Regler om användning av främmande trädslag Naturskyddsföreningens remissvar

Transkript

1 Er ref Jo2010/3670 Vår ref Dnr 193/2010 Att: Lotta Möller Skogs- och Lantbruksenheten Jordbruksdepartementet Stockholm 27 augusti 2010 Regler om användning av främmande trädslag Naturskyddsföreningens remissvar Naturskyddsföreningen har tagit del av remissen: Skogsstyrelsens redovisning av regeringensuppdraget med tillhörande kompletteringar. Naturskyddsföreningen avstyrker ett flertal av de regeländringar som föreslås i rapporten, då dessa innebär negativa konsekvenser för landets redan hårt belastade skogsekosystem. Förslagen har en kraftig slagsida mot målet produktion i förhållande till miljö. Naturskyddsföreningens utgångspunkt är att de ekologiska, negativa konsekvenserna och riskerna med contortatall är så omfattande att trädslaget ska avvecklas för skogsodling. En genomgång av de viktigaste regeländringarna samt Naturskyddsföreningens förslag till hatering av controta återfinns i slutet av remissvaret (sid 4-5). Konsekvensen av rapportens förslag blir en omotiverad förskjutning av balansen mellan skogspolitikens jämställda mål produktion och miljö. Totalt sett motverkar förslagen om att gynna användandet av främst contortatall riksdagens miljökvalitetsmål samt Sveriges internationella åtaganden inom t ex FN:s konvention om biologisk mångfald (CBD). Det idag helt dominerande trakthyggesbruket innebär i sig en mycket kraftig påverkan på ekosystemet med negativa konsekvenser för den biologiska mångfalden. Enligt Artdatabanken är fler än 2100 djur- och växtarter rödlistade i skogen 1. De anpassningar av skogsskötselmetoderna som skett under senare år, enligt skogscertifiering och andra initiativ, lindrar i någon mån de negativa effekterna av skogsbruket. Dessa förbättringar till följd av lämnad naturhänsyn, naturvärdesträd, mindre områden etc. har viss positiv effekt (huvudsakligen i den framtida skogen) men utgör endast otillräckliga modifieringar på marginalen vad gäller skogsbrukets totala påverkan. 1 Artdatabanken, läst

2 2/5 Den ökade användning av främmande trädslag, som är konsekvensen av de föreslagna regeländringarna, innebär en ytterligare belastning på ekosystemet som går stick i stäv med strävan att värna den biologiska mångfalden i linje med miljökvalitetsmålen och den nuvarande skogspolitikens ambitioner. Negativa miljökonsekvenser av Pinus contorta Contortatall är det enda främmande trädslag som introducerats storskaligt i landet. Idag och under överskådlig framtid är därför contortatall (Pinus contorta) det helt dominerande arealmässigt. Arealen contortatall (minst hektar) är idag väsentligt större än arealen skog som är skyddad som reservat e dyl nedanför fjällnära gränsen. De föreslagna regeländringarna kommer således att gynna detta trädslag (på bekostnad av inhemska arter) oavsett om de gäller generellt för alla främmande trädslag eller specifikt för contortatall. Bestånd av Pinus contorta i Sverige är i många avseenden jämförbara med plantage i tropikerna, vad gäller påverkan på biologisk mångfald och uppfyller flera av kriterierna för att klassas som «plantage» snarare än «skog». 2 Kunskapsläget för de ekologiska konsekvenserna av trädslaget har brister men är relativt sett bättre än för andra främmande trädslag. Några slutsatser: Odlingar av Pinus contorta har påtagliga, negativa effekter på den biologiska mångfalden, både på landskapsnivå och beståndsnivå. Fågelfaunan förändras kraftigt i contortaplantage. Contortatall som intensivodlas bedöms reducera artantalet med ca 70% 3. Notera att jämförelsen gäller konventionellt brukad skog med låga naturvärden, som redan har ett avsevärt reducerat artantal jämfört med naturskog. På landskapsnivå ( hektar) är enligt samma bedömning effekterna på fågelfaunan små, under förutsättning att andelen contorta är högst 10 % av den totala skogsarealen. Om arealen contortaplantage däremot är 30 % eller mer bedöms effekten vara mycket negativ. Insektsfaunan påverkas negativt. I Sverige har ca 60 insektsarter påträffats på contortatall, jämfört med över 400 arter på vanlig tall. Inga rödlistade insektsarter har dokumenterats på contortatall, vare sig på levande eller död ved. 4 Viktig kunskap saknas om effekten av möjlig massförökning av insekter i contorta, vad gäller naturliga fiender och risken för skador på ekosystemet. Både antalet svamparter och den totala biomassan (inkl mycel) är lägre i ett contortaplantage. 5 Mykorrhizasamhället i skogsmarken förändras radikalt och de långsiktiga riskerna med detta är inte kända. 2 Se bl a Tree Plantations- part of the solution, or part of the problem? A discussion paper Herb Hammond, Silva Ecosystem Consultants Ltd, MINT-utredningen, 2009, citerad i rapporten s Rapporten, sid 53 5 Kardell, L., Blomgren, M & Nitare, J. 1987: Storsvampar i bestånd av tall och contortatall. Svensk Bot. Tidskr. 81: Stockholm ISSN X (ref. enl. rapporten).

