aktuellt vid umeå universitet Februari 1/2008

Transkript

1 aktum aktuellt vid umeå universitet Februari 1/2008 Lindellhallen invigd Profilen Jakob Nyheter från Campus Skellefteå Närkontakt

2 L ledaren Lindellhallen står klar för invigning. bild SAMUEL BENGTSON aktum AKTUELLT VID UMEÅ UNIVERSITET FEB 1/2008 Ansvarig utgivare Ulrika Bergfors Kriström Redaktör Stefan Lybeck Tel Adress Informationsenheten Umeå universitet Umeå Tel (vx) Fax Redaktion Carina Dahlberg Stefan Lybeck Lindellhallen är invigd, eller återinvigd. En majestätisk och mäktig mötesplats mitt på campus. Lage Lindells märkliga och omdebatterade muralmålning framträder nu på ett allt tydligare och märkligare sätt. Här på väggen finns längdhoppare, skridskoåkare, jazzmusiker, svarta knutna nävar, konstnären och dennes verktyg. Bara att begrunda och fundera över vad Lage Lindell ville säga till oss, de där åren 1970 till 1972 då han målade sitt förunderliga verk under protester från våra studenter. Med detta vill jag mer lakoniskt säga: Se väggen! Studenterna har glädjande nog redan hittat till nya Lindellhallen. Ovanför hörsalarna kan 250 studenter fika och plugga samtidigt. En framgångsrik och beprövad kombination. Årets första nummer av Aktum bjuder förhoppningsvis på intressant och varierande läsning. Här kan du läsa om arbetet med ett nytt pedagogiskt handlingsprogram, om vad som händer på Umeå universitet i Skellefteå, vad som rör sig i huvudet på en relativt nyanställd projektledare vid Print & media, hur man skapar närkontakt och samverkan med näringslivet. När jag, för att bli en smula personlig och nostalgisk, fortsätter att fundera över vad jag själv gjorde vid tiden för Lage Lindells gästspel i Umeå, då blir svaret: Jo, jag var student och läste svenska, grubblade över språkets makt och möjligheter. Nu minns jag plötsligt en dikt från den tiden: År 1972, samma år som Humanisthuset byggdes och Lage Lindell avslutade sin muralmålning mellan Samhällsvetarhuset och Universitetsbiblioteket (UB), skrev poeten Göran Sonnevi diktsamlingen Det oavslutade språket. Här ett citat: Det oavslutade språket föds oavbrutet på nytt, krossas, och föds på nytt Serier på serier av vågor i det vidöppna fältet Mellan serierna nya serier, i mellanrummen mellan mellanrummen Mellan tid och tid Mellan tiden och all annan tid Oändliga spektrum av tider! Av rum utanför, i varandra Stefan Lybeck, vik redaktör stefan.lybeck@adm.umu.se Redaktionsråd Kristina Sjögren Barbro Renkel Gunnel Grelsson Dan Frost Kjell Grankvist Jan Mannberg Layout/produktion/repro Print & Media, Umeå universitet Tryck Tryckeri City Umeå AB Upplaga Tipsa gärna redaktionen! 2 aktum februari 1/2008

3 från Ledningen Kodade tentor Rektor har fattat beslut om att alla salsskrivningar vid Umeå universitet ska vara kodade från och med 15 mars PBK blir Planeringsenheten Förvaltningsenheten PBK, planering, budget och kvalitet, bytte vid årsskiftet namn till planeringsenheten. Humfaks nya institutioner och prefekter Institutionen för idé- och samhällsstudier Arkeologi och Miljöarkeologiska laboratoriet Filosofi och vetenskapsteori Historia Idéhistoria Religionsvetenskap Prefekt: Lena Eskilsson, biträdande prefekt: Pär Sundström Institutionen för kultur- och medievetenskaper Etnologi Litteraturvetenskap och Drama-teater-film Medieoch kommunikationsvetenskap Museologi Konstvetenskap Prefekt: Karin Ljuslinder, biträdande prefekt: Bo Nilsson Institutionen för språkstudier Engelska Finska Franska Lingvistik, Allmän språkvetenskap och Fonetik Nordiska språk Ryska Samiska Spanska Tyska Språkcentrum (Arabiska, Kinesiska, Italienska, Latin) Prefekt: Görel Sandström, biträdande prefekt: Heidi Hansson Konsthögskolan Fri konst Estetik Prefekt: Roland Spolander, biträdande prefekt: Per Nilsson från Omvärlden Rektor ledamot i Länsstyrelsens nya insynsråd Regeringen har utsett ledamöterna i Länsstyrelsens nya insynsråd. Åtta personer ingår i rådet och det är främst högt uppsatta politiker och företagare i länet som valts ut. Rådet ersätter styrelsen men kommer inte att ha någon rätt att fatta beslut. Efter årsskiftet blev Länsstyrelsen en enrådighetsmyndighet med insynsråd. Det betyder att landshövdingen är direkt ansvarig inför regeringen. Fokus på forskning i riksdagen Forskningsfrågor ska få mer utrymme i riksdagsarbetet. Det sa riksdagens talman Per Westerberg när han välkomnade åhörare och deltagare i den fulla Andrakammarsalen, till Riksdagens framtidsdag torsdag 24 januari. Riksdagens framtidsdag är en del i riksdagens pågående arbete med att ge mer utrymme åt forsknings- och framtidsfrågor och lyfta fram kunskap om forskningsresultat och analyser av samhällsutvecklingen. Tio universitet i Norge? En utredning av den högre utbildningen i Norge föreslår tio universitet i framtiden. Dagens 38 lärosäten föreslås bli redu- cerade till högst tio för att möta den internationella konkurrensen. Reduktionen ska ske i dialog mellan regeringen och lärosätena och de senare förväntas profilera sig tydligare. All forskning ska liksom i Danmark organiseras i forskarskolor, Utredningen försöker finna en balans mellan starka utbildnings- och forskningsmiljöer, tillgänglighet till utbildning och geografisk spridning. Den föreslår också en ökad satsning på flexibel undervisning för att nå studerande oberoende av bostadsort. Källa: Högskoleverkets internationella nyhetsbrev Mentorer sökes Projektet Nätverk för kunskap och framtidstro är ett samarbete mellan Umeå kommun, Umeå universitet och föreningen Kulturstorm. Projektet startades för att ge de ungdomar som går i Umeås gymnasieskolor och har utländsk härkomst möjlighet till en vuxen mentor som kan hjälpa till att vägleda dem inför framtiden. Förhoppningen är att fler personer ur denna elevgrupp ska söka sig till universitet och högskola. Vill du veta mer, kontakta då Sverre Dahlstedt, projektsamordnare, , sverre.dahlstedt@umea.se carina.dahlberg@adm.umu.se Fler notiser och längre versioner finns på < aktum februari 1/2008 3

