HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET. Diabetes. Inget hinder mot aktivt liv

Transkript

1 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN FRÅN MEDIAPLANET Maj 2008 Diabetes Inget hinder mot aktivt liv Allt handlar om planering säger Lykke Tavell som är diabetiker. Läs mer på sid 4 MEDFÖLJER SOM TEMATIDNING I SVENSKA DAGBLADET MAJ 2008 Slipp sprutorna Att ta flera sprutor om dagen kan vara jobbigt. För patienter med typ 1-diabetes ska en insulinpump som injicerar efter behov vara räddningen. Läs mer på sid 14 Hitta motivationen Många diabetespatienter behöver hjälp mot en sundare livsstil med bättre mat och mer motion. För bestående förändring kan coachning krävas. Läs mer på sid 12 Lever du med diabetes? Nu finns en ny, färgstark hemsida för just dig. Barndiabetes ökar LIFESCAN Johnson & Johnson AB Sollentuna Tel: Kundservice: Fax: E-post: kundservice@lifescan.se Nästan 800 barn får årligen diagnosen och denna siffra har mer än fördubblats de senaste 20 åren. Bland de yngsta barnen är ökningen störst. Läs mer på sid 8

2 Maj 2008 Läs mer på sid 14 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN FRÅN MEDIAPLANET Läs mer på sid 12 LIFESCAN Johnson & Johnson AB Sollentuna Tel: Kundservice: Fax: E-post: Läs mer på sid 8 2 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN FRÅN MEDIAPLANET Förbättrade villkor för diabetessjuka MEDFÖLJER SOM TEMATIDNING I SVENSKA DAGBLADET MAJ 2008 Slipp sprutorna Att ta flera sprutor om dagen kan vara jobbigt. För patienter med typ 1-diabetes ka en insulinpump som injicerar efter behov vara räddningen. Diabetes Inget hinder mot aktivt liv Allt handlar om planering säger diabetessjuka Lykke Tavell. Läs mer på sid 4 Hitta motivationen Många diabetespatienter behöver hjälp mot en sundare livsstil med bättre mat och mer motion. För bestående förändring kan coachning krävas. Lever du med diabetes? Nu finns en ny, färgstark hemsida för just dig. Barndiabetes ökar Nästan 800 barn får årligen diagnosen och denna siffra har mer än fördubblats de senaste 20 åren. Bland de yngsta barnen är ökningen störst. INFO: Tematidningen Diabetes är en titel från Mediaplanet. Tidningens syfte är att informera diabetessjuka och anhöriga om sjukdomen, dess symptom och hur den på bästa sätt kan behandlas. Vidare ämnar tidningen lyfta fram nya rön på diabetesområdet. FOTO: BRITT-MARIE CARLSSON Upptäckten av insulinet och möjligheten att kunna framställa detta var ett stort och revolutionerande kliv. Vi har därefter inte haft något motsvarande stort vetenskapligt genombrott inom diabetesområdet. Ändå har personer med diabetes fått sina livsvillkor förbättrade genom den utveckling och förändring som ständigt pågår. I dag har förekomsten av sena komplikationer tydligt nedbringats och personer med diabetes kan leva ett bra liv med hjälp av mediciner och en medveten egenvård. Vi hoppas alla på ytterligare viktiga medicinska upptäckter, men även små steg leder sammantaget till ett stort kliv. På 80-talet fick vi möjlighet att mäta vårt blodsocker. Det var början till utvecklingen av de blodsockermätare vi har i dag. Nya typer av insulin har utvecklats och även insulinpennor och pumpar. Det handlar inte bara om den ständigt förbättrade medicinska behandlingen för att personer med diabetes ska kunna leva ett bra liv. Det handlar också om villkoren i vår vardag och ett socialt liv sett som helhet. Samhällets regelverk förändras ständigt och det berör förhållanden som vi är beroende av som till exempel sjukförsäkringssystemet, äldrevården och skolan. Det finns en klar trend att utvecklingen går mot privatiseringar och enskilda försäkringslösningar. Vad kommer det att betyda för personer som har en kronisk sjukdom? Då är det viktigt med en stark röst som både för gruppens talan mot försämrade villkor och kan vara ett stöd för den enskilda personen. Utvecklingen har gått framåt, men man kan inte ta för givet att det kommer att fortsätt. I dag är det viktigare än någonsin att vara organiserad och att kunna bevaka samhällsutvecklingen. Svenska Diabetesförbundet är en pådrivande och bevakande kraft. I den rollen har vi både lyckats avvärja försämringar och bidragit till förbättringar. För att Svenska Diabetesförbundet också för framtiden skall vara en stark röst är det viktigt att vi är många. Jag vill uppmana alla som har diabetes eller är anhörig att bli medlem i Svenska Diabetesförbundet. Margareta Nilsson, Ordförande Svenska Diabetesförbundet INNEHÅLL Diabetes hindrar inte Lykke Patienterna i kläm när pengar sparas Fler yngre får diabetes Törst och trötthet kan vara diabetes Folksjukdom som drabbar västvärlden Coachad till bestående förändring Att få slippa sprutor Ny syn på typ 2-diabetes s.4 s.6 s.8-9 s.9 s.10 s.12 s.14 s.15 Mediaplanet är världsledande inom produktion och finansiering av ämnesspecifik information genom tidningar och webb-tv För mer information, kontakta Rickard Wilton på Stockholm Oslo Köpenhamn Helsingfors London Zürich Madrid Amsterdam Berlin Milano Tallinn Dublin Bryssel New York Warszawa Malmö Hong Kong Genève Riga DIABETES - EN TITEL FRÅN MEDIAPLANET Projektledare: Carl Dohrmann, Mediaplanet, Produktionsansvarig: Nadine Kissmann, Mediaplanet Layout: Anna Staffansson, Mediaplanet Repro: Ordbild Tryck: V-Tab. För information, kontakta: Johan Widstrand, Mediaplanet, Känsla för språk och intresserad av skribentuppdrag? Kontakta Nadine Kissmann, Distribueras med Svenska Dagbladet Synpunkter på våra tidningar: synpunkter@mediaplanet.com BD Micro-Fine + Tunnare nåldiameter, kortare kanyllängd, snabbare flödeshastighet för insulin, förbättrad silikonisering och enklare hantering är bara några exempel på hur sortimentet har utvecklats under de senaste åren. BD Micro-Fine 5 mm Kortare finns inte! Minimerar risken för intramuskulära injektioner Lättare att variera stickställe Kan användas av både barn och vuxna Passar alla insulinpennor BD, BD Logo and all other trademarks are property of Becton, Dickinson and Company BD BD Medical - Diabetes Care Box Stockholm Tel: Fax:

