PATIENTFALLSBOK DIABETES KLINISKA ERFARENHETER

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "PATIENTFALLSBOK DIABETES KLINISKA ERFARENHETER"

Transkript

1 PATIENTFALLSBOK DIABETES KLINISKA ERFARENHETER

2 IAB DIABETES ABET ETE

3 TES INLEDNING 5 PATIENTFALLSBOK INNEHÅLL DIABETES HOS BARN Bristande metabol kontroll 7 Svängande blodsockervärden 8 Varierande måltidsordning 9 DIABETES HOS UNGDOM Svängande blodsockervärden Fysisk aktivitet 11 ES S TYP 1 DIABETES HOS VUXNA Känningar Fysisk aktivitet 13 Insulinpump 14 Hypoglykemier 16 Bristande metabol kontroll 18 Bristande metabol kontroll Nattliga känningar 20 Diabetes under graviditet 22 TYP 2 DIABETES Trötthet Gastropares 25 Svängande blodsocker Gastropares 26 Svängande blodsocker Hypoglykemi 27 Svårinställd insulinbehandling 28 METABOLT SYNDROM Bristande metabol kontroll 31 Känningar 32 DIABETES HOS ÄLDRE Nattliga hypoglykemier 35 Nattliga hypoglykemier 36 Svängande blodsocker 38 Bristande metabol kontroll 42 ÖVRIGA Svängningar Hypoglykemier 45 Försämrad metabol kontroll Sekundär till pankreatit 46

4 Producerad av: sanofi-aventis AB Projektansvarig: Bodil Hartzell Illustrationer: Helena Lunding

5 Bäste Doktor, Det har nu gått 4 år sedan det blev möjligt att förskriva Lantus i Sverige. Sedan dess har drygt patienter fått behandling med detta insulin. I en mängd studier, vid såväl typ 1 som typ 2 diabetes, har man kunnat påvisa flera fördelar med Lantus framför andra typer av insuliner. De främsta fördelar man kunnat påvisa med Lantus är: Duration i upp till 24 timmar vilket gör det möjligt för majoriteten av patienterna att ta basinsulinet en gång per dygn. En effektprofil utan markerad effekttopp vilket gör det möjligt för patienten att ta basinsulinet vid valfri tid på dygnet. En minskad risk för hypoglykemier till följd av dessa farmakokinetiska egenskaper. Dessa fördelar gör det möjligt att på ett effektivare sätt titrera insulinbehandlingen hos patienter som behandlas med Lantus vilket gör att fler patienter når sitt uppsatta HbA1c-mål med färre hypoglykemier. Den jämna profilen bidrar även till att dessa patienter oftast upplever en ökad livskvalitet. Studier är emellertid en sak, den kliniska verkligheten och vardagen ofta en helt annan! Syftet med denna bok är att ge en inblick i hur diabetesläkare och diabetessjuksköterskor runt om i Sverige hanterar Lantus i praktiken. Vi har därför samlat in ett antal autentiska patientfall som beskriver en rad olika patienter som behandlas med Lantus, hämtade direkt från den kliniska verkligheten. Förhoppningen är att dessa skall kunna belysa hur och när Lantus används i praktiken och även kunna vara till hjälp när man som doktor eller sjuksköterska ställs inför specifika fall där Lantus kan bli aktuellt. Alvik Peter Gillberg Diabetolog och Medicinsk rådgivare, sanofi-aventis

6 DIABETES HOS BARN

7 BRISTANDE METABOL KONTROLL Anamnes Flicka född -00 som debuterade med diabetes mellitus vid 4 års ålder. Föräldrar invandrare. Pratar relativt god svenska. Svårt i början att acceptera flickans diabetes. Insulinbehandlingen fungerade relativt bra de första åren. Kom på regelbundna besök. Lärde sig hantera diabetessjukdomen. Mor i familjen tog största ansvaret. Medicinering Patienten blev insatt på snabbverkande måltidsinsulin och NPH. Aktuellt Föräldrarna skildes. Delad vårdnad. Flickans HbA1c steg till 7,8 8,7%. Dagispersonalen kontaktade diabetesmottagningen. Oroliga över flickans höga blodsocker (framförallt de veckorna hon vistades hos fadern). Hon var också ofta trött. Det framkom under besöken på diabetesmottagningen att föräldrarna hade mycket olika mathållning. Flickan åt oftare, även sötsaker, hos fadern. Trots försök att ändra insulindoserna var det svårigheter att få behandlingen att fungera optimalt. Åtgärd Övergång till insulin Lantus. Information till båda föräldrarna gemensamt och på separata besök. Målet var att flickan skulle ha samma Lantusdos oberoende vem hon vistades hos, däremot varierade måltidsdoserna utifrån var och när hon åt. Detta var lättare med ett långverkande insulin som håller jämn nivå hela dygnet. Resultat Det tog ca 2 månader innan man fick det att fungera både hos mor och far, eftersom måltidsdoserna blev varierande, beroende på var hon bodde. Högre måltidsdos hos fadern. HbA1c har successivt förbättrats till 6,2 6,7% (Lantusdosen 10 E på morgonen). Flickan mår bra. Föräldrarna är nöjda och tycker att det är lättare att ha ett basinsulin utan effekttoppar. Telefonsamtal från förskolan har upphört eftersom det nu fungerar mycket bättre. Kommentar Pedagogiskt är det enklare med ett basinsulin med jämnare effektprofil. Man kan då lättare variera måltidsinsulinet oberoende av tider och matinnehåll. Vid övergången till Lantus valde vi att lägga in flickan på avdelningen några dygn. Detta för att uppnå en optimal inställning så snabbt som möjligt. Ref: Diabetessjuksköterska Daga Bohlin-Fredriksson & Christina Ahlberg-Eriksson, NU-sjukvården, NÄL 7

8 SVÄNGANDE BLODSOCKERVÄRDEN Anamnes Flicka med debut av diabetes vid endast 14 månaders ålder. Hel familj. Enda barnet vid debuten, men har nu en lillasyster. Medicinering Fick från början mixinsulin x 2. Sedan har diverse regimer avlöst varandra. Annan basinsulinanalog prövades under en kort tid istället för NPH. Modern var inte nöjd och tyckte att hon hittade rejält höga värden oftare än tidigare. Står nu på Lantus x 1 och snabbverkande måltidsinsulin till måltiderna sedan 1,5 år tillbaka. Tar sin Lantusdos på morgonen. Aktuellt Problemet har, som hos många små barn, varit svängande värden. Låga morgonvärden och höga värden av och till under dagen som ofta är svårtolkade. Ofta har man tendens att rätta till för snabbt och för ofta. Åtgärd Då problem med alltför låga värden framåt morgonen funnits med mest hela tiden, blev Lantusdos på morgonen ett bra alternativ. Det snabbverkande måltidsinsulinet blev också mer lättstyrd med samma mängd bas som underhåll vid alla måltider. Resultat Patienten mår bra. HbA1c mellan 6,0 7,0%. Längd-viktkurva u.a Utvärdering Tryggare nätter. Mindre risk för hypoglykemi framåt morgonen. Bra och jämn effekt av basen under dagtid. Fungerar med frukt på förmiddagen utan extra insulin. Dimper oftast inte före lunch längre och har överhuvudtaget en jämnare blodsockerkurva. Förstår lättare orsaken till de låga/höga värdena som ju naturligtvis fortfarande dyker upp. Kommentar Att kunna ge basinsulin x 1 till de yngsta barnen och att ge det på morgonen är mycket positivt. De här barnen är känsliga för morgonkänningar. Det är pedagogiskt enklare att förklara, både vad basinsulin och måltidsinsulin är till för och hur det fungerar. Framförallt hur mycket insulin som behövs till olika livsmedel blir ju betydligt klarare när man inte har olika mängder basinsulin att ta hänsyn till. Ref: Diabetessjuksköterska Daga Bohlin-Fredriksson & Christina Ahlberg-Eriksson, NU-sjukvården, NÄL 8

