3. Planeringsförutsättningar

Transkript

1 3. Planeringsförutsättningar 3a. Mellerud i regionen Melleruds kommun har ett strategiskt läge, mitt emellan Karlstad och Göteborg, bara tio mil från Halden och den expansiva Östfold/Oslo-regionen, samt med en lång Vänerkust. Kommunen ligger precis i utkanten av en annan expansiv region, Trestad. Mellerud har stor en stor arbetskraftsutpendling, framför allt till Trollhättan och Vänersborg. Arbetsförmedlingen har ett gemensamt kontor för Mellerud och Vänersborg. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Melleruds och Vänersborgs kommuner har ett gemensamt samordningsförbund, som arbetar med grupper som har svårt att hävda sig på arbetsmarknaden. Regionala utvecklingsinsatser för hela Västra Götalandsregionen handhas av Regionen. Melleruds kommun ingår i detta arbete. Melleruds kommun deltar i en rad samarbeten med andra kommuner. Mellerud ingår i Fyrbodals kommunalförbund. Där behandlas tillväxt- och infrastrukturfrågor för de 14 ingående kommunerna och där bedrivs samarbete inom gymnasieskola och kultur. Dalslandskommunernas kommunalförbund tar upp Dalslandsgemensamma och mellankommunala frågor. Inom ramen för förbundet finns väl utvecklade samarbeten kring socialtjänst, vuxenutbildning, telefonväxel och gemensamma upphandlingar. Likaså har fyra av Dalslandskommunerna en gemensam miljönämnd och förvaltning, samt ett turistbolag, Dalslands Turist AB, där även Åmål och Vänersborgs Dalslandsdel ingår. Socialtjänsterna i Dalsland samverkar i Utveckling Socialtjänst Dalsland där det finns förutsättningar att förbättra kvalitet och kostnadseffektivitet. Det sker bland annat med gemensam samordnare, alkoholhandläggare, personliga ombud och LSS-handläggare. Ansvar och ekonomi regleras i interkommunala avtal. Räddningstjänsten är organiserad inom NÄRF, Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund, där också Färgelanda, Trollhättan och Vänersborg ingår. Inom Leaderområdet Dalsland-Årjäng ges stöd till landsbygdsutveckling. Kommunen är delägare i Västtrafik AB och bidragsgivare till den stiftelse som äger Dalslands Kanal AB. Kommunen är också en av stiftarna av och bidragsgivare till den stiftelse som äger DVVJ (Dal Västra Värmlands Järnväg), liksom den stiftelse som äger Dalslands Konstmuseum. Vissa intressefrågor hanteras inom Småkom (de små kommunernas samverkan) och Via Lappia (en intresseförening för kommuner som ligger längs väg E45). Utveckling av järnvägen sker gemensamt med övriga berörda kommuner. Dalslands kanal, Vänerkusten och vattensystemet Ånimmen är av mellankommunalt intresse. Även Dalbergså tar emot vatten från grannkommuner och påverkas av åtgärder i dessa kommuner. Näs Sannar, en del av Melleruds Vänerkust. Kroppefjällsområdet är av gemensamt intresse för Mellerud, Vänersborg, Färgelanda och Bengtsfors. Vindkraftsutbyggnaden är av mellankommunalt intresse. Därför tar nu Dalslandskommunerna fram en gemensam vindkraftplan. Melleruds kommun har också många internationella kontakter. Fastare internationellt samarbete är etablerat med Orisaare på Ösel i Estland och St Agata Feltria i norra Italien. Samarbetet inom regionen och mellan kommunerna, både inom Dalsland och inom Fyrbodal, ökar ständigt. Inom Dalsland ökar antalet samverkansområden, framför allt genom att upphandlingar av olika stödsystem samordnas. Tillväxtfrågorna hanteras alltmer inom Fyrbodal, och det finns ett samarbetsprojekt med Vänersborgs kommun när det gäller biogas. Genom utbyggnad av järnvägen söderut, och förbättringar av E45 i båda dess Översiktsplan för Mellerud Antagen , Laga kraft

