåtriktade arrangemang, bland yrkesverksamma har rådet haft 267 deltagare på olika former av kompetensutveckling. Bakgrund Folkhälsorådets arbete utgår från ett avtal mellan Kungälvs kommun och Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 (HSN 4). I avtalet är den gemensamma finansieringen reglerad. I rådet ingår förtroendevalda från Kungälvs kommun och hälso- och sjukvårdsnämnden samt tjänstemän från hälso- och sjukvårdskansliet och Kungälvs kommun. Folkhälsorådet är organisatoriskt knutet till kommunstyrelsen. ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

224 2(3) Rådets uppdrag är att: aktivt medverka till arbetsformer utifrån ett helhetsperspektiv på hälsa upprätta en folkhälsoplan och revidera denna kontinuerligt ansvara för budget, verksamhetsplan och verksamhetsberättelse initiera hälsofrämjande och sjukdoms-/skadeförebyggande insatser leda, styra och följa upp tvärsektoriella folkhälsoinsatser skapa förutsättningar för finansiering och säkerställa resurser Verksamhetens bedömning Strategisk samverkansgrupp ska ses som kopplingen mellan folkhälsorådet och den operativa samverkan som sker via arbetsgrupperna. Strategisk samverkansgrupp består av chefer från Kungälvs kommun, polisen, primärvården, räddningstjänsten, försäkringskassan samt arbetsförmedlingen. Gruppen har i uppdrag att återkommande genomlysa samverkanstrukturen. Under 2014 har projektgrupper kring suicidprevention och LUPP(lokal uppföljning av ungdomspolitiken) avslutat sina uppdrag. Utifrån det skadeförebyggande arbetet har den s.k. KOTA gruppen bildats (kommunövergripande olycksförebyggande och trygghetsskapande arbetsgrupp). Beträffande våld i nära relationer har en styrgrupp bildats för att strategiskt driva processen framåt. Ekonomisk bedömning Parterna svarar gemensamt för finansiering av folkhälsoverksamheten enligt antagna avtal. Fördelningsprincipen mellan hälso- och sjukvårdsnämnden och kommunen för lokalt folkhälsoarbete är att vardera parten svarar för hälften av folkhälsans budget, inklusive utvecklingsledare folkhälsa och dess kringkostnader. År 2013 var budgeten kronor, vilken finansieras med kronor från hälso- och sjukvårdsnämnden och kronor från Kungälvs kommun. Resultatöverskott överförs till Förslag till beslut Årsredovisning Folkhälsorådet 2013 godkänns. Magnus Gyllestad Kommunchef Patrik Skog Enhetschef

225 3(3) Expedieras till: För kännedom till:

226 Folkhä lsorä det - Å rsredovisning 2014

227 Folkhälsorådet Årsredovisning 2014 Innehåll Sammanfattning... 3 Uppdrag Folkhälsorådet Kungälvs kommun... 4 Målinriktning... 4 Uppföljning Trygga och goda uppväxtvillkor... 6 Drogförebyggande... 6 Föräldrastöd... 7 LUPP... 7 Goda levnadsvanor... 8 Aktivitetskalender Fysisk aktivitet på recept (FAR)... 8 Mobiliserande insatser fysisk aktivitet... 8 Jämlika och jämställda livsvillkor... 9 Våld i nära relationer... 9 Förebyggande insatser heder - Kärleken är fri... 9 Hälsofrämjande nätverk Komarken Utåtriktade insatser Åldrande med livskvalité Arbetsgrupp äldres säkerhet och trygghet Utvecklat anhörigstöd Utveckling och strategiska insatser Genomlysning av samverkansstruktur Välfärdsbokslut Folkhälsorådets arbetsdagar Budget och volymtal Intäkter folkhälsobudget Utfall Utfall prioriterade områden Projekt folkhälsoområdet Volymtal Bilaga Folkhälsorådets ledamöter