9 VARIERANDE MÅLTIDSORDNING Anamnes Pojke 11 år gammal, vars diabetesdebut var vid 6 års ålder. Föräldrarna skilda, delad vårdnad. Mycket olika uppfattning och konflikter mellan föräldrarna som fortsatt sedan debuten. Medicinering Snabbverkande måltidsinsulin. NPH morgon och kväll. Aktuellt Föräldrarna har mycket olika mathållning, både innehållsmässigt och mattider. Hos fadern och hans sambo, som är mycket matintresserad, lagas all mat (inget halvfabrikat), bakar osv. Mor är mer tillåtande när det gäller sötsaker och köper mycket färdigmat. Pojken har också olika tider på fritids, vilket innebär att han ena veckan äter mellanmål på fritids osv. Svårt att få insulinregimen att fungera. Åtgärd Översatt på insulin Lantus istället för NPH. Vi föreslog en fast dos Lantus som skulle fungera både hos mor och far. Fungerade inte tillfredställande. Föräldrarna började ändra Lantusdosen och kom slutligen fram till att patienten blev bäst inställd om Lantusdosen varierade. Hos mor Lantus 10 Ex1 och hos far Lantus 6 Ex1. Resultat HbA1c sista året har varierat från 6,5 7,0%. Kommentar Trots stor skillnad från ena veckan till den andra gällande Lantusdos har man fått det att fungera tillfredställande. Ref: Diabetessjuksköterska Daga Bohlin-Fredriksson & Christina Ahlberg-Eriksson, NU-sjukvården, NÄL 9

10 DIABETES HOS UNGDOM

11 SVÄNGANDE BLODSOCKERVÄRDEN FYSISK AKTIVITET Anamnes 19-årig man med diabetes sedan 6-års ålder. I början problem med stickrädsla men för övrigt förlöpte det bra. Är mycket idrottsintresserad. Aktiv inom flertalet idrotter. Detta intresse har funnits med hela tiden och delas också av övriga familjemedlemmar. Medicinering Stod från början på NPH och måltidsinsulin. Har också under ca 1,5 år prövat s.c insulinpump. Hade oturen att drabbas av en del tekniska problem. Gick efter detta, 2003, över på Lantus x 1 och snabbverkande måltidsinsulin. Aktuellt Efter ca 1,5 år började han svänga mer i sina värden. Skiljde mycket på aktiva och inaktiva dagar. Den sämre inställningen var inget som märktes på hans HbA1c värde. Låg alltid under 6,5%. Prövade sig fram med att ändra Lantusdosen utifrån vad han planerade för typ av aktivitet/dag. Resultatet blev inte bra. Hade svårt att hitta rätt med måltidsdoserna. Åtgärd Vid ett av besöken på diabetesmottagningen ville han pröva att dela på sin Lantusdos (26 E). Första delningen gjordes kl och nästkommande dos kl på morgonen. Började således att ta Lantus på morgonen och på kvällen. Utvärdering Är nu mycket nöjd med detta. Det fungerar väl från första början. Tar 18 E Lantus på kvällen och 11 E Lantus på morgonen. Har ca 5 6 E snabbverkande måltidsinsulin som grund. Behöver ej ändra på Lantusdosen utifrån aktivitetens grad. Upplever det mycket lättstyrt med måltidsdoserna. Kommentar Vår åsikt på diabetesmottagningen var nog att det kändes onödigt att ändra på Lantusregimen. Vi kunde ju inte märka av den dåliga inställningen och de svårigheter som vår patient upplevde. Vi lyssnade på patienten och prövade hans förslag även om man själv inte är övertygad. Med hjälp av att det idag finns olika insulinregimer att tillgå kan vi individualisera mera. Ref: Diabetessjuksköterska Daga Bohlin-Fredriksson & Christina Ahlberg-Eriksson, NU-sjukvården, NÄL 11

12 TYP 1 DIABETES HOS VUXNA

13 KÄNNINGAR FYSISK AKTIVITET Anamnes Man född Har sedan tidigare en IgA nefrit. Ingen hereditet för diabetes, hypertoni eller njursjukdom. Fysiskt krävande arbete. Sambo men inga barn nydebuterad diabetes mellitus med klassiska symtom. Omgående inj. äldre typ av måltidsinsulin x 3 samt inj. NPH till natten. Under det inledande året små insulindoser, samt HbA1c på 5,8%. 1995, högre insulindoser. Stigande vikt, men enbart muskler arbetsorsakade. HbA1c 8,5%. Diabetesskola, 2002, välmående, stabil vikt, HbA1c 7,3%. Medicinering Inj. NPH till natten Äldre typ av måltidsinsulin x 3 Aktuellt problem 2002, tyngre fysiskt arbete. Frekventa känningar, framförallt dagtid men ibland även nattetid. Flera allvarliga tillbud. Svårt att notera känningarna. Fått minska mycket på insulindoserna. Ibland påtagliga blodsockerstegringar istället. Svårt att hitta några fungerande insulindoser. Detta är delvis kopplat till att han i förväg inte kan avgöra hur hårt arbetspasset kommer att bli.hba1c 7,6%. Vikt 90 kg. Åtgärd Insätts på snabbverkande måltidsinsulin/lantus. Samma antal enheter per tillfälle. Resultat , välmående. Tidigare svängningar helt borta. Lärt sig att anpassa måltidsdoserna efter hur aktiv han är. Mycket sällan hypoglykemiska genombrott. Vikt 89,5 kg. HbA1c 6,4%. Nöjd patient. Få känningar, som han nu lättare noterar. Stabilt blodsocker, och optimalt HbA1c. Nöjd doktor. Ref: Dr Ulf Rosenqvist, Motala lasarett 13

14 INSULINPUMP Anamnes Man född Tidigare väsentligt frisk. Diabetes mellitus sedan Kontinuerlig hyperglykemi. 4-dos human/nph-insulin, samt HbA1c ca 8%. Perifer neuropati samt laserbehandlad retionpati. Juni 1996, erektionssvikt. Januari 2001 fick patienten en insulinpump. Snabbt HbA1c-fall till 6,3%. Medicinering Insulinpump Insulindos basal 30 E, samt bolus ca 3 6 E/tillfälle. Aktuella problem Sommaren 2006, trött på pumpen inför bad. Åtgärd Ersätter denna med Lantus och snabbverkande måltidsinsulin, som han haft i hemmet som reserv, om pumpen skulle stanna. Smärre insulinjusteringar. Resultat Vid återbesök oktober 2006, noterades HbA1c 5.8% under behandling med Lantus 28 E till kvällsmat, samt bolusdoser 4-8 E/dos. Patienten är nöjd. Inte fler känningar efter bytet. Känner sig friare. Ref: Dr Ulf Rosenqvist, Motala lasarett 14