2 riktningar, kortas restider och växer området som är aktuellt för arbetspendling. Från statligt håll kommer propåer om ökat samarbete. I förslaget till ny gymnasieskola sägs exempelvis att det förutsätts en regional samverkan kring de föreslagna yrkesutbildningarna. Fortsatt utveckling av det Fyrbodals- och Dalslandsgemensamma arbetet kring näringslivsutveckling, tillväxtfrågor, samt inom övriga av kommunens ansvarsområden, till exempel utbildning och socialtjänst. Fortsatt förbättring av kommunikationerna, både vägar och järnvägar, samt tillgången till kollektivtrafik. Förbättring av E45 i båda riktningarna och av järnvägarna genom Dalsland, fortsatt utveckling av regionala och lokala tåg- och bussförbindelser samt fortsatt drift av DVVJ, Dal Västra Värmlands Järnväg. Fortsatt och utökad samverkan kring besöksnäringen, framför allt när det gäller nyttjandet av Vänern och Vänerstranden, samt Dalslands Kanal- och sjösystemet, men även kring vandringsoch cykelleder. Fortsatt utveckling av det internationella arbetet med inriktning på att etablera kontakter med fler länder. Bättre samordning mellan olika statliga myndigheter, så att sammanvägning av sektorsintressen och avstämning mot tidigare beslut, samt analys av ekonomiska och sociala konsekvenser, föregår alla beslut från statligt och regionalt håll. 3b. Befolkning och befolkningsutveckling Befolkningsutveckling i stort Tabeller och diagram till detta avsnitt finns i bilaga 3.1 Mellerud har en negativ befolkningsutveckling. Under de fyra senaste åren har kommunen i genomsnitt tappat drygt 90 invånare per år tappade kommunen 181 invånare. Under de senaste tio åren har kommunen varje år haft ett födelseunderskott på i genomsnitt 45 personer per år. När det gäller flyttning har kommunen under tre av dessa år haft ett flyttningsöverskott och övriga sju år ett underskott. Däremot har kommunen under flera av de senaste åren haft ett överskott vad det gäller invandring. Utvecklingen i olika kommundelar Under perioden ökade tätortsboendet, på bekostnad av landsbygden. Det var främst Mellerud och Dals Rostock som ökade. Därefter har även tätorterna minskat i befolkning. Den procentuella delen som bor i någon av tätorterna är dock tämligen konstant sett över de senaste 20 åren. Åldersstruktur Melleruds befolkningsstruktur skiljer sig från rikets på tre punkter. Mellerud har en markant lägre andel än riket i åldrarna 0-6 år och år, samt en högre andel i åldern 45+. Utbildningsnivå och förvärvsfrekvens Utbildningsnivån i Melleruds kommun är lägre än i riket. Kvinnorna i Mellerud har en högre utbildningsnivå än männen. I mars 2008 var 3 % av invånarna i ålder år öppet arbetslösa och ytterligare 1 % i olika former av arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Det är siffror som ligger i paritet med riket i övrigt. Vi ser den närmaste framtiden fortsatt flyttnings- och födelseunderskott, även om födelsesiffrorna har ökat något under de senaste åren. Antalet som är över 80 år fortsätter att öka. Utveckling av attraktiva boendemiljöer för att få fler att bosätta sig i Mellerud. Utvecklade pendlingsmöjligheter som möjliggör för fler som arbetar i andra kommuner att bo i Mellerud och vice versa. Förskolor och skolor av god kvalitet för att locka barnfamiljer till kommunen. Fler företagsetableringar. Utveckla vård och omsorg för att tillgodose fler som vistas eller bor i kommunen. Förbättra tillgängligheten i och till bostäder och i den offentliga miljön. Översiktsplan för Mellerud Antagen , Laga kraft

3 3c. Boende Merparten av kommunens befolkning bor i småhus. Flerfamiljshus finns i huvudsak i Melleruds tätort och i Åsensbruk. Det finns också en stor fritidshusbebyggelse, främst längst Vänerkusten. Under 2000-talet har ett antal hus och lägen- heter byggda för permanentboende sålts som fritidshus. Samtidigt har önskemålen om strandnära boende, både permanent och för fritidsändamål, ökat. Erbjuda många olika typer av boenden. Skapa attraktiva strandnära boenden. 3d. Arbets- och näringsliv (Besöksnäring behandlas i avsnitt 3e.) Näringslivet i Mellerud och arbetsmarknaden för Melleruds invånare är under omvandling. Det råder för närvarande osäkerhet om vad som kommer att hända i de tidigare brukslokalerna i Åsensbruk. Parallellt finns flera planerade stora byggprojekt, med investeringar på hundratals miljoner kronor, som kommer att skapa arbetstillfällen. Kommunen och näringslivet har tillsammans bildat den ekonomiska föreningen Mellerudsnavet. Föreningen, som för närvarande består av cirka 100 medlemmar, har i uppdrag att bistå företag i utvecklingen av lokala näringslivet. Detta sker i samarbete med kommunen, Fyrbodals kommunalförbund och andra aktörer. Samarbete i näringslivsfrågor sker i Dalslands Näringslivsgrupp, som består näringslivsföreträdarna för de fem Dalslandskommunerna I Svenskt Näringslivs årliga undersökningar av företagarklimatet i kommunerna gick Mellerud från plats 176 år 2006 till plats 167 år I Forum för småföretagsforskning företagsklimatindex, där man undersöker hur kommunernas företagsklimat är i förhållande till de förutsättningar kommunen själv inte kan påverka på kort sikt, placerade sig Mellerud 2008 på 16:e plats, mot 17:e plats året innan. Företag och arbete i Melleruds kommun SCB anger att Mellerud 2006 hade 533 egna företagare. 