228 Folkhälsorådet Årsredovisning 2014 Sammanfattning Enligt folkhälsoavtalet ska folkhälsorådet leda och följa upp tvärsektoriella processer kring folkhälsa och trygghet. Strategisk samverkansgrupp har i uppdrag att återkommande genomlysa samverkanstrukturen. Under 2014 har arbetsgrupper kring suicidprevention och LUPP(lokal uppföljning av ungdomspolitiken) avslutat sina uppdrag. Utifrån det skadeförebyggande arbetet har den s.k. KOTA gruppen bildats (kommunövergripande olycksförebyggande och trygghetsskapande arbetsgrupp). Beträffande våld i nära relationer har en styrgrupp bildats för att strategiskt driva processen framåt. Rådets uppdrag är även att följa hälsoutvecklingen i Kungälvs kommun. Under 2014 har folkhälsorådet varit en stödjande funktion vid implementeringen av LUPP. Rapporten har kommunicerats direkt mot ungdomar, men även mot kommunens förvaltningar, politiska konstellationer och civilsamhället. Resultat från LUPP redovisades även i Välfärdsbokslut Det tredje uppdraget är att initiera och utveckla hälsofrämjande samt förebyggande insatser. Utifrån det drogförebyggande perspektivet har en riktlinje kring drogfria ungdomsmiljöer processats fram. Initiativet kring Ren Träning har fortsatt. Idag finns en upparbetad samverkan med flera av kommunens motions- och träningsanläggningar. I samverkan med BVC och förskolan har personal utbildats i konceptet aktiva föräldramöten. Projektet föräldrastödjaren har avslutats och kommer under 2015 implementeras i ordinarie verksamhet. Rådet har varit en stödjande funktion i Föreningslyftet, som i sker i samverkan med fritid, SISU och Göteborgs Fotbollsförbund. Inledda arbete i Ytterby IS ska ses som ett pilotarbete, där kunskap, erfarenhet och resultat ska spridas till kommunens övriga föreningsliv. Utifrån utmaningen goda levnadsvanor har folkhälsorådet initierat en aktivitetskalender kring fysisk aktivitet på recept. Hemsidan riktar sig både till förskrivande personal och allmänhet. I mars 2014 beviljades kr från Socialstyrelsen för är att kvalitetssäkra arbetet kring våld i nära relationer i Kungälvs kommun. Under året har arbetet kring kompetensutbildning och framtagande av rutiner inletts. Hösten 2013 beviljades Kungälvs kommun kr från Länsstyrelsen i Västra Götalands län för att förebygga insatser kring hedersrelaterat våld. Med stöd av projektet har en samverkansutbildning genomförts och utifrån denna en metodhandbok tagits fram. Vid årskurs 8 på Thorildskolan arrangerades en temavecka utifrån Rädda Barnens upplägg Kärleken är fri. Under året har folkhälsorådet haft 2885 deltagare på olika utåtriktade arrangemang, bland yrkesverksamma har rådet haft 267 deltagare på olika former av kompetensutveckling. 3

229 Folkhälsorådet Årsredovisning 2014 Uppdrag Folkhälsorådet Kungälvs kommun Enligt folkhälsoavtalet är folkhälsorådet ett partsammansatt organ med ledamöter från såväl Hälsooch sjukvårdsnämnd 4 som Kungälvs kommun. Rådets uppdrag, som utgår från ett tydligt medborga- /befolkningsperspektiv, är att aktivera och engagera medborgarna, frivilliga krafter och olika samhällsaktörer i det förebyggande- och hälsofrämjande arbetet. En politisk antagen folkhälsoplan, som revideras kontinuerligt utgör grunden för det lokala folkhälsoarbetet. Rådets roll är att främja en god folkhälsa genom att: Följa hälsoutvecklingen bland kommunens invånare ut ett hälso- och trygghetsperspektiv Initiera hälsofrämjande samt förebyggande insatser Leda, styra och följa upp tvärsektoriella insatser Skapa förutsättningar för finansiering, säkerställa resurser Ansvar för budget, verksamhetsplan och verksamhetsberättelse Uppföljnings- och utvärderingsansvar utifrån ett befolknings- och samhällsinriktat perspektiv Aktivt medverka till arbetsformer som skapar ett helhetsperspektiv på hälsa och trygghet. Strategisk samverkansgrupp är koppling mellan folkhälsorådet och den operativa samverkan som sker via de tematiska arbetsgrupperna (se nedan). Gruppen består av strategiska chefer från Kungälvs kommun, Polisen, Primärvården, Bohusläns Räddningsförbund, Försäkringskassan samt Arbetsförmedlingen. Målinriktning Folkhälsorådets Verksamhetsplan 2014 ska harmoniera både med regionala- och kommunala måldokument. I Mål och Beställningsunderlag HSN 4 fastställs att: I samverkan med kommunerna förbättra den självuppskattade psykiska hälsan bland barn och ungdomar med 30 procentenheter från år 2011 fram till år

