LITAR VI PÅ MASSMEDIERNAS INNEHÅLL?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "LITAR VI PÅ MASSMEDIERNAS INNEHÅLL?"

Transkript

1 Litar vi på massmediernas innehåll? LITAR VI PÅ MASSMEDIERNAS INNEHÅLL? LENNART WEIBULL A tt massmedier dominerar som informationskällor i det moderna samhället är det knappast någon som ifrågasätter. Vi är vanligen utelämnade åt det som medierna förmedlar för de flesta händelser utanför vår närmaste omgivning. Däremot är det inte självklart vilka medier som har störst betydelse. Den ökade mediekonkurrensen har medfört att medier utvecklats åt olika håll, vilket sin tur påverkat människors föreställningar. Innehållet i medierna har kommit att profileras på olika sätt. Det har talats om att nyheter blivit mera av underhållning och att sensationsjournalistik ökat på det seriösa journalistikens bekostnad (jfr Djerf- Pierre och Weibull, 2001). Att förändrade kanalprofiler har haft betydelse för människors attityder har särskilt visat sig på TV-området (jfr Bengt Nordströms artikel i denna bok). Bakom innehållsförändringar ligger inte bara en ökad mediekonkurrens utan även den nya medieteknologin. Medier framträder i nya former, t ex som webbtidningar, vilket får betydelse för hur människor betraktar äldre medier (jfr Lowe Hedmans artikel i denna volym). Den nya teknologin har även bidragit till att många nya typer av nyhetstjänster kunnat skapas, där förmedling över Internet varit den minsta gemensamma nämnaren (Bergström, 2000, Weibull, 2000b). Snabbheten har här ofta framställts som den särskilda kvaliteten, något som tvingat andra, av tradition långsammare medier, till motåtgärder. Nyhetssändningarna har blivit tätare inom radion och televisionen och dagspressen har i ökad utsträckning låtit uppdatera sina webbversioner med aktuella nyheter. Det hör samtidigt till bilden att den tempohöjning som skett under slutet på 1990-talet inte är unik, utan hela 1900-talet har präglats av ett successivt ökande tempo inom journalistiken (Djerf-Pierre och Weibull, 2001). Den fråga som mot den redovisade bakgrunden inställer sig är vad mediesystemets förändrade karaktär betyder för allmänhetens bedömningar av enskilda medier. Anses exempelvis de snabba medierna bättre än de långsamma? Är nya, specialiserade medier mer trovärdiga än de traditionella? Och vilka bedömningar görs av olika grupper av människor? Svaret på sådana frågor ger också en föreställning om mediernas förankring hos allmänheten. I ett samhälle där image kommit att spela en stor roll är det viktigt för förståelsen av människors samhällsorientering att veta hur olika medier uppfattas (jfr Holmberg och Weibull, 1998). Sådana problemställningar ligger bakom att det inom ramen för de nationella SOM-undersökningarna år 1999 började ställas en serie frågor om allmänhetens förtroende för enskilda mediers innehåll

2 Lennart Weibull Att studera medieförtroende Den utgångspunkt som valts för att beskriva vilken styrka medier har är det förtroende de åtnjuter bland allmänheten. 2 Tanken är att förtroende är ett slags kapital som flyter omkring i samhället och som kan fluktuera över tid. Det är givetvis inte bara knutet till medier, utan gäller alla samhällsinstitutioner. Studier av institutionsförtroende har visat att det finns mycket stora skillnader i människors förtroende för olika samhällsinstitutioner samtidigt som det finns ett slags grundläggande stabilitet i bedömningarna över längre tidsperioder (jfr Sören Holmbergs och Lennart Weibulls kapitel om samhällsförtroende i denna bok). Det som gör förtroende till en viktig indikator på en institutions ställning i samhället är att det fungerar som en sammanvägning av tre olika egenskaper hos institutionen: hur väl den fungerar, vilken betydelse den har för den enskilde och hur den värderas i den allmänna opinionen (jfr Elliot, 1997). Något förenklat skulle det kunna sägas att förtroende i första hand handlar om förankring. Sådana institutioner eller medier som är väl förankrade i en grupp åtnjuter gruppens förtroende. Vid bedömningar av medier är det dessutom särskilt viktigt att förtroende empiriskt främst har visat sig stå för hur aktualitetsjournalistiken, i första hand nyheterna, fungerar. Även om studier av medievanor tidvis kan ge intrycket av att dagstidningsläsning eller TV-tittande endast är ett ritualiserat tidsfördriv som publiken ägnar sig åt utan större engagemang är det uppenbart att just tillförlitligheten hos medieinnehållet är en avgörande faktor bakom valet av ett medium (jfr Hellingwerf, 2000; se även Ingela Wadbrings och Lennart Weibulls artikel om dagstidningsläsning i denna volym). Uttryckt på ett annat sätt kan det påstås att just de fasta vanorna är en konsekvens av att publiken har högt förtroende för innehållet. Det hör samtidigt till bilden att förtroendemätningar är känsliga för hur frågor ställs. Det gäller både själva frågeformuleringen och de alternativ svarspersonerna skall ta ställning till. I idealfallet borde svarspersonerna få bedöma samtliga medier de tar del av, men i praktiken är det omöjligt. Frågan måste istället bli en anpassning till vad som är realistiskt. 3 I frågorna har vi därför begränsat oss till att skilja ut några olika typer av medier och ange exemplifieringar. Således finns det för varje huvudmedium TV, radio och dagspress tre olika typer att ta ställning till. När det gäller formuleringen av själva frågan har vi valt att lyfta fram innehållet. 4 Slutligen har vi i denna mätserie bedömt det som viktigt att inte pressa dem som aldrig tar del av respektive medium på en förtroendebedömning genom att erbjuda det som ett särskilt svarsalternativ. Detta har särskilt stor inverkan på svaren för medier som relativt få tar del av, t ex nyheter på Internet. I det följande är avsikten att belysa förtroendet för medierna i Sverige år Eftersom det rör sig om andra mätpunkten i en tänkt tidsserie kommer särskilt 324

3 Litar vi på massmediernas innehåll? stabiliteten i mätningarna att uppmärksammas. Framställningen kommer därför att följa relativt nära redovisningen av första årets studie (Weibull, 2000a). Medieförtroendet 2000 Förtroendet för enskilda medier har varit föremål för en mängd undersökningar över åren. De flesta svenska studier har visat att televisionen, särskilt Sveriges Television, har högst förtroende, tätt följd av Sveriges Radio och den lokala morgontidningen. Mönstret har varit relativt stabilt under och större delen av 1990-talet (Elliot, 1997). Samtidigt har utvecklingen i slutet av 1990-talet visat några förändrade tendenser, bl a en försvagning av förtroendet för televisionen (Holmberg och Weibull, 1999) respektive en betydande ökning i förtroendet för lokala morgontidningar i förhållande till televisionen (INFO, 2000). När det gäller frågan om förtroendet för samhällsinstitutioner har vi alltså sett att radio-tv som institution generellt åtnjuter högre förtroende än dagspress, men att både radio-tv och dagspress sedan 1996 åtnjuter ett ökat förtroende hos allmänheten (jfr Sören Holmbergs och Lennart Weibulls artikel om samhällsförtroende i denna volym). Samtidigt handlar det då om alltför grova kategorier för att kunna utsäga något om enskilda medier. När vi mera i detalj granskar människors förtroende för medier visar sig därför som väntat att bilden är betydligt mer differentierad (figur 1). Om vi utgår från andelen som anger ett mycket högt förtroende för de redovisade medierna den mörka delen av staplarna i figuren visar det sig att Sveriges Radios nationella kanaler, Sveriges Television, den lokala morgontidningen på den egna orten och Sveriges Radios lokala sändningar ligger högst med andelar på något under 20 procent: knappt var femte anger således att de hyser mycket högt förtroende för dem. Det är då beräknat på hela allmänheten oberoende om man tar del av kanalerna eller ej. TV4 kommer något lägre med drygt 10 procent. Stockholms morgontidningar, där bedömningen givetvis påverkas av att många aldrig läser dem, ligger på knappt 10 procent. Övriga medier ligger på endast omkring ett par procent. I jämförelse med 1999 är mönstret relativt stabilt. Det är samma medier som åtnjuter mycket högt förtroende båda mätåren, men det har skett en viss tyngdpunktsförskjutning så att den lokala morgonpressen tappat något, medan övriga ligger på ungefär samma nivå. Figuren som helhet redovisar en rangordning efter andelen som har minst ganska högt förtroende för respektive medium. Det visar sig att Sveriges Television ligger klart högst med närmare 75 procent. TV4 och den lokala morgontidningen på orten ligger båda kring 65 procent och Sveriges Radios kanaler, både de nationella och de lokala, på knappt 60 procent. Därefter är det ett långt steg ned till Stockholms morgontidningar och kvällspressen på 30 procent och sedan ytterligare ett steg ner kommersiell radio och TV samt Internet. 325