15 Patienten är nöjd. Inte fler känningar efter bytet. Känner sig friare.

16 HYPOGLYKEMIER Anamnes Kvinna född Insulinbehandlad typ 1 diabetes sedan Lindrig välkontrollerad, tablettbehandlad hypertoni, Levaxinsubstituerad hypotyreos, perniciös anemi och en diskret järnbristanemi. Gift, två vuxna barn. Vikt 67,5 kg. Längd 169 cm. Medicinering Inj. NPH 6 Ex2 Aktuella problem Patienten besväras av oförutsedda hypoglykemier som kompenseras av höga värden. Det är mycket svårt att få en bra sockerkontroll. Känner det själv som om hennes diabetes lever ett eget liv i kroppen. Det skapar en ständig oro och stress som hon säger att hon lärt sig leva med. Har provat många olika lösningar men inte hittat någon bra insulinregim. Blodsocker fastande varierar mellan 1,5 och 13 mmol/l. Detta borde tyda på nattliga hypoglykemier. Har provat att minska NPH som då resulterar i höga fastevärden. Åtgärd/Förlopp Vi prövar med att byta NPH mot Lantus i samma dos dvs 12 E. Minimerar måltidsinsulinet för att tydligare se behovet. Inj. Lantus 12 Ex1 och måltidsinsulin E. Patienten råkar ut för en bilolycka och är rädd att hon kommer att bli av med körkortet. Oklart om en insulinkänning var orsaken. Hon är nu mycket motiverad att fortsätta justera sin diabetes med inj. Lantus. Vi justerar hennes behandling till inj. Lantus E. Måltidsinsulin 6 Ex2 3. Kontrollerar nu fastevärden för att komma fram till rätt dos. Kontinuerlig kontakt tills allt är bra. Resultat Efter två veckor ser behandlingen ut som följer: inj. Lantus E och måltidsinsulin E. Fastevärde ligger nu på omkring 6 mmol/l och patienten upplever en viss stabilitet i värdena. Patienten har gjort vissa koständringar, bland annat ökat proteinintaget i måltiderna. Blodsockerkontroll endast före måltid. HbA1c på rätt väg 6,2%. Ibland oacceptabelt höga värden på eftermiddagarna. Fastevärdena är inte så stabila som förväntat. Patienten tar morgoninsulinet redan kl och kvällsinjektionen omkring kl Det blir alldeles för lång intervall dagtid och för kort nattetid. 16

17 Jag ber henne försöka planera sina injektioner till högst 10 timmars intervall. Vid ny kontakt efter 2 månader mår patienten mycket bra och är nöjd med sin insulinbehandling. Hon injicerar oftast enbart med Lantus och har ibland avstått helt från måltidsinsulin. Testar inte sitt blodsocker dagtid, förutsatt att hon inte mår dåligt, för att inte bli stressad. Det verkar fungera bra. HbA1c är acceptabelt och fastevärdet oftast stabilt. Inj. Lantus E. Måltidsinsulin E. Återbesök efter 4 månader. Patienten är ganska nöjd med sin blodsockerkontroll. Använder oftast bara Lantus. Rekommenderar att ta hela insulindosen vid ett och samma tillfälle istället för som nu morgon och kväll. Tar måltidsinsulin vid behov. Har inte upplevt några besvärande känningar på länge. Inj. Lantus 24 Ex1. Inj. måltidsinsulin E. Kommentar När patienten kommer åter efter 4 månader ligger HbA1c på 6,2%, patienten är nöjd och upplever en känsla av stabilitet. Inga oförutsedda hypoglykemier. Vågar nu slappna av och kontrollbehovet har avtagit. Planerar att optimera behandlingen i samråd med patienten ytterligare. Ref: Diabetessjuksköterska Anita Olausson, Karlskrona

18 BRISTANDE METABOL KONTROLL Anamnes Man 48 år med typ 1 diabetes, och en snart 45 årig diabetesduration. Komplikationer utvecklade i form av retinopati, neuropati och nefropati. Medicinering Inj. NPH E Inj. snabbverkande måltidsinsulin E Norvasc, Plendil, Renitec, Seloken Zoc, Trombyl, Symbicort turbuhaler. Aktuellt problem Patienten har otillfredställande HbA1c på 7,7% och får känningar ibland. Nu aktuellt med insulinbyte då patienten haft en rejäl känning i bilen på väg till arbetet. Åtgärd/Förlopp Oktober Vi diskuterar Lantus men patienten är något skeptisk initialt mot insulinpennan. Patienten byter från NPH och sätts nu in på inj. Lantus 22 E till kvällen (21.00) i insulinpennan AutoPen 24. Inj. snabbverkande måltidsinsulin E. Efter 1½ vecka ligger inte sockernivån bra. Patienten har själv höjt dosen men kanske något mycket. Känningar flera gånger per dag. Sänkning av Lantusdosen till E. December. Något varierande blodsockervärden, dock inte så mycket känningar. Patienten har kvar sin insulinregim med viss justering under tre års tid. Maj Patienten har under åren som gått känt av sina diabeteskomplikationer. Näthinneavlossning Hjärtinfarkt 2005 njurfunktionsnedsättning och kontakt med njurmedicin. Aktuell medicinering inj. snabbverkande måltidsinsulin E och inj. Lantus 16 E kl Augusti. Patienten besväras av nervsmärtor i benen troligtvis mononeuvrit och blir erbjuden smärtlindring med Lyrica. Oktober. Patienten väntar på transplantation av njure och har 24 timmars blodtrycksmätning. HbA1c 6,7%. Februari Tilltagande smärtbesvär från ryggen, sjukbidrag, förbereds för dialysbehandling. Krea 401 µmol/l. Resultat Patient med multipla komplikationer som trots dessa har en stabil glukoskontroll sedan ett flertal år tillbaka. Ref: Dr Anders Frid, Diabetessjuksköterska Marianne Lundberg, MAS, Malmö 18

19 Patienten har otillfredställande HbA1c på 7,7% och får känningar ibland.

20 BRISTANDE METABOL KONTROLL NATTLIGA KÄNNINGAR Anamnes Kvinna född Typ 1 diabetes sedan tonåren. Har sedan tidigare en Thyreotoxikos av Graves typ och Levaxin och thyreostatikabehandlad som debuterade efter barnafödsel för 5 år sedan. Patienten har tidigare haft Insulinpump som efter att batterierna tagit slut under en semesterresa ändrades till fyr-dos. Medicinering Basinsulin Lantus x E (ca kl ). Måltidsinsulin 4 5 E till måltider och 2 3 E till mellanmålen. Aktuellt problem Fyr-dos behandlingen fungerar utmärkt enligt patienten, men glukoskontrollen blir efter ett år försämrad. HbA1c 7,4% och annan basinsulinanalogbehandling erbjuds men avböjs av patienten. Insulinkänningar och/eller pressat blodsockerläge nästan varje morgon efter frukost. Åtgärd/ Förlopp Mars: Tidigarelägger Lantusdosen till kl ( E). Vid fortsatta problem rekommenderas sänkning med 2 E till att börja med. Patienten ringer efter några veckor och meddelar att insulinkänningarna nu uppträder vid på natten. Lantusdosen sänks med 2 E till E. Juli: Patienten vill helst slippa att ta en smörgås på kvällen före sänggåendet. Detta för att slippa få känningar på småtimmarna. Vill prova att flytta Lantusdosen till morgonen istället. Patienten skall höra av sig om det inte fungerar. September: Troligen har patienten inte flyttat sin Lantusdos till morgonen då den vid kontakt kvarstår med 17 E kl Inj. måltidsinsulin 4+5+(3)+0+0 E och patienten tar i princip aldrig något insulin till huvudmålet på kvällen. De dagar patienten motionerar måste hon äta före sänggående för att inte få hypoglykemi nattetid. Avböjer tvådos med annan basinsulinanalog. Resonemang angående att patienten har för hög basinsulindosering föranleder sänkning av Lantusdosen till 15 E samt lägger till 2 E måltidsinsulin under dagen. Januari: HbA1c nu 7,1%. Patienten fortfarande nöjd med sina injektioner i förhållande till tidigare insulinpumpbehandling trots stora svängningar och givit upp finjusteringar. Inj. Lantus 18 E kl Inj. måltidsinsulin extra v.b April: Telefonkontakt där patienten framhåller att hon har insulinkänningar framförallt på kvällen efter Lantus och mat men kan även ligga pressat på förmiddagen. Lantusdosen minskas med 2 E till Måltidsinsulin E. December: HbA1c 6,5%. Mars: HbA1c 6,2% och nu gravid med andra barnet. Resultat Efter en period med besvär av mycket känningar framförallt nattetid har patientens glukoskontroll nu förbättrats avsevärt. Ref: Dr Anders Frid och Diabetessjuksköterska Marianne Lundberg, MAS, Malmö 20

