Utveckling av ryttartalanger

Transkript

1 Utveckling av ryttartalanger En studie av NIU ridsports talangutveckling Frida Karlsson Idrottsvetenskapligt examensarbete (2IV31E) 15 högskolepoäng Datum: Handledare: Marie Hedberg Examinator: Katarina Schenker

2 Abstract Studien har som grund den nya gymnasiereformen som tagit fart och medfört att svenska ridgymnasier har utvecklats. Då det tidigare riksidrottsgymnasiet inte längre kommer att drivas, har svenska ridsportförbundet valt att satsa på NIU, nationellt godkända utbildningar. Utbildningsmålet är att ryttarna ska kunna befinna sig på nationell elit vid gymnasiets slut. Syftet med studien var att undersöka hur ridsportens elva nationellt godkända utbildningar ser på begreppet talang, samt vilken roll hästmaterialet har i en ryttares talangutveckling. Skolornas tankar och åsikter presenteras kring NIU:s upplägg, uttagningsprocesserna, samt ryttartalang och att vad som krävs för att bli elitryttare. Studien tar stöd i teoretiska begrepp så som talang och talangutveckling där bl. a Fahlströms studier använts i analysen av skolornas arbete med att välja ut elever vid uttagningsprocessen samt vidare utveckling mot att bli elitryttare. Resultatet visar att skolorna har en gemensam syn på vad en ryttartalang är då det finns såväl fysiska som psykiska aspekter som spelar in. Hästens påverkan samt vad som krävs för att bli elitryttare har visat sig vara två delar som hänger samman. Framförallt då hästen spelar stor roll i elitsatsningen. Det har även blivit märkbart att skolornas verksamheter ser olika ut. Sidor: 60 Nyckelord: ridsport, talangutveckling, talangidentifiering, NIU. 4

3 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Ridsport och talang Svenska Idrottsgymnasier Idrottsgymnasiernas framväxt Idrottsgymnasiernas utformning Den nya gymnasiereformen Ridsporten och NIU Syfte Frågeställning Tidigare forskning Ryttare och häst Talang Teoretiska begrepp Talang Talangidentifiering Talangutveckling Miljöns roll vid talangutveckling Deliberate practice Coachens betydelse Mentalitet och drivkraft Metod Forskningsstrategi Undersökningsdesign Semi- strukturerade intervjuer Genomförande Urval Bortfall Reliabilitet och validitet Forskningsetik Resultat Skolornas upplägg kring NIU Teoretiskt och praktiskt upplägg vid NIU Stöd vid träning och tävling av instruktör och coach Uttagningsprocesserna Uttagningsprocessens utformning Uttagning via ridprov och intervju Ryttartalang Vad är en ryttartalang? Hästens roll Eftertraktade egenskaper hos ryttarna på NIU Att bli elitryttare Betydelsefulla komponenter Analys På vilket sätt avgör tränare/ ansvariga vid uttagningsprocesserna vilka ryttare som är talanger? Fysiska aspekter Psykologiska aspekter Hur kan hästen påverka en ryttares benämning som talang? Vad krävs för att bli en elitryttare? Träning i kvantitet och med kvalitét Utvecklande miljöer för ryttare... 50

4 8.3.3 Vilja, arbetsmoral och mentalitet Kärlek till sporten Sammanfattande modell Diskussion Bibliografi Bilaga Bilaga

5 Förord Denna studie har för min del varit väldigt intressant och lärorik. Jag har fått möjligheten till att intervjua och prata med människor som sitter inne med mycket kunskap kring ämnena ridsport och talangutveckling. Ett stort tack till alla de gymnasieskolor och personer som ställt upp med sin tid för att dela med sig av sin erfarenhet, kunskap och tankar kring studiens inriktning. Utan deras hjälp hade inte studiens kunnat genomföras. Jag vill även tacka Svenska Ridsportförbundet som ställde upp och svarade kring frågor om NIU och dess framtid. Slutligen ett tack till min handledare Marie Hedberg som funnits med under studiens gång stöttat mig i hela processen. Växjö, den 23 April

6 1. Inledning Jerringpriset 2011 gick till en av ridsportvärldens absolut främsta ryttare. Med en lång gedigen bakgrund inom ridsporten, medaljer vid såväl OS, EM och VM är han för det svenska hästfolket nästintill en ikon och förebild för många ryttare tog han historiskt Sveriges första EM guld, namnet är Rolf-Göran Bengtsson. Reaktionerna av årets Jerringpris var många, det cirkulerade tankar och åsikter kring hur en okänd manlig ryttare kunde vinna över så många andra kända idrottare, samtidigt som det framförallt påpekades att det borde vara hästen som vann priset eftersom att det är denne som gör allt jobb medan ryttaren bara sitter på. Nu kanske Era tankar är många och något förvirrade. Vad har detta med min uppsats att göra? För mig som är aktiv tävlingsryttare på tämligen hög nivå har ämnet talang och talangutveckling länge varit intressant för mig. Likaså vikten av att kunna utveckla och ta tillvara på förmågan hos såväl häst som ryttare, detta brinner jag för. Vad är egentligen en ryttartalang? Den frågan har jag ställt mig i samband med de nya gymnasiereformerna med NIU, nationella idrottsutbildningar, där endast elva gymnasieskolor blivit godkända och certifierade för att kunna driva dessa ridsportsatsningar. Tanken är att antagna ryttare ska ges möjlighet till att utvecklas för att kunna satsa mot en nationell elitkarriär inom ridsporten. För att gå tillbaka till mina inledande ord kring Rolf-Göran Bengtsson, som blev ifrågasatt som ryttare liksom sin kompetens, på grund av åsikter om att det är tack vare hästen som han lyckats, blir det ämnet än mer intressant och relevant. Beror en ryttares framgång mestadels på hästen? Kan en ryttares talang urskiljas oavsett om han eller hon sitter på en meriterad häst eller inte? Hur framkommer detta vid uttagningsprocesserna till de idrottsutbildningarna som satsar på att just forma sina elever till elitryttare? Med hopp om att få en större insikt i de nationella idrottsutbildningarnas verksamhet och tron om att få detta intressanta ämne mer utförligt beskrivet, beger jag mig in i detta ämne med stor nyfikenhet och entusiasm. 8

