17/3-15. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Vattenliljans förskola

Transkript

1 17/3-15 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015 Vattenliljans förskola

2 Innehållsförteckning: Syfte... 3 Definition 3 Vision. 3 Att särskilt ta hänsyn till 4 Utvärdering 5 Nuläge (utifrån årlig kartläggning/riskanalys och utvärdering) 6 Mål 7 Metoder/strategier. 7 Ledningens ansvar.. 7 Upptäcka. 7-8 Utreda.. 8 Åtgärder 9 Uppföljning/Utvärdering 10 Tillsyn 10 Aktuella dokument

3 Syfte: Diskrimineringslagen 3 kap. (2008:567) om förbud mot diskriminering och skollagen 6 kap. (SFS 2010:800) om kränkande behandling trädde i kraft den 1 augusti Förskolan är skyldig att varje år upprätta en likabehandlingsplan som främjar barns lika rättigheter och förebygger och motverkar all form av diskriminering och kränkande behandling. Definitioner: Diskrimineringslagen omfattar kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Direkt diskriminering är när ett barn missgynnas i förskolan och det har samband med någon av ovanstående grunder. Indirekt diskriminering kan i vissa fall ske genom att behandla alla lika. Det kan ske genom förskolans regler, pedagogiska verksamheten eller de anställdas förhållningssätt. Exempel: om alla barn serveras samma mat diskriminerar förskolan indirekt de barn som behöver annan mat på grund av sin religion. Begreppet likabehandling betyder att alla barn ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett diskrimineringsgrunderna. Det behöver inte innebära att alla barn alltid ska behandlas lika, se exempel indirekt diskriminering. Kränkande behandling strider mot alla människors lika värde och kränker ett barns värdighet. Man pratar nedsättande om barn eller föräldrar, sprider rykten, förlöjligar, har negativa kommentarer om beteende eller utseende men också de former av bestraffningar genom utfrysning, ignorering är exempel på kränkande behandling. Både barn och vuxna på förskolan kan göra sig skyldiga till diskriminering och kränkande behandling. Tillrättavisningar/gränssättningar som är befogade för att ha en god miljö är inte kränkande behandling, även om barn kan uppleva detta kränkande. Men det är viktigt att respektera och reflektera över. Vision: På Vattenliljan känner sig alla, barn och vuxna, trygga och ingen ska utsättas för kränkande behandling eller diskriminering. 3

4 Likabehandlingsplanen Att särskilt ta hänsyn till när det gäller arbetet med diskriminering och kränkande behandling är följande punkter: Våra styrdokument förutom diskrimineringslagen och skollagen, är också FN:s barnkonvention, Läroplanen för förskolan (Lpfö 98, reviderad 10) och våra egna arbetsplaner. Värdegrundsfrågor - hur vi faktiskt arbetar med vår värdegrund och syn på våra medmänniskor, innefattar också etiska frågor och normkritiskt agerande Jämställdhet utifrån genusperspektiv öka vår medvetenhet om hur vi agerar som pedagoger, men också se över den pedagogiska miljön. Dokument som vi använder i förskolans vardag Mångfalden ta tillvara de influenser som tillförs genom att lyssna på barnens och föräldrarnas erfarenheter Barn i behov av särskilt stöd ser vi som barn med möjligheter. Vi tänker inkluderande, dvs. som ett barn i gruppen som ska ges möjlighet till lek och lärande genom utmaningar och tilltro Systematiskt reflekteras också över vårt pedagogiska uppdrag i mötet med barnen/barnet. Dokumentation sker utifrån att värderingen görs av verksamheten. Det innefattar hur vi pedagoger agerar och organiserar den pedagogiska miljön på förskolan utifrån ovanstående perspektiv. Kvalitetssäkring varje år utvärderas arbetet med likabehandling och att aktuella förbättringsåtgärder genomförts. Uppföljning sker kontinuerligt Föräldrars, barns och all personals delaktighet information till föräldrar om vårt arbete Ledningens ansvar Ansvarig för planen är förskolechefen och arbetslagsledarna.. 4

