UNDERLAG FÖR BESLUT OM DISPENS FRÅN FRIDLYSNINGSREGLERNA ENLIGT ARTSKYDDSFÖRORDNINGEN (AF 2007:845); STÖRRE OCH MINDRE VATTENSALAMANDER.

Transkript

1 SÖDRA CELL AB Detaljplan Siggehorva 6:2, UPPDRAGSNUMMER UNDERLAG FÖR BESLUT OM DISPENS FRÅN FRIDLYSNINGSREGLERNA ENLIGT ARTSKYDDSFÖRORDNINGEN (AF 2007:845); STÖRRE OCH MINDRE VATTENSALAMANDER. ANDREAS ARONSSON (FÖRFATTARE) ANNA MAGNUSSON (UPPDRAGSLEDNING)

2 Sammanfattning Södra Cell Mönsterås (SCMS) avser att möjliggöra för andra verksamheter att etablera sig i anslutning till den befintliga fabriken och därför har ett detaljplanearbete initierats. Planprocessen påbörjades 2010 och ett planprogram upprättades och var föremål för samråd. Under 2015 kompletterades underlaget med en artinventering. Vid denna inventering påträffades större och mindre vattensalamander, vilka båda är fridlysta. Syftet med föreliggande rapport är att klargöra förutsättningarna för detaljplanens genomförande i relation till bevarandet av vattensalamandrar och dess livsmiljöer i området. Rapporten ska utgöra underlag i den fortsatta planprocessen och erbjuda länsstyrelsen relevant information i fråga om möjligheterna att bevilja dispenser och godkänna eventuella kompensations- och skadeförebyggande åtgärder. Baserat på underlaget som tagits fram inom ramarna för denna utredning är bevarandestatusen för större (och mindre) vattensalamander i Kalmar län i allmänhet, och i Mönsterås kommun i synnerhet, att betrakta som gynnsam. Populationerna tycks vara spridda i landskapet, dock med en övervikt av förekomster längs kusten och i jordbrukslandskapet, vilket är vanligt även i andra delar av landet. Förslag på skadeförebyggande åtgärder och kompensationsåtgärder ges i rapporten. Två nya dagvattendammar föreslås anpassas till groddjurens krav på livsmiljö och en förflyttning till och etablering av salamandrar i dessa nya dammar bör utföras. En kompensationsåtgärd av det här slaget ska normalt vara helt färdigställd och dess funktion bedömd som fullgod innan en verksamhet etableras eller exploatering kan utföras. I rapporten förs också ett kort resonemang kring möjligheterna att erhålla dispens enligt 14 Artskyddsförordningen och slutsatsen är att det ur bevarandehänseende inte finns några hinder för att bevilja en dispens i det enskilda fallet. En kort genomgång av tidigare projekt med avseende på kompensationsåtgärder och så kallade translokationer av vattensalamandrar visar överlag att goda resultat kan uppnås, men att vissa specifika saker är viktiga att beakta och följa upp. Sweco Södra Järnvägsgatan 37 Box 259 SE Sundsvall, Sverige Telefon +46 (0) Fax +46 (0) Sweco Environment AB Org.nr Styrelsens säte: Stockholm Andreas Aronsson Fil dr biologi Sundsvall Telefon direkt +46 (0) Mobil +46 (0) andreas.aronsson@sweco.se

3 Innehållsförteckning 1 Inledning 2 2 Områdesbeskrivning 2 3 Något om vattensalamandrar Artbeskrivning och ekologi 2 4 Artskyddsförordningen Bevarandestatus för större vattensalamander Allmänt Kalmar län och Mönsterås 4 5 Exploateringen i Siggehorva Bedömd miljöpåverkan Föreslagen naturhänsyn Kompensationsåtgärder 6 6 Förutsättningar för dispens 7 7 Sammanfattande reflektioner 8 8 Referenser 8 Bilagor 1. Detaljplaneområdet 1 (9) MA q:\srv-fil1-kaa\115749\dokument\vattensalamander\ _underlag dispens vattensalamandrar_.docx

4 1 Inledning Södra Cell Mönsterås (SCMS) är Europas största pappersmassafabrik och med ca 400 anställda är SCMS en arbetsplats med stor betydelse för sysselsättningen i kommunen och regionen. SCMS har ett strategiskt läge genom närheten till E22, järnvägen och hamnen. SCMS avser att möjliggöra för andra verksamheter att etablera sig i anslutning till den befintliga fabriken och därför har ett detaljplanearbete initierats. Planprocessen påbörjades 2010 och ett planprogram upprättades och var föremål för samråd. I programsamrådet framförde länsstyrelsen i sitt yttrande att en inventering av skogsområdena bör göras för att identifiera potentiella naturvärden knutna till lövträden. En sådan inventering utfördes 2013 och kompletterades med en artinventering sommaren Vid denna inventering påträffades större och mindre vattensalamander, vilka båda är fridlysta. Syftet med föreliggande rapport är att klargöra förutsättningarna för detaljplanens genomförande i relation till bevarandet av vattensalamandrar och dess livsmiljöer i området. Rapporten ska utgöra underlag i den fortsatta planprocessen och erbjuda länsstyrelsen relevant information i fråga om möjligheterna att bevilja dispenser och godkänna eventuella kompensations- och skadeförebyggande åtgärder. 2 Områdesbeskrivning 3 Något om vattensalamandrar 3.1 Artbeskrivning och ekologi Större vattensalamander, Triturus cristatus (Laurenti 1768), är en av två arter av vattensalamandrar som förekommer i Sverige. Den andra är den mer allmänna mindre vattensalamandern Lissotriton vulgaris (Linnaeus 1758). Båda arterna visas i figur 1. Figur 1. Större (t.v.) och mindre (t.h.) vattensalamander. Foto: Andreas Aronsson 2 (9) repo001.docx MA q:\srv-fil1-kaa\115749\dokument\vattensalamander\ _underlag dispens vattensalamandrar_.docx

5 Individer av den större vattensalamandern kan bli storvuxna, i sällsynta fall ända upp till cm med svansen inräknad, men som vuxna vanligen mellan cm. Honor är i regel större än hanar. Huden på ryggen och sidorna är mörkt brun eller svart, ibland med synliga mörka fläckar av varierande storlek. Skinnet är täckt av millimeterstora vårtor vilka nedtill på kroppssidorna, samt på kinder och haka, ofta är vita. Buken är klargul till orange eller hos äldre individer rödbrun till svart, och bekläds av skarpt svarta fläckar som ofta flyter samman med varandra. Den mindre arten är snarlik sin större frände, men är som namnet antyder något mindre. En tydlig skillnad är att de vårtorna i huden som är ett kännetecken för större vattensalamander saknas och djuren känns helt släta när man håller i dem. Lekperioden infaller under våren i april-maj, då ett komplicerat lekbeteende kan observeras i lekvattnen. Honan lägger sina ägg ett och ett på vattenvegetation. Senare på sommaren kläcks äggen och salamanderlarverna lever i dammen tills det framåt hösten är dags att omvandlas till fullbildade salamandrar och lämna vattnet för att leva på land. Vattensalamandrar är beroande av flera olika livsmiljöer under de olika delarna av livscykeln, men de viktigaste är lekvattnet och en lämplig landmiljö. Denna utgörs vanligtvis av en närliggande, lövdominerad skog med rikt förnalager och mycket död ved. Övervintringsområdet lokaliseras gärna till något torrare, gärna sydvända sluttningar och områden som värms upp tidigt på våren. Ett samlingsbegrepp för salamandrarnas typiska livsmiljö är småvattenlandskap. 4 Artskyddsförordningen Båda arterna är fridlysta (Artskyddsförordningen 2007:845), vilket förbjuder import, export och förvaring av levande exemplar samt försäljning av levande och döda exemplar av arten (vissa undantagsregler finns). Större vattensalamander är upptagen i både bilaga II och IV i EUs art- och habitatdirektiv (Rådets direktiv 92/43/EEG). För arterna i bilaga II ska särskilda bevarandeområden utpekas inom nätverket Natura 2000, där Sverige har en skyldighet att säkerställa att arterna har en gynnsam bevarandestatus. Listningen i bilaga IV innebär att arten är fridlyst och regleras särskilt i 4 Artskyddsförordningen (2007:845), vilket bland annat medför att såväl fortplantningsområden (vilket i praktiken betyder småvatten där arten påträffas) som viloplatser (landområden kring småvatten där arten påträffas) är skyddade. I det fall tillfredsställande skyddsåtgärder för att bevara en salamanderpopulation inte kan säkerställas, kan en dispens enligt 14 AF från förbudet i 4 sökas hos länsstyrelsen. Länsstyrelsen kan i sin tur endast meddela dispens om ett antal grundläggande förutsättningar är uppfyllda. Kortfattat är dessa: a) det finns ingen annan lämplig lösning b) dispensen försvårar inte gynnsam bevarandestatus i utbredningsområdet, samt att 3 (9) MA q:\srv-fil1-kaa\115749\dokument\vattensalamander\ _underlag dispens vattensalamandrar_.docx

6 c) dispensen behövs för att uppfylla något av de sex listade ändamålen. Viktigt att notera i sammanhanget är distinktionen mellan skyddsåtgärder (eller skadeförebyggande åtgärder) och kompensationsåtgärder. Skyddsåtgärder är sådana åtgärder som kan vidtas för att stärka befintliga värden i någon del för att förebygga negativa konsekvenser för en viss art i dess utbredningsområde. Om sådana åtgärder bedöms vara tillräckliga för att säkerställa gynnsam bevarandestatus behöver inte en dispens vara nödvändig att söka. Kompensationsåtgärder är däremot sådana åtgärder som sätts in om en skada alldeles säkert kan förutses, och då särskilt enligt 4 4 pkt, det vill säga skada eller förstöra djurens fortplantningsområden eller viloplatser. Syftet är att säkerställa att gynnsam bevarandestatus för arten inte hotas. En kompensationsåtgärd får dock inte vägas in av länsstyrelsen i dispensärendet, det vill säga myndigheten får inte ta hänsyn till en kompensationsåtgärd och lämna dispens i det fall en dispens inte annars hade kunnat lämnas. Kompensationsåtgärden kan betraktas som en extra säkerhetsåtgärd för att säkerställa gynnsam bevarandestatus. 4.1 Bevarandestatus för större vattensalamander 4.2 Allmänt Den större arten var till och med 2005 upptagen på Artdatabankens rödlista som Missgynnad (NT), men har sedan dess omkategoriserats som Livskraftig (LC). Likväl påverkas groddjurens livsmiljöer alltjämt av en rad mänskliga verksamheter, såsom utdikning, igenväxning av jordbrukslandskapet och markexploatering. Anledningen till att arten har kunnat omkategoriseras i senare rödlistor är bland annat att kunskapsnivån har höjts genom omfattande inventeringsinsatser, samt att groddjurens situation har blivit belyst i många infrastrukturprojekt och att hänsyn visas i en helt annan utsträckning än tidigare. Sedan 2007 finns också ett åtgärdsprogram (ÅGP) med syfte att bevara och stärka förekomsten av större vattensalamander i Sverige (Naturvårdsverket, 2007). I detta beskrivs arten grundligt, liksom vilka vanliga hot som finns och hur arten via rätt åtgärder och hänsyn ska kunna bevaras för framtiden. 4.3 Kalmar län och Mönsterås För att sätta in konsekvenserna av exploateringen i Siggehorva i ett större sammanhang måste en generell bild över salamanderförekomsten i området skapas. I detta fall bedöms det vara relevant att göra en jämförelse dels på regional nivå (länet), dels på kommunal och lokal nivå. Detta är nödvändigt för att möjliggöra bedömningar av hur den tilltänkta verksamheten kan komma att påverka gynnsam bevarandestatus för den större vattensalamandern. En dispens enligt 14 AF kan inte meddelas med mindre än att denna inte påverkar möjligheterna att uppnå gynnsam bevarandestatus för den aktuella arten. 4 (9) repo001.docx MA q:\srv-fil1-kaa\115749\dokument\vattensalamander\ _underlag dispens vattensalamandrar_.docx

7 Det mest relevanta underlaget vad avser förekomst av större vattensalamander är Artportalen, där en sökning gav resultatet som åskådliggörs i fig. 2. Som synes är arten jämt fördelad över Kalmar län och ställvis förekommer relativt många lokaler inom mindre geografiska områden. Detta bekräftas också i en rapport från Länsstyrelsen i Kalmar län (2009), där inventeringsresultaten visar på en överlag jämn fördelning på länets fastland med några få områden med högre koncentrationer av småvatten med vattensalamandrar. Ett av de områden som utpekats som innehållande en hög koncentration av småvatten med större vattensalamander är Mönsterås kommun (fig. 3). Eftersom metodiken som Figur 3. Förekomst av större vattensalamander i Mönsterås kommun. Gula punkter motsvarar enstaka lokaler. Artportalen, Kartdata Google karttjänster. Figur 2. Förekomst av större vattensalamander i Kalmar län. Gula punkter motsvarar enstaka lokaler, blåa punkter områden med flertalet lokaler. Artportalen, Kartdata Google karttjänster. användes vid inventeringarna 2009 inbegrep ett stickprovsurval, kom en del småvatten med salamanderförekomst att inte inkluderas vid inventeringarna. De två nu aktuella lokalerna vid Siggehorva är exempel på detta, men i fig. 3 är dessa två dammar inkluderade eftersom de har inrapporterats i Artportalen under Sannolikt skulle en 5 (9) MA q:\srv-fil1-kaa\115749\dokument\vattensalamander\ _underlag dispens vattensalamandrar_.docx

8 riktad inventering i Mönsterås kommun avslöja fler småvatten med salamanderförekomst, eftersom de habitat som salamandrarna föredrar förekommer frekvent i kommunen. Baserat på det ovan redovisade underlaget är bevarandestatusen för större (och mindre) vattensalamander i Kalmar län i allmänhet, och i Mönsterås kommun i synnerhet, att betrakta som gynnsam. Populationerna tycks vara spridda i landskapet, dock med en övervikt av förekomster längs kusten och i jordbrukslandskapet, vilket är vanligt även i andra delar av landet. 5 Exploateringen i Siggehorva I korta drag medför föreslagen exploatering enligt detaljplaneförslaget att nuvarande natur- och jordbruksmark omvandlas till industrimark. Vattensalamandrar har påträffats i två mindre dammar centralt i detaljplaneområdet. Med föreslagen utformning och omfattning måste dessa fyllas igen, varvid groddjurens viktigaste habitat, leklokalen, kommer att försvinna. 5.1 Bedömd miljöpåverkan Som beskrivits i kap. 3.1 är vattensalamandrar beroende av två habitat under sin livscykel, där vattenmiljön är den miljö som är i särklass viktigast och mest sårbar. Salamandrarna behöver också landmiljöer av en viss kvalitet och med den föreslagna markanvändningen i Siggehorva kommer båda dessa miljöer att försvinna i området där salamandrar har påträffats. Detta kommer lokalt att medföra att de djur som utnyttjar området och de två dammarna som livsmiljöer kommer att påverkas negativt och innebära att salamandrarna försvinner från just detta område. 5.2 Föreslagen naturhänsyn I en första, översiktlig utvärdering av möjlig naturhänsyn som kan iakttas för att minska de negativa konsekvenserna har Sweco föreslagit två alternativ (karta bilaga 1); 1) ett mindre (ca 3-4 ha), sammanhängande område kring dammarna med en smal korridor mot områdets östra gräns kvarlämnas och benämns naturområde i planbestämmelserna. 2) två nya dammar etableras i det område som enligt förslaget till detaljplan ska utgöras av naturområde Efter samtal med verksamhetsutövaren har det framkommit att alternativ 2 förordas, vilket hädanefter är det alternativ som kommer att utredas. I praktiken innebär detta att en grundlig utredning och plan för etablering av de nya dammarna och flytt/introduktion av salamandrar till dessa måste arbetas fram. 5.3 Kompensationsåtgärder Som kompensation för bortfallet av de två dammarna där större vattensalamander påträffats planeras två nya dammar att anläggas i området som på detaljplankartan 6 (9) repo001.docx MA q:\srv-fil1-kaa\115749\dokument\vattensalamander\ _underlag dispens vattensalamandrar_.docx

9 benämns naturområde (grönt), se bilaga 1. Dammar var redan före frågan om vattensalamandrarna aktualiserades inplanerade i dessa positioner, eftersom de ska ingå i den dagvattenlösning som planeras för området. En fördel med detta är att vatten kommer att avledas från en relativt stor yta för fördröjning i dessa dammar, vilket säkerställer att det kommer att finnas vatten i dammarna i stort sett året runt. Åtminstone ska det finnas vatten i dem under sommarperioden, då salamandrarna först leker där på vår/försommar och sedan utvecklas larverna under ett antal veckor under sommaren. Eftersom dammarna förutom att ha en funktion som magasinering och fördröjning av dagvatten även kommer att utgöra kompensation för bortfallet av salamandrarnas vattenhabitat i det andra området (J2), är utformning och säkerställande av funktion av största vikt. Det kommer också att vara nödvändigt att ha ett program för uppföljning av åtgärden för att se att den får eftersträvad funktion. En kompensationsåtgärd av det här slaget ska normalt vara helt färdigställd och dess funktion bedömd som fullgod innan en verksamhet etableras eller exploatering kan utföras. I föreliggande fall medför detta att dammarna måste färdigställas minst 1-2 år före området med dammarna som idag hyser vattensalamandrar kan tas i anspråk. Inom ramarna för föreliggande rapport ges ingen detaljerad arbetsgång eller plan för hur arbetet ska genomföras, men i korthet bör man tänka på följande: de nya dammarna måste ha varierande djup; ett antal djupare partier samt grunda områden i söderlägen som kan bli vegetationsrika. det måste säkerställas att vatten finns under hela sommarhalvåret (normalår) rovfisk och kräftor får inte ges tillgång till dammarna växtlighet kommer att behöva introduceras både på land och i vatten Projektering och anläggande av dammarna bör göras i nära samarbete med biologisk expertis på området. För att säkerställa att salamanderpopulationen verkligen etablerar sig i de nya dammarna kan det vara en god idé att under sommaren flytta larver (juvenila salamandrar) från de nuvarande dammarna till de nya (bör beaktas i dispensärendet), under förutsättning att dessa är färdigställda och framförallt har en tillfredställande vattenvegetation som de unga djuren kan gömma sig i. Först när en etablering av salamandrar kan konstateras i de nya dammarna (eller i en av dessa) bör det vara tillåtet att ta de andra två (inklusive omgivande landområden) i anspråk, och detta bör göras vintertid när risken för att groddjur ska vistas i vatten är som lägst. Detta är en viktig skadeförebyggande åtgärd för att begränsa den effekt som ingreppet kommer att få i området. 6 Förutsättningar för dispens Utan att föregå länsstyrelsens bedömningar i ett eventuellt kommande dispensärende kan det vara värt att titta på förutsättningarna för att erhålla dispens enligt 14 AF med avseende på större vattensalamander i Siggehorva. 7 (9) MA q:\srv-fil1-kaa\115749\dokument\vattensalamander\ _underlag dispens vattensalamandrar_.docx

10 För att en vidare bedömning av underlaget ska vara meningsfull krävs att ett eller flera av de sex skälen i 14 3 punkten är uppfyllda. I väg- och järnvägsprojekt kan exempelvis punkten 3c typiskt lyftas fram, det vill säga... som har ett allt överskuggande allmänintresse. I föreliggande projekt är detta möjligen inte lika tydligt som i ett större infrastrukturprojekt, men trots allt är punkten 3c det skäl till dispens som är rimlig att lyfta fram. Det är upp till sökande att motivera detta och i ett detaljplaneärende som i det aktuella fallet innebär detta Mönsterås kommun. Om något eller några av skälen a-f i punkten 3 kan anses uppfyllda (vilket avgörs av länsstyrelsen) återstår att titta närmare på punkterna 1 och 2. Punkten 1 handlar om lokalisering och utförande, kort och gott om projektet kan utföras på ett annat sätt. I föreliggande fall har detaljplaneärendet föregåtts av en lokaliseringsutredning som har visat att den föreslagna lösningen är den bästa. Det får alltså antas att det inte finns någon annan lämplig lösning. Punkten 2 rör artens bevarandestutus, och sammanfattningsvis gäller att Ett undantag från artskyddsbestämmelserna får inte försvåra upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos artens bestånd i dess naturliga utbredningsområde. (Naturvårdsverket, 2009). Denna viktiga fråga avhandlas i föreliggande rapport under rubriken 4.1 och slutsatsen av utredningen är att det ur bevarandehänseende inte finns några hinder för att bevilja en dispens i det enskilda fallet. 7 Sammanfattande reflektioner Det finns ingen skarp gräns mellan skadeförebyggande åtgärder och kompensationsåtgärder. I fallet med vattensalamandrar vid Siggehorva kommer det att bli aktuellt med både och, i det fall dispens från fridlysningsreglerna ges och projektet genomförs. Det ska poängteras att inga garantier på absolut framgång kan lämnas med avseende på en kompensationsåtgärd av det slag som beskrivs i denna rapport. På senare år har ett flertal dammar i olika delar av landet anlagts för att kompensera för ianspråktagande av livsmiljöer för vattensalamandrar. Förvånansvärt få uppföljningar är genomförda eller åtminstone saknas i stor utsträckning publicerade resultat från sådana undersökningar. En aktuell sammanställning av mer omfattande projekt återfinns i Palmér (2010). Sammanfattningsvis framgår att så kallade translokationer av vattensalamandrar (att hela populationer förflyttas) kan vara ett riskfyllt projekt, men att det finns flera mycket lyckade projekt där man erhållit goda rekryteringsnivåer (årsungar) redan året efter translokationen utfördes. En tydlig tendens vid de uppföljningar som trots allt har utförts, är att de vuxna djuren har en stor vilja att vandra tillbaka till sitt ursprungliga område och deras lekvatten. Detta faktum är viktigt att beakta och hantera i en framtida planeringsfas om det blir aktuellt att utföra kompensationsåtgärder i Siggehorva. 8 Referenser Länsstyrelsen Kalmar län Inventering av större vattensalamander Triturus cristatus i Kalmar län 2009 förekomst, reproduktion och habitat. Länsstyrelsens meddelandeserie 2010:01. ISSN: (9) repo001.docx MA q:\srv-fil1-kaa\115749\dokument\vattensalamander\ _underlag dispens vattensalamandrar_.docx

11 Naturvårdsverket Handbok för artskyddsförordningen. Del 1 - Fridlysning och dispenser. ISBN (ISSN ). Handbok 2009:2, utgåva 1 Naturvårdsverket Åtgärdsprogram för bevarande av större vattensalamander och dess livsmiljöer (Triturus cristatus) under perioden Rapport: Palmér, C Translokation av större vattensalamander. Bevarande strategi eller riskåtgärd? Examensarbete avancerad nivå, 30 hp. Inst. för naturgeografi och kvartärgeologi. Stockholms universitet. 9 (9) MA q:\srv-fil1-kaa\115749\dokument\vattensalamander\ _underlag dispens vattensalamandrar_.docx

12

13 Bilaga 1. Detaljplaneområdet samt alternativ för hantering av salamanderförekomsten. 1 (1) MA q:\srv-fil1-kaa\115749\dokument\vattensalamander\ _underlag dispens vattensalamandrar_.docx