4 inblick i handlingsplanen Katarina Winka, universitetspedagogiskt centrum. Projekt 10 Våra lärare ska ha en hög pedagogisk kompetens Goda pedagoger är nödvändiga för universitetets utveckling Bra lärare lärare med hög pedagogisk kompetens är en kvalitetssäkring och ett sätt att öka lärosätets attraktionskraft när det gäller att rekrytera både studenter och lärare. En självklarhet kan tyckas, men hur når vi dit? Den pedagogiska skickligheten har hittills inte premierats på samma sätt som den vetenskapliga även om den är nog så viktig. Vi vill att det pedagogiska handlingsprogram som finns ska bli levande och vi försöker även utveckla ett sätt att belöna goda pedagoger, säger Åsa Bergenheim, prorektor och uppdragsansvarig för projektet. Projektet består av tre delprojekt och leds av Katarina Winka på universitetspe- dagogiskt centrum, UPC. Det första delprojektet handlar om att utöka den högskolepedagogiska utbildningen för lärare till tio veckor, erbjuda fler kurser på engelska och ge pedagogiskt och språkligt stöd till lärare som undervisar på engelska. Ingen kan bli forskare utan att ha gått en forskarutbildning. Lika självklart ska det vara att man inte kan undervisa utan pedagogisk kompetens, konstaterar Katarina Winka. I högskoleförordningen står det att högskolepedagogisk utbildning krävs för att bli anställd eller befordrad till en lärartjänst. Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF, har utfärdat en rekommendation om att utbildningens omfattning bör vara tio veckor. Vi kommer även att inkludera kurser på engelska och ge både språkligt och pedagogiskt stöd till lärare som undervisar på engelska, berättar Katarina Winka. Den sistnämnda kursen samt en engelsk språkkurs finns redan. Vi planerar också en introduktionskurs för dem som har väldigt lite undervisningserfarenhet, det gäller exempelvis många nya doktorander. Generellt sett är viljan bland universitetets lärare stor när det gäller att utveckla sina pedagogiska kunskaper. 4 aktum februari 1/2008

5 inblick i handlingsplanen De som kommer är väldigt motiverade. Vi har kö till våra kurser medan man på andra lärosäten får ställa in kurser. När det gäller exempelvis forskarhandledarkurserna så har 70 procent av alla handledare gått kursen, vilket är en mycket bra siffra, menar Winka. En utvärdering av vilka effekter den pedagogiska utbildningen får för både studenter och lärare kommer också att genomföras. Det andra delprojektet handlar om att implementera det pedagogiska handlingsprogrammet. Universitetsstyrelsen är mycket angelägen om att handlingsprogrammet är ett levande och naturligt inslag i verksamheten. Den uppföljning som jag har gjort visar att programmet är funktionellt, däremot brister det i information och genomförande. Uppföljningen visade också att många prefekter inte är medvetna om att de även har ett pedagogiskt ansvar och en skyldighet att utse en pedagogiskt ansvarig, ett outtalat ansvar ligger många gånger på studierektorerna. Att se till att handlingsprogrammet efterlevs på hela universitetet är en uppgift för planeringsenheten. En seminarieserie och en interaktiv webbplats med goda exempel är något av det som planeras för att öka kännedomen om handlingsplanen. Något som vi tycker är roligt är att UPC tillsammans med kommittén för kvalitetsfrågor också fått en möjlighet att utlysa projektmedel för pedagogiska utvecklingsprojekt under 2008 och 2009 på sammanlagt kronor. Kanske I den uppföljning som gjorts gav UPC följande förslag till åtgärder för fortsatt implementering av handlingsprogrammet Fullfölj de målsättningar i handlingsprogrammet som inte ännu uppnåtts, framför allt de som berör lärarnas pedagogiska kompetensutveckling och pedagogikens meritvärde, till exempel: prefekten vid varje institution ska ansvara för att det, i samråd med varje lärare, utarbetas en individuell pedagogisk kompetensutvecklingsplan som fortlöpande följs upp och utvärderas fakultets- och institutionsledningarna utarbetar en plan för att flertalet av deras lärare skall ha genomgått grundläggande universitetspedagogisk utbildning i den omfattning som universitetsstyrelsen beslutat fakultetsnämnderna ser över och utarbetar riktlinjer för hur den pedagogiska vidareutbildningen skall integreras och värderas inom forskarutbildningen fortsatt kompetensutveckling av ledamöter inom anställningskommittéer Dessutom bör uppföljning av pedagogiska handlingsprogrammet ske kontinuerligt via verksamhetsplaner och verksamhetsberättelser befattningsbeskrivningar tas fram för personer eller funktioner med pedagogiskt ansvar institutionerna utveckla en beredskap (plan) för att ta vara på, och utveckla, lärarnas pedagogiska idéer och utvecklingsprojekt som initieras vid deltagande i universitetspedagogiska kurser chefs- och ledarskapsutbildningen utvecklas så det pedagogiska ledarskapet blir konkret och synligt kan det leda till att utnämningen framstående utbildningsmiljö går till fler av våra institutioner. För det som krävs för pedagogisk utveckling är tid och tid kostar pengar, konstaterar Winka. Det tredje delprojektet handlar om att undersöka möjligheten att öka det pedagogiska meritvärdet genom premiering av pedagogisk excellens. Vi vill höja lärarnas status och även hitta ett sätt att premiera goda lärare. Att följa det pedagogiska handlingsprogrammet är ett sätt men vi tittar även på andra möjligheter. På Lunds tekniska högskola och Mälardalens högskola i Västerås prövar man två olika modeller. I Lund har man bildat en pedagogisk akademi dit duktiga lärare får söka. De som klarar kraven får ett lönepåslag samtidigt som institutionen får ett resurstillskott. I Västerås har man skapat en karriärtrappa i två steg, de som uppfyller kraven får ett lönepåslag och flyttas upp ett steg. Vi har bildat en arbetsgrupp med representanter från alla fakulteter och några anställningskommittéer som tittar både på nationella och internationella system. Vi hoppas kunna utforma ett system som vi kan testa i större skala under detta och det kommande året, förklarar Katarina Winka. Text Carina Dahlberg Bild Mattias pettersson och Karl Idberg Utlysning av projektmedel för pedagogisk utveckling 2008 Under 2008 och 2009 kommer totalt kr att fördelas till pedagogiska utvecklingsprojekt. Institutioner som inlämnar projektansökan skall medfinansiera projektet med motsvarande kostnader som den erhållna summan. Ansökan för 2008 års medel ska inlämnas senast den 31 mars Läs mer: < aktum februari 1/2008 5

6 T E M A samverkan Tekniska högskolan söker Närkontakt Vi vill ge Tekniska högskolans studenter en stark koppling till arbetslivet. Därför finns projektet Närkontakt. Susanne Vikström, filosofie doktor i kemi och anställd vid teknisk-naturvetenskapliga fakulteten vid Umeå universitet, är projektledare för Närkontakt. Närkontakt är ett projekt för samverkan mellan näringslivet i regionen och tekniska högskolan vid Umeå universitet. Vi arbetar med fyra kärnområden, som vi kallar fadderföretagsverksamheten, lärare och forskare i företag, företagsbaserade studentprojekt och företag i undervisningen. Samverkan mellan Umeå universitet, Umeå kommun och regionens företag och näringsliv är en stor gemensam utmaning för oss alla, säger Roland Carlsson, näringslivschef vid Umeå kommun till Susanne Vikström, projektledare för Närkontakt och anställd vid kansliet för den teknisk-naturvetenskapliga fakulteten vid Umeå universitet. Arbetsgrupp: Projektledare Susanne Vikström, Umeå universitet, Jan Bergmark, Västerbottens Handelskammare, Krister Wiklund, institutionen för fysik, Lennart Nilsson, institutionen för matematik och matematisk statistik, och Anna Jernqvist, studentrepresentant. Referensgrupp: Pär Lärkeryd, Indexator, Thor Persson, Volvo Lastvagnar och Västerbottens Handelskammare, Roland Carlsson, Umeå kommun, Anna Mannelqvist, Enheten för näringsliv och samhälle (ENS), Lennart Nilsson, institutionen för matematik och matematisk statistik, Anders Lundin, Tekniska högskolan, Martin Servin, institutionen för fysik, och Anna Jernqvist, studentrepresentant. Verksamheten med fadderföretag har som mål att alla ingenjörsstudenter under årskurs två, cirka 300 studenter, ska ha ett fadderföretag inom ramen för kursen Introduktion till ingenjörsarbete. Under kursen gör studenterna tre företagsbesök under hösten och ett miniprojekt under våren. I nuläget finns cirka 50 fadderföretag inom Närkontakt, men målet är cirka 300 inom regionerna kring Umeå, Örnsköldsvik, Lycksele och Skellefteå. Inom Närkontakt får studenterna chans till insyn i sina framtida arbeten som ingenjör och de får möjlighet att bygga upp ett kontaktnät för framtiden. Företagen i sin tur får träffa sina, förhoppningsvis, framtida medarbetare och på så sätt behåller vi hög och god kompetens i regionen, fortsätter Susanne Vikström. Kompetensutveckling är det också i högsta grad frågan om när det gäller kärnområdet lärare och forskare i företag (se artikel nästa sida). Examensjobb för studenterna ute i företag och gästföreläsningar från näringslivet är givna komponenter i de två sistnämnda kärnområdena. Inom Umeå kommun är vi givetvis mycket angelägna om att samarbetet mellan Umeå universitet och regionens näringsliv utvecklas. Studenterna är en viktig resurs som vi gärna vill behålla kvar i kommunen, säger Roland Carlsson, näringslivschef vid Umeå kommun och själv aktivt engagerad i Närkontakt. Text Stefan Lybeck Bild Mattias Pettersson 6 aktum februari 1/2008

7 tema samverkan Fredrik från TFE ute i verkligheten Fredrik Häggström är ett konkret och levande exempel på samarbete mellan Umeå universitet och arbetslivet. Fredrik Häggström, universitetsadjunkt vid institutionen för tillämpad fysik och elektronik (TFE) sedan dryga tio år, har arbetat en månad vid samhällsbyggnadskontoret vid Umeå kommun. Förnämligt med denna typ av kompetensutveckling utanför universitetets ramar. Här fick jag på plats insikt om hur ärendehantering, som bygglov och detaljplaner, går till i verkligheten. Med andra ord hade jag möjligheten att se hur mina teoretiska kunskaper stämde med den konkreta vardagen. Jag fick vara med på byggsamråd tillsammans med kommunens byggnadsinspektörer och lära mig hur rutiner kring kontrollplaner, kvalitetsansvar och annat fungerar i realiteten, berättar en nöjd Fredrik Häggström. För min egen del är jag mycket nöjd med min kompetensutveckling och praktik hos samhällsbyggnadskontoret vid Umeå kommun, säger Fredrik Häggström, universitetsadjunkt vid institutionen för tillämpad fysik och elektronik, TFE. Samhällsbyggnadskontoret administrerar och ger service till dessa fyra nämnder som lyder under Umeå kommunfullmäktige: Byggnadsnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden Organisationsnämnden Tekniska nämnden Målet med verksamheten är att skapa ett säkert, tryggt och långsiktigt hållbart samhälle med goda livsmiljöer. Samarbetet mellan Fredrik och samhällsbyggnadskontoret startade när kontoret införde ett nytt dataprogram för energiberäkning, E-norm. I stället för att köpa dyra konsulter från kungliga huvudstaden, vände man sig till Fredrik på TFE. Den kontakten ledde så småningom fram till Fredriks praktik på ort och ställe. Personligen blev jag mycket väl bemött på min nya och tillfälliga arbetsplats. Dessbättre kunde jag även göra en del nytta, nu när Boverket har ändrat reglerna och kraven för energi och energihushållning. Nu ska detta samarbete utvärderas. Fortsättning planeras, bland annat hoppas de inblandade på en dialog mellan kommunens personal och universitetets lärare och forskare. Vidare kan båda parter tänka sig utbyte av kurser och gästföreläsningar på grundutbildningen. För egen del skulle jag gärna arbeta fler perioder hos samhällsbyggnadskontoret eller se att någon kollega från min institutionen får tillfälle att göra detta, eftersom detta utbyte var mycket givande, avslutar Fredrik Häggström. Text Stefan Lybeck Bild Mattias Pettersson aktum februari 1/2008 7

8 T e m a Nyheter på Campus Skellefteå Högskoleingenjörsprogrammet i maskinteknik: Fadderföretagen står på kö 13 fadderföretag på 7 studenter. Så förnämliga är förutsättningarna för dem som läser på högskoleingenjörsprogrammet i maskinteknik i Skellefteå. Dock läser dessa sju manliga ingenjörsstudenter utan lärare. Vi följer utbildningen via dator och DVD. De föreläsningar som ges i Umeå, får vi på DVD dagen efter. Fördelen med detta, är att vi kan backa bandet, när vi inte förstår första gången. Frågor till lärarna vid Umeå universitet ställer vi via mejl eller telefon, förklarar Fredrik Marklund, som tillsammans med sina sex kompisar läser andra terminen vid högskoleprogrammet i maskinteknik. Just nu läser grabbarna två kurser parallellt: tillämpad mekanik (7,5 hp) och tillverkningsteknik (7,5 hp). De har alla goda kontakter med sina fadderföretag, men känner ingen större samhörighet med Umeå universitet. Något studentliv är det inte tal om. Däremot känner grabbarna gemenskap med varandra och hjälper varandra med studierna. Staffan Schedin, universitetslektor vid institutionen för tilllämpad fysik och elektronik (TFE), är programansvarig: I trappan sitter blivande maskiningenjörer med goda framtidsutsikter: Fredrik Marklund, Niklas Cederhill, Johan Björke, Olov Bygdén, Chan Laung Joeph Wu och Simon Bergström. Pojkarna i Skellefteå sköter sig bra. De verkar motiverade och arbetar bra tillsammans i gruppen. Sammanhållningen är god och gruppen fungerar, vilket är viktig eftersom de inte har dagliga kontakter med lärarna här i Umeå. Staffan Schedin berättar vidare: Kurswebben heter Moodle. Där lägger vi upp inspelade lektioner och föreläsningar, så att studenterna i Skellefteå kan sitta vid sina datorer och gå igenom kursmaterialet. De är därför inte bundna tidsmässigt till lektionerna som våra campusstudenter här i Umeå, utan kan vara lite mer flexibla och planera sina studier. Denna frihet kräver dock lite mer ansvar. Text Stefan Lybeck Bild Mattias Pettersson 8 aktum februari 1/2008

9 T e m a Nyheter på Campus Skellefteå Företagarprogrammet: Blivande företagare arbetar med företagare Företagarprogrammet är både praktiskt och teoretiskt, det tilltalar mig, säger Lisa Nordin, som pendlar mellan hemmet i Piteå och studierna i Skellefteå. Varje kursmoment innebär konkreta kontakter med våra mentorföretag. Lisa Nordin och Ronny Tedestedt är studenter på det unika företagarprogrammet i Skellefteå. Båda uppskattar den intensiva kontakten under studierna med sina mentorföretag; Snidex i Ronnys fall och Stigs Konditori i Lisas fall. Just nu förbereder vi en hemtentamen, där vi ska skriva om avtal, inköp och upphandling hos våra mentorföretag. Mitt mentorföretag, Stigs Konditori, har 17 anställda och omsätter årligen cirka 9 miljoner kronor, förklarar Lisa Nordin, som tidigare läst till arbetsterapeut vid Luleå tekniska universiet. Men jag vill inte arbeta inom vården, så detta med affärer och företagande passar mig mycket bättre. Rutinerade Owe R. Hedström, före detta studierektor och lärare vid Handelshögskolan vid Umeå universitet, är en av de mycket uppskattade lärarna: Vi försöker utveckla den entreprenöriella förmågan hos studenterna och få dem att inse vad rollen som företagare innebär. Företagarprogrammet startade höstterminen 2007 och har ingen motsvarighet i Sverige. Här pluggar idag 14 studenter från hela landet. Jörgen Markgren, platschef för Umeå universitet i Skellefteå, är nöjd: Företagarprogrammet, som handlar om affärsutveckling och innehåller praktisk företagskunskap, har mycket god kontakt med det lokala näringslivet i Skellefteå. Vi samarbetar också med Ung företagsamhet på gymnasiet. Nu ska vi dessutom driva ett SIFE-projekt (Student in Free Entreprise) vid Handelshögskolan i Umeå som ska hjälpa oss att marknadsföra programmet. Text Stefan Lybeck Bild Mattias Pettersson aktum februari 1/2008 9

10 Färsk tradition skapar kontakter Kulturanalysprogrammets studenter visade framfötterna när de den 17 januari höll konferens i Coronas lokaler för inbjudna företag och delar av offentliga sektorn. Att mingla bland gratisnudlar, färglada ballonger och rekryteringsvilliga företag brukar teknologer och ekonomer sköta med glans, medan de humanistiska sektionerna traditionellt sett visat en mer blygsam sida när det gäller att flörta med näringslivet. Kulturanalytikerna utgör emellertid ett undantag. I år går den andra årskullen ut och i samband med det anordnar studenterna också en konferens för inbjudna företag, något som verkar uppskattas. Fler och fler inser fördelarna med diversifiering och mångfald i verksamheten, menar Bo Nilsson, programföreståndare för kulturanalysprogrammet. Omkring 50 representanter från näringsliv och offentlig sektor spenderade dagen lyssnandes på föreläsningar kring mångfald, kommunikation och ökat välmående. Därefter anordnades workshops där deltagarna fick behandla exempel på hur teorierna kan appliceras praktiskt i verksamheten. Syftet med konferensen är att skapa kontaktytor mellan akademi, näringsliv och kultur, berättar Jenny Forslund, en av de elever som i juni tar steget ut i arbetslivet. Årskullen är alltså den andra att examineras från kulturanalysutbildningen, en utbildning som är den enda i sitt slag på svenska universitet. De studenter som utexaminerades för två år sedan har haft god framgång på arbetsmarknaden, säger Jenny Forslund. Vad kan en kulturanalytiker jobba med? I stora drag handlar det dels om arbete i den traditionella kultursektorn, vi har en tidigare student som jobbar som producent på Norrlandsoperan och en som arbetar med dockteater. Den andra marknaden finns hos företag och offentlig sektor där en kulturanalytiker kan hjälpa till med exempelvis jämställdhets- och mångkulturfrågor, säger Bo Nilsson. Riitta Parpala, praktiksamordnare från socialtjänsten på Umeå kommun var en av de inbjudna som gillade vad hon fick ta del av. Min roll som praktiksamordnare går ut på att hitta kandidater som speglar samhället i stort. Ett mångfaldsperspektiv är extra viktigt i den verksamheten. Text och bild Hannes Forssell S saco/sulf Förhandlingsinformation Ramavtalet för det statliga avtalsområdet (RALS, Ramavtal för löner m.m. inom staten) är klart för perioden från 1/ till 30/ (se aspx?id=4531). En viktig del av avtalet handlar om lönesättning. Precis som i de senaste RALS-omgångarna har Saco-s ett sifferlöst avtal centralt. Detta innebär att procentpåslaget förhandlas på varje myndighet för sig. Det har varit Sacos inställning att ett centralt fastställt procentpåslag riskerar att bli ett lönetak vid den lokala lönesättningen. De statliga arbetsgivarna skulle då bli låsta vid rådande nivåskillnader vid olika universitet och högskolor. Denna valda lönebildningsmodell har tidigare visat sig ge ett gott utfall för Sacos medlemmar. Vid Umeå universitet påbörjades de lokala förhandlingarna i december. För perioden 1/ / utbetalades ett engångsbelopp med decemberlönen. Fortfarande förhandlas om löneutrymmet från 1/ Bland de övriga inslagen i avtalen som tecknats kan några förändringar särskilt noteras: pensionsavsättningen till individuell ålderspension ökar från 2,3 procent till 2,5 procent av utbetald lön; Kåpan tjänste tillgodoräknas från 23 år (istället för 28); för att omfattas av Trygghetsavtalet måste man som förut ha haft anställning i minst tre år, och avbrott under denna tid accepteras så länge de tre åren ligger inom en fyraårsperiod. Man kan från 1/ omfattas av Trygghetsavtalet i högst sju år efter att anställningen avslutats. Saco-s förhandlingar med arbetsgivarsidan strandade på frågan om universitetslärarnas arbetstider. Efter medling är det nu klart att det tidigare arbetstidsavtalet gäller i två år till, alltså till den 30/ Lokala avtal kan ändras under de kommande åren, om parterna är överens. För att vi ska kunna företräda dig som är Sacomedlem så bra som möjligt vid de kommande individförhandlingarna är det viktigt att du ger oss information via den löneenkät som skickas ut via e-post. Per Lundgren och Ingmarie Mellenius, SULF 10 aktum februari 1/2008

11 Fruktsam kärleksaffär mellan humaniora och teknik Svara snabbt på följande fråga: Vad har Handelshögskolan, tillämpad fysik och elektronik och institutionen för kultur- och medievetenskaper gemensamt? Det föga lättfunna svaret lyder medie- och kommunikationsvetenskapsprogrammet. Aktum gjorde ett besök i Teknikhuset, där tre MKV-studenter tillsammans med programföreståndaren Kerstin Engström och representanter från den tekniska fakulteten redde ut begreppen. Skratten tumlar om varandra när studenterna Linn Lundström, Sofia Johansson och Jenny Brant Holm träffar sina lärare Per Kvarnbrink och Karin Fahlquist igen. Förra veckan avslutade de en drygt två veckor lång vistelse i teknikhusets labbmiljö, där de slutfört den praktiska delen av ett projekt de påbörjade terminen innan på Handelshögskolan. Vad gör då humaniorastudenter i salar där vanligtvis tekniska fysiker svettas över matriser? MKV-ämnets fristående kurser är av tradition mest teoretiska. Nu när vi har startat yrkesinriktade utbildningsprogram är det viktigt med praktiska verktyg, vilka de får prova på här, säger Per Kvarnbrink. Medie- och kommunikationsprogrammet är sedan två och ett halvt år tillbaka en korsbefruktning av teori, estetik, teknik och marknadsföring. Studenterna påbörjade i våras ett projekt på Handelshögskolan där teorier från mediekommunikation parades med marknadsföring under ett paraply av projektledning. Projektet har sedan tagit konkret form genom skapandet av webbsidor hos Per Kvarnbrink och Karin Fahlquist vid institutionen för tillämpad fysik och elektronik. Enligt Wikipedia innebär korsbefruktning ett korsande av olika plantor för att få fram en växt med de egenskaper man önskar. Eftersom de första studenterna examineras till våren finns inget facit på hur växtligheten ter sig i arbetslivet för den här formen av MKV-studenter. De studenter som tar examen i vår har emellertid inte haft några problem att hitta platser att utföra praktik på. De tio veckorna praktik, vilka de flesta av studenterna utför på informationsavdelningar, är också de ett nytt inslag i utbildningen. Hur utbildningen nu än står sig på arbetsmarknaden är konceptet minst sagt uppskattat både bland studenter och lärare. När ni kommer hit är ni fulla av kunskaper som vi inte alls har här men som vi ska hjälpa er att uttrycka rent praktiskt, vilket ger en ytterligare dimension till det jag gör, menar Karin Fahlquist, lärare i tillämpad fysik, till sina studenter. Per Kvarnbrink instämmer: Jag är framförallt imponerad av den nivå av kreativitet och variation som ni visat prov på i undervisningen. Jag ser gärna att utbytet blir större. De tre studenterna är också de väldigt nöjda med praktikmomentet. Vi får ju en roll som multikompetenta genom att vi får både teoretisk och praktisk kunskap, menar Jenny Brant Holm. Båda hjärnhalvorna har blivit använda, menar Linn Lundström. Termin fyra väntar ytterligare besök bland datorerna i Teknikhuset. Frågan om de ser fram emot detta är lika överflödig som snabbheten svaret kommer med. Absolut! Text och bild Hannes Forssell UPC R S ruta Inte LIKT något annat Är du nyfiken på hur du kan använda IKT för att stödja studenternas lärande? Eller står du kanske inför uppgiften att utveckla och genomföra en kurs på distans? Oavsett om du vill förbättra dina campuskurser eller skapa helt nätbaserade kurser har vi glädjande nyheter! UPCs nya kurs Lärande med stöd av IKT (LIKT) håller på att ta form och första träffen är april. Kursen genomförs dels på nätet och dels på plats i Umeå med sex schemalagda dagar plus deltagande i olika nätbaserade aktiviteter. Den består av en grundmodul, valbara praktiska moment och ett eget projektarbete. I grundmodulen kommer du att bekanta dig med bl.a. de olika pedagogiska modeller och IKT-verktyg som finns idag, juridiska och etiska frågor kring användandet av IKT i undervisning, forskning om IKT och lärande m.m. De praktiska momenten pågår under hela våren och består av endagars verkstäder plus kompletterande nätbaserat material. Du har möjlighet att välja minst tre olika aktiviteter från vårt utbud som nu till våren består av: ljud & bild, lärplattformar, podsändning, e-möten, mobilt lärande, bloggs/ Wikis, från campus till nät och kollaboration på nätet. Under kursen görs ett projektarbete som ger dig möjlighet att tillämpa de praktiska och teoretiska kunskaperna från kursen i den egna undervisningen. Lärande med stöd av IKT kommer att ge dig både praktisk erfarenhet av lärande i en virtuell miljö och en teoretisk bas att stå på. För mer information om kursens innehåll och anmälan, se UPCs hemsida eller kontakta kursansvarig: Claire Englund, claire.englund@upc.umu.se Välkommen! aktum februari 1/

12 12 aktum februari 1/2008

13 Namn: Jakob Mjöbring Ålder: 40 år Yrke: Projektledare vid Print & Media Aktuell: Marknadsför Umeå universitet Intressen: Att skriva, skidåkning, fiske och fritidshuset i Vidstrandsnäs månadens profil M P Jakob projektledare med uppdrag att marknadsföra universitetet Jakob Mjöbring är ny projektledare på Print och Media, i arbetsuppgifterna ingår utveckling av enheten och arbete med marknadsföringen av Umeå universitet. Där har alla vi som arbetar och studerar på universitetet en väldigt viktig roll att spela, säger han, vi måste alla vara ambassadörer för vårt varumärke och verkligen på allvar visa att vi vill lyfta vårt universitet till att bli ett av landets bästa. Jakob är född i Laholm i södra Halland och utbildad till journalist i Göteborg. Innan kärleken förde honom till Umeå jobbade han vid lokalradion på Gotland och i Gävle. Här i Umeå blev han den första killen att jobba med det feministiska radiomagasinet Freja på P1 och vid sidan av det gjorde han lokala nyheter. Efter en tid började han på reklambyrån Plakat, först som copywriter och sedan som projektledare. På Plakat arbetade jag med kunder från hela Sverige och med projekt av varierande slag, från TV-reklamfilmer, till kundtidningar, stora event och kampanjer, vanliga foldrar och broschyrer och radioreklam. I en av de reklamfilmer som Jakob har varit engagerad i spelar vår nuvarande kulturchef i Umeå en försäkringstjänsteman som tycker att försäkringar är så tråkiga att han somnar när han ska förklara hur bra de är. Jakob hann även i sin byråkarriär med att vinna silver i Stora Reklamradiopriset för en kampanj han gjort för Norrmejerier. Det var roligt att arbeta på en mindre reklambyrå som Plakat där man fick möjlighet att arbeta med alla olika typer av reklam, det var en bra skola! Jag hade även förmånen att få vara med och dra igång ett stockholmskontor, vilket jag också har nytta av nu när vi ska utveckla Print och Media. Efter tio år på Plakat var dock tiden kommen för nya utmaningar och Jakob sökte jobbet som projektledare på Print och Media. Det känns riktigt spännande! Jobbet här har ju flera utmanande delar, en del är att tillsammans med vår andra nya projektledare, Annica Erixon, utveckla Print och Media mot att bli mer utav en fullservicebyrå som spänner över allt från trycksaker till webbproduktioner och rörlig bild. Den andra delen är att vara en brygga mellan institutioner och informationsenhet, så att institutionerna på ett bättre sätt ska kunna aktum februari 1/

14 månadens profil M P synka sina marknadsföringsinsatser med infoenhetens. Den tredje delen är att bistå informationsenhetens arbete i att få hela Umeå universitet att anamma den nya profilen som är under framtagning. Ju hårdare konkurrensen blir där ute desto viktigare är det att hela universitetet kommunicerar som en avsändare. Universitetsvärlden är dessutom nog förvirrande att hitta i för en blivande student utan att vi själva förvirrar den ännu mer med en massa trycksaker och kampanjer som inte använder samma uttryck. Även om universitetet givetvis inte säljer varor eller tjänster som rakt av går att jämföra med ett företag, så agerar vi ju i samma mediebrus som alla andra företag när vi ska nå fram till vår målgrupp. Och då ska man vara medveten om att den målgrupp vi försöker nå är extremt reklammedveten. En 19-åring är till exempel van att möta helt andra reklamuttryck än en roll upp och ett bokbord och vi måste nog börja spela mer på deras spelplan för att väcka intresse och framstå som ett universitet som visar framfötterna. Det är minst sagt en intressant utmaning! Den stora bredden jag har med mig från mina tidigare arbeten tror jag att jag har stor nytta av här. Jag tror också att jag kan tillföra en del nyttigt tänkande från näringslivet när det gäller att skapa, positionera och fylla varumärken med innehåll. Det gäller att se till helheten, att veta och verkligen tro på att ALLT vi gör vid Umeå universitet kommunicerar, allt från bemötandet av en ny student till städningen av en korridor och hur webbplatsen ser ut och vad vi säger om vår arbetsplats till våra vänner och bekanta, allt det berättar något om vad Umeå universitet står för. Jakob har även haft en del projekt vid sidan av sitt ordinarie arbete. När det norrbottniska bokförlaget Måni utlyste en romantävling skickade Jakob in sitt manus om en skibum som inte vill lämna sitt alpliv. Han vann tävlingen och priset innebar att han fick sin bok utgiven. För intresserade finns Den blå säsongen att läsa på < nu/content/277/>. Den kan vara värd att kolla in, ett av omdömena romanen fått är jag är helt mållös det finns nog ingen bok som trollbundit mig mer. Tillsammans med sin bror som är formgivare i Stockholm, har han även skrivit en bok om shopping som kom ut i början av Boken heter Extremt bra vetande: Shopping och sajten <extremtbravetande.se>. Vi ville göra något ihop, och då blev det en bok och en enkel webbplats. Shopping kändes som en lagom utmaning att sätta sig in, det är också ett område som ofta är humorbefriat, så det ville vi ändra på, berättar Jakob. För några år sedan gjorde han också dokumentärfilmen Sången valde oss om Umeåbaserade kören Mullin Mallin. Filmen visades 2003 i SVT och hade tittare. Den gjordes i samarbete med bland andra Bengt Strömbro, mannen bakom humorprogrammet Mammas nya kille. Anledningen till att det blev just denna kör var att min dåvarande flickvän sjöng i den kören. Även där var det utmaningen som lockade, skulle vi klara av att göra en film som var tillräckligt bra för att visa på TV. Det gick, men det var ett hästjobb som jag inte gärna gör om, tror jag. På fritiden skriver jag fortfarande och i dagarna har jag faktiskt lanserat en kriminalromansvit på den nya print-ondemand-sajten < Romanen heter Tårar av snö och handlar om en polis i Umeå och är den första av tre fristående böcker om samma polis. Ska bli kul att se om man kan sälja böcker på det viset! Och i mitten av februari ska jag få mitt första barn, så det kommer förmodligen att ta lite tid från skrivandet... Text Frida Fjellström Bild Mattias Pettersson 14 aktum februari 1/2008

15 Majestätisk och mäktig Lindellhallen invigd rektors ruta R R Ett av Sveriges viktigaste konstverk har fått en imponerade och värdig inramning. Roland Spolander, professor i konstvetenskap vid Umeå universitet, höll inte igen när han invigningstalade vid den högtidliga öppningen av Lindellhallen, som ligger mellan Samhällsvetarhuset och Universitetsbiblioteket. Betydelsen av Lage Lindells målning kan inte överskattas. Vi ska vara oerhört stolta över att vi har det här unika konstverket här vid Umeå universitet. Lindellhallen har höjts elva meter, från en till fyra våningar. En fantastisk glasfasad på totalt 700 kvadratmeter ser till att ljuset flödar över hela hallen. Lage Lindells muralmålning, ibland kallad Umeå-väggen, löper 95 meter runt fyra hörsalar. Ovanför hörsalarna finns nu ett café med 250 platser. Hela projektet har kostat cirka 37 miljoner kronor. Här skapar vi nu en makalös mötesplats för våra studenter, konstaterar en nöjd Göran Sandberg, rektor vid Umeå universitet. År 1970 påbörjade konstnären Lage Lindell sin minst sagt kontroversiella och omdebatterade väggmålning vid Umeå universitet. Målningen är Umeås största konstverk och en av Sveriges mest omfattande och omtalade offentliga utsmyckningar. Muralmålningen var från första början föremål för intensiv debatt från de mycket politiskt intresserade och engagerade studenterna i Umeå. En- ligt ryktena ville många skicka hem konstnären till kungliga huvudstaden, skicka honoraret till FNL i Vietnam och göra väggen till en klotterplank Idrotten spelar en central roll i Lindells vägg. Här finns både skridskoåkare och friidrottare. Den minnesgoda läsaren minns att Sverige vid vinterolympiaden 1968 i Grenoble i Frankrike tog både guld och brons i skridskons meter. Vann guldet gjorde Johnny Höglin och Örjan Sandler tog bronset. Från sommarolympiaden samma år, 1968 i Mexico City, minns vi alla Bo Beamons osannolika och oförglömliga längdhopp på 8,90 meter. Natutligtvis finner vi en längdhoppare på väggen. Likaså de två amerikanska 200-meterslöparna Tommie Smith och John Carlos, etta och tvåa, som vid prisceremonin chockade en hel värld genom att höja sina svarta handsbeklädda knytnävar i luften i en Black-Power-demonstration, en händelse som fick hela världen att hålla andan och som för de båda svarta löparna fick ödesdigra konsekvenser när de återvände till amerikansk mark. Avslutningsvis ett stycke kuriosa: Vid invigningen av den nya Lindellhallen fanns Lage Lindells son Johan Lindell på plats och var mycket nöjd med faderns verk. Johan Lindell är musiker och skådespelare. (Tilläggas kan att Lage Lindell gick bort år 1980.) Text Stefan Lybeck Bild Samuel Bengtsson Till hösten lägger regeringen fram sin första forskningsproposition. I stort sett alla, politiker, det Svenska näringslivet och givetvis universitetsföreträdare förespråkar stora ekonomiska tillskott. Det finns i princip enighet i att Sverige bör satsa 1 procent av BNP på forskning och utveckling. Förslag till fördelning inför forsknings- och innovationspropositionen är en sak som diskuteras dagligen i vår sektor. Globaliseringsrådet som har stor politisk legitimitet har räknat på vilka tillskott som kommer att behövas för att uppnå enprocent-målet. Man diskuterar att det måste till en årlig ökning på 15 procent tills målet är nått. I resurser motsvarar detta ett tillskott 14,5 miljarder 2012 relativt Detta är en ofantlig summa! Förmodligen kommer man från politiskt håll att vilja räkna med en del av den militära forskningen såväl som de resurser som kommuner och landsting lägger på forskning när man slutligen beräknar en procents-målet. I runda slängar så kommer man då att sänka målet med 4 miljarder vilket innebär att förstärkningen till slut skulle bli cirka 10 miljarder till Realistiskt så kommer det inte att komma så mycket pengar, hälften är troligare d.v.s. 5 miljarder till Om dessa resurser därefter fördelas lika mellan de statliga forskningsråden och universiteten och högskolorna innebär det 2,5 miljarder direkt till lärosätena. Politikerna har mycket klart meddelat att alla nya fakultetsmedel kommer att delas ut i konkurrens. Om Umeå universitet vill vara med och konkurrera om de 2,5 miljarder som jag tror man kommer att förstärka universiteten och högskolorna med så måste vi våga fokusera och prioritera, detta måste vara vår agenda för 2008! Den högtidliga bandklippningen utfördes unisont av rektor, Göran Sandberg, Thomas Nordell, vd för Akademiska hus, och Tomas Olsson från GN-catering. Göran Sandberg Rektor aktum februari 1/

16 Servicecenter på campus Planeringen av fyra servicecenter på campus har påbörjats. Syftet är att öka servicen till studenter, anställda och besökare. Servicecentret kan liknas vid receptionen på ett hotell, det ska vara lätt att få den hjälp och den information man behöver. Genom att samla det serviceutbud som finns i dag samt erbjuda nya efterfrågade tjänster kommer vardagen att förenklas för studenter, anställda och besökare vid Umeå universitet. Med ett besök på servicecenter kan man enkelt få hjälp och support inom ett flertal områden och behöver inte uppsöka verksamheter på olika platser. Servicecentren ska finnas på centrala platser på universitetet. Det är tänkt att det första centret ska öppna i slutet av 2008 i anslutning till Lindellhallen och att en tidsplan för servicecenter i Universum, KBC och Medicinska biblioteket ska vara klar våren Med ett gott bemötande vid entrén i servicecenter-husen ska studenter och besökare känna sig mer hemma i universitetsmiljön, säger Karin Lundström som är projektledare för servicecenterprojektet. Här får de en enkel ingång till servicecenterverksamheten med både digital självservice och kunnig serviceinriktad personal. Servicecenter ska vara en plats dit man alltid kan vända sig med frågor. Personalen ska kunna engelska, och gärna fler språk, så att även internationella studenter och forskare och andra som inte talar svenska kan få hjälp här. Personalen vid servicecentren blir mycket viktiga ansikten utåt, understryker Siv Olofsson, enhetschef på Universitetsservice. Siv Olofsson och Karin Lundström har i projektets inledande arbete träffat olika referensgrupper, bland annat representanter från studentkåren och fakulteterna samt medarbetare från Universitetsservice, för att få deras synpunkter på hur servicecentren ska se ut. Jag är överraskad över den positiva respons som vi har mött, säger Karin Lundström. Många ser med spänning fram emot de nya servicecentren och är förvånade över att man inte har tänkt så här tidigare. De grupper som vi träffat hittills har varit väldigt överens om hur de tycker att servicecentren bör utformas. Text Frida Fjellström Bild Mattias Pettersson 16 aktum februari 1/2008

17 aktuellt i bildmuseet Hälsodag på campus Måndagen den 7 april anordnar Studenthälsan en hälsodag på Umeå universitets campus. Hälsodagen vänder sig till våra studenter och arrangeras i nära samarbete mellan Studenthälsan, studentprästerna och alla studentkårer. Studenterna kommer att erbjudas ett smörgåsbord med hälsofrämjande och förebyggande aktiviteter, berättar Jeanette Lundberg, folkhälsovetare vid Studenthälsan. Syftet är bland annat att uppmuntra studenterna att ta egna hälsosamma beslut för att främja den egna hälsan. Hälsodagen, som förhoppningsvis kommer att bli årligen återkommande, utgår i år från följande teman: kropp och själ, kost, motion och rörelse, reaktioner, sex och samlevnad, tobak, alkohol och narkotika samt kultur. Aktum återkommer med mer information. Stefan Lybeck Boka Rotundan i Universum för föreläsningar Nu kan du boka Rotundan i Universum för föreläsningar och konferenser. Rotundan kan naturligtvis även användas för allehanda sammanträden, möten, middagar och sittningar. Utrustningen är komplett och modern. Rotundan har kapacitet för 120 pers Rosa Barba Bokning: Elin Posin, tel , e-post: bokningrotunda@gmail.com Hus eller lägenhet önskas hyra i andra hand Hus eller lägenhet i Umeå önskas hyra i andra hand av läkarfamilj från och med den 1 augusti 2008 och minst ett år framåt. Familjen har småbarn och tax. Gärna nära NUS, dock inget krav. Ring tel eller aktum februari 1/

18 ENGLISH PAGE E P Meet Heidi Yang an academic adventurer Heidi Yang can best be described as an academic adventurer. After all, not everyone is willing to travel 8000 kilometres to study abroad. In fact, she is also somewhat of a pioneer as one of the first of three exchange students from Taiwan to study at Umeå University. She arrived in August 2007 to study life sciences for a full academic year at the Department of Molecular Biology. When asked what her first impressions were she quickly responded in near flawless English about the beautiful surrounding nature. It was so wonderful to pick wild berries and go biking through the forest, since those things are not possible to do in Taiwan, she explains with a beaming grin. Heidi Yang is currently pursuing a double major in life sciences and finance at National Taiwan University. Her career aspirations include employment in the biotechnology industry, and she also has sights on pursuing an advanced degree. Heidi spent most of the au- tumn term in a biomining lab project course and is quite pleased with the academic system in Sweden. It was so unique to spend four months of work on a single project. In Taiwan, we can have seven to eight subject courses simultaneously which makes it very difficult to study for tests and retain knowledge, she says. Additionally, Heidi has been impressed with the teachers, facilities and work efficiency at Umeå University, including the exceptional English language skills of the faculty and staff. The teachers here are so approachable and willing to discuss things with you, adds Heidi, who is also studying Swedish. It has been a challenge to learn a new language but Heidi fondly shared her true breakthrough in, of all places, a museum in Paris. I overheard some small children and recognised that they were indeed speaking Swedish and I even spoke to them! she says with laugh. As for a social life apart from the labs and books, the International Office has played a vital role in organising activities for exchange students such as Heidi Yang. The mentor programme has allowed for a great mix with the Swedish students, according to Heidi, who lives in a student housing corridor in Mariehem. She often attends the Friday night pub gatherings at the SLU student union building, better known as Skogis on campus. Heidi was also eager to share her excitement about her upcoming travel plans which included the Ice Hotel in Jukkasjärvi and Santa Claus Village in Finnish Lapland. TEXT AND PHOTO DAVID MEYERS POU R S ruta Den nu påbörjade lönerevisionen handlar om såväl traditionella som en del för denna revisionsomgång specifika frågor. Ska vi ha två eller tre revisionstidpunkter? Hur mycket tid och arbete ska vi lägga på de lokala löneförhandlingarna? Vad har vi råd med? Ska ett avtal vara fram- eller baktungt, d.v.s. ska löneökningarna vara större i början eller i slutet av RALS-perioden? Hur klarar vi kompetensförsörjningen samtidigt som vi värnar om vår ekonomi? Finns det grupper som vi särskilt ska satsa på? Kolliderar detta synsätt med att grunden för lönesättningen ska ske på individuell grund? Vilka ska omfattas av lönerevisionen? Vad händer i vår omvärld? Vilken betydelse har marknaden som grund för lönebildningen? Hur säkrar vi saklig grund för lönesättningen? Hur ska bedömningen av olika arbetens svårighetsgrad ske? Hur ska den individuella skickligheten bedömas? Dessa och ännu fler frågor hanteras i för- handlingarna. Samtidigt har lönebildningsprojektet, som jag tidigare skrivit om, tagit fart. Här fokuseras intresset på de tre sista frågorna. När dessa rader läses har vi förhoppningsvis kommit en bra bit med förhandlingarna på individnivån. Ledarskapsfrågor, särskilt det akademiska ledarskapet, får allt större uppmärksamhet. En viktig utmaning är att hitta en bra lösning på frågan hur prefekten på bästa sätt ska avlastas de administrativa sysslorna för att kunna koncentrera sig på beslutsfattandet. Utvecklingen av våra ledarutbildningar pågår ständigt. Vi satsar på att reformera introduktionsutbildningen för nyanställda, samtidigt som utbildningsinsatser för dem son närmar sig pensioneringen ska genomföras i olika former. Henrik Johansson är ny vikarie på POU. Välkommen till oss. Johnny Karlsson, Personalchef 18 aktum februari 1/2008

19 Skicka din korsordslösning till Aktumredaktionen och vinn! Den först öppnade rätta lösningen vinner ett presentkort på 250 kronor från Akademibokhandeln. nästan sist N S LÄTTBEDD STÅFELA GÖRA SAMS OSTYRE FALLIT ÖVERRASKA PLATTSÄTTA KONVERSATION FÖR AKUTSJUK FATTAS KORTKANSKE KÄLLARKYRKA ORDNING FÖRE TIDEN KUSTKOMMUN FÖRBRUKNING FRÅN IROM SJUNKA STILLHET LJUDMÅTT STORPREFIX OB-PASS VISKAD FÖRNÄM HUVUDÄMNEN BYGGLEKSAK ÖVERDRIVNA HUSRUM ÅTERKALLA HUDOJÄMNA BIFALL BANKTRÄD ÄR JASÄGARE MEJDON FÖRE CHI ÅKERDELAR VERKSCHEF SEGELHÖRN KLARTECKEN FRAMPARTI BANDYBOLL ÖVER 42"? STRANDTYP SALUPLATS BESITTA FÅNGSTPÅSE FÖRMERA FODERTYP ÖSTTIMOR SITTPLATS MATVÄXT SILVER FÖRLORAR KREATUR PILFIXERAD? TILLPLATTARE OM FÖRR LODARE HF -08 Vinnare av korsordtävlingen i Aktum nummer 9/2007 blev Gunnel Grelsson, institutionen för beteendevetenskapliga mätningar. Ditt presentkort från Akademibokhandeln är på väg. Lösningen av detta korsord ska vara redaktionen tillhanda senast den 29 februari./red Namn Arbetsplats aktum februari 1/

20 Avsändare: Umeå universitet Umeå B M K månadens kåseri Johan Berlin flytande forskare, oregelbundet återkommande observatör på campus och luttrad fotbollspappa. Vem vill bli tränare för våra sexåringar? Ingen svarar. Ingen rör sig. Tystnaden är total. Alla tittar ner i golvet. Man kan skära i luften, så kompakt är stämningen. Sekunderna tickar långsamt, långsamt under detta första föräldramöte om fotboll i klubben. Okej, jag blir väl tränare då, ingen annan tyckas ju vilja ställa upp. Dock har jag aldrig varit tränare, men jag har ju spelat fotboll hela livet. Klungfotbollen i sexåldern är underbar. Alla rör sig på samma fläck på planen. Alla följer alla. En liten söt katt lockar alla spelare direkt till diket. Om en spelare springer till skogen för att kissa, följer alla med oavsett om spelet är i full gång eller inte. Fantastisk tid, när allt är gullig lek. Därefter blir det snabbt värre. Helt plötsligt vaknar tävlingsinstinkten och man vill vinna matcherna (mot andra tränare som man själv spelat mot). Hur göra? Innerst inne vill man toppa, spela med de bästa för att vinna. Men föreningen har en policy som säger att alla ska spela, dessutom vill man hålla sig väl med (främst) alla mödrar som värna det sociala. Olösligt dilemma, så är det bara. Furunäs-Bullmark, Ungdomscupen, Kvantum Cup i Vännäs, Piteå Summer Games. Umeå Fotbollsfestival. Bilåkningens förlovade tid. Cuperna måste i hemlighet arrangeras av något multinationellt bensinbolag. Otroligt smart. Ett år körde jag i skytteltrafik mellan Bullmark och Nydala, barnen var med var sin cup. Ingen rast och ingen ro. Dessutom blev jag på kuppen (!) miljöbov. Stämningen är på topp under cuperna. Alla trivs. För ungarna är det en upplevelse att sova borta, på en luftmadras i ett klassrum på en skola långt hemifrån. Som tränare är det inte lika kul att ligga sömnlös på ett liggunderlag och inte få en blund i ögonen. Två skiljelinjer, två gränser, utvecklar sig successivt. Övergången till spel med elva spelare på plan gör att en del ungdomar slutar. Förklaringen är inte enkel att finna. För många är Gothia Cup i Göteborg, denna gigantiska världsturnering, en sorts final och avslutning på fotbollsspelande. Synd, mycket synd, för fotboll kan man i motsats till andra sporter hålla på med ett helt liv, på alla möjliga nivåer, från korpen till proffsspel i italienska Serie A. Kort tillbakablick från en incident när jag själv var tränare och lagledare. Vid en hemmamatch mot HÅS dök inte domaren upp. Vad göra? Skulle motståndarna åka hem till Hällnäs, Åskilje, Slipstensjön utan att ha fått spela? Nej, jag hoppade in som domare. Och givetvis utan linjemän, vilket gör att bedömningen av off side i princip är omöjlig. En förälder från HÅS började då högljutt gnälla på varje domslut. Jag blev ursinnig men bet ihop. För spelarnas skull ville jag hålla masken. Under halvtidsvilan gick jag fram till den skrikande pappan från inlandet, som intet ont anande stod och drack kaffe. Här har du pipan, så dömer du nästa halvlek. Själv kan jag stå vid sidan, skrika och skälla på domaren. Han försvann och såg tigande andra halvlek gömd i skogen. Hur var det den elegante brittiske tränaren uttryckte det hela? Fotboll är inte livsviktigt. Det är mycket viktigare än så. Text Johan Berlin Bild Mattias Pettersson Vill du också kåsera i Aktum? Kontakta redaktionen på telefon eller via e-post <aktum@adm.umu.se>. 20 aktum februari 1/2008