340 av dessa drev sitt företag själva, 121 sysselsatte, inklusive ägaren, 2-4 personer, 55 sysselsatte 5-9 personer och blott 17 fler än 10 personer. Inget privat företag i kommunen sysselsätter mer än 100 arbetstagare. De industriella företagen har i dagsläget en viss koncentration till Hassle industriområde i Melleruds tätort. Där finns bland annat Emballator (Melleruds Plast), Hellbergsdörrar och Daloc (säkerhetsdörrar), tre företag med sammanlagt cirka 150 anställda. På Västerråda/Sapphultsområdet finns bland annat Konsumentkemi, med ett fåtal anställda, och i Dals Rostock det verkstadstekniska företaget JOAB, med ett 50-tal anställda. Västerråda/Sapphult Det finns också flera företag inom byggbranschen, inklusive mark och entreprenad. Mellerud har ett högt handelsindex, med ett stort antal affärer med olika utbud, i huvudsak centrerade till centrala Mellerud. Den utan jämförelse största arbetsgivaren är kommunen, med närmare anställda. De gröna näringarna (jordbruk, skog, jakt och fiske) sysselsätter 6 % av Melleruds dagbefolkning, mot 2 % i riket totalt. Jordbruket finns företrädesvis på Dalboslätten, skogsbruket i västra och norra Mellerud. Tabell som visar fördelning av arbetstillfällen på branscher se bilaga 3.2 Mellerudsbornas förvärvsarbete Eftersom kommunens näringsliv erbjuder färre arbetsplatser än behovet för befolkningen är Mellerud en utpendlingskommun. SCB anger att kommunen 2006 hade personer som hade sitt arbete förlagt till kommunen, medan av de skrivna i kommunen hade anställning. Varje arbetsdag pendlade 559 in till kommunen för att arbeta, medan personer pendlade ut i samma syfte. Översiktsplan för Mellerud Antagen , Laga kraft

4 Merparten, cirka 90 %, pendlade till andra orter i Västra Götalands län, främst Trollhättan och Vänersborg. Tabell som visar inom vilka branscher Melleruds-borna arbetar se bilaga 3.3 Riksintresse Vänern omfattas av riksintresse för yrkesfiske. I Melleruds kommun finns för närvarande två yrkesfiskare, som båda har sin hemmahamn i Sunnanå. Den finansiella krisen under 2008 och 2009 har lett till svårigheter, framför allt för tillverkningsindustrin. Eftersom det är en sektor som är överrepresenterad i Mellerud jämfört med övriga riket innebär det att krisen slår än hårdare mot sysselsättningen för kommunens invånare. På kort sikt kommer det troligen att innebära en ökad arbetsutpendling. Därför är det av stor vikt att pendlingsmöjligheterna förbättras så att folk kan bo kvar i kommunen även om de har sitt arbete på annat håll. Tendensen inom jordbruket är sammanslagning till större enheter och diversifiering, där jordbrukare söker fler inkomstkällor. På längre sikt är det nödvändigt att förmå företag inom expansiva branscher att etablera sig i kommunen, och att stödja tillväxten hos det näringsliv som redan finns i kommunen. Parallellt har framför allt gymnasieskolan utökat sitt arbete med entreprenörskap och Ung Företagsamhet. Flera UF-företag från Dalstiernska gymnasiet har vunnit regionala priser för sitt arbete. Fortsatt arbete inom Mellerudsnavet, både för att hjälpa befintligt näringsliv att växa och för att locka nya företag till orten. Näringslivsorganisationen ska vara den naturliga samarbetsvägen mellan kommun och näringsliv. Förbättrat företagsklimat genom kortare beslutvägar och bra kontaktytor. Att företagare i kommunen känner att förtroendevalda och tjänstemän visar intresse för deras verksamhet. Utveckling av handeln och besöksnäringen. Fortsatt satsning på entreprenörskap inom både grundskolan och gymnasieskolan, med mål att få ungdomar att se sig som potentiella företagare. Nyttja närheten till Vänern för att öka kommunens attraktivitet och för att skapa nya arbetstillfällen. Förbättrad infrastruktur, både för att underlätta ut- och