3

4 4 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN FRÅN MEDIAPLANET Leva med diabetes - Typ-1 diabetes Diabetes hindrar inte Lykke från ett aktivt liv Lykke Tavell tog för säkerhets skull med sig extra insulin när hon åkte till Nepal, ifall hon skulle tappa något i floden. Att Lykke har typ 1-diabetes är inget som hindrar henne från att göra det hon vill i livet. Man kan göra allt, det krävs bara lite bättre planering, säger hon. TEXT: ANNA BRATT Trots diabetesen lever Lykke ett helt vanligt liv - kanske lever hon livet mer än de flesta. LYKKE TAVELL Ålder: 30 år Jobbar: Konstnär, jobbar med skulpturer i stål och ull Bor: Snart i Vasastan i Stockholm, nyss hemflyttad från London Familj: Två barn och partnern Alfred Juen från Österrike Intressen: Konst, arkitektur, skidåkning, klättring, kajakpaddling, motorcyklar När Lykke var 13 år och åkte på seglarläger märkte hon att allt inte var som vanligt, hon mådde dåligt mest hela tiden. Men hon hade bortförklaringar till allt: Jag trodde att jag mådde illa för att jag var sjösjuk, att jag kissade så mycket för att jag hade urinvägsinfektion, säger hon. När Lykkes mamma hämtade upp henne efter lägret gick de på restaurang. Efter maten fick Lykke kramper och mådde jättedåligt. De åkte till närmsta sjukhus, och då hade Lykke ett blodsockervärde på 54, och var ytterst nära att hamna i koma, och läkarna konstaterade att hon hade typ 1-diabetes. Den sommaren var jag tvungen att sluta med alla mina aktiviteter och vila mycket, samtidigt som min kost var beräknad för en person som tränar. Jag gick upp tio kilo i vikt, och det kändes jättejobbigt. Trots diabetesen lever Lykke ett helt vanligt liv kanske lever hon livet mer än de flesta. Hon har utbildat sig på flera prestigefyllda konstskolor i London, varit skidlärare i Österrike, paddlat kajak i USA, och jobbat på rafting-båt i Nepal. Dessutom har hon kört motorcykel genom Tyskland. Jag kom där som ensam tjej på min Ducati, och stötte ihop med ett Harley-gäng som ville att jag skulle åka med dem. Men det var så tråkigt att åka långsamt på Autobahn, så jag drog, skrattar Lykke, som inte tycker inte att diabetesen har hindrat henne från att göra det hon vill. Jag har alltid gjort allt jag har velat. Allt handlar om planering. När jag och min kille var och åkte skidor i Marocko hade jag med mig insulin för en månad, och när jag var i Nepal hade jag i förväg skickat - Jag har alltid gjort det jag velat. Allt handlar om planering, säger Lykke Tavell. insulin som väntade i Katmandu, och jag hade extra med mig ifall jag skulle tappa något i floden. Att Lykke har ett så okomplicerat förhållande till sin diabetes har hon sin läkare och sina föräldrar att tacka för. Den läkaren jag fick träffa när jag var 13 var verkligen jättebra. Han gav mig alla fakta på ett osentimentalt sätt, säger Lykke. Läkaren frågade Lykke vem som visste mest om hennes diabetes. Du, sa Lykke. Fel, sa läkaren. Men då är det mamma och pappa, sa Lykke. Fel igen, Lykke Tavells konstverk 666 i stål och ull. FOTO: ALLSOPP CONTEMPORARY det är du själv, sa Lykkes läkare, och det var en viktig insikt för Lykke. Det är jag som vet bäst hur min kropp fungerar och reagerar. Läkaren gav mig alla fakta, men lärde mig att själv hantera min sjukdom. Lykkes föräldrar ändrade inte familjens liv när de fick veta att Lykke hade diabetes. Vi har alltid varit en aktiv familj, vi har seglat och åkt skidor på loven. Det fortsatte vi med, och det visade mig att man kan leva ett normalt liv med diabetes, säger Lykke.

5

6 6 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN FRÅN MEDIAPLANET Upphandling Patienterna i kläm när Landstinget sparar pengar När Stockholms läns landsting köper in nya blodsockermätare ska nästan diabetiker lära sig att använda ny utrustning, och diabetessjuksköterskorna måste lägga tid på att informera istället för att vårda. De nya mätarna är billigare för Landstinget, men varken sjukvården eller diabetikerna är nöjda. TEXT: ANNA BRATT Många av mina patienter ringer och är förbannade. De förstår inte varför vi måste göra det här bytet, och ärligt talat förstår inte jag det heller. De gamla mätarna fungerar alldeles utmärkt, säger Lena Skott som är diabetessjuksköterska på Curera i Stockholm. Hon får medhåll från Inge-Britt Lundin, som är ordförande i Storstockholms Diabetesförening. Vad gör man med alla de gamla mätarna? De innehåller ju batterier, man kan inte slänga dem hur som helst, säger hon. UPPHANDLINGAR INOM STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Stockholms läns landsting köper varor och tjänster för en stor del av sin budget. Alla varor och tjänster som köps måste upphandlas i konkurrens. De regler som gäller finns i Lagen om offentlig upphandling (LOU) och bygger på krav som gäller inom hela EU. Inom Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF) finns en upphandlingsavdelning som upphandlar förbrukningsartiklar och utrustning till sjukvården, läkemedel, service- och konsulttjänster men också vård, främst primärvård och specialiserad sjuk- och tandvård. Ungefär 30 procent av hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting drivs av privata vårdgivare. Källa: Inge-Britt Lundin är inte alls nöjd med Stockholms läns landstings upphandling. Hon tycker inte att upphandlingssystemet i sig är dåligt, men enligt henne är Stockholms läns landsting helt enkelt dåliga på upphandlingar. Man måste vara säker på vilken målgrupp man upphandlar för. Man kan inte hela tiden tänka snålt och ekonomiskt. Om en mätsticka som ger ett tillförlitligt resultat kostar 50 öre mer, so what? Vad kostar det inte att mäta fel! säger hon. Även Svenska Diabetesförbundet ser risker med att byta ut fullt fungerande utrustning. Att byta ut blodsockermätare äventyrar patientsäkerheten, eftersom det kan leda till att man mäter fel och feldoserar insulinet, säger Margareta Nilsson som är ordförande i Svenska Diabetesförbundet. Hon är motståndare till att landstingen genomför egna upphandlingar när det gäller diabeteshjälpmedel, och menar att det borde ske samordnat på nationell nivå. Det är inget bra system att olika landsting gör olika upphandlingar. Om man flyttar måste man lära sig att använda ny utrustning, inte för att man vill utan för att man måste, säger hon. Vi tycker att Läkemedelsförmånsnämnden ska sköta prisförhandlingarna, och att förskrivningen ska ske utifrån individuella behov, och inte utifrån vad patientens landsting har bestämt. Bytet av blodsockermätare i Stockholms läns landsting innebär att 156 sjuksköterskor måste ägna en dryg månads heltidsarbete åt att informera alla sina patienter om de nya blodsockermätarna, enligt Svenska Diabetesförbundet. Diabetessjuksköterskan Lena Skott vet inte hur hon ska hinna med allt merarbete. Vi måste ju klämma in det någonstans, och vi kan ju inte ta emot patienter på nätterna, så det blir ju att ta av vårdtiden. Vi vet inte ännu hur vi ska lösa det här. Att de nya mätarna är billigare spelar ingen roll. Ärligt talat struntar jag i om det blir billigare för Landstinget, patienterna är det enda viktiga för mig. Upphandlingen av diabeteshjälpmedel Upphandlingen av diabeteshjälpmedel (utrustning för venpunktering och blodprovstagning) blev klar den 3 april Tilldelningskriteriet för upphandlingen var: Det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet med hänsyn till pris, vikt 60 %, funktion utförande / kvalitet, vikt 40 %. De nya kontrakten gäller i två år, sedan är det dags för nya upphandlingar. FOTO: ELISABETH JONSSON Lena Skott, diabetessjuksjöterska på Curera i Stockholm. Källa: Jag har fått typ 2 diabetes. SE.GLA Är typ 1 bättre? Bli expert på din diabetes! sanofi-aventis AB, Box 14142, Bromma, Tel ,

7

8 8 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN FRÅN MEDIAPLANET Barndiabetes - Typ-1 diabetes Fler bland de yngsta får diabetes Varje år får närmare 800 barn i Sverige diagnosen diabetes. Antalet har mer än fördubblats under de senaste 20 åren och ökningstakten är snabbast bland de yngsta barnen. TEXT: MAJ STABERG Ett barn som insjuknar i diabetes idag kan leva ett liv som inte skiljer sig mycket från det liv helt friska barn lever tack vare dagens behandlingsmetoder och möjlighet till självkontroll. Nio av tio av alla barn som insjuknar har ingen nära släkting med typ 1-diabetes. Idag är typ 1-diabetes den vanligaste kroniska sjukdomen hos barn i Sverige och 30 av barn får diagnosen per år. Ändå är sjukdomen inte speciellt vanlig i världen. Exempelvis i Japan insjuknar bara 3 av barn och år. Finland har det största antalet sjukdomsfall där 40 av barn insjuknar varje år. De första symtomen vid diabetes är ökade urinmängder och ökad törst. Andra symtom är trötthet, kraftlöshet, hunger och avmagring. Barnet kan också så småningom bli illamående, få kräkningar och klaga över buksmärtor. Om inte ett barn får behandling kan tillståndet snabbt förvärras och så kallad diabeteskoma utvecklas. Symtomen vid diabeteskoma är andfåddhet, aceton- eller fruktdoft, illamående eller kräkning, törst och torr mun. Detta är ett mycket allvarligt tillstånd och barnet måste snabbt in på sjukhus. Utvecklingen av sjukdomssymtomen kan gå på några dagar till veckor, mer sällan månader, hos små barn. Ett barn som tidigare varit friskt och som visar ökad törst och kissar mycket ska alltid undersökas. Det kan också gälla ett barn som tidigare varit torrt på natten men som plötsligt börjar kissa i sängen. Även en tonåring som börjar visa kraftlöshet och avmagring ska undersökas med tanke på att han eller hon kan ha fått diabetes. Diagnosen kan ställas med urinprov och blodglukosbestämning på vårdcentralen. Fortsatt utredning och behandling sker inom specialistvården för diabetes. Där ingår läkare, sjuksköterska, dietist och kurator. Diabetesvården för barn ger en god tillgänglighet, en mer informell vårdmiljö och högre grad av föräldradelaktighet, säger leg. sjuksköterska Carina Sparud Lundin på dagensdiabetes.se. Hon har i en avhandling studerat hur ungdomar, föräldrar och vårdgivare upplever överflyttningen från barn- till vuxendiabetesvård. Fysisk aktivitet viktig Diabetes behandlas alltid med insulin i injektioner samt reglerad kost och fysisk

9 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN FRÅN MEDIAPLANET 9 Att upptäcka diabetes Symtom som törst och trötthet kan vara diabetes Vid diabetes sker insjuknandet snabbt, ofta akut och under loppet av några veckor. De första symtomen är törst, stora urinmängder och trötthet. Men även känningar från magen, infektioner på huden och viktminskning kan vara tecken på att man har fått diabetes. TEXT: MAJ STABERG aktivitet. Nya insuliner och metoder för blodglykosmätning har gjort det lätttare att nå jämna blodglykosnivåer. På så sätt undviks också komplikationer på längre sikt. Många frågar sig om typ 1-diabetes är ärftlig och då visar forskning att ett barn till en förälder med typ 1-diabetes löper mindre än fem procents risk att få sjukdomen. Om båda föräldrarna är drabbade ökar risken för barnet med mellan 10 och 20 procent, enligt Svenska Diabetesförbundet. Men nio av tio av alla barn som insjuknar har ingen nära släkting med typ 1-diabetes. Ett barn som insjuknar i diabetes idag kan leva ett liv som inte skiljer sig mycket från det liv helt friska barn lever tack vare dagens behandlingsmetoder och möjlighet till självkontroll. Vid typ 1-diabetes har kroppens egen insulinproduktion helt eller nästan helt upphört. Av någon anledning angriper och förstör kroppens immunsystem de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln, vilket på sikt leder till total insulinbrist. Symptomen visar sig först när procent av de insulinproducerande cellerna är förstörda. De första tecknen brukar vara stora urinmängder, ökad törst och onormal trötthet, ibland också viktnedgång. Andra symtom är synrubbningar, nedsatt aptit och magsmärtor. De stora urinmängderna beror på att socker utsöndras med urinen genom njurarna och att sockret drar med sig vatten. Törsten är en signal om de stora vätskeförlusterna med urinen. Trötthet och viktförlust beror på allvarliga störningar i ämnesomsättningen som också beror på insulinbristen. Typ 1-diabetes kräver dagliga insulininjektioner i underhuden för att man ska överleva och undvika komplikationer som uppstår vid insulinbrist. Willy Olsson. Varför immunsystemet angriper och förstör de egna insulinproducerande cellerna, vet man idag rätt mycket om men har inte funnit något motmedel. Många forskare menar att det krävs en kombination av dels ett ärftligt anlag och dels någon yttre miljöfaktor och det spekuleras i om virus eller kemikalier kan fungera som den tändande gnista som startar diabetessjukdomen. Kan typ 1-diabetes förebyggas? Typ 1-diabetes kan inte förebyggas med någon speciell kost eller livsstil. Men det bedrivs intensiv forskning inom detta område, bland annat med vaccinationsförsök på barn. Man kan vara speciellt uppmärksam på om andra i familjen har diabetes. Willy Olsson, tidigare ordförande i Malmö Diabetesförening, som fick diagnosen som spädbarn, berättar: Min diabetes upptäcktes på ett så pass tidigt stadium på grund av att min äldre bror redan hade fått diagnosen. Därför var vår mor extra uppmärksam på om jag visade symtom på diabetes, berättar han. DETTA KAN MAN GÖRA SJÄLV: Vara uppmärksam på sjukdomen och lära sig känna igen tecken på för högt och för lågt blodsocker. Lära sig att kontrollera sitt eget blodsocker regelbundet. Lära sig att själv kunna ta insulininjektioner och att justera insulindosen efter aktuell blodsockernivå och planerad aktivitet. Ha alltid något att äta med sig så att man själv kan behandla lågt blodsocker. Motionera dagligen då motion sänker halten av socker i blodet. Men mängden insulin måste anpassas till de motionsvanor man har. Ofta rekommenderas att halvera dosen måltidsinsulin inför större fysisk aktivitet. Källa: Netdoktor.se

10 10 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN FRÅN MEDIAPLANET Typ 2-diabetes Vill du veta mer om Accu-Chek? Vill du veta mer om Accu-Chek? På hemsidan hittar du mer information om produkterna och massor av bra diabetestips. Surfa in och registrera dig online. En folksjukdom som drabbar västvärlden Allt-i-ett mätaren Everyx3 Everyx3 är en äkta allt-i-ett mätare för diabetiker som testar sig varje dag. Den är skapad av diabetiker för diabetiker (upphovsmannen är läkare och typ-1 diabetiker) och mätaren är helt integrerad med lansett och magasin med testelektroder. Det gör den mycket snabb och användarvänlig. Att använda Everyx3 är mätglädje. Man testar sig genom att vrida mätarens övre del, vridring, till ON. En sticka matas ut och är redo för att suga blod. I mätarens andra ända sitter lansetten. Denna spänns upp och förs mot fingret. Tryck på avtryckaren, ta fram en liten bloddroppe och applicera på stickan. Är man lite darrhänt finns det ett smart stöd att sätta fingret mot när man skall applicera blodet. Invänta resultatet och vrid mätarens vridring till OFF. Stickan dras tillbaka in i magasinet och den lämnar inga lösa testelektroder efter mätning. Everyx3 är lätt att använda för diabetiker i alla åldrar. Allt är samlat på ett ställe och man behöver inte använda några knappar eller menysystemet för att testa sig. Mätaren har många funktioner att använda om man så vill och menysystemet är lätt att förstå. Till mätaren hör också ett smart expanderbart etui för att man på ett enkelt sätt skall ha allt man behöver på samma ställe. Där får det plats 1-2 insulinpennor, extra magasin, lansetter, dextrosol etc. Just nu ökar antalet drabbade av typ 2-diabetes radikalt i vissa delar av världen. En sjukdom som närmare människor svenskar lider av och om tio år beräknas den siffran vara dubbelt så stor. Det är en åkomma som framför allt drabbar västvärlden och i värsta fall kan leda till förlorad syn, depression och amputationer. Typ 2-diabetes är ett växande problem i Sverige. TEXT: JOHANNA EKLUNDH Cirka 246 miljoner människor i världen lever med diabetes och i Sverige är det som är drabbade av sjukdomen. Av dessa lider 90 procent av typ 2-diabetes, som ibland kallas vuxendiabetes. Typ 2-diabetes är mer ärftlig än diabetes av typ 1 och man räknar med att 1 miljon svenskar bär på anlag för att utveckla typ 2-diabetes. För lite insulin Man drabbas oftast av typ 2-diabetes i vuxen ålder och den bakomliggande orsaken är att kroppen inte producerar nog insulin för att hålla blodsockret i schack. Insulin är ett hormon som reglerar hur mycket socker man har i blodet och både typ 1- och typ 2-diabetes innebär insulinbrist. Det leder till att blodsockernivån varierar kraftigt mellan högt och lågt. En åldersfråga Förr brukade man kalla typ 2-diabetes för åldersdiabetes, då drabbades framför allt folk i 70-årsåldern av sjukdomen. Men idag har sjukdomen sjunkit i åldrarna och den blir allt vanligare bland män mellan 35 och 50 år. Fortfarande är sjukdomen vanligare hos äldre och var femte person över 80 år är diabetiker. Övervikt en orsak Om tio år räknar man med att dubbelt så många svenskar som idag har diabetes. Problemet är att vi lever ett mycket osundare liv idag vi motionerar mindre och äter mer. En av de vanligaste orsakerna till typ 2-diabetes är övervikt. Världshälsoorganisationen WHO menar att i 90 procent av fallen ligger fetma bakom sjukdomen. Övervikten är en av orsakerna till att kroppens celler blir mindre känsliga för insulinet och de med anlag för diabetes klarar inte den förändring som viktuppgången innebär. Ett välfärdsproblem Just nu ökar antalet drabbade av typ 2-diabetes radikalt i vissa delar av världen. Framför allt gäller det länderna i västvärlden och andra länder där levnadsförhållandena förbättrats mycket. Folk i vår del av världen tjänar mer pengar än tidigare och vi har en mycket högre välfärdsnivå idag. Resultatet vi lever ett mer stillasittande liv och konsumerar mer kalorier än vad vi förbränner. Smygande symptom Det är inte alltid lätt att förstå att man drabbats av typ 2-diabetes i början kan det vara svårt att ens upptäcka att man fått sjukdomen, den kommer smygande. Men så småningom kanske man blir tröttare, får ökad törst och måste gå och kissa oftare. Vissa kan få högt blodtryck och börja se dimmigt. Egenvård utan insulin Förr kallade man ibland typ 2-diabetes för icke-insulinkrävande diabetes på grund av att majoriteten MATRÅD VID DIABETES - Fördela maten jämnt över dagen och ät på regelbundna tider. - Ät enligt tallriksmodellen. - Ät rätt sorts fett i rätt mängd. - Välj mat med mycket fibrer. - Begränsa mat och dryck som innehåller mycket socker. av de som lider av sjukdomen inte behöver ta insulininjektioner. För en tredjedel av de som drabbats av sjukdomen räcker det med att äta rätt och motionera mer för att behandla insulinbristen. En tredjedel får tabletter som håller nere blodsockernivån och endast den sista tredjedelen behöver dagliga insulininjektioner. All form av motion är bra om man fått typ 2-diabetes, oavsett om man måste injecera insulin eller ej. En längre promenad varje eller varannan dag kan göra stor skillnad. Allvarliga konsekvenser Diabetes är en allvarlig sjukdom och kan få grava konsekvenser, särskilt om man inte sköter sjukdomen tillräckligt. Risken att drabbas av för tidig död är mer än dubbelt så stor hos de med diabetes än hos andra. Föreningen International Diabetes Federation (IDF) räknar med att över européer dör varje år av diabetes. Utöver risken att få ett förkortat liv Källa: Vårdguiden så får många följdsjukdomar av sin typ 2-diabetes. Hjärt- och kärlsjukdomar, erektionsproblem, depression, stroke och njursvikt är sjukdomar som diabetiker kan drabbas av. Dessutom är diabetes den vanligaste orsaken till att vuxna i vår del av världen förlorar synen. Varningssignaler Hur ska man då göra för att inte drabbas av sjukdomen från alls? Dels kan man vara uppmärksam på ett antal faktorer som bidrar till att man insjuknar i diabetes. Har man en familjemedlem med typ 2-diabetes, är överviktig runt magen och har högt blodtryck kan det finnas anledning att undersöka dig. Andra varningssignaler är om man haft en blodpropp i hjärtat, en hjärtinfarkt eller tagit vissa typer av läkemedel som p-piller och kortison. Besök din läkare, börja motionera, ät rätt och sluta röka så kan du undvika att drabbas av västvärldens folksjukdom på frammarsch.

11

12 12 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN FRÅN MEDIAPLANET Motivationshjälp Medicin, mat och motion, så lyder behandlingen mot diabetes. Men för diabetespatienten kan det behövas hjälp på traven för att hitta motivationen som behövs till kostomläggning och ökad fysisk aktivitet. Det kan diabetessjuksköterskan hjälpa till med. TEXT: JENNY OLSSON De främsta grundorsakerna till att man drabbas av diabetes är stillasittande och dåliga kostvanor. Att drabbas av diabetes innebär en stor omställning inte minst gäller det att anpassa sig till nya rutiner. För många är det en hel livsstilsförändring som måste till för att ta hand om sin diabetes med medicinering, omlagd kost och motion. Då är motivation och stöd och hjälp av andra avgörande. Diabetessjuksköterskan spelar en väldigt stor roll, säger Lena Skott på vårdgivaren Curera Hornstull i Stockholm. Vi stöttar patienten och jobbar mycket med att ge makten till patienten, att inte föreläsa utan istället föra en dialog med patienten. Lena Skott har arbetat som diabetessjuksköterska i sex år och ser sin funktion som oerhört viktig. Min främsta uppgift som diabetessköterska är att vara en coach till patienten. Men det är väldigt individuellt och olika för olika patienter. Vissa klarar sin diabetes galant själva. De är väldigt pålästa och behöver bara komma till oss någon gång om året. Andra kanske behöver hjälp till förändring med kost och motion och där spelar motivationen in. Att göra livsstilsförändringar är något av det svåraste man kan göra och då kan man behöva hjälp. Jag försöker ge patienten olika verktyg och sedan går patienten hem och gör jobbet. Kontinuerlig kontakt med oss är förstås väldigt viktig, vi finns alltid här för patienten och kan hjälpa till när det verkligen behövs. De främsta grundorsakerna till att man drabbas av diabetes är stillasittande och dåliga kostvanor, vilket i sin tur leder till viktuppgång. Ärftliga faktorer spelar också in men sambandet mellan fysisk inaktivitet och diabetes är tydligt. Risken att insjukna ökar också dramatiskt ju äldre man blir, bland annat därför att man ofta rör på sig mindre och ökar i vikt med åldern. För alla typer av diabetes är behandlingens främsta mål att försöka åstadkomma en så normal blodsockernivå som möjligt. För den som behöver insulin är injektionerna en del av behandlingen, men för alla diabetessjuka är kosten Coachad till bestående förändring och motionen minst lika viktig. Det är många som inte riktigt vet vad bra kost och motion gör för blodsockret, säger Lena Skott. Vi försöker verkligen motivera patienten att testa blodsockret med en blodsockermätare. Man mäter sin nivå först, sedan går man ut och går i 45 minuter och sedan mäter man igen. Då ser man vad motionen verkligen gör saker för blodsockret. För den som inte är van att motionera eller behöver hjälp att komma igång igen kan motion på recept vara en bra metod. Likväl som att patienten kommer till sin läkare för att få blodtryckssänkande medel så kan denne få FAR, Fysisk Aktivitet på Recept utskrivet, säger Lena Skott. Det är något man gör i samråd med patienten där man rekommenderar olika typer av motionsformer och hittar lösningar som passar varje patient. Man kan absolut föreslå det själv till sin vårdgivare. Vi kan tillsammans med patienten sätta mål, framförallt nåbara och realistiska mål, till exempel att börja äta frukost varje dag, fortsätter hon. Motivation är också något man måste jobba med. Det gäller att försöka få patienten motiverad att äta rätt. Har man en patient som tränar mycket men äter fel kost då får man ändå inget resultat så det är en balans hela tiden. Lämpliga motionsaktiviteter är till exempel dagliga promenader i 45 minuter, gärna med stavar eftersom man då använder sig av hela kroppen. Diabetesförbundet har till exempel gå-grupper som man kan delta i. Även simning och styrketräning är bra motionsformer där man tränar de stora muskelgrupperna. Det är viktigt att komma ihåg att träning ska vara lustfyllt och man måste försöka hitta någonting som man tycker är kul. Är det så att lusten och motivationen saknas bör man vända sig till sin diabetessköterska. Sött och lätt med Canderel Sötsaker har alltid varit en frestelse för människan faktum är att vi har alla en inbyggd förkärlek för dem. Med Canderel kan även diabetiker njuta av det goda helt utan socker. Canderel smakar som socker men innehåller endast 90% av kalorierna, vilket gör att du kan unna dig det där lilla extra samtidigt som du minskar ditt sockerintag. Tänk en kopp kaffe och en god liten kaka mer behövs inte för att förgylla en helt vanlig eftermiddag. Välj din favoritnöt och njut! Biscotti ca 40 st 100 g hasselnötter (alternativt mandlar, valnötter eller någon annan favoritnöt rivet skal av en citron drygt 1 dl flytande margarin 1 dl kvarg 1% (t.ex. Kesella) 2 dl Canderel strö 1 st ägg ca 5 dl vetemjöl 1/2 tsk bakpulver 1/4 tsk bikarbonat 1/4 tsk salt Hacka nötterna grovt. Tvätta citronen och riv det yttersta skalet mot ett fint rivjärn. Rör ihop margarin, Canderel, kvarg och ägg. Tillsätt sedan de övriga ingredienserna. Forma degen till fyra smala rullar, lika långa som kortsidan på en bakplåt. Lägg rullarna på plåten och platta till en aning med handflatan. Grädda mitt i ugnen på ºC i ca 15 minuter. Låt längderna svalna en kvart och skär dem sedan i sneda bitar. Sänk värmen till 150ºC, lägg tillbaka skorporna på plåten med snittytan uppåt och grädda i ytterligare minuter. Låt svalna. 5:- rabatt vid köp av Canderel strö i burk eller Canderel strö refill. Namn: Erbjudandet gäller med namnunderskrift en gång per hushåll t o m Kan ej kombineras med andra rabatterbjudanden. Till butiken: Inlöses av Kuponginlösen AB. Recept och foto: Rent a Chef, och menyse.com Mer information och fler recept hittar du på

13 Donera din aktieutdelning skattefritt till diabetesforskning Genom att donera din aktieutdelning till Diabetesfonden - Stiftelsen Svenska Diabetesförbundets Forskningsfond slipper du att betala utdelningsskatt. Då ökar din gåva med mer än 40 % i värde. Ge en gåva Diabetesfonden - Stiftelsen Svenska Diabetesförbundets Forskningsfond stödjer vetenskaplig forskning rörande diabetes och delar varje år ut omkring 14 miljoner kronor till olika forskningsprojekt. Detta är möjligt enbart tack vare många människors generösa gåvor och testamenten. Pic Indolor: rätt val för alla behov. PRODUKTER FÖR DIABETES Med över 50 års erfarenhet som tillverkare av nålar och sprutor kan Pic indolor erbjuda det allra senaste inom insulinbehandlingsprodukter. Diabetesserien från Pic indolor har utformats för att tillgodose patienters specifika behov med säkra och lättanvända produkter. Vår ständiga strävan är att göra livet enklare och våra instrument för insulinbehandling och fingerstickstester är enastående när det gäller effektivitet och komfort PB.1 Distributed by:

14 14 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN FRÅN MEDIAPLANET Insulinpumpar Att få slippa sprutor För många med typ 1-diabetes, särskilt barn, kan det vara jobbigt att ta sprutor flera gånger om dagen. För dem är insulinpumpen en bra lösning. Den är inte större än en modern mobiltelefon och agerar insulinproducent åt din kropp. TEXT: JOHANNA EKLUNDH Inom en inte allt för avlägsen framtid kan diabetiker få slippa att gå runt och oroa sig och behöva självmedicinera sig med sprutor. Istället kommer man att kunna använda sig av en sensor som följer blodsockerhalten. När blodsockret hamnat snett signalerar sensorn till en datoriserad insulinpump som genast skickar iväg en väl avvägd dos. ANDRA HJÄLPMEDEL SOM UNDERLÄTTAR FÖR DIABETIKER Blodsockermätare moderna blodsockermätare är väldigt enkla att använda. Med provtagaren tas ett litet stick i långfingret eller ringfingret, det blod som pressas fram appliceras på en mätsticka och resultatet syns inom en minut. De flesta mätarna har ett minne och din historik kan föras över till en dator. För synskadade finns det talande blodsockermätare. Insulinpenna de allra flesta diabetessjuka använder insulinpennor istället för sprutor. Dosen ställs in på pennan och rätt mängd injiceras, istället för hos en spruta där man drar in rätt mängd. Det finns engångsoch flergångspennor och en del insulinpennor skjuter automatiskt in nålen så att sticket känns mindre. Framtiden det pågår studier med att mäta blodsockret på ett smärtfritt sätt, till exempel via ultraljud. Det finns också en mätare som ser ut som ett armbandsur, som mäter sockerhalten i vätskan under hudytan. Det forskas också på olika sätt att få i sig insulin, exempelvis genom inhalation istället för spruta. Än så länge är dessa hjälpmedel på en utvecklingsnivå. Per-Eric Lins är professor i medicin vid Institutionen för kliniska vetenskaper på Danderyds sjukhus och han och hans team jobbar med att göra livet enklare för patienter med insulinkrävande typ 1-diabetes. Insulinpumpar är ett bra hjälpmedel för de med medfödd typ 1- diabetes, när man måste ersätta en funktion som fallerat helt i kroppen, nämligen insulinproduktionen. Tanken är att pumpen ska härma hur en frisk kropp reagerar på blodsockervariation. Man behöver olika mycket insulin beroende på vad man gör man behöver mer när man äter och är stressad och mindre när man motionerar. När man får en insulinpump programmerar man den till att injicera insulin vid olika tidpunkter. Många av Per-Eric Lins patienter har ett program för vardagarna och ett för helger, när de har ett lugnare schema med andra mattider och vanor. Insulinpumpen har gjort vardagen enklare för många patienter med typ 1-diabetes, men fortfarande krävs det att patienten själv är aktiv och uppmärksam på den egna kroppens behov. Patienten måste programmera sin egen insulinpump. Men det finns sensorer, som känner av blodsockernivån, Inom en inte allt för avlägsen framtid kan diabetiker få slippa att gå runt och oroa sig och behöva självmedicinera sig med sprutor. och i framtiden spås de bli smidigare och bättre. De sensorer som finns idag sticker man in i underhudsfettet. Men efter ett tag reagerar vävnaden på den och sensorn börjar fungera sämre. Efter några dagar får man byta ut den. Det har skett mycket forskning för att utveckla en sensor som man inte måste sticka in under huden, en minimalinvasiv sensor. Men det finns fortfarande för stora tekniska hinder för att det ska kunna ske. Framtiden för diabetiker är ljus, menar Per-Eric Lins. Bara de senaste tjugo åren har insuliner blivit bättre, hjälpmedlen smidigare och billigare. Vi har med hjälp av moderna preparat, modern teknik och ett modernt sätt att se på den diabetessjuke fått ett bättre klimat för de som har sjukdomen. Idag vill man att varje patient ska vara sin egen kapten på skutan och sköta sin sjukdom mycket på egen hand, och det är väldigt viktigt. De tre faktorerna med eget ansvar, modern teknik och moderna preparat kommer att göra det ännu enklare i framtiden! Sätt färg på tillvaron, byt till Animas. Rubin Medical AB, Medeon Science Park, Malmö, tele.: , Hemsida: Animas mjuka infusionsset med inbyggd inserter passar alla insulinpumpar som har ampuller med s.k. luerfattning, inkl. Paradigm * enkla att sätta även med en hand hamnar alltid rätt välj kanyl 90 eller 30 finns i färgerna vit, rosa och blå Animas 2020 Den vattentäta insulinpumpen med FÄRGskärm Animas Inset II och Animas Inset 30 * Minimed, Medtronic och Paradigm är näringskännetecken som tillhör Medtronic Inc. Wellion LUER reservoirer tillverkas av Applied Diabetes Research Inc. Varken Rubin Medical eller Applied Diabetes Research Inc ägs av eller agerar annars i samarbete med Medtronic.

15 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN FRÅN MEDIAPLANET Nya studier ger ny syn på typ 2-diabetes Diabetologerna blev tagna på sängen när en amerikansk studie av typ 2-diabetes fick avbrytas eftersom flera testpersoner dog. Frågan är om dessa forskningsresultat kommer att påverka hur Socialstyrelsens nya riktlinjer för diabetikervården kommer att se ut. TEXT: JOHANNA EKLUNDH Bra kontroll av blodsockret leder till minskade risker för sjukdomar i njurarna, ögonen och nervsystemet - så kallade mikrovaskulära sjukdomar. Den synen har dominerat vården av typ 2-diabetes de senaste tio åren och bygger på resultat från flera olika forskningsstudier. Uppmärksammade resultat från USA Därför väckte det stor uppmärksamhet när en amerikansk studie med patienter med typ 2-diabetes avbröts av säkerhetsskäl. Orsaken var en ökad dödlighet i den grupp som intensivbehandlats för att få lägre blodsockernivå jämfört med dem som fick normal behandling för blodsockernivåerna. Detta berättar forskarna Peter M Nilsson och Björn Eliasson i en artikel i Läkartidningen. Syftet med den amerikanska studien var att värdera effekterna av skärpt kontroll av hyperglykemi, akut högt blodsocker, ner till normala nivåer. Dessutom skulle den granska vad intensivbehandling av högt blodtryck och höga halter av blodfetter innebar. Individbaserad vård viktigast Inte bara den danska studien utan även annan forskning har pekat på att isolerad behandling mot enbart blodsockernivån inte ger bästa resultat för typ 2-diabetiker. Peter M Nilsson och FOTO: UMAS, JIMMY WAHLSTEDT Docent och universitetslektor Peter M Nilsson. Björn Eliasson menar att forskningsresultaten tydligt visar att det också är viktigt att få bukt med dåliga blodfettvärden och högt blodtryck för typ 2-diabetiker. Slutsatsen blir att behovet av individualiserad behandling på bred front är stort. Det behövs fler studier och nya läkemedel och behandlingsmetoder måste granskas utifrån de risker som kan finnas för både hjärt- och kärlsjukdomar och mikrovaskulära komplikationer, summerar Nilsson och Eliasson. En ny ankelsocka för speciella behov! Antibakteriell funktion som förebygger tillväxt av fotsvamp och förhindrar dålig lukt! Bred resår håller upp strumpan utan att klämma eller trycka! Handsydd, minimal, tåsöm som varken skaver eller irriterar! Effektiv borttransport av svett (70% bättre än bomull) håller foten torr! 54% Kardad, utvald bomull. 41% KoolFree fiber. 5% Lycra. Unikt kylfodral Frio s unika kylfodral håller insulinet svalt i flera dagar även när temperaturen ligger runt 40ºC! Utan behov av kylskåp! Det enda som behövs är vatten! Finns i olika storlekar för alla pennor, pumpar och teststickor. Med strumpor utan antibakteriell funktion frodas bakterierna. Romalore Tel/Fax: E-post: info@romalore.com för information och beställning KoolFree fiber skyddar foten mot bakterietillväxt.

16 Lever du med diabetes? Nu finns en ny, färgstark hemsida för just dig. Här hittar du det mesta som du behöver veta om diabetes, blodsockermätning, kost, motion och mycket annat. Du kan även ringa oss på , vardagar mellan kl. 8 17, för mer information. Välkommen till ett liv fyllt av färger! LIFESCAN Johnson & Johnson AB Sollentuna Tel: Kundservice: Fax: E-post: kundservice@lifescan.se