trafik i mälardalen >

Transkript

1 trafik i > 5/2004 En tidning från TiM, ett samarbete mellan SJ och länstrafikbolagen i Mälardalen. mälardalen > Mobilt på framtidens tåg Snart störningsfritt > När sju blir ett > Uppsala i tid > Kollektivtrafikens drömkund

2 Redo för vintern En ganska regnig sommar följdes av en bitvis riktigt solig höst. Och som alltid följer vinter efter höst. I tidigare nummer har vi berättat vilka åtgärder SJ vidtar för att stå rustade inför snö och kyla. Denna gång ges respektive länstrafikbolag möjlighet att redogöra hur de förbereder sig inför vintertrafiken. SJ är ute på Sverigeturné. Vd Jan Forsberg reser land och rike runt tillsammans med SJs ledning. Turnétåget har bland annat stannat i Linköping, Örebro och Uppsala, där resenärerna har fått en möjlighet att prata tågresor med SJ. Den 24 november landar turnén i Västerås. Passa på att komma till centralstationen och träffa SJs representanter! Du kan läsa mer om detta på sidan fyra. Planeringen av den tidtabell som ska gälla från och med sommaren 2005 är redan nu i full gång. SJ och trafikhuvudmännen träffas och går igenom det förslag som SJ har på kommande tågtrafik. Även pendlarföreningarna är med och tycker till under den här delen av planeringsarbetet. Ambitionen är sedan att buss och tåg ska samspela på ett smart och effektivt sätt. Jag hoppas att du får en stunds intressant läsning tillsammans med oss. Vi ses ombord! > Färdlektyr här igen Årets Färdlektyr, som delas ut gratis till landets alla gymnasieelever, finns nu ute. Det är sjätte året i rad som läns- och lokaltrafiken i Sverige ger ut novellsamlingen, där i år Fredrik Lindström, Marit Bergman och Carl-Johan Wallgren är några av de medverkande författarna. Men här finns även noveller och dikter av debutanter som själva går i gymnasiet. Syftet är att stimulera till ökat läsande, och restiden är förstås ett utmärkt tillfälle. Bo Granberg VD, TiM > Nöjdare kunder i Sörmland Länstrafiken i Sörmland har under sommaren fått en kraftig ökning av nöjda kunder jämfört med samma period förra året. Det framgår av kollektivtrafikbarometern, den årliga branschgemensamma kvalitets- och attitydundersökningen. Under perioden maj augusti ökade andelen nöjda resenärer från 53 till 73 procent jämfört med > VL och Banverket utbildar i trafikvett Banverket och Västmanlands Lokaltrafik driver under hösten ett informationsprojekt om trafiksäkerhet, riktat till barn och ungdomar i länet. Sedan 2001 har drygt 80 personer omkommit kollektivtrafiken, flera under 15 år. I flera fall har olyckorna orsakats av bristande kunskap. Målet med informationskampanjen är att undvika detta genom att öka barnens trafikvett. tim utges av Trafik i Mälardalen, TiM Spridningsområde Mälardalen Ansvarig utgivare Bo Granberg Produktion Effektiva Media Tryck Ljungbergs Tryckeri, 2004 Bild sidan ett Stone Redaktionsadress Telefon Hemsida TiM AB c/o Affärsdivision Regionaltrafik SJ AB, Vasagatan 7, Stockholm > Korsordslösning Lösning till korsordet på sidan 12.

