Ledningsvetenskap, grundkurs. Professor Martin Holmberg Examinator

Transkript

1 Ledningsvetenskap, grundkurs Professor Martin Holmberg Examinator

2 Administration Passerkort kommer kunna hämtas hos vakten Mailkonto + inloggning kommer kunna hämtas hos helpdesk bredvid vakten FHS är ett skyddsobjekt gränsen går där passerkort måste användas (Propellern och biblioteket öppet 8-17, annars är byggnadens väggar gräns). Inga gäster får medtagas innanför gränsen.

3 Terminsöversikt 4 delkurser Ledningsvetenskap översikt (12 hp) Martin Holmberg Sensemaking (6 hp) Isabell Andersson Datainsamling (6 hp) Jan Kuylenstierna Planering (6 hp) Anders Josefsson Förhoppningsvis kommer vi i januari avsluta med ett spel där ni får tillämpa era kunskaper

4 Upplägg delkurs 1 6/9 Introduktion * 10/9 Civil krisledning Dr Christian Uhr, MSB * 13/9 Militär ledning (OBS! läs kompendium!) ÖvLt Charles Sulocki * 19/9 Seminarium Seminarieuppgifter och grupper delas ut senare idag 21/9 (Militär) Ledning i historien

5 Upplägg delkurs 1 24/9 DOODA 1/10 Andra modeller för ledning 2/10 Ledning i nätverk 8/10 Sammanfattning - frågetimme 12/10 Skriftlig tentamen

6 Målsättning Ge grundläggande kunskap om insatsledning Civil Militär Orientera om civil och militär insatsmiljö Ge förmåga att karakterisera ledning med hjälp av designlogik

7 Vad är ledning? Många olika definitioner Exempel från FM Doktrin för ledning av insatser: den funktion som inriktar och samordnar de resurser som står till förfogande för att åstadkomma de effekter som definieras i uppdraget och dess syfte. Ibland definieras ledning som vad man gör en process med planering, genomförande, uppföljning Command & Control (även här finns flera definitioner) Command - Chefens utövande av sin auktoritet Control - Processen för att omsätta chefens vilja Det finns olika typer av verksamheter som ska ledas, och därmed olika typer av ledning Kontinuerlig verksamhet (ex företag) Projekt Insatser

8 LEDNINGSVETENSKAP Ledningsvetenskap studerar hur inriktning och samordning av verksamhet (insatser) kan/bör uppnås.

9 LEDINGSVETENSKAP Leda Att leda är en professionell verksamhet, en yrkesverksamhet. Hur få det gjort? Motivation, förtroende. Personliga egenskaper. Ledarskap Ledning Vad behöver göras? Ger inriktning/koordinering. Stöd av stab. Egna resurser Insatsmiljö

10 Vad behövs för att leda? Heliga Birgittas bön om Guds ledning: Herre, visa mig din väg, och gör mig villig att vandra den Vad ska göras Ledningsvetenskap Hur inriktning och samordning faktiskt kan och bör åstadkommas är ledningsvetenskapens problem Få folk villiga att göra detta Ledarskap Varför skilja på detta? Det är olika förmågor hos människan Tekniska ledningssystem kan vara utformade för att stödja endast en del (vad:et, men inte ledarskapet) Kommunikation

11 Varför studera ledning? Vi leder i mångt och mycket på samma sätt sedan lång tid tillbaka Omvärlden har förändrats drastiskt Tekniska utvecklingen har varit enorm Människors attityder har förändrats Hur ska vi leda i krig och kris i framtiden?

12 Insatsledning Syftar till att kunna kontrollera en händelseutveckling Händelsen karakteriseras av: Osäkerhet Vad har hänt? Vad kommer hända? Hur ska detta åtgärdas? Tidsbegränsad Dynamisk

13 Vad är militär ledning? Ledning kan ses som en funktion i det militära systemet Det är den funktion som åstadkommer den inriktning och samordning som behövs för att uppnå syftet med verksamheten Betraktar vi istället ledning som en verksamhet är det att åstadkomma inriktning och samordning för att uppnå syftet med verksamheten Ledningssystemens syfte är att bidra till inriktning och samordning Det behövs inte nödvändigtvis ledare för att åstadkomma ledning

14 Vad är ett ledningssystem? Ett ledningssystem består av organisation, metoder, procedurer och stödsystem som kommer till användning i ledning och, naturligtvis, människor All ledning sker inom ett ledningssystem Förmåga till ledning är därför inte (bara) en personlig egenskap hos chefer, det är en egenskap hos ledningssystemet Det betyder inte att cheferna är oviktiga. Men de är en del av ett ledningssystem

15 Ledningens landskap Insatsmiljö Organisation Etik och moral Tekniskt stöd Ledning Lagkrav Uppdrag Samverkan Personal

16 Olika perspektiv på ledning BALANS MÅL MEDEL METODER Ledning är utövandet av makt och befogenheter. Överordnad nivå fastställer mål, avdelar medel samt ange eventuella restriktioner vid val av metoder.