21 Patienten vill helst slippa att ta en smörgås på kvällen före sänggåendet.

22 DIABETES UNDER GRAVIDITET Anamnes 45-årig kvinna med diabetes som debuterade vid 30-års ålder, i övrigt väsentligen frisk. Genomförde en graviditet under flerdosbehandling med måltidsinsulin och NPH vilket resulterade i ett planerat kejsarsnitt på grund av stort barn. HbA1c under slutet av graviditeten 6.5% trots frekventa självkontroller. I syfte att förbättra sin metabola kontroll utan att påtagligt öka förekomsten av hypoglykemier har patienten därefter övergått till insulinpumpbehandling med viss effekt på HbA1c och patienten är mycket nöjd med sin pump. Medicinering Patienten använder måltidsinsulin i sin pump med basaldosering 1,3 E/tim mellan och 0,9 E/timme mellan och måltidsdoser om 5 6 E/måltid. Behandlas även med T. Simvastatin 20 mg/dag. Aktuellt Patienten är nu ånyo gravid (vecka 6) och har slutat med Simvastatinbehandlingen och mår bra men oroas av den ökade risken för ketoacidos vid pump/kateterstopp och konsekvensen av detta för barnet. Utför självtester av blodglukos minst 6 gånger/dag och har utrustats med Precison Xtra Plus för ketonanalys vid högt blodsocker. Trots viss oro är patienten obenägen att avbryta insulinpumpbehandlingen. Aktuellt HbA1c 6,1%, ögonkontoll är u.a., och ultraljud visar intrauterin graviditet. Åtgärd/dosering/titrering/hantering Man beslutar att patienten får behålla sin insulinpump och att inte ändra det gällande basaldosprogrammet utan adderar en dos Lantus/dag att titrera upp i takt med den förväntade ökningen av patientens basala insulinbehov. På så sätt erhåller patienten från graviditetesvecka 7 Lantus i stigande dos från 8 till 38 E. 22

23 Resultat HbA1c kontroller med 4 veckors intervaller visar under graviditeten värden mellan 5,8 5,2% och ultraljud visar ett normalstort barn som förlöses med kejsarsnitt en vecka före beräknad partus. Patienten är under graviditeten välmående, har inga allvarliga tillbud av hypoglykemi och inga episoder av påvisbar ketos. Lantus seponeras efter partus. Utvärdering/motivering Av allt att döma fungerade denna graviditet metaboliskt bättre än föregående graviditet. Kommentar Diabetisk ketoacidos (DKA) medför en klart ökad risk för intrauterin fosterdöd i sen graviditet varför pumpbehandling, som medför en ökad risk för DKA, har ansetts vara kontroversiellt under graviditet. Med tillägg av Lantus kan denna risk sannolikt elimineras och vid vår enhet har detta nu blivit en allmänt vedertagen praxis. Ref: Professor Per-Eric Lins, Danderyds sjukhus

24 TYP 2 DIABETES

25 TRÖTTHET GASTROPARES Anamnes Man född Har ett arbete med oregelbunden arbetstid. Gift. Insulinbehandlad typ 2 diabetes sedan 20 års ålder. Vikt 75,5 kg. Längd 178 cm. Sjukskriven. Medicinering Inj. NPH 18 E tn. Måltidsinsulin 4 Ex3. Aktuella problem Patienten har refluxproblematik och har de sista 4 månaderna en uttalad abnorm trötthet samt tilltagande minnesproblematik vilket intygas av hustrun. Hon känner inte igen sin man. Han utreds med frågeställning kärlskada i huvudet, malignitet eller degenerativ hjärnskada men inga tecken till onormala förändringar. Reaktiv gastrit och järnbrist. Patienten utreds även för malignitet i tarmen och laktosintolerans. Åtgärd Patienten får information angående sin gastropares både muntligt och skriftligt samt kostråd. Kostbehandling och ett långsammare insulin är i detta fall ett lämpligt behandlingsalternativ. Patientens insulin byts ut till inj. Lantus som har en jämnare profil och han rekommenderas att äta fiberfattig kost, samt att hålla upp med måltidsinsulinet. Patienten kan eventuellt dela upp dygnsdosen på 30 E Lantus till två och följa upp med blodsockertest. Resultat Patienten har delvis följt råden och upplevt en viss förbättring. Det handlar om att hålla en strikt diet och optimera insulinbehandlingen för att nå resultat. Efter 4 månader är patienten metabolt välkontrollerad och all kost intas i puréform. Patienten har börjat arbeta halvtid, känner att krafterna återvänder och försöker emellanåt att gå upp i arbetstid. Kommentar Gastropares är en svår komplikation som bör uppmärksammas mera. Det går att få en förbättrad livskvalité med kostbehandling och ett insulin med mycket långsam effekt och är som synes värt ansträngningen. Fiberfattig kost i detta fall innebär att endast äta mat som lätt går att mosa med en gaffel. Det ställer stora krav på kostomläggningen. Ref: Diabetessjuksköterska Anita Olausson, Karlskrona 25

