Regler om användning av främmande trädslag Naturskyddsföreningens remissvar

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Regler om användning av främmande trädslag Naturskyddsföreningens remissvar"

Transkript

1 Er ref Jo2010/3670 Vår ref Dnr 193/2010 Att: Lotta Möller Skogs- och Lantbruksenheten Jordbruksdepartementet Stockholm 27 augusti 2010 Regler om användning av främmande trädslag Naturskyddsföreningens remissvar Naturskyddsföreningen har tagit del av remissen: Skogsstyrelsens redovisning av regeringensuppdraget med tillhörande kompletteringar. Naturskyddsföreningen avstyrker ett flertal av de regeländringar som föreslås i rapporten, då dessa innebär negativa konsekvenser för landets redan hårt belastade skogsekosystem. Förslagen har en kraftig slagsida mot målet produktion i förhållande till miljö. Naturskyddsföreningens utgångspunkt är att de ekologiska, negativa konsekvenserna och riskerna med contortatall är så omfattande att trädslaget ska avvecklas för skogsodling. En genomgång av de viktigaste regeländringarna samt Naturskyddsföreningens förslag till hatering av controta återfinns i slutet av remissvaret (sid 4-5). Konsekvensen av rapportens förslag blir en omotiverad förskjutning av balansen mellan skogspolitikens jämställda mål produktion och miljö. Totalt sett motverkar förslagen om att gynna användandet av främst contortatall riksdagens miljökvalitetsmål samt Sveriges internationella åtaganden inom t ex FN:s konvention om biologisk mångfald (CBD). Det idag helt dominerande trakthyggesbruket innebär i sig en mycket kraftig påverkan på ekosystemet med negativa konsekvenser för den biologiska mångfalden. Enligt Artdatabanken är fler än 2100 djur- och växtarter rödlistade i skogen 1. De anpassningar av skogsskötselmetoderna som skett under senare år, enligt skogscertifiering och andra initiativ, lindrar i någon mån de negativa effekterna av skogsbruket. Dessa förbättringar till följd av lämnad naturhänsyn, naturvärdesträd, mindre områden etc. har viss positiv effekt (huvudsakligen i den framtida skogen) men utgör endast otillräckliga modifieringar på marginalen vad gäller skogsbrukets totala påverkan. 1 Artdatabanken, läst

2 2/5 Den ökade användning av främmande trädslag, som är konsekvensen av de föreslagna regeländringarna, innebär en ytterligare belastning på ekosystemet som går stick i stäv med strävan att värna den biologiska mångfalden i linje med miljökvalitetsmålen och den nuvarande skogspolitikens ambitioner. Negativa miljökonsekvenser av Pinus contorta Contortatall är det enda främmande trädslag som introducerats storskaligt i landet. Idag och under överskådlig framtid är därför contortatall (Pinus contorta) det helt dominerande arealmässigt. Arealen contortatall (minst hektar) är idag väsentligt större än arealen skog som är skyddad som reservat e dyl nedanför fjällnära gränsen. De föreslagna regeländringarna kommer således att gynna detta trädslag (på bekostnad av inhemska arter) oavsett om de gäller generellt för alla främmande trädslag eller specifikt för contortatall. Bestånd av Pinus contorta i Sverige är i många avseenden jämförbara med plantage i tropikerna, vad gäller påverkan på biologisk mångfald och uppfyller flera av kriterierna för att klassas som «plantage» snarare än «skog». 2 Kunskapsläget för de ekologiska konsekvenserna av trädslaget har brister men är relativt sett bättre än för andra främmande trädslag. Några slutsatser: Odlingar av Pinus contorta har påtagliga, negativa effekter på den biologiska mångfalden, både på landskapsnivå och beståndsnivå. Fågelfaunan förändras kraftigt i contortaplantage. Contortatall som intensivodlas bedöms reducera artantalet med ca 70% 3. Notera att jämförelsen gäller konventionellt brukad skog med låga naturvärden, som redan har ett avsevärt reducerat artantal jämfört med naturskog. På landskapsnivå ( hektar) är enligt samma bedömning effekterna på fågelfaunan små, under förutsättning att andelen contorta är högst 10 % av den totala skogsarealen. Om arealen contortaplantage däremot är 30 % eller mer bedöms effekten vara mycket negativ. Insektsfaunan påverkas negativt. I Sverige har ca 60 insektsarter påträffats på contortatall, jämfört med över 400 arter på vanlig tall. Inga rödlistade insektsarter har dokumenterats på contortatall, vare sig på levande eller död ved. 4 Viktig kunskap saknas om effekten av möjlig massförökning av insekter i contorta, vad gäller naturliga fiender och risken för skador på ekosystemet. Både antalet svamparter och den totala biomassan (inkl mycel) är lägre i ett contortaplantage. 5 Mykorrhizasamhället i skogsmarken förändras radikalt och de långsiktiga riskerna med detta är inte kända. 2 Se bl a Tree Plantations- part of the solution, or part of the problem? A discussion paper Herb Hammond, Silva Ecosystem Consultants Ltd, MINT-utredningen, 2009, citerad i rapporten s Rapporten, sid 53 5 Kardell, L., Blomgren, M & Nitare, J. 1987: Storsvampar i bestånd av tall och contortatall. Svensk Bot. Tidskr. 81: Stockholm ISSN X (ref. enl. rapporten).