230 Folkhälsorådet Årsredovisning 2014 I samverkan med kommunerna medverka till attitydförändring till droger genom att motverka och stoppa nyrekrytering till missbruk. Minska barnfetman inom nämndområdet med 10 procentenheter från år 2011 fram till år Våld i nära relationer ska synliggöras och motverkas. Primärvårdens ansvar för folkhälsoarbetet ska tydliggöras. Två av kommunfullmäktiges strategiska mål i Kungälvs kommun är hållbar utveckling samt god och trygg livsmiljö. I Årsplan 2014 preciseras dessa strategiska mål av kommunstyrelsen. Flera av resultatmålen kan relateras till folkhälsa och trygghet som: Öka kunskapen hos våra barn, elever och ungdomar Andelen medborgare som känner sig trygga skall öka Andel medborgare som är nöjda med sin fritid skall öka Utveckla anhörigstödet inom omsorgerna Öka volontärverksamheten inom omsorgerna Uppföljning 2014 Som ett av Västra Götalandsregionens styrdokument antogs 2009 den folkhälsopolitiska policyn av regionfullmäktige. Folkhälsoplanen i Kungälvs kommun utgår från fyra av policyns totalt sex utmaningar: Trygga och goda uppväxtvillkor Goda levnadsvanor Jämlika och jämställda livsvillkor Åldrande med livskvalitet I kommande avsnitt redovisas en uppföljning av aktiviteter och insatser, som genomförts utifrån folkhälsoplanens fyra övergripande utmaningar och precisering i verksamhetsplan för

231 Folkhälsorådet Årsredovisning 2014 Trygga och goda uppväxtvillkor Drogförebyggande Folkhälsorådets drogförebyggande arbete kan beskrivas utifrån, mobiliserande och strategiskt. Två perspektiv som hela tiden samspelar med varandra. Utifrån ett strategiskt perspektiv har riktlinje kring tobak förankrats vid kommunens grundskolor. Via olika dialogmöten har riktlinjen följts upp av berörda professioner. Länsstyrelsens har återkopplat kring aktuell lagstiftning, dessutom har den lokala tillsynen informerat om sitt uppdrag. Våren fick den kommunövergripande arbetsgruppen i uppdrag, av verksamhetschefer i sektorerna Skola samt Arbetsliv och Stöd, att arbeta fram ett förslag till riktlinje drogfria ungdomsmiljöer. Våren 2015 kommer riktlinjen implementeras i ordinarie verksamhet. Det mobiliserande arbetet har skett på flera olika plan. Personal har erbjudits utbildning. I början av året arrangerades en utbildningskonferens i samverkan med övriga SOLTAK s kommuner. För att erhålla mer spetskompetens deltog representanter från den kommunövergripande drogförebyggande arbetsgruppen vid nationella konferensen Drogforum. Under 2014 har riktade satsningar initierats mot föräldrar. Vid föräldramöte i årskurs 8 på samtliga grundskolor, såväl kommunala som privata, har konceptet Våga fråga! Våga se! genomförts. I slutet av året inbjöds dessutom föräldrar och allmänheten till ett dialogmöte kring temat Kungälv tillsammans mot droger. Folkhälsoplan Trygga och goda uppväxtvillkor Föräldrastöd, drogförebyggande arbete ungdom, depressions- och suicidprevention, Unga Dag. Exempel på aktiviteter Verksamhetsplan 2014 Via den kommunövergripande arbetsgruppen Förälder i Kungälvs kommun samordna, implementera och följa upp föräldrastödet. Uppdatera handlingsplan kring drogpolicyfrågor. Initiera utvecklingsprocessen Ren Träning. Ytterligare ett centralt område i det mobiliserande arbetet har varit insatser mot föreningar. I samverkan med fritid och SISU inbjöds föreningarna under våren till en inspirationsdag, där syftet var att öka den generella kunskapen och medvetenheten kring värdegrund och droger. Syftet med projektet Ren Träning i Kungälv, där sju motions- och träningsanläggningar medverkar, är att öka medvetenheten om skadliga preparat och kunskapen om hälsosam träning. I början av året utbildades 38 ambassadörer, som har till uppgift att cirkulerar på gymmen och vara goda förebilder. I samverkan med Stiftelsen Sportfront har därefter olika utbildningsinsatser genomförts mot personal, ambassadörer och allmänhet. Teman för dessa utbildningar har varit anabola steroider, kosttillskott och energidrycker. Via en uppföljning har processen summerats. Fokus under 2015 är en gemensam handlingsplan vid motions- och träningsanläggningarna och fortsatta utbildningsinsatser. 6