7 2. Bakgrund 2.1 Ridsport och talang När det gäller ridsport har talangbegreppet under de senaste åren varit flitigt använt i samband med ryttares framgångar och i olika talangprojekt som t ex Future factory. Där får satsande ryttare möjligheten till extra träning och lärorika kurser för att kunna utvecklas som ryttare. Däremot finns det inte mycket forskning som understryker vad det är som gör att en ryttare kan ses som en talang. Tidigare studier har bl. a visat att det från ryttarens sida krävs mycket vilja och drivkraft (Fyrberg & Bergström 2009:10). Det nyaste projektet inom ridsporten är NIU, Nationellt godkända ridutbildningar, som är en gymnasial satsning där ryttarna ska utbildas mot att kunna rida på nationell elitnivå. Eftersom att utbildningen är elitinriktad bör det bli de svenska talangerna som ska ha möjlighet att få rida och träna vid de utvalda skolorna runt om i Sverige. Det som är intressant är vad som gör att en ryttare benämns som en talang och ifall hästen kan påverka detta. För övrigt är det så att idrottsgymnasier har funnits under de senaste decennierna och utvecklats under tidens gång. Hur detta fortlöpt kommer att presenteras närmre nedan. 2.2 Svenska Idrottsgymnasier Sverige är landet som ses som en av världens största idrottsnationer och som oftast är flitigt representerat i alla de stora mästerskapen. Sverige har lyckats med att sätta sin prägel på världskartan, trots klimat och storlek. Detta kan ha sin förklaring i den svenska modellen. Modellen baseras på det svenska samhället och dess idrottsrörelses tagna ansvar för såväl sina aktivas elitsatsning som gymnasiestudier. Tanken är att elitidrottarna även ska ha en framtid efter sin idrottskarriär (Lund 2010:11 13). Att läsa på ett idrottsgymnasium kan ses som både nödvändigt för landslagsuppdrag, ett sätt att utvecklas men även att komma ifrån stommen och tryggheten som många är vana vid, därför varierar även mål och värderingar hos eleverna (Jonsson 2000: 53). Vad som också blivit märkbart är att det uppstått en slags inställning till skola och utbildning som kan definieras som antingen- eller eller både-och. Förstnämnda exemplet innebär att eleven hamnar i en situation där han eller hon tvingas att välja skola eller idrott, då det inte fungerar att kombi- 9

8 nera båda, som självfallet är förhoppningen. En tanke är att kunna studera på fyra år och på så vis öka möjligheten till att satsa på såväl idrott som studier. För många är det betydelsefullt att få en tidig utbildning som kan generera ett arbete liksom en inkomst då det endast är ett fåtal idrottare som klarar av att leva på sitt idrottande fullt ut (Jonsson 2000:82). 2.3 Idrottsgymnasiernas framväxt Själva decentraliseringen av gymnasieutbildningen skedde i början på 1990-talet och förutom det tidigare Riksidrottsgymnasiet blev det även möjligt att utöva idrott på andra mer lokala gymnasier under skoltid (Ericsson 2007:37). De nya idrottsskolorna ersatte det s.k. hemortsalternativet, då det inte passade för alla idrottssatsande elever att flytta till ett Riksidrottgymnasium. Det kunde vara p.g.a. att det uppstod studiesociala problem liksom avhopp från studier. Samtidigt sågs tränings- och tävlingsmöjligheter som minst lika goda på de egna orterna som där riksidrottsgymnasierna låg. Hemortsalternativet upplöstes däremot senare när det var dags för kommunalisering av gymnasieskolan (Lund 2006:57). När riksidrottsgymnasierna startade i slutet på 1960-talet var syftet att de skulle vara en verksamhet som underlättade för satsande elitidrottare att såväl utöva sin idrott som att kunna få en utbildning på samma gång. Riksidrottsförbundet gjorde 1993 en utvärdering av riksidrottsgymnasierna och det citeras som följande: Grundtanken med denna elitidrottsanpassade studiegång är att individen skall ges en så god grund som möjligt för att kunna smälta in i samhället när han/hon slutar sin aktiva idrottskarriär. Detta helhetsperspektiv handlar således främst om socialt ansvar. Att systemet även resulterar i stora idrottsliga framgångar bland många EU-inblandade är ofta en effekt av den trygghet och harmoni med tillvaron som stödsystemet innebär. Omgivningen bryr sig om dem som människor - inte bara som idrottsutövare. (Jonsson 2000:39) 2.4 Idrottsgymnasiernas utformning Vid en kartläggningsstudie av landets gymnasiala idrottsutbildningar, framkom resultatet att dessa utbildningar framförallt har gynnat de stora lagidrotterna så som fotboll, ishockey, innebandy och handboll. Även de individuella idrotterna som oftast utövas av en högre medel- 10

9 klass, t ex ridsport och golf, har fått ett starkt genomslag och expansion bland idrottsskolorna. Att det ser ut på detta vis tros ha sin förklaring i att det är just dessa sporter som även är de stora ungdomsidrotterna och därför är det dem som har störst genomslag och som det satsas på (Lund 2010:44). I studien framkom det att dessa idrotter även har ett antal gemensamma nämnare. Det första är att alla är geografiskt utbredda och därför behöver inte eleverna flytta några längre sträckor för att kunna studera och utöva sin idrott. Den andra nämnaren är att dessa idrotter bl. a. har en utvecklad organisation och ungdomsverksamhet liksom träningsfaciliteter som möjliggör för en utveckling inom gymnasieskolan. För det tredje så kan dessa idrotter praktiseras på olika sätt. Lagidrotterna kan via sitt seriesystem bedrivas som såväl breddidrott som elitidrott och de individuella idrotterna i sin tur kan ses som motionsidrott eller en specialiserad elitidrott. Likaså är alla dessa stora gymnasiala idrotter professionaliserade och kan riktas mot en arbetsmarknad där vissa satsar på en karriär som elitidrottare eller kanske mot ledarskapsuppdrag. I vilket fall som helst så får utövarna ta del av och får med sig ett idrottsligt kapital. Ytterligare intressanta aspekter kring gymnasieidrotterna, är att dess expansion även har en ekonomisk påverkan. Framförallt hos de individuella idrotterna medför den gymnasiala utbildningen en möjlighet till fler anställningar då den tidigare verksamheten utökas. Tack vare den geografiska bredden på utbildningarna kan många skolor även behålla och utveckla ortens egna talanger. En gymnasieskola som har en attraktiv idrottsutbildning är självklart även attraktiv sett till konkurrensen om elever och andra gymnasier på och kring orten (Lund 2010:44 45). 2.5 Den nya gymnasiereformen För att förhindra att idrottsutbildningarna inte ska kunna hamna i en sits där de enbart ses som hobbyverksamhet för eleverna, har regeringen beslutat att idrottsutbildningar enbart får bedrivas via Riksidrottsgymnasium (RIG) alternativt den nya Nationellt godkända idrottsutbildningar (NIU). De godkända idrottsutbildningarna måste vara etablerade i ett specialidrottsförbund samt godkännas av Skolverket. Alla ska kunna söka till dessa utbildningar och själva uttagningen kommer även att gå på den idrottsliga grund som eleverna har, allt eftersom utbildningarna helt enkelt inriktar sig på en elitsatsning. De elever som anses ha bäst förutsättningar för att lyckas är alltså dem som kommer att antas. Det kommer även att finnas speci- 11

10 ella ämnen för eleverna att läsa, som då även har koppling till just idrotten. Dessa ämnen är Träningslära, Idrottsledarskap samt Fritids- och Idrottskunskap. Likaså kommer det finnas möjlighet att ansöka om specifik fördjupning, men detta måste ansökas om hos skolverket (Lund 2010:45 47). Även då den nya gymnasiereformen inträder och på så vis ersätter de gamla idrottsutbildningarna, kommer detta inte hindra de skolor som tidigare bedrivit sina idrottsutbildningar. En del mindre förändringar kommer att ske, men i det stora hela ska det inte påverkan vara direkt negativ i den bemärkelsen att de tvingas avsluta sina utbildningar (Lund 2010:47). 2.6 Ridsporten och NIU Under 2011 startades det sju stycken nya idrottsutbildningar i ridsporten. Tidigare har idrotten ridsport funnits att tillgå som inriktning vid olika idrottsgymnasier fast med mindre krav. De nya idrottsutbildningarna är istället inriktade på att erbjuda elever möjlighet till att satsa mer elitinriktat i samband med skolgången. Det finns NIU, Nationell Idrottsutbildning samt RIG, Riksidrottsgymnasium. Förstnämnda är inriktat på nationell elit medan senare är mot internationell elit (Ridsportförbundet-Gymnasium). För att kunna driva nationellt godkänt gymnasium behövs det godkännande från såväl Skolverket som specialförbund, i detta fall svenska ridsportförbundet. För att bli certifierade krävs det också att studieplanerna måste innehålla minst 400 poäng idrott. Eleverna har här möjlighet att välja mellan sju olika inriktningar inom ämnet idrott som var och en är 100 poängskurser. Det ska även erbjudas minst tre träningar per vecka under skoltid. Den som är anställd som lärare måste vara det på minst halvtid samt ha behörigheten Svensk ridlärare II eller B- tränare. Skolan som bedriver utbildningen ska samverka med lokal förening, distriktsförbund och Svenska ridsportförbundet. Eleverna ska erbjudas möjlighet till att träna i en elitinriktad verksamhet utanför skoltid för att kunna utvecklas (Svenska ridsportförbundet-niu). 12

11 3. Syfte Syftet med uppsatsen är att undersöka hur ridsportens nationellt godkända utbildningar ser på begreppet talang, samt vilken innebörd hästen har för ryttarens talangutveckling. Mer precist handlar det om att titta på ridsportens syn på talangutveckling samt vad som krävs för att eleverna ska bli antagna och kunna fullfölja sin utbildning. 3.1 Frågeställning På vilket sätt avgör representanterna vid ridsportförbundet och gymnasieskolorna vid ridprov och intervju, vilka ryttare som är talanger? Hur anser representanter för ridsportförbundet och gymnasierna att hästen kan påverka en ryttares benämning som talang? Vad anser representanter för ridsportförbundet och gymnasierna att det krävs för att bli en elitryttare? 13

12 4. Tidigare forskning 4.1 Ryttare och häst Ridsporten har varit del av forskning under många år där ämnen som hästen och stallets roll, genus samt träning för ryttare varit ämnen som behandlats. Kring ämnet talang och ridsport finns det däremot lite mindre forskning om. Fyrberg och Bergström har tillsammans skrivit boken Talang till topp som är baserad på en studie som gjordes 2006 och även utmynnade i en rapport med samma namn. Här tas bl. a upp att det handlar om mycket hårt arbete och en egen hög insats för att nå toppen. Något som varit avgörande är ryttarnas inre drivkraft liksom viljan av att utvecklas med hästen. Tillsammans med ett gott hästkunnande liksom viss del av ryttarkänsla kan detta vara ett framgångsrecept för att bli en duktig ryttare. Det spelar inte så stor roll ifall en ryttare har alla förutsättningar som krävs, bra hästar, uppbackning från anhöriga/ sponsorer, bra tränare och en bra ryttarkänsla. Det som är avgörande är ifall ambitionen finns där för att lyckas. För att nå en hållbar framgång finns det inga genvägar (Fyrberg & Bergström 2009:10). Alge presenterade 2008 en examensuppsats om ryttares övergång från junior till senior. Problematiken som lyftes fram var att denna övergång kan vara svårare för ryttare än för många andra idrottare just för att det krävs ett hästmaterial som håller måttet för elitsatsning på denna nivå. Till skillnad från andra idrotter är hästen ryttarens partner och båda parterna måste hålla en viss klass för att komma vidare. Det fungerar inte att endast en av dem har den kapacitet som krävs för att nå toppen (Alge 2008:4;11). Susanne Hedenborg har sammanfattat böckerna Hästens hästspråk och Den inre ryttaren i recensionen Om hästen- och ryttaren. Det är fokus på framförallt den senare boken som handlar om vikten av att som ryttare kunna arbeta tillsammans med hästen. Det som lyfts fram är att den mentala träningen är en viktig del av ridkonsten samt att många ryttare, liksom andra idrottare har en förmåga att lägga problemen på andra än sig själva. Alltså är den mentala biten oerhört viktig att arbeta med just för att ryttaren ska kunna stärka sig själv och på så vis även relationen till hästen. Vidare behandlas även instruktören och coachen, där instruktören ofta utgår från lärande utifrån och in, medan coachen istället arbetar på motsatt vis och lägger större vikt vid det som händer hos ryttaren. Det som är prioritet är då att få ryttaren att se vad det är som händer och varför, att förstå vad som är rätt och fel liksom inse att de största hindrena finns hos ryttaren själv (Hedenborg-Om hästen- och ryttaren). 14

13 Det har även gjorts forskning kring vikten av att som ryttare ha god fysik. Olofsson har i sin kandidatuppsats skrivit kring detta område och utgått från att ha intervjuat såväl ryttare som Svenska Ridsportförbundet om hur det arbetas med ryttarens fysik inom ridsporten. Det hela har sedan utmynnat i en uppsats kring hur det bör tränas för att bli en bättre ryttare. Grundpelaren i ridning är att du som ryttare har en god bålstabilitet, då det är viktigt att kunna balansera och anpassa kroppen efter hästens rörelser. Mellan häst och ryttare sker det hela tiden ett utbyte av signaler och ju mer stabilitet du har i ditt säte, desto lättare har du att ge korrekta signaler till hästen. Den del som är nästintill viktigast i ridningen är rörlighet eftersom även den påverkar ryttarens sits väldigt mycket. Kroppen får arbeta mycket statiskt för att upprätthålla ryttarens position och därför måste man träna rörligheten i kroppen för att behålla smidigheten och rörligheten. För att kunna följa med hästens rörelser på ett avslappnat och följsamt sätt, krävs det också god koordination, i form av balans och rytmkänsla hos ryttaren (Olofsson 2007). 4.2 Talang Det finns en hel del tidigare forskning kring ämnet talang och talangutveckling. Framförallt handlar det om när och hur talanger ska identifieras samt hur de ska kunna utvecklas på bästa sätt. Enligt Fahlström finns det en kunskapslucka i den svenska talangverksamheten. Hans studie kring specialförbundens arbete med talang och talangutveckling gjordes Åsikterna kring hur den svenska modellen ska se ut är olika då det hela tiden är skiftande tankar och idéer. Många anser att den svenska modellen enbart är baserad på tidig specialisering liksom toppning i unga åldrar. För att istället öka kunskapen samlades de olika specialförbundens arbete i en rapport, Att finna och att utveckla talang - en studie om specialidrottsförbundens talangverksamhet (Fahlström 2011:11). Boken Talangutveckling tar upp många delar kring barn och ungdomars träning. Huvudtemat är att träningen ska vara motiverande liksom målinriktad. Det som de kommit fram till är att det går inte att identifiera talangfulla idrottare mot bakgrund av endast en faktor, utan det krävs multidimensionella eller multiplikativa modeller. Dessa modeller betonar vikten av att 15

14 de samtliga karaktäristiska dragen som anses vara viktiga, ska finnas hos idrottsutövaren. Om denne skulle sakna någon av dessa, kan inte utövaren räkna med att en dag kunna prestera på toppnivå. (SISU Idrottsböcker 2006:15) Att miljön är viktig har Kristofer Henriksen kommit fram till i sin avhandling. Han har gjort en studie där han använt sig av ett holistiskt synsätt. Med det menas att han ser på flera olika komponenter i miljön, som alla kan påverka framgångarna liksom utvecklingen. Tanken med studien var att finna likheter samt skillnader hos de olika lagen som var från olika länder. De två modellerna ATDE och ESF, står för Athletic talent development enviroment och Enviroment success factors. Den förstnämnda ger en bild av stommen för beskrivningen av miljön och den sistnämna visar vilka faktorer som påverkar dess effektivitet (Henriksen 2010:45). K. Anders Ericsson är mannen vars tankegångar speglas av den s.k timmarsregeln och ett uttryck som lyder skapa ett geni. Detta kan sammanfattas som så, att för att en idrottsutövare ska kunna bli en toppidrottare, krävs det träning, träning och åter träning. Vill man bli något, gäller det att lägga ner ett oändligt antal träningstimmar med hög kvalité för att nå toppen, och så länge detta görs kan många idrottare bli en talang (Carlsson 2010:16 21). Att bli elitidrottare är inte helt enkelt, speciellt när det kommer till att som ung och lovande idrottare klara av övergången till senioreliten. I Svensk Idrottsforskning har studien av Kentää och Lundqvist ett idrottspsykologiskt syfte. Den lyfter fram två komponenter som varit nödvändiga för att många från idrottens världselit har klarat av just denna övergång. Det första är att det fanns en tidig förälskelse till idrotten samt att det krävdes en stor arbetsmoral. Här framhålls föräldrarna som en stor anledning till idrottarnas höga arbetsmoral. Samtidigt framhölls vikten av att kunna kontrollera positiva så väl som negativa emotioner på kort och lång sikt (Kenttä & Lundqvist 2007:23). 16

15 5. Teoretiska begrepp 5.1 Talang Vad är egentligen en talang? I ordböckerna står det att en talang är en speciell och naturlig förmåga, samt en kapacitet för att kunna prestera eller lyckas (Sv ordbok). Simonton har försökt definiera begreppet talang: Talang är en medfödd kapacitet, som ger en individ möjlighet att visa exceptionellt hög prestationsnivå inom ett område, som kräver speciella färdigheter och intensiv träning (SISU Idrottsböcker 2006:15). Begreppet talang används de flesta områden, men även ofta inom idrotten när det gäller unga förmågor som inom olika idrottsgrenar kan prestera något speciellt. Åsikterna kring begreppet talang skiljer sig åt då vissa menar på att det är en medfödd förmåga där anlag och egenskaper spelar stor roll. Andra talar för att vem som helst kan bli en talang, under förutsättning att denne arbetar målmedvetet och under en längre tid för att utvecklas. Där är det alltså antalet träningstimmar som avgör om personen ifråga kan utvecklas till en talang (SISU Idrottsböcker 2006:14 15). Följande modell visar vilka egenskaper som talangbegreppet innefattar enligt Rolf Carlson (Carlson 2007:12). Modell 5.1. visar de egenskaper som talangbegreppet innefattar.(carlson 2007:12) Det talas ofta om i vilken ålder som det går att se vilka barn som är eller kan bli talanger. Fahlström har gjort en studie kring talang- och talangutvecklingsarbetet bland olika specialförbund. Bl. a använder han sig av Browns studie som ett exempel kring talangbegreppet. Det 17