3 5/2004 > En tidning från TiM, Trafik I Mälardalen 3 > Synergi Sju biljettsystem blir ett Enklare, flexiblare och större möjligheter till individuell anpassning. De är några av målsättningarna när sju av trafikbolagen i Mellansverige går samman om ett nytt biljettsystem. Inom fem år ska det nya systemet vara på plats och fungera hos alla sju bolagen, säger Peter Samuelsson på Upplands Lokaltrafik UL. Trafikbolagen arbetar hela tiden för att göra det enklare för kunderna att resa, och en akilleshäl är ofta biljettsystemen som i några fall har blivit rejält omoderna. De sju bolagen Dalatrafik, Karlstadbuss, Tåg i Bergslagen, Värmlandstrafik, Västmanlands Lokaltrafik, X-trafik och UL har därför gått samman om att upphandla ett nytt system. Tack vare samarbetet blir kostnaderna för upphandlingen lägre, liksom drift, underhåll och framtida vidareutveckling. Dessutom underlättas det gränsöverskridande resandet, säger Peter Samuelsson. Upphandlingen omfattar både centrala system och biljettutrustning på tåg, bussar och stationer. Därtill kommer diverse kringutrustning, biljetter samt drift och underhåll. Detta är ett omfattande arbete som tar flera år. Vi genomför projektet i sju etapper, en per bolag, och räknar med att kunna installera systemet inom UL i slutet av nästa år. Men det kan ändras beroende på vad som sker under resans gång. Det som framför allt tar tid är att byta utrustning i alla fordon totalt i de sju bolagen handlar det om runt bussar och 40 tåg. Vad innebär förändringarna då för resenärerna? Genom att standarden blir densamma i olika län blir det lättare att pendla. Det i sin tur för underlättar arbetsmarknaden att utvidgas, vilket är en stark strävan i samhället. Det nya systemet blir också flexiblare och skapar möjligheter för individuell anpassning för exempelvis den resenär som har en udda resväg över kommungränser, som ibland kan medföra orimliga kostnader. En annan fördel är de kontaktlösa kort som kan användas med det nya biljettsystemet. Det är bara att passera biljettautomatens läsare så dras summan för resan automatiskt, på samma sätt som det fungerar i en del skidliftar. Det blir också möjligt att ge bonus till de som reser mycket. Vårt mål är också att man i framtiden ska kunna tanka eller spärra sitt kort via Internet, något som underlättar både för trafikbolagen och för resenärerna. Införandet av de nya systemet betyder att länstrafikbolagen övergår till samma standard som även TiM ska använda, vilket innebär att TiM-kortinnehavare kommer att kunna använda sitt kort även på vissa bussar utan att behöva särskilda tilläggsbiljetter. Det nya biljettsystemet ska vara enkelt, säkert och flexibelt, säger Peter Samuelsson. Och förhoppningsvis kommer vi att få in förslag och idéer från våra resenärer på hur vi ska utveckla systemet ytterligare. Text Krister Insulander

4 5/2004> En tidning från TiM, Trafik I Mälardalen Från Uppsala i Irja Bäckström hälsar resenärerna välkomna till utställningsvagnen. > 95 procents punktlighet. Det var målet med SJs satsning på Uppsalapendeln. Och det har gett resultat under sommaren har siffran pendlat mellan 96 och 99 procent. Men statistik är en sak, vad resenärerna tycker en annan. Därför var det kul att få höra att pendlarna också upplevt en förbättring, säger Helena Leufstadius, chef för SJs trafikavtal. Den sjunde oktober mötte hon och SJs ledning pendlarna när SJs riksomfattande turné nådde Uppsala. Uppsala var den fjärde och dittills mest välbesökta anhalten på SJs turné genom Sverige. Och stort fokus låg förstås på Uppsalapendeln varje vardag kör SJ över hundra tåg mellan Uppsala och Stockholm med totalt sittplatser. Det gör Uppsala till en av SJs viktigaste marknader. Resenärerna på sträckan har varit missnöjda med inställda och försenade tåg, och i våras drog vi därför igång ett omfattande förbättringsarbete. Den största åtgärden är att Uppsalapendeln numera är ett slutet trafiksystem. Det innebär att förseningar på andra sträckor inte kan fortplanta sig till trafiken mellan Uppsala och Stockholm, säger Helena Leufstadius. En annan åtgärd är att det numera alltid står ett reservtåg i Uppsala under morgonavgångarna. Och arbetet har gett resultat, idag är den genomsnittliga punktligheten över 95 procent. Den här dagen är ett utmärkt tillfälle att höra hur resenärerna har uppfattat detta. För att kunna möta pendlarna serverade vi i SJs ledning kaffe på morgontåget till Stockholm, och kunderna har verkligen upplevt en förbättring dels punktligheten, dels att Uppsalapendeln numera alltid stannar på de spår som ligger närmast entrén på Uppsala C. Många synpunkter Besökarna i utställningsvagnen var också nöjda över utvecklingen, men fortfarande finns det förstås många synpunkter. Många av besökarna var studenter, som efterlyste rabatterade resor. Annars handlade de flesta önskemålen om kapaciteten en del passagerare tvingas att stå upp på vissa tåg. Trängseln beror främst på den bristande spårkapaciteten in till Stockholm, säger Jan Forsberg, vd för SJ. Framför allt på vardagsmorgnarna är det trångt på spåren in till Stockholm. Jan Forsberg verkar därför nu, tillsammans med pendlare och regionala företrädare i Uppland, för en ökad spårkapacitet in till Stockholm. Då kan restiden kortas och trafiken bli än mer tillförlitlig. Det leder dessutom till ett minskat bilåkande. Text Krister Insulander Foto Andreas Wanitzky