232 Folkhälsorådet Årsredovisning 2014 Föräldrastöd I samband med nationella projektet Föräldrastöd A-Ö, som varade mellan , gjordes 176 telefonintervjuer. Utifrån denna omfattande kartläggning initierades olika konkreta insatser, som exempelvis föräldrastödstelefonen. Syftet var att skapa en telefon dit föräldrar kunde ringa i ett tidigt skede, dels för att få professionell rådgivning samt bli lotsade till aktuell instans. Från projektets start har telefonen årligen haft mellan samtal. Under 2014 har folkhälsorådet avslutat projektet. En lärdom av projektet är behovet av en plan för förankring och implementering. I samverkan med Rädda Barnen har personal från förskolan och BVC utbildats i förhållningssättet aktiva föräldramöten. Målet med utbildningen är att deltagarna ska få redskap att leda föräldramöten där föräldrar känner sig delaktiga. Totalt har 60 st. personal från förskolan och BVC deltagit. Utifrån utvärderingen kommer korrigeringar göras i upplägget inför I samverkan med aktörer från civilsamhället samt Mimers Kulturhus har olika föräldraföreläsningar genomförts. Speciellt nämnvärt är det lyckade initiativet med Sonia Sherefay, som berörde temat förälder i det mångkulturella Sverige. Utifrån ett mer strategiskt perspektiv har föräldrastödjande insatser i Kungälvs kommun kartlagts och olika samverkansprocesser genomlysts. Kartläggning kommer vara en grund för strategiskt arbetet under LUPP För att öka kunskapen kring ungdomars levnadsvanor och livsvillkor beslöts via Årsplan 2013 att Kungälvs kommun skulle delta i Ungdomsstyrelsens enkätundersökning LUPP. Enkäten genomfördes under höstterminen 2013 i årskurs 8 vid Kungälvs grundskolor samt bland eleverna som gick gymnasiets andra år vid Mimers Hus. I samband med publiceringen av resultaten i april 2014 skedde ett dialogmöte mellan politiker från kommunstyrelsen och ungdomar. Under hösten skedde en uppföljning vid ungdomsfullmäktige. Arbetsgruppen kring LUPP var även ansvarig för presentationer och förankring av LUPP i kommunens sektorer, förvaltningsledning samt olika politiska konstellationer som utskott, idrottsråd, idrottskonferens, beredningar, kommunstyrelse, kommunfullmäktige etc. Resultaten från LUPP integrerades även i Välfärdsbokslut Under 2015 fortsätter implementering av LUPP, som exempel kommer Kungälvs kommun delta i en FOU-cirkel kring inflytande och delaktighet. Föreningslyftet Ytterby IS Föreningslyftet är en satsning som Göteborgs Fotbollförbund tillsammans med sina medlemsföreningar, berörda kommuner och SISU Idrottsutbildarna gör för att stärka föreningslivet. Inledda arbete i Ytterby IS ska ses som ett pilotarbete, där kunskap, erfarenhet och resultat ska spridas till kommunens övriga föreningar. Konkret har föreningslyftet inneburit metodutveckling kring frågor som berör föräldrastöd, inflytande och kompetensutveckling. Processtödet från SISU och Göteborgs fotbollsförbund har även inneburit lärande exempel kring policyarbete och samverkan med skolan. Folkhälsorådet har under delfinansierat föreningsutvecklaren. Även under projektets 2015, projektet sista år, delfinansierar folkhälsorådet föreningsutvecklaren i Ytterby IS. 7

233 Folkhälsorådet Årsredovisning 2014 Hälsofrämjande skola Karebymodellen. I samverkan med sektor skola har metodutveckling initierats kring begreppet hälsofrämjande skola. Nyckelbegrepp för Karebymodellen är; synliggöra befintliga insatser, hållbarhet över tid, elevinflytande, processorienterat, förankrat bland personal och elever. Metoder och konkreta erfarenheter ska spridas till kommunens övriga skolor. Inledda pilotarbete fortsätter under Goda levnadsvanor Aktivitetskalender Fysisk aktivitet på recept (FAR) Med studenter från Sahlgrenska Akademin genomfördes en förstudie kring utvecklat arbete FAR. Utifrån förstudien avsatte Samordningsförbundet och Folkhälsoråden i kommunerna Kungälv, Ale, Stenungsund medel för att utveckla en aktivitetskalender som är: - stöd, för medicinskt föreskrivande personal, vid lotsning av patienter till lämplig form av fysisk aktivitet - stöd för patienter att på ett tillgängligt och pedagogiskt sätt finna funktionell form av fysisk aktivitet Den 31 mars 2015 avslutas projektet och hemsidan publiceras. För att formulera ett hållbart upplägg efter projektets slut sker för närvarande dialog med Samordningsförbundet och SIMBA 1. Mobiliserande insatser fysisk aktivitet För att mobilisera kring fysisk aktivitet inbjöds personal bland berörda aktörer till inspirationsföreläsning med forskaren Ingibjörg H Jonsdottir. Folkhälsorådet var en stödjande aktör till barntriathlon som arrangerades i samverkan med Kungälvs SS, Sportlife och IK Konghälla. Folkhälsorådet har även delfinansierat mobilitetskampanjen På egna ben. Folkhälsoplan Goda levnadsvanor Fysisk aktivitet, promenad- och cykelslingor, Friskvård- och Hälsodag Exempel Aktiviteter Verksamhetsplan 2014 fortsatt utvecklingsarbetet kring fysisk aktivitet på recept genomlysning utbudet av vandringsleder, motionsspår, cykeleder etc. I samverkan med fritid har kartläggningen kring kommunens vandringsleder och motionsspår presenterats vid folkhälsorådet. 1 SIMBA är en närvårdssamverkansorganisation för Den Nära Vården i mellersta Bohuslän och Ale. 8