inpendling av arbetskraft, och transporter för företag i kommunen. Utveckla vuxenutbildningen i kommunen för att ge människor omskolning eller vidareutbildning för arbete inom expansiva branscher. Samverkan kring och med Högskolan Väst för att säkerställa tillgången på högutbildad arbetskraft i kommunen. Fortsatt utveckling av de gröna näringarna (jordbruk, skog och fiske) Framställning av förnybar energi, som vindkraft och biogas, och etablering av miljöåtervinningsföretag. Lokalisering av ny industri Primära områden för nya etableringar av industriföretag är Sapphult/Västerråda i nordvästra Melleruds tätort, samt före detta Arctic Paper i Åsensbruk. 3e. Besöksnäring Besöksnäringen i Mellerud är i huvudsak koncentrerad till sommarhalvåret. Dalslands Turist AB, där Melleruds kommun är delägare, har huvudansvaret för utvecklingen av besöksnäringen i Dalsland i stort. I dagsläget finns följande turistanläggningar: Hotell finns i centrala Mellerud, i Dals Rostock, vid Skålleruds kyrka, samt i Håverud. Vandrarhem finns i Håverud, i Dalskog och i Dals Rostock. Campingplatser finns längs Vänerkusten vid Vita Sannar och vid Dalsbergså, i Håverud, i Dalskog samt vid väg 166 mellan Mellerud och Dals Rostock. Stugby i Dalskog. Gästhamnar för småbåtar finns längs Vänerkusten i Sunnanå hamn och vid Dalbergså, och längs Dalslands kanal i Upperud och Håverud. Dessutom finns övernattningsmöjligheter kring vandringslederna med mera. Campingen vid Vita Sannar lockar besökare från hela Nordeuropa. Översiktsplan för Mellerud Antagen , Laga kraft

5 Det finns flera större årliga arrangemang som drar besökare till Mellerud. Som exempel kan nämnas Kanalyran, en av Sveriges äldsta stadsfester, samt Sunnamo marknad. Kommunen har flera kulturanläggningar, främst Kulturbruket på Dal, Dalslands konstmuseum och Nordiska Tomtemuseet, som regelbundet lockar besökare från när och fjärran. Likaså har släktforskningscentrat på Melleruds museum många användare från andra kommuner. Mellerud erbjuder bra möjligheter för turister som vill uppleva naturen. Fisket spelar en viktig roll, och trollingfisket i Vänern lockar många besökare. Under skidsäsongen passerar varje helg stora mängder bilar på Europaväg 45 genom Mellerud, på väg mellan södra Sverige, Danmark och kontinenten till skidorter i Värmland, Dalarna och Härjedalen. Under 2008 ökade antalet gästnätter på hotell, vandrarhem och i stugbyar i Mellerud med 13 %, till nätter. Norrmännen står i vår region för ungefär var sjätte turistnatt. Även inslaget av tyskar, danskar och holländare är betydande. Satsningen i Sunnanå hamn har lett till ökad omsättning för butikerna i centrala Mellerud. Privata entreprenörer har planer på utbyggnad kring golfbanan mellan Mellerud och Sunnanå, både bostäder och hotell, samt stugbyar i Livarbo och sydväst om Erve. Flera årliga arrangemang är under utveckling och kommer på sikt att kunna locka fler besökare till kommunen. Utveckling av naturturismen med utgångspunkt i den långa Vänerkusten, området runt Dalslands kanal, de många sjöarna och de orörda skogarna. Utveckling av de befintliga turistanläggningarna. Framtagande av strategi för utveckling av nya och befintliga småbåtshamnar. Utveckling av Sunnanåområdet till ett naturligt centrum för Vänerturismen. Ökade möjligheter till fritidsboende genom förtätning och komplettering vid de platser längs Vänerkusten som redan är bebyggda. Stugbyar med ekologiskt boende i skogsområdena i norra delen av kommunen. Fortsatt utveckling av större årliga evenemang för att locka fler kategorier av besökare att besöka Mellerud och för att sprida turismen över en större del av året. Att locka fler av de förbipasserande under vinterhalvåret att stanna till i Mellerud, för proviantering och/eller matpaus. 