God Jul och ett Gott Nytt År!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "God Jul och ett Gott Nytt År!"

Transkript

1 Nyhetsbrev Nr 4 Årgång 4, December 2012 Tema: Nya forskningsprojekt inom energieffektiv belysning Ceebel har under året genomgått en del förändringar som inneburit att vi inte har gett ut så många nyhetsbrev som vanligt. Istället blir det nu ett extra tjockt nyhetsbrev. Vad är det då som har hänt? I huvudsak är det tre saker. Det första är att Energimyndighetens andra etapp av programmet för energieffektiv belysning har sjösatts och ett stort antal ansökningar lämnades in. Ur denna stora mängd ansökningar vaskades ett antal fram och de har nu erhållit anslag. Ett antal av dessa projekt presenteras i det här nyhetsbrevet och några fler i det nästkommande. Det andra som har hänt är att Ceebel har vuxit. I år har ett stort antal högskolor och institut blivit medlemmar i Ceebel. Förutom Lunds Universitet och Jönköpings Tekniska Högskola består nu Ceebel av Chalmers, Högskolan för design och konsthantverk, KTH, KTH/STH, Luleå Tekniska Universitet, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Statens väg- och transportforskningsinstitut samt Stockholms universitet. Ceebel har också fått en ny styrelse som kommer att presenteras i ett senare nummer av nyhetsbrevet. Avslutningsvis har Ceebels arbetsgrupp också förändrats. Vi har en ny biträdande föreståndare i Annika Kronqvist från JTH samt en ny koordinator, Laura Liuke från Lunds universitet. Vi hälsar Annika och Laura välkomna och ser fram mot ett spännande samarbete. Samtidigt vill vi passa på att tacka den avgående styrelsen för dess fina arbete under de första fyra åren. Vi vill också tacka Roy Holmberg som varit biträdande föreståndare. Roy har varit en oerhörd tillgång med sin breda kompetens och stora kunskap. Vi tackar också Marianne Küller som varit koordinator. Mariannes insats var från början en tillfällig lösning, men den blev betydligt längre. Mariannes erfarenhet och kunskap har varit till stor glädje för Ceebels utveckling. Vi tror att Ceebel är på rätt väg. Antalet ansökningar till det nya programmet vittnar om det. Idag är belysning något som allt fler forskare intresserar sig för. Tittar vi framåt finns ett område som hittills inte riktigt fått den uppmärksamhet som det förtjänar och det handlar om styrning och kontroll av ljus. Här finns fortfarande stora luckor och samtidigt en kvalitets- och besparingspotential. Nästa utlysning från Energimyndigheten under våren kommer bland annat att riktas mot dessa frågor. Till sist hoppas jag ni finner matnyttiga och intressanta projekt i nyhetsbrevet och dra er inte för att kontakta forskarna om ni har frågor eller tankar kring projekten. Thorbjörn Laike, föreståndare God Jul och ett Gott Nytt År! Ceebel Centrum för energieffektiv belysning mpe@mpe.lth.se

2 Sambandet mellan belysningstekniskt mätbara variabler, visuell komfort och upplevelsen av ljuset i rummet Karin Fridell Anter Kriterier för god ljusmiljö Annika Kronqvist, Tekniska högskolan i Jönköping AB I arbetet att utveckla ett hållbart byggande har energianvändningen kommit alltmer i fokus. I byggprocessen är det viktigt att säkerställa att värdeskapande funktioner vägs mot såväl energieffektivitet som kostnad. Kraven på belysningen utvecklas succesivt under planerings- och projekteringsfasen. För att kunna svara mot dessa krav fordras en god kunskap om vilka kriterier i ljusmiljön som på ett positivt sätt skapar synergieffekter mellan energieffektivitet, hälsa, välbefinnande och prestation. Syftet med projektet är att utveckla begrepp och metoder för att säkerställa god ljuskvalitet som en del i en värdeskapande byggprocess, snarare än att ensidigt fokusera på att minska kostnaderna. Målet är att utveckla strategier, verktyg, processer och produkter för ett effektivt och hållbart samhällsbyggande med människans behov i centrum. I projektet undersöks om belysning av vertikala ytor med olika reflektans kan påverka energiåtgången utan att avkall görs på ljuskvalitén. Fokus ligger på upplevelsen av ljuskvalitet och kvalitetsbestämmande kriterier för denna, samt att visa hur ingående parametrar påverkar varandra. Vidare avser projektet att visa Nya energieffektiva belysningssystems inverkan på äldres välbefinnande Thorbjörn Laike, Lunds universitet Äldre människor har ofta svårare att komma ut och forskning visar att vissa depressioner bland äldre kan relateras till brist på ljus. Ljus är en betydelsefull faktor i äldres boendemiljö, både avseende de äldres behov av att se för att inte råka ut för fallolyckor, men också för att förbättra deras psykiska status. Det finns samtidigt energimässiga skäl till att förbättra ljusmiljön och ersätta äldre Ljusets påverkan på människan Projektet är finansierat av Energimyndigheten och pågår under oktober augusti Det drivs av Konstfacks forskargrupp för Färg & Ljus. Inom projektet görs en tvärvetenskaplig forskningsöversikt över sambandet mellan å ena sidan data framtagna inom en belysningsteknisk tradition och å andra sidan ett antal upplevelsemässiga variabler. Dessutom görs en pilotstudie om arbetsbelysning, där olika alternativ testas i full skala. Projektledare är docent Karin Fridell Anter, och övriga forskare inom projektet är MSc Ulf Klarén och tekn. dr. Cecilia Häggström. Till projektet knyts också en tvärvetenskaplig referensgrupp. på sambandet mellan energiåtgång och en ytas egenskaper när en god ljuskvalitét eftersträvas och att kunna sammanväga ljuskvalitet med andra värden som energiförbrukning och byggnadsutformning. I studien kommer tillgängliga styrsystem att användas för att minimera energiåtgången, samt utvärderas med hänsyn tagen till hur de förmår att styra de olika parametrar som definierar god ljuskvalitét. Genom detta kan en mer värdeskapande byggprocess utvecklas som möjliggör energieffektiviseringar och säkrar god ljuskvalitet. ljuskällor med nya, men också att använda nya förbättrade styrsystem för att skapa ett dynamiskt ljus. Vi avser att i föreliggande studie undersöka om det är möjligt att förbättra belysningsförhållanden i ett särskilt boende för äldre och samtidigt minska energianvändningen. Målet med projektet är att ta fram riktlinjer för belysning för serviceboenden och härvid medverka till att skapa bättre ljusmiljöer samtidigt som energianvändningen minskas genom att nya ljuskällor och styrsystem används. Projektet är ett samverkansprojekt mellan Miljöpsykologi vid LTH, institutionen för kliniska vetenskaper vid medicinska fakulteten, båda Lunds Universitet och Fagerhult AB samt Lunds kommun och Lunds kommunala fastighetsbolag.

3 Energieffektiv och studiebefrämjande belysning i gymnasieskolan Thorbjörn Laike, Lunds universitet Det finns en stor energibesparingspotential genom att använda mer effektiva ljuskällor i moderna belysningssystem. Genom föreliggande projektet får vi ökad kunskap om hur belysningsmiljön i skolan bör utformas och hur de moderna ljuskällorna appliceras så att belysningssituationen blir bättre och mindre energi används. Forskning har visat att omfältsljuset är av betydelse för såväl Detta projekt har som huvudmål att utveckla en metod för att få ett heltäckande energibalanstal för fönster som inkluderar effekten av dagsljusanvändning med och utan skugganordningar. Denna indikator kommer att vara ett nyckeltal för arkitekter och planerare för att visa på energibesparingspotentialen med dagsljusanvändning, förutom uppvärmnings- och kylbehov på ett tidigt planeringsstadium. Ett sekundärt mål är också att uppskatta energibesparingspotentialen med dagsljusanvändning i bostäder i det svenska klimatet. Bättre dagsljusanvändning i hemmen kan medföra energibesparingar, men dessa är svåra att beräkna efter- prestation, välbefinnande och vakenhet. Genom projektet får vi ökad kunskap om hur belysningsmiljön i skolan bör utformas och hur de moderna ljuskällorna appliceras. Syftet med projektet är dels att undersöka om man med LEDbelysning som används i ett belysningssystem där omfältsljuset prioriteras kan energieffektivisera och samtidigt erhålla bättre resultat av- Teknikutveckling Dagsljusanvändning i fönsters energibalanstal: Utveckling av en holistisk metod för tidiga utformningsbeslut Marie-Claude Dubois, Lunds universitet som större delen av elektrisk belysning i hemmen används under den mörka delen av dygnet när det inte finns naturligt ljus. Vi kan emellertid förvänta oss att en ökad dagsljusanvändning under bara 5 % av tiden (genom att öka tiden med dagsljus i hemmet) som ger en total avstängning av belysning, skulle kunna ge besparingar i storleksordningen 200 GWh för hela landet. En10-procentig utökning av dagsljuset skulle medföra besparingar på 400 GWh, osv. Projektet kommer att bidra till ett fruktbart samarbete mellan Lunds universitet och fönsterindustrin (genom finansiering och samarbete seende prestation, välbefinnande och vakenhet hos en grupp gymnasieelever. Effektiviteten hos de nya LEDmodulerna beräknas vara omkring 25 % bättre än hos motsvarande lysrör. Projektet är ett samverkansprojekt mellan Lunds Universitet, Fagerhult AB och Helsingborgs stad. med Velux) genom ett innovativt utvecklingsarbete av en metod som kan resultera i energibalanstal för den tidiga planeringsfasen. Genom att se över den tidiga planeringsfasen ger projektet incitament för designers att överväga dagsljusanvändning på ett tidigt stadium. Detta stimulerar i sin tur en process där dimmingsystem för belysning ingår redan i planeringen. Den utvecklade mätmetoden stimulerar också utvecklingen av kunskap och verktyg som senare kan tillämpas på lokalsektorn, där potentialen för dagsljusanvändning är mycket större och där beräkningar för fönster är väsentliga vid en planering med fokus på hög energiprestanda.