3 3/5 Markflorans artsammansättning och produktion påverkas genom att contortatall har högre barrförnanedfall och tätare kronor som släpper igenom mindre ljus. 6 Dessutom påverkas vegetationen negativt genom att trädslaget har en kortare omloppstid än vanlig tall. Bärrisen, speciellt lingonris, minskar i ett contortaplantage. 7 Renlavar missgynnas vilket i sin tur kan påverka rennäringen negativt, i synnerhet om andelen contortaplantage i renbetesland är hög. 8 Invasivitet När contortatallen introducerades i landet för fyra decennier sedan antog man att trädslaget inte skulle kunna sprida sig på egen hand, eftersom naturlig föryngring bara ansågs kunna ske i samband med brand. Detta har senare visats vara felaktigt, och nu anses contortatallen ha samma kapacitet till naturlig föryngring som vanlig tall. 9 Contortatall har enligt rapporten sannolikt har stor potential för spridning i kärvare klimatlägen (där den idag är förbjuden men föreslås tillåtas). Man skriver också : «--- en ökande självspridning under svenska förhållanden ses som sannolik. Skogforsk bedömer i MKB:n (1999) att självspridningen kommer att öka på ståndorter där contortatallen trivs medan etablering på näringsrika, fuktiga ståndorter är mindre sannolik, delvis beroende av att gran här har konkurrensövertag. De simuleringar som gjorts tyder på att contortatallen i Sverige har potential att växa i de flesta miljöer från kust till fjäll och indikerar samtidigt en något nordligare utbredning än vår inhemska tall.» Självspridning och etablering på oönskade områden är emellertid inte enbart en framtida risk, den är redan ett faktum. Skogsstyrelsen bedömer att Pinus contorta redan spritt sig utanför anlagda planteringar på en areal av hektar. Inom FN :s konvention om biologisk mångfald (CBD) definieras införandet av främmande arter som ett av de större hoten mot biologisk mångfald. En främmande art som hotar biologisk mångfald definieras som invasiv : Invasive alien species (IAS) are species whose introduction and/or spread outside their natural past or present distribution threatens biological diversity. 10 Pinus contorta är klassad som invasiv art i t ex Island och Danmark samt i de länder på södra halvklotet där den används i skogsodling. I Sverige anser Skogsstyrelsen, till skillnad från Naturvårdsverket, inte att arten ska klassas som invasiv art Elfving, B., Ericsson, T. & Rosvall, O The introduction of lodgepole pine for wood production in Sweden a review. Forest Ecology and Management (ref. enl. rapporten). 141, Rapporten, sid 55 8 Rapporten, sid 57 ff 9 Rapporten, sid Convention on Biological Diversity, läst Rapporten, s 4 samt 23 ff. Begreppet invasiv har f.n. ingen juridisk innebörd i svensk lag.

4 4/5 Förslag till regeländringar Flera av de förslag som föreslås kopplar direkt till vissa av förslagen på intensivodling som presenterades i den sk MINT utredningen. Där pekades tre huvudsakliga intensivodlingsmetoder ut, varav ökad användning av främmade trädslag var en. Regeringen har ännu inte tagit ställning till denna utredning. Flera tunga remissinstanser inom naturvårdsområdet har varit starkt kritiska till slutsatserna i MINT på grund av riskerna med förslagen. Det är därför angeläget att även föreliggande rapport ges en bred belysning av remissinstanser med naturvårdsekologisk kompetens, tex Artdatabanken, CBM, och Vetenskapliga rådet för biologisk mångfald, vilka för närvarande saknas på listan över remissinstanser. Mot bakgrund av de kraftigt negativa konsekvenserna av contortatall anser Naturskyddsföreningen att trädslaget ska avvecklas. Tills beslut om detta fattas bör regelverket utformas så att skadeverkningarna av trädslaget i möjligaste mån begränsas. Naturskyddsföreningen tillstyrker förslaget att i 7 SVL även inkludera naturvårds- och kulturmiljövårdsynpunkt som grund för reglering Naturskyddsföreningen tillstyrker förslaget att i föreskrifterna till 7 lägga till en restriktion av andelen främmande trädslag. Den föreslagna nivån 25 % är emellertid helt orimlig (som jämförelse erinrar vi om att konsekvenserna för fågelfaunan bedöms bli «mycket negativa» vid en landskapsandel på 30%. Naturskyddsföreningen tillstyrker i princip förslaget om en begränsning på landsnivå av anläggning av contortaplantage. Den föreslagna nivån ha/år är dock helt oacceptabel, då den t.o.m. är högre än den siffra som anges i fotnot till föreskriftena idagr. Vi ifrågasätter emellertid det meningsfulla i ett sådant tak så länge inte plantering av contortatall är tillståndspliktig. Som regelverket är utformat idag finns ingen möjlighet för Skogsstyrelsen att kontrollera arealen. Naturskyddsföreningen avstyrker förslaget att stryka formuleringen «endast i undantagsfall får utländska trädarter användas som skogsodlingsmaterial» ur skogsvårdsförordningens 9. Naturskyddsföreningen avstyrker förslaget att ur föreskrifterna till 7 stryka förbud mot contorta på högre höjd mellan latitud 60 och 68, samt att stryka förbud mot contorta i kärva klimatlägen. Naturskyddsföreningen avstyrker förslaget att avskaffa den geografiska begränsningen av contortaodling i Sverige. Naturskyddsföreningen avstyrker förslaget att arealen främmande trädslag alltid uppgå till 50 ha inom en brukningsenhet (oavsett den föreslagna procentuella begränsningen).

5 5/5 Naturskyddsföreningens förslag Naturskyddsföreningen anser, mot bakgrund av ovanstående genomgång av negativa konsekvenser och risker, att contorta ska avvecklas som skogsodlingsträd i Sverige. Pinus contorta avskaffas som tillåtet föryngringsmaterial i Sverige. Nyplantering av trädslaget får inte ske efter ett aviserat datum, exv Befintliga bestånd (plantage) ska avverkas så snart de uppnår lägsta slutavverkningsålder, för att tillvarata virkesresursen på ett optimalt sätt. Befintliga bestånd som påverkar omgivande ekosystem negativt ska efter beslut av Skogsstyrelsen avverkas i förtid om påverkan bedöms som väsentlig. Befintliga bestånd som påverkar rennäringen negativt bör efter beslut av Skogsstyrelsen avverkas i förtid om påverkan bedöms som väsentlig. Markägare som har bestånd av contorta är skyldig att vid behov vidta åtgärder för att minimera skador på den biologiska mångfalden orsakade av contartaplantage. Vi konstaterar avslutningsvis att SKS förhållandevis gedigna redovisning av konsekvenser och problem inte alls motsvaras av någon rim och reson i riskbedömningen. Det framgår t ex inte på vilket sätt kunskapsläget förändrats så att det motiverar en mindre restriktiv syn på contorta, tvärtom vet man idag att contortan är invasiv vilket man inte tidigare inte trott. Mikael Karlsson Ordförande Jonas Rudberg Skogshandläggare

Jordbruksdepartementet Skogsindustrierna har lämnats tillfälle att ge synpunkter på rubricerade förslag.

Jordbruksdepartementet Skogsindustrierna har lämnats tillfälle att ge synpunkter på rubricerade förslag. Jordbruksdepartementet 2010-08-11 REMISSYTTRANDE Jo2010/3670 Regler om användning av främmande trädslag Skogsindustrierna har lämnats tillfälle att ge synpunkter på rubricerade förslag. Allmänna synpunkter

Läs mer

Främmande trädslag - användning och lagstiftning i Sverige

Främmande trädslag - användning och lagstiftning i Sverige Tysklönn Hybridlärk Douglasgran Hybridlärk Främmande trädslag - användning och lagstiftning i Sverige Jättepoppel Sanna Black-Samuelsson Rödek Sitkagran Kustgran Innehåll Främmande trädslag engagerar och

Läs mer

Contortatallen i Sverige

Contortatallen i Sverige Regeringsuppdrag 2009 (Utländska trädarter) Bland annat: Översyn av lagstiftningen Utvärdera gränsen för användning av contortatall Se över möjligheterna att utvidga contortaområdet törskateproblemen anges

Läs mer

Seminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef

Seminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef Seminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef Hållbart skogsbruk en nyckelfråga Miljödimensionen = riksdagens miljökvalitetsmål, inklusive regeringens preciseringar av dessa

Läs mer

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10 SCA Skog Contortatall Umeå 2015-02-10 Kort historik 50-talet (40-60 m 3 sk/ha) Avveckling av skräpskogar Björkavverkningar 60-talet Inriktning mot gles äldre skog Öka tillväxten med gödsling 70-talet Lite

Läs mer

Främmande trädslag på Sveaskog. Marie Larsson-Stern Skogsvårdschef

Främmande trädslag på Sveaskog. Marie Larsson-Stern Skogsvårdschef Främmande trädslag på Sveaskog Marie Larsson-Stern Skogsvårdschef Sveaskogs markinnehav Finns i hela Sverige 3,3 milj. ha produktiv skogsmark 20% naturvård All vår skog är FSCcertifierad Trädslagsfördelning

Läs mer

Möjliga insatser för ökad produktion clas.fries@skogsstyrelsen.se Tall 80-100 år

Möjliga insatser för ökad produktion clas.fries@skogsstyrelsen.se Tall 80-100 år Möjliga insatser för ökad produktion clas.fries@skogsstyrelsen.se Tall 80-100 år Contortatall 15-20 år Tall 10 år Först en trailer SKA 15 (Skogliga konsekvensanalyser 2015) SKA 15 beskriver skogens utveckling

Läs mer

Förslag till ändringar i Skogsstyrelsens föreskrifter (SKSFS 2011:7) och allmänna råd till skogsvårdslagen och i skogsvårdsförordningen (1993:1096)

Förslag till ändringar i Skogsstyrelsens föreskrifter (SKSFS 2011:7) och allmänna råd till skogsvårdslagen och i skogsvårdsförordningen (1993:1096) Vårt Dnr: 2015/027 Till Skogsstyrelsen Jönköping Stockholm 2015-08-21 Förslag till ändringar i Skogsstyrelsens föreskrifter (SKSFS 2011:7) och allmänna råd till skogsvårdslagen och i skogsvårdsförordningen

Läs mer

Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog

Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se Postadress: CM-Gruppen, Box 110 93, 161 11

Läs mer

- Utgångspunkten för skogsproduktion måste vara att denna bedrivs inom ekosystemets ramar.

- Utgångspunkten för skogsproduktion måste vara att denna bedrivs inom ekosystemets ramar. Vårt Dnr: Till Skogsstyrelsen Jönköping Stockholm 2015-04-13 Kunskapsplattform för skogsproduktion Naturskyddsföreningens remissvar Sammanfattning av Naturskyddsföreningens synpunkter Föreningen anser

Läs mer

ARBETSRAPPORT. Uppföljning och effektivisering av naturhänsyn hänsynsytor vid slutavverkning ONOMIAV V ETT FORSKNINGSPROJEKT

ARBETSRAPPORT. Uppföljning och effektivisering av naturhänsyn hänsynsytor vid slutavverkning ONOMIAV V ETT FORSKNINGSPROJEKT ARBETSRAPPORT FRÅN SKOGFORSK NR 545 2003 Så här kan ett hygge med hänsynsytor se ut. Kantzoner är sparade mot myr och vattendrag. Skog har lämnats uppe på den produktiva hällmarken. Fristående trädgrupper

Läs mer

UTPLACERING AV DÖD VED VID TOLLARE

UTPLACERING AV DÖD VED VID TOLLARE UTPLACERING AV DÖD VED VID TOLLARE 2009-11 - 25 Beställning Beställarens namn Nacka kommun Framställt av: Ekologigruppen AB www.ekologigruppen.se Telefon: 08 556 026 80 Omslagsfoto: Vedkyrkogård vid Sickla

Läs mer

Introduktion av nya trädslag i skogsbruket steg för steg. Ola Rosvall Skogforsk

Introduktion av nya trädslag i skogsbruket steg för steg. Ola Rosvall Skogforsk Introduktion av nya trädslag i skogsbruket steg för steg Ola Rosvall Skogforsk Introduktion av nya trädslag 1. Motiv för och konsekvenser av nya trädslag 2. Behov av kunskap och fältförsök 3. Försöksläget

Läs mer

Contortatall och miljön

Contortatall och miljön Contortatall och miljön Ekologi contortatall Miljöeffekter Kunskapsläge- MKB Delresultat MKB Slutsats MKB Egna slutsatser FSC & contortatall FSC 2009 Ola Kårén, Stab Skogsvård, Holmen Skog Norra Skogsklubben

Läs mer

Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen

Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen Sundsvall 2012-03-13 Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen Bengt Gunnar Jonsson Mittuniversitetet, Sundsvall Skurken Mittuniversitetet i projektet Utveckling av feromon för dubbelögad bastborre

Läs mer

Beslutas att Policy för hyggesfritt skogsbruk, version 1.0, ska börja tillämpas fr.o.m. den 15 september 2010.

Beslutas att Policy för hyggesfritt skogsbruk, version 1.0, ska börja tillämpas fr.o.m. den 15 september 2010. PROTOKOLL Nr 111 1(1) Datum 2010-08-19 Närvarande: Monika Stridsman Johan Wester Håkan Wirtén Generaldirektör, beslutande Enhetschef Avdelningschef Handläggare, föredragande Justeras Monika Stridsman 1

Läs mer

Hållbarhet, skog och frihet under ansvar. Linda Berglund, Världsnaturfonden WWF 23 februari 2011

Hållbarhet, skog och frihet under ansvar. Linda Berglund, Världsnaturfonden WWF 23 februari 2011 Hållbarhet, skog och frihet under ansvar Linda Berglund, Världsnaturfonden WWF 23 februari 2011 Slaget om den svenska skogen Biologisk mångfald Vatten Virke Bioenergi Rennäring Topic can go here Presentation

Läs mer

Skogsbruksplan. Viggen Dalby Torsby Värmlands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Gunnel Dunger

Skogsbruksplan. Viggen Dalby Torsby Värmlands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Gunnel Dunger Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Viggen Dalby Torsby Värmlands län Ägare Gunnel Dunger Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2013 dec. 2014-2023 Miltander, Nygren Sammanställning

Läs mer

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) 1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) (Listan ska även användas för generella naturvårdhuggningar) Man kan grovt dela upp NS bestånd i två kategorier. Dels en kategori som utgörs

Läs mer

LRF Skogsägarnas synpunkter på myndigheterna prioriteringar vid skydd av skog, projekt Värdefulla skogar

LRF Skogsägarnas synpunkter på myndigheterna prioriteringar vid skydd av skog, projekt Värdefulla skogar LRF SKOGSÄGARNA YTTRANDE Skogsstyrelsen Naturvårdsverket LRF Skogsägarnas synpunkter på myndigheterna prioriteringar vid skydd av skog, projekt Värdefulla skogar LRF Skogsägarna vill ge följande synpunkter

Läs mer

Skogsstyrelsens författningssamling

Skogsstyrelsens författningssamling Skogsstyrelsens författningssamling ISSN 0347-5212 Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet för samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken avseende skogsbruksåtgärder beslutade den

Läs mer

Mark- och miljööverdomstolen avstyrker föreslagen ändring i 30 skogsvårdslagen.

Mark- och miljööverdomstolen avstyrker föreslagen ändring i 30 skogsvårdslagen. SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen YTTRANDE 2013-09-26 Stockholm Dnr 430/13 Miljödepartementet m.registrator@regeringskansliet.se michael.lofroth@regeringskansliet.se Remiss av betänkandet Långsiktigt

Läs mer

Bevarandeplan för. Klövberget (södra) SCI (Art- och habitatdirektivet) Mittpunktskoordinat: 1543249 / 6900148

Bevarandeplan för. Klövberget (södra) SCI (Art- och habitatdirektivet) Mittpunktskoordinat: 1543249 / 6900148 Dnr 511-8928-06 00-001-064 Bevarandeplan för Klövberget (södra) Upprättad: 2006-12-15 Namn: Klövberget (södra) Områdeskod: SE0630129 Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 46 ha Skyddsform:

Läs mer

Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län

Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län www.i.lst.se Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län Bilaga 1: Sammanfattning av den nationella strategin Sammanfattning Nationell strategi för formellt skydd av skog Detta dokument redovisar

Läs mer

Naturvårdsarter. Naturinformation. Rapport 2015:1

Naturvårdsarter. Naturinformation. Rapport 2015:1 Naturinformation Rapport 2015:1 Naturvårdsarter, Park och naturförvaltningen, januari 2015 Rapport, sammanställning och kartproduktion: Ola Hammarström Foton: och Uno Unger Layout: Ola Hammarström Denna

Läs mer

Hur påverkar klimatförändringen den biologiska mångfalden i skogen?

Hur påverkar klimatförändringen den biologiska mångfalden i skogen? Klimatförändringarnas påverkan på den biologiska mångfalden i skogslandskapet ulrika.siira@skogsstyrelsen.se Hur påverkar klimatförändringen den biologiska mångfalden i skogen? Klimatförändringen i Sverige

Läs mer

Mervärdesskog (SOU 2006: 81 slutbetänkande från Skogsutredningen 2004 (N2004: 12)

Mervärdesskog (SOU 2006: 81 slutbetänkande från Skogsutredningen 2004 (N2004: 12) 2007-01-15 Näringsdepartementet Enheten för hållbar utveckling och basnäringar Diarienr: N2006/6984/HUB Remissvar CBM Dnr: 109/06 Mervärdesskog (SOU 2006: 81 slutbetänkande från Skogsutredningen 2004 (N2004:

Läs mer

Inslaget frias. Granskningsnämnden anser att det inte strider mot kraven på opartiskhet och saklighet.

Inslaget frias. Granskningsnämnden anser att det inte strider mot kraven på opartiskhet och saklighet. 1/5 BESLUT 2012-10-01 Dnr: 12/01182 SAKEN Rapport, SVT1, 2012-05-01, kl. 19.30, inslag om skövling av gammelskogar; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslaget frias. Granskningsnämnden anser att

Läs mer

SCA Skog. Utvärdering enligt svenska FSC -standardens kriterie

SCA Skog. Utvärdering enligt svenska FSC -standardens kriterie SCA Skog Utvärdering enligt svenska FSC -standardens kriterie 8.2 2016-06-01 I enlighet med kraven i den svenska FSC-standardens kriterie 8:2 övervakar och utvärderar SCA Skog verksamhetens utfall enligt

Läs mer

Contortatall i Sverige

Contortatall i Sverige Contortatall i Sverige En kunskapssammanställning och riskbedömning FSC, A.C. All rights reserved. FSC F000229 Rapport 2015 Innehållsförteckning Contortatall i Sverige En kunskapssammanställning och riskbedömning

Läs mer

Skogsbruksplan. Planens namn Näsbyn 5:18. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av

Skogsbruksplan. Planens namn Näsbyn 5:18. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Skogsbruksplan Planens namn Näsbyn 5:18 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2016-2025 20160530 Niemi Skogskonsult AB Ägarförhållanden Ägare, 100 % Referenskoordinat (WGS84)

Läs mer

Skogsbruksplan. Församling. Dalarnas län

Skogsbruksplan. Församling. Dalarnas län Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Bengtsarvet S: Mora Mora Dalarnas län Inventeringstidpunkt Planen avser tiden Framskriven t.o.m. 0-09-0 0-09-0-0-09-0 0-09-0 Sammanställning över fastigheten

Läs mer

SCA Skog. Utvärdering enligt svenska FSC-standardens kriterie 8.2

SCA Skog. Utvärdering enligt svenska FSC-standardens kriterie 8.2 SCA Skog Utvärdering enligt svenska FSC-standardens kriterie 8.2 I enlighet med kraven i den svenska FSC-standardens kriterie 8:2 övervakar och utvärderar SCA Skog verksamhetens utfall enligt följande:

Läs mer

Hur sköter vi skogen i ett föränderligt klimat? Göran Örlander Skogsskötselchef, Södra Skog

Hur sköter vi skogen i ett föränderligt klimat? Göran Örlander Skogsskötselchef, Södra Skog Hur sköter vi skogen i ett föränderligt klimat? Göran Örlander Skogsskötselchef, Klimatförändringar och skogsskötsel Klimatforskarna idag är relativt eniga om att vi ska få förändringar i klimatet som

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken

Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken 1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken Fjällviol. Foto: Andreas Garpebring Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Rabnabäcken, SE0810426 Kommun: Sorsele Skyddsstatus:

Läs mer

Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas?

Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas? Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas? Bo Karlsson, Skogforsk, Sverige Oljekommissionen 2006 Kommissionen föreslår: att skogens tillväxt ökas långsiktigt med 15-20

Läs mer

Synpunkter på Energimyndighetens förslag till uppdatering av riksintresseområden vindbruk dnr

Synpunkter på Energimyndighetens förslag till uppdatering av riksintresseområden vindbruk dnr Energimyndigheten registrator@energimyndigheten.se Synpunkter på Energimyndighetens förslag till uppdatering av riksintresseområden vindbruk dnr 2012-2103 Naturskyddsföreningen Gotland anser att Energimyndighetens

Läs mer

I enlighet med kraven i den svenska FSC-standardens kriterie 8:2 övervakar och utvärderar SCA Skog verksamhetens utfall enligt följande:

I enlighet med kraven i den svenska FSC-standardens kriterie 8:2 övervakar och utvärderar SCA Skog verksamhetens utfall enligt följande: I enlighet med kraven i den svenska FSC-standardens kriterie 8:2 övervakar och utvärderar SCA Skog verksamhetens utfall enligt följande: Rubrik Kriterie Uttag av traditionella skogsprodukter 8.2a Sågtimmer

Läs mer

KORT OM WWF +100 +5000 +5M. WWF finns i över 100 länder, på 5 kontinenter. WWF har över 5,000 anställda i världen. WWF grundades 1961, Sverige 180 000

KORT OM WWF +100 +5000 +5M. WWF finns i över 100 länder, på 5 kontinenter. WWF har över 5,000 anställda i världen. WWF grundades 1961, Sverige 180 000 Skog, ekologisk hållbarhet, och frihet under ansvar Linda Berglund, Världsnaturfonden WWF 7 april 2011 KORT OM WWF +100 WWF finns i över 100 länder, på 5 kontinenter +5000 WWF har över 5,000 anställda

Läs mer

Brännvinsberget, hotad skog i Ore socken, Rättviks kommun

Brännvinsberget, hotad skog i Ore socken, Rättviks kommun Brännvinsberget, hotad skog i Ore socken, Rättviks kommun År 2013 släppte Naturskyddsföreningen i Rättvik rapporten om de skyddsvärda skogarna i Ore skogsrike. Här har föreningen pekat ut ett skogslandskap

Läs mer

Sammanställning över fastigheten

Sammanställning över fastigheten Sammanställning över fastigheten Arealer hektar Produktiv skogsmark 165,3 83 Myr/kärr/mosse 16,7 8 Berg/Hällmark 9,9 5 Inäga/åker 6,6 3 Väg och kraftledning (linjeavdrag) 2,6

Läs mer

Proposition 2013/14:141 Miljödepartementet

Proposition 2013/14:141 Miljödepartementet En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster Proposition 2013/14:141 2010 CBD Nagoya 2011 EU-strategi 2011-2013 Uppdrag och utredningar 2014 Regeringsbeslut i mars Riksdagen i juni Strategi

Läs mer

Skogsbruksplan. Öbyn 1:36 Blomskog Årjäng Värmlands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Sven Åke Martinsson

Skogsbruksplan. Öbyn 1:36 Blomskog Årjäng Värmlands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Sven Åke Martinsson Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Öbyn 1:36 Blomskog Årjäng Värmlands län Ägare Sven Åke Martinsson Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 21-6-22 21-219 Karl Larsson Sammanställning

Läs mer

Remisssvar, enligt förfrågan märk med diarienummer: N Ecoforestryfoundation

Remisssvar, enligt förfrågan märk med diarienummer: N Ecoforestryfoundation Remisssvar, enligt förfrågan märk med diarienummer: N2015-2214-Ecoforestryfoundation Svar på underlagsrapport 1, 2, 3 & 4. Underlagsrapporterna behandlar en lika komplex, som omfattanden och viktig fråga.

Läs mer

Formellt skyddad skog i Norrbottens län

Formellt skyddad skog i Norrbottens län 2014-06-26 Diarienummer Länsstyrelsen: 501 4403-2014 Diarienummer Skogsstyrelsen: 2014 / 1674 Formellt skyddad skog i Norrbottens län Att skydda en del av våra skogar långsiktigt i form av bland annat

Läs mer

Yttrande angående förslag till svenska bestämmelser för invasiva främmande arter

Yttrande angående förslag till svenska bestämmelser för invasiva främmande arter YTTRANDE 1(7) Datum 2016-06-20 Diarienr 2016/1184 Miljö- och energidepartementet Rättssekretariatet 103 33 Stockholm Er referens Lina Oskarsson Yttrande angående förslag till svenska bestämmelser för invasiva

Läs mer

Brännvinbergets skyddsvärda skogar hotas av avverkning

Brännvinbergets skyddsvärda skogar hotas av avverkning Brännvinbergets skyddsvärda skogar hotas av avverkning Bakgrund I år släppte Naturskyddsföreningen i Rättvik rapporten om de skyddsvärda skogarna i Ore skogsrike. Här har föreningen pekat ut ett skogslandskap

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdrag om toleransavdrag vid naturvårdsavtal

Redovisning av regeringsuppdrag om toleransavdrag vid naturvårdsavtal Datum 2014-03-27 Diarienr 2014/2 1(6) Enheten för lag och områdesskydd Johan Åberg Redovisning av regeringsuppdrag om toleransavdrag vid naturvårdsavtal Sammanfattning Beräkningsgrunder för ersättning

Läs mer

Sammanställning över fastigheten

Sammanställning över fastigheten Sammanställning över fastigheten Arealer Produktiv skogsmark Impediment myr Impediment berg Inägomark hektar 134,7 1,4 10 1 % 89 1 7 1 Väg och kraftledning (linjeavdrag) 2,5 2 Övrig areal 0,7 0 Summa landareal

Läs mer

Minimera reservatsarealen Om kostnadseffektiva vägar att nå miljömålet i skogen

Minimera reservatsarealen Om kostnadseffektiva vägar att nå miljömålet i skogen Minimera reservatsarealen Om kostnadseffektiva vägar att nå miljömålet i skogen Magnus Nilsson 2013-03-22 Den svenska skogen Skogsmark, 1000 ha Skyddad skogsmark, 1000 ha Andel skyddad skogsmark (%) Produktiv

Läs mer

Remissyttrande över Miljömålsberedningens delbetänkande Hållbar markanvändning, Del 1, SOU 2013:43

Remissyttrande över Miljömålsberedningens delbetänkande Hållbar markanvändning, Del 1, SOU 2013:43 SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Sofia Backéus 2013-09- 30 REMISSYTTRANDE M2013/1659/Nm Till Miljödepartementet 103 33 Stockholm m.registrator@regeringskansliet.se michael.lofroth@regeringskansliet.se

Läs mer

Fältrapport från besök i det skogsområde som föreslås för tillfällig återvinningscentral vid Dalkarlskärret.

Fältrapport från besök i det skogsområde som föreslås för tillfällig återvinningscentral vid Dalkarlskärret. Fältrapport från besök i det skogsområde som föreslås för tillfällig återvinningscentral vid Dalkarlskärret. Ronny Fors från Naturskyddsföreningen i Nacka och Kerstin Lundén från Boo Miljö och Naturvänner

Läs mer

Skogsbruksplan. Slädekärr 1:13,1:28 Åmål Åmål Västra Götalands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare

Skogsbruksplan. Slädekärr 1:13,1:28 Åmål Åmål Västra Götalands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Slädekärr 1:13,1:28 Åmål Åmål Västra Götalands län Ägare Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 201606 2016-2025 Andreas Olsson Sammanställning över

Läs mer

Skyddade naturområden Reservat i förändrat klimat Markanvändning. Mångfaldskonferensen 2009 Jan Eksvärd, LRF

Skyddade naturområden Reservat i förändrat klimat Markanvändning. Mångfaldskonferensen 2009 Jan Eksvärd, LRF Skyddade naturområden Reservat i förändrat klimat Markanvändning Mångfaldskonferensen 2009 Jan Eksvärd, LRF Innehåll Ändrat klimat Nya behov BM viktigare än vi tror Landskapet som helhet Flytta reservaten?

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) av skogsbruk med contortatall i Sverige

Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) av skogsbruk med contortatall i Sverige Redogörelse nr 1, 1999 Stiftelsen Skogsbrukets Forskningsinstitut l The Forestry Research Institute of Sweden Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) av skogsbruk med contortatall i Sverige Environmental impact

Läs mer

Skogsbruksplan. Norrbottens län

Skogsbruksplan. Norrbottens län Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Kuivakangas 2:9 Övertorneå Övertorneå Norrbottens län Inventeringstidpunkt Planen avser tiden Framskriven t.o.m. 214-1-21 214-1-21-225-1-1 215-1-1 Sammanställning

Läs mer

Ekosystemtjänster i svenska skogar. Micael Jonsson, institutionen för Ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet

Ekosystemtjänster i svenska skogar. Micael Jonsson, institutionen för Ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet Ekosystemtjänster i svenska skogar Micael Jonsson, institutionen för Ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet SKOG TRÄD SKOG DJUR BÄR SVAMPAR TRÄD SKOG BÄR DJUR SVAMPAR JAKT TRÄD SKOG BÄR DJUR

Läs mer

Nytt klimat nya skogsskador Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen

Nytt klimat nya skogsskador Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen Nytt klimat nya skogsskador Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen Foto: Anna Marntell, Skogsstyrelsen Klimatförändringar och transport via världshandeln ger Fler möjligheter för främmande arter att nå Sverige.

Läs mer

Skogsstyrelsens författningssamling

Skogsstyrelsens författningssamling Skogsstyrelsens författningssamling ISSN 0347-5212 Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ändring i skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SKSFS 1993:2) till 10, 14, och 30 skogsvårdslagen

Läs mer

1. Vad anser du att det innebär att kursen heter hållbart familjeskogsbruk? Vad ska en sådan kurs innehålla?

1. Vad anser du att det innebär att kursen heter hållbart familjeskogsbruk? Vad ska en sådan kurs innehålla? Frågeställningar kring hållbart 1. Vad anser du att det innebär att kursen heter hållbart familjeskogsbruk? Vad ska en sådan kurs innehålla? 2. Är hållbarhetsbegreppet något som vi ska arbeta med? Hur

Läs mer

Den svenska naturvårdsmodellen - fungerar den?

Den svenska naturvårdsmodellen - fungerar den? Den svenska naturvårdsmodellen - fungerar den? Börje Pettersson NATURVÅRDSSTRATEGIER I SKOGEN 1) RESERVATSSTRATEGIN Ex. 20 % reservat och 80 % plantage 2) ÖVERHÅLLNINGSSTRATEGIN Ex. 20 % håller dubbla

Läs mer

Transportstyrelsens remissvar på remiss av promemoria om förbud mot och begränsningar för terrängkörning i en kommun

Transportstyrelsens remissvar på remiss av promemoria om förbud mot och begränsningar för terrängkörning i en kommun Remissvar 1 (5) Datum Dnr/Beteckning Ert datum Er beteckning 2017-11-23 M2017/02880/R m.registrator@regeringskansliet.se anna.berglund@regeringskansliet.se Transportstyrelsens remissvar på remiss av promemoria

Läs mer

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-09-07

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-09-07 Skogsbruksplan Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Referenskoordinat (WGS84) 2015-2024 2015-09-07 Thomas Johansson Lat: 57 26' 24.95" N

Läs mer

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län Ägare Adress Dagrun Fransson Hjälmseryd 570 02 Stockaryd Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 20120823

Läs mer

Sammanställning över fastigheten

Sammanställning över fastigheten Sammanställning över fastigheten er hektar % Produktiv skogsmark Impediment myr Impediment berg Inägomark 176,2 13,7 0,1 0,1 91 7 0 0 Väg och kraftledning (linjeavdrag) 1,1 1 Övrig areal 1,8 1 Summa landareal

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2604 av Ulf Berg m.fl. (M) Livskraftiga ekosystem och biologisk mångfald

Motion till riksdagen 2015/16:2604 av Ulf Berg m.fl. (M) Livskraftiga ekosystem och biologisk mångfald Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2604 av Ulf Berg m.fl. (M) Livskraftiga ekosystem och biologisk mångfald Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen

Läs mer

Askåterföring till skog några erfarenheter från Sverige

Askåterföring till skog några erfarenheter från Sverige Askåterföring till skog några erfarenheter från Sverige Oslo 2012-03-16 Ulf Sikström, Skogforsk Allt vanligare syner i skogen Av skördad m 3 s: 90 % slutavv. 10 % gallring GROT-skörd: Ca 70000 ha (Bedömning

Läs mer

SKOGSBRUKSPLAN. Flasbjörke 11

SKOGSBRUKSPLAN. Flasbjörke 11 SKOGSBRUKSPLAN Flasbjörke 11 Sammanställning över fastigheten Arealer hektar % Produktiv skogsmark Impediment myr Impediment berg Inägomark 2 0,0 0,1 7 20 0 1 71 Väg och kraftledning (linjeavdrag) 0,0

Läs mer

Skogsbruksplan. Fastighet Församling Kommun Län. Eksjöhult 1:39 Högstorp Ulrika Linköping Östergötlands län. Ägare

Skogsbruksplan. Fastighet Församling Kommun Län. Eksjöhult 1:39 Högstorp Ulrika Linköping Östergötlands län. Ägare Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Eksjöhult 1:39 Högstorp Ulrika Linköping Östergötlands län Ägare Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2014-06-11 2014-2023 Ulf Bergqvist Sammanställning

Läs mer

Framtiden för skogens arter

Framtiden för skogens arter Framtiden för skogens arter Tord Snäll, ArtDatabanken Foto: Ola Borin Vad jag ska prata om - Scenarioanalys, ett metodramverk som kan förbättra nyttjandet av skogens ekosystemtjänster och framtiden för

Läs mer

Handel i och utanför Sverige. Sanna Black-Samuelsson

Handel i och utanför Sverige. Sanna Black-Samuelsson Handel i och utanför Sverige Sanna Black-Samuelsson Kedjan i skogen Föryngring Inköp av skogsodlingsmaterial Tillväxt Avverkning Gallring, tillväxt (2-4 ggr) Föryngring Treårsmedeltal (2007-2009/10) visar:

Läs mer

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Bilaga. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Kommunen ska i all planering och i beslut som gäller exploatering av mark och vatten (översiktsplanering, bygglov, strandskyddsprövning

Läs mer

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Bilaga 1. Nationella miljömål Antaget av Kommunfullmäktige 2014-05-14, 85 En höstpromenad vid Ellenösjön kan vara ett trevligt mål! Foto: Maritha Johansson Dalslandskommunernas

Läs mer

Skogspolitik. (ur Okända djur Text: Beppe Wolgers, Musik: Olle Adolphson)

Skogspolitik. (ur Okända djur Text: Beppe Wolgers, Musik: Olle Adolphson) DET HÄR GÖR VI Vilka är vi? Skogsstyrelsen är en statlig myndighet för frågor som rör skog. Vi är en lokalt förankrad myndighet vilket innebär att vi har kunskap om det område där du bor och de specifika

Läs mer

Skogsbruksplan. Mansheden 3:1 Nederkalix Kalix Norrbottens län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Kjell Johansson & Håkan Hedin

Skogsbruksplan. Mansheden 3:1 Nederkalix Kalix Norrbottens län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Kjell Johansson & Håkan Hedin Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Mansheden 3:1 Nederkalix Kalix Norrbottens län Ägare Kjell Johansson & Håkan Hedin Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2005-06-15 2011-2020 Töre

Läs mer

Skogsbruksplan. Stig Rönnqvist mfl Pastorsvägen 20 90362 UMEÅ. 2008-04-20 2008-2017 Töre Sbs

Skogsbruksplan. Stig Rönnqvist mfl Pastorsvägen 20 90362 UMEÅ. 2008-04-20 2008-2017 Töre Sbs Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Nikkala 1:2, 1:20, 1:58 Nedertorneå-Haparanda Haparanda Norrbottens län Ägare Adress Stig Rönnqvist mfl Pastorsvägen 20 90362 UMEÅ Upprättad år Planen avser

Läs mer

Skogsbruksplan. Västerbottens län

Skogsbruksplan. Västerbottens län Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Tärna-Sandvik 1:1 Tärna Storuman Västerbottens län Inventeringstidpunkt Planen avser tiden Framskriven t.o.m. 214-6-5 214-6-5-224-1-1 214-6-1 Sammanställning

Läs mer

I korta drag. Produktion av skogsplantor 2016 JO0313 SM Sammanfattning. Fördjupning. Production of seedlings 2016

I korta drag. Produktion av skogsplantor 2016 JO0313 SM Sammanfattning. Fördjupning. Production of seedlings 2016 JO0313 SM 1701 Produktion av skogsplantor 2016 Production of seedlings 2016 I korta drag Sammanfattning Leveransen av skogsplantor uppgick år 2016 till 345 miljoner plantor. Antalet levererade plantor

Läs mer

The source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016)

The source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016) The source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016) En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster Försvarssektorns miljödag Stockholm 13 april 2016 Michael Löfroth, The

Läs mer

hur undviker vi konflikter och konkurrens? k Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald

hur undviker vi konflikter och konkurrens? k Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald Biologisk mångfald och torv hur undviker vi konflikter och konkurrens? k Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald Hur kan man kombinera torvtäkt med att bevara och förstärka biologisk mångfald i landskapet?

Läs mer

Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012

Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012 Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012 Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012... 1 Bakgrund... 3 SFV:s skogsbruk... 3 Skogsskötsel... 4 Avverkningsnivå... 4 Skogsmarkens läge... 4 Ägoslagsfördelning...

Läs mer

BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå

BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå Innehåll Övergripande planer, strategier och organisation fråga 1-5 Samverkan fråga 6-7 Fysisk planering fråga

Läs mer

Skogsbruksplan. Värset 1:12,1:13, 2:9, 2:21 Angelstad Ljungby Kronobergs län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare

Skogsbruksplan. Värset 1:12,1:13, 2:9, 2:21 Angelstad Ljungby Kronobergs län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Värset 1:12,1:13, 2:9, 2:21 Angelstad Ljungby Kronobergs län Ägare Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2015-08-14 2015-2024 Per- Anders Arvidsson

Läs mer

Levande skogar. omgivande förkastningssluttningar och Tylöskogen-Tiveden i söder.

Levande skogar. omgivande förkastningssluttningar och Tylöskogen-Tiveden i söder. Miljömålet Levande skogar Skogens och skogsmar kens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biolo giska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden vär nas. Sist i

Läs mer

Yttrande gällande förslag till strategi för svenskt yrkesfiske: Svenskt yrkesfiske 2020 Hållbart fiske och nyttig mat Dnr 3.3.

Yttrande gällande förslag till strategi för svenskt yrkesfiske: Svenskt yrkesfiske 2020 Hållbart fiske och nyttig mat Dnr 3.3. 2016-03-08 sid 1 (5) Fiskerienheten Jordbruksverket 551 82 Jönköping Yttrande gällande förslag till strategi för svenskt yrkesfiske: Svenskt yrkesfiske 2020 Hållbart fiske och nyttig mat Dnr 3.3.17-985/16

Läs mer

Hur har naturvärden påverkats av röjning/avverkning i betesmarker?

Hur har naturvärden påverkats av röjning/avverkning i betesmarker? Hur har naturvärden påverkats av röjning/avverkning i betesmarker? Resultatet av en snabb inventering 2008 av trädklädda betesmarker som åtgärdats under och efter införandet av den s k 50-trädsregeln Leif

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen

Läs mer

Vad säger rödlistan om utvecklingen för skogens arter? Anders Dahlberg ArtDatabanken

Vad säger rödlistan om utvecklingen för skogens arter? Anders Dahlberg ArtDatabanken Vad säger rödlistan om utvecklingen för skogens arter? Anders Dahlberg ArtDatabanken Skilda världar Detta säger rödlistan om tillståndet i skogen ca 30 000 skogslevande arter i Sverige Inte bedömda ca

Läs mer

Naturvärdesinventering (NVI)

Naturvärdesinventering (NVI) Naturvärdesinventering (NVI) Skogen vid Hermelinstigen och Stora Mossens Backe i Bromma Bakgrund 2 Metod 2 Naturvärdesklasser! 3 Detaljeringsgrad och avgränsning av inventeringsområde! 4 Naturvärdesbedömning

Läs mer

Miljöövervakning och uppföljning av natur i relation till ÅGP

Miljöövervakning och uppföljning av natur i relation till ÅGP Miljöövervakning och uppföljning av natur i relation till ÅGP Conny Jacobson, Enheten för natur och biologisk mångfald (An), Naturvårdsverket Stockholm 13 februari 2013 Nationell träff om Åtgärdsprogram

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk

Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk 1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk Åkerbär. Foto: Länsstyrelsen Västerbotten Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Norra Petikträsk, SE0810422 Kommun: Norsjö

Läs mer

Skogsbruksplan. Planens namn KATRINEHOLM LIND 2:5. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av juli 2013

Skogsbruksplan. Planens namn KATRINEHOLM LIND 2:5. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av juli 2013 Skogsbruksplan Planens namn KATRINEHOLM LIND 2:5 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Planläggningsmetod 2016-2025 juli 2013 Björn Forssman Okuläruppskattning Uppgifter om virkesförråd,

Läs mer

Sammanställning över fastigheten

Sammanställning över fastigheten Sammanställning över fastigheten er hektar % Produktiv skogsmark 64,3 86 Myr/kärr/mosse 0,5 < Berg/Hällmark 0,8 < Inäga/åker 9,4 2 Väg och kraftledning (linjeavdrag) 0, < Annat 0, < Summa landareal 75,2

Läs mer

Skogsbruksplan. Efrikgården 1:2 Stora Kopparberg. Fastighet Församling Kommun Län. Falun. Dalarnas län. Ägare Adress

Skogsbruksplan. Efrikgården 1:2 Stora Kopparberg. Fastighet Församling Kommun Län. Falun. Dalarnas län. Ägare Adress Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Efrikgården :2 Stora Kopparberg Falun Dalarnas län Ägare Adress Björn Lindgren Stora Efrikgården 5 Falun Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 20208

Läs mer

SKÖTSELPLAN Dnr

SKÖTSELPLAN Dnr 1(8) Åsa Forsberg 010-2248752 asa.forsberg@lansstyrelsen.se Skötselplan för naturreservatet Alntorps storskog i Nora kommun Hällmarksskog vid Alntorps storskog. Foto: Kjell Store. Skötselplanen upprättad

Läs mer

Skogsskötselplan. Västra Skymnäs 1:92 Norra Råda-Sunnemo Hagfors Värmlands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare

Skogsskötselplan. Västra Skymnäs 1:92 Norra Råda-Sunnemo Hagfors Värmlands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Skogsskötselplan Fastighet Församling Kommun Län Västra Skymnäs 1:92 Norra Råda-Sunnemo Hagfors Värmlands län Ägare Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 213-12-13 213-222 Foran Sverige AB Sammanställning

Läs mer

Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning

Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning Biotopkartering Syfte Biotopkartering är en väl beprövad metod för inventering och värdering av skyddsvärda naturmiljöer. Syftet är att med en rimlig arbetsinsats

Läs mer

Länsstyrelsen i Stockholms län 2011-07-29 Överklagandeenheten 2 Box 220 67 104 22 STOCKHOLM

Länsstyrelsen i Stockholms län 2011-07-29 Överklagandeenheten 2 Box 220 67 104 22 STOCKHOLM Dnr 4031-17811-11 Länsstyrelsen i Stockholms län 2011-07-29 Överklagandeenheten 2 Box 220 67 104 22 STOCKHOLM Överklagan på Detaljplan för del av Sicklaön 13:3 m.fl., Ny förbindelse mellan Kvarnholmen

Läs mer

Markvårdsplan. Snäckevarps Samfällighetsförening Snäckevarps Vägförening Markvårdsplan 2014

Markvårdsplan. Snäckevarps Samfällighetsförening Snäckevarps Vägförening Markvårdsplan 2014 Markvårdsplan 1. Sammanfattning 2. Omfattning 3. Syfte 4. Inriktning 5. Underlag för åtgärder 6. Områdesöversikt inkluderat kommande åtgärder 1. Sammanfattning Snäckevarps Samfällighet omfattar ca 180

Läs mer

Formellt skyddad skog i Norrbottens län

Formellt skyddad skog i Norrbottens län 2012-05-02 Formellt skyddad skog i Norrbottens län Att skydda en del av våra skogar långsiktigt i form av bland annat naturreservat är en viktig del i det svenska naturvårdsarbetet. Skyddet av skog skapar

Läs mer