234 Folkhälsorådet Årsredovisning 2014 Jämlika och jämställda livsvillkor Våld i nära relationer I mars 2014 beviljades kr från Socialstyrelsen för är att kvalitetssäkra arbetet kring våld i nära relationer i Kungälvs kommun. Via ansökan ska följande aktiviteter genomföras: - kartlägga befintlig kompetens samt formulera en plan för kompetensutveckling - initiera plan för kompetensutveckling - via riktlinjer och rutiner formulera en hållbar struktur kring samverkan, fokus är samverkan mellan myndighet och utförarverksamhet - introduktion av aktuella bedömningsinstrument - utveckla den kommunövergripande informationen/kommunikationen kring våld i nära relationer Fokus under våren 2014 var projektets organisering, där en styrgrupp bildades och en aktivitetsplan togs fram. Utifrån kompetensinventering genomfördes en basutbildning för personal inom sektor Arbetsliv och Stöd. För att säkerställa en långsiktighet har sektorn även utbildad egna utbildare. I januari 2015 planeras en utbildningsdag för sektorns chefer. Som ett led i ansökan har även omvärldsanalysen utvecklats. Kungälvs kommun har under 2014 deltagit aktivt i Dialogas och Länsstyrelsens olika nätverk. Folkhälsoplan Jämlika och jämställda livsvillkor Kvinnors och mäns hälsa, jämställdhet, våld i nära relationer, hedersrelaterat våld, integration, Kultur och Hälsodag, Psykiatrins dag Exempel Aktiviteter verksamhetsplan 2014 genomföra olika mötesplatser kring folkhälsa Initiera konceptet Kärleken är fri Förebyggande insatser heder - Kärleken är fri Hösten 2013 beviljades Kungälvs kommun kr från Länsstyrelsen i Västra Götalands län för förebygga insatser kring hedersrelaterat våld. Mål med projektet Kärleken är fri i Kungälv, Stenungssund, Orust och Tjörn var att: - Via det Rädda Barnens material Kärleken är fri få ett redskap att arbeta hållbart med FN s barnkonvention. - Professionella och ideella aktörer ska utveckla en gemensam värdegrund och kunskap om varandras uppdrag, samt utveckla konkreta former kring samverkan. - Ungdomar får ökad kunskap om var råd och stöd finns. I Kungälvs kommun bildades inledningsvis ett nätverk bestående av representanter från; Utförarenheten, Trygga Ungdomsmiljöer, Centrala elevhälsan, Thorlidskolan, Ungdomsmottagningen, brottsförebyggare och Rädda Barnen. Sammankallade var utvecklingsledare folkhälsa. Syftet med nätverket var att inleda ett systematiskt arbete med handlingsplaner/rutiner för akuta situationer och ärenden med hedersproblematik, samt implementera ett förebyggande arbetssätt. Via projektet har kunskap och erfarenheter skapats. Kring arbetet med handlingsplaner/rutiner har en metodhandbok tagits fram. Via det regionala kompetencentrat Dialoga och Länsstyrelsen 9