3f. Kommunikationer och infrastruktur Järnvägar Melleruds tätort ligger längs Vänerbanan, järnvägen mellan Göteborg och Kil/Karlstad. Från Mellerud går dagligen regionaltåg med sex dubbelturer varje dag till Göteborg och Karlstad, samt med färre avgångar per dag till bland annat Hallsberg, Västerås och Stockholm. Den genomgående godstrafiken här kommer att utökas, eftersom trafik kommer att föras över från Västra stambanan. Norgelänken, järnvägen mellan Göteborg och Oslo, går igenom kommunen, men tågen gör endast stopp i Öxnered och Ed. Det finns planer på regional trafik mellan Halden i Norge och Trollhättan/Göteborg, med uppehåll även i Bäckefors och Brålanda. Före detta Dalslands Västra Värmlands Järnväg, DVVJ, från Mellerud via Håverud vidare mot Bengtsfors/Årjäng, trafikeras sommartid i samordning med båttrafiken på Dalslands Kanal. På banan förekommer även godstrafik mellan Billingsfors och Mellerud. För lokala godstransporter finns dåligt underhållna spår från Melleruds station till industriområdet Hassle. Det finns idag inga slut- eller målpunkter för järnvägsgods i kommunen. Vid järnvägar gäller att det ska vara byggnadsfritt på ömse sidor 30 meter från spårmitt. Vägar Melleruds kommun genomkorsas av två större vägar, Europaväg 45 och väg 166. Båda är rekommenderade som primära transportvägar för farligt gods. Även väg 2221, mot Åsensbruk, har tunga transporter. För E45 råder byggnadsfritt avstånd på 50 meter från gränsen mot Vänersborg till Solberg, strax norr om Melleruds tätort. Därifrån till Åmålsgränsen är det byggnadsfria avståndet 30 meter. 30 meters byggnadsfritt avstånd gäller även för väg 166 samt delar Översiktsplan för Mellerud Antagen , Laga kraft

6 av väg För övriga allmänna vägar gäller byggnadsfritt avstånd på 12 meter. Trafiksäkerhetsåtgärder har vidtagits längs E 45 genom Melleruds tätort. Dels rondeller vid södra infarten och vid korsningen E45/ väg 166, dels begränsad rätt till vänstersvängar för trafik som kommer norrifrån. Busstrafik Västtrafik knyter med direkt busstrafik ihop tätorterna i Melleruds kommun, samt centrala Mellerud med samtliga angränsande tätorter. Anropsstyrd lokal linjetrafik finns till Bolstad, Grinstad, Järn, samt Myckleäng, Ör och Kroppefjälls fritidscenter. Privata långfärdsbussar erbjuder direktbuss till bland annat Göteborg, Karlstad, Borlänge och Falun. Skolskjutstrafiken för grundskoleeleverna körs idag helt åtskiljd från övrig kollektivtrafik. Cykelvägar Kommunen har under de senaste åren byggt ut cykelvägarna och det är idag möjligt att på separata cykelvägar ta sig från Dals Rostock, via centrala Mellerud, till Vita Sannar och Sunnanå. Idag finns inga planer på att i den närmaste framtiden ytterligare förstärka gång- och cykelvägnätet. Flyg Närmaste flygplats är Malöga (Trollhättans- Vänersborgs flygplats). Vissa av de så kallade hinderytor som sträcker sig från flygplatsen går in i Melleruds kommun. Detta innebär att kommunen vid projektering av höga hinder, till exempel vindkraftverk, måste samråda med flygplatsen. Telekommunikation Med några få undantag är i stort sett hela kommunen täckt av 3G, vilket innebär möjligheter till mobilt Internet, samt telefon. För ADSL/bredband via kabel är täckningen inte fullt lika god, men i samtliga tätorter finns möjlighet till detta. Telia håller för närvarande på att bygga ut ADSL-möjligheterna även på landsbygden. Riksintressen Europaväg 45 har av Vägverket benämnts som riksintresse. Riksintresset berör samtliga kommuner längs vägens sträckning. Utbyggnad av vägen till mötesfri 2+1-väg pågår norr om Melleruds tätort. Järnvägarna Göteborg-Karlstad och Göteborg-Oslo är förklarade som riksintressen. Beslutade förändringar Det finns markreservationer för nya sträckningar av E45 väster om centrala Mellerud och öster om Erikstad. Vägverket har inte med de nya förbifartslederna i sin gällande planering ( ), och har därför meddelat att de inte kan hävda reservaten. Kommunstyrelsen har dock beslutat att behålla dem i översiktsplanen för att möjliggöra en framtida omdragning av E45. Vägverket har aviserat intresse att för kommande planperiod förbättra vägen från Dykällan till Mellerud. Markkorridorerna framgår av Karta 1 För järnvägen finns en planerad utbyggnad till dubbelspår mellan Skälebol, där Norgelänken skiljs från Vänerbanan, och Öxnered, som kan komma att reducera restiden till Göteborg till under en timme. Hela sträckan Öxnered-Dals Rostock avsätts som järnvägsreservat för att möjliggöra utbyggnad till dubbelspår. Likaså reserveras mark vid Skälebol för att på sikt kunna anlägga ett triangelspår enligt nedan. Västtrafik AB har träffat överenskommelse med Värmlandstrafiken AB och SJ om utökad trafik med