5 Utvärdering: Vi samtalar och diskuterar med barnen kring olika känslor och kamratskap. Det sker under hela dagen i såväl styrda aktiviteter som i lek och när vi löser konflikter. Vi arbetar med Att vara en bra kompis. Vi använder oss av böcker som behandlar olika känslor och tillsammans med barnen hjälps vi åt att uttrycka och benämna känslor. Detta för att ge barnen en större förståelse och respekt för varandra. Vi samtalar och intervjuar barnen om trivsel, trygghet och hur de upplever sin vistelse på förskolan, för att kunna bejaka och värna deras intresse och önskemål. Genom att barnen får vara delaktiga i vardagssysslor lär de sig att ta eget ansvar för material och den gemensamma miljön. Vi arbetar för ett öppet bemötande och ett tillåtande klimat. Föräldrar erbjuds delaktighet och inflytande genom den dagliga kontakten, utvecklingssamtal, drop-in, vernissage/utställningar, föräldramöten, förskolebloggen, informationsbrev, vår hemsida och förskoleråd. Vi genomför enkäter och snabbfrågor för att få reda på föräldrars tankar och åsikter i specifika frågor. Vid utvecklingssamtal och i dokumentation på väggarna visar vi hur vi arbetar med värdegrunds- och likabehandlingsfrågor. Förskolans dag är ett sätt att visa förskolans mångfald av kulturer. Föräldrar, barn och pedagoger dukar upp en gemensam buffé med mat från barnens hemländer. Vi har ett mini-bibliotek på alla språk som är representerade på vår förskola, där barn och föräldrar kan låna hem böcker. Gosenallen får följa med de äldsta barnen hem över en helg. Varje barn får möjlighet att tillsammans med sina föräldrar dokumentera vad Gosenallen får vara med om under helgen. På förskolan får vi sedan ta del av barnens berättelser. Vi reflekterar i arbetslag och APT runt dokumentation och litteratur och ser det som kompetensutveckling. Att jobba vidare med (förbättringsåtgärder): Vi fortsätter att arbeta med att vara en god kamrat. Vi fokuserar på att bygga upp ett bra förhållningssätt. Vi fortsätter att uppmuntra barnen att kommunicera och föra en dialog med varandra. Vi vill synliggöra våra kulturer mer än vad vi gör idag. Mer litteratur om olika familjekonstellationer. Starta ett matråd där barn, pedagoger och kökspersonal träffas och diskuterar kring vår mat och våra måltider. 5

6 Kartläggning: Så här arbetar vi på förskolan _Vattenliljan för att främja lika rättigheter och förebygga/motverka diskriminering och kränkande behandling. Mål Vi vill synliggöra förskolans mångfald (kön, könsidentitet, etnisk tillhörighet, religion, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder) i vår miljö. Metoder Kön: Alla aktiviteter ska vara tillgängliga för alla som vill delta. Vi använder oss av både könsneutralt och könsbundet material som alla kan ta del av och använda som de själva vill. Könsidentitet: Vi erbjuder utklädningskläder som passar alla. Använda bildeböcker och dockor eller annat material som utgångspunkt för samtal och diskussioner om t.ex. vad pojkar och flickor kan göra. Kan alla göra samma saker? Kan en brandman vara flicka? Tycker alla flickor om rosa? Måste alla vara lika? Etnisk tillhörighet: Vi har flaggor från barnens hemländer. Ord på olika språk sitter uppsatta på väggarna. Vi visar en nyfikenhet på barnens hemländer. Ta reda på vad vissa ord heter på andra språk. Jämföra hur det är mellan olika länder. Religion: Almanacka med olika religioners högtider. Prata med barnen om olika högtider. Ta hänsyn till vid t.ex. samtal, möten och studiedagar. Ge personal möjlighet till bön under dagen. Funktionsnedsättning: Uppleva hur det är att ha nedsatt hörsel och synförmåga. Vi använder oss av tex hörselburkar och taktila plattor. Sexuell läggning: Använda oss av mer litteratur om olika familjekonstellationer. Ålder: Barnen deltar i aktiviteter efter intresse och mognad. Mål 0 tolerans mot kränkande ord och handlingar, våld, svordomar och könsord. Metoder Tillrättavisa för att sedan följa upp genom diskussioner. 6

7 Mål Vi vill kvalitetssäkra och synliggöra vårt likabehandlingsarbete (värdegrund och förhållningssätt) för pedagoger, barn och föräldrar. Metoder Pedagoger: Genom att skriva incidentrapporter. Göra observationer. Diskutera diskrimineringsgrunderna i arbetslaget. Kompetensutveckling. Dela upp oss på gården. Föräldrar: Presentera planen mot diskriminering och kränkande behandling vid inskolning, föräldramöten, utvecklingssamtal och vid utställningar och drop in. Barn: Diskuterar hur man är en god kamrat. Låta barnen ge förslag på hur problem kan lösas utifrån diskrimineringsgrunderna. Använda tex. bildeböcker, dockor eller annat material som utgångspunkt för samtal. Arrangera bilder och material i en utställning. Ledningens ansvar: Kompetensutveckling Involvering av förskolans intressenter Tydliga rutiner för hur personal ska agera Granskning av egna organisationen Tillfälle till uppföljning och utvärdering Att anmäla till huvudman och i vissa fall även en orosanmälan Upptäcka/kartlägga: Hur gör vi för att upptäcka att diskriminering/kränkning förekommer? 1. Planerade samtal som genomförs kontinuerligt med syfte att ta reda på atmosfären i barngruppen och på förskolan med barn, personal och föräldrar. a) Regelbundna och strukturerade samtal/intervjuer med barnen om hur de trivs, hur de kan påverka, kamratrelationer och lekar. Här ansvarar avdelningspersonal. b) Medarbetarsamtal/lönegrundande samtal två gånger om året. Chef och medarbetare ansvarar. c) En bra dialog med föräldrar/vårdnadshavare dagligen samt utvecklingssamtal en gång om året eller fler vid behov. Ansvarspedagoger och föräldrar ansvarar. d) Kontinuerlig uppföljning på PU-tiden e) Barnhälsogruppen, en gång i månaden, har en stående punkt utifrån incidentrapport. Chef och BHG representanter ansvarar 2. Enkäter för att granska egna organisationen 7

8 a) Årlig undersökning av personalens upplevelse av arbetsmiljön (HRI) med uppföljning b) Kontinuerligt göra någon/några frågor och ge ut till föräldrarna c) BRUK 2.3 görs och diskuteras i arbetslagen 3. Övriga insatser för att upptäcka a) Personalen är observant och skapar rutiner för att ha en god uppsikt både ute och inne. b) Incidentrapporter som dokumentation och analys c) Fördjupad riskanalys görs en gång om året och säkerhetsrond vart femte år. d) Barnobservationer och övrig dokumentation sker kontinuerligt e) Personalen är uppmärksam på om barnen blir kränkt av någon vuxen Utreda: Hur agerar vi om något händer? 1. Vi ingriper och visar att kränkningen inte är acceptabel 2. Vi samlar in information genom samtal med de berörda, enskilt eller tillsammans. Samtalen genomförs av pedagog på avdelningen och anpassas efter situationen och barnens mognad 3. Observationer och dokumentation görs av vad som hände, stämningar och åsikter. Alla sidor måste belysas på ett respektfullt sätt 4. Orsakerna till den uppkomna situationen identifieras och analyseras av avdelningspersonal och/eller i barnhälsogrupp. Här planeras vad som ska göras i nästa skede beroende på omständigheterna. Dokumentera 5. Är kränkningen allvarlig kontaktas föräldrar/vårdnadshavare omgående för information eller senast vid hämtning. Även förskolechef informeras 6. Samtal om det som inträffat sker med samtliga inblandade (barn, personal, föräldrar). Om åtgärdsplan upprättas ska det framgå: Vad som ska göras? Vem som är ansvarig? och När det ska vara genomfört? 7. Om personal misstänks för kränkning ska förskolechef (eller av förskolechef utsedd person) ansvara för utredningen. Eventuellt tillsammans med facklig representant. Samtal och upprättande av åtgärdsplan genomförs 8. Uppföljning, utvärdering och avslutande samtal genomförs 8

9 Åtgärder: Hur ska en situation hanteras om den är akut eller om man upptäcker ett mönster i barnens beteende? Kortsiktigt måste man lösa situationen, men i ett långsiktigt perspektiv ska man se över vilka insatser som måste göras för att skapa en förändring i attityd och förhållningssätt antingen det gäller barn eller vuxna Vi måste på kort sikt göra följande: Omedelbart sätta stopp för kränkningen Utredning ska påbörjas omgående enligt de rutiner som finns Dokumentera alltid vad som hänt, vilka åtgärder som satts in och hur det gick Alla parter ska vara med i utredningsprocessen och åtgärdsplanen Uppföljning, utvärdering eventuellt ny plan - var, när och hur Långsiktiga insatser: Se över miljön kontinuerligt dels så god uppsikt garanteras, dels att miljön är tillgänglig för alla barn Ha diskussioner om atmosfären i arbetslaget och toleransen mot det vi inte är vana vid. Då höjs medvetandet om våra fördomar och också vår kunskap Noggrant analysera hur vi hanterar konflikter, små som stora, med hänsyn till alla berörda parter, men att få de berörda att försonas och få insikt utan att skambeläggas Vårt arbete med likabehandlingsplanen ska vara känd av föräldrar. Vi berättar vid inskolning, höstens första föräldramöte och vid utvärdering. Och har den tillgänglig på avdelningen och/eller via e-post 9

10 Uppföljning/Utvärdering: Likabehandlingsplanens mål, metoder och strategier följs upp och utvärderas minst en gång per år. Vi ser på vad som hänt under året, vad som vi gjorde bra och vad vi behöver förbättra. Det vi gör bra vill vi kvalitetssäkra och det vi vill förbättra sätter vi nya mål med insatser för. Tillsyn sker av DO, Diskrimineringsombudsmannen, och BEO, Barn och Elevombudet på Statens skolinspektion, Dokument som kan relateras till är: FN:s Barnkonvention Läroplanen för förskolan (Lpfö 98, reviderad 10) Allmänna råd och kommentarer: För arbetet med att främja likabehandling Förebygga diskriminering, främja likabehandling i förskolan Har du tänkt på att det inte handlar om rätten att vara annorlunda utan om rätten att vara sig själv? 10