4 Belysningens väg från el till rumstemperatur Per Fahlén, Caroline Markusson och Lisa Ossman, SP Värmebehoven i svenska byggnader minskar och kommer att fortsätta minska. Många lokalbyggnader har kylbehov dagtid och värmebehov nattetid och andelen ostyrd värmetillförsel ökar i alla typer av byggnader. Fokus för utformning, dimensionering och styrning av byggnaders installationer flyttas från externa lastvariationer (uteklimatet) till interna lastvariationer (personer, belysning och apparater). Projektet syftar till att ge underlag för utformning av el- och värmeeffektivare bostäder och lokaler genom bättre systemlösningar, dimensioneringsunderlag och styrning. Arbetet består av ett övergripande analys- och syntesarbete som utnyttjar underlag från t.ex. Mätning av hushållsel i 400 bostäder m.fl. studier. Målet är att med hjälp av slutsatser om förutsättningarna för framtidens klimatstyrande system kunna ge konkreta råd till myndigheter, energiföretag, apparattillverkare, projektörer och brukare. Belysningens väg från el till rumstemperatur avser att genom simulering och experiment ge tids- och rumsperspektiv på omvandlingen av el till värme för olika belysningar. Kunskapen gör det möjligt att bedöma hur stor andel av belysningselen som kan nyttigöras för uppvärmning och hur stor andel som blir övertemperatur. Ljussimuleringsberäkningar för en mer värdedriven byggprocess Peter Johansson, Tekniska högskolan i Jönköping AB I byggandet har fokus under många år legat på att minska investeringskostnaden. I arbetet att utveckla ett hållbart byggande har samtidigt energianvändningen kommit alltmer i fokus. Den tekniska utvecklingen har gjort att man idag kan göra tidigare och mer noggranna datoranalyser och simuleringar. Inom energiområdet är detta idag ett standardverktyg i projekteringsprocessen. Med dessa starka ekonomiska drivkrafter är det dock viktigt att de värdeskapande egenskaperna hos en byggnad inte försummas. Syftet med projektet är att utveckla begrepp och metoder för att säkerställa god ljuskvalitet som en del i en värdeskapande byggprocess. Målet med projektet är att använda och utveckla BIM-tekniken för att kunna analysera och värdera belysningssystems förmåga att skapa god ljuskvalitet samt utveckla metoder för att kunna sammanväga ljuskvalitet med andra värden som energiförbrukning och ekonomi. Genom detta kan en mer värdeskapande byggprocess utvecklas som möjliggör energieffektiviseringar och samtidigt säkrar god ljuskvalitet. I projektet ska beräkningsverktyg för att simulera såväl ljuskvalitet som energiförbrukning och ekonomi användas. Ett delmål är att jämföra olika ljussimuleringsverktyg med avseende på dess förmåga att simulera olika ljusmiljöers ljuskvalitet. Kan ny teknik ge mindre elanvändning och mera dagsljus i grisstallar? Hans von Wachenfelt, Sveriges lantbruksuniversitet SLU Projektet avser kunskapsuppbyggnad kring en ny konstruktion för bättre utnyttjande av dagsljus och dess användbarhet i djurstallar och motsvarande lokaler. Arbetet kommer resultera i rekommendationer för användning av dagsljus för att minska energiförbrukningen av artificiell inomhusbelysning samt hitta en belysningslösning som är lönsam på kort sikt, dvs. 4-5 år. I projektet kommer dagsljussystem från Solatube (Nordamerika) och Velux (Nordiska tillverkare) att studeras för att utvärdera hur de skulle kunna komplettera och i vissa fall ersätta artificiell belysning i djurstallar. Målet med studien är att ta reda på hur väl dessa dagsljussystem kan fungera i praktisk drift i ett djurstall med en miljö som resulterar i både dammig och nersmutsad utrustning. Erhållet ljusutbyte i aktuell djuravdelning uppmäts och jämförs med det förväntade som beräknats med hjälp av belysningsprojekteringsverktygen DiaLux (Dial, 2010) och Rayfront (Mischler, 198). Forskningsprojektet finansieras av Energimyndigheten och kommer att utföras i samarbete mellan institutionen för Lantbrukets Byggnadsteknik, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), Alnarp och avdelningen för Energi och Byggnadsdesign (EBD), Lunds Universitet (LU). Hans von Wachenfelt är projektansvarig och övriga deltagare i projektet är: Torsten Hörndahl, SLU i Alnarp samt Niko Gentile, Jiangtao Du och Marie-Claude Dubois från EBD, LU. Projekt börjar och ska vara slutfört

5 Styrmedel och utbildning Framtagande av nytt material för kompetensutveckling i energieffektiv och god belysning Cinna Adanko, Campus Värnamo Elkostnaden för belysning kan minskas med ca % med bra planering och modern belysningsteknik. Med stigande elpriser ökar besparingspotentialen. Investeringskostnaden utgör en liten del av belysningsanläggningens totala livscykelkostnad, återbetalningstiden blir ca 3-10 år. Med omsorgsfull planering och modern teknik kan kvaliteten på belysningen bibehållas eller förbättras. Modern styrteknik ger möjlighet till att styra efter de behov som finns. Den totala sparpotentialen för belysning i Sverige beräknas uppgå till ca 6 TWh. Tillverkning och skrotning av belysningsprodukter har mycket liten miljöpåverkan. Driften (på grund av elanvändningen) står för 90 % av produktens miljöpåverkan. Dagens utbytestakt är dock låg, cirka 3 procent per år. Arbetet med beställning och planering av energieffektiv belysning kräver kunskaper i både dagsljushantering och användandet av energieffektiv belysningsteknologi samt styr- och reglerutrustning. För att öka utbytestakten och samtidigt skapa goda ljusmiljöer krävs utbildningsinsatser som leder till ökad kunskap och förståelse för dagsljusets och den artificiella belysningens betydelse för brukaren och byggnadens energianvändning samt funktion. Det paradigmskifte som nu pågår i snabb takt med introduktionen av LEDteknik innebär att behovet är stort inom branscher som arbetar med belysning att få tillgång till nya rön i form av forskningsresultat och andra erfarenheter. Idag saknas kunskaper som kan användas för att genomföra kompetensutvecklingsinsatser för belysningsbranschens olika målgrupper. Framtagande och sammanställning av material som genererar ny kunskap är en förutsättning för att kunna erbjuda kvalitativ kompetensutveckling till yrkesverksamma aktörer inom bygg- och fastighetsområdet. Målet med projektet är att ge en ökad förståelse för komplexiteten i belysningsfrågorna. Materialet ska bidra till ökad kunskap om belysningens betydelse avseende funktion, belysningskvalitet, energieffektivisering och ekonomi. Det ska även bidra till ökad förståelse mellan olika aktörer i bygg- och fastighetsbranschen samt medverka till att öka förändringstakten så att den nya tekniken används i energieffektiva och hälsobefrämjande belysningsanläggningar. Parallellt med projektet utformas kurser som skall erbjudas till beställare, byggherrar, projektledare, arkitekter, elkonsulter, elinstallatörer mfl. Projektet pågår till den 15 november Projektledare är Cinna Adanko, Campus Värnamo. Vem tusan bestämmer egentligen? Lotta Bångens och Birgitta Govén, Aton teknikkonsult AB I projektet Bättre belysning i Byggandet, BBiB, ska vi undersöka vem eller vilka som fattar de avgörande besluten i belysningsprojekt när teknik och energieffektiviseringsambitioner ska fastställas. Vi ska också studera på vilka grunder besluten fattas (både faktamässiga och känslomässiga) och på detta sätt lära oss mer om hur vi kan påverka besluten. Vi tror att energieffektiva alternativ väljs bort idag av flera olika anledningar. Med ökad förståelse kring beslutsprocessen kan vi komma närmare målet till en snabbare implementering av energieffektiv och bra belysning. Vi kommer också att lista det som upplevs som hinder och problem i processen. Många frågor i beslutsprocessen, både hos den som fattar beslutet och de som vill påverka beslutet, handlar om beteende. Vi tror att ta med beteendeaspekter kan vara en del av lösningen. En annan pusselbit kan vara att bättre lyfta fram övriga positiva fördelar med energieffektiv belysning (förutom själva energieffektiviseringen), så kallade Non Energy Benefits. Vilka är dessa fördelar för just belysning och hur ska de kommuniceras? Resultatet av BBiB blir metoder och verktyg som ska hjälpa till att öka förståelsen mellan de olika aktörerna och underlätta beslutsprocessen.