regionaltåg mellan Göteborg och Karlstad till 7-8 dubbelturer per dag med början preliminärt Med anledning av den planerade ökningen av godstrafik har Banverket visat intresse för att anlägga ett nytt triangelspår vid Skälebol med förbindelse från Norge norrut via Mellerud och Kil. Det diskuteras också att på lång sikt ge Norgelänken en ny sträckning, som innebär att den inte kommer att gå genom Dals Rostock. Även godstrafik på DVVJ diskuteras. Parallellt är en förstudie i Fyrbodals kommunalförbunds regi om en godsterminal vid Melleruds station på gång. Fortsatt förbättring av kommunikationerna, både vägar och järnvägar, samt tillgången till kollektivtrafik. (Se avsnitt 3a) Framtagande av strategi för kollektivtrafik. Samordning av linje- och skolskjutstrafik. Förbättring av tillfartsvägar från Vänerkusten till E45, med pendel- och samåkningsparkeringar vid busshållplatserna. Resecentrum i Melleruds tätort med förbättrade tillfarter. Fortsatt utbyggnad av gång- och cykelvägar. Översiktsplan för Mellerud Antagen , Laga kraft

7 3g. Energiförsörjning Kommunens vision är att det i Mellerud produceras minst lika mycket energi som det förbrukas. I energi- och klimatstrategin för kommunen som antogs 2006 anges ingen fossil energi ska användas i kommunala verksamheter år 2020, vare sig till uppvärmning eller transporter hade de senaste åren fem nya vindkraftverk tagits i drift, tre mindre vattenkraftverk effektiviserats eller byggts ut, ca 250 hushåll investerat i nya värmeanläggningar för biobränsle, ett hundratal bergvärmeanläggningar samt en ansenlig mängd luftvärmepumpar installerats I kommunen fanns då 28 kvm solfångaryta per invånare, mot 20 m 2 i riket. 13 % av den totala energikonsumtionen 2006 bestod av lokalt producerad förnyelsebar energi. Parallellt med översiktsplanen har kommunen tillsammans med övriga Dalslandskommuner utarbetat ett förslag till vindkraftsplan. I den pekas i första hand Dalboslätten, söder om Melleruds tätort, ut som lämpligt utbyggnadsområde för vindkraft. Även delar av norra Kroppefjäll, området strax väster om Erve, och ett område i södra delen av Kroppefjäll, nära Vänersborgsgränsen, kan bli aktuella för utbyggnad. Dessutom ska gårdsverk tillåtas i hela kommunen. Vindkraftverk som byggs i närheten av järnväg ska placeras minst vindkraftverkets höjd + 20 meter från spårmitt. Vid projektering av vindkraftverk med totalhöjd över 50 meter, inom 30 km från närmaste järnväg måste samråd genomföras med Banverket. Enligt Starkströmsföreskrifterna 1999:5 ska säkerhetsavståndet från byggnad till spänningsförande ledare vara minst 6 m från yttersta fasen för en 40 kv-ledning och minst 10 m om ledningen är på 130 kv. Myndigheterna rekommenderar allmänt en försiktigthetsprincip vid byggande i närheten av starkströmsledningar. Det finns i kommunen ett tiotal vattenkraftverk. De största finns i Håverud och Upperud, ett av mellanklass i Åsebro. Tre av de mindre kraftverken, Assarebyn, Krokfors och Vena, har byggts ut med så kallade LIPpengar. Vindkraften är i huvudsak lokaliserad till södra Dalboslätten. Idag finns 27 vindkraftverk uppsatta. De vindkraftverk som är i drift står för cirka 50 % av kommunens totala elförbrukning. Ytterligare 12 vindkraftverk har beviljats bygglov. Fjärrvärmeanläggningar finns i centrala Mellerud, i Åsensbruk och i Dals Rostock. Avloppsreningsverket i Sunnanå producerar rötgas som i huvudsak täcker det egna uppvärmningsbehovet. Genom kommunen går två större kraftledningar (400 kv). Båda går i nordsydlig riktning på ömse sidor Örsjön, men båda öster om Erve. Tre bensinstationer i centrala Mellerud har etanoltankar. Det finns ännu ingen bensinstation i kommunen som erbjuder tankning av biogas. Riksintressen De två stora kraftledningarna är av riksintresse. Kraftledning strax öster om sjön Erve. Energimyndigheten beslutade i maj 2008 vilka områden som är av riksintresse för vindbruk. Inget område i Mellerud omfattas av beslutet. Karta 3.1 visar kraftledningarnas dragning. Det finns starka önskemål om utbyggnad av vindkraften. Ytterligare 17 vindkraftverk är under planering. Enligt ny lag om vindkraft kommer det inte längre att behövas bygglov för att bygga enstaka nya vindkraftverk. Tillstånd för vindkraftparker