17 Ledning ur ett aktivitetsperspektiv

18 Militär ledning ur ett hierarkiskt perspektiv PolStra Beskriver politiskt slutläge Fastställer mål Kommunikation Orientering Order/uppdrag Rapporter Hemställan Återrapportering -mm MilStra OP TA Brygga som inriktar bruket av militär makt Koordinerar operationen Mark, Sjö, Luft Leder och koordinerar förband genom uppdrag Förband Genomför uppdrag/uppgifter

19 Olika militära ledningsnivåer Taktisk Lös uppgift Upprätta markoperativ kontroll i södra Sverige Öppna väg mellan Ystad och Kristianstad Framryck över A, ta B, var beredd på C Operativ Led större insats Skydda civila i Libyen Skydda Södra Sverige Första nivån där olika truppslag används Strategisk Starkt kopplad till politik Upprätthåll förmåga över lång tid Ha beredskap för framtida uppgifter från politiken

20 Ledningsnivåer Civilt kallas ofta de två första nivåerna för operativ ledning Ledningsnivåerna är inte isolerade Taktiske generalen Strategiske korpralen Många skillnader och likheter mellan nivåerna Ex. Informationsinhämtning och tolkning Kommer delvis behandlas i nästa seminarium

21 Ledning i samverkan med andra PolStra PolStra MilStra MilStra OP OP TA TA Förband Förband

22 Organisation Ledning sker ofta i en grupp av människor, inte bara av en chef Både ledningsgruppen och verksamheten måste organiseras Olika organisation ställer olika krav på Utbildning Procedurer Rapportering Tolkning Beslut Mind-set Interaktion med andra organisationer

23 Organisation av verksamheten Ur insatsledningsperspektiv kan man se organisationen av ledningen som en spegling av hur man vill hantera osäkerhet Centraliserad ledning All info till en central punkt som bearbetar, fattar beslut och delegerar uppgifter I order definieras hur uppgiften ska genomföras (resurser, när och var dessa ska sättas in, etc) noggrant Garanterar att alla inblandade har gemensam lägesbild Potentiellt långsam Uppdragstaktik Baseras på tron att lokala befälhavare har bäst lokal lägesbild I order definieras uppgiften noggrant, ej hur den ska genomföras

24 Ledning ur ett organisationsperspektiv Chef leder chefer Chef Chef leder chefer med stöd av stab Chef Stab DUC DUC DUC DUC DUC DUC

25 En stabs grundläggande funktioner

26 Organisation av stabsarbete Syftar till att öka förmågan att leda Tid Rum Antal enheter En stab stödjer en chef Specialister utför deluppgifter för att ge chefen beslutsunderlag Personalfrågor Informationsinhämtning och bearbetning Implementera en plan

27 Organisation av stabsarbete Hur staben ska vara sammansatt beror på Vem staben ska stödja Stabens organisatoriska placering Vilka uppgifter staben har Vilka staben ska samverka med Metoder och rutiner måste anpassas efter respektive stab FM arbetar regelmässigt i staber Räddningstjänsten går i stab vid större händelser (kriser) Samverkan mellan organisationer med olika vana vid stabsarbete kan ge upphov till friktioner

28 Ledning ur ett temporalt perspektiv Förberedelser Genomförande Avslutning/överlämning Måste kunna hantera planering på olika tidshorisonter

29 Kommunikation Tankemodeller Begrepp Vilja Brus -Fysiskt -Semantiskt -Psykologiskt Vilja Tankemodeller Begrepp Funktion Information Handling Emotiv Social

30 Lägesbild Många definitioner Syftar till att ge användaren underlag så att rätt beslut kan fattas Karta Text Bilder Dynamik Osäkerhet Användare på olika nivåer behöver olika information Lägesbilder för olika användare i samma insats bör inte vara motsägelsefulla

31 Lägesbild och representation Sjö Väg Bataljon Etniska olikheter Svart ekonomi

32 Dynamiskt beslutsfattande Målsättningen med insatsen är att ta nuläget till ett önskat slutläge Typiskt för insatsledning är att besluten som fattas har vissa egenskaper Många beslut krävs vid olika tidpunkter för att nå målen Besluten är inte oberoende av tidigare beslut Beslutsunderlaget förändras med tiden, både till följd av externa faktorer och av tidigare beslut Tiden är en väsentlig faktor

33 Dynamiskt beslutsfattande Vi människor är dåliga på att kontrollera återkopplade system Erfarenhet är väldigt viktigt I vissa fall uppfattar erfarna personer det som att man aldrig fattar några beslut Hur ska man träna för beslutsfattande under kriser?