6 Nya modeller för belysningsplanering baserade på den nyligen reviderade standarden SS EN Ljus och belysning Belysning av arbetsplatser del 1: Arbetsplatser utomhus Magnus Frantzell, Belysningsbranschen Ljus & Rum Planeringsguide för belysning inomhus avser att implementera två viktiga europastandarder i svensk belysningsplanering. Det är dels SS EN , en standard om belysningskvalitet och om vad som skall betraktas som god belysning. Denna standard är mycket väl etablerad inom hela EU. Den andra standarden är SS EN som beskriver energianvändningen för belysning och anger en standardiserad beräkningsmetod, LENI, för beräkning av rummets och fastighetens energianvändning. En förutsättning för en allmänt accepterad energieffektivisering på belysningsområdet är en kombination av belysningskvalitet och energieffektivitet. Besparingspotentialen för belysning i Sverige är 6 TWh vilket motsvarar hela den produktion av el som idag sker från landets vindkraft. Den potentialen kan bara realiseras med en kombination av belysning av god kvalitet och energieffektiv teknik, såsom det beskrivs i Ljus & Rum. Den senaste revideringen av Ljus & Rum skedde mot bakgrund av att SS EN hade fastställts. Det var angeläget att implementera standarden på marknaden så fort som möjligt för att få igång ett energitänkande på belysningsområdet. Anledningen till den nu aktuella revideringen av Ljus & Rum är att SS EN har reviderats under det gångna året. En av anledningarna till revideringen av standarden är den snabba introduktionen av LED belysning på marknaden, kombinerat med kunskap från ny forskning om omfältsljusets betydelse. Om inte LED-tekniken anpassas efter de synergonomiska krav som människan ställer riskerar den nya tekniken att få ett bakslag. Det är bland annat mot bakgrund av detta som kravet på att ta hänsyn till den cylindriska belysningsstyrkan har väckts. Den nu aktuella revideringen av Ljus & Rum är således angelägen och helt nödvändig eftersom den nya SS EN skall implementeras brett i svensk belysningsplanering. Bland andra Arbetsmiljöverket hänvisar i sina allmänna råd om belysning till Ljus & Rum. Nya affärsmodeller och affärsmöjligheter inom belysningsområdet: betydelsen av styrmedelskombinationer och upphandlingens organisation Thomas Lindhqvist och Carl Dalhammar, Lunds universitet Det finns ett stort intresse för hur vi kan stimulera till inköp av smarta belysningslösningar vilka ökar välbefinnandet och produktiviteten samtidigt som energiförbrukningen minskar inom den offentliga sektorn. Samspelet styrmedel och affärsmodeller (d.v.s. hur styrmedel kan underlätta för nya, funktionsorienterde affärsmodeller, i detta fall smarta belysningslösningar) är stort och nya forskningsprogram har initierats av bl.a. OECD och Nordiska ministerrådet. Belysningsfrågor har dock inte fått så mycket uppmärksamhet. En kärnfråga rör hur upphandling organiseras i den offentliga sektorn. Är upphandlingsansvaret lämpligt utformat för att befrämja att livscykelkostnader och optimal ljuskvalitet beaktas vid inköp? Bl.a. är det viktigt att den som upphandlar har rätt kompetens, samt har incitament att se på driftskostnaderna. En annan fråga rör hur incitament för upphandlande enhet att beakta smarta lösningar kan ökas, t.ex. genom byggnormer och andra krav. Dessa frågor kommer att undersökas genom litteraturstudier och fallstudier. Vidare kommer även styrmedel på utbudssidan att studeras, d.v.s. styrmedel som kan leda till att företag tar fram nya belysningslösningar. Bl.a. studeras om Sverige har något att lära från andra länder, t.ex. avseende byggstandarder och krav på automationslösningar.

7 Högkvalitativ energieffektiv belysning för konsumentmarknaden Reine Karlsson, Lunds universitet Belysning utomhus Efter LED-intervention: Boendes slutliga val av utomhusbelysning Maria Johansson, Lunds universitet Information är en vanlig strategi för att förmå människor att förändra beteenden, inte minst för att minska energianvändningen. Det är viktigt att skapa medvetenhet bland allmänheten om samband mellan energianvändning och beteende. Faktakunskap är dock sällan avgörande för att förändra människors beteendemönster. Detta blev tydligt i en tidigare genomförd interventionsstudie där konventionell utomhusbelysning ersattes med retrofit av LED i områden med flerfamiljshus. Trots att de boende informerades om att energianvändningen i området reducerats och att ljuskvalitet, visuell tillgänglighet och trygghet upplevdes som likvärdig med den tidigare belysningen valde ett av bostadsområdena att återgå till Offentlig utomhusbelysning i Hyllie: Energianvändning och upplevelse Maria Johansson, Lunds universitet Under dygnets mörka timmar begränsar många människor sin utevistelse vilket bidrar till fysisk inaktivitet med negativa konsekvenser för hälsa och psykiskt välmående. Artificiell utomhusbelysning kan bidra till ökad tillgänglighet och upplevd trygghet i offentliga miljöer, men att oreflekterat tillföra mer artificiell belysning kan leda både till ökad energianvändning och ljusföroreningar, som stör människor och djur, utan att de primära syftena uppnås. Det saknas idag kunskap om människors upplevelse av olika energieffektiva belysningsapplikationer längs gång- och cykelstråk i stadsmiljöer. Befintlig kunskap är i begränsad omfattning baserad på fältstudier och de studier som har genomförts fokuserar på homogent upplysta utomhusmiljöer. Dessa tidigare studier har också bortsett från gimyndigheter och liknande aktörer från 12 europeiska länder. I de svenska aktiviteterna medverkar Lunds universitet, SP, IKEA of Sweden, Aura Light och Lunds kommun. Projektet ingår i ett program inom Intelligent Energy Europé och den svenska delen medfinansieras av Energimyndigheten. Dialogen om hur man bör göra för att relationen mellan ljusupplevelse och tillgänglighet och trygghet sannolikt också interagerar med den totala miljöupplevelsen och den sociala situationen på platsen. Projektet syftar till att identifiera energieffektiva belysningsapplikationer som samtidigt har en god subjektiv ljusupplevelse, samt bidrar till upplevd visuell tillgänglighet och trygghet längs gåendestråk i Hyllieområdet i Malmö. Projektet utgår från miljöpsykologisk teori om samspelet mellan människa och miljö. Projektet omfattar en litteraturgenomgång med teoriutveckling, en laboratoriestudie av olika belysningsdesigner under kontrollerade förhållande samt en fältstudie av de bästa applikationerna i en reell kontext inom Hyllieområdet. Arbetet genomförs i nära samarbete med Malmö Stad och är länkat till Lunds att verkligen få saker att hända har aktualiserat att det är viktigt att kommunicera på ett sådant sätt att man väcker intresse. IKEA har ledande kompetens inom detta område och de har betonat att det är viktigt att skapa en trigger-effekt för ett positivt intresse. Målet med det Europeiska projektet PremiumLight är att motivera 10 miljoner kunder och hushåll att köpa högkvalitativ energieffektiv belysning så att Europa därigenom sparar 1,3 TWh/år. För att åstadkomma detta arbetar projektet med att ta fram och sprida information om LED-lampor och även CFL. I projektet deltar enerden ursprungliga mer energikrävande belysningen. Det aktuella projektet syftar till en fördjupad förståelse för de boendes beslut. En uppföljande enkätundersökning skall ge kunskap om upplevelsefaktorer och motivationella strukturer som medverkar till en varaktig beteendeförändring och beredskap att acceptera förändringar inom energieffektiviseringsområdet. Universitets samarbetsforum Urban Arena. Resultaten har betydelse för utvecklingen av socialt hållbara och energieffektiva belysningsapplikationer för urbana miljöer nationellt och internationellt.

