FAMILJEFRID I BROMMA. Handlingsplan mot våld i nära relationer BROMMA STADSDELSFÖRVALTNING

Transkript

1 FAMILJEFRID I BROMMA Handlingsplan mot våld i nära relationer BROMMA STADSDELSFÖRVALTNING

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 3 2. OM HANDLINGSPLANEN 3 3. RAMAR Lagar Regering Socialstyrelsen Stockholms stad 5 4. BROMMAS ORGANISATION VO Socialtjänst och fritid Mottagningsgruppen Enheten för arbete och försörjning Vuxenenheten Familjefridsprojektet Familjeenheten Biståndsenheten för personer med funktionsnedsättning Boenheten och Resurs- och fritidsenheten VO Förskola och teknik VO Äldreomsorg 6 5. MÅL OCH INSATSER Mål för våldsutsatta Insatser för våldsutsatta Mål för barn som levt i våld Insatser för barn som levt i våld Mål för våldsutövare Insatser för våldsutövare 8 6. SOCIALSTYRELSENS NIO PUNKTER Mål Information Kartläggning av våldsutsatta Kartläggning av barn som levt i våld Analysera tjänster och behov Samverkan Skyddade personuppgifter Kontroll av överlämnad verksamhet Uppföljning och utvärdering 9 2

3 1. INLEDNING Våld i nära relationer är ett stort samhällsproblem och ett folkhälsoproblem. Våldet medför konsekvenser såväl socialt, rättsligt som i hälso- och sjukvården. Våldet är alltid en kränkning av de utsattas mänskliga rättigheter. Våld i nära relationer drabbar hela familjen. Den våldsutsatte är ett brottsoffer och finns det barn i familjen är de också brottsoffer. Våldsutsatta och barn som lever i våld har första prioritet och har rätt att få skydd, stöd och hjälp. Den som utövar våldet begår en kränkning och brottslig handling. Oavsett om detta leder till rättsliga konsekvenser eller inte har den våldsutövande ett beteendeproblem, och om inget görs åt det finns det en stor risk att våldet kommer att fortgå. Det är därför viktigt att även den våldsutövande erhåller insatser, för att våldet ska upphöra. Alla kan drabbas av våld oavsett kön, ålder, klass, etnicitet och sexualitet och alla har rätt till stöd och skydd. Hedersvåld ingår som en extra svår form av familjevåld, detta då det ofta är flera våldsutövare och då det finns en kulturell acceptans för våldet. 2. OM HANDLINGSPLANEN Denna handlingsplan beskriver stadsdelens skyldigheter, vad stadsdelen bör göra och stadsdelens mål när det gäller familjevåld. Handlingsplanen beskriver också hur arbetet är organiserat och hur det ska utföras. Denna handlingsplan ersätter den tidigare handlingsplanen, För familjefrid mot våld i nära relationer, som senast reviderades Bromma stadsdelsförvaltning strävar efter att uttrycka sig könsneutralt när det gäller våld i nära relationer. Istället för att säga våldsutsatta kvinnor och våldsutövande män säger vi våldsutsatta och våldsutövande. Vi gör det för att våld förekommer på många olika sätt. Samtidigt är vi medvetna om att det till klart övervägande del 1 handlar om att det är en kvinna som är våldsutsatt och en man som är våldsutövare. I handlingsplanen används omväxlande termerna våld i nära relationer och familjevåld. I detta sammanhang är termerna synonyma. 1 Vid anmälningar av misshandel är 85 % av gärningsmännen män enligt BRÅ och av de familjer som Familjefridsprojektet haft kontakt med under 2011 handlar det i 47 av 49 fall om att det är mannen som är våldsutövare 3