26 SVÄNGANDE BLODSOCKER GASTROPARES Anamnes Kvinna född Ensamboende änka med 5 vuxna barn. Insjuknade i typ 2 diabetes för tjugo år sedan. För några år sedan vårdad för hyperosmolärt coma och i samband med detta hjärtinfarkt. Har via kontakt med diabetessjuksköterskan fått hjälp med att lägga om kosten och på så sätt minskat sitt fastevärde med drygt 10 mmol/l. Dålig syn pga starr vänster öga. Fotvård 1 ggr/år. Vikt 77 kg. Längd 166 cm. Medicinering Inj. mixinsulin E. Aktuellt problem Stora variationer i blodsockerprofilen. Fastevärden som växlar mellan 5 mmol/l och 30 mmol/l. Patienten kräks ofta och utan föregående illamående, diarré lika oanmält. Har också en besvärande rethosta som hindrar henne när hon skall prata. Symtomen visar på diabetesneuropati och är en trolig orsak till hennes svårinställda diabetes. Gastropares. Åtgärd Patienten sätts in på Lantus 60 Ex1 i Optiset vilket ordineras till kl och skall följas upp med dagliga blodsockermätningar och kontakt med diabetessköterskan. Justering av dos skall ske successivt. Kontroll av fastevärde och kontakt varje dag med diabetessköterskan. Efter två månader sätts snabbverkande måltidsinsulin in i mycket liten dos och kontakt med distriktssköterskan som planerar att göra hembesök. Resultat Efter tre månader står patienten således på långverkande inj. Lantus 60 Ex1 och snabbverkande måltidsinsulin 10 E till lunch och 6 E till kvällen (om hon äter kvällsmål). Diabetessköterskan byter måltidsinsulin till NPH pga gastroparesen. ( E) Efter ytterligare en månad ses en jämnare blodsockerprofil med HbA1c mellan 7,0 7,5%. Inga allvarliga hypoglykemier de senaste månaderna. Kommentar Patientens situation har förbättrats betydligt och vi ser en jämnare blodsockerprofil. HbA1c nivån anses som gynnsam i detta fall med tanke på patientens svåra gastroparesproblematik. Ref: Diabetessjuksköterska Anita Olausson, Karlskrona 26

27 SVÄNGANDE BLODSOCKER HYPOGLYKEMI Anamnes Man född Tidigare väsentligt frisk man. Ingen hereditet för diabetes. Arbetar som lastmaskinsförare. Gift. Debut av diabetes mellitus i februari 1979 som behandlades med kost samt inj. NPH 24 E HbA1c 7,8%, välmående och alla nöjda insulincoma, efter alkoholintag stigande HbA1c och övergång till 4-dos insulin behandling med äldre typ av måltidsinsulin x 3 samt NPH till natten HbA1c 5,5%, välmående och alla nöjda. Medicinering Inj. NPH 24 E till natten. Äldre typ av måltidsinsulin x 3. Aktuella problem 1995 stigande HbA1c, mer svängande blodsocker. Frekventa hypoglykemier, även svåra. Multipla insulinjusteringar. Kontaktar diabetesmottagningen. Åtgärd Diabetesskola som resulterar till fallande HbA1c, men bestående svängningar i blodsockret november start av snabbverkande måltidsinsulin samt inj. Lantus oförändrat antal enheter jämfört med äldre typ av måltidsinsulin/nph. Resultat September 2006 oförändrad vikt, oförändrat HbA1c, och betydligt färre känningar och inga allvarliga. Som att vända på en hand. Mycket nöjd patient samt anhöriga. Ref: Dr Ulf Rosenqvist, Motala lasarett 27

28 SVÅRINSTÄLLD INSULINBEHANDLING Anamnes Man född Arbetat som försäljare. Gift och vuxna barn. Kärlsjuk man med tidigare diagnostiserad diabetes mellitus sedan många år. Cerebral infarkt med övergående högersidiga symtom, TIA-attacker. Tablettbehandlad hypertoniker. Konstaterad lättare demens på basen av multiinfarkt sjukdom. Röker ca 10 cigaretter dagligen. Fysisk aktivitet regelbundet ett par gånger i veckan. Medicinering Inj. mixinsulin x 2. Inj. NPH 30 E tn. Aktuellt problem Patienten är sedan tidigare ganska svårinställd vid insulinbehandling. Åtgärd Inj. Lantus 30 Ex1 kvällstid. Måltidsinsulin 7 Ex3. Patienten har en tendens att ligga lågt i blodsocker på morgonen. Flera gånger värden uppmätta < 3 mmol/l och så långt ner som 1,8 mmol/l vid ett tillfälle. Efter samtal med mig har hustrun successivt minskat Lantusdosen till 20 Ex1. Kvarvarande måltidsinsulin 8 Ex3 till huvudmålen. Patienten är kanske inte den mest exemplariska diabetespatienten. Äter dock regelbundet, men en del kraftigt kaloririka mellanmål. Är svår att motivera till egenkontroller av blodsockret och glömmer att ta test när han skall göra en dygnsprofil. Får inga stresshormonrelaterade hyperglykemiska symtom utan endast neuroglykopena symtom och reagerar då inadekvat. HbA1c 7,6%. Resultat Kontakt efter ett halvår visar tillfredställande fastevärden och det högre HbA1c-värdet beror troligen på att patienten inte är så noga med kosten och ibland glömmer att ta sitt måltidsinsulin. HbA1c 7,0% får väl accepteras med tanke på omständigheterna. Kommentar Förutsättningen att leva sitt liv med bibehållande av en viss livskvalité är att ha en så behaglig blodsockerkontroll som möjligt, vilket hela familjen upplever med nuvarande insulininställning. Ref: Diabetessjuksköterska Anita Olausson, Karlskrona 28

29 Patienten har en tendens att ligga lågt i blodsocker på morgonen.

30 METABOLT SYNDROM

31 BRISTANDE METABOL KONTROLL Anamnes Man, 63 år gammal med endokrinbehandlad prostatacancer och diabetesdebut Då behandlad initialt med T. Daonil samt kostrådgivning. Tog sina tabletter under 6 månader och slutade sedan med detta ökat blodtryck och start med metformin och SU. Patienten börjar successivt att gå upp i vikt och erbjuds viktreducerande preparat. HbA1c i stigande. År 2000 var F-plasmaglukos 20 mmol/l och start av NPH insulin. T Metformin behölls. Snabbt byte till annat NPH pga insulinpennan. Lungemboli i februari, i samband med detta lades måltidsinsulin till. Bibehållen Metformindos. Efter ca ett halvår har patienten ökat ytterligare i vikt och har inte kunnat ta metformin på grund av biverkningar. HbA1c 7,6%. Medicinering Inj. NPH 60 E till natten. Patient titrerar själv sin dos till 80 E. Aktuella problem Dåligt kontrollerat diabetesläge. Stigande HbA1c 7,9% samt stigande vikt 117 kg, BMI 35. Rör sig föga fysiskt. Kolesterol, blodtryck ua. Patienten har noterat att blodsockret stiger kraftigt efter måltid mmol/l. Åtgärd Utsätter nuvarande inj. NPH 105 E t.n. Får inj. Lantus med start av 70 Ex1 samt ökar måltidsinsulin till E x3. Ber att patienten följer sitt blodsockervärde ca 2 timmar efter måltid, med målet att ligga på 6 8 mmol/l istället för nuvarande 20. Information om vikten att röra på sig fysiskt och att ta minskad dos Lantus på morgonen om han planerar gå långpromenader senare på dagen. Resultat Uppvisar vid återbesök efter 1 månad blodsockerkurva med betydligt jämnare värden. HbA1c har sjunkit med 0,9% på 4 veckor. Patienten upplevs piggare och gladare. Jobbar nu aktivt med att gå ner i vikt. Minskning av måltidsdoserna. Patienten uttrycker att han blev en människa igen. Ref: Diabetessjuksköterska Bozena Quirbach, Göteborg 31