235 Folkhälsorådet Årsredovisning 2014 har nätverket tillsammans med polisen deltagit i en samverkansutbildning. Nätverkets olika aktörer har dessutom inbjudits till kompetensutveckling kring HBTQ och heder. Vid årskurs 8 på Thorildskolan genomfördes en temavecka utifrån konceptet Kärleken är fri. Även Unga Dagen vid Mimers Hus berörde på olika sätt hedersproblematik. Utifrån folkhälsorådets verksamhetsplan 2015 är fokus att utvärdera Kärleken är fri. Viktiga utgångpunkter inför fortsättningen är att: - Formalisera en konstellation med uppdrag och mandat, som återkommande aktualisera frågan, utbyter information och genomför förebyggande insatser. - Fortsatt arbete med att implementera förebyggande arbete inom skola och socialtjänst. Hälsofrämjande nätverk Komarken I samverkan med Trygga Ungdomsmiljöer och nätverket vid Komarken har olika hälsofrämjande insatser initierats, som livsstilsgrupp vid Nordmanna vårdcentral, träningsgrupper vid Friskis och Svettis och drogförebyggande föreläsningar. Inför 2015 planeras en omstart kring simskolor riktade mot kvinnor. Arbetsgruppen består av representanter från SFI, Trygga Ungdomsmiljöer, integrationssamordnare och nätverket vid Komarken. Utåtriktade insatser Under 2014 har rådet haft 2735 besökare olika utåtriktade arrangemang (folkhälsodagar, föräldramöten och olika föreläsningar). Extra glädjande är den samverkan som utvecklats med Mitt Mimers, där olika folkhälsoteman blivit en naturlig del av programutbudet. I samverkan med Kungälvs Posten har konceptet Mötesplats hälsa utvecklats. En gång per månad svarar olika representanter från hälso- och sjukvården på läsarfrågor. 10

236 Folkhälsorådet Årsredovisning 2014 Åldrande med livskvalité Arbetsgrupp äldres säkerhet och trygghet I samverkan med en rad olika aktörer har Kungälvs kommun under snart 15 år bedrivit ett aktivt skadeförebyggande arbete riktad mot seniorer i Kungälvs kommun. På flera sätt har kommunen varit banbrytande kring exempelvis budbärare och hemfixare. Unikt är även den konkreta samverkan som under åren utvecklats inom den egna organisationen, men även samarbetet med frivilliga organisationer. Under året har olika insatser genomförts kring frivilligverksamheten. Budbärare och hemfixare har exempelvis fått ökad kunskap kring aktuellt arbete i Kungälvs kommun. Som ett litet tack för sina insatser inbjöds kommunens frivilliga aktörer (Vän till vän, budbärare och hemfixare) till en sommarutflykt och en jullunch. Arbetsgruppen kring äldre och säkerhet arrangerade likt tidigare år en välbesökt och uppskattad Seniordag med Bodil Jönsson och Evy Palm som föreläsare. I år fanns bland utställarna studenter från Göteborgs universitets dietistutbildning, vilka bjöd på näringsrika mellanmål. Folkhälsoplan Åldrande med livsvkvalité Skadeförebyggande arbete äldresäkerhet, trygghet, Seniordag Exempel aktiviteter Verksamhetsplan 2014 Arrangera en dag kring äldres hälsa, säkerhet och trygghet Utveckla hemfixareoch budbärare verksamhet Utvecklat anhörigstöd Under 2014 gjordes en programförklaring kring utvecklat anhörigstöd i Kungälvs kommun. Syftet med utvecklat anhörigstöd i Kungälvs kommun är att stödja och underlätta anhörigas livssituation fysiskt, psykiskt och socialt och därmed förebygga ohälsa. Via utvecklat anhörigstöd är målet att utveckla en välkomnande - individanpassad, flexibel och obyråkratisk miljö som erbjuder rätt stöd i rätt tid och med hög kvalitet. I samverkan med kommunens anhörigstödjare skedde en rad olika konkreta initiativ under 2014, som exempelvis aktiviteter kring medberoende och nämnda aktiviteter (läs folkhälsodagar, budbärare, hemfixare etc.) Utveckling och strategiska insatser Sociala investeringar Socialinvesteringar är prioritet område i Kungälvs kommuns Årsplan för Vid folkhälsorådets möten har det skett återkommande fördjupningar kring sociala investeringar och återkopplingar kring det konkreta arbetet. Utvecklingsledare i folkhälsa ingår dessutom i arbetsgruppen kring sociala investeringar. 11

237 Folkhälsorådet Årsredovisning 2014 Genomlysning av samverkansstruktur Strategisk samverkansgrupp har i uppdrag att följa upp olika underliggande konstellationers uppdrag. Under 2014 har projektgrupper kring suicidprevention och LUPP avslutat sina uppdrag. Utifrån det skadeförebyggande arbetet har den s.k. KOTA gruppen bildats (kommunövergripande olycksförebyggande och trygghetsskapande arbetsgrupp). Beträffande våld i nära relationer har en styrgrupp bildats för att strategiskt driva processen framåt. Styrgruppen är ett strategiskt viktigt komplement till det mer operativa nätverket, som representeras av hälso-och sjukvården, kommunens sektorer, sjukhuset, kvinnojouren, polisen och ideella aktörer. Utifrån tvärprocessen föräldrastöd har en genomlysning gjorts kring befintliga grupper och gemensamma insatser. För att utveckla den interna samverkan har brottsförebyggare, säkerhet och folkhälsa initierat regelbundna summeringsmöte. Regelbunden återkoppling sker även med funktioner som arbetar med hållbar utveckling i Kungälvs kommun. Välfärdsbokslut 2013 Som underlag för strategiska diskussioner kring folkhälsa, ojämlik hälsa och social hållbarhet formuleras årligen ett välfärdsbokslut i Kungälvs kommun. Utifrån redovisning av bokslutets olika indikatorer är en övergripande slutsats att inkomst, yrke och utbildning har en avgörande betydelse kring den ojämlika hälsan. Välfärdsbokslutet presenterades vid kommunfullmäktige i juni. Med stöd av studenter från högskolan Väst genomfördes en summering av processen kring välfärdsbokslutet. Övergripande slutsatser från studenternas uppföljning var att bokslutet måste kommuniceras ut bättre till den politiska organisationen och förvaltningen, samt att bokslutet ännu tydligare ska integreras till kommunens ordinarie kvalitésystem. Under 2015 kommer välfärdsbokslutet integreras med framtagande av social översiktsplan i Kungälvs kommun. Folkhälsorådets arbetsdagar Enligt avtalet ska folkhälsorådet arrangera arbetsdagar, där olika samhällsaktörer bjuds in. Arbetsdagen i maj utgick från temat "vad är hälso-och sjukvårdens roll i folkhälsoarbetet?". Inriktningen på höstens arbetsdag var civilsamhällets roll i samhället. Budget och volymtal Parterna svarar gemensamt för finansiering av folkhälsoverksamheten enligt antagna avtal. Fördelningsprincipen mellan hälso- och sjukvårdsnämnden och kommunen för lokalt folkhälsoarbete är att vardera parten svarar för hälften av folkhälsans budget, inklusive utvecklingsledare folkhälsa och dess kringkostnader. År 2014 var budgeten tkr, vilken finansieras med 885 tkr från hälso- och sjukvårdsnämnden och 885 tkr från Kungälvs kommun. 12

238 Folkhälsorådet Årsredovisning 2014 Intäkter folkhälsobudget 2014 Intäkter överförda Övriga intäkter HSN Egen finansiering Totalt: Utfall Personalkostnader Övriga kostnader Totalt: Totalt resultatöverskott som överförs till 2015: Utfall prioriterade områden Trygga och goda uppväxtvillkor Goda Levnadsvanor Jämlika och jämställda livsvillkor Åldrande med livskvalté Projekt folkhälsoområdet Intäkt Utfall Netto Kärleken är fri Länsstyrelsen beviljat Fysisk aktivitet på recept (överförs till 2015) 13

239 Folkhälsorådet Årsredovisning 2014 Volymtal Antal deltagare utåtriktade arrangemang 2735 Antal deltagare intern utbildning 267 Bilaga Folkhälsorådets ledamöter Förtroendevalda Gun - Marie Daun (KD) Ordf. Kommunstyrelsen Fredrik Gullbrantz (S) Vice ordf. Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 Anders Holmensköld (M) Kommunstyrelsen Inger Rasmusson (FP) Kommunstyrelsen Mona Haugland (S) Kommunstyrelsen Mona - Britt Gillerstedt (S) Kommunstyrelsen Ann - Marie Zackrisson (M) Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 Tjänstemän Caroline Oskarsson tjänsteman Hälso- och sjukvårdskansliet Magnus Gyllestad kommunchef Robert Hallman sektorchef Åsa Löke folkhälsoutvecklare Johan Sjöholm utvecklingsledare folkhälsa Rådet har möjlighet att adjungera kommunens tjänstemän och organisationer vid behov. Rådet träffas sex gånger per år. 14