4 3. RAMAR Kommunernas arbete med våld i nära relationer regleras av lagar, förordningar och rekommendationer. Regeringen och Socialstyrelsen är de två myndigheter som har störst påverkan på kommunernas ansvar och arbete med våld i nära relationer. 3.1 Lagar Den lag som framför allt ålägger kommunen ansvar när det gäller familjevåld är Socialtjänstlagens (2007:225) 5 kap 11 : Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för brott och dennes närstående får stöd och hjälp. Socialnämnden skall särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. Socialnämnden skall också särskilt beakta att barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående vuxna är offer för brott och kan vara i behov av stöd och hjälp. 3.2 Regering Regeringen är landets verkställande myndighet och de som sätter ramarna för hur mycket som satsas inom olika områden. Våld i nära relationer har varit en prioriterad fråga för regeringen under senare år. Under gjordes en satsning på våld i nära relationer där 638 miljoner satsades i olika åtgärder. För perioden har en ny satsning gjorts där motsvarande summa satsas i arbetet. Regeringen har utsett sex fokusområden: Nationell mobilisering och samordning av arbetet Åtgärder mot sexuellt våld Stärkt förebyggande arbete samt skydd av och stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnar våld Förebyggande och bekämpande av hedersrelaterat våld och förtryck, inklusive äktenskap mot en parts vilja Förebyggande insatser riktade till män Insatser mot prostitution och människohandel 3.3 Socialstyrelsen Socialstyrelsen har fått Regeringens uppdrag att stimulera kommunernas arbete med våld i nära relationer. Socialstyrelsen erbjuder kompetensstöd och utbildningsmaterial och står för metodutveckling inom denna fråga. Socialstyrelsen ger rekommendationer till kommunerna genom Allmänna råd: Socialnämndens arbete med våldsutsatta kvinnor samt barn som bevittnat våld (SOSFS 2009:22) och med handboken Våld ( ). Socialstyrelsen ansvarar också för fördelning av anslag och utvecklingsmedel till kommuner och ideella föreningar som regeringen beslutat om. Enligt Socialstyrelsens Allmänna Råd finns nio punkter som ansvarig nämnd bör uppfylla och sammanställa i en handlingsplan. Dessa punkter och hur de uppfylls redovisas i kapitel 6. 4

5 3.4 Stockholms stad Stockholms stad har antagit programmet Stockholms stads program för kvinnofrid mot våld i nära relationer Programmet är ett styrdokument och omtalar stadsdelarnas åligganden när det gäller insatser för de tre målgrupperna, våldsutsatta, barn och våldsutövare. Stadens långsiktiga mål är: I Stockholms stad utsätts ingen för våld eller hot om våld i nära relation Programmet har också satt upp åtta mål och femton mätbara indikationer för de tre målgrupperna. Målen presenteras i kapitel 5. Stockholms stad driver ett skyddat boende, Kriscentrum för kvinnor. Ett resurscentrum för hedersvåld, Origo, kommer att starta under Det finns också olika nätverk för de som arbetar med våld inom staden. 4. BROMMAS ORGANISATION Våld i nära relationer berör alla delar av Bromma stadsdelsförvaltning och de olika enheterna redovisas nedan. 4.1 VO Socialtjänst och fritid Mottagningsgruppen Mottagningsgruppen är organiserad under Enheten för arbete och försörjning och servar även Familjeenheten och Vuxenenheten. Mottagningsgruppen är den enhet som tar emot alla anmälningar om våld i nära relationer som kommer till stadsdelen. Mottagningsgruppen tar också emot olika former av ansökningar. Vid anmälningar om våld i en familj med barn inleds alltid utredning och ärendet remitteras direkt till Familjeenheten. Barn som blivit utsatta för fysiskt våld går direkt till Familjeenheten som i sin tur remitterar vidare till Bromma familjebehandlare (BFB) Enheten för arbete och försörjning När det gäller våldsutsatta som för sin säkerhet måste placeras i skyddat boende står enheten för första månadens hyra om inte den våldsutsatta kan betala själv. Den våldsutsatta ska också snabbt kunna få matpengar eller uppehälle genom en förenklat biståndsbeslut Vuxenenheten Vuxenenheten består av Vuxengruppen och socialpsykiatrin. I vuxengruppen har screening av partnervåld pågått sedan november 2011 och vi vet därför att våld i nära relationer är överrepresenterat bland vuxengruppens klienter 2. Socialpsykiatrin kommer också att påbörja screening av partnervåld. 2 Enligt screeningavläsning har familjevåld förekommit i 58 % av ärendena i Vuxengruppen 5

6 4.1.4 Familjefridsprojektet Familjefridsprojektet är en samlad resurs som ska erbjuda kompetens till hela stadsdelen. Insatser ska erbjudas för såväl våldsutsatta, barn som levt i våld som våldsutövare. Det ska finnas specialkompetens för varje område. Insatserna kan ske individuellt eller i samverkan. Till Familjefridsprojektet är det möjligt att vända sig direkt. Familjefridsprojektet har också ett ansvar för information om våld i nära relationer i stadsdelen samt ansvar för kartläggning och dokumentation. Familjefridsprojektet är organiserat under Vuxenenheten Familjeenheten Familjeenheten är den enhet som ansvarar för utredningar när det gäller barn som levt i våld. Utifrån utredningarna fattas beslut om eventuella insatser. Familjeenheten är uppdelad i en barngrupp, ungdomsgrupp, familjerätt och kontaktverksamhet och familjevård Biståndsenheten för personer med funktionsnedsättning Personer med funktionsnedsättning är en grupp som är sårbara och har mindre möjligheter att känna igen faror, skydda sig själva och har svårare att få hjälp av straffrättssystemet. Beroende av andra människor medför en utökad risk för att utsättas för upprepat våld 3. Ett samarbete mellan Biståndsenheten för personer med funktionsnedsättning och Familjefridsprojektet ska ske för att uppmärksamma och hitta strategier för att upptäcka och förhindra våld Boenheten och Resurs och fritidsenheten Boenheten tillhandahåller jourlägenheter för våldsutsatta som av säkerhetsskäl inte kan bo kvar i sitt hem. Enheten har också särskilda boendelotsar för våldsutsatta. I Resurs- och fritidsenheten finns familjebehandlare som arbetar med familjer med barn där våld förekommit. 4.2 VO Förskola och teknik Förskolorna har en viktig roll med att vara uppmärksamma på barn som kan fara illa. Om barn misstänks fara illa har förskolan anmälningsskyldighet. Regelbundna samverkansmöten mellan förskolechefer och Familjeenheten samt förskolechefer och Familjefridsprojektet ska ske. 4.3 VO Äldreomsorg Äldreomsorgen är ett område där det finns ett stort mörkertal av våld i nära relationer. Detta våld kan se annorlunda ut och de våldsutövande kan var de äldres barn. Äldreomsorgen och Familjefridsprojektet bör hitta metoder att upptäcka och förhindra detta våld. 3 BRÅ, Rapport 2007:26, Våld mot personer med funktionshinder, sid 4 och 41 6

7 5. MÅL OCH INSATSER De tre målgrupperna i familjevåld är våldsutsatta, barn som lever i våld och våldsutövande. För varje målgrupp har Stockholms stad i sitt program för kvinnofrid 4 satt upp mål och indikationer. De uppsatta målen presenteras nedan. Benämningarna kvinnor som utsatts för våld har ersatts av våldsutsatta och män som utövat våld har ersatts av våldsutövande och Stockholm har bytts ut mot Bromma. De insatser som utförs presenteras också för varje målgrupp. 5.1 Mål för våldsutsatta De som utsatts för våld i nära relation lever ett liv utan våld. De som utsatts för våld i nära relation har kunskap om sina rättigheter. De som utsatts för våld i nära relation känner sig trygga med de insatser Bromma erbjuder. 5.2 Insatser för våldsutsatta De som utsatts för familjevåld ska omgående erbjudas stöd och skydd efter behov. Under kontorstid finns Mottagningsgruppen och Familjefridsprojektet tillgänglig. Efter kontorstid tas ansvaret över av Socialjouren. Familjefridsprojektet erbjuder de våldsutsatta: Information och rådgivning MI-samtal Jourlägenhet eller stödboende kan erbjudas vid behov Stöd i polisanmälan Förmedla kontakt till andra myndigheter och organisationer 5.3 Mål för barn som levt i våld Barn som upplevt våld eller andra övergrepp mellan närstående vuxna lever ett liv utan våld. Barn som upplevt våld eller andra övergrepp mellan närstående vuxna har en trygg familjesituation. Barn som upplevt våld eller andra övergrepp mellan närstående vuxna har kunskap om sina rättigheter. 5.4 Insatser för barn som levt i våld När Mottagningsgruppen får kännedom om misstanke om våld i familjen inleds alltid en utredning för att säkra barnens säkerhet och trygghet. Barnutredningen görs av Familjeenheten. Barn som har levt i våld är alltid brottsoffer vare sig de själva blivit direkt utsatta eller inte. Dessa barn har upplevt ett trauma som behöver bearbetas för att det inte ska fastna i barnet. Familjefridsprojektet erbjuder Trappan-samtal 5 för alla barn mellan 4-18 år som bevittnat våld. Barn som har utsatts för fysiskt våld får behandlingsinsats av Bromma familjebehandlare. 4 Stockholms stads program för kvinnofrid - mot våld i nära relationer Trappan-samtal är en serie krisbearbetande samtal med barn. Det brukar handla om 4-6 samtal. Metoden är framtagen av Ami Arnell och Inger Ekbom. 7