3 3/5 Markflorans artsammansättning och produktion påverkas genom att contortatall har högre barrförnanedfall och tätare kronor som släpper igenom mindre ljus. 6 Dessutom påverkas vegetationen negativt genom att trädslaget har en kortare omloppstid än vanlig tall. Bärrisen, speciellt lingonris, minskar i ett contortaplantage. 7 Renlavar missgynnas vilket i sin tur kan påverka rennäringen negativt, i synnerhet om andelen contortaplantage i renbetesland är hög. 8 Invasivitet När contortatallen introducerades i landet för fyra decennier sedan antog man att trädslaget inte skulle kunna sprida sig på egen hand, eftersom naturlig föryngring bara ansågs kunna ske i samband med brand. Detta har senare visats vara felaktigt, och nu anses contortatallen ha samma kapacitet till naturlig föryngring som vanlig tall. 9 Contortatall har enligt rapporten sannolikt har stor potential för spridning i kärvare klimatlägen (där den idag är förbjuden men föreslås tillåtas). Man skriver också : «--- en ökande självspridning under svenska förhållanden ses som sannolik. Skogforsk bedömer i MKB:n (1999) att självspridningen kommer att öka på ståndorter där contortatallen trivs medan etablering på näringsrika, fuktiga ståndorter är mindre sannolik, delvis beroende av att gran här har konkurrensövertag. De simuleringar som gjorts tyder på att contortatallen i Sverige har potential att växa i de flesta miljöer från kust till fjäll och indikerar samtidigt en något nordligare utbredning än vår inhemska tall.» Självspridning och etablering på oönskade områden är emellertid inte enbart en framtida risk, den är redan ett faktum. Skogsstyrelsen bedömer att Pinus contorta redan spritt sig utanför anlagda planteringar på en areal av hektar. Inom FN :s konvention om biologisk mångfald (CBD) definieras införandet av främmande arter som ett av de större hoten mot biologisk mångfald. En främmande art som hotar biologisk mångfald definieras som invasiv : Invasive alien species (IAS) are species whose introduction and/or spread outside their natural past or present distribution threatens biological diversity. 10 Pinus contorta är klassad som invasiv art i t ex Island och Danmark samt i de länder på södra halvklotet där den används i skogsodling. I Sverige anser Skogsstyrelsen, till skillnad från Naturvårdsverket, inte att arten ska klassas som invasiv art Elfving, B., Ericsson, T. & Rosvall, O The introduction of lodgepole pine for wood production in Sweden a review. Forest Ecology and Management (ref. enl. rapporten). 141, Rapporten, sid 55 8 Rapporten, sid 57 ff 9 Rapporten, sid Convention on Biological Diversity, läst Rapporten, s 4 samt 23 ff. Begreppet invasiv har f.n. ingen juridisk innebörd i svensk lag.

4 4/5 Förslag till regeländringar Flera av de förslag som föreslås kopplar direkt till vissa av förslagen på intensivodling som presenterades i den sk MINT utredningen. Där pekades tre huvudsakliga intensivodlingsmetoder ut, varav ökad användning av främmade trädslag var en. Regeringen har ännu inte tagit ställning till denna utredning. Flera tunga remissinstanser inom naturvårdsområdet har varit starkt kritiska till slutsatserna i MINT på grund av riskerna med förslagen. Det är därför angeläget att även föreliggande rapport ges en bred belysning av remissinstanser med naturvårdsekologisk kompetens, tex Artdatabanken, CBM, och Vetenskapliga rådet för biologisk mångfald, vilka för närvarande saknas på listan över remissinstanser. Mot bakgrund av de kraftigt negativa konsekvenserna av contortatall anser Naturskyddsföreningen att trädslaget ska avvecklas. Tills beslut om detta fattas bör regelverket utformas så att skadeverkningarna av trädslaget i möjligaste mån begränsas. Naturskyddsföreningen tillstyrker förslaget att i 7 SVL även inkludera naturvårds- och kulturmiljövårdsynpunkt som grund för reglering Naturskyddsföreningen tillstyrker förslaget att i föreskrifterna till 7 lägga till en restriktion av andelen främmande trädslag. Den föreslagna nivån 25 % är emellertid helt orimlig (som jämförelse erinrar vi om att konsekvenserna för fågelfaunan bedöms bli «mycket negativa» vid en landskapsandel på 30%. Naturskyddsföreningen tillstyrker i princip förslaget om en begränsning på landsnivå av anläggning av contortaplantage. Den föreslagna nivån ha/år är dock helt oacceptabel, då den t.o.m. är högre än den siffra som anges i fotnot till föreskriftena idagr. Vi ifrågasätter emellertid det meningsfulla i ett sådant tak så länge inte plantering av contortatall är tillståndspliktig. Som regelverket är utformat idag finns ingen möjlighet för Skogsstyrelsen att kontrollera arealen. Naturskyddsföreningen avstyrker förslaget att stryka formuleringen «endast i undantagsfall får utländska trädarter användas som skogsodlingsmaterial» ur skogsvårdsförordningens 9. Naturskyddsföreningen avstyrker förslaget att ur föreskrifterna till 7 stryka förbud mot contorta på högre höjd mellan latitud 60 och 68, samt att stryka förbud mot contorta i kärva klimatlägen. Naturskyddsföreningen avstyrker förslaget att avskaffa den geografiska begränsningen av contortaodling i Sverige. Naturskyddsföreningen avstyrker förslaget att arealen främmande trädslag alltid uppgå till 50 ha inom en brukningsenhet (oavsett den föreslagna procentuella begränsningen).

5 5/5 Naturskyddsföreningens förslag Naturskyddsföreningen anser, mot bakgrund av ovanstående genomgång av negativa konsekvenser och risker, att contorta ska avvecklas som skogsodlingsträd i Sverige. Pinus contorta avskaffas som tillåtet föryngringsmaterial i Sverige. Nyplantering av trädslaget får inte ske efter ett aviserat datum, exv Befintliga bestånd (plantage) ska avverkas så snart de uppnår lägsta slutavverkningsålder, för att tillvarata virkesresursen på ett optimalt sätt. Befintliga bestånd som påverkar omgivande ekosystem negativt ska efter beslut av Skogsstyrelsen avverkas i förtid om påverkan bedöms som väsentlig. Befintliga bestånd som påverkar rennäringen negativt bör efter beslut av Skogsstyrelsen avverkas i förtid om påverkan bedöms som väsentlig. Markägare som har bestånd av contorta är skyldig att vid behov vidta åtgärder för att minimera skador på den biologiska mångfalden orsakade av contartaplantage. Vi konstaterar avslutningsvis att SKS förhållandevis gedigna redovisning av konsekvenser och problem inte alls motsvaras av någon rim och reson i riskbedömningen. Det framgår t ex inte på vilket sätt kunskapsläget förändrats så att det motiverar en mindre restriktiv syn på contorta, tvärtom vet man idag att contortan är invasiv vilket man inte tidigare inte trott. Mikael Karlsson Ordförande Jonas Rudberg Skogshandläggare