32 KÄNNINGAR Anamnes Kvinna 65 år nyinflyttad. Bor tillsammans med maken. Diabetes mellitus typ 2 debut Får hjälp med att ta sitt insulin av son och sonhustru. Tidigare diagnostiserad akromegali som inte har kontrollerats på flera år. Klarar personlig hygien men familjen behöver en hel del hjälp i hemmet med städning, matlagning, inköp och även detta hjälper anhöriga till med. Midjemått 106 cm. Tidigare stroke med hö-sidig svaghet. Efter tre år kvarvarande symtom med svaghet i höger arm och ben. Inga talsvårigheter, talar ej svenska. Ortros höger fot. Går med rullator. Laserbehandlad på grund av diabetesretinopati. Ny laserbehandling planeras. Hypertoni 182/90 mm Hg. Medicinering Inj. mixinsulin 16 Ex2. Aktuella problem Patienten får ofta känningar särskilt på kvällar och nätter men ibland även på morgonen. Blodsockret ligger då runt 3 mmol/l. Patienten äter mycket oregelbundet och det är inte alltid hon äter efter insulininjektion, vilket kan förklara känningarna. Åtgärd Vi prövar med att byta ut mixinsulin mot Lantus 32 E en gång per dag och kontrollerar HbA1c om ca 2 månader. Resultat Förbättrat HbA1c nu 6,3%. Upplever mindre känningar och framförallt mindre beroendeställning till anhöriga på grund av insulin x 1 per dag. Ref: Diabetessjuksköterska Bozena Quirbach, Göteborg 32

33 Upplever mindre känningar och framförallt mindre beroendeställning till anhöriga.

34 DIABETES HOS ÄLDRE

35 NATTLIGA HYPOGLYKEMIER Anamnes Kvinna, Född Tidigare väsentligt frisk. Bor själv ute på landet utan tillsyn. Mat ombesörjs med hjälp av grannar. Nuvarande sjukdomshistoria: Sommaren 2004, nydebuterad diabetes mellitus, med blodsocker runt 20 mmol/l. 2-dos blandinsulin startas. Medicinering Mixinsulin E. Aktuella problem Tendens till blodsockerfall nattetid. Successivt minskade insulindoser till kvällsmaten. Svårigheter att själv sköta sitt insulin. Distriktssköterskorna ej nöjda, då de måste åka hem till henne 2 gånger/dag. Inlägges akut efter episod med svår nattlig hypoglykemi. Åtgärd Översättes på endos Lantus 20 E. Under denna behandling, hyperglykemi dagtid, med värden upp till mmol/l. Fastevärden runt 8 mmol/l. Behandlingen kompletteras med 6 E snabbverkande måltidsinsulin till frukosten. Resultat På denna kombination är de glykemiska värdena över hela dygnet, runt 7 10 mmol/l. Går hem nöjd, då hon bara behöver passa distriktssköterskan en gång/dygn. Disktriktsköterskorna nöjda, då de bara behöver åka dit en gång/dygn. Ref: Dr Ulf Rosenqvist, Motala lasarett 35

36 NATTLIGA HYPOGLYKEMIER Anamnes Man född Typ 2 diabetes sedan 35 år tillbaka. RA sedan 1980-talet. Hypertoni Prostatacancer, diagnos 1997, ablatio testis. Glutenintolerant. Kostbehandlad för diabetes till och med 1988 sedan dess tablettbehandlad fram till 1991, därefter insulinbehandlad. Diabeteskomplikationer i form av: Makulaförändringar, har haft makulaödem och simplexretinopati samt mikroalbuminuri. Medicinering NPH E kl (drar upp i spruta). Äldre typ av måltidsinsulin 10 Ex3 i Novopen. Aktuellt Kommer på remiss från en vårdcentral i trakten. På remissen anges problem med nattliga hypoglykemier nästan varje natt. Man önskar hjälp med patientens diabetesbehandling. Självtest: Patienten har en blodsockermätare, Precision Extra, och har inför besöket mätt blodsocker 11 dagar med dygnskurva. Det visar sig att han har nattliga hypoglykemier nästan varje natt med p-glukos mellan 2,5 och 4 mmol/l. Ligger även lågt många morgnar. Ligger för högt i blodsocker efter måltid men sjunker sedan innan nästa måltid. HbA1c: 7,0%. Bedömning/åtgärd Behov av att förändra insulinregimen. Samråder med diabetesläkare som ordinerar utsättning av äldre typ av måltidsinsulin och NPH. Patienten får istället: Lantus i Optiset i dos E samt snabbverkande måltidsinsulin i startdos E. Motivering till val av Lantus istället för att gå vägen över NPH-insulin: Patienten har haft så mycket besvär av tidigare insulinregim att vi valde att gå direkt på Lantus även om troligen en viss minskning av hypoglykemierna skulle ha inträtt bara genom att byta till modernt direktverkande insulin + NPH. Patientens ålder är ytterligare ett argument och vi ville bespara honom ett byte till om det inte skulle fungera med NPH. 36

37 Att Lantus har en längre mer jämn effekt är värdefullt för denna aktiva man på 80 år. NPH hade troligen behövts i 2-dos för att räcka under hela dygnet eftersom han har så liten dos. Väljer snabbverkande måltidsinsulin för att han skall kunna använda samma insulinpenna till detta som tidigare, det vill säga Novopen. Drar således ned doserna något jämfört med tidigare. Instruerar i att han skall ta snabbverkande måltidsinsulin direkt till maten och inte som tidigare en halvtimme innan mat. Vi kommer överens om telefonkontakt efter tre dagar. Återbesök till läkare planeras efter fyra månader. Uppföljning Patienten upplever bytet av insulin positivt. Har nu inga nattliga hypoglykemier. Har kunnat klippa gräsmattan utan känningar. Har själv ökat upp måltidsdoserna till 10 Ex3. Tar 10 E Lantus på kvällen. Faste p-glukos 6,5 mmol/l. Läkarbesök Lantus E. Snabbverkande måltidsinsulin 10 Ex3. Sedan bytet av insulinregim har patienten endast haft en insulinkänning. Han tycker att han fått ett helt nytt liv.hba1c 6,6%, således avsevärd förbättring sedan bytet av insuliner. Återbesök till diabetessköterska om 6 månader och till läkare om 1 år. Ref: Diabetessjuksköterska Britt-Marie Carlson, Skene lasarett

38 SVÄNGANDE BLODSOCKER Anamnes Kvinna 87 år. Hon har haft sin diabetes sedan 35 års ålder. Insulinbehandlad från start. Komplikationer i form av lindriga ögonbottenförändringar. Har hypertoni och osteoporos. Medicinering NPH E och äldre typ av måltidsinsulin 4 5x3 E. Aktuellt Bodde ensam i lägenhet. Testar inte sitt blodsocker utan tycker sig känna av sitt värde. Ett nedsatt allmäntillstånd leder till att patienten blir inlagd och insulinregimen ändras till mixinsulin i Flexpen E under vårdtiden. Utskrivs till rehab. Sedan serviceboende. Täta kontakter mellan diabetesmottagningen och sköterska i kommunen angående dosjusteringar. Kvarstående problem med känningar trots sänkt mixinsulindos ( E). Efter 5 månader ligger HbA1c på 7,8% och patienten har fortfarande känningar och låga nattvärden. Bedömning/åtgärd På grund av svängande blodsocker med nattliga hypoglykemier samt även hypoglykemier dagtid så fort man försöker gå upp i dos för att inte hamna för högt generellt, bytes insulinregimen till Lantus E i Optiset samt snabbverkande måltidsinsulin E i Flexpen. Dosjustering av Lantus var 4:e dag med 2 E beroende på dygnskurvan. Det snabbverkande måltidsinsulinet justeras efter behov och höjs med 2 E om blodsocker före måltid är mer än 10 mmol/l. Förlopp 1 månad efter start med nya insulinregimen är doserna: Insulinbehandling Lantus E. Snabbverkande måltidsinsulin E. Patienten har känningar före kvällsmat och på kvällar. Efter ytterligare tre månader diagnostiseras patienten Parkinsons sjukdom, sedvanlig behandling sätts in vilket bidrar till att patienten blir mer rörlig. Hypoglykemierna har minskat (3,8 mmol/l 3,9 mmol/l). HbA1c ligger nu på 7,5%, vilket är acceptabelt. Har en del lipohypertrofier vilket kommuniceras med kommunsköterskan som ger insulinet. På återbesök efter ca 6 månader ser man dels att patienten är mer rörlig samt att insulinkänningarna avtagit. HbA1c 7,6%. Efter ytterligare tre månader ses höga fastevärden och höga förmiddag och eftermiddagsvärden. Flyttar då Lantusinjektionen till lunch för att förhindra högt morgonvärde som kan vara orsakat av glapp sista timmarna och doserna under dagen räcker sedan inte till att få ned det. Höjer även frukostdosen med snabbverkande måltidsinsulin något och dagskurva mäts under en vecka. 38