söks hos länsstyrelsen. I vissa fall räcker det dock med en anmälan till kommunen. Det finns planer på att ersätta befintligt fjärrvärmekraftverk i Dals Rostock och då placera det så att det ska kunna betjäna också Karolinerskolan och hushåll på orten. Kommunen är delaktig i ett biogasprojekt tillsammans med Vänersborgs kommun. I projektet kommer gårdar på Dalboslätten att producera rågas som leds till Brålanda för uppgradering till fordonsgas. Utbyggnad av vindkraften Fortsatt effektivisering av befintliga värmesystem. Utbyggnad av fjärrvärme/närvärmecentraler, solvärme och solceller. Byggnad av biogasanläggningar, både för produktion av biogas och biogastappställe. Översiktsplan för Mellerud Antagen , Laga kraft

8 3h. Vatten, avlopp och renhållning EU har antagit ramdirektiv för vatten. Genomförandet av direktivet ligger på centrala statliga myndigheter och vattenmyndigheter, ett för varje vattendistrikt i landet. Mellerud tillhör Västerhavets vattendistrikt. Vattenmyndigheten har arbetat fram ett omfattande åtgärdsprogram för vattenvård för det grundvatten och ytvatten som finns i bland annat Melleruds kommun. Mellerud har i princip ställt sig bakom åtgärdsprogrammet. De sju punkter i åtgärdsprogrammet som riktar sig till kommunerna återfinns i bilaga 3.3. Vattenfrågan behandlas också i naturvårdsprogrammet och det kommande miljöhandlingsprogrammet. Vatten Vattenförekomster Vattenmyndigheten fastställde miljökvalitetsnormer för alla vattenförekomster i regionen. I Mellerud finns tre avrinningsområden, med vardera ett antal vattenförekomster, identifierade. Dalbergsån-Holmsån Den ekologiska statusen i detta område skiftar, från på några ställen god till vanligen måttlig och på vissa ställen otillfredsställande. Bristerna beror i huvudsak på övergödning. Den kemiska ytvattenstatusen i området är god. Upperudsälven Både ekologisk status och kemisk ytvattenstatus i området är god. Vänern Både ekologisk status och kemisk ytvattenstatus i området är god. De fastställda miljökvalitetsnormerna säger att samtliga vatten i kommunen ska ha god ekologisk status år 2015, och god kemisk ytvattenstatus år Kommunen arbetar för att uppnå detta. Detaljerad beskrivning av varje sjö och vattendrag, och deras status, finns i naturvårdsprogrammets bilaga 2, Naturdatabank. Se även karta 3.3 Vattenskyddsområden Det finns fyra fastställda vattenskyddsområden i kommunen: Vita Sannar (vattendom 1979) Sverkersbyn (1996) Dalskog (1996) Anolfsbyn (1972) Den sistnämnda är tagen ur drift på grund av dålig vattenkvalitet, men ska behållas som skyddsområde. Skyddsområdet vid Vita Sannar behöver skyltas. Vita Sannars vattenverk Vita Sannar är ett ytvattenverk som tar sitt vatten från Vänern. Vattenverket betjänar Melleruds tätort samt området söder om Mellerud och öster om E45. Landsbygdsområdet betjänas i huvudsak genom Grinstad vatten, som har cirka 600 abonnenter anslutna till sitt nät. Vattenverket har god kapacitet och kommer att klara av att betjäna eventuell nybebyggelse inom sitt område. Vita Sannars vattenverk fungerar som reservvattenverk för Sverkersbyns vattenverk. Vattenverket kommer att renoveras invändigt och kemikaliebyten kommer att ske för att driftoptimera processen. Skyddsområdet för ytvattentäkten kommer att uppdateras till moderna krav. Skyddet av anläggningen kommer att förbättras. Sverkersbyns vattenverk Sverkersbyn är ett ytvattenverk som tar vattnet från sjön Näsölen. Det är kommunens äldsta vattenverk, byggt 1937, och betjänar idag Dals Rostock, Bränna, Åsensbruk, Håverud och delar av Melleruds tätort. Nyligen har vattenverket bytt kemikalier för att säkerställa kvaliteten på dricksvattnet. Sverkersbyns vattenverk fungerar som reservvattenverk för Vita Sannars vattenverk. Vattenverket har god kapacitet och kommer att klara av att betjäna eventuell nybebyggelse inom sitt område. Vattenverket kommer att renoveras invändigt och kemikaliebyten kommer att ske för att driftoptimera processen. Skyddsområdet för ytvattentäkten kommer att uppdateras till moderna krav. Skyddet av anläggningen kommer att förbättras. Dalskogs vattenverk Dalskog är ett grundvattenverk. Vattnet pumpas till en reservoar i vattenverket, därifrån direkt ut på ledningsnätet. Vattnet håller så god kvalitet att det inte behöver renas eller desinficeras. Vattenverket betjänar Dalskog samt Dalskogs Källa, som tappar vattnet på flaskor för vidareförsäljning. Dalskogs vattenverk har god kapacitet och kommer att klara av att betjäna eventuell nybebyggelse inom sitt område. Skyddsområdet för grundvattentäkten kommer att uppdateras till moderna krav. Skyddet av anläggningen kommer att förbättras. Översiktsplan för Mellerud Antagen , Laga kraft