240 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 12 (16) 8/2015 Folkhälsorådets verksamhetsplan 2015 (Dnr KS2014/1012) Enligt folkhälsoavtalet ska Folkhälsorådet i Kungälvs kommun, utifrån HSN 4 och kommunens mål, formulera en årlig verksamhetsplan. Med stöd av folkhälsoplanen samt regionala- och kommunala inriktningsdokument prioriteras följande inför 2015: Utmaning 1. Trygga och goda uppväxtvillkor: Stödjandefunktion vid 1) utveckling och uppföljning av familjecentral 2) implementering av Föreningslyftet samt 3) aktivt arbete med riktlinje drogfria ungdomsmiljöer. Utmaning 2. Goda levnadsvanor: Slutföra inlett arbete kring aktivitetskalender Fysisk aktivitet på recept och initiera pilotarbete hälsofrämjande skola. Utmaning 3. Jämlika och jämställda livsvillkor: Stödjande funktion kring inlett utvecklings arbete våld i nära relationer och kvinnors hälsa. Utmaning 4. Åldrande med livskvalité: Stödjande funktion vid utvecklat anhörigstöd samt skapa forum för kunskapsspridning och erfarenhetsutbyte kring äldres hälsa. Ett av rådets uppdrag är att följa hälsoutvecklingen för kommunens invånare ur ett hälso- och trygghetsperspektiv. Detta sker via ett årligt välfärdsbokslut. Förslag på utveckling är att Välfärdsbokslut 2014: - Integreras tydligt med socialinvesteringsplan och framtagande av socialöversiktsanalys. - Innefattar en fördjupad sammanställning och analys över tid när det gäller skolhälsovårdens hälsosamtal. - Kompletteras med ett trygghetsområde, d.v.s. inkludera sammanställningar av SCB s nationella trygghetsundersökning, polisens lägesbeskrivningar samt SKL s öppna jämförelser. - Kompletteras med områden som berör social delaktighet och civilsamhällets roll i samhället. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Folkhälsorådets verksamhetsplan 2015, Bilaga Verksamhetsplan 2015.pdf Förslag till kommunstyrelsen Folkhälsorådets verksamhetsplan 2015 antecknas till protokollet. Expedieras till: För kännedom till: SOCIALA UTSKOTTET Justeras sign

241 Tjänsteskrivelse 1(2) Handläggarens namn Johan Sjöholm Folkhälsorådets Verksamhetsplan 2015 (Dnr KS2014/ ) Sammanfattning Enligt folkhälsoavtalet ska Folkhälsorådet i Kungälvs kommun, utifrån HSN 4 och kommunens mål, formulera en årlig verksamhetsplan. Med stöd av folkhälsoplanen samt regionala- och kommunala inriktningsdokument prioriteras följande inför 2015: Utmaning 1. Trygga och goda uppväxtvillkor: Stödjandefunktion vid 1) utveckling och uppföljning av familjecentral 2) implementering av Föreningslyftet samt 3) aktivt arbete med riktlinje drogfria ungdomsmiljöer. Utmaning 2. Goda levnadsvanor: Slutföra inlett arbete kring aktivitetskalender Fysisk aktivitet på recept och initiera pilotarbete hälsofrämjande skola. Utmaning 3. Jämlika och jämställda livsvillkor: Stödjande funktion kring inlett utvecklings arbete våld i nära relationer och kvinnors hälsa. Utmaning 4. Åldrande med livskvalité: Stödjande funktion vid utvecklat anhörigstöd samt skapa forum för kunskapsspridning och erfarenhetsutbyte kring äldres hälsa. Ett av rådets uppdrag är att följa hälsoutvecklingen för kommunens invånare ur ett hälso- och trygghetsperspektiv. Detta sker via ett årligt välfärdsbokslut. Förslag på utveckling är att Välfärdsbokslut 2014: - Integreras tydligt med socialinvesteringsplan och framtagande av socialöversiktsanalys. - Innefattar en fördjupad sammanställning och analys över tid när det gäller skolhälsovårdens hälsosamtal. - Kompletteras med ett trygghetsområde, d.v.s. inkludera sammanställningar av SCB s nationella trygghetsundersökning, polisens lägesbeskrivningar samt SKL s öppna jämförelser. - Kompletteras med områden som berör social delaktighet och civilsamhällets roll i samhället. Bakgrund Folkhälsorådet är organisatoriskt knutet till kommunstyrelsen. Rådets uppdrag är att: - aktivt medverka till arbetsformer utifrån ett helhetsperspektiv på hälsa - upprätta en folkhälsoplan och revidera denna kontinuerligt - ansvara för budget, verksamhetsplan och verksamhetsberättelse - initiera hälsofrämjande och sjukdoms-/skadeförebyggande insatser - leda, styra och följa upp tvärsektoriella folkhälsoinsatser ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA