Planbeskrivning. SAMRÅDSHANDLING maj infart Radbyn. Detaljplan för. Mariestad centralort

Transkript

1 Planbeskrivning SAMRÅDSHANDLING maj 2014 Detaljplan för infart Radbyn Mariestad centralort

2 Planförfattare: Sofia Hjort, planarkitekt

3 INNEHÅLL Del 1 - Bakgrund 4 Handlingar 4 Syfte och huvuddrag 4 Läge och areal 4 Markägarförhållanden 4 Detaljplaner 4 Historia 4 Del 2 - Förutsättningar 5 Planens förhållande till kommunala styrdokument och mål 5 Planens förhållande till regionala och nationella mål och riktlinjer 8 Del 6 - Miljökonsekvenser 16 Bedömning 16 Del 7 - Genomförande 16 Organisatioriska frågor 16 Fastighetskonsekvensbeskrivning (FKB) 17 Ekonomiska frågor 18 Tekniska frågor 18 Del 3 - Befintlig struktur 9 Bebyggelse 9 Grönstruktur 10 Kommunikationer 10 Klimatförållanden 11 Naturvärden 11 Kulturvärden 11 Service 11 Geotekniska förhållanden 11 Del 4 - Föreslagen utveckling 11 Bebyggelse 11 Grönstruktur 11 Kommunikationer 12 Tillgänglighet och trygghet 12 Teknisk försörjning 13 Krav vid grundläggning 14 Del 5 - Risker 15 Trafikstörningar och buller 15 Klimatförändringar 15 Skred, erosion och underminering 16 3

4 Del 1 - Bakgrund Handlingar Planen omfattar denna planbeskrivning, plankarta med bestämmelser, grundkarta och fastighetsförteckning. Till samrådshandlingarna hör också Spridningsberäkning av luftföroreningar samt SDR trafikanalys i två punkter på Leksbergsvägen (punkt 118) och Marieforsleden (punkt 54), utförd av NTF Skaraborg. Syfte och huvuddrag Syftet med detaljplanen är att möjliggöra att korsningen Marieforsleden/Leksbergsvägen ersätts med cirkulationsplats och gång- och cykelvägar i dess anslutning. På så sätt skapas en säkrare trafikmiljö. Detaljplanen syftar också till att möjliggöra fungerande parkeringslösning för fastigheterna Trumpeten 2 och 3 samt skapa byggrätt för Leksbergsgrillen och se över dess parkerings-, sophanterings- och utvecklingsbehov. Detaljplanen upprättas enligt normalt planförfarande. Läge och areal Planområdet är ca m 2 stort och beläget i Mariestads sydvästra del, mellan stadsdelarna Marieholm, Gärdet, Radbyn och Dala strax väster om Mariestads södra entré Göteborgsvägen. Markägarförhållanden Planområdet omfattar Horn 3:88 samt del av stomfastigheterna Horn 2:51 och Gärdet 1:6 som ägs kommunalt. I planområdet ingår även de privatägda fastigheterna Trumpeten 1, 2 och 3 samt samfälligheten Trumpeten S:1. Detaljplaner Området är planlagt sedan tidigare. Delar av följande stadsplaner (se bild nedan) upphävs och ersätts enligt förslaget: Sp126, Ändring och utvidgning av stadsplan för del av stadsdelen Gärdet, söder Leverstadsvägen (16-MAF-180) Sp159, Ändring och utvidgning av stadsplan för RADBYN m.m. (16-MAF-260) Sp174, Ändring av stadsplanen för del av Horn 3:86 m.m. (16-MAF-276) Sp195, Ändring och upphävande av stadsplan för del av LEKSBERGSVÄGEN, delar av kv TRUMPETEN, EKORREN m m (16-LEE-515) Historia Sp126 upprättades eftersom stadens södra infart Göteborgsvägen planerats genom området. Sp126 möjliggjorde bland annat att skogsbevuxen mark på fastigheten Blåklockan kunde ianspråktas för bostadsändamål. En del i syftet med denna bostadsbebyggelse var att förbinda de befintliga bostadsområdena Radbyn Planområdet, markerat i grönt, i Mariestad samt i förhållande till underliggande planer 4

5 och Gärdet. Omrödet söder och väster om bostadsområdets södra infart, från Marieforsleden, ligger inom det aktuella planområdet. Genom Sp159 planlades 1967 Radbyn och delar av Dala. Planområdet var dittills i stort bebyggt med 1-plans samt enstaka 2-plans friliggande villor. Området började bebyggas innan 1940-talet och bestod till en början av s.k. ofullständiga jordbruk med tomtplatser på c:a 0,5 ha. Den nya stadsplanens syfte var att öka områdets trafiksäkerhet samt att möjliggöra ny småskalig bostadsbebyggelse. Säckgator planlades och i planbeskrivningen är det skrivet att all parkering ska ske på tomtmark och att gatuparkering inte bör tilllåtas upphävde och ersatte en del av Sp150 genom Sp159. Innan planersättningen fanns en villa av god kvalitet inom området. Anledningen till den nya stadsplanen var en önskad utökning av antalet småhustomter. Mellan Marieforsleden och dessa småhustomter planlades en bullerzon. Särskild hänsyn togs till tre mycket stora tallar och två ekar, som enligt stadsplanen bör bibehållas. Sp159 upprättades 1973 i syfte att anpassa områdets planläggning till befintliga förhållanden och framtida behov. Karaktären av småskalig bostadsbebyggelse ska enligt planen dock bibehållas. Lugnåsvägen skulle utvecklas till Leksbergsvägens fortsättnings söderut vilket gick emot stadens generalplaneförslag. Inom fastigheterna Trumpeten 2, 3 och Horn 3:88 fanns vid planläggningen lokal för livsmedelsförsäljning. Planförslagets intentioner var att ändra bestämmelsen till handelsändamål eftersom dessa lokaler inte bedömt som ändamålsenliga för en rationell livsmedelsförsäljning. Efter Länsstyrelsens beslut togs denna del av planen bort. Området omfattas idag av Sp159. Del 2 Förutsättningar Planens förhållande till kommunala styrdokument och mål Översiktplan för Mariestad, 2003 Planområdet ingår i Översiktsplan för Mariestads kommun med vision 2015, antagen Det övergripande syftet med översiktsplanen är att skapa en gemensam syn på hur kommunen ska utvecklas, främst för att fler människor ska vilja bo och verka i Mariestads kommun. Översiktsplanen anger fem prioriterade insatsområden, bland annat attraktivt boende samt konkurrenskraftigt näringsliv. Den uppmanar kommunen att ta tillvara och utveckla det som är unikt samt framhåller det sjönära läget som en särskild tillgång i arbetet med att utveckla attraktivt boende. Kommunen ska även kunna erbjuda moderna och kreativa verksamhetsmiljöer som gynnar idéutveckling och innovationsförmåga. Tillkommande bebyggelse och närmiljöer ska bidra till ett effektivt nyttjande av teknisk försörjning, infrastruktur och bostäder. Verksamheter och service bör så som långt möjligt integreras. Boendet ska samtidigt utvecklas inom ekologiskt hållbara ramar. Då planen syftar till att skapa en säkrare trafikmiljö utan att dra ner väsentligt på Marieforsledens effektivitet är den förenlig med översiktsplanens intentioner att trafiksäkerheten skall vara hög och infrastrukturen välutvecklad. Anläggandet av säkrare cykelbanor stämmer överrens med översiktsplanen som menar att nya cykelbanor gör cykeltrafiken mer trafiksäker och att den då ges stora förutsättningar att öka. En säkrare trafiklösning ger även en attraktivare boendemiljö samt en trivsammare miljö för Leksberggrillens verksamhet. Biosfärsområdet Vänerskärgården med Kinnekulle Vänerskärgården med Kinnekulle utsågs till biosfärområde av Unesco den 2 juni Detta är ett samarbete mellan de tre kommunerna Mariestad, Götene och Lidköping. Biosfärområden ska vara föregångare när det gäller forskning, utveckling och initiativ i syfte att stärka långsiktig hållbarhet. Biosfärområdet ska verka för att: Främja en långsiktig utveckling, baserad på områdets natur- och kulturmiljökvaliteter, som kan ge nya inkomstmöjligheter för areella näringar, besöksnäring, lokala aktörer och många fler. Förstärka områdets natur-, kultur- och rekreationsvärden. Öka tillgången för närboende och besökare till goda natur-, kultur- och rekreationsmiljöer både på land och i vatten. Främja hållbar utveckling av areella näringar och näringsliv kopplat till nyttjande av biologisk mångfald och kulturmiljö. Skapa en större samverkan mellan lokal kunskap, 5

6 forskning, utbildning och näringsliv. Planen syftar till en bättre boendemiljö genom säkrare trafiklösning och bättre förutsättningar för hållbar gång- och cykeltrafik. Detta ger även ökade förutsättningar för tvärkopplingar mellan områden. Vision Mariestad 2030 I december 2010 antog Mariestad en ny kommunövergripande vision som uttrycker en önskan om hur staden skulle kunna se ut år Visionens ska vara ledande i både stora och små beslut gällande vad kommunen ska lägga tid, pengar och andra resurser på. Den är därför viktig i kommunens interna målstyrning men förhoppningen är att visionen även ska inspirera andra att vara med och skapa framtidens Mariestad, såväl enskilda medborgare som företag, grupper och organisationer. Visionens fem byggstenar är: Den stolta sjöstaden Centrum för trädgårdens hantverk Ledande inom hantverkets akademi Internationellt modellområde En naturlig mötesplats Planen förhåller sig till Vision Mariestad 2030 i byggstenen en naturlig mötesplats samt internationellt modellområde genom täta och snabba kommunikationer. Genom tätare koppling i form av vägar, gångstigar, cykelbanor och gröna stråk knyts staden samman på nya sätt vilket ger förutsättningar för nya möten. Fördjupad översiktsplan för Mariestads tätort 2013 antogs en fördjupning av översiktsplanen för Mariestads tätort, FÖP Mariestad. De tre grundläggande principerna i den fördjupade översiktsplanen är tillgängliggöra på nytt sätt, koncentrera det koncentrerade och aktivera - synliggöra strandlinjen. I FÖP Mariestad beskrivs Marieforsleden som en viktig anslutning mot Göteborgsvägen men även som en social barriär. I FÖP Mariestad finns därför ett delprojekt för Marieforsleden med tema tvärkoppling. Med tvärkopplingarna över Marieforsleden menas framförallt fysiska kopplingar i form av gång- och cykelbanor och broar. Förhoppning är att möjligheter att röra sig i staden skapar nya relationer mellan olika områden. Därför behövs tvärkopplingarna kombineras med temporära aktiviteter och funktioner som även skapar mötesplatser och samverkan. I anslutning aktuella planområdet planeras därför en del av världsparken, kojor och lekskola. I FÖP Mariestad pekas därför gång- och cykelvägen längs med Marieforsleden ut som prioriterad och korsningen Marieforsleden/Leksbergsvägen som ny infrastruktursatsning. I FÖP Mariestad påpekas även att sjukhusets placering ställer krav på god tillgänglighet längs Marieforsleden. Leksbergsgrillen pekas i FÖP Mariestad ut som en befintlig social nyckelplats - kommersiell verksamhet. Bebyggelsestrukturen inom planområdet är låg, tät och små enheter. Några förändringar inom dessa områden föreslås inte genom FÖP Mariestad. Trafikplan Mariestads kommun har ingen aktuell trafikplan. Den senaste är från 1971 med tidshorisont fram till gjordes en trafikutredning för Mariestads centrum, men även den kan anses vara inaktuell. Särskild utredning för trafiken har därför genomförts i samband med den fördjupade översiktsplanen för Sjöstaden samt i programarbetet för etapp 1. Som en följd av arbetet med den fördjupade översiktsplanen för Mariestads tätort ska även en ny trafikplan för staden arbetas fram. Planen ska behandla alla trafikslag och deras flöden i centrumtrafiken. Cykelplan 1995 antogs cykelplanen för Mariestads tätort vilket mynnade i Bättre cykeltrafik i Mariestad, Cykeltrafikutredning för Mariestads tätort, Planen utgör ett stöd för att förbättra villkoren för cyklisterna inom tätorten. Utvecklingen av gång och cykelnätet inom området bör därför anpassas utifrån denna cykelplan. Parkeringsnorm Parkeringsnormen innehåller regler för hur många bilplatser som fastighetsägare ska ställa i ordning vid nybyggnad samt vid större om- och tillbyggnad. Gällande parkeringsnorm för Mariestad är från november 1989 och är baserad på personbilstätheten vid den tidpunken med en prognos 10 år framåt och är därmed förlegad. Målet är att en ny parkeringsnorm för centrum ska ske i samband med upprättandet av en ny trafikplan. När den fördjupade översiktsplanen för Sjöstaden antogs reviderade man normen inom själva planområdet till nedanstående antal parkeringsplatser. Siffrorna är framtagna med utgångspunkt i den tidigare normen och i jämförelse med liknande situationer i andra svenska städer. Denna norm är mer aktuell för 6

7 detta planförslag än parkeringsnormen från 1989, därför tillämpas Sjöstadens parkeringsnorm istället. Följande föreskrivs: Bostad, lägenhet - 1,5 parkering/bostad. Markbostad / radhus - 2 parkeringar/bostad. Kontor - 14 parkeringar/1000 m². Verksamheter/handel - 23 parkeringar/1000 m². Café/restaurang - 35 parkeringar/1000 m². Småbåtshamn - 1 parkering på 3 båtplatser. Avfallsplan En avfallsplan är kommunens styrdokument för avfallshantering. Avfallsplanen beskriver målen kommunen har för avfallshanteringen men också vilka åtgärder som krävs för att nå målen. Mariestads avfallsplan ( ) riktar sig till kommunens egen verksamhet men också till privatpersoner och företag. I den står det att kommunen eftersträvar gemensam uppsamlingsplats för hushållsavfall vid nybyggnation. Dagvattenpolicy Kommunfullmäktige antog 2005 en dagvattenpolicy för kommunen. Den visar bland annat på olika lösningar för att ta hand om dagvattnet lokalt (LOD), och därigenom bidra till att minska flöden och ge högre reningseffekt. I enlighet med kommunens dagvattenpolicy ska därför dagvattnet, där den geotekniska undersökningen visar att så är möjligt, omhändertas lokalt. I andra hand ska dagvattnet fördröjas och avledas trögt till kommunens anläggning. Vid behov ska dagvattnet från till exempel parkeringsytor och andra nedsmutsade hårdgjorda ytor renas innan det släpps ut i kommunens anläggning. För att minska uppkomsten av dagvatten ska eftersträvas att så små ytor som möjligt hårdgörs. Energi och klimatplan Mariestads, Töreboda och Gullspångs kommuner har en gemensam Energi- och klimatplan. I planen finns övergripande mål samt mål kring transporter, uppvärmning och minskad elanvändning. Områden som berör den fysiska planeringen i energiplanen är framförallt kommunernas mål när det gäller transporter och uppvärmning: Externa områden för handel med mera ska ha anslutning med kollektivtrafik samt säker gång- och cykeltrafik till år Ett nätverk av säkra gång- och cykelvägar inom och mellan tätorterna i kommunerna ska byggas ut till år Vid överlåtande av kommunal mark för bostadsbyggnation ska användande av lågenergihus stimuleras. Speciella insatsområden när det gäller ovannämnda punkter redovisas i energiplanen. Byggnader behöver anpassas efter de lokala förhållandena för att undvika onödig energiförbrukning. Utformning, teknik och material behöver väljas så att energieffektivitet främjas. Det behövs ett långsiktigt tänkande där inledande investeringskostnader ställs mot kostnader under byggnadernas livscykel. Den fysiska planeringen har här en viktig roll att spela. Planeringen av befintliga och nytillkommande områden behöver göras så att det så långt som möjligt styrs bort från fossilbränslebaserad uppvärmning. De nya hus som byggs bör utformas med rätt metoder och materialval så energibesparing och energiåtervinning kan ske. Energieffektiviseringsstrategin Ett grönt och skönt MTG Strategin för energieffektivisering Ett grönt och skönt MTG omfattar Mariestad Töreboda och Gullspångs kommun, Mariehus, Törebodabostäder, Gullspångsbostäder och Mariestad Töreboda Energi AB. Strategin innehåller mål som aktörerna avser att uppnå gällande sina egna byggnader och persontransporter. Utöver målen redovisas även en analys av ekonomiska besparingsmöjligheter i samband med energieffektiviseringsarbete Grönprogram I oktober 2009 antogs ett Grönprogram för kommunen. I denna presenteras beskrivningar och utvecklingsförslag av kommunens gröna ytor. I programmet tas det fasta vid att Mariestads kommun vill värna om och utveckla parker och grönområden. Mariestad har goda förutsättningar att utveckla ett grönt nät vilket innebär att koppla samman allt det gröna i staden genom att hitta eller bevara kopplingar mellan parker/naturområden, alléer, gång- och cykelvägar och så vidare. Ett finmaskigt nät av grönytor som löper genom bebyggelsen är en förutsättning för alternativ infrastruktur och rekreation. Detta är även en god grund 7

8 för folkhälsa och hjälper dessutom till att upprätthålla ekologiska sammanhang. Det är därför av stor vikt att man beaktar grönstrukturen vid exploatering av nya områden genom att i så stor mån som möjligt spara befintlig vegetation, alternativt plantera nytt grönt, så att det gröna nätet i staden kan upprätthållas. I anslutning till planområdet i väster finns Marieholmsskogen som pekas ut i grönprogrammet. Där värderas den östra delen, bestående av djupare blandskog, högre än den västra björkskogen. Marieholmsskogen ligger i Världsparksstråket och bör därför skötas på ett sådant sätt att den kan utgöra en världsbiotop lämplig med tanke på den befintliga vegetationen. Ljussättningsprogram Hösten 2009 antog kommunen ett Ljussättningsprogram vars syfte är att skapa en enhetlig och attraktiv ljussättning. Syftet är vidare att inspirera yrkesutövare, tjänstemän, politiker, företagare och invånare till ett kreativt förhållningssätt till ljussättningsfrågor, allt från ljussättning av stadens miljöer till den egna trädgården. En väl ljussatt miljö kan skapa ett rikare offentligt liv under dygnets och årets mörka tid. Viktiga parametrar i arbetet är att ljussättningen kan skapa tillgänglighet för alla medborgare, säkra miljöer samt en upplevelse av trygghet, identitet och estetiskt tilltalande miljöer och vara en del i arbetet med att skapa en attraktiv och intressant kommun. Arbetet måste ses långsiktigt eftersom personal byts ut, men anläggningen består och för att undvika ett godtyckligt arbetssätt, till exempel när det gäller val av armatur, bör den kommande projekteringen av planområdet beakta vad som sägs i ljussättningsprogrammet. Planens förhållande till regionala och nationella mål och riktlinjer Riksintressen Hela Mariestads tätort och intilliggande vattenområde berörsav följande riksintressen: Riksintresse för friluftslivet: Vänern - Djuröarkipelagen, Brommö-Torsö- Fågelö Skärgård, båt, fiske, bad, Göta kanal (ämnesknutet riksintresse enligt 3 kapitlet 6 miljöbalken). Riksintresse rörligt friluftsliv: Vänern med öar och strandområden (geografiskt riksintresse enligt 4 kapitlet 2 miljöbalken). Riksintresse yrkesfiske: Vänern (enligt 3 kapitlet 5 miljöbalken). Riksintresse för kulturmiljövården: Gamla stan, Mariestad (ämnesknutet riksintresse enligt 3 kapitlet 6 miljöbalken). Riskintresse för kommunikation: E20, Riksväg 26 och Kinnekullebanan. Planförslaget står inte i konflikt med dessa intressen och förväntas inte heller på ett påtagligt sätt påverka dem negativt. Miljömålen Det finns 16 nationella miljömål i Sverige varav 15 är aktuella för Västra Götaland. Dessa har sikte på år 2020 och är till för att skapa ett mer hållbart samhälle. Mariestads kommun har tolkat målen och formulerat dem så att de är tillämpbara i det lokala miljömålsarbetet. De mål som är relevanta för planförslaget sammanfattas nedan och kommenteras med planförslagets relation till respektive mål. Begränsad klimatpåverkan I Mariestad har det tagits fram ett flertal egna mål som gäller ökad effektivitet vid uppvärmning och byggnation, lokalt producerad energi, minskade utsläpp, minskat transportbehov och successiva bulleråtgärder. Staden ska främja kollektivtrafik, cykel- och gångtrafik samt sjöfart på Vänern. De åtgärder som planen föreslår förväntas bidra positivt till att uppfylla målet. Detta eftersom gång- och cykeltrafiken främjas, att trafiksäkerheten för främst de oskyddade trafikanterna ökar samt en biltrafik med färre tvära inbromsningar och starter. Frisk luft Det regionala målet säger att luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Luften i Mariestad är i dag bättre än tidigare och det är viktigt att den positiva utvecklingen av luftkvaliteten fortsätter genom fortsatt utbyggnad av fjärrvärme och mindre utsläpp av luftföroreningar. Då planen föreslår åtgärder som bidrar till att främja gång- och cykeltrafiken samt en biltrafik med färre tvära inbromsningar och starter förväntas den bidra 8

9 positivt till att uppfylla målet. Grundvatten av god kvalitet Grundvattnet skall ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Dagvatten bör i största möjliga utsträckning tas om hand lokalt och renas i naturliga system. En lokal hantering av dagvatten ger såväl ekonomiska som ekologiska och utseendemässiga vinster. Dagvattnets innehåll av växtnäringsämnen och föroreningar kan till exempel fångas upp i öppna diken eller dammar. Planförslaget föreslår en oljeavskiljare vid cirkluationsplatsen för att ytterligare förhindra kontamination. Målet om att bevara grundvattenytans nivå klaras troligtvis. Planen föreslår att maximalt 50% av marken vid trafiksituationen ska hårdgöras för att möjliggöra dagvattenhantering i form av infiltration, fördröjningsdammar eller magasin enligt kommunens dagvattenpolicy. Utförligare studier krävs dock för att få svar över exakta lägen och utformning av dessa lösningar. God bebyggd miljö Städer, tätorter och annan bebyggd miljö skall utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden skall tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar skall lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt för att främja god hushållning med mark, vatten och andra resurser. En naturlig kontakt bör skapas mellan bostadsområden och friluftsområden. Frågor om ökad användning av förnyelsebara energikällor samt ökad ekoeffektivitet i kommunens tekniska system ska få en ökad vikt i samhällsplaneringen. En ökad ekoeffektivitet innebär mindre avfall och att restprodukter i största möjliga utsträckning nyttiggörs genom återbruk, material- eller energiutvinning. De åtgärder som planen föreslår förväntas bidra positivt till att uppfylla målet. Genom tydligare tvärkoppling mellan bostadsområden ökar tillgängligheten till bl.a. friluftsområden. Även att hårdgjorda ytor begränsas förväntas bidra positivt till att uppfylla målet. Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer är ett juridiskt bindande styrmedel som är inskrivet i miljöbalken 5 kapitlet med syfte att komma till rätta med miljöpåverkan från diffusa utsläppskällor som till exempel trafik och jordbruk. Regeringen har utfärdat en förordning med miljökvalitetsnormer (MKN) för utomhusluft, buller och vattenkvalitet. Miljökvalitetsnormer är ett juridiskt bindande styrmedel som är inskrivet i miljöbalken 5 kapitlet med syfte att komma till rätta med miljöpåverkan från diffusa utsläppskällor som till exempel trafik och jordbruk. Regeringen har utfärdat en förordning med miljökvalitetsnormer (MKN) för utomhusluft, buller och vattenkvalitet. En miljökvalitetsnorm kan anges som en halt eller ett värde (högsta tillåtna halt av ett ämne i luft, mark, eller vatten) men kan även beskrivas i ord. I den årliga rapporten Miljön i Mariestad, Töreboda och Gullspång finns utförliga mätningar och värden för utomhusluft, vattenförekomster och buller. Det finns även en miljökvalitetsnorm för Vänern Värmlandssjöns vatten med God ekologisk status Spridningsberäkning av luftföroreningar visar att det idag inte föreligger risk för överskridande av miljökvalitetsnormen. Halterna av partiklar, kolväte och kväveoxider ligger troligtvis även under miljömålen. Med anledning av den ombyggda korsningen förmodas det inte bli några särskilda förändringar i trafikvolym. Föreslagna åtgärder för att ta hand om och rena dagvatten samt en översyn av kommunala ledningar bör kunna bidra till att uppfylla miljökvalitetsnormen. Genom effektiv rening och fördröjning bedöms planförslaget inte medföra överskridanden av gällande miljökvalitetsnormer enligt 5 kapitlet miljöbalken. Målbild för kollektivtrafiken år 2025 i Skaraborg Skaraborgs kommunalförbund har i samverkan med bland annat Västtrafik, Västra Götalandsregionen och samtliga kommuner i Skaraborg tagit fram dokumentet Målbild för kollektivtrafiken år 2025 i Skaraborg. Målbilden utgår från att resorna med kollektivtrafiken ska öka med 50 % fram till år För att uppnå detta mål bör samhällsplanering i kommunerna ske utifrån kollektivtrafikens förutsättningar, där infrastruktur och bebyggelse gör det enklare för resenärerna att välja kollektivtrafik än bil. Del 3 - Befintlig struktur Bebyggelse Byggnader inom planområdet Inom planområdet finns småskalig bostadsbebyggelse i form av tre villor i 1 respektive 1,5 plan med trä-fasad eller tegelfasad. Där finns även Leksbergsgrillen, en 9

10 PLANBESKRIVNING - Detaljplan för Infart Radbyn, Mariestad centralort mindre kioskbyggnad med träfasad. Kioskbyggnaden är upplåten på kommunal naturmark och är från 50-talet. Angränsande bebyggelse Planområdets södra del omfattas av småskalig bostadsbebyggelse i samma stil som den inom planområdet. Norr om planområdet finns även Kv. Blåklockan med bostadsrätter i hus med tre till fyra våningar. Grönstruktur Inom planområdet finns träd och gräsytor som fungerar som en buffertzon mellan bostäder och Marieforsleden, se exempelbilder till höger. Denna grönstruktur präglar även kringliggande områden och fungerar som kontrast till hårdgjorda ytor och är positiv för dagvattenhanteringen. Väster om planområdet finns Marieholmsskogen som pekas ut i grönprogrammet. Läs mer på under rubriken Grönprogram på s Område mellan Marieforsleden, till vänster, och Kv. Igelkotten. Kommunikationer Gång- och cykeltrafik Parallellt med Marieforsleden finns en välanvänd gångoch cykelväg. Denna är separerad mot biltrafiken med vegetation. Över Marieforsleden finns två gång- och cykelövergångar, en på vardera sidor korsningen Marieforsleden/Leksbergsvägen. Den östra övergången medför gång- och cykeltrafik i ett utsatt läge nära infarten till Kv. Blåklockan. Tallar i planområdets nordöstra del. Tre gång- och cykelvägar genom gräsytor kopplar samman Marieforsleden och Kv. Trumpeten. Norrut utmed Leksbergvägen löper en smal gång- och cykelväg. Längs Radbyvägen och Leksbergsvägen söderut finns smala trottoarer på båda sidor om körfältet. Belysningen inom planområdet är bristfällig och riktar sig främst mot biltraffikanter. Gång- och cykelövergång över Marieforsleden i öster. Biltrafik Genom planområdet löper Marieforsleden i väst-östlig riktning. Marieforsleden är en viktig genomfartsväg som förbinder Mariestads yttre delar med varandra och med centrum. SDR trafikanalys i två punkter utförd av NTF Skaraborg visar att Marieforsleden (punkt 54) har en beräknad årsdygnstrafik på 9345 fordon. Den tillåtna maxhastigheten inom planområdet är 50 km/h. Man har dock mätt upp höga hastigheter hos den vardagliga trafiken i området. Leksbergsvägen korsar Marieforsleden och kopplar samman områdena norr och söder om Marieforsleden. Leksbergsgrillen idag. 10

11 Korsningen är hårt trafikerad och är en passage för bland annat skolbarn. Den pekas i kommunens trafiksäkerhetsprogram ut som en av de mest olycksdrabbade korsningarna i Mariestad. Söder ut har Leksbergsvägen (punkt 118) enligt SDR trafikanalys i två punkter en beräknad årsdygnstrafik på 2172 fordon. Trafiken som ska nå Radbyn leds i korsningen Marieforsleden/Leksbergsvägen och vidare västerut på Radbyvägen. Inom planområdet finns infart och utfart till småskalig villabebyggelse längs Marieforsallén och Segolsgatan. Parkering I nuläget ryms parkeringsbehovet för fastigheterna Trumpeten 2 och 3 avtalslöst på kommunägda fastigheten Horn 3:88. Parkeringsbehovet för fastigheten Trumpeten 1 ombesörjs inom fastigheten. Ca fyra parkeringsplatser för Leksbergsgrillens besökare finns på en grusyta söder om kioskbyggnaden. Personalparkering á två parkeringsplatser göms öster om kioskbyggnaden. Parkeringsbehovet för Leksbergsgrillen ryms inom kommunägd mark, liksom kioskbyggnaden. Kollektivtrafik Öster om planområdet, längs Marieforsleden, finns hållplatsen Mariestad Prebende. Inom 300 m från plangränsen finns hållplatsen Vintervägen. Dessa försörjs med buss 2, Krontorp Haggården. I närhet till planområdet finns även hållplatsen Bråten park där buss 1, Bråten Grangärdet, stannar. Buss 1 och 2 har båda en halvtimmes turtäthet. Klimatförhållanden Mariestads lokalklimat påverkas av Vänern, vilken jämnar ut temperaturerna och gör vintrarna mildare och somrarna svalare. Årsnederbörden varierar mellan millimeter. Den vanligast förekommande vindriktningen är sydvästlig. Naturvärden Väster om planområdet finns Marieholmsskogen som pekas ut i grönprogrammet. Läs mer på under rubriken Grönprogram på s Söder om planområdet finns Lekevi idrottsplats samt Leksbergs backe med elljusspår. Boende i Marieholm och Gärdet som nyttjar dessa friluftsområden kan passera genom planområdet. Kulturvärden Inom planområdet eller i dess anslutning finns inga misstänkta eller kända fornlämningar eller någon kulturhistoriskt intressant miljö. Service Inom planområdet finns Leksbergsgrillen som bedriver kommersiell gatuköksverksamhet. Sydöst om planområdet finns Horn och Haggårdens handels- och industriområden med kommersiell service, bland annat livsmedelsaffärer. Planområdet ligger inom gång- och cykelavstånd till centrala Mariestad där offentligt och kommersiellt serviceutbud finns. Geotekniska förhållanden Planområdet består enligt kommunens översiktliga kartmaterial av morän. Terrängförhållanden Marken i planområdet är svagt kuperad men nivåskillnader på gång- och cykelvägarna är små. Marknivåerna inom planområdet är i RH2000. Markförhållanden och föroreningar Planområdet finns inte upptaget i miljökontorets inventering av förorenade markområden. Detta utesluter dock inte att sådana kan påträffas i samband med schaktarbeten. Del 4 - Föreslagen utveckling Bebyggelse De intentioner som finns med området enligt underliggande stadsplaner och FÖP Mariestad innebär småskalig bebyggelse. Planen medför därför inga ytterligare ändringar för områdets bostadsbebyggelse. Del av Horn 2:51, där Leksbergsgrillen står idag föreslås styckas av och omvandlas till kvartersmark med centrumändamål för att möjliggöra den befintliga verksamheten. Denna bestämmelse ger även en flexibel framtida användning av byggrätten. Maximal byggnadsarean för ändamålet bestäms till 35 m 2., vilket ger Leksbergsgrillen en utvecklingsmöjlighet från dagens 25m 2. Byggnadsarean begränsas så att parkerings- och sophanteringsbehovet kan lösas inom fastigheten. Grönstruktur Den föreslagna cirkulationsplatsen medför att grönområden inom planområdet behöver tas i anspråk. Dessa möjliggör idag infiltration av dagvatten och fungerar som trivsam kontrast mot de hårdgjorda ytorna i trafiksituationen. För att säkra att dessa värden bevaras 11

12 finns bestämmelsen att max 50% av marken får hårdgöras inom trafikområdet. Befintliga träd inom trafikområdet bör inte tas ner om det inte är absolut nödvändigt i anläggandet av cirkulationsplats. Kommunikationer Gång- och cykeltrafik I anslutning till den planerade cirkulationsplatsen föreslås gång- och cykelvägarna ledas om för att ge en säkrare trafikmiljö för de oskyddade trafikanterna. Utförligare studier krävs dock för att få svar över exakta lägen och utformning av dessa. Cirkluationsplatsen ska belysas på lämpligt sätt för att nå en säker trafikmiljö för gång- och cykeltrafikanter. Kollektivtrafik Planen föreslår inga ändringar av kollektivtrafiken. Däremot kan gång- och cykelvägarnas förändring öka tillgängligheten till hållplatserna i planområdets närhet. Biltrafik Korsningen Marieforsleden/Leksbergsvägen föreslås ersättas med en cirkulationsplats. Cirkulationen ska anpassas efter dagens kunskaper om utformning av cirkulationsplatser och gång- och cykelvägar i dess anslutning. Cirkulationsplatsen projekteras parallellt med planarbetet och ger dess exakta läge och utformning. Förslagsvis kan cirkulationsplatsen utformas på ett sådant sätt som ritningen till höger visar. Det finns förutsättningar för en enkel och smidig utformning. Cirkulationsplatsen ska utformas med hänsyn till framkomligheten för räddningstjänst och ambulansfordon. Även kommunens pågående skolutredning, som kan resultera i planering av ny skola, ska beaktas i projekteringen. Planförslaget föreslår inga ändringar gällande trafiken för infarten till Marieforsallén och Segolsgatan. Den kan dock påverkas av omdragning av övrig trafik. Infarten, samt den södra infarten till Kv. Blåklockan, ska beaktas i samband med projektering av cirkluationsplats och gång- och cykelvägar i dess anslutning. Omdragningen av trafik kan påverka trafiken till och i Radbyn. Utförligare studier krävs för att ge svar på hur Radbyn påverkas om trafiken behöver ledas om och hur det ska lösas. Transporter Cirkulationsplatsen Marieforsleden/Leksbergsvägen ska utformas så att de transporter som sker på Marieforsleden idag kan fortsätta. Transporter till Leksbergsgrillen ska kunna fortlöpa som idag även efter detaljplanens genomförande. Parkering Kommunens skyldigheter och rättigheter att kräva anordnande av parkeringsplatser regleras i plan- och bygglagen (3 kapitlet 15 och 16 ). Normen omfattar inte någon parkeringsplan, det vill säga var någonstans i centrum som parkeringsplatserna ska placeras. Dessa frågor behandlas i den fysiska planeringen eller i samband med bygglovprövning av enskilda byggnadsobjekt. Idag ryms parkeringsbehovet för Trumpeten 1 som inom fastighet. För Trumpeten 2 och 3 löses parkeringsbehovet delvis genom parkeringsplatser som är upplåtna på kommunal naturmark. Planen föreslår att parkeringsbehovet ska rymmas inom respektive fastighet. Alternativt kan fastighetsägarna arrendera mark av kommunen för detta ändamål. Parkeringsnormen för markbostad/radhus (två parkeringar/bostad) skall klaras. Leksbergsgrillen omfattas av parkeringsnormen för café/restaurang (35 parkeringar/1000 m 2 ). Enligt parkeringsnormen ska verksamheten, som idag är 25m 2 stor, möjliggöra åtta parkeringsplatser. Idag finns ca fyra parkeringsplatser för kunder samt två personalparkeringsplatser vilket innebär att parkeringsnormen idag inte uppfylls. Parkeringsnormen är svår att räkna om till Leksbergsgrillens verksamhet eftersom dess kunder vanligtvis enbart är av behov av en parkeringsplats under en kort stund. Att parkeringsnormen överskrids visar sig dock i den parkeringssituation som uppkommer när verksamheten har många gäster. Då ökad byggnadsarea ökar möjligheten för längre besök kan ökat parkeringsbehovet för bilar och cyklar uppstå. Parkering för bilar kan komma att bli det svåraste att lösa inom fastigheten. Genom att begränsa byggnadsarean till 35m 2, samt genom att disponera parkeringsplatserna på ett mer yteffektivt sätt än idag, anses parkeringsbehovet kunna lösas inom fastigheten. Parkeringslösning ska redovisas i samband med bygglovsansökan. Tillgänglighet och trygghet Att människor med olika typer av funktionsnedsättning och ålder ska vara fullt delaktiga i samhällslivet måste beaktas vid nybyggnation. Ytor ska göras tillgängliga, trygga och användbara för alla grupper av 12

13 Möjlig utformning av cirkulationsplats i korsningen Marieforsleden/Leksbergsvägen. människor så långt det är möjligt. Detta gäller både fysisk och psykisk tillgänglighet, allt från den faktiska framkomligheten till val av växter som kan orsaka allergier eller sådant som kan orsaka känslan av otrygghet som bristande belysning eller skötsel. Kvarteret och byggnaderna ska i övrigt utformas så att de kan användas av personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Handikapparkeringsplatser i anslutning till området ska finnas i lämplig omfattning och tillräckligt nära entréer. Teknisk försörjning Vatten och avlopp Planområdet är anslutet till kommunalt vatten och spillvatten. Ny bebyggelse kan anslutas till befintligt ledningsnät. Under korsningen Marieforsleden/Leksbergsvägen finns en huvudvattenledning. När cirkluationsplatsen anläggs ska gamla ledningar bytas ut. Dagvatten I enlighet med kommunens dagvattenpolicy (som antogs ) ska dagvattnet, där den geotekniska undersökningen visar att så är möjligt, omhändertas lokalt. I andra hand ska dagvattnet fördröjas och avledas trögt till kommunens anläggning. Maxflöde vid förbindelsepunkt anges av huvudmannen. Uppdämningshöjd för dagvatten är lika med markhöjd vid förbindelsepunkt. För att uppnå en mer hållbar hantering, där dagvattnet nyttjas som en resurs istället för att bli ett problem, ska allt dagvatten som uppkommer inom planområdet hanteras enligt kommunens dagvattenpolicy. Dagvattensystemet måste även anpassas med hänsyn till höga vattennivåer i Vänern. Marken inom planområdet bedöms som lämplig för LOD (lokalt omhändertagande av dagvatten) genom infiltration i marken. Byggnader kan med fördel förses med till exempel sedumtak för att för att samla upp och fördröja dagvatten. 13

14 För att minska uppkomsten av dagvatten ska eftersträvas att så små ytor som möjligt hårdgörs. Planen föreslår att maximalt 50% av marken vid trafiksituationenen ska hårdgöras för att möjliggöra dagvattenhantering i form av infiltration, fördröjningsdammar eller magasin enligt kommunens dagvattenpolicy. Utförligare studier krävs dock för att få svar över exakta lägen och utformning av dessa lösningar. Genom att exempelvis anlägga växlighet i cirkluationsplatsens refuger kan vatten ledas till dem istället för rätt ut i ledningsnätet. Vid behov ska dagvattnet från t ex parkeringsytor och andra nedsmutsade hårdgjorda ytor renas innan det släpps ut i kommunens anläggning. Enligt kommunens dagvattenpolicy ska trafikdagvatten om möjligt fördröjas och avledas i öppna system. Dagvatten från trafikytor ska tas om hand så att de förorenade fraktionerna kan avskiljas och renas separat. Trafikdagvattnets avledningssystem ska anordnas så att skadeverkningarna vid miljöolyckor begränsas. Vid cirkluationsplats bör oljeavskiljare anläggas för att förebygga förödande konsekvenser vid olycka. Vid Leksbergsgrillen bör fettavkiljare anläggas. För den fastighetsägare som vill utnyttja reducerad dagvattentaxa genom anslutning till kommunens anläggning, kan fördröjning på den egna fastigheten vara ett alternativ. Detta kan för villatomter ske exempelvis genom en stenkista med bräddavlopp till kommunens anläggning. El och värme All byggnation ska eftersträva de rekommendationer som anges i Mariestad, Töreboda och Gullspångs energi- och klimatplan (se Del 2 - Förutsättningar ). Nya byggnader kan kan erbjudas anslutning till el- och fjärrvärmenätet. Vid behov ska nya byggnader i huvudsak bruka förnybar energi. Kontakt med VänerEnergi AB bör tas i samband med utvecklingen. Tele- och datakommunikationer I planområdet finns en ledningsrätt för teleledning, Lr8. Vid anläggning av cirkulationsplats ska ledningarna i första hand ligga kvar i befintligt läge, i andra hand undanflyttas. Om undanflyttning blir aktuell ska de bekostas av exploatören. Generellt ledningsstråk Alla ledningar ska så långt det är möjligt samlas för att minimera antalet ledningsstråk. Avfall Enligt kommunens renhållningsordning eftersträvas gemensamhetslösningar för insamlingspunkt av avfall. Detta utgör ett led i att minska miljöpåverkan av transporter och öka trafiksäkerheten. Vid nybyggnation ska exploatören ta kontakt med kommunens tekniska förvaltning angående avfallsfrågan i samband med projektering. Körvägar ska utformas för minst belastningsklass 2 och bör vara minst 5,5 meter bred där körning i båda riktningarna förekommer. Om parkering tillåts måste vägen vara bredare. Om vägen är mötesfri och det inte finns parkerade fordon kan vägen vara smalare men den ska vara minst 3,5 meter. Träd och annan växtlighet får inte inkräkta på vägbredden. Gaturummet ska ha en fri höjd av 4,7 meter. Träd och växtlighet får inte inkräkta på den fria höjden. Återvändsgata ska ha vändmöjlighet för hämtningsfordon. Vändplan för en normal sopbil ska ha en diameter av minst 15, helst 18 meter, med en hinderfri remsa på ytterligare 1,5 meter runt om. Alternativ till detta kan vara en vändplats eller en trevägskorsning som möjliggör en så kallad T-vändning. Körvägen ska i övrigt ha fri sikt och god framkomlighet, vara snöröjd och halkbekämpad vintertid. Snövallar får inte inkräkta på vägbredden. Väghållaren är ansvarig för vägens utformning, skyltning, skötsel, framkomlighet samt att delge nödvändig information. Vägverket, kommunen, privat vägförening eller enskild fastighetsägare kan vara väghållare. Räddningstjänstens behov Räddningstjänstens behov av framkomlighet till angreppsvägar ska beaktas i samband med markprojektering. Detta gäller även höjdfordon för brandsläckning i fastigheter som inte kan nås på annat sätt, samt behov av brandposter och släckvatten enligt anvisningarna i VAV P83 och VAV P76. Krav vid grundläggning Vid nybyggnation ska byggnader grundläggas på frostskyddad nivå på fast lagrad oorganisk jord eller på väl packad fyllning sedan först allt organiskt material borttagits. Tillåtet grundtryck väljes enligt SBN 80 som för fast lagrad mellansand. All fyllning utföres enligt SBN 80 avsnitt 23:2341 och 23:4. Vid eventuella pålningsarbeten finns risk för att viss hävning och förskjutning av omgivande mark kan inträffa. Där närliggande ledningar riskerar att skadas ska pålar borras ner och jorden spontas. 14

15 Ett kontrollprogram ska upprättas så att jordrörelserföljs upp under sprängning- och pålningsarbetet för att undvika att närliggande byggnader, ledningar och andra anläggningar skadas. Geotextil på schaktbotten som materialskiljande lager förordas. För att minska risken för ojämna sättningar rekommenderas utförande med geonät under planerad fyllning. Med hänsyn till risken för stigande vattennivåer ska oskyddad grundläggning inte ske lägre än +46,7 i RH2000. Del 5 Risker Trafikstörningar och buller Buller från vägtrafik, tågtrafik och flygplan har olika karaktär och variation. För buller som varierar mycket (till exempel järnvägstrafik) är bullertopparna viktigast att mäta, vilket kallas maximalnivå. Den genomsnittliga bullernivån kallas ekvivalentnivå. Ekvivalentnivån mäts normalt under ett vardagsdygn. Riksdagen uppsatta riktvärden för buller från vägtrafik (enligt Infrastrukturinriktning för framtida transporter, 1996/97:53), bör normalt ej överskridas vid nybyggnation av bostadsbebyggelse eller vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur: 30 db(a) ekvivalentnivå inomhus, 45 db(a) maximalnivå inomhus nattetid 55 db(a) ekvivalentnivå utomhus (vid fasad) 70 db(a) maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad Om planen, som förutsatt, inte förmodas ge konsekvenser med ökade ljudnivåer överskrids inte dessa riktvärden. Planen medför inte ökade ljudnivåer från trafiksituationen. Istället främjas gång- och cykeltrafik och lägre hastigheter på bilvägarna vilket kan leda till minskade ljudnivåer. Klimatförändringar Hantering av risken för ökade vattennivåer har blivit allt mer viktigt. Klimatförändringar förutspås orsaka både havsnivåhöjning och fler extrema vädersituationer, vilket ökar risken för översvämningar som tros komma oftare och bli allt värre. Detta gör att det är nödvändigt att anpassa planering och byggande till dessa förändrade förutsättningar. Det finns flera olika typer av översvämningar som kan hota området, bland annat kraftiga skyfall som orsakar stora vattenansamlingar på hårdgjorda ytor, vatten som tränger upp ur vatten- och avloppssystem och höga grundvattennivåer. Det finns flera studier som SMHI har arbetat fram, bland annat Fördjupad studie rörande översvämningsriskerna för Vänern Slutrapport (Rapport Nr ) och Klimatanalys för Västra Götalands län (Rapport nr ). Länsstyrelsen har tagit fram publikationen Stigande vatten en handbok för fysisk planering som är ett bra hjälpmedel vid planering nära översvämningshotade områden. Enligt denna publikation är Mariestads dimensionerade höjd +47,47 i RH2000. Enligt FÖP Mariestad har är det generella riktvärdet för lägsta grundläggning vid ny bebyggelse inom tätorten +46,7 i RH2000. Då bebyggd tomtmark ligger med god marginal över denna nivå och på betryggande avstånd från Vänern och Tidan bedöms området osannolikt påverkas av stigande vattennivåer. I rapporten Översiktlig översvämningskartering längs Tidan (Rapport nr 49, 2006), framtagen av Räddningsverket, redovisas kartor över Tidan där beräknat högsta flöde framgår. Där kan det utläsas att området och tillfartsvägar inte löper risk för att översvämmas på grund av ökat flöde i Tidan. De risker som klimatförändringar kan innebära för planområdet bedöms vara förknippade med kraftiga skyfall. Genom förebyggande åtgärder kan sannolikheten minska för att en översvämning inträffar och även minska utbredning om den inträffar. Det finns flera olika möjliga åtgärder, bland annat skapa plats för vatten vid kraftiga skyfall. För att sannolikhetsreducera mot översvämningar orsakade av kraftiga regn bör man inom planområdet använda sig av olika typer av vegetation för att absorbera vatten eftersom växtligheten fördröjer, magasinerar, infiltrerar, renar och avdunstar vatten. Det kan handla om gröna tak och väggar, planteringar med mera. Hårdgjorda ytor kan brytas av med material som enkelt infiltrerar överflödigt vatten. Genom att planen innefattar en bestämmelse om att max 50 % av marken får hårdgöras inom trafiksituationen ges stora förutsättningar för dagvattenhantering och att planområdet kan klara av översvämningar. För att reglera vattnets flödesvägar är det viktigt att gator dimensioneras med tillräckligt djup och tillräckligt höga kantstenar för att skydda befintlig bebyggelse. 15

16 Naturmark inom och i anslutning till planområdet kommer fungera som uppsamling- och fördröjningsplats vid stora vattenmängder där öppna dagvattendammar ska anordnas. Dessa platser ska utformas vegetationsrikt för att öka reningen av vattnet samtidigt som en attraktiv plats skapas. Denna uppsamlingsplats ska kombineras med flödesvägar för att undvika att vattnet når närliggande bebyggelse. Vid byggnation är det viktigt att utreda eventuella funktionskrav, det vill säga om byggnaden ska överges vid en översvämning genom en säker evakuering, alternativt fungera och vara tillgängligt för människor. I båda fallen får inte själva byggnaden ta skada. När det gäller helårsboende och viktiga funktioner som utbildning, sjukvård med mera är det viktigt att dess funktioner upprätthålls. Dessa verksamheter förekommer inte inom planområdet, utan det är istället upp till exploatören att ställa eventuella funktionskrav inom kvartersmark. Skred, erosion och underminering Risk för skred ska beaktas vid utveckling av området. Planområdet bedöms inte vara lokaliserat i ett utsatt läge. Del 6 - Miljökonsekvenser När en detaljplan eller ett program upprättas eller ändras ska kommunen alltid göra en behovsbedömning om planens genomförande kan antas leda till betydande miljöpåverkan. Om planens genomförande kan antas innebära betydande miljöpåverkan ska en miljökonsekvensbeskrivning göras. Syftet med detta är att integrera miljöaspekter i planen så att en hållbar utveckling främjas. Bedömningen ska göras enligt de kriterier som anges i bilaga 4 till MKB-förordningen (förordning 1998:905 om miljökonsekvensbeskrivningar). Utöver detta gäller: 1. De planer vars genomförande som innefattar en verksamhet eller åtgärd som kan komma att kräva tillstånd enligt 7 kap. 28a miljöbalken (Natura 2000) ska miljöbedömas. 2. Om planen medger verksamhet eller åtgärd som avses i 5 kap. 18 tredje stycket PBL, eller som räknas upp i bilaga 3 i MKB-förordningen (1998:905) ska karaktären på verksamheterna även bedömas utifrån bilaga 2 i MKB-förordningen. Behovsbedömningen bör alltid utmynna i ett motiverat ställningstagande. Innan kommunen tar ställning till om betydande miljöpåverkan kan antas uppstå så ska den eller de länsstyrelser, kommuner och andra myndigheter som berörs av planen eller programmet, ges tillfälle att yttra sig. Bedömning Kommunen anser att planförslaget inte bidrar till större miljöpåverkan än vad området gör i dag. Därför bedöms det inte nödvändigt att utföra en miljökonsekvensbeskrivning. Motivet är att de punkter som eventuellt kommer bidra till betydande miljöpåverkan hör ihop med de åtgärder som kommer att vidtas i samband med utformningen av detaljplanen. Åtgärder som kan minska bilanvändning samt rening av dagvatten etc minskar de negativa konsekvenserna avsevärt. Vägning mot miljöbalkens hänsyns- och hushållningsbestämmelser har gjorts i gällande översiktsplaner. Föreliggande detaljplan ligger inom planlagt område. Planförslaget bedöms vara förenligt med intentionerna i miljöbalken. Marken bedöms lämpad för de ändamål som föreslås enligt 3 kap. 1. Planen tar inte i anspråk sådan mark som avses i 3 kap 2-6 (stora opåverkade områden, ekologiskt känsliga områden, åker och skog av nationell betydelse eller riksintressen) respektive 7-9 (områden med värdefulla mineral, områden lämpade för samhällsviktiga anläggningar, till exempel för energiproduktion eller har som betydelse för totalförsvaret). Relevanta konsekvenser behandlas i övrigt inom ramen för denna plan- och genomförandebeskrivning. Del 7 - Genomförande Här nedan redovisas de organisatoriska, tekniska, ekonomiska och fastighetsrättsliga åtgärder som krävs för ett samordnat och ändamålsenligt genomförande av detaljplanen. Organisatoriska frågor Planförfarande Planprocessen beskrivs och regleras i plan- och bygglagens 3:e kapitel. Förfarandets olika steg redovisas nedan. Aktuellt planskede är markerad med fet text. Samråd - Dialog med Länsstyrelsen, myndigheter, föreningar, allmänhet med flera. Syftet med samrådet är att förbättra beslutsunderlaget och att ge möjlighet till insyn och påverkan. Samrådsredogörelse - Efter samrådet sammanställs inkomna synpunkter i en samrådsredogörelse. 16

17 Handlingarna revideras då det bedöms vara relevant. Granskning - Dialog med Länsstyrelsen, myndigheter, föreningar allmänhet med flera. Innan planen antas ska kommunen ställa ut planförslaget för granskning under minst tre veckor. Den som vill lämna synpunkter på förslaget ska göra detta skriftligen. Granskningsutlåtande - Efter granskningen sammanställs inkomna synpunkter i ett granskningsutlåtande. Handlingarna revideras då det bedöms vara relevant. Om förslaget ändras väsentligt sker ny granskning. Antagande - Detaljplanen antas av Kommunfullmäktige. Preliminär tidplan Samråd sommar 2014 Utställning höst 2014 Beslut om godkännande vinter 2014 KS godkännande vinter 2014 KF antagande vinter 2014 Tiderna ovan är preliminära och kan komma att förändras under arbetets gång, bland annat beroende på synpunkter under samråd och utställning. Ansvarsfördelning och huvudmannaskap Kommunen äger och är huvudman för allmän platsmark. Kommunen ansvarar för rättighetsupplåtelser, projektering och byggande av infrastruktur samt ombyggnadsåtgärder på allmän platsmark. Kommunen äger och förvaltar ledningsnätet för vatten och avlopp. VänerEnergi AB äger fjärrvärme- och elnätet inom planområdet och ansvarar för drift och skötsel av detta. Genomförandetid Genomförandetiden är 5 år från det datum planen vinner laga kraft. Planen gäller tills den upphävs eller ersätts med en ny detaljplan. Inom genomförandetiden förutsätts att syftet med detaljplanen förverkligas. Avtal I planområdet finns inga avtal. Inga avtal behöver upprättas för att reglera genomförandet av detaljplanen. Lovplikt Enligt 8 kap. 5-6 Plan- och bygglagen kan kommunen inom visa ramar besluta att minska eller utöka bygglovpliktens omfattning. Lättnader i bygglovplikten får emellertid inte beslutas om bygglov krävs för att tillvarata grannars intressen eller allmänna intressen. Kommunen bedömer att det inte finns anledning att besluta om utökad lovplikt. Bygglov behövs inom planområdet för de åtgärder som normalt kräver bygglov för att tillvarata grannars och allmänna intressen. Fastighetskonsekvensbeskrivning (FKB) Konsekvenser för respektive fastighet Stora delar av fastigheterna Horn 2:51 och Gärdet 1:6 ges bestämmelsen HUVUDGATA, max 50% av marken får hårdgöras. Detta för att bland annat möjliggöra cirkulationsplats och god dagvattenhantering. Del av Horn 2:51, där Leksbergsgrillen står idag, möjliggör avstyckning och omvandlas till kvartersmark. Samfälligheten Trumpeten S:1 föreslås användas för sitt nuvarande ändamål när planförslaget vunnit laga kraft, alternativt behöver ny samfällighet upprättas och ersätta denna. Läs mer nedan under Gemensamhetsanläggningar, sevitut med mera. Fastighetsbildning Fastighetsbildningsfrågor, inrättande av gemensamhetsanläggningar och andra fastighetsrättsliga frågor handläggs av Lantmäteriet. De fastighetsbildningsåtgärder som fordras inom kvartersmark för genomförande av detaljplanen bekostas av berörd exploatör. Rättigheter för allmänna ledningar ska säkerställas med servitut eller ledningsrätt. Gemensamhetsanläggningar, servitut med mera Inom planområdet finns samfälligheten Trumpeten S:1 syftar till att fungera som utfartsväg för fastigheterna Trumpeten 2 och 3. Dessa fastigheter äger halva samfälligheten vardera men nyttjas inte idag. Efter att planförslaget vunnit laga kraft föreslås denna samfällighet nyttjas för ändamålet. Alternativt kan fastighetsägarna arrendera mark av kommunen för att ha kvar befintlig lösning. I detta fall bör den befintliga samfälligheten tas bort efter att planförslaget vunnit laga kraft. I området finns en ledningsrätt för teleledning. Inom området finns kommunala ledningar på kommunal mark. För de som inte har servitut eller ledningsrätter kan sådana upprättas. 17

18 Fastighetsplan Ingen fastighetsplan finns inom området. Ekonomiska frågor Behövliga rättighetsupplåtelser, fastighetsbildningsåtgärder, kostnader för utredningar, projektering, byggnationer och anläggningsarbeten inom kvartersmark bekostas av berörd exploatör/fastighetsägare. Detta inkluderar även kostnader för eventuella flyttningar av ledningar, ordningsställning samt ombyggnadsåtgärder i angränsande ytor. Detaljplanen medför vissa förändringar i markägoförhållanden vilka framkommer ovan, under rubriken Konsekvenser för respektive fastighet. Markköp regleras i separat avtal mellan fastighetsägare och kommun. Planavgift kommer att debiteras enligt kommunens taxa i samband med bygglov. Tekniska frågor Behov av ytterligare utredningar och åtgärder Ytterligare detaljerad geoteknisk undersökning vid projektering av trafiklösning vid Marieforsleden/Leksbergsvägen samt omdragning av huvudvattenledning behövs. Exploatören/fastighetsägaren ansvarar för detaljutredning angående markens bärighet samt utformning av lokal dagvattenhantering. Detta ska redovisas i samband med bygglov. UTVECKLINGSENHETEN Sofia Hjort 18

19 19

20