8 Kostnadseffektiva belysningslösningar för byggnadsrenoveringar Marie-Claude Dubois, Lunds universitet Staden och byggnaden Detta projekt stödjer svenskt deltagande i en nya IEA Task 50 preliminärt kallad Advanced Lighting Solutions for Retrofitting Buildings. Deltagandet kommer att koncentreras på Subtask A (marknads- och policyfrågor) och på ledning av Subtask D (fallstudier). Projektets huvudmål är att öka förändringstakten inom belysningsområdet och ge förslag till energieffektiva lösningar huvudsakligen inom lokalsektorn. Projektet kommer också att bidra till att förstärka internationella kontakter och erfarenhetsutbyten. Räknat över hela landet är den totala uppskattade energibesparingspotentialen ca 2,55 3,9 TWh för lokaler, baserat på en total golvyta på Mm², en faktisk medelenergianvändning på kwh/m², år, och en maximal besparingspotential på 80 %. Projektet kommer att ta fram underlag för att bidra till en stark stimulans för svenska aktörer inom fastighets-, bygg- och belysningsbranschen att snabbare genomföra hållbara belysningslösningar. Genom att visualisera de barriärer och hinder som finns i byggprocessen och sammanställa dem ges underlag till beslutsfattare, som sedan kan vidta förändringar för ett accelererat genomförande av energieffektiv belysning i befintliga byggnader. Genom att samla in och dokumentera, under samma webbadress, en omfattande och väl strukturerad databas av representativa goda exempel (fallstudier) för olika typer av byggnader kommer detta projekt ge konkreta modeller och bra hållbara lösningar. Detta kommer att hjälpa professionella fastighetsägare och förvaltare, experter inom belysningsbranschen och studenter i utbildning. Det kommer också att uppmuntra berörda aktörer att agera och investera i en snabbare takt eftersom databasen kommer att redovisa livscykelkostnader (LCC), och förbättringar av kvalitativa aspekter kommer tydligt betonas. Projektet innebär en omfattande satsning på energieffektivisering inom belysningsområdet. Avsikten är att satsningen ska bli uppmärksammad både i Sverige och internationellt, såväl i populära som i vetenskapliga media och i näringslivssammanhang. Metod och teknikutveckling, modell för ökad energieffektivisering inom belysning på människans och rummets villkor. Delprojekt 1: Modell för optimerad energieffektivitet i belysningsanläggningar för cellkontor och kontorslandskap Monica Säter, Chalmers tekniska högskola AB Energimyndigheten finansierar ett post.doc projekt inom utformning av energieffektiv belysning på Chalmers. Forskning berör hur framtidens energieffektiva belysningsanläggning bör utformas för att utöver att vara energisnål även infria högt ställda mål vad gäller en väl fungerande interaktion människa, ljus, färg och rum på årsbasis. Satsningen sker inom profilen rum och process på arkitektur. Projektet vilar teoretiskt på forskningsfronten inom fotobiologisk forskning. Den fotobiologiska kunskapen är tolkad och översatt till praktisk applikation. Projektet avser att lyfta fram vetenskapligt verifierade teoretiska grundprinciper för väl fungerande belysning och koppla mot praktisk applikation som har förutsättningar att fungera väl i framtidens boende. I projektet samlas data på årsbasis om utformning av och omfattning på, kompletterande artificiell belysning. Datainsamlingen möjliggör jämförelse med andra planeringsalternativ. Projektet Metod och teknikutveckling: Modell för ökad energieffektivisering inom belysning på människans och rummets villkor, består av planerade 4 delprojekt varav de två första åren omfattar ett post doc. projekt. Delprojekt 1: Modell för optimerad energieffektivitet i belysningsanläggningar för cellkontor och kontorslandskap är rubrik på inriktningen för första årets arbete. Projektet startar första januari 2013 och avslutas sista december Tipsa gärna om aktiviteter till vårt kalendarium via mail mpe@mpe.lth.se Ceebel, centrum för energieffektiv belysning, är ett samverkansprojekt mellan Lunds Universitet och Tekniska Högskolan i Jönköping inom ramen för Energimyndighetens Program för energieffektivisering inom belysningsområdet. Syftet är att koordinera, bevaka och presentera forskning om och utveckling av energieffektiv belysning till såväl bransch som vetenskapssamhälle.

Ceebels verksamhet idag och i framtiden

Ceebels verksamhet idag och i framtiden Ceebels verksamhet idag och i framtiden SVERIGES ENERGITING 2010 SESSION 19 Cinna Adanko Tekniska Högskolan i Jönköping Nationellt program Energimyndighetens Program för energieffektivisering inom belysningsområdet

Läs mer

Byggnadsteknik och Belysningsvetenskap

Byggnadsteknik och Belysningsvetenskap Byggnadsteknik och Belysningsvetenskap Utbildning Högskoleingenjörer i byggteknik Byggnadsutformning med arkitektur Väg och vatten - husbyggnadsteknik Tekniska högskolans utbildningskoncept Hållbart byggande

Läs mer

Centrum för energieffektiv belysning. Thorbjörn Laike, föreståndare LTH, LU Roy Holmberg, bitr. föreståndare, JTH

Centrum för energieffektiv belysning. Thorbjörn Laike, föreståndare LTH, LU Roy Holmberg, bitr. föreståndare, JTH Centrum för energieffektiv belysning Thorbjörn Laike, föreståndare LTH, LU Roy Holmberg, bitr. föreståndare, JTH Finansiärer Energimyndigheten Trafikverket Bertil och Britt Svenssons stiftelse Syfte att

Läs mer

Forskningsprogram. Energieffektivisering inom belysningsområdet EELys. Belysningsdag med Energimyndigheten Anders Hallberg

Forskningsprogram. Energieffektivisering inom belysningsområdet EELys. Belysningsdag med Energimyndigheten Anders Hallberg Forskningsprogram Energieffektivisering inom belysningsområdet EELys Belysningsdag med Energimyndigheten Anders Hallberg Energiforskningens utmaningar Vi är mitt i ett tekniksprång Belysning ca 15 % av

Läs mer

Utredning kring utbildningsinsatser. för ökad kompetens i utformning av energieffektiv belysning för inne och utemiljö

Utredning kring utbildningsinsatser. för ökad kompetens i utformning av energieffektiv belysning för inne och utemiljö Utredning kring utbildningsinsatser för ökad kompetens i utformning av energieffektiv belysning för inne och utemiljö Monica Säter Doktorand Chalmers/Arkitektur Avdelningen för Belysningsvetenskap Det

Läs mer

INVENTERING AV KUNSKAPSLÄGET AVSEENDE UTVÄRDERING AV OLIKA TYPER AV LJUSKÄLLOR. Thorbjörn Laike, Lunds Universitet Marianne Küller, Lunds Universitet

INVENTERING AV KUNSKAPSLÄGET AVSEENDE UTVÄRDERING AV OLIKA TYPER AV LJUSKÄLLOR. Thorbjörn Laike, Lunds Universitet Marianne Küller, Lunds Universitet INVENTERING AV KUNSKAPSLÄGET AVSEENDE UTVÄRDERING AV OLIKA TYPER AV LJUSKÄLLOR Thorbjörn Laike, Lunds Universitet Marianne Küller, Lunds Universitet Syfte Utreda förutsättningarna för att bygga upp en

Läs mer

Erfarenheter från ett vägbelysningsprojekt i norra Sverige 2013

Erfarenheter från ett vägbelysningsprojekt i norra Sverige 2013 Gott exempel på miljövinst för utomhusbelysning Här beskriver vi ett exempel på hur miljönyttan vid utbyte av belysningssystem tydligt framkommer och kan jämföras genom användning av livscykelkostnadsanalys

Läs mer

Soluppgång och solnedgång. Inomhus.

Soluppgång och solnedgång. Inomhus. 06.00 Soluppgång och solnedgång. Inomhus. Idag tillbringar de flesta människor 90% av tiden inomhus och får inte det dagsljus kroppen behöver. Dagsljuset styr vår naturliga dygnsrytm och är viktigt för

Läs mer

Program Energieffektivisering för Belysning. Innovation, forskning, utveckling, demonstration och marknadsintroduktion (IFUDeMI)

Program Energieffektivisering för Belysning. Innovation, forskning, utveckling, demonstration och marknadsintroduktion (IFUDeMI) Program Energieffektivisering för Belysning Innovation, forskning, utveckling, demonstration och marknadsintroduktion (IFUDeMI) BAKGRUND Belysning svarar för omkring 10 procent av den totala energianvändningen

Läs mer

Energieffektiva kök Storkök och professionella kök

Energieffektiva kök Storkök och professionella kök Energieffektiva kök Storkök och professionella kök Samarbete mellan Belok och BeLivs Pia Tiljander, RISE Innehåll BeLivs Energieffektiva kök, Möjligheter Energieffektiva kök, Potential Belok Fördjupningsområde

Läs mer

EKONOMI OCH UNDERHÅLL

EKONOMI OCH UNDERHÅLL EKONOMI OCH UNDERHÅLL Att räkna ut hur mycket en belysningsanläggning kostar att anlägga, driva och underhålla är ett ganska omfattande arbete, men det är inte särskilt komplicerat. Det som däremot kan

Läs mer

Checklista för att beskriva krav på BELYSNING för en fastighet. Checklista

Checklista för att beskriva krav på BELYSNING för en fastighet. Checklista Checklista för att beskriva krav på BELYSNING för en fastighet Checklista Denna checklista är för dig som står inför att beskriva och ställa krav på belysning i ett ett tidigt skede för en fastighet. Checklistan

Läs mer

Utomhus LED-belysning i flerbostadsområden. effekter för energianvändning och ljusupplevelse samt upplevd trygghet och tillgänglighet

Utomhus LED-belysning i flerbostadsområden. effekter för energianvändning och ljusupplevelse samt upplevd trygghet och tillgänglighet Utomhus LED-belysning i flerbostadsområden effekter för energianvändning och ljusupplevelse samt upplevd trygghet och tillgänglighet oto: Malin Rosén Projektgrupp Maria Johansson docent i miljöpsykologi,

Läs mer

Belysningsutmaningen, en nationell kraftsamling för effektivare belysning Carl-Martin Johborg

Belysningsutmaningen, en nationell kraftsamling för effektivare belysning Carl-Martin Johborg Belysningsutmaningen, en nationell kraftsamling för effektivare belysning Carl-Martin Johborg 2017-02-07 Belysningsutmaningen, Ekodesign och Energimärkning Carl-Martin Johborg 2017-02-07 Hur arbetar energimyndigheten?

Läs mer

Lönsam energieffektivisering 2015

Lönsam energieffektivisering 2015 Lönsam energieffektivisering 2015 Galären tolkar hållbarhet Våra fastigheter skall utmana staden invändigt och utvändigt, arkitektoniskt, tekniskt och socialt. Men vi måste göra det långsiktigt hållbart.

Läs mer

Urban ljussättning och belysning

Urban ljussättning och belysning Boka innan 20 februari och få 500 kr rabatt! Urban ljussättning och belysning Ekologisk, ekonomisk och estetiskt tilltalande ljussättning Belysning för framtidens städer Talare Att skriva upphandlingar

Läs mer

Upphandling av hållbar inomhusbelysning Ställ krav och handla upp. Hultsfred Ylva Svedenmark

Upphandling av hållbar inomhusbelysning Ställ krav och handla upp. Hultsfred Ylva Svedenmark Upphandling av hållbar inomhusbelysning Ställ krav och handla upp Hultsfred 2016-10-18 Ylva Svedenmark Agenda Kort om UHM Upphandling av hållbara belysningslösningar - verktyg Beräkning av livscykelkostnader

Läs mer

Belysning i fastigheter Anna Kjellman, Energikontoret Skåne. Vintern 2010

Belysning i fastigheter Anna Kjellman, Energikontoret Skåne. Vintern 2010 Belysning i fastigheter Anna Kjellman, Energikontoret Skåne Vintern 2010 Anledningar att fundera över sin belysning Stor del av elanvändningen Ofta en stor sparpotential Goda möjligheter att förbättra

Läs mer

Forskning och innovation för energieffektivt byggande och boende

Forskning och innovation för energieffektivt byggande och boende Forskning och innovation för energieffektivt byggande och boende Kunskap, teknik, produkter och tjänster som bidrar till ett hållbart energisystem och effektiv energianvändning i bygg- och bebyggelsesektorn

Läs mer

SS-EN 12464-1 och LJUS & RUM

SS-EN 12464-1 och LJUS & RUM Nya riktlinjer för belysning LJUS & RUM SS-EN 12464-1 och LJUS & RUM Emil Welin Börje Beronius Innehåll Europeisk och svensk belysningsstandard SS-EN 12464-1 LJUS & RUM - Planeringsguiden Hjälpmedel för

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Ljusdesign, 120 högskolepoäng

UTBILDNINGSPLAN Ljusdesign, 120 högskolepoäng UTBILDNINGSPLAN Ljusdesign, 120 högskolepoäng Programstart: Hösten 2015 Tekniska Högskolan, Box 1026, 551 11 Jönköping BESÖK Gjuterigatan 5, Högskoleområdet TEL (vx) 036-10 10 00 FAX 036-10 05 98 E-POST

Läs mer

för energieffektivisering i i kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Energimyndighetens forskningsprogram

för energieffektivisering i i kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Energimyndighetens forskningsprogram Spara och bevara Energimyndighetens forskningsprogram för energieffektivisering i kulturhistoriskt värdefulla byggnader Energimyndighetens forskningsprogram för energieffektivisering i kulturhistoriskt

Läs mer

Beskrivning av utlysning. Energieffektiv renovering i lokalfastigheter med Beloks Totalmetodik

Beskrivning av utlysning. Energieffektiv renovering i lokalfastigheter med Beloks Totalmetodik Beskrivning av utlysning Energieffektiv renovering i lokalfastigheter med Beloks Totalmetodik 2 (7) Innehåll 1 Bakgrund... 2 1.1 Syfte och mål... 2 1.2 Tidplan... 2 1.3 Budget och kostnadsplan... 3 2 Genomförande...

Läs mer

Med användarna i fokus

Med användarna i fokus Framtida utveckling Framtiden för LED-tekniken är givetvis nära sammankopplad med städernas tillväxt, förändring och utveckling. Men förändrade levnadssätt och förväntningar hos städernas invånare, kommer

Läs mer

Nu och Framtidens LEDande ljuskälla

Nu och Framtidens LEDande ljuskälla Nu och Framtidens LEDande ljuskälla Elkraftsgatan 11 195 60 Arlandastad URL: www.vensti.se Vår vision Är att bygga framtidens belysning. Att tänka nytt och utveckla produkter är en av våra ledstjärnor.

Läs mer

1. Utnyttja dagsljus. 2. Holistisk Ljusdesign ett nytt ljusparadigm som sparar energi. 3. Ljusteknik BAT 4. Styrning

1. Utnyttja dagsljus. 2. Holistisk Ljusdesign ett nytt ljusparadigm som sparar energi. 3. Ljusteknik BAT 4. Styrning Holistisk energieffektiv LJUSDESIGN Den renaste kilowattimmen behöver aldrig produceras! Holistisk energieffektiv LJUSDESIGN Den renaste kilowattimmen behöver aldrig produceras! 1. Utnyttja dagsljus 2.

Läs mer

REVIDERING 2009 utgåva 2

REVIDERING 2009 utgåva 2 REVIDERING 2009 utgåva 2 ETT UPPDRAG INOM BELYSNINGSBRASCHEN DELVIS FINANSIERAT AV STEM REVIDERING 2009 utgåva 2 Utgåva 2-2009 Arbetsgrupp (nuläge) Per Andersson Ecolux Ronnie Eriksson Zumtobel Tommy Govén

Läs mer

Från energikartläggning till åtgärdsplan

Från energikartläggning till åtgärdsplan 1 Från energikartläggning till åtgärdsplan Energimyndighetens publikationer kan beställas eller laddas ner via www.energimyndigheten.se, eller beställas via e-post till energimyndigheten@arkitektkopia.se.

Läs mer

INNOVATIONSKLUSTER ENERGIEFFEKTIVA SMÅHUS

INNOVATIONSKLUSTER ENERGIEFFEKTIVA SMÅHUS INNOVATIONSKLUSTER ENERGIEFFEKTIVA SMÅHUS Vi som pratar idag Katarina Westerbjörk, WSP Agneta Persson, Anthesis Sara Borgström, WSP, koordinator BeSmå Dagens program 1. Vad är BeSmå? 2. Potential för energieffektivisering

Läs mer

Ett energieffektivt samhälle

Ett energieffektivt samhälle Ett energieffektivt samhälle Utgångspunkt Sveriges byggnaders specifika energianvändning ska halveras till år 2050 jämfört med 1995 Tidigare mål revideras nu Skälen Minskad klimatbelastning Minskat omvärldsberoende

Läs mer

Grönbok om framtidens belysning

Grönbok om framtidens belysning Näringsutskottets utlåtande 2011/12:NU16 Grönbok om framtidens belysning Sammanfattning Utskottet behandlar i detta utlåtande Europeiska kommissionens grönbok om framtidens belysning (KOM(2011) 889). Syftet

Läs mer

FÖRST MOT ENERGIEFFEKTIVT SAMHÄLLE DETTA INNEBÄR ENERGITJÄNSTEDIREKTIVET FÖR STAT, KOMMUNER OCH LANDSTING. Annie Stålberg. Miljöanpassad upphandling

FÖRST MOT ENERGIEFFEKTIVT SAMHÄLLE DETTA INNEBÄR ENERGITJÄNSTEDIREKTIVET FÖR STAT, KOMMUNER OCH LANDSTING. Annie Stålberg. Miljöanpassad upphandling FÖRST MOT ENERGIEFFEKTIVT SAMHÄLLE DETTA INNEBÄR ENERGITJÄNSTEDIREKTIVET FÖR STAT, KOMMUNER OCH LANDSTING. Annie Stålberg AGENDA Energitjänstedirektivet Hur hjälper Miljöstyrningsrådet till Livscykelkostnad

Läs mer

Elrättrapporten en undersökning om energieffektivisering och smart elteknik

Elrättrapporten en undersökning om energieffektivisering och smart elteknik Elrättrapporten 2016 - en undersökning om energieffektivisering och smart elteknik SJU AV TIO FASTIGHETSÄGARE HAR LÅNGT KVAR TILL SVERIGES ENERGIMÅL Det är fyra år kvar till 2020. Då ska Sverige ha minskat