4 Lennart Weibull Figur 1 Förtroende för medier 2000 (andel med mycket eller ganska högt förtroende) Differens SVT TV Lokal morgontidning SR/P1-P SR/P Stockholms morgontidningar Kvällstidningar Privat lokalradio Nyhetstjänster på internet Andra privata kanaler kanalaer Anm: Procentandel beräknad på samtliga. I jämförelse med 1999 är bilden i huvudsak densamma. Intressant är att det överlag finns en svag ökning i förtroendet för de olika medierna utom för lokal morgonpress, inklusive Stockholms morgontidningar, och Sveriges Radios lokala kanaler. I det senare fallet är det istället en svag minskning. Det går inte efter bara två mätpunkter att tala om någon tendens. Siffrorna är dessutom svårtolkade i 326

5 Litar vi på massmediernas innehåll? och med att de går i litet annan riktning än i den allmänna förtroendemätningen, där förtroendet för dagspress ökade mer än förtroendet för radio-tv. Resultaten skall möjligen betraktas mot bakgrund av att 1999 i jämförelse med tidigare, liknande studier, gav relativt högre siffror för lokal morgonpress (Jönsson, 2000). Den sammantagna bilden av de generella förtroendenivåerna ger samtidigt en relativt samstämmig bild mellan åren. Det bör tilläggas att jämförelsen troligen också påverkas av metodskillnader genom att Sveriges Television, TV4 och Sveriges Radio är väl inarbetade varumärken, medan lokal morgonpress blir ett mera abstrakt uttryck. 5 Det som hittills redovisats kan beskrivas som respektive mediums förtroendebas. Det handlar om hur stor del av allmänheten som har förtroende för mediet oavsett andelen som tar del av det. Det som vi kallar förtroendebas kan preciseras ytterligare genom att vi från förtroendet tar bort den andel som saknar förtroende, eftersom det måste betraktas som en svaghet. Vi får då ett balansmått som kan utläsas näst längst till höger i tabell 1a, där i övrigt underlaget för figur 1 redovisas. Balansmåttet ger i stort sett samma bild som det generella förtroendet. Användarnas bedömningar Det generella förtroendet för ett medium handlar om dess förankring i samhället och måste därför relateras till allmänheten som helhet. Det kan samtidigt förefalla något orättvist beträffande de medier som enbart ett mindre antal tar del av, t ex nyheter på Internet. I tabell 1a finns redovisat hur stor andel som inte tar del av respektive medium och i tabell 1b en redovisning där det generella förtroendet jämförs med förtroendet bland dem som uppger sig använda respektive medium. Som väntat är andelen med stort förtroende överlag högre när vi rensar bort dem som inte tar del av mediet (högra delen av tabell 1b). Nu blir alltså basen för beräkningen dem som någon gång tar del av mediet, vilket främst får betydelse för de medier som har en hög andel icke-användare. Om vi utgår från andelen som har åtminstone ganska stort förtroende förstärker den lokala morgonpressen (76%) och Sveriges Radios nationella kanaler (75%) sin ställning och är i jämförelse på samma nivå som Sveriges Television (76%) och ligger högre än TV4 (71%). Relativt ökar dock Stockholms morgontidningar och nyhetstjänster på Internet mest då vi studerar förtroendet bland användare; i båda fallen dubbleras andelen med högt förtroende. Även för kommersiell radio och TV är det en klar ökning. Nyhetstjänster på Internet har dessutom bland sina användare fått ett ökat förtroende mellan 1999 (+17) och 2000 (+28). Fortfarande är det dock bara var tredje Internetanvändare som har förtroende för nätets nyhetstjänster. Det bör i sammanhanget framhållas at frågan inte specificerar typen av nyhetstjänster på nätet. Det är troligt att andelen skulle ha varit högre om frågan avsett t ex wbbtidningar på Internet. 327

6 Lennart Weibull Tabell 1a Allmänhetens förtroende för innehållet i olika medier 2000 (procent av alla) Varken Tar ej Mycket Ganska stort Ganska Mycket del av Vet ej/ Balans- Balans- Massmedium stort stort eller litet litet litet mediet ej svar Totalt mått mått -99 Sveriges Television TV Andra privata TV-kanaler Sveriges radio nat (P1, P2, P3) Sveriges radio lokalt (P4) Privat lokalradio Den lokala morgontidningen på orten Stockholms morgontidningar Kvällstidningar Nyhetstjänster på Internet Antal svar = 1753 Kommentar: Balansmåttet visar andelen personer som angivit mycket/ganska stort förtroende minus de som angivit mycket/ganska litet förtroende. Tabell 1b Förtroende för innehållet i olika medier bland samtliga och bland användare 2000 (procent) Bland samtliga Bland användare Mycket Åtminstone Balans- Antal Mycket Åtminstone Balans- Antal Massmedium stort ganska stort mått svar stort ganska stort mått svar Sveriges television TV Övr privata TV-kanalar Sv radio nat (P1, P2, P3) Sv radio lokalt (P4) Privat lokalradio Den lokala morgontidn på orten Stockholms morgontidningar Kvällstidningar Nyhetstjänster på Internet Kommentar: Balansmåttet visar andelen personer som angivit mycket/ganska stort förtroende minus de som angivit mycket/ganska litet förtroende. Mellan 1999 och 2000 har även kommersiell radio och TV, liksom kvällspressen, har ökat sitt förtroende hos sin publik med ca tio balansmåttsenheter. Därmed har kommersiell TV och kvällspress gått en negativ förtroendebalans till en svagt positiv. Det är även svårt att bedöma en sådan förändring: handlar det om en 328

7 Litar vi på massmediernas innehåll? ökad acceptans för det utbud dessa i huvudsak underhållningsinriktade medier erbjuder eller innebär det att nyhetsjournalistiken i dessa medier fått större betydelse? Dimensioner i medieförtroendet En av utgångspunkterna för att ställa frågor om allmänhetens medieförtroende var att det successivt håller på att ske förskjutningar som en följd av olika förändringar i mediesystemet. Ett av de förändringsmönster som ofta framhålls är att de nya medierna i mindre utsträckning står för seriös information och i större utsträckning prioriterar underhållning. Det visar sig också finnas skillnader i förtroendebedömningarna som kan föras tillbaka till en sådan skiljelinje mellan information och underhållning. I tabell 2a redovisas resultatet av en explorativ faktoranalys. Den första av de två faktorerna kan tolkas som uttryck för en informationsorientering, den andra som uttryck för en underhållningsorientering. De medier som laddar högst i informationsfaktorn är typiskt nog Sveriges Radio och Sveriges Television, men även den lokala morgonpressen och TV4. På underhållningsfaktorn laddar framför allt övriga privata TV-kanaler, kvällstidningarna och den privata lokalradion högt, men även nyheter på Internet. Det är troligt att bedömningsskillnaderna är uttryck för den image som respektive medium har hos allmänheten, inte för hur det faktiskt används. Det hör också till bilden att de flesta medier har både en informations- och en underhållningssida, låt vara att den förra uppfattas som finare än den senare. Det visar här att TV4 visserligen kommer ut relativt sett högre på informationsfaktorn, men samtidigt ligger högt på förströelse, medan Sveriges Radio och Sveriges Television har sin tyngd på informationsdimensionen. Även den lokala morgontidningen (men inte Stockholms morgonpress) och Sveriges Radios P4 uppfattas vara både informativa och underhållande. Omvänt gäller att nyheter på Internet även ligger relativt högt på informationsdimensionen. Internet skiljer ut sig från andra medier med en underhållningsimage. Det ger en ytterligare belysning av Internet både som informations- och förströelsemedium. I diskussionen av mediesystemets förändring som en följd av de nya medierna finns det en förväntan om att underhållningsorienteringen skall öka i betydelse, särskilt hos radio och TV (jfr Djerf-Pierre och Weibull, 2001). Dimensionsanalysen ger inget stöd för detta. I allmänhetens ögon finns det här en klar skiljelinje. Slutsatsen gäller i princip både för 1999 och Inte heller det omvända antagandet att Internetnyheter skulle öka i informationsdimensionen får stöd. På en punkt finns det dock en intressant skillnad mellan åren TV4. År 1999 laddade TV4 klart högre i informations- än i underhållningsdimensionen, men 2000 är skillnaden marginell: sambandet med information är mindre och sambandet med 329

8 Lennart Weibull underhållning högre i allmänhetens ögon. Resultatet ligger i linje med vad som redovisats i studier av kanalens innehållsprofil (Granskningsnämnden 2001). Tabell 2 Faktoranalys (bland användare) av förtroendet för olika medier 2000 (faktorladdningar) a) Faktorer enligt Kaiser s kriterium. Medium Faktor 1 Faktor 2 SR:s P1, P2 och P3 0,88 0,04 SVT 0,82 0,17 SR:s P4 0,76 0,10 Stockholms morgontidningar 0,62 0,31 Den lokala morgontidn där du bor 0,52 0,21 TV4 0,52 0,48 Andra privata TV-kanaler 0,09 0,81 Privat lokalradio 0,18 0,73 Kvällstidningarna 0,03 0,72 Nyhetstjänster på Internet 0,35 0,58 Förklarad varians 40% 16% Kommentar: Varimaxrotering. Antalet faktorer enligt Kaiser s kriterium. b) Trefaktorslösning Breda basmedier Underhållning Specialisering SR/P4 0,75 0,07 0,24 Lokal morgonpress 0,73 0,26-0,15 SVT 0,71 0,10 0,42 SR/P1-3 0,66-0,15 0,59 TV4 0,53 0,46 0,20 Andra TV-kanaler 0,00 0,77 0,30 Privat lokalradio 0,14 0,70 0,23 Stockholms morgonpress 0,27 0,17 0,77 Nyhetstjänster på Internet 0,05 0,46 0,66 Förklarad varians 40% 16% 10% Kommentar: Varimaxrotering. 330