39 Insulinbehandling Lantus E. Snabbverkande måltidsinsulin E. Vid uppföljande telefonsamtal efter 14 dagar framkommer att patienten nu har känningar varje morgon med värden runt 2 mmol/l. Flyttar tillbaka Lantus till morgonen och sänker den till 10 E samt sänker frukostdosen snabbverkande måltidsinsulin från 10 E till 6 E. Insulinbehandling Lantus E. Snabbverkande måltidsinsulin E. Vid nästa telefonkontakt höjdes snabbverkande måltidsinsulinet vid frukosten till 10 E igen. Några veckor efter justering framkommer att blodsockret nu är för högt på morgonen. Lantus räcker kanske inte riktigt till morgontimmarna, tidigare större doser har resulterat i låga nattvärden. Kan därför vara värt att pröva delning av Lantusdosen. Insulinbehandling Lantus E med 12 tim mellanrum. Snabbverkande måltidsinsulin E. Vid delning av dos togs 10 E Lantus på morgonen som tidigare och 2 E Lantus på kvällen. Därefter start med den delade dosen morgonen efter. Uppföljning via telefon efter 1 vecka vilket visar blodsockret efter delningen av Lantusdoserna blivit jämnare och patienten känner sig bättre. HbA1c 7,6% är lika med acceptabelt med tanke på ålder och behandlingssvårigheter. Efter ca 1 år blir patienten inlagd på sjukhus pga Stroke. Lakunär infarkt. Parkinson Plus diskuteras som tänkbar diagnos istället för Parkinson. Insulinbehandling Lantus E. Snabbverkande måltidsinsulin E. HbA1c 8,0%, vilket bedöms vara för högt, men med tanke på omständigheterna avvaktas dosjustering ca 4 månader. Vid återbesök har patienten problem med känningar före lunch. HbA1c 5,7%, sänker därför frukostdosen till 8 E snabbverkande måltidsinsulin. Dagskurvor efterfrågas. 39

40 ...fortsättning patientfall Insulinbehandling Lantus E. Snabbverkande måltidsinsulin E. Vid kontakt visas blodsockerprofil. Således för hög basinsulinnivå, men frukostdosen av snabbverkande måltidsinsulin är för låg för att insulinet skall ta hand om maten. Insulinbehandling Inj. Lantus E Snabbverkande måltidsinsulin ökas till E Vid uppföljning efter ca 6 månader visar patienten hyfsade blodsockervärden. HbA1c 7,2%. Uppföljning rekommenderas till att upprätta dagskurva med p-glukos före och efter måltid samt till natten en gång per månad, HbA1c en gång i kvartalet. Resultat Vid läkarbesök efter 1 månad ses en tillfredsställande situation avseende diabetessjukdomen. Parkisonsjukdomen gör att hon är rullstolsbunden till stor del. HbA1c 7,1 7,2%. Blodsockret ligger bra och patienten har inga känningar. Diskuterar med sjuksköterskan i kommunen om att vara vaksam på sjunkande insulinbehov under den varma sommaren eftersom patienten förra sommaren visade sig kräva väsentligt mindre insulin under värmeböljan. Bör därför ta tätare blodsockerprover om värmen kommer. Kontakt hit vid behov. Reflektion Fallet illustrerar att vi får jobba en del även med våra äldre diabetespatienter för att ge dem en bra insulinbehandling och livskvalité. Här är ett tätt och bra samarbete med hemsjukvården av största vikt. Ref: Diabetessjuksköterska Britt-Marie Carlson, Skene lasarett 40

41 mmol/l BLODSOCKERKURVA = Lantusbehandling initialt (dec 2003) = Lantusbehandling efter 3 år (jan 2007) jan :30 11:30 17:00 18:00 20:00 21:45 Frukost Lunch Middag Kväll Natt Insulinenheter INSULINJUSTERING UNDER 3 ÅR Lantus Novorapid Parkinson Stroke Tid 2003 DEC 2004 DEC DEC NOV

42 BRISTANDE METABOL KONTROLL Anamnes Kvinna 91 år gammal med typ 1 diabetes sedan 53 år tillbaka. Välfungerande diabetes, har utvecklat simplexretinopati samt något nedsatt känsel i fötterna. Behandlats med snabbverkande måltidsinsulin E och NPH 24 E till natten. HbA1c har legat kring 6,5% i flera år och har alltid kunnat sköta sina insulininjektioner själv. Har testat sig 2 4 ggr dagligen. Patienten drabbas av en mindre stroke för ca 1 år sedan och skrivs hem med ändrad insulinregim. Patienten behöver hjälp med sina insulininjektioner på grund av svaghet i höger hand. Hemsjukvården kopplas in, men med begränsad kapacitet att hjälpa patienten, därför sätts patienten av en kollega till mig in på mixinsulin i 2-dos dvs. 22 E till frukost och 22 E till middagen kl Medicinering Inj. mixinsulin E. Aktuellt problem Efter 4 månader kommer patienten på planerat återbesök. HbA1c har nu stigit till 9,4%. Patienten kommer tillsammans med ena dottern som berättar att blodsockervärdena numera svänger betydligt mer än tidigare. Hon har högre morgonvärden före frukost, tendens till insulinkänningar före lunch och höga värden före middagen. Vid besökstillfället har även blodtrycket stigit till 170/80 mm Hg, vilket också hemsjukvården har noterat vid flera tillfällen. Åtgärd Patienten föreslås att prova med att återgå till sin gamla insulinregim och tar kontakt med hemsjukvårdens sjuksköterska. Hon bekräftar att den resursbrist man har kvarstår. Därför beslutas att pröva en variant där patienten återgår till snabbverkande måltidsinsulin E men NPH 24 E till natten byts ut till Lantus 22 E till frukost, samtidigt som frukostdosen till snabbverkande måltidsinsulin. Denna insulinregim innebär således hjälp med 3 doser dagligen i stället för 4 doser dagligen. Detta kunde också hemsjukvården acceptera. 42