5 5/2004 > En tidning från TiM, Trafik I Mälardalen 5 > På turné tiden SJ lyssnar och svarar > Arton orter. Tio veckor. Ett tåg. Under hösten är SJs vd Jan Forsberg på Sverigeturné. Syftet är att lyssna på och diskutera framtidens tågresande med kunder, samarbetspartners och medarbetare. En hel del av denna tidnings läsare har säkert sett den röda mattan utrullad utanför två specialinredda tågvagnar med budskapet SJ lyssnar... SJ svarar... Uppsala, Örebro och Västerås är bara några av de orter där resenärerna fått möjlighet att träffa SJs ledning. Den ena vagnen är en utställningsvagn där besökarna dels kan säga eller skriva vad de tycker, dels ta del av SJs syn på framtiden. Den andra vagnen är ett café där vi serverar frukost och lunch för special-inbjudna besökare, till exempel media, politiker, företrädare för näringslivet och pendlarrepresentanter. Här ges tillfälle till både större informationsträffar och personliga samtal, säger Ewa Lagerqvist, kommunikationsdirektör på SJ. I utställningsvagnen visas en film, 99 röster om SJ, där resenärer ger sin ocensurerade bild av företaget. Vidare får besökarna träffa representanter för ledningen, sätta upp post-it-lappar med förbättringsförslag och vinna priser i en tipstävling. Men populärast var tågsimulatorn. Både små och stora barn får chansen att känna på hur det är att köra ett SJ-lok, och här är det kö mest hela tiden. SJs kommunikationsdirektör Ewa Lagerqvist berättade att många studenter besökte utställningsvagnen i Uppsala. Christofer Bohman Gråberg, 10 år, tyckte bäst om tågsimulatorn. Anna-Lena Hemström bor i Stockholm men pluggar i Uppsala sedan en månad. Tåget fungerar jättebra, säger hon. Gunnar Stenby har pendlat mellan Stockholm och Uppsala i många år, och det har inte alltid fungerat smärtfritt. Helena Leufstadius, chef för SJs trafikavtal, inledde dagen med att servera kaffe till resenärerna på mogontåget.

6 5/2004 > En tidning från TiM, Trafik I Mälardalen 6 > Mobilisering Mobiltelefoni är ett omdebatterat ämne - så här kan det se ut när resenärerna får tycka till under SJs pågående tågturné.

7 5/2004 > En tidning från TiM, Trafik I Mälardalen 7 > Telefon på tåg» JA! KÖP AKTIERNA FÖR TVÅ MILLAR MEN HÅLL DET HEMLIGT «> Förbjud mobiltelefoni, SJ! tycker en störd resenär. Det är för dålig mottagning på tågen, hävdar en annan. Åsikterna om mobiltelefoni på tåg går isär och de engagerar. För SJs del gäller det att tillfredsställa båda grupperna. Många är de buss- och tågresenärer som har hört både hemliga affärsplaner och helkvällar på krogen återberättas i detalj inför irriterade och ibland generade medpassagerare. Samtidigt lever vi i ett mobilt samhälle, där tillgänglighet är en självklarhet. Detta är en utveckling ingen av oss kan stoppa, vare sig vi vill eller ej. Och en undersökning som Telia lät göra i våras visar dessutom med all önskvärd tydlighet att vi tycker det är helt okej att prata i mobiltelefon på tåg, spårvagn, buss eller tunnelbana. Hela 87 procent av svenskarna tycker att det är fritt fram, medan det inte är lika accepterat att använda mobiltelefonen på andra offentliga platser. Icke desto mindre finns det resenärer som störs, och i viss mån är detta en teknisk fråga. När mobiltäckningen är dålig pratar man högre, säger Christer Jernberg, produktutvecklingschef på SJ. När vi nu säkerställer mobiltäckningen på tågen räknar vi med att samtalsvolymen samtidigt kommer att sänkas, vilket delvis löser problemet. När SJ utvecklar framtidens tåg är mobiltelefoni förstås bara en liten del. Men en viktig sådan, menar Christer Jernberg. Våra kunder inte minst då affärsresenärerna har insett styrkan med tåget: de kan jobba, förkovra sig, umgås och vila. En viktig faktor, inte minst i konkurrens med bilen, är här en fungerande mobiltelefoni. Trafiksäkert En del resenärer föredrar dessutom tåget av trafiksäkerhetsskäl. Mobiltelefoni i bil är ju ett debatterat ämne, och exempelvis Gamla Uppsala Buss, som kör stadstrafiken i Uppsala, har förbjudit sina förare att prata i mobilen under färd. Samtidigt vet vi att en del resenärer vill slippa lyssna på andras samtal och vi har därför infört mobilfria zoner på våra tåg, något som har uppskattats och som vi kommer att fortsätta med, säger Christer Jernberg Mobiltelefoni är nu bara ett steg i utvecklingen. Parallellt med att täckningen säkerställs söker SJ efter en bra internetlösning, som ytterligare förstärker tågets funktion som en bra arbetsplats och inte bara en transport till och från jobbet. Text Krister Insulander > Fortsätter på nästa sida

8 4/2004 > En tidning från TiM, Trafik I Mälardalen 8 > Mobilisering Lättare ringa på tåget > Tycker du det är svårt att ringa från din mobil när du åker tåg? Nej, du inbillar dig inte. Mottagningen är stundtals dålig på tåg. Men den kommer att bli bättre. Som resenär är det ofta svårt att prata i mobiltelefon på tågen. Den dåliga mottagningen beror på flera saker. Tågens konstruktion, med vagnar tillverkade av stål och aluminium och solskyddsfolie på fönstren, gör det svårt för mobiltelefonsignalerna att ta sig igenom, säger Jacob Wennman, ansvarig för telefoni och telekommunikation på SJs tåg och vagnar. En annan bidragande orsak är tågens höga fart, som kan göra överföringen i skarven mellan två basstationer känslig. Dessutom har operatörerna koncentrerat utbyggnaden av mobilnäten till tättbebyggda områden och större vägar medan järnvägen inte alltid prioriteras. Detta gäller dock framför allt i glesbygd i Mälardalen är GSM-mottagningen inom de tre största mobilnäten god enligt de tre operatörerna Telia, Tele2 Comviq och Vodafone. I dagsläget finns det ingen förstärkning för telefoni på tågen. Det behövs en återsändare, som klarar att förstärka signalen och återutsända den på tågen, säger Jacob Wennman. När de nya dubbeldäckarna successivt rullar ut på spåren är de utrustade med just sådana sändare. X2000 får det i början av nästa år och Reginatågen kommer också få denna utrustning. SJs ombordpersonal använder i dagsläget telefoner för NMT-nätet, som fortfarande är det som fungerar bäst i glesbygd. Telefonerna är kopplade till en yttre antenn på tåget och fast monterade, vilket förstås begränsar flexibiliteten. Dubbeldäckarna utrustas med mottagning för GSM-R, som är Banverkets eget mobilnät. Detta är inte ett kommersiellt nät utan finns till bland annat för järnvägens drift och trafikstyrning. GSM-R har täckning längs spåren i hela Sverige, och med en sådan telefon i förarhytten eller ombord på tåget kan du prata både inom GSM-R-nätet och det vanliga GSM-nätet. När X2000 och Regina utrustas med återsändare för GSM är detta i första hand till för resenärerna, men även ombordpersonalen kan naturligtvis använda sig av nätet. Detta gör att de inte längre behöver vara bundna till en fast telefon, som med NMT-telefonerna. Och detta innebär förstås i sin tur att de kan ge resenärerna en bättre och snabbare service, säger Jacob Wennman.

9 5/2004 > En tidning från TiM, Trafik I Mälardalen 9 > Vinterdäck 3Svar Hur ser framtiden ut för kollektivtrafiken? I varje nummer av tidningen får trafikhuvudmännen i TiM svara på en aktuell fråga. Och vad kan vara aktuellare så här års än vinterförberedelserna? Så vi frågade precis det: hur förbereder ni er inför vintern? Så förbereder vi oss inför vintern Lars Liljegren, affärsutvecklare SL: För några jular sedan hade vi stora problem då snömängden inte bara drabbade tågtrafiken utan även tunnelbanetrafiken och lokalbanorna. Vi hade svårt att leva upp till resenärernas förväntningar och av de lärdomar vi drog tillsatte vi en särskild snögrupp. Det står sedan tidigare i entreprenörernas avtal vem som gör vad, men det fungerade inte optimalt och vi styrde därför upp vinterförberedelserna genom att ta fram en snöpärm. Där finns allting specificerat: vem gör vad och när. Motparterna, bland andra Connex, Roslagsbanan och Banverket produktion, har tagit fram motsvarande instruktioner inför vintern träffas vi alla och stämmer av beredskapen tillsammans. Detta arbetssätt provades första gången inför förrförra vintern, och även om det har varit milda vintrar där vi inte har satts på hårda prov så har alla parter varit nöjda med materialet. I snöpärmen finns också en krisplan inför extrema väderförhållanden. Beroende på snöläget finns det en grön, gul respektive röd beredskap där färdiga prioriteringar finns definierade ifall vi skulle tvingas ställa in tåg. Vad gäller busstrafiken har entreprenörerna kontakt med kommunen, som ansvarar för gatorna medan SL ansvarar för busshållplatserna. Här för vi en dialog med gaturöjningen så att arbetet sker i rätt ordningsföljd annars finns det risk för plogvallar vid busshållplatserna, och de kan utgöra en trafikfara för resenärerna. Lars Matsson, vd Länstrafiken i Mälardalen: Busstrafiken utförs av olika bussbolag som avtalsmässigt är bundna att utföra trafik oavsett väder. Vi som huvudman säkerställer genom vårt fastighetsinnehav att ramper fungerar som ger tillräcklig värme för bussarna. Vi delar också ut reflexer till våra resenärer så att de syns vid hållplatserna. Inför varje vinter träffar vi våra entreprenörer och Vägverket för att diskutera vinterväghållningen så att kollektivtrafiken prioriteras. Besluten om vilka bussar som sedan eventuellt måste ställas in tas sedan av bussbolagen utifrån trafiksäkerheten. Vi jobbar också tillsammans med Vägverket och NTF inom ramen för regional samling i Sverige med frågan hur vi kan bidra till att halvera antalet döda i trafiken till I dagsläget har vi väldigt få om några olyckor med dödlig utgång, men våra angreppssätt i detta jobb är att arbeta med drogtester, bältesanvändning och hastighetskontroller som är prioriterade framgångsområden. Klas Wåhlberg, vd Upplands Lokaltrafik: De förberedelser som UL vidtar inför vintern kan delas in i två huvudgrupper: tidtabellsoch planeringsförberedelser samt kontroll av fordon och uppvärmningsanläggningar. Vid körtidsplaneringen för den tidtabell som gäller under hösten, vintern och våren tas hänsyn till både sämre väglag och fler resenärer. Beredskap för att sätta in extrabussar är en annan del i planeringen som kan betecknas som vinterförberedelse. Detta behov har ökat de senaste åren till följd av en försämring av snöröjningen på våra vägar. De vinterförberedelser som gäller fordon och uppvärmningsanläggningar utförs av buss- och tågföretagen. Genom kontakter med trafikföretagen har UL säkerställt att värmeanläggningar vid bussgarage fungerar och att fordonens klimatanläggningar kan ge den värme som behövs i bussar och tåg. Andra förberedelser på fordonsparken är naturligtvis kontroll av däckens kondition. Normalt så används samma typ av däck året om och hösten är den tid på året då däcken byts ut.

10 Pendlarliv Namn: Patrik Gustafsson Ålder: 36 Yrke: Servicetekniker på MacSupport Bor: Lägenhet i Brandkärr, Nyköping Familj: Två döttrar (9 och 11) på heltid, en sjuårig son varannan helg Fritiden: Läsa böcker och rida, fast det är ont om tid för det sistnämnda Patriks dagliga pendlingsschema: > Cyklar till stationen strax efter sju. > Tar tåget till Stockholm. > Anländer 08.30, åker direkt ut till kund. > Tar tåget åter till Nyköping eller 17.45