9 Litar vi på massmediernas innehåll? Förändringar mellan enstaka år måste samtidigt tolkas med försiktighet. Om vi prövar att utveckla faktoranalysen genom att tillåta fler faktorer visar sig att det finns fler delvis underliggande dimensioner. I en trefaktorlösning (figur 2b) faller SVT, TV4, SR och lokal morgonpress ut tillsammans som ett slags breda basmedier (jfr Weibull, 2000c), medan det blir en skillnad mellan de renodlade underhållningsmedierna (övriga TV-kanaler, privat lokalradio och kvällspress) och de mera specialiserade medierna (Stockholms morgonpress och nyhetstjänster på nätet). Tendensen att TV4 går mot underhållning och SR/P1 mot specialisering är dock tydlig. En femfaktorlösning ger en antydan att det dessutom finns en skillnad mellan nationella och lokala medier av det slag som visar sig i fråga om radiovanorna (jfr Jan Strids kapitel i denna volym). Analysen av medieförtroendets dimensioner ger en antydan att förtroendet är nära kopplat till de funktionerna kan ha för sin publik (se vidare nedan). Förtroende i olika grupper Det finns en del skillnader i förtroendebedömningarna beroende på sociala och politiska faktorer. I tabell 3 redovisas de olika mediernas förtroendebas inom några olika grupper genom ett balansmått som bygger på samtliga svarspersoner (se ovan om förtroendebas och balansmått). Den största skillnaden finns mellan svenska och utländska medborgare, där de senare generellt ligger lägre i förtroende för samtliga medier utom kommersiell TV. Till en del hänger det samman med att man i mindre utsträckning tar del av medierna. När det gäller traditionell demografi är åldersfaktorn den faktor som traditionellt strukturerar medieanvändning och medieattityder (jfr Hadenius och Weibull, 2000). Nyhetstjänster på Internet, TV4 och övrig privat TV, men också Stockholms morgontidningar åtnjuter klart högre förtroende bland yngre än bland äldre. Det omvända förhållandet gäller för Sveriges Radios lokala P4-kanaler och för den lokala morgontidningen. Däremot är åldersskillnaderna oväntat små år 2000 för Sveriges Television och privat lokalradio med tanke på vad som tidigare har visats (Jönsson, 2000). Bakom skillnaderna ligger till stor del skilda innehållspreferenser i olika åldrar, men de skall samtidigt inte överdrivas. En majoritet av de yngre har högt förtroende för den lokala morgontidningen och ännu högre andel för Sveriges Television. Könsskillnaderna är förhållandevis små i medieförtroendet och speglar delvis generella medievanor. Kvinnor har högre förtroende än män för lokal morgonpress och privat lokalradio. Män har högre förtroende för Internetnyheter och Sveriges Radios nationella kanaler. Bakom dessa skillnader antyds en skiljelinje mellan nationell och lokal orientering i medieförtroendet. 331

10 Lennart Weibull Tabell 3 Förtroende för olika massmedier i olika grupper 2000 (balansmått) Medbor- Kön Ålder garskap Utbildning Partisympati Vänster-höger-ideologi Varken- Man Kv Sv Utl Låg Med Hög v s c fp m kd mp Vänster eller Höger SVT TV Den lokala morgontidningen på Din ort SRs nationella kanaler (P1 P3) SRs lokala kanaler (P4) Stockholms morgontidningar Nyhetstjänster på Internet Privat lokalradio Andra privata TV-kanaler Kvällstidningar Antal svar Förtroendet för Sveriges Television, Sveriges Radios nationella kanaler och Stockholms morgontidningar har ett starkt positivt samband med utbildning. Omvänt gäller att värderingen av kvällspress och i viss mån privat lokalradio, faller med ökande utbildning. Det som framför allt differentierar är de två tidningstyperna: skillnaderna i balansmåttsenheter är 48 för kvällspress och 35 för Stockholms morgonpress. Det som är särskilt utmärkande för högutbildningsgruppen är således deras avståndstagande från kvällstidningarna, men också deras uppslutning kring Sveriges Radios P1 (jfr Weibull och Börjesson, 1995). Gruppskillnaderna ligger i stort sett stabilt mellan 1999 och Möjligen kan noteras att den utbildningsskillnad som fanns i förtroendet för nyheter på Internet inte är lika framträdande 2000 som den var Fortfarande är dock förtroendebasen mycket låg bland de äldsta, vilket återspeglar den generellt sett låga användningen i denna grupp (jfr Annika Bergströms artikel i denna bok). Med tanke på de ideologiska skiljelinjer som visat sig i förtroendet för samhällsinstitutioner i allmänhet har det i år även lagts in en sådan analys i fråga om medieförtroende. Nederst i tabell 3 anges vilken förtroendebas de olika medierna har bland personer som skiljer sig åt i vänster-höger-orientering respektive partisympati. Överlag gäller att skillnaderna i synen på medierna efter ideologisk orientering är begränsad. De mönster som syns torde oftast återspegla andra faktorer. Det 332

11 Litar vi på massmediernas innehåll? högre förtroendet för Stockholms morgontidningar bland personer som placerar sig till höger har säkerligen att göra med att dessa tidningar har sin förankring i resursstarka grupper och politiskt står längre åt höger. I fråga om synen på kvällspress som är mer positiv bland personer med sympati åt vänster finns det troligen en Aftonbladsfaktor. Att personer med vänstersympati ställer sig mera kritiska till kommersiell TV än vad personer till höger gör kan tolkas medieideologiskt. Samma mönster återkommer i fråga om partisympati. Det är således svårt att se några större ideologiska skiljelinjer i förtroendebedömningarna. De som finns är att personer till vänster möjligen ställer sig mera kritiska till kommersiell radio och TV. Det är troligt att det mer har att göra med de värderingar medierna uttrycker i sin innehållsprofil än med finansieringsformen, eftersom man samtidigt är relativt positiv till kvällspressen, i praktiken Aftonbladet. TV-förtroende och innehållspreferenser I det föregående framhölls att bakom åldersskillnader i medieförtroende kunde finnas skilda innehållspreferenser i olika åldrar. Bland yngre har nationella, underhållande medier traditionellt haft stor genomslagskraft, medan äldre har prioriterat lokala, informativa medier. Frågan är om det går att belägga ett sådant samband mellan innehållspreferenser och förtroende. För TV-mediet går detta att pröva genom att det i SOM-undersökningen även ställdes en fråga om programpreferenser i TV-tittandet. 6 På grundval av den frågan är det möjligt att klassificera tittarna i fyra grupper: de som har få TV-preferenser, de som i sitt TV-tittande är informationsinriktade, de som är underhållningsinriktade och de som ligger högt på båda. Vilket förtroende dessa fyra grupper har för olika TV-typer redovisas i tabell 4 med kontroll för ålder. En första iakttagelse och ett slags validering av måttet är att de som är lågengagerade i fråga om TV-preferenser genomgående har det lägsta förtroendet för samtliga tre TV-typer än de som är högengagerade. Det gäller dessutom i samtliga åldersgrupper. När det gäller förhållandet mellan informations- och underhållningsinriktade tittare visar sig flera intressanta mönster. Förtroendet för Sveriges Television är klart högre bland de, relativt få, unga informationsinriktade tittarna än det är bland de underhållningsinriktade. Tendensen är densamma bland tittare i yngre medelåldern, medan det bland de äldre inte finns någon sådan skillnad. TV4 och övriga kanaler skiljer sig härvidlag. Kanalerna åtnjuter i alla åldersgrupper klart högre förtroende bland underhållningsinriktade tittare än bland informationsinriktade. Det finns dock en liten likhet med bedömningarna av SVT genom att differenserna är störst bland de yngsta. 333

12 Lennart Weibull Tabell 4 Förtroende för Sveriges Television, TV4 och övriga TV-kanaler efter ålder och programpreferenser för TV 2000 (procent bland användare) Ålder L I U H L I U H L I U H L I U H Sveriges Television TV Övriga TV-kanaler Antal svar Kommentar: TV-profilen bygger på två frågor om preferenser för TV-program: information/fakta eller underhållning/förströelse och skall utläsas på följande sätt: L = lågengagerade, I = Informationsinriktade: högt på information och lågt på underhållning, U = Underhållningsinriktade: högt på underhållning och lågt på information, H = högengagerade (jfr även Kent Asps artikel i denna bok). Slutsatsen är att det finns ett samband mellan vilket innehåll publiken föredrar och deras förtroendeför medier. Samtidigt är innehållspreferensen endast en faktor. Även de yngre som är underhållningsinriktade är andelen med högt förtroende för Sveriges Television 71 procent, i jämförelse med 83 procent för TV4. Det är också rimligt att innehållspreferensernas mindre betydelse för Sveriges Television kan ses som ett uttryck för att SVT bl a genom sina nyheter åtnjuter ett slags grundförtroende som inte påverkas av programpreferenser (jfr Bengt Nordströms artikel i denna bok). En annan förklaring kan vara vanan: särskilt äldre tittare har ett närmast ritualiserat TV-tittande som i första hand avser Rapport i SVT. De kommersiella kanalerna är däremot mera beroende av publikens förväntningar. Samma mönster har tidigare iakttagits beträffande morgonpress i förhållande till kvällspress, där förtroendet för morgontidningar är mindre påverkat av regelbundenheten i läsning än vad förtroendet för kvällspressen är (Weibull och Börjesson, 1995; Elliot, 1997). Medieförtroendets innebörd En utgångspunkt för detta kapitel är att förtroende är ett centralt fenomen i det moderna opinionssamhället. De institutioner, organisationer eller medier som åtnjuter högt förtroende har ett försteg. Människors förtroende för deras verksamhet är ett viktigt kapital som ger dem möjlighet att agera med tyngd. Samtidigt är förtroendet en grund för orientera sig i den mångfald av budskap som sprids. Förtroendet fungerar som en ankringspunkt både för den enskilde medborgaren och för andra samhällsaktörer (Holmberg och Weibull, 1998). 334

13 Litar vi på massmediernas innehåll? Det är i ljuset av detta medieförtroendet skall betraktas. I en situation med ökad konkurrens mellan olika medier och, inte minst, en konkurrens mellan medier och andra informationskällor som publiken kan ha direkt tillgång till via Internet, accentueras betydelsen av högt förtroende. Förtroendet påverkas av ett mediums förmåga att reducera vår osäkerhet inför ett alltmer komplext samhälle. Den utveckling som f n pågår inom medievärlden innebär att ett mediums förtroendekapital kan få avgörande konsekvenser för dess möjlighet att hävda sig i dagens mediekonkurrens. Den allmänna slutsatsen av 2000 års översikt av svenskarnas medieförtroende är att det ännu så länge har hänt förhållandevis litet av det som förväntats på grundval vad som framförts i samhällsdebatten. De tre traditionella medierna Sveriges Television, Sveriges Radio och den lokala morgonpressen är de som åtnjuter högst förtroende. De har en stark förtroendebas även bland dem som inte regelbundet tar del av dem. Även om mycket givetvis kan komma att ändras genom Internets fortsatta utbyggnad finns det få indikatorer på någon snabb förändring av detta förhållande. Jämförelsen mellan 1999 och 2000 ger snarast intrycket av en hög stabilitet. En annan slutsats är att förtroende och räckvidd hänger nära samman. De medier som har en stor räckvidd har också högt förtroende. Vid ett första påseende förefaller påpekandet trivialt: det är självklart att medier som har högt förtroende också kommer att få en stor spridning. Så enkelt är dock inte mönstret i resultaten. Exempelvis har morgonpressen högre förtroende än man skulle vänta sig utifrån räckvidden, medan kvällspressen har lägre. Om vi preciserar hypotesen och påstår att sambandet gäller de medier allmänheten uppfattar som informationsinriktade kommer vi sanningen närmare. Sambandet förstärks troligen av att det rör sig om medier som har en samhällelig prestige genom sitt innehåll. Fortfarande kan det inte på grundval av dessa data avgöras om det är räckvidden eller förtroendet som kommer först. En intressant iakttagelse är dessutom att andelen som uppger sig ha mycket högt förtroende för ett medium förefaller främst har att göra med kvaliteten hos mediet medan andelen med ganska högt förtroende hänger mera samman med mediets spridning. Underlaget är dock alltför bräckligt för att pröva en sådan hypotes, eftersom det kräver helt jämförbara mediekategorier. Det bör dock vara möjligt att pröva detta i lokala medieundersökningar där frågor ställs om enskilda medier. En av utgångspunkterna för studiet av förtroende är att detta är nära kopplat till nyhetsinnehållet i medierna och till journalistiken. Huvudresultaten ligger också i linje med ett sådant antagande. Analysen av förhållandet mellan innehållspreferenser och förtroende har emellertid visat att förtroendet för ett medium inte nödvändigtvis behöver ha en sådan förklaring. Snarast pekar resultaten på att det rör sig om ett komplicerat samspel mellan medieinnehåll och användarnas förväntningar på innehållet samt att de senare varierar mellan olika grupper. I 335

14 Lennart Weibull första hand förefall medieförvändningarna i hög grad vara åldersberoende. Detta är ytterligare en faktor att ta hänsyn till i fortsatta analyser av hur medieförtroendet utvecklar sig. Noter 1 Projektet genomförs inom ramen för forskningsprogrammet Dagspresskollegiet vid Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet (jfr Wadbring och Weibull, 2000). 2 I sin framställning följer kapitlet i huvudsak motsvarande kapitel i avrapporteringen från 1999 års SOM-undersökning (Weibull, 2000a). 3 Sådana jämförelser är givetvis möjliga att göra då det gäller undersökningar inom ett bestämt geografiskt område. I den västsvenska SOM-undersökningen Väst-SOM har således svarspersonerna i Göteborg med kranskommuner fått bedöma tillförlitligheten hos Göteborgs-Posten, Västnytt i Sveriges Television och Radio Göteborg i Sveriges Radios P4. Andelen som har mycket eller ganska högt förtroende för respektive kanal är 84, 82 och 71 procent (jfr Wadbring, 2001) 4 Frågan är ställd: Vilket förtroende har Du för innehållet i följande massmedier? Formuleringen kan jämföras med den tidigare vanliga: Vilket förtroende har Du för följande massmedier? Det är i och för sig inte troligt att formuleringen har så stor betydelse, men tanken är att om svarspersonerna börjar undra över vad som skall bedömas skall formuleringen lyfta fram att det gäller innehållet. 5 Detta får stöd av den lokala SOM-undersökningen i Västsverige där svarspersonerna får ta ställning till tillförlitligheten i lokala nyheter hos bl a Västnytt i SVT, Göteborgs-Posten, TV4 Göteborg och P4/Radio Göteborg. I detta fall kommer Västnytt i SVT och Göteborgs-Posten på nästan exakt samma nivå (84 respektive 82% år 2000). Samtidigt gäller detta lokala nyheters tillförlitlighet och inte generellt förtroende. 6 Frågan ställdes inom ett projekt om synen på TV med Kent Asp som ansvarig (jfr Kent Asps artikel i föreliggande volym). Referenser Börjesson, Britt, Weibull, Lennart (1990) Förtroendeklyfta? Stockholm: SIM Christiansen, Birgitte, Bergström, Annika (2000) Dagstidningars symbol- och bruksvärde. I Wadbring, I, Weibull, L (red) Tryckt. 20 kapitel om dagspress i början av 2000-talet. Göteborg: Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet. 336

15 Litar vi på massmediernas innehåll? Elliot, Maria (1997) Förtroendet för medierna. Göteborg: Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet Granskningsnämnden (2001) Svenskt TV-utbud Granskningsnämndens rapportserie, rapport nr Hellingwerf, Karin (2000) Viktiga egenskaper hos dagspressen. I Wadbring, I, Weibull, L (red) Tryckt. 20 kapitel om dagspress i början av 2000-talet. Göteborg: Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet. Holmberg, Sören, Weibull, Lennart (1998) Opinionssamhället. I Holmberg, S, Weibull, Lennart (red) Opinionssamhället. Göteborg: SOM-Institutet vid Göteborgs universitet Holmberg, Sören, Weibull, Lennart (1999) MedieAkademins förtroendemätning Göteborg: SOM-Institutet vid Göteborgs universitet INFO (2000) Jönsson, Anna Maria (2000) Radio och TV i allmänhetens tjänst? Allmänhetens syn på public service-verksamheten. Göteborg: Institutionen för journalistik och msskommunikation, Göteborgs universitet Prakke, Henk (1967) Kommunikation der Gesellschaft. Opladen: Westdeutscher Verlag Wadbring, Ingela (2000) Medieförtroende i Västsverige. I Nilsson, L (red) kommande. Göteborg: SOM-Institutet vid Göteborgs universitet Wadbring, Ingela (2001) Medievanor i Västsverige. Papper framlagt vid SOM- Institutets konferens i Lissabon mars Wadbring, Ingela, Weibull, Lennart (2000) Tryckt. 20 kapitel om dagspress i början av 2000-talet. Göteborg: Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet. Weibull, Lennart (1999) Vad menas med negativa nyheter? I Holmberg, S, Weibull, L (red) Ljusnande framtid. Göteborg: SOM-Institutet vid Göteborgs universitet Weibull, Lennart (2000a) Förtroendet för massmedier. I Holmberg, S, Weibull, L (red) Det nya samhället. Göteborg: SOM-Institutet, Göteborgs universitet Weibull, Lennart (2000b) Förtroendet för dagspressen. I Wadbring, I, Weibull, L (red) Tryckt. 20 kapitel om dagspress i början av 2000-talet. Göteborg: Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet. Weibull, Lennart (2000c) Att studera dagspressen i Sverige utgångspunkter. I Wadbring, I, Weibull, L (red) Tryckt. 20 kapitel om dagspress i början av talet. Göteborg: Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet. Weibull, Lennart, Börjesson, Britt (1995) Publicistiska seder. Stockholm: Tiden/ SJF 337

16

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet FÖRTROENDE FÖR MEDIER

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet FÖRTROENDE FÖR MEDIER INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 38 FÖRTROENDE FÖR MEDIER Lennart Weibull 2002 FÖRTROENDE FÖR MEDIER Att medierna dominerar som

Läs mer

PÅVERKAS BUDBÄRAREN AV BUDSKAPET? 1

PÅVERKAS BUDBÄRAREN AV BUDSKAPET? 1 Påverkas budbäraren av budskapet? PÅVERKAS BUDBÄRAREN AV BUDSKAPET? 1 LENNART WEIBULL O rdet medium betyder förmedlare eller kanal. I den elementära kommunikationsmodellen skiljer man på budskap och kanal.

Läs mer

FÖRTROENDET FÖR MASSMEDIER

FÖRTROENDET FÖR MASSMEDIER Förtroendet för massmedier FÖRTROENDET FÖR MASSMEDIER LENNART WEIBULL E n grundtanke i all opinionsbildning är att det inte bara är budskapet som är det viktiga: det handlar även om vem som framför det.

Läs mer

Att medierna dominerar som informationskällor i det moderna samhället är det

Att medierna dominerar som informationskällor i det moderna samhället är det Medieförtroende 1999 2002 MEDIEFÖRTROENDE 1999-2002 LENNART WEIBULL Att medierna dominerar som informationskällor i det moderna samhället är det knappast någon som ifrågasätter. I fråga om de flesta händelser

Läs mer

FÖRTROENDET FÖR MEDIERNAS INNEHÅLL

FÖRTROENDET FÖR MEDIERNAS INNEHÅLL Förtroendet för mediernas innehåll FÖRTROENDET FÖR MEDIERNAS INNEHÅLL LENNART WEIBULL E tt utmärkande drag för det svenska mediesystemet är en pågående fragmentering. Sedan början av 1990-talet har det

Läs mer

AlliansSverige. Politik Media Kultur Livsstil. Tidsserier och resultat från den senaste SOM-undersökningen 2006

AlliansSverige. Politik Media Kultur Livsstil. Tidsserier och resultat från den senaste SOM-undersökningen 2006 AlliansSverige Politik Media Kultur Livsstil Tidsserier och resultat från den senaste SOM-undersökningen 2006 Ny bok från SOM-institutet kommer i juni Det nya Sverige Beställ den redan nu på order@som.gu.se

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet MEDBORGARNAS SAMHÄLLSFÖRTROENDE

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet MEDBORGARNAS SAMHÄLLSFÖRTROENDE INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 37 MEDBORGARNAS SAMHÄLLSFÖRTROENDE Lennart Weibull 22 Medborgarnas samhällsförtroende Varje samhällsbildning

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet FÖRTROENDET FÖR MEDIER 2003

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet FÖRTROENDET FÖR MEDIER 2003 INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 52 FÖRTROENDET FÖR MEDIER 2003 Lennart Weibull 2004 FÖRTROENDET FÖR MEDIER 2003 1 Ett utmärkande

Läs mer

Medieförtroendets villkor

Medieförtroendets villkor Medieförtroendets villkor Medieförtroendets villkor Lennart Weibull Vad innebär det egentligen att ha förtroende för en dagstidning eller för en tv-kanal? Är det verkligen möjligt att lita på allt som

Läs mer

Institutionsförtroende under krisen. Lennart Weibull

Institutionsförtroende under krisen. Lennart Weibull Institutionsförtroende under krisen Lennart Weibull Förtroende Trovärdighet Tillförlitlighet Tillit Förtroendenivåer: Institution Organisation Individ Förtroende påverkas av: Erfarenhet av verksamhetens

Läs mer

Medieförtroende och medieanvändning. Lennart Weibull

Medieförtroende och medieanvändning. Lennart Weibull Medieförtroende och medieanvändning Medieförtroende och medieanvändning Lennart Weibull G år det verkligen att lita på medierna? Frågan återkommer med ökande regelbundenhet. Oftast är det kvällstidningarnas

Läs mer

Vad vill svenska folket se på TV? Och stämmer i så fall tittarnas önskemål

Vad vill svenska folket se på TV? Och stämmer i så fall tittarnas önskemål TV-tittarnas programpreferenser och TV-kanalernas programutbud TV-TITTARNAS PROGRAMPREFERENSER OCH TV-KANALERNAS PROGRAMUTBUD KENT ASP Vad vill svenska folket se på TV? Och stämmer i så fall tittarnas

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet KONKURRENS ELLER KOMPLEMENT I OLIKA GRUPPER

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet KONKURRENS ELLER KOMPLEMENT I OLIKA GRUPPER INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 4 KONKURRENS ELLER KOMPLEMENT I OLIKA GRUPPER Karin Hellingwerf 23 Konkurrens eller komplement

Läs mer

Medieförtroende och public service

Medieförtroende och public service Medieförtroende och public service Medieförtroende och public service Lennart Weibull A tt Sveriges Radio och Sveriges Television åtnjuter stort förtroende hos den svenska allmänheten är väl känt från

Läs mer

LOKALA MEDIER I GÖTEBORGSREGIONEN: ANVÄNDNING OCH SYN PÅ TILLFÖRLITLIGHET

LOKALA MEDIER I GÖTEBORGSREGIONEN: ANVÄNDNING OCH SYN PÅ TILLFÖRLITLIGHET Lokala medier i Göteborgsregionen: Användning och syn på tillförlitlighet LOKALA MEDIER I GÖTEBORGSREGIONEN: ANVÄNDNING OCH SYN PÅ TILLFÖRLITLIGHET INGELA WADBRING D et torde knappast råda någon tvekan

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet ATTITYDER TILL REKLAM OCH ANNONSER I OLIKA MEDIER

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet ATTITYDER TILL REKLAM OCH ANNONSER I OLIKA MEDIER INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 50 ATTITYDER TILL REKLAM OCH ANNONSER I OLIKA MEDIER Josefine Sternvik 2003 Allmänheten och reklamen

Läs mer

På sensommaren 2004 intervjuades Aftonbladets chefredaktör Anders Gerdin i

På sensommaren 2004 intervjuades Aftonbladets chefredaktör Anders Gerdin i Medieförtroende en framgångsfaktor? MEDIEFÖRTROENDE EN FRAMGÅNGSFAKTOR? INGELA WADBRING OCH LENNART WEIBULL På sensommaren 2004 intervjuades Aftonbladets chefredaktör Anders Gerdin i den egna tidningen.

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet TIDNINGAR OCH ANDRA MEDIER

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet TIDNINGAR OCH ANDRA MEDIER INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 39 TIDNINGAR OCH ANDRA MEDIER Karin Hellingwerf 3 Tidningar och andra medier Dagstidningsläsningen

Läs mer

ALLTMER POLARISERAT MEDIEFÖRTROENDE

ALLTMER POLARISERAT MEDIEFÖRTROENDE ALLTMER POLARISERAT MEDIEFÖRTROENDE ULRIKA ANDERSSON Medieförtroende några utgångspunkter Mediernas ställning i samhället har kraftigt förändrats under de senaste decennierna Det sammanhållande systemet

Läs mer

Förtroende för offentlig verksamhet i ett längre perspektiv

Förtroende för offentlig verksamhet i ett längre perspektiv Förtroende för offentlig verksamhet i ett längre perspektiv Socialförsäkringens dag 25 oktober 2012 Lennart Weibull Inst för journalistik, medier och kommunikation och SOM-institutet, Göteborgs universitet

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet INTERNETTILLGÅNG OCH -ANVÄNDNING BLAND UNGA OCH GAMLA

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet INTERNETTILLGÅNG OCH -ANVÄNDNING BLAND UNGA OCH GAMLA INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 35 INTERNETTILLGÅNG OCH -ANVÄNDNING BLAND UNGA OCH GAMLA 1995-2001 Annika Bergström 2002 Internets

Läs mer

FÖRTROENDE- BAROMETER 2007

FÖRTROENDE- BAROMETER 2007 FÖRTROENDE BAROMETER 07 FÖRTROENDE FÖR SAMHÄLLSINSTITUTIONER, PARTIER, MASSMEDIER OCH FÖRETAG Resultat presenterade vi MedieAkademins seminarium den 21 november 07. För undersökningen ansvarar professorerna

Läs mer

När det talas eller skrivs om ungdomar och medier handlar det i första hand om

När det talas eller skrivs om ungdomar och medier handlar det i första hand om De unga och radion DE UNGA OCH RADION JAN STRID När det talas eller skrivs om ungdomar och medier handlar det i första hand om ny medieteknologi: data, mp-3-spelare och plasmatv. Men någonstans skall de

Läs mer

Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet

Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet Göteborgarnas relation till kyrka och religion Göteborgarnas relation till kyrka och religion Jan Strid Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet sedan 1990-talets

Läs mer

FÖRTROENDE FÖR MEDIER I SVERIGE

FÖRTROENDE FÖR MEDIER I SVERIGE FÖRTROENDE FÖR MEDIER I SVERIGE ULRIKA ANDERSSON & ANNIKA BERGSTRÖM (S)amhälle (O)pinion (M)edier SOM-institutet genomför årligen återkommande undersökningar av befolkningens medievanor, fritidsvanor,

Läs mer

Vem i hela världen kan man lita på? Mikael Wiehe och Hola Bandoola Band

Vem i hela världen kan man lita på? Mikael Wiehe och Hola Bandoola Band Tilltro till medier och politik TILLTRO TILL MEDIER OCH POLITIK LENNART WEIBULL OCH ÅSA NILSSON Vem i hela världen kan man lita på? Mikael Wiehe och Hola Bandoola Band ställde sjungande frågan 1972. Frågan

Läs mer

FÖRTROENDE- BAROMETER 2002

FÖRTROENDE- BAROMETER 2002 FÖRTROENDE- BAROMETER 2 MEDIEAKADEMIN FÖRTROENDE FÖR SAMHÄLLS- INSTITUTIONER, MASSMEDIER OCH FÖRETAG Resultat presenterade vid MedieAkademins seminarium den 19 november 2. För undersökningen ansvarar professorerna

Läs mer

POLARISERAT FÖRTROENDE FÖR NYHETER OM BROTTSLIGHET OCH INVANDRING

POLARISERAT FÖRTROENDE FÖR NYHETER OM BROTTSLIGHET OCH INVANDRING POLARISERAT FÖRTROENDE FÖR NYHETER OM BROTTSLIGHET OCH INVANDRING Frukostseminarium Institutet för mediestudier 3 maj 18 ULRIKA ANDERSSON, DOCENT OCH FORSKARE VID SOM-INSTITUTET Förtroendet för nyhetsbevakningen

Läs mer

MEDIEVANOR & MEDIEFÖRTROENDE

MEDIEVANOR & MEDIEFÖRTROENDE MEDIEVANOR & MEDIEFÖRTROENDE DET PÅGÅENDE SKIFTET FRÅN PAPPER OCH TABLÅ TILL DIGITALA MEDIER Presentation för Utrikesdepartementets kommunikationsavdelning 5 december 2018 ULRIKA ANDERSSON, DOCENT OCH

Läs mer

Vad driver institutionsförtroendet? Lennart Weibull

Vad driver institutionsförtroendet? Lennart Weibull Vad driver institutionsförtroendet? Lennart Weibull Förtroende Trovärdighet Tillförlitlighet Tillit Förtroendenivåer: Institution Organisation Individ Förtroende påverkas av: Erfarenhet av verksamhetens

Läs mer

EN NY RADIO OCH SEDAN?

EN NY RADIO OCH SEDAN? En ny radio och sedan? EN NY RADIO OCH SEDAN? JAN STRID F ör snart tio år sedan, 1993, skedde den stora omvälvningen inom den svenska radion. Nya privata lokalradiostationer fick möjlighet att sända radioprogram

Läs mer

Förtroendet för medierna Maria Elliot _. Kapitel 1 Inledning. Kapitel 2 Forskning om medieförtroende och trovärdighet

Förtroendet för medierna Maria Elliot _. Kapitel 1 Inledning. Kapitel 2 Forskning om medieförtroende och trovärdighet Förtroendet för medierna Maria Elliot _ Kapitel 1 Inledning Kapitel 2 Forskning om medieförtroende och trovärdighet Prolog: Källtrovärdigheten utforskas Hovlandgruppens arbete Medietrovärdighet: Den amerikanska

Läs mer

VIKTIGA EGENSKAPER HOS MORGONPRESSEN

VIKTIGA EGENSKAPER HOS MORGONPRESSEN VIKTIGA EGENSKAPER HOS MORGONPRESSEN KARIN HELLINGWERF Det utmärkande draget för svensk morgonpress utanför Stockholm har varit att den når i stort sett alla kategorier av människor. Den lokala morgontidningen

Läs mer

Tidningsprenumeration bland invandrare

Tidningsprenumeration bland invandrare INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION (JMG) Göteborgs universitet Dagspresskollegiet PM nr. 58 Tidningsprenumeration bland invandrare Ulrika Andersson 2005 Tidningsprenumeration bland invandrare

Läs mer

MEDIEFÖRTROENDE. Lennart Weibull

MEDIEFÖRTROENDE. Lennart Weibull Medieförtroende MEDIEFÖRTROENDE Lennart Weibull I början av 13 lades det fram ett förslag till ett förändrat etiskt system för de svenska massmedierna initierat av Tidningsutgivarna men med stöd även av

Läs mer

Institutionsförtroende på väg upp för somliga, men inte för alla

Institutionsförtroende på väg upp för somliga, men inte för alla Institutionsförtroende på väg upp för somliga, men inte för alla Lennart Weibull #somgu Förtroende Trovärdighet Tillförlitlighet Tillit Förtroende påverkas av bl a: Erfarenhet av verksamhetens sätt att

Läs mer

FÖRTROENDE- BAROMETER 2010

FÖRTROENDE- BAROMETER 2010 FÖRTROENDE- BAROMETER 2010 FÖRTROENDE FÖR SAMHÄLLSINSTITUTIONER, PARTIER, MASSMEDIER OCH FÖRETAG Resultat presenterade vid MedieAkademins seminarium den 10 november 2010 För undersökningen ansvarar professorerna

Läs mer

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 69

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 69 Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation PM nr. 69 Svenskarnas upplevelse av lokala nyhetsmediers funktioner Oscar Westlund 2008 Sammanfattning Studiens

Läs mer

RADIOVANOR EN FRÅGA OM ÅLDER

RADIOVANOR EN FRÅGA OM ÅLDER RADIOVANOR EN FRÅGA OM ÅLDER JAN STRID Radiolyssnandet bland allmänheten i Sverige omfattar drygt två och en halv timmar. Det är ungefär detsamma som för tio år sedan. En genomsnittlig dag lyssnar ungefär

Läs mer

Barnfamiljerna och tidningsprenumerationen en relation på väg att försvagas?

Barnfamiljerna och tidningsprenumerationen en relation på väg att försvagas? Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation Dagspresskollegiet Dagspresskollegiet PM nr. 66 Barnfamiljerna och tidningsprenumerationen en relation på väg att försvagas? Ingela

Läs mer

Tidningsmarknaden i Göteborgsregionen har förändrats en hel del sedan slutet

Tidningsmarknaden i Göteborgsregionen har förändrats en hel del sedan slutet Tidningsläsning i Göteborgsregionen TIDNINGSLÄSNING I GÖTEBORGSREGIONEN ANNIKA BERGSTRÖM OCH LENNART WEIBULL Tidningsmarknaden i Göteborgsregionen har förändrats en hel del sedan slutet av 1990-talet.

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. PM från Dagspresskollegiet nr. 49 PRIVATANNONSÖRER I DAGSPRESSEN

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. PM från Dagspresskollegiet nr. 49 PRIVATANNONSÖRER I DAGSPRESSEN INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 49 PRIVATANNONSÖRER I DAGSPRESSEN Josefine Sternvik 2003 Dagspressens annonsmarknad Annonserna

Läs mer

Samhällsförtroende. Lennart Weibull. Twitter: #somgu.

Samhällsförtroende. Lennart Weibull. Twitter: #somgu. Samhällsförtroende Lennart Weibull Förtroende Trovärdighet Tillförlitlighet Tillit Förtroende påverkas av bl a: Erfarenhet av verksamhetens sätt att fungera ( utvärdering ) Det egna beroendet av verksamheten

Läs mer

TIO ÅRS RADIOLYSSNANDE: EN ÖVERSIKT

TIO ÅRS RADIOLYSSNANDE: EN ÖVERSIKT Tio års radiolyssnande: en översikt TIO ÅRS RADIOLYSSNANDE: EN ÖVERSIKT JAN STRID SOM-institutets årliga mätningar har sedan 1994 ställts frågor om radiolyssnande. Bakgrunden var intresse att följa radiopublikens

Läs mer

Radiolyssnandet bland allmänheten i Sverige omfattar ungefär två timmar och

Radiolyssnandet bland allmänheten i Sverige omfattar ungefär två timmar och OCH RADION BARA STÅR PÅ OM RADIOVANORNA 1999 JAN STRID Radiolyssnandet bland allmänheten i Sverige omfattar ungefär två timmar och tre kvart. Det är något mer jämfört med för tio år sedan. En genomsnittlig

Läs mer

KYRKSAMHETEN I GÖTEBORG OCH VÄSTRA GÖTALAND

KYRKSAMHETEN I GÖTEBORG OCH VÄSTRA GÖTALAND KYRKSAMHETEN I GÖTEBORG OCH VÄSTRA GÖTALAND JAN STRID tidigare SOM-undersökningar där frågor gällande Svenska kyrkan ingått har vi I mest varit intresserade av kyrkovalen. Men i samband med dessa val har

Läs mer

Skiftande mediepreferenser för annonser

Skiftande mediepreferenser för annonser Skiftande mediepreferenser för annonser Skiftande mediepreferenser för annonser Björn Danielsson och MARIE GRUSELL I Sverige var dagspressen under en lång period den dominerande kanalen för annonsering.

Läs mer

Förtroendebarometer 2011

Förtroendebarometer 2011 Förtroendebarometer 2011 FÖRTROENDE FÖR SAMHÄLLSINSTITUTIONER, PARTIER, MASSMEDIER OCH FÖRETAG Resultat presenterade vid MedieAkademins seminarium den 29 november 2011 För undersökningen ansvarar professorerna

Läs mer

Vad föredrar svenska folket helst att se på TV? Stämmer tittarnas önskemål överens

Vad föredrar svenska folket helst att se på TV? Stämmer tittarnas önskemål överens TV-tittarnas programpreferenser och den 11 september TV-TITTARNAS PROGRAMPREFERENSER OCH DEN 11 SEPTEMBER KENT ASP Vad föredrar svenska folket helst att se på TV? Stämmer tittarnas önskemål överens med

Läs mer

Hushållsprenumeration och morgontidningsläsning

Hushållsprenumeration och morgontidningsläsning Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation Dagspresskollegiet Dagspresskollegiet PM nr. 67 Hushållsprenumeration och morgontidningsläsning 1986-2006 Lennart Weibull 2007

Läs mer

Den 16 juni 2011 beslutade alliansregeringen tillsätta en utredning om Radio

Den 16 juni 2011 beslutade alliansregeringen tillsätta en utredning om Radio Public service i radio och tv en politisk fråga? Public service i radio och tv en politisk fråga? Lennart Weibull Den 16 juni 2011 beslutade alliansregeringen tillsätta en utredning om Radio och tv i allmänhetens

Läs mer

RADIOLYSSNANDE I VÄRMLAND 2014

RADIOLYSSNANDE I VÄRMLAND 2014 Radiolyssnande i Värmland 2014 RADIOLYSSNANDE I VÄRMLAND 2014 JAN STRID F örsta gången SOM-institutet analyserade värmlandspublikens radiolyssnande var 2010. Föreliggande undersökning gäller 2014. Mellan

Läs mer

FÖRTROENDE FÖR SAMHÄLLSINSTITUTIONER LENNART WEIBULL

FÖRTROENDE FÖR SAMHÄLLSINSTITUTIONER LENNART WEIBULL FÖRTROENDE FÖR SAMHÄLLSINSTITUTIONER LENNART WEIBULL Förtroende för verksamhet skapas av bl a: Kompetens/kvalitet Integritet Konsistens och standards Öppenhet Kontext Individens förtroende för en verksamhet

Läs mer

VAD MENAS MED NEGATIVA NYHETER?

VAD MENAS MED NEGATIVA NYHETER? VAD MENAS MED NEGATIVA NYHETER? LENNART WEIBULL Människors dagstidningsläsning bygger på vanor. Vi etablerar våra läsrutiner oavsett om det är vid frukostbordet, på pendeltåget eller i lunchrummet på arbetsplatsen.

Läs mer

Institutionsförtroende i ekonomisk kristid och vad som ligger bakom

Institutionsförtroende i ekonomisk kristid och vad som ligger bakom Institutionsförtroende i ekonomisk kristid och vad som ligger bakom Lennart Weibull Förtroende Trovärdighet Tillförlitlighet Tillit INSTITUTIONSPERSPEKTIVET: Att åtnjuta förtroende INDIVIDPERSPEKTIVET:

Läs mer

SOM. Förtroendet för Riksbanken. Sören Holmberg Åsa Nilsson

SOM. Förtroendet för Riksbanken. Sören Holmberg Åsa Nilsson SOM Förtroendet för Riksbanken 2006 Sören Holmberg Åsa Nilsson s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Information om Riks-SOM 2006 SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför varje höst

Läs mer

Den årliga förtroendemätningen

Den årliga förtroendemätningen Den årliga förtroendemätningen Lennart Weibull Varför förtroende? Förtroende Trovärdighet Tillförlitlighet Tillit Faktorer som påverkar förtroendet för en verksamhet är bl a: Kompetens/kvalitet Integritet

Läs mer

Den 9 april 2014 meddelade TV4 att man lägger ner sina lokala nyhetsredaktioner.

Den 9 april 2014 meddelade TV4 att man lägger ner sina lokala nyhetsredaktioner. Medieförtroende i nytt medielandskap MEDIEFÖRTROENDE I NYTT MEDIELANDSKAP Lennart Weibull Den 9 april 2014 meddelade TV4 att man lägger ner sina lokala nyhetsredaktioner. Beslutet medför att 24 lokala

Läs mer

FÖRTROENDE- BAROMETER 2009

FÖRTROENDE- BAROMETER 2009 FÖRTROENDE- BAROMETER 2009 FÖRTROENDE FÖR SAMHÄLLSINSTITUTIONER, PARTIER, MASSMEDIER OCH FÖRETAG Resultat presenterade vid MedieAkademins seminarium den 25 november 2009 För undersökningen ansvarar professorerna

Läs mer

SOM-rapport nr 2008:4 SOM. Förtroendet för Riksbanken. Sören Holmberg

SOM-rapport nr 2008:4 SOM. Förtroendet för Riksbanken. Sören Holmberg SOM-rapport nr 2008:4 SOM Förtroendet för Riksbanken 2005 2007 Sören Holmberg s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Information om Riks-SOM 2007 SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför

Läs mer

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik, medier och kommunikation. PM nr. 78

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik, medier och kommunikation. PM nr. 78 Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik, medier och kommunikation PM nr. 78 Morgontidningsläsning på papper och webb samt prenumerationer i hushållen en tabellrapport Ingela

Läs mer

FÖRTROENDE- BAROMETER 2004 FÖRTROENDE FÖR SAMHÄLLSINSTITUTIONER, MASSMEDIER OCH FÖRETAG

FÖRTROENDE- BAROMETER 2004 FÖRTROENDE FÖR SAMHÄLLSINSTITUTIONER, MASSMEDIER OCH FÖRETAG FÖRTROENDE- BAROMETER 2004 FÖRTROENDE FÖR SAMHÄLLSINSTITUTIONER, MASSMEDIER OCH FÖRETAG Resultat presenterade vi MedieAkademins seminarium den 7 december 2004. För undersökningen ansvarar professorerna

Läs mer

Medieinnehav i hushållen hösten 2004

Medieinnehav i hushållen hösten 2004 INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION (JMG) Göteborgs universitet Dagspresskollegiet PM nr. 56 Medieinnehav i hushållen hösten 2004 Anna Olsén Antoni 2005 Medieinnehav i hushållen hösten

Läs mer

SOM. Förtroendet för AMS. Sören Holmberg Åsa Nilsson

SOM. Förtroendet för AMS. Sören Holmberg Åsa Nilsson SOM Förtroendet för AMS 2006 Sören Holmberg Åsa Nilsson s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Information om Riks-SOM 2006 SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför varje höst sedan

Läs mer

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 76

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 76 Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation PM nr. 76 Vad är prisvärt? En jämförelse mellan allt från pappersmedier till balettföreställningar Ingela Wadbring

Läs mer

Förtroendet för Riksrevisionen

Förtroendet för Riksrevisionen Förtroendet för Riksrevisionen Analyser på grundval av SOM-undersökningarna Stockholm den 6 december 2013 Lennart Weibull Uppläggning Vad är SOM-undersökningen? Några förtroendetrender Synen på Riksrevisionen

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet ATT UPPHÖRA MED MORGONTIDNINGSPRENUMERATIONEN

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet ATT UPPHÖRA MED MORGONTIDNINGSPRENUMERATIONEN INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 34 ATT UPPHÖRA MED MORGONTIDNINGSPRENUMERATIONEN Om prenumeranters funderingar på att upphöra med

Läs mer

SOM. Förtroende för facket 1986-2006. Sören Holmberg

SOM. Förtroende för facket 1986-2006. Sören Holmberg SOM Förtroende för facket - 26 Sören Holmberg s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Information om Riks-SOM SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför varje höst sedan en nationell frågeundersökning

Läs mer

Människors vanor att läsa lokala morgontidningar har hållit sig på en förhållandevis

Människors vanor att läsa lokala morgontidningar har hållit sig på en förhållandevis Lokala nyheter morgontidningarnas starka kort Lokala nyheter morgontidningarnas starka kort Ulrika Andersson Människors vanor att läsa lokala morgontidningar har hållit sig på en förhållandevis stabil

Läs mer

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik, medier och kommunikation. PM nr. 80

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik, medier och kommunikation. PM nr. 80 Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik, medier och kommunikation PM nr. 80 Läsvanestudien 1986 2010 Ulrika Hedman 2011 Introduktion Denna tabellrapport är en beskrivning

Läs mer

SOM-rapport nr 2008:5 SOM. Förtroendet för AMS. Johan Martinsson

SOM-rapport nr 2008:5 SOM. Förtroendet för AMS. Johan Martinsson SOM-rapport nr 2008:5 SOM Förtroendet för AMS 1997 2007 Johan Martinsson s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Information om Riks-SOM 2007 SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför

Läs mer

Förtroendekurvorna pekar uppåt

Förtroendekurvorna pekar uppåt Förtroendekurvorna pekar uppåt Förtroendekurvorna pekar uppåt Sören Holmberg och Lennart Weibull När det i den allmänna debatten talas om politiskt förtroende förefaller ofta den självklara utgångspunkten

Läs mer

Förtroendet för Riksrevisionen 2009

Förtroendet för Riksrevisionen 2009 Förtroendet för Riksrevisionen 2009 Gabriella Sandstig & Sören Holmberg [ SOM-rapport nr 2010:04 ] Information om den nationella SOM-undersökningen SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför varje

Läs mer

Svenskarnas värderingar av radio och tv. Klara Bové, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:16]

Svenskarnas värderingar av radio och tv. Klara Bové, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:16] Svenskarnas värderingar av radio och tv Klara Bové, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:16] Innehållsförteckning Information om den nationella SOM-undersökningen... 1 Tabell 1 Tabell

Läs mer

Svenskarnas värdering av radio och tv. Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2016:9]

Svenskarnas värdering av radio och tv. Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2016:9] Svenskarnas värdering av radio och tv Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2016:9] Innehållsförteckning Information om den nationella SOM-undersökningen... 1 Undersökningens

Läs mer

Förtroendet för Riksrevisionen 2011

Förtroendet för Riksrevisionen 2011 Förtroendet för Riksrevisionen 2011 Gabriella Sandstig [SOM-rapport nr 2012:16] Information om den nationella SOM-undersökningen SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför varje höst sedan 1986

Läs mer

SOM-rapport nr 2008:15 SOM. Förtroendet för SÄPO. Gabriella Sandstig Sören Holmberg Lennart Weibull

SOM-rapport nr 2008:15 SOM. Förtroendet för SÄPO. Gabriella Sandstig Sören Holmberg Lennart Weibull SOM-rapport nr 2008:15 SOM Förtroendet för SÄPO 2002 2007 Gabriella Sandstig Sören Holmberg Lennart Weibull s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Information om Riks-SOM 2007 SOM-institutet

Läs mer

Svenska folkets bedömning av skol och utbildningsfrågor som viktigt samhällsproblem Per Hedberg Juni 2009

Svenska folkets bedömning av skol och utbildningsfrågor som viktigt samhällsproblem Per Hedberg Juni 2009 Svenska folkets bedömning av skol och utbildningsfrågor som viktigt samhällsproblem 8 Per Hedberg Juni 9 S SOM-institutet OM-institutet vid Göteborgs universitet grundades år 1986 med syftet att genomföra

Läs mer

MEDIEFÖRTROENDETS BETYDELSE

MEDIEFÖRTROENDETS BETYDELSE Medieförtroendets betydelse MEDIEFÖRTROENDETS BETYDELSE Oscar Westlund M änniskors känsla av förtroende har undersökts i flera forskningssammanhang. En sökning på förtroende i biblioteksdatabasen Libris

Läs mer

SOM-rapport nr 2009:26 SOM. Förtroende för Riksdagen Martin Brothén Sören Holmberg

SOM-rapport nr 2009:26 SOM. Förtroende för Riksdagen Martin Brothén Sören Holmberg SOM-rapport nr 29:26 SOM Förtroende för Riksdagen -28 Martin Brothén Sören Holmberg s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Information om den nationella SOM-undersökningen SOM-institutet vid

Läs mer

Hushållens nyhetskonsumtion hösten 2004

Hushållens nyhetskonsumtion hösten 2004 INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION (JMG) Göteborgs universitet Dagspresskollegiet PM nr. 57 Hushållens nyhetskonsumtion hösten 2004 Anna Olsén Antoni 2005 Hushållens nyhetskonsumtion

Läs mer

RADIOLYSSNANDET MINSKAR

RADIOLYSSNANDET MINSKAR Radiolyssnandet minskar RADIOLYSSNANDET MINSKAR JAN STRID E n av fördelarna med radio som medium är att det är snabbt. När någon stor händelse ägt rum kan man alltid slå på radion och få de senaste nyheterna.

Läs mer

Sören Holmberg och Lennart Weibull

Sören Holmberg och Lennart Weibull Det är skillnad på sprit, vin och starköl Det är skillnad på sprit, vin och starköl Sören Holmberg och Lennart Weibull slutet av april 9 sände Sveriges Radios redaktion Kaliber ett program om I alkohol

Läs mer

Sören Holmberg och Lennart Weibull

Sören Holmberg och Lennart Weibull Den förändrade alkoholopinionen Den förändrade alkoholopinionen Sören Holmberg och Lennart Weibull En av de stora frågorna i den svenska EU-debatten under -talets första år gällde alkoholpolitik. När Sveriges

Läs mer

Tidningar i brevlådor, på bussar och i ställ

Tidningar i brevlådor, på bussar och i ställ Ingela Wadbring Texten är hämtad ur: Sören Holmberg och Lennart Weibull (red) Lyckan kommer, lyckan går SOM-institutet, Göteborgs universitet, rapport nr 36 Hela rapporten kan beställas via www.som.gu.se,

Läs mer

När SOM-institutet introducerade sina regionala frågeunderökningar 1992 var

När SOM-institutet introducerade sina regionala frågeunderökningar 1992 var Politiker och tjänstemän i Västra Götaland och Skåne POLITIKER OCH TJÄNSTEMÄN I VÄSTRA GÖTALAND OCH SKÅNE 1 LENNART WEIBULL När SOM-institutet introducerade sina regionala frågeunderökningar 1992 var grundidén

Läs mer

Papper och webb två sidor av samma mynt?

Papper och webb två sidor av samma mynt? Papper och webb två sidor av samma mynt? Papper och webb två sidor av samma mynt? Annika Bergström och Lennart Weibull Under ett drygt decennium har vi nu sett de traditionella morgontidningarna i en delvis

Läs mer

Svenskarnas värderingar av radio och tv. Klara Bové, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:10 ]

Svenskarnas värderingar av radio och tv. Klara Bové, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:10 ] Svenskarnas värderingar av radio och tv Klara Bové, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:10 ] Innehållsförteckning Information om den nationella SOM-undersökningen... 3 Tabell 1 Tabell

Läs mer

SOM-rapport nr 2009:6 SOM. Förtroendet för Riksbanken. Sören Holmberg

SOM-rapport nr 2009:6 SOM. Förtroendet för Riksbanken. Sören Holmberg SOM-rapport nr 2009:6 SOM Förtroendet för Riksbanken 2005 2008 Sören Holmberg s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Information om den nationella SOMundersökningen SOM-institutet vid Göteborgs

Läs mer

JOSEFINE STERNVIK. Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld

JOSEFINE STERNVIK. Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld UNGAS nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld JOSEFINE STERNVIK N yhetsvanor hos dagens unga har förändrats dramatiskt både om vi jämför med äldres

Läs mer

Hushållens nyhetskonsumtion hösten 2005

Hushållens nyhetskonsumtion hösten 2005 INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION (JMG) Göteborgs universitet Dagspresskollegiet PM nr. 62 Hushållens nyhetskonsumtion hösten 2005 Anna Olsén Antoni 2006 Hushållens nyhetskonsumtion

Läs mer

från radioprat till musikskval

från radioprat till musikskval Från radioprat till musikskval från radioprat till musikskval Jan Strid Radiolyssnandet i Sverige har varit tämligen stabilt ända sedan tillkomsten av de privata lokalradiokanalerna 1993. Tiden som vi

Läs mer

Sedan flera år har vi kunnat konstatera att radiolyssnandet har minskat i Sverige.

Sedan flera år har vi kunnat konstatera att radiolyssnandet har minskat i Sverige. Radiolyssnandet 2008 i Göteborg Radiolyssnandet 2008 i Göteborg Jan Strid Sedan flera år har vi kunnat konstatera att radiolyssnandet har minskat i Sverige. Trots att vi fått fler kanaler att lyssna till

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Vanor och bruk

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Vanor och bruk INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 33 Vanor och bruk En jämförelse mellan den vanemässiga användningen av press radio och TV och användningen

Läs mer

Journalistkårens partisympatier

Journalistkårens partisympatier partisympatier 20 Kapitel 13 Journalistkårens partisympatier Kent Asp Journalister är en yrkesgrupp med makt. Det är ett skäl till varför det både ur ett vetenskapligt och i ett samhällsperspektiv är av

Läs mer

Svenskarnas värdering av radio och tv Marcus Weissenbilder och Annika Bergström [SOM-rapport nr 2018:20]

Svenskarnas värdering av radio och tv Marcus Weissenbilder och Annika Bergström [SOM-rapport nr 2018:20] Svenskarnas värdering av radio och tv 2017 Marcus Weissenbilder och Annika Bergström [SOM-rapport nr 2018:20] Innehållsförteckning Den nationella SOM-undersökningen 2017... 1 Tabell 2 Tabell 3 Tabell

Läs mer

Vad har hänt med det svenska samhällsförtroendet? LENNART WEIBULL

Vad har hänt med det svenska samhällsförtroendet? LENNART WEIBULL Vad har hänt med det svenska samhällsförtroendet? LENNART WEIBULL Individens förtroende för en verksamhet påverkas av bl a: Erfarenhet av verksamhetens sätt att fungera ( utvärdering ) * * * Det egna beroendet

Läs mer

POLITISERING OCH POLARISERING I ETT YRVAKET INFORMATIONSSAMHÄLLE

POLITISERING OCH POLARISERING I ETT YRVAKET INFORMATIONSSAMHÄLLE POLITISERING OCH POLARISERING I ETT YRVAKET INFORMATIONSSAMHÄLLE SOM-institutet Västsvenska Arenan, Almedalen, 7/7 2017 Annika Bergström, Marie Demker, Daniel Jansson, Jonas Ohlsson & Maria Solevid Den

Läs mer

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 71

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 71 Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation PM nr. 71 Flerkanalspubliceringens konsekvenser: ett trendbrott i användning av kvällspress Oscar Westlund

Läs mer

Folkets, riksdagens och journalisters inställning till monarkin och förtroendet för kungahuset LENNART NILSSON

Folkets, riksdagens och journalisters inställning till monarkin och förtroendet för kungahuset LENNART NILSSON Folkets, riksdagens och journalisters inställning till monarkin och förtroendet för kungahuset LENNART NILSSON Den Svenska Monarkins Legitimitet, Journalisterna och Riksdagsledamöterna Lennart Nilsson

Läs mer