8 5.5 Mål för våldsutövande De som utövat våld i nära relation slutar att använda våld. De som utövat våld i nära relation tar ansvar för våldets konsekvenser för partner och barn. 5.6 Insatser för våldsutövande För de i Bromma som har problem med att hantera ilska och aggressioner och de som använt våld eller hot i nära relationer erbjuder Familjefridsprojektet rådgivning, screening och VASKA 6 -samtal. VASKA-samtal är 8-10 individuella samtal inriktade på beteendeförändring. Vid barnutredningar ingår att den våldsutövande föräldern går en speciell samtalsserie, MPV 7 - samtal, som är informations- och motivationsinriktade samtal med fokus på föräldrarollen. 6. SOCIALSTYRELSENS NIO PUNKTER Här beskrivs hur Bromma arbetar med de nio punkter som Socialstyrelsen angett bör ingå i en handlingsplan 8. Punkterna redovisas som rubriker i Fastställa uppföljningsbara mål Målen är de mål som presenterats i kapitel 5. Dessa mål är mer av övergripande natur och stadsdelen fastställer sedan uppföljningsbara indikatorer i verksamhetsplanen. 6.2 Beskriva hur grupper och enskilda ska informeras om nämndens verksamhet på området Familjefridsprojektet ansvarar för att broschyrer finns tillgängliga på Stadsdelsförvaltningen och andra viktiga mötesplatser i stadsdelen. Familjefridsprojektet ska ansvara för information om verksamheten sprids via Stadsdelsförvaltningens annonser i Mitt i Bromma och Stadsdelsförvaltningens månadsblad. Familjefridsprojektet ansvarar för att löpande information och kontakt sker med de viktigaste samarbetspartnerna som förskolechefer, MVC, BVC och skolor. 6.3 Regelbundet kartlägga omfattningen i kommunen av våld eller andra övergrepp mot kvinnor av närstående Via BRÅ:s statistik går det att se antalet anmälda kvinnofridsbrott i Bromma. Beställarenheterna inom Socialtjänst och Fritid ska screena alla nybesök för våldsutsatthet och våldsutövande vilket också ger en bild av omfattningen. Familjefridsprojektet ansvarar för att löpande ta fram och redovisa denna statistik 6.4 Regelbundet kartlägga omfattningen i kommunen av barn som bevittnat våld Familjeenheten för statstik på alla inkomna anmälningar gällande barn. I denna statistik går att se hur många anmälningar som handlar om våld i familjen 6 VASKA står för våld, ansvar, sammanhang, konsekvenser och alternativ och är ett behandlingsprogram som kommer från norska Alternativ til vold. 7 MPV står för Möta pappor/personer med våldsproblematik och är en metod framtagen av Göran Lindén och Peter Breife 8 Socialstyrelsens författningssamling 2009:22, sid 4 8

9 6.5 Analysera hur de sociala tjänster som erbjuds svarar mot gruppers och enskildas behov Familjefridsprojektet följer upp insatserna MI-samtal, Trappan-samtal och VASKA-samtal där de som deltagit utvärderar insatsen. Vuxna deltagare får möjlighet att bedöma den insats de fått samt får svara på frågan: Har du fått den hjälp du behöver? 6.6 Fastställa på vilka områden det finns behov av att samverka såväl internt som externt, både på en övergripande nivå och i enskilda ärenden På Stadsdelsförvaltningen finns en styrgrupp och en referensgrupp för Familjefridsprojektet där de viktigaste enheterna finns representerade. Dessa grupper beslutar respektive diskuterar om hur arbetet med familjevåld i Bromma ska bedrivas. Familjefridsprojektet ansvarar för att löpande kontakt, information och samarbete sker internt mellan olika delar av stadsdelsförvaltningen. Familjefridsprojektet ansvarar också för att löpande kontakt hålls med förskolechefer, BVC och MVC Bromma stadsdelsförvaltning deltar också i: Kvinnofridssamordnarmöten, nätverk för kvinnofrid, nätverk för Trappan och nätverk för de som arbetar med våldsutövare Samverkansmöten med relationsvåldscentrum 6.7 Beskriva hur skyddade personuppgifter ska hanteras Skyddade personuppgifter hanteras enligt Offentlighets- och Sekretesslagen (2009:400). När det gäller familjefridsfrågor är det särskilt viktigt att skyddsaspekten beaktas. Skyddade personuppgifter omfattar tre insatser: Sekretessmarkering Kvarskrivning och Fingerade personuppgifter 6.8 Redogöra för hur nämnden ska fullgöra sitt ansvar för kontroll och uppföljning av sådan verksamhet till vilken nämnden har lämnat över genomförandet av insatser enligt socialtjänstlagen Här kan det handla om placering i kvinnojour, andra former av skyddat boende, familjeplacering, barnplacering eller behandlingsinsats. Att ge uppdrag och utföra uppföljning av dessa insatser ingår i ordinarie arbetsuppgifter hos de beställarenheter som gjort placeringen. 6.9 Redovisa hur uppföljning och utvärdering av nämndens verksamhet på området bör göras Familjefridsprojektet skriver en verksamhetsberättelse varje år där måluppfyllelse av mål och indikationer presenteras samt de insatser som gjorts redovisas. 9