16 som är viktigt att ta upp är att en idrottare inte är en talang bara för att denne är duktig på det den gör just nu. Att barn växer olika snabbt är redan känt och därför kan deras fysiska färdigheter ibland bli tydligare. Ett barn som ligger före andra barn i sin idrott, t ex är snabbare eller starkare, ska ses som en duktig idrottare och inte en talang. Anledningen är för att barnet helt enkelt ligger före i sin utveckling och därför är bättre än dem andra på vad han eller hon gör just nu. Därmed går det inte att förutspå ifall barnet som visat framgångar som ung, blir en talang när den är äldre eftersom att det beror på många fler orsaker än bara muskelsammansättning. Samma tankar har Peterson som säger att det stora problemet är att man söker talang men enbart finner fysisk mognad. Det som lyfts fram är att det viktigaste är att ha kul utan att behöva känna krav på framgång. Är det så att barnet är en talang kommer detta visa sig ändå (Fahlström 2011:19;37). 5.2 Talangidentifiering Många traditionella försök till att finna talanger baseras på en modell där man kolla på fysiska, psykiska, antropometriska och tekniska variabler hos individer i olika åldersgrupper. Dessa variabler kopplas ofta till ett deterministiskt perspektiv (Fahlström 2011:10). Problematiken är däremot tydlig. Många forskare baserar sin tankegång om talanger på vilka karaktäristiska egenskaper som är framgångsrika i tävlingar för vuxna. Dessa egenskaper används senare när de eftersöker unga talanger. Det är inget som säger att de ungdomar som besitter vuxnas framgångsrika egenskaper, automatiskt förvandlas till exceptionella tävlande i vuxen ålder. Mycket av detta beror på mognad och hur träningseffekten påverkar utvecklingsprocessen (Vayens et al 2008: 704). Själva talangidentifikationen vid idrottsgymnasierna kan ses som en väldigt central del i utbildningssystemet. Rent generellt är det svårt att finna talanger när ungdomarna befinner sig i åldrarna år. Vanligast är att de som utses till talanger och antas till utbildningarna, ofta har en tidigare fysisk mognad. Fysisk och psykisk mognad hänger samman med den talangidentifikation som görs. Det handlar även om vad som är bäst, att hitta talanger eller att utveckla dem. Många idrottande kan ibland nästintill diskrimineras pga. en i dagsläget avsaknad talang, trots att deras idrottsintresse och vilja till att idrotta är väldigt stor (Lund 2011:20). Urvalsmetoden för att finna talanger som är potentiella elitidrottare är alltså inte enkel och för att den ska lyckas krävs det precisa kunskaper. Som det ser ut idag så är såväl tidigare idrotts- 18

17 liga prestationer som fysisk kapacitet av intresse för de parter som deltar i urvalsprocessen, men enligt Jonsson är det heller inte enbart på detta som valen görs, men att få insikt kring det är svårt, då de flesta är väldigt förtegna kring detta. (Jonsson 2000:77) 5.3 Talangutveckling För att nå toppen visar dansk forskning genom Team Danmark att det skiljer sig åt på många olika sätt vad det är som är framgångsrecept för många idrottsutövare. Men det som krävs rent generellt, är att idrottsutövarna arbetar länge och intensivt för att uppnå den höga nivå som de vill åt. Eftersom detta sker under en lång tid, är det viktigt att träningen anpassas efter utövarnas ålder och är indelat i förpubertet, pubertet och efterpubertet. I förpuberteten bör idrottsutövarna hålla på med många olika idrotter och gärna i form av målinriktad lek för att ge barnen ett motoriskt alfabet. Tränaren är den som ska motivera barnen medan föräldrarna ska hålla sig till att uppmuntra och berömma barnen för deras ansträngningar. I puberteten kan det vara fördelaktigt att påbörja en prioritering av specialisering inom en viss gren. Träningen ska vara rolig och utmanande, just för att motivationen ska finnas hos ungdomarna. Många utövare slutar just p.g.a. att träningen inte varit rolig eller utvecklande. Eftersom det krävs en ökad fokus på träning i denna fas, kan det vara förmånligt att föräldrarna sänker kraven på ungdomarna utan att låta skolan bli lidande. Tränarna bör i sin tur vara kapabla till att ställa krav på ungdomarna samt ha goda kunskaper för att dem ska utvecklas så bra som möjligt. Något som kan vara nyttigt är att börja tävla mer, på så vis får de lära sig mer om sina reaktioner på tävling samt upptäcka vad de kan bli bättre på. I efterpuberteten specialiserar sig ungdomarna på en enda idrott, vilket betyder att det krävs många träningstimmar och fullt fokus på just idrotten. Här kan det vara viktigt att ha en tränare som är respekterad, har status samt kan vara känslomässigt engagerad i sina ungdomar. Den fysiska träningen tar här mycket tid, och tävlingarna är en viktig del i den fortsatta utvecklingen (Hansen 2006:21 22). Även Jonsson har gjort studie kring vilka som kan bli potentiella elitidrottare och på så vis har större möjlighet att antas till elitidrottsutbildningar. Den största insikten är, precis som många 19

18 andra kommit fram till, att de som är födda tidigt på året ofta utvecklas tidigare och blir på så vis bättre i ett tidigare stadium jämfört med dem som är födda under senare delen av året. Risken med detta är att de som blir bra tidigt lätt kan tappa motivation eller hamna i en trygghetsfas där de ser sig själva som så bra att de inte behöver anstränga sig för en fortsatt utveckling. Detta blir istället fördel till de idrottare som kommer underifrån och som istället fått jobba lite hårdare, såvida de inte tappar suget och väljer att sluta (Jonsson 2000:76). Ämnet kring talang och vilka som blir bäst, har även behandlats av bl. a Rolf Carlson. Artikeln är baserad kring tennisen och hur det ser ut i den sporten. Det han kom fram till var vilka olika variabler som var tydligast i frågan om vem som blir bäst. Till att börja med handlade det om att som ung få möjlighet till att uppleva idrott som lek och kul. På så vis kunde idrotten formas till en livsstil. För det andra var stödet från föräldrar och anhöriga oerhört viktigt, både resursmässigt samtidigt som de visade ett stort intresse liksom värde för idrotten. Vidare var tränare, ledare och kompisar av stor vikt. Då de alla deltog i samma miljö var det viktigt att denna var baserad på gemenskap och trygghet. Att sedan bli introducerad i tävlingsidrotten utifrån sina egna förutsättningar liksom få positiva erfarenheter, uppleva framgång och tillåtas gå sin egen väg var även det viktigt för att lyckas (Carlson 2007:15) Miljöns roll vid talangutveckling Den senaste forskningen kring ämnet talang har gjorts av dansken Kristoffer Henriksen Han har studerat tre olika miljöer och idrotter i olika länder i Skandinavien, alla var lagsporter och var framgångsrika på seniornivå liksom varit på hög nivå från juniorålder. Det som är utmärkande för Henriksens studie är också att han använt sig av ett holistiskt synsätt på talangutveckling. Detta synsätt innefattar mikro- och makronivåer, såväl idrottsliga som ickeidrottsliga faktorer samt att man ser till såväl för- och nutid liksom framtiden (Henriksen 2010:45). ATDE är ett system som står för Athletic Talent Development Enviroment och beskriver hur en framgångsrik miljö ser ut. Mer utvecklat betyder det att det handlar om såväl interaktion inom sporten liksom utanför på mikronivå, samt hur mikronivån påverkas av makronivån. Det hela är ett holistiskt perspektiv (Henriksen 2010:40). 20

19 5.3.1 Henriksens ATDE modell. Medan ATDE beskriver hur miljön ser ut, visar ESF modellen varför miljön är så framgångsrik. Enligt Henriksen spelar miljön stor roll huruvida idrottarna kan utveckla sin talang eller inte (Henriksen 2010:42). Bl.a. har han fått fram åtta olika idéer om hur en idrottare som bäst kan utveckla sin talang. Till att börja med så är det viktigt att få vara del av en träningsgrupp som är stödjande och där det utvecklas goda relationer, hellre än att hålla på med alltför mycket individualiserad träning. För det andra så framhåller han vikten av att kunna träna med dem som ses som förebilder då det medför ny kunskap. För det tredje talar han om vikten av att få vara angelägen och intresserad av sin sport och att detta måste visas hänsyn från andra människor runt omkring. 21

20 Som fjärde insikt har han fått fram vikten av att se idrottare som människor liksom att det krävs medmänsklighet för att kunna göra detta. Allt handlar inte enbart om att prestera till vilket pris. Nummer fem är något som inte är helt nytt i talangutvecklingsfrågorna, nämligen vikten av att ägna sig åt flera sporter som ung och inte specialisera sig alltför tidigt. En annan, även denna återkommande, är att det måste finnas ett långsiktigt tänkande för att få en optimal utveckling. Att tänka för mycket på att nå framgång tidigt medför ofta bara en större skaderisk hos unga. Den sjunde faktorn av framgångsrika miljöer runt idrottaren är att det bör finnas en stark organisationskultur. Avslutningsvis pekar han även på vikten av att kommunicera och att kunna koordinera t ex idrott, skola och familj (Henriksen 2010:159) Henrikens EFS modell över miljöns roll vid talangutveckling. 22

21 5.4 Deliberate practice Många som forskat kring talang anser att talang inte handlar om en medfödd förmåga, utan snarare den tid och den träning som läggs ner. Deliberate practice handlar om målinriktad träning med två olika sätt att lära. Det första är att redan inlärda färdigheter ska förbättras medan det andra innefattar att lära sig nya färdigheter. Tanken är att denna form av träning endast ska pågå några få timmar varje dag, då det annars kan bli väldigt svårt för eleverna att ta in allt och koncentrera sig fullt ut under denna träningstid. Om deliberate practice ska ge det utslag som önskas, krävs det så väl ett långsiktigt planerande som bra tränare och tio år av träning. För att det ska bli balans i det hela bör det finnas ett upplägg kring träning samt vila och återhämtning. Annars kan det hela leda till utmattning varav det ordineras åtminstone dagsvila eller veckovila i samband med denna sorts träning (Fahlström 2011:17). En annan form av deliberate practice, som tagits fram av Côté är deliberate play. Denna form av träning syftar istället för ovan nämnda intensiv-långsiktighets-koncenterade form, till att satsa på bred, engagerad och spelliknande träning. Han anser att denna ska vara lika effektiv, och syftar till att istället för specialisering, ska det satsas på mångsidig, lekfull träning i unga år innan det är dags för en mer systematisk träning samt fokuserande på idrott (Fahlström 2011:25). 5.5 Coachens betydelse Att det behövs en tränare och coach för att utvecklas inom sin idrott kan te sig tämligen naturligt. Däremot är det så att de personerna kan ha olika roller vid olika utvecklingsfaser. Till en början behövs det coacher som kan lägga ner mycket tid på eleverna liksom vara uppmuntrande. I nästa steg handlar det mer om en coach som kan hjälpa dem att förbättra sina färdigheter i idrotten. I den sista perioden framhålls vikten av en coach med internationell erfarenhet. För att själva talangutvecklingen ska bli så bra som möjligt, är det viktigt att denne kan ge konstruktiv kritik, det vill säga kritik som är såväl positiv som negativ. Är eleven tillräckligt motiverad klarar den också av att ta denna sortens kritik. En annan viktig aspekt hos coachen är att den måste våga utmana eleven för att nå längre. Men samtidigt handlar det inte bara enbart om en duktig coach för att nå toppnivå (Fahlström 2011:20 21). 23

22 5.6 Mentalitet och drivkraft För en idrottare som är på toppnivå är det oerhört viktigt att ha en mental styrka. Det kan vara att fokusera rätt vid prestation, hantera press från omgivningen liksom konkurrenter. Dessa kvalitéer kan vara såväl inlärda som ärvda. En positiv inställning till idrotten kan snabbt förändras i takt med att negativa händelser sker. I dessa situationer är det än mer viktigt att ha ett stöd från föräldrar och coacher samt att det inte blir för mycket press. Om så vore fallet ökar det chansen till avhopp från idrotten. För att förhindra detta är det viktigt att hela tiden arbeta med de mentala och känslomässiga bitarna. Precis som det går att träna upp fysiken går det att förbättra det mentala. Några andra viktiga aspekter är att det bör finnas en förmåga att kunna prestera när det gäller, att ha en positiv inverkan på lagkamrater samt att man kan anpassa sig till situationer. En annan självklarhet är att kunna ta till sig råd och instruktioner från tränaren (Fahlström 2011:21 22). Andra delar som påverkar den mentala biten liksom framgångar som elitidrottare, är att det måste finnas vilja att lyckas. Att vilja utöva sin idrott, att ha en drivkraft är väldigt viktigt. Saknas denna spelar det inte så stor roll hur duktig en individ kan vara i sin idrott. Finns inte vilja räcker det inte hela vägen (Fahlström 2011: 18). Drivkraften är även den viktig och kan delas in i två olika teorier, sunda och osunda drivkrafter. Self-determination-theory är en av teorierna och den fokuserar på sociala och kontextuella situationer som kan främja eller underminera de inre sunda drivkrafterna. Den sunda drivkraften är associerad med en inre motivation där individen helt enkelt motiveras av tillfredställelsen av att utöva aktiviteten i sig. Oftast finns det ett stort intresse för aktiviteten, samt positiva känslor och gott självförtroende. Detta kan leda till såväl en ökad kreativitet, självkänsla, uthållighet och välbefinnande som förbättrad prestation. Den andra teorin handlar än mer om självkänsla. Det finns två olika sorters självkänsla, bas självkänsla och prestationsbaserad självkänsla. Förstnämnda självkänslan handlar om i vilken utsträckning en individ känner sig trygg i sig själv som person. Den andra som är prestationsbaserad, är som det låter en självkänsla som är baserad utifrån de bra och mindre dåliga prestationer som utförs. Här blir det att individen försöker förtjäna sin självkänsla. Är det så att en individ alltför ofta befinner sig i den prestationsbaserade självkänsla, medför det problema- 24

23 tik med att hålla isär person och prestation, vilket medför att personen nedvärderar sig själv. Det hela utmynnar i en osund drivkraft (Kenttä & Lundqvist 2007:24). 6. Metod 6.1 Forskningsstrategi När det talas om forskningsstrategier handlar det oftast om kvantitativ och kvalitativ forskning. Jag har valt att använda mig av kvalitativ forskning, där det läggs vikt på ord istället för kvantifiering. Här används ett induktivt synsätt på relationen mellan teori och forskning och tyngden läggs på generering av teorier. Det fokuseras även på att lägga vikt på hur individerna uppfattar och tolkar sin sociala verklighet (Bryman 2008:35). Den motsatta forskningsstrategin är den kvantitativa forskningen. Den kvantitativa metoden kännetecknas av en stor insamling av data som man sedan statistiskt analyserar. Alla data kvantifieras så att man sedan ska kunna göra mätningar på det sociala livet. Utgångspunkten i forskningen är att det finns en objektiv verklighet som genom forskning försöker mäta för att få information om denna verklighet. Styrkan med metoden är att resultaten går på bredden, det innebär att den information en forskare har fått fram efter att ha studerat en del av populationen går att applicera i en annan del av samma population (Bryman 2002: 273.) När kvalitativa intervjuer genomförs, finns det då en betoning av det generella när det gäller formulering av de inledande frågeställningarna, liksom en tyngd på intervjupersonernas egna uppfattningar och synsätt. Intervjun kan röra sig i olika riktningar, det kan ställas nya frågor liksom uppföljningsfrågor och ordningsföljden på frågorna kan likaså variera (Bryman 2008:300). Jag har valt att använda mig av en kvalitativ undersökning och det är framförallt för att jag är intresserade av intervjupersonernas ståndpunkter kring ämnet talang och talangutveckling. På detta vis kan jag även ställa de frågor jag tagit fram i intervjuguiden, men även använda mig av följdfrågor som en uppföljning på vad intervjupersonen gett mig för svar på tidigare fråga. Detta leder till att jag förhoppningsvis kan få fram innehållsrika svar från intervjupersonen 25

24 6.2 Undersökningsdesign Semi- strukturerade intervjuer I de intervjuer som jag kommer att göra med de elva skolorna, har jag valt att använda mig av semi- strukturerade intervjuer. Detta innebär att jag har format en intervjuguide efter de olika teman som kommer att behandlas. När det görs en semi- strukturerad intervju är själva processen flexibel. Intervjuguiden i sig är till för att möjliggöra information om hur de intervjuade ser och upplever sin värld och tillvaro. Den behöver inte följas exakt och det finns möjlighet att ställa frågorna i en annan ordning. Likaså går det att ställa frågor som inte ingår i intervjuguiden, under förutsättning att frågorna anknyter till något som intervjupersonen sagt. Det som även ska läggas vikt vid är att intervjupersonen uppfattar och förstår frågorna (Bryman 2002: ). Jag har valt att utforma två intervjuguider då jag intervjuat såväl skolor som förbund. De temaområden som jag arbetat med i intervjuerna med skolorna är Bakgrund. För att få en insyn kring skolan och dess verksamhet före och efter NIU Eleverna. För att se hur eftertraktade utbildningen är på de olika skolorna samt elevernas geografiska spridning Uttagningsprocessen. Då jag vill se dels hur den går till, ifall den efterlevs samt vilka personer som väljer ut talangerna Ryttartalanger. Temat är valt som grund till frågorna kring talangbegreppet, hästens roll samt utvecklingsprocessen. I den andra intervjuguiden som riktades till Svenska Ridsportförbundet har jag fokuserat på följande områden. NIU. För att få en insyn hur NIU uppkommit, vad målet är samt hur de ser på dess framtida utveckling. Talang. Har jag valt för att få förbundets syn på talang begreppet samt hästens roll. 26

25 6.3 Genomförande Då de elva skolorna är utspridda över hela Sverige, valde jag att använda mig av telefonintervjuer. Anledningen till att jag valde att använda mig av telefonintervju var för att jag inte hade någon tidsmässig eller ekonomisk möjlighet att resa runt till skolorna som är utspridda över stora delar av Sverige. Därför var telefonintervju ett bra alternativ då jag fortfarande hade möjlighet att utveckla intervjun och få reda på mer kring de svar jag fick på mina frågor. Hade jag istället valt att skicka runt enkäter hade det blivit svårt att tolka de svar jag fick, vilket då hade kunnat ge studien ett smalare resultat. Jag började med att skicka ut mejl till berörda skolor där jag även lyfte fram syfte och frågeställningar kring studien. Därefter fick jag ringa runt till alla skolor för att få tag i de personer som var insatta i NIU och för att boka tid för telefonintervju. Däremot genomfördes två av intervjuerna vid ett möte på en av klubbarna eftersom att det helt enkelt sammanföll sig på ett sådant sätt att det gick att utföra. Inför intervjuerna hade jag även skickat intervjuguiden med alla de aktuella frågorna för att deltagarna skulle kunna förbereda sig. Själva intervjun spelades in med diktafon och detta meddelades för alla deltagarna innan intervjuerna påbörjades. Detta gjordes dels för att kunna befästa vad deltagarna i intervjun har sagt samt på vilket sätt dem säger det. Intervjuerna pågick allt ifrån minuter. Alla intervjuer har även transkriberats och skrivits ner för att jag lättare ska kunna analysera vad som sagts (Bryman 2002:310). 6.4 Urval Tanken med studien är att undersöka hur de elva NIU godkända ridsportsgymnasierna ser på begreppet talang och talangutveckling, samt vilken roll hästen har i ryttarens utveckling. Eftersom att min studie riktade sig till de NIU godkända ridsportutbildningarna använde jag mig av en urvalsram från den population som var relevant för min undersökning, det vill säga de skolorna som driver NIU (Bryman 2002:101). För att få en bättre insyn kring utbildningen samt bakgrunden till NIU, valde jag även att genomföra en intervju med ansvariga för NIU vid Svenska Ridsportförbundet. En viktig del var att se hur ridsportförbundet ser på och vill förmedla begreppet talang och den talangutveckling som det arbetas med vid skolorna. 27

26 Ridsportens NIU utbildningar startade hösten 2011 och då hade sju skolor blivit godkända för att bedriva NIU. Till hösten 2012 har ytterligare fyra skolor blivit godkända för att bedriva denna utbildning och därför valde jag även att ta med dem i min undersökning. (Ridsportförbundet- Gymnasium) De personer som jag tog kontakt med och intervjuade var antingen ansvariga för utbildningen, lärare eller rekommenderade från skolan. De skolor som var aktuella för intervjun var de elva skolor som är uppräknade nedan. Det ska även förtydligas att två av dem elva skolorna föll bort och inte deltog i studien. Celsiusskolan, Uppsala. Lillerudsgymnasiet, Karlstad. Naturbruksgymnasiet Dingle, Västra Götaland Plönningegymnasiet, Halland. Rikard Steffen gymnasiet, Gotland. Sundsgymnasiet, Vellinge. Sunnerbogymnasiet, Ljungby. Stiernhööksgymnasiet, Rättvik. Uddetorpsgymnasiet, Skara. Vretagymnasiet, Östergötland. Westerlundska gymnasiet, Enköping. Samt Svenska Ridsportförbundet 6.5 Bortfall Totalt var det elva skolor samt ridsportförbundet som jag valde att intervjua. Hitintills har sju skolor startat utbildningen och fyra stycken kommer att börja hösten Däremot blev utfallet som så att två av dem elva skolorna valde att inte ställa upp på intervjun. Detta bortfall berodde på jag inte fick tag på dem samt inte fick någon respons på de mejl eller telefonsam- 28

27 tal som gjordes. Därmed blev det ett bortfall på 18 %, det vill säga knappt en femtedel (Bryman 2007:101) 6.6 Reliabilitet och validitet Reliabilitet betyder tillförlitlighet och i grunden behandlar reliabilitet frågor kring de mått och mättningar man genomfört och dess pålitlighet. Reliabiliteten delas även in i externa och interna faktorer. Extern reliabilitet handlar om i vilken utsträckning som studien kan upprepas. Den sociala miljö som undersöks förändras hela tiden och därför är det svårt att ta fasta på den undersökta miljön som fullt pålitlig. Intern reliabilitet handlar om hur de forskare som genomför studien, tolkar det man ser och hör under forskningen. Det som kan ses som ett problem är att hade det varit flera hade svaren kunnat tolkas på flera sätt (Bryman 2002: 86-89). I denna studie har jag däremot arbetat på egen hand och svaren har därmed enbart tolkats av mig personligen. Validitet i sin tur handlar om hur giltig forskningen är och om studien faktiskt mäter eller observerar det den avsett att göra. Även här finns det en uppdelning efter extern och intern validitet. Extern validitet handlar om i vilken utsträckning som de resultat man fått fram går att applicera på andra sociala miljöer eller situationer. Intern validitet betyder att det ska finnas en överensstämmelse mellan de observationer som forskaren gör och de teoretiska idéer som forskaren utvecklar för studien (Bryman 2002: 86-89). Vid kvalitativa intervjuer kan forskningsresultaten bli svåra att generalisera, det vill säga det går inte att ta för givet att resultatet stämmer överens eller skulle kunna matchas i andra miljöer än de som blivit undersökta. De personer som deltar i en kvalitativ intervju kan alltså inte vara representativa för en hel population (Bryman 2002:270). I denna studie har jag som sagt valt att vända mig till NIU-skolorna som satsar på att utbilda ryttare mot nationell elit. De som intervjuats har fått svara helt utifrån sina egna perspektiv kring begreppet elit, talang och talangutveckling. Det som ska lyftas fram i studien är alltså de teoretiska slutsatser som går att urskilja från medverkande personers tankar och åsikter kring dessa begrepp (Bryman 2002:271). 29

28 6.7 Forskningsetik Vid intervjuer är det viktigt att se till den etiska aspekt som finns och här har bl. a Vetenskapsrådet tagit fram ett antal riktlinjer. Framförallt så handlar forskningsetiken om relationen mellan forskning och etik, då det finns etiska krav på forskaren samt även på forskningens inriktning och genomförande. En stor del av forskningsetiken handlar om hur personer som deltar i forskningen får behandlas (Vetenskapsrådet 2011). De som deltagit i intervjun har blivit väl medvetna om vad studien handlar i form av studiens syfte och frågeställningar. Likaså har de upplysts om, liksom fått godkänna inspelning av intervjun. Även deras svar kommer att behandlas konfidentiellt i rapporten. De här delarna har lyfts fram för att deras samtycke krävs, deras privatliv ska vara skyddat samt för att kunna bli korrekt återgivna (Bryman 2002:306). Anledningen till att jag valt att inte skriva ut skolornas eller personernas namn vid citering är för att jag vill att det ska finnas en viss anonymitet. Under studiens gång har det lyfts fram olika åsikter kring såväl sin egen som andras verksamhet och detta vill jag skydda. Därför har jag valt att inte skriva ut initialer vid citering, istället kommer det att stå utifrån vilken ordning intervjun är gjord. T ex intervju 1= I 1. De initialer som används vid citering är alltså inte baserad utifrån den lista över skolor som presenteras ovan. 30

29 7. Resultat Resultaten kommer att presenteras utifrån de olika teman som jag använt mig av i intervjuguiden. Det kommer att börja med en kort bakgrundsredovisning av skolornas upplägg kring NIU. Därefter presenteras resultatet utifrån de teman som är kopplade till frågeställningarna. Det är uttagningsprocesserna, ryttartalang och att bli elitryttare. 7.1 Skolornas upplägg kring NIU Teoretiskt och praktiskt upplägg vid NIU I samband med att eleverna läser NIU måste de även läsa ett vanligt program. Här ser det lite olika ut beroende på om de studerar vid en vanlig gymnasieskola eller om det är vid ett naturbruksgymnasium. Vid ett naturbruksgymnasium får eleverna oftast möjlighet att läsa en ren hästinriktning alternativt djurinriktning. Vid de vanliga gymnasieskolorna finns det ibland ett begränsat utbud av program att välja mellan. Detta kan i viss mån ses som begränsande för skolan och medföra att elever väljer att gå på en annan skola. I7: // och sen en nackdel med det här NIU är att du kan bara gå två olika program, samhäll eller kontor och administration. För man kan inte schemamässigt ha för många program i en idrottsklass// det blir omöjligt schemamässigt. Så där har vi också tappat en del som velat gå natur. Så lite positivt och lite negativt. Det är lite upp och ner men det är förhandlingar med kommun också, och man får förstå dem. Utöver de vanliga programmen läses även de kurser som är aktuella för NIU. Alla kurserna är planerade för att ge eleverna en så god grund som möjligt i deras satsning mot att bli elitidrottare. I1: Ja, inom själva NIU har dem ju då, det som tillkommit på NIU utbildningen är ju då specialidrott 1,2,3 och tränings-/ tävlingslära. Med kost och mental träning och tränings- /tävlingsupplägg, sånt kommer dem också läsa men det är inom själva NIU. Vissa av skolorna har även så att säga rena idrottsklasser där NIU- elever inom olika idrotter läser de teoretiska ämnena ihop. Detta har lyfts fram som positivt då det finns mycket att lära från varandras idrotter. 31