34 Dynamiskt beslutsfattande

35 Osäkerhet Att fatta beslut kan tyckas lätt, men Läget är osäkert Vilken inverkan besluten får är osäkert Nya faktorer kan komma in Ny tillgänglig information är osäker Detta tillstånd är typiskt för en kris, och det påverkar hur vi agerar Eftersom tid är en kritisk faktor hinner vi inte skaffa så mycket information att vi är säkra

36 Osäkerhetshantering vid ledning O S Ä K E R H E T E R H1 H2 H3 H4 H5 H6 H7 H8 H9 H10 H11 H12 H13 H14 H15 H16 H17 F F A A A F A F F A A A A A F F I1 I2 I3 I4 I5 I6 E7 E5 E9 E3 E11 E1 E13 E2 E14 E4 E12 E6 E10 E8 A A A A A A A A A A A A A A A A Söker fakta som stödjer eller falsifierar våra hypoteser. Om det inte går att få fakta måste man göra antaganden. Viktiga antaganden som planen bygger på blir avgörande informationsbehov (CCIR) som är kopplade till en beslutspunkt för att utlösa ett omfall. Vid genomförande följs både själva insatsen upp och om önskade resultat/effekter nås.

37 Hur studera ledning? Normativt Hur bör ledning gå till? Deskriptivt Hur går ledning till i verkligheten? Kan göras t.ex. för att utvärdera om ledningens processer verkligen går till på det sättet som det är tänkt i reglementet Man kan inte härleda det normativa från det deskriptiva

38 Normativ ledningsvetenskap Hur ska jag leda mina resurser? Vad karakteriserar effektiv ledning? Vad kan jag leda? Hur ska verksamheten organiseras för att kunna ledas? Kontrollspann

39 Modeller för att beskriva ledning Systemperspektiv Designlogik Processbeskrivning Beskrivs i respektive organisation

40 Systemperspektiv Ett system är en uppsättning objekt (systemets beståndsdelar) med relationer mellan objekten och mellan deras egenskaper Systemteori kan användas i t.ex. tekniska, biologiska, politiska och sociala system Ett fotbollslag kan ses som ett system Genom samverkan mellan delarna blir helheten mer effektiv än vad summan av de ingående delarna blir

41 Definiera ett system Utgå från vilka uppgifter som systemet har Funktion vad är systemet till för? För vem? Resurs Omgivning Aktiviteter som systemet ska utföra Ledning hur ska systemet styras? Ledningssystemet delas upp i olika delar Ej organisatorisk uppdelning! Uppdelning sker efter vad man anser vara praktiskt Relationen mellan delarna är väsentlig

42 Litteratur fram till seminariet Håkan Forsmarks kompendium Försvarsmaktens Doktrin för ledning av insatser Grunder för ledning Taktik, ledning, ledarskap Samverkan för säkerhets skull

43 Seminarium 19/9 5 Grupper Redovisning 25 minuter, 5 minuter frågor Välj själv ett tema rörande ledning ni tycker är intressant från de inledande föreläsningarna. Övergripande teman kan vara: Reflektera över informationsbehov eller lägesförståelse Militär-civil jämförelse Hierarkiska aspekter (välj en hierarkisk nivå eller jämför olika) Samverkan mellan olika organisationer Beskriv fenomenet ni intresserat er för Exemplifiera lösningar eller frågor rörande detta Tänk på att ni har 5-6 personer i 6 heldagar för detta! Meddela mig när ni valt tema! Detta är del av examination för delkursen, rörande momentet rörande insatsledning och insatsmiljö

44 Seminarium 19/9 Exempel på frågor: Likheter och skillnader i lägesbild för polis och räddningstjänst vid storbrand Vad finns det för likheter/skillnader mellan hur officerare på låg respektive hög nivå uppfattar vad som måste göras för att hantera hot om självmordsbomber Hur organiseras planering för olika tidshorisonter i militära staber? Civilt?

45 Gruppindelning Grupp 1 Viktoria Abrahamsson Erik Bergman Niklas Forsberg Anton Grünfeld Anna Olsson Dag Unman Grupp 2 Faiz Bapira Petter Edholm Lisa Grönborg Fredrik Heimdahl Erika Söderlund Markus Z. Widborg John Wennerlund Grupp 3 Lars-Eric Boberg Victor Cato Helena Hernetkoski Sofie Scanlan Anna Stepanova Grupp 4 Erik Balod Johan Barvaeus Erik Crone Beatrice Möller Malin Nordenson Sussi Renström Grupp 5 Robin Andersson Evelinaa Borseman Björn Dahlberg Johan Ekwall Karolina Fyrek