11 5/2004 > En tidning från TiM, Trafik I Mälardalen 10 > Serviceman Patrik är kollektivtrafikens drömkund > Rustad med månadskort för tåg, buss och tunnelbana tar sig nyköpingsbon Patrik Gustafsson både till jobbet i Stockholm och mellan uppdragen. Jag tycker att allt fungerar i stort sett perfekt. Nej, han får inte betalt för att säga så. Patrik Gustafsson, servicetekniker på MacSupport, måste vara något av kollektivtrafikens drömkund. Varje morgon tar han tåget från Nyköping till Stockholms Central och därifrån tar han buss eller tunnelbana ut till sina kunder. Jag har min arbetsplats i Liljeholmen men är sällan där annat än på servicemötena varannan fredag. Vi är nio servicetekniker på företaget, och samtliga har bärbara datorer så vi har kontoret med oss jämt. Hans arbetsuppgifter innefattar installation av nya datorer, reparation av nätverk, drift och underhåll. När vi träffar honom håller han på att installera en brandvägg på ett företag som arbetar i ett nätverk med både pc och Appledatorer, något som blir allt vanligare. Jag har hållit på med det här sedan jag var sjutton och trivs med det. Visst kan det vara ensamt men arbetskamraterna har jag kontakt med via mejl och mobitelefon, och det är roligt att vara ute hos kunderna man är uppskattad när man kommer och det är variation hela tiden. Att en servicetekniker reser runt i Stockholm utan bil är vanligt idag, säger Patrik Gustafsson: Vi har en buss vi kan få låna på jobbet, men det är svårt att få parkering och om vägtullar införs lär det bli ännu färre som tar bilen. Själv åker jag alltid kommunalt om inte kunden bor väldigt olägligt. Patrik Gustafsson flyttade till Nyköping i somras, tidigare pendlade han från Gnesta med pendeltåg men han tycker att kommunikationerna från Nyköping är pålitligare. Dessutom bor barnens mamma i Nyköping, som är en lugn och trevlig stad. Alla aktiviteter ligger på nära håll och det finns cykelbanor överallt. Och det uppskattar man förstås som förälder. Två timmar om dagen tillbringar Patrik Gustafsson på tåget. På morgonen sover han eller läser tidningen om han hinner köpa den. På hemresan jobbar han eller läser en bok en e-bok på datorn förstås. Jag ser faktiskt inga nackdelar med att pendla annat än att jag förlorar tid med barnen. På morgonen får jag en timme att sova lite extra eller vakna till liv utan att stressa och på hemresan kan jag avsluta dagens jobb det är skönt att kunna varva ner innan man kommer hem. Han är också extremt nöjd med trafiken och servicen på tågen: Det är max fem minuters försening och Banverket är duktiga på att ropa ut detta när det händer. Servicen på tågen är också klockren, konduktörerna är alltid trevliga. Finns det då inget att anmärka på om inte annat för att detta ska bli en trovärdig artikel? Jag saknar att kunna gå in på SJs hemsida och få snabbare information om förseningar. Och så får de gärna sätta in en extravagn fredag eftermiddag, då det alltid är ett dussintal personer som får stå upp. Till sist, frågan som vi alla vill ha svar på: pc eller Mac? Mac, definitivt. Då slipper du virus i din dator. Text Krister Insulander Foto: Elisabeth Ohlson Wallin

12 5/2004 > En tidning från TiM, Trafik I Mälardalen 12 > Frågelådan Var gäller TiM-kortet? Frågor&Svar Hur tankar jag mitt TiM-kort med kontanter? När införs sommartidtabellerna? När gäller lågtrafiktaxan? På vilka sträckor körs SJs dubbeldäckare? Under rubriken Frågor&Svar besvarar vi de vanligaste frågorna från resenärerna i Mälardalen. Vilken giltighet har TiM-korten på X2000 egentligen? Ibland får jag kliva på X2000 men ibland inte. Det är svårt att veta vad som gäller. Förvirrad resenär Svar: TiM-kortet fungerar likadant som en obokad SJ-biljett. En sådan biljett gäller inte ombord på X2000 eftersom sittplatsreservation är obligatorisk på de tågen. Detta är grundregeln, men det finns ett undantag på sträckan Katrineholm Stockholm. På de X2000-tåg som stannar för påstigande resenärer i Katrineholm kan även du som har TiM-kort åka med och sitta i mån av plats. Mia Törn, Kommunikation, SJ AB