9 Reservvattenverk Kommunen har tre reservvattenverk med placering i Dals Rostock, Åsensbruk och Anolfsbyn. De tre reservvattenverken ska ha nya skyddsområden år 2010 och processutrustningen i verken ska moderniseras. Ledningsnätet Vattenledningarna är på sina håll mycket dåliga. Åtgärder med att laga och byta ut ledningar pågår. Kontinuerligt mäts VA-nätet in digitalt för att säkra det ledningssystem vi har idag. För att säkerställa vattenförsörjningen på lång sikt och vid krissituationer bör reservvattenfrågan utredas. Ej anslutna områden Köpmannebro och Snäcke samt landsbygdsområden saknar idag kommunalt vatten. Avlopp Sunnanå avloppsreningsverk Sunnanå betjänar Dals Rostock och Melleruds tätort. Reningsverket producerar rötgas som i stort sett täcker verkets eget behov av uppvärmning. En oljepanna används vid toppbelastningar och fungerar som reservvärme. Slammet från verkets reningsprocesser används som sluttäckningsmaterial på Melleruds avfallstippar. Kommunen planerar att bygga om avloppsreningsverken i Erikstad och Åsebro till pumpstationer och att avloppsvattnet pumpas till Sunnanå för rening. Även när åtgärden är genomförd kommer det att finnas överkapacitet i Sunnanå som kan klara av eventuell nybebyggelse i det område verket betjänar. Åsensbruk avloppsreningsverk Åsensbruk betjänar Bränna, Åsensbruk och Håverud. Verket har överkapacitet och skulle kunna ta emot avloppsvatten från till exempel Köpmannebro, men detta kräver nya ledningsdragningar. Dalskog avloppsreningsverk Verket servar Dalskog. Det har nyligen moderniserats med ny mekanisk rening för att säkerställa driften. Verket har en viss överkapacitet. Ledningsnätet Sanering av avloppsledningsnätet pågår för att minska inläckage vilket ger färre källaröversvämningar och bräddningar i framtiden. Ej anslutna områden Köpmannebro och Snäcke, stora delar av Dalboslätten samt merparten av landsbygdsområdena i norra och västra Mellerud saknar idag kommunalt avlopp. Det innebär att antalet enskilda avloppsanläggningar i kommunen är stort, vilket innebär en betydande miljöpåverkan. Dalslands miljökontor ställer idag differentierade krav på enskilda avlopp grundat på fastställd ekologisk vattenstatus i det område avloppet ligger. Inom områden med samlad bebyggelse bör avloppsfrågan därför i första hand lösas genom anslutning till gemensam anläggning. Kommunen har initierat en ny utredning om avloppsfrågan i Köpmannebro. Avfallshantering I Melleruds kommun finns sju kompletta återvinningsstationer för inlämning av förpackningar och tidningar. Fyra av anläggningarna finns i Melleruds tätort, en i vardera Grinstad, Dals Rostock och Åsensbruk. Hushållens övriga avfall sorteras i gröna och röda plastpåsar. Avfallet transporteras till Heljestorps avfallsanläggning, Vänersborg. Anläggningen drivs av RagnSells. Innehållet i de gröna påsarna blir till biogas genom rötning. De röda påsarna går till förbränning. Hunnebyns avfallstation används för deponi av inert avfall (grus och sten), samt som återvinningscentral, omlastningsstation av grovavfall och miljöstation för lämning av farligt avfall. Den tidigare deponin vid avfallsstationen håller på att sluttäckas. Sluttäckningen ska vara klar år Information om avfallshanteringen finns med i den kommunala almanacka som varje år delas ut till samtliga hushåll i kommunen. Informationen finns även på kommunens hemsida. Det finns i kommunen behov av att skapa muddertippningsplatser. Vattenförbrukningen minskar för närvarande. Avfallsdeponi ersätts alltmer av återvinning. Framtagande av vattenförsörjningsplan. Ansluta fler hushåll till det kommunala avloppsnätet Skapa muddertippningsplatser. Anläggande av fler våtmarker för att motverka närsaltläckage. Översiktsplan för Mellerud Antagen , Laga kraft