Läs mer

Möjligheter för framtiden. Reine Karlsson

Möjligheter för framtiden. Reine Karlsson Möjligheter för framtiden Reine Karlsson Förslag till riktlinjer Öppna upp för värdeskapande nytänkande. Minimera alla former av slöseri, med ljus, elenergi och alla andra resurser. Skapa samling kring

Läs mer

Energimyndighetens arbete med näranollenergibyggande

Energimyndighetens arbete med näranollenergibyggande Diarienr 2013-005779 Programbeskrivning för programmet Energimyndighetens arbete med näranollenergibyggande 2014-06-18 2017-06-30 Beslutsdatum 2014-06-16 2 (22) Innehåll T 1 Sammanfattning 4 2 Bakgrund

Läs mer

ljuskomfort för park och stad Fagerhults stolparmaturer med LED

ljuskomfort för park och stad Fagerhults stolparmaturer med LED ljuskomfort för park och stad Fagerhults stolparmaturer med LED Rondo G2 Rondo G2 har utvecklats enbart för LED med fokus på energieffektivitet, ljuskomfort och lång livslängd. Reflektorn är mycket effektiv

Läs mer

Energieffektiva kök - storkök och professionella kök BELIVS INNOVATIONSKLUSTER

Energieffektiva kök - storkök och professionella kök BELIVS INNOVATIONSKLUSTER Energieffektiva kök - storkök och professionella kök BELIVS INNOVATIONSKLUSTER För ökad energieffektivisering i livsmedelslokaler 2016-10-13, Stockholm Ulla Lindberg, Koordinator VÄLKOMNA Bakgrund och

Läs mer

Belysning i offentliga miljöer. Råd till beställare, upphandlare och projektansvariga

Belysning i offentliga miljöer. Råd till beställare, upphandlare och projektansvariga Belysning i offentliga miljöer Råd till beställare, upphandlare och projektansvariga 1 Publikationer utgivna av Energimyndigheten kan beställas eller laddas ner via www.energimyndigheten.se E-post: energimyndigheten@cm.se

Läs mer

Energieffektiv belysning Vad kan man göra för att värna miljö och spara pengar?

Energieffektiv belysning Vad kan man göra för att värna miljö och spara pengar? Energieffektiv belysning Vad kan man göra för att värna miljö och spara pengar? Hur länge har man råd att elda för kråkorna? En modern belysningsanläggning drar bara en femtedel så mycket el som en 10-15

Läs mer

Syfte. Fakta om utlysningen. Utlysningens inriktning

Syfte. Fakta om utlysningen. Utlysningens inriktning utlysning 2008 Bakgrund I internationella jämförelser intar den svenska vården ofta en ledande position; den har tillgång till unika register och system, är förhållandevis väl utbyggd, jämlik och skapar

Läs mer

10.00 Ljus och hälsa. Utbildning i bra och energieffektiv belysning Jämtlands och Västernorrlands län 2012-05-10.

10.00 Ljus och hälsa. Utbildning i bra och energieffektiv belysning Jämtlands och Västernorrlands län 2012-05-10. Utbildning i bra och energieffektiv belysning Jämtlands och Västernorrlands län 2012-05-10 Energimyndigheten Agenda 10.00 Ljus och hälsa - Ljusets direkta och indirekta påverkan på oss människor - Synergonomi,

Läs mer

Planera verkligheten i Virtual Reality

Planera verkligheten i Virtual Reality Planera verkligheten i Virtual Reality Mattias Roupé, Chalmers Kortrapport om forskning 2013: nr 3 1 CMB stödjer managementforskning Inom CMB Centrum för Management i Byggsektorn arbetar akademi och företag

Läs mer

Manual för kravställande av belysning i byggprojekt

Manual för kravställande av belysning i byggprojekt Manual för kravställande av belysning i byggprojekt www.belysningsplatsen.se Innehållsförteckning 1. Inledning 3 2. Syfte 3 3. Genomförande 4 4. Problemställningar och fallgropar 4 4.1 Standarder och krav

Läs mer

Vår vision är ett hållbart energisystem. Energimyndigheten arbetar med förnybar energi, klimatinsatser, bättre teknik och smartare energianvändning.

Vår vision är ett hållbart energisystem. Energimyndigheten arbetar med förnybar energi, klimatinsatser, bättre teknik och smartare energianvändning. Vår vision är ett hållbart energisystem Energimyndigheten arbetar med förnybar energi, klimatinsatser, bättre teknik och smartare energianvändning. Vi ska ställa om till ett hållbart energisystem och några

Läs mer

CMB:s FORSKNINGSSATSNING

CMB:s FORSKNINGSSATSNING CMB:s FORSKNINGSSATSNING TILL PER ERIK JOSEPHSONS MINNE 5 miljoner per år i 5 år till forskning och innovation NU BYGGER VI VIDARE Sedan 2011 har CMB genomfört en framgångsrik uppväxling av verksamheten

Läs mer

Position paper FN:s globala hållbarhetsmål

Position paper FN:s globala hållbarhetsmål Position paper FN:s globala hållbarhetsmål Stockholm juni 2017 Swedisols vision, prioriteringar och åtgärdsprogram för de hållbara utvecklingsmålen, agenda 2030. Swedisol driver frågor av branschgemensam

Läs mer

Energieffektivisering av offentliga byggnader

Energieffektivisering av offentliga byggnader Energieffektivisering av offentliga byggnader Inbjudan till konferens i Stockholm den 8-9 december 2009 TALARE FRÅN Mila Hamberg Handläggare Uthållig kommun Akademiska Hus Stockholm AB Peter Westhammar

Läs mer

! MÄNNISKAN OCH LJUSET sida!1

! MÄNNISKAN OCH LJUSET sida!1 ! MÄNNISKAN OCH LJUSET sida 1! ! Ljuset är den mest kraftfulla mekanismen för att reglera människans dygnsrytm. Ljuset har förmågan att ge energi, att verka avslappnande, att pigga upp samt öka den kognitiva

Läs mer

Teknikupphandling av evaporativ kylare för vattenburen komfortkyla Anbudsunderlag

Teknikupphandling av evaporativ kylare för vattenburen komfortkyla Anbudsunderlag Teknikupphandling av evaporativ kylare för vattenburen komfortkyla Anbudsunderlag Bengt Bergsten CIT Energy Management 2013-02-07 Innehållsförteckning 1 Bakgrund 2 2 Målsättning 3 3 Förutsättningar 3 4

Läs mer

Organisering för energieffektivitet i sjöfarten

Organisering för energieffektivitet i sjöfarten Organisering för energieffektivitet i sjöfarten Hannes Johnson, M.Sc. Sustainable Ship Propulsion, Chalmers hannes.johnson@chalmers.se Varför organisering? Energieffektivitet ur ett redarperspektiv Hur

Läs mer

Belysningskrav och kompetens i byggpr ocessen

Belysningskrav och kompetens i byggpr ocessen Belysningskrav och kompetens i byggpr ocessen Projektet genomförs vid avd Byggnadsteknik och belysning Tekniska Högskolan i Jönköping med projektledare Roy Holmberg, professor i installationsteknik Preliminär

Läs mer

Forskning och innovation för energieffektivt byggande och boende

Forskning och innovation för energieffektivt byggande och boende Forskning och innovation för energieffektivt byggande och boende Agenda Om E2B2 Vad? När? Hur? Ett samverkansprogram mellan Energimyndigheten och IQ Samhällsbyggnad Samverkansprogrammet E2B2 Ny kunskap

Läs mer

ONLINEMÄTNINGAR I BUTIKER

ONLINEMÄTNINGAR I BUTIKER ONLINEMÄTNINGAR I BUTIKER Författare: Anna-Lena Lane Projektnummer: BF01 År: 2012 Onlinemätningar i butiker Rapport förstudie Anna-Lena Lane SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Projektnummer: BF01

Läs mer

Energismarta affärer. 7 november 2013 Karlskrona. Peter Karlsson

Energismarta affärer. 7 november 2013 Karlskrona. Peter Karlsson Energismarta affärer 7 november 2013 Karlskrona Peter Karlsson Hinder för energieffektivisering Ogynnsamma avtal mellan fastighetsägare och hyresgäst Ventilation belysning m.m. ingår i hyran Samfällighet

Läs mer

Richard Gustafsson, ABB AB Svensk Försäljning Motorer och Drivsystem, 2009-11-26 Svenskt Vatten energieffektivisering Energianalyser vid VA-verk

Richard Gustafsson, ABB AB Svensk Försäljning Motorer och Drivsystem, 2009-11-26 Svenskt Vatten energieffektivisering Energianalyser vid VA-verk Richard Gustafsson, ABB AB Svensk Försäljning Motorer och Drivsystem, 2009-11-26 Svenskt Vatten energieffektivisering Energianalyser vid VA-verk November 30, 2009 Slide 1 Motorer En ansenlig del av elanvändningen

Läs mer

2013-05-03. Storgatan 19 Box 5501 114 85 Stockholm telefon 08-783 84 21 info@byggmaterialindustrierna.se

2013-05-03. Storgatan 19 Box 5501 114 85 Stockholm telefon 08-783 84 21 info@byggmaterialindustrierna.se Remissvar avseende Energimyndighetens rapport Implementering av artikel 7 i energieffektiviseringsdirektivet, Energimyndighetens beräkningar och förslag med kompletteringar och Finansdepartementets promemoria

Läs mer

The Future of Energy Efficient Lighting Programkonferens november 2011

The Future of Energy Efficient Lighting Programkonferens november 2011 The Future of Energy Efficient Lighting Programkonferens 28-30 november 2011 Energieffektiv och hållbar belysning inom Uthållig kommun. Delrapport av licentiat avhandling: Var i byggprocessen försvinner

Läs mer

LCC-analyser som beslutsunderlag i praktiken - en fallstudie av ett flerbostadshus.

LCC-analyser som beslutsunderlag i praktiken - en fallstudie av ett flerbostadshus. LCC-analyser som beslutsunderlag i praktiken - en fallstudie av ett flerbostadshus. Författare: Daniel Ryman, Lunds Tekniska Högskola. Fokus på livscykelkostnader Debatten i media om långsiktigt hållbart

Läs mer

LED-revolutionen Världens chans för Sverige

LED-revolutionen Världens chans för Sverige LED-revolutionen Världens chans för Sverige Belysningsdag på KTH 14 juni 2018 Nils Borg, Borg & Co AB LED-revolutionen. Världens chans för Sverige 2018-06-14 2 The big themes of digital disruption and

Läs mer

Hållbarhetsmål 2013-2015

Hållbarhetsmål 2013-2015 Dnr: LNU 2012/393 Regeldokument Hållbarhetsmål 2013-2015 Beslutat av Rektor Gäller från 2013-01-01 Beslutat av: Rektor Beslutsdatum: 121119 Dnr: LNU 2012/393 Hållbarhetsmål 2013-2015 Globala värden, såsom

Läs mer

Energieffektiv belysning stora mervärden för användare och miljö. Gunnar Eliasson Henrik Clausen Thomas Hermansson

Energieffektiv belysning stora mervärden för användare och miljö. Gunnar Eliasson Henrik Clausen Thomas Hermansson Energieffektiv belysning stora mervärden för användare och miljö Gunnar Eliasson Henrik Clausen Thomas Hermansson Fagerhult Hållbarhetsarbete ur Fagerhults perspektiv Belysning gör skillnad. Vi är specialiserade

Läs mer

Ett nytt, hållbart sätt att se på belysning

Ett nytt, hållbart sätt att se på belysning itza Trotsar tiden Ett nytt, hållbart sätt att se på belysning Itza sätter tiden ur spel. Utvecklad för LED, utrustad med den senaste bländskyddsteknologin och med en optimerad konstruktion har Itza en

Läs mer

Hållbar uppvärmning med värmepumpar

Hållbar uppvärmning med värmepumpar Hållbar uppvärmning med värmepumpar EFFSYS+ FoU - program för Resurseffektiva Kyl- och Värmepumpssystem Den 26 oktober 2010 Emina Pasic, Energimyndigheten Mål för energipolitiken EU och den svenska riksdagen

Läs mer

Smarta elnät För vem?

Smarta elnät För vem? Smarta elnät För vem? Seminarium Energiforsk 1 okt 2018 Cecilia Katzeff, KTH, projektledare Hanna Hasselqvist, KTH Elin Önnevall, RISE Therse Balksjö, RISE Sofie Nyström, RISE Varför viktig fråga? Flera

Läs mer

Halverad energianvändning i befintliga byggnader - Är det möjligt? 18 maj 2015

Halverad energianvändning i befintliga byggnader - Är det möjligt? 18 maj 2015 Halverad energianvändning i befintliga byggnader - Är det möjligt? 18 maj 2015 Per-Erik Nilsson CIT Energy Management pe.nilsson@cit.chalmers.se http://www.energy-management.se/ Omfattar Lite om BELOK

Läs mer

Framtidens projektering

Framtidens projektering Framtidens projektering metoder för mer produktionsanpassad projektering Petra Bosch-Sijtsema, Chalmers Kortrapport om forskning 2013: nr 2 1 CMB stödjer managementforskning Inom CMB Centrum för Management

Läs mer

INBJUDAN TILL DELTAG ANDE I PROJEKTET KOMTOP KOMMUNALA TOTALPROJEKT I PRAKTIKEN

INBJUDAN TILL DELTAG ANDE I PROJEKTET KOMTOP KOMMUNALA TOTALPROJEKT I PRAKTIKEN INBJUDAN TILL DELTAG ANDE I PROJEKTET KOMTOP KOMMUNALA TOTALPROJEKT I PRAKTIKEN Var med och utveckla er kommuns strategiska arbete med ekonomiskt lönsam energieffektivisering i det kommunala byggnadsbeståndet

Läs mer

OPTIMA. Pilotstudier kring optimering av energibesparing, rumsupplevelse och funktionalitet vid belysningsplanering.

OPTIMA. Pilotstudier kring optimering av energibesparing, rumsupplevelse och funktionalitet vid belysningsplanering. OPTIMA Pilotstudier kring optimering av energibesparing, rumsupplevelse och funktionalitet vid belysningsplanering. Projektnr 32266-1 Projektledare: Karin Fridell Anter, Konstfack I samarbete med Philips,

Läs mer

En ljusare framtid. Spara energi och miljö med modern belysning. Information från

En ljusare framtid. Spara energi och miljö med modern belysning. Information från En ljusare framtid Spara energi och miljö med modern belysning Information från Bättre belysning kan minska koldioxidutsläppen med 1,8 miljoner ton Om alla företag skulle byta till moderna armaturer, ljuskällor

Läs mer

Checklista Energieffektivisera gatubelysning

Checklista Energieffektivisera gatubelysning Checklista Energieffektivisera gatubelysning Denna broschyr och checklistor kan användas som ett stöd för att komma i gång med arbetet att energieffektivisera och renovera befintlig utomhusbelysning. Checklistan

Läs mer

Belysningsplanering. SS-EN 12 464-1 Arbetsplatser inomhus Belysningsguide Ljus och Rum

Belysningsplanering. SS-EN 12 464-1 Arbetsplatser inomhus Belysningsguide Ljus och Rum Belysningsplanering SS-EN 12 464-1 Arbetsplatser inomhus Belysningsguide Ljus och Rum Planeringsstruktur Analysera Planera Granska Dokumentera Utvärdera Analysera Rummets användning Kapslingsklass Val

Läs mer

Smart Kreativ Stad är en femårig satsning på film, digital media och innovativa processer i hållbar stadsutveckling.

Smart Kreativ Stad är en femårig satsning på film, digital media och innovativa processer i hållbar stadsutveckling. Smart Kreativ Stad är en femårig satsning på film, digital media och innovativa processer i hållbar stadsutveckling. I projektet möter kompetens inom film, TV och digital media bl.a. scenografi, ljussättning,

Läs mer

Handlingsplan för Uppsala universitet - Campus Gotland,

Handlingsplan för Uppsala universitet - Campus Gotland, UFV 2016/965 Handlingsplan för Uppsala universitet - Campus Gotland, 2017-2021 Fastställt av rektor 2017-03-27 Inledning I Program för Uppsala universitet- Campus Gotland 2017-2021, fastställt av konsistoriet

Läs mer

Energisessionen 2006 Energilösningar i Bebyggelse Trollhättan 8-9 februari 2006

Energisessionen 2006 Energilösningar i Bebyggelse Trollhättan 8-9 februari 2006 Bygga-bo-dialogen i ett regionalt perspektiv Yogesh Kumar Bygga-bo-dialogens sekretariat Energisessionen 2006 Energilösningar i Bebyggelse Trollhättan 8-9 februari 2006 Vision En hållbar bygg- och fastighetssektor

Läs mer

Om Ecofective. Företaget

Om Ecofective. Företaget Om Ecofective Företaget Ecofective är ett snabbväxande svenskt-tyskt företag som levererar en beprövad och robust IT lösning för hantering av energibalansen i fastigheter. Med en kombination av Svensk

Läs mer

Rätt ljus på rätt plats

Rätt ljus på rätt plats Utomhus CityTouch Sala Case study Rätt ljus på rätt plats Europas största anläggning med webbaserad intelligent gatubelysning växer fram i Sala. Belysningen kan enkelt styras och kontrolleras via datorn.

Läs mer

Energieffektiva lösningar för kulturhistoriska byggnader

Energieffektiva lösningar för kulturhistoriska byggnader Energieffektiva lösningar för kulturhistoriska byggnader Område Energieffektiv avfuktning Detta informationsblad har tagits fram som en del i s och Sustainable Innovations projekt - Energieffektiva lösningar

Läs mer

Systematiskt energiarbete. Charlotta Gibrand - ÅF Infrastructure AB, BA Buildings, Region Syd 2015.09.29

Systematiskt energiarbete. Charlotta Gibrand - ÅF Infrastructure AB, BA Buildings, Region Syd 2015.09.29 Systematiskt energiarbete Charlotta Gibrand - ÅF Infrastructure AB, BA Buildings, Region Syd 2015.09.29 1 ÅF i korthet Omsättning: ca 8 500 MSEK Medarbetare och nätverk: Med 7 500 medarbetare och 20 000

Läs mer

Kvalitetssäkringssystem

Kvalitetssäkringssystem Kvalitetssäkringssystem för förbättrad inomhusmiljö och energiprestanda vid renovering av flerbostadshus 1 Kvalitetssäkring vid renovering av flerbostadshus 2 Kvalitetssäkringssystemet - Överblick 3 Fem

Läs mer

Värmepumpsystem för NNE enfamiljshus och flerfamiljshus. Martin Persson SP

Värmepumpsystem för NNE enfamiljshus och flerfamiljshus. Martin Persson SP Värmepumpsystem för NNE enfamiljshus och flerfamiljshus Martin Persson SP Projektinformation Projektstart: april 2012 Projektavslut: juni 2014 Finansierat av: Energimyndigheten, Effsys+ Trä och möbelföretagen

Läs mer

Rapportering 2015 av energiuppgifter för 2014

Rapportering 2015 av energiuppgifter för 2014 Redovisning av miljöledningsarbete Dnr: Af-2015/074617 Datum: 2015-02-20 Rapportering 2015 av energiuppgifter för 2014 Myndighet: Arbetsförmedlingen Organisationsnr: 202100-2114 sid 1 av 5 Denna rapportering

Läs mer

CENTRAL STYRNING AV UTOMHUSBELYSNING

CENTRAL STYRNING AV UTOMHUSBELYSNING CENTRAL STYRNING AV UTOMHUSBELYSNING SAMMANFATTNING För fastighetsägare är investeringsutrymmet för åtgärder för energieffektivisering ofta begränsat. Det kan medföra att byte till mer energieffektiv utomhusbelysning

Läs mer

SÅ ANVÄNDER DU LIVSCYKELKOSTNADSANALYS - FÖR AFFÄRER SOM BÅDE ÄR LÖNSAMMA OCH HÅLLBARA

SÅ ANVÄNDER DU LIVSCYKELKOSTNADSANALYS - FÖR AFFÄRER SOM BÅDE ÄR LÖNSAMMA OCH HÅLLBARA SÅ ANVÄNDER DU LIVSCYKELKOSTNADSANALYS - FÖR AFFÄRER SOM BÅDE ÄR LÖNSAMMA OCH HÅLLBARA Annie Stålberg Energiansvarig KOSTAR MILJÖANPASSNINGAR ALLTID PENGAR? Genom miljöanpassad offentlig upphandling har

Läs mer

SIRen - Sustainable Integrated Renovation -en stark forskningsmiljö

SIRen - Sustainable Integrated Renovation -en stark forskningsmiljö SIRen - Sustainable Integrated Renovation -en stark forskningsmiljö Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut LTH, Byggnadsfysik Koordinator för SIRen Enligt Formas: Vad är en stark forskningsmiljö?

Läs mer

Nya krav och möjligheter för belysning - ekodesign driver på utvecklingen

Nya krav och möjligheter för belysning - ekodesign driver på utvecklingen Nya krav och möjligheter för belysning - ekodesign driver på utvecklingen Northern Light Fair 2011-02-09 Peter Bennich, Energimyndigheten Innehåll Bakgrund varför styrmedel som ekodesign och energimärkning?

Läs mer

PRIMES. produktgrupp utomhusbelysning. Energikontor Sydost

PRIMES. produktgrupp utomhusbelysning. Energikontor Sydost produktgrupp utomhusbelysning Energikontor Sydost Översikt Miljöpåverkan Rättslig bakgrund Rekommenderade kriterier för grön offentlig upphandling Goda exempel Bra länkar Photo courtesy of Vichaya Kiatying-Angsulee

Läs mer

Motion om energibesparingar

Motion om energibesparingar 2007-12-17 327 688 Kommunstyrelsen 2008-11-10 243 453 Arbets- och personalutskottet 2008-10-27 245 607 Dnr 07.820-008 deckf36 Motion om energibesparingar Ärendebeskrivning Annika Sundström, för vänsterpartiet,

Läs mer

VÄLKOMNA TILL. Belysningsdagarna

VÄLKOMNA TILL. Belysningsdagarna VÄLKOMNA TILL Belysningsdagarna Christel Liljegren Vice VD Projektledare för hållbar upphandling kopplat till energieffektivisering av gatubelysning och inomhusbelysning Kontakt: 0706-208 308 Christel.liljegren@energikontorsydost.se

Läs mer

Belysningsbranchen informerar

Belysningsbranchen informerar Belysningsbranchen informerar Viktor Olsson, Philips René Lindholm, Osram Arrangeras av Voltimum.se portalen för elproffs Två tydliga trender! På Light & Building i år kunde vi så två tydliga trender som

Läs mer

Rapportering 2015 av energiuppgifter för 2014

Rapportering 2015 av energiuppgifter för 2014 Rapportering 2015 av energiuppgifter för 2014 Myndighet: Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) Organisationsnr: 202100-5745 Denna rapportering följer upp kraven i förordning (2014:480) om myndigheters

Läs mer

Passivhusutbildningar skapar kompetens och säkerställer byggnadskvalitet. Konferens 27-28 november 2014

Passivhusutbildningar skapar kompetens och säkerställer byggnadskvalitet. Konferens 27-28 november 2014 www.igpassivhus.se Passivhusutbildningar skapar kompetens och säkerställer byggnadskvalitet EnergiRådgivarnas Konferens 27-28 november 2014 En kompetent beställare kan fatta hållbara beslut och skapar

Läs mer

Teknikprogrammet (TE)

Teknikprogrammet (TE) Teknikprogrammet (TE) Teknikprogrammet (TE) ska utveckla elevernas kunskaper om och färdigheter i teknik och teknisk utveckling. Efter examen från programmet ska eleverna ha kunskaper för högskolestudier

Läs mer

Dagsljus i byggnader. Miljöbyggnadsdagen Gunilla Fagerström Arkitekt SAR/MSA Master of Architecture

Dagsljus i byggnader. Miljöbyggnadsdagen Gunilla Fagerström Arkitekt SAR/MSA Master of Architecture Dagsljus i byggnader Miljöbyggnadsdagen 180412 Gunilla Fagerström Arkitekt SAR/MSA Master of Architecture Omsorgen om dagsljuset God arkitektur är att kunna använda bostaden dagtid utan att tända elektrisk

Läs mer

krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt

krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt Bakgrund Målsättningen med att tillämpa miljömål för energieffektiva

Läs mer

Energi ur ett användarfokus. Lisa Ossman och Carolina Hiller

Energi ur ett användarfokus. Lisa Ossman och Carolina Hiller Energi ur ett användarfokus Lisa Ossman och Carolina Hiller ExSPerience Att mäta det omätbara ExSPerience Vision Med människan i fokus bidra till hållbara lösningar som långsiktigt kan medverka till att

Läs mer

Miljöanpassat byggande. Katarína Heikkilä NCC Construction Sverige AB NCC Teknik

Miljöanpassat byggande. Katarína Heikkilä NCC Construction Sverige AB NCC Teknik Miljöanpassat byggande Katarína Heikkilä NCC Construction Sverige AB NCC Teknik Agenda Varför skall man lägga fokus på energi- och miljöfrågor? Byggnaden och energianvändning Vad gör byggsektorn? September

Läs mer

MODELL FÖR OPTIMERAD ENERGIEFFEKTIVITET I BELYSNINGSANLÄGGNINGAR FÖR CELLKONTOR OCH KONTORSLANDSKAP

MODELL FÖR OPTIMERAD ENERGIEFFEKTIVITET I BELYSNINGSANLÄGGNINGAR FÖR CELLKONTOR OCH KONTORSLANDSKAP SAMMANFATTNING AV SLUTRAPPORT FÖR PROJEKT MODELL FÖR OPTIMERAD ENERGIEFFEKTIVITET I BELYSNINGSANLÄGGNINGAR FÖR CELLKONTOR OCH KONTORSLANDSKAP Utveckling av grundprinciper för synkronisering av dagsljus

Läs mer

ClueE: De boendes perspektiv

ClueE: De boendes perspektiv Hushåll ClueE: De boendes perspektiv Marie Thynell, Docent Freds och utvecklingsforskning, Globala studier, GU Hushåll Boendes förbrukning och inställning till hushållsel Individuell mätning av varmvatten

Läs mer

Simulering av värmepumpsystem och klimatmodeller

Simulering av värmepumpsystem och klimatmodeller Simulering av värmepumpsystem och klimatmodeller Martin Forsén KTH, Inst. För Energiteknik Avd. Tillämpad termodynamik och kylteknik 100 44 Stockholm Sammanfattning Inom energimyndighetens ramforskningsprogram

Läs mer