43 Resultat Vid telefonkontakt med hemsjukvården ett par veckor senare framkom att sockervärdet nu åter låg jämnare. Dessutom hade blodtrycket normaliserats. Vid förnyat återbesök 4 månader senare hade HbA1c gått ner till 7,1%. Såväl patienten som dottern var nu nöjda med sockerläget. Blodtrycket låg åter bra. Blodtryckstegringen var sannolikt orsakad av den stress patienten upplevt på grund av det svängande blodsockret. Dessutom har kraften och finmotoriken i höger hand återkommit. Hemsjukvården behöver enbart göra hembesök några gånger per vecka för att övervaka att allt fungerar. Patienten kunde nu åter ta sitt insulin och också mäta sitt blodsocker som tidigare. Konklusion På grund av att våra typ 1 diabetiker numera lever längre, blir denna patientgrupp allt vanligare inom hemsjukvården. I motsats till typ 2 diabetiker som i allmänhet klarar sig utmärkt på enbart basinsulin eller mixinsulin, behöver patienter med typ 1 diabetes oftast behålla sin flerdosregim. Ref: Dr Lars-Olof Ohlson, SU/Sahlgrenska, Göteborg 43

44 44 ÖVRIGA

45 SVÄNGNINGAR HYPOGLYKEMIER Anamnes 63-årig kvinna med typ 2 diabetes sedan Fick initialt T Glibenklamid och efter 2 år tillägg med Metformin pga viss övervikt avmagring, försämring av blodsocker. Visade sig ha ICA- och GAD-antikroppar, fick diagnosen LADA. Vikt 60 kg. Medicinering Hösten 2002 utsattes Metformin. Insättning av NPH till natten samt T Glibenklamid kvar. Successivt ökande insulindos 28 E till natten. HbA1c ner från 8,1 till 6,8%. Aktuellt problem Trots rejäl förbättring i HbA1c mår patienten ej bra. P-glukos svänger rejält; max-värden upp mot 18 mmol/l men också hypoglykemier med värden ner till 2,9 mmol/l. Detta delvis beroende på växlande motionsaktivitet, men även i perioder med jämn dagsaktivitet svänger P-glukos på ett ej förutsägbart sätt. T Glibenklamid utsätts och 4-dos insulin introduceras november Mindre svängande P-glukos efter successiv titrering till måltidsinsulin (vid jämn aktivitet) E och medellångverkande insulin 20 E till natten. HbA1c sjunker nu till 6,0%. Fortfarande dock besvärande symtomgivande svängningar som patienten ej riktigt kan förebygga genom ändrade insulindoser beroende på aktivitet. Åtgärd Pga patientens besvär med P-glukossvängningarna, ersätts i september 2004 NPH med Lantus. Till en början ges 16 E Lantus på morgonen samtidigt som måltidsinsulin sänks till E. Utifrån patientens egna P-glukosmätningar i hemmet, titreras måltidsinsulin successivt upp till E och Lantus till 20 E under en 4-månadersperiod. Resultat 6 månader efter introduktion av Lantus har patienten ett HbA1c 6,3%. P-glukossvängningarna finns fortfarande men upplevs av patienten som betydligt mindre besvärande. Enligt patientens egna mätningar är nu de maximala svängningarna från 4,1 13,2 mmol/l. Viktuppgång 2 kg. Kommentar Patienten uppger nu att hon känner sig säkrare med sin sjukdom. Behöver inte längre vara så orolig för sina blodsockerfall då de dels kommer mera sällan vid mätning, ej är uttalade och därmed ger mindre symtom. Sammantaget upplevs patienten nu mycket nöjd med sin behandling. Ref: Doktor Eskil Johansson, Falkenberg 45

46 FÖRSÄMRAD METABOL KONTROLL SEKUNDÄR TILL PANKREATIT Anamnes Man född Lite oklart vilken typ av diabetes patienten har. Ur kirurgjournalen framgår det att patienten hade pankreatit i samband med diabetesdebuten för 8 år sedan. C-peptid nivåer kontrolleras vilket pekar på en sekundär diabetes. Initialt ganska bra glukoskontroll HbA1c 5,9 6,8%. Vikt 84 kg. Besväras av magsmärtor till och från. Medicinering 3-dos behandling, inj. mixinsulin E, äldre typ av måltidsinsulin E, inj. NPH E. Totalt antal Enheter: 79 E. Aktuellt problem Oförklarlig försämring av metabol kontroll då patienten nu söker för stigande HbA1c med ca 2% under relativt kort tid. Nu HbA1c med 8,2% jämfört med tidigare värden runt 6,0%. Schema byte från 3-dos till 4-dos Tid Morgon fasta Lunch Insulinregim P-glukos mmol/l Mixinsulin 33 E Middag Äldre typ av måltidsinsulin 23 E Kväll NPH 23 E 4,6-10, TOTAL Insulindos E 79 E Byte av Insulin Lantus 30 E & snabbverkande måltidsinsulin Snabb verkande måltidsinsulin 8 E Snabbverkande måltidsinsulin 8 E 54 E P-glukos mmol/l 7,3 4,4 6,1 8,6 Åtgärd Patienten beskriver sitt matintag under en vanlig dag och insulinregimen läggs om så att han får fyrdos. Inj Lantus E samt snabbverkande måltidsinsulin E före varje måltid. På kvällen vid dagens justering även 10 E NPH t.n. Resultat Patienten upplevs mycket nöjd med sin insulinregim, önskar dock recept på måltidsinsulin i ampuller då han inte trivs med FlexPen. Ref: Dr Anders Frid, Diabetessjuksköterska Marianne Lundberg, MAS Malmö 46

47 Lantus (insulin glargin), F, 100 enheter/ml injektionsvätska är en långverkande insulinanalog. Indikation: Behandling av vuxna, ungdomar och barn från 6 års ålder med diabetes mellitus där insulin krävs. Varning: Lantus skall ej användas för behandling av diabetesketoacidos. Pris och förpackningar: Lantus SoloStar 5x3 ml (596,50 kr), Lantus OptiSet 5x3 ml (596,50 kr), cylinderampuller för OptiPen Pro 5x3 ml (582,50 kr), cylinderampuller för OptiClik 5x3 ml (582,50 kr) och injektionsflaska 10 ml (394 kr) (prisuppgift ). För vidare information och senaste prisuppgift se Datum för senaste översynen Sanofi-aventis AB, Box , Bromma.

48 sanofi aventis AB, Box , Bromma. Tel: , SE.GLA

Till dig som fått Lantus

Till dig som fått Lantus P A T I E N T I N F O R M A T I O N Till dig som fått Lantus Varför behöver jag ett basinsulin? Den här broschyren har vi skrivit till dig som har diabetes och har blivit ordinerad Lantus (insulin glargin)

Läs mer

Insulinpumpbehandling

Insulinpumpbehandling Insulinpumpbehandling Hur vanligt är det? Norrbotten har den högsta andelen kvinnor med diabetes som behandlas med insulinpump, och den näst högsta andelen män. Inklusive barn har ca 340 personer i länet

Läs mer

Till dig som fått Lantus

Till dig som fått Lantus P a t i e n t i n f o r m a t i o n Till dig som fått Lantus Den här broschyren har vi skrivit till dig som har diabetes och har blivit ordinerad Lantus (insulin glargin) av din läkare. Det främsta målet

Läs mer

Till dig som fått Toujeo

Till dig som fått Toujeo P A T I E N T I N F O R M A T I O N Till dig som fått Toujeo Den här broschyren har vi skrivit till dig som har diabetes och har blivit ordinerad Toujeo (insulin glargin) av din läkare. Det främsta målet

Läs mer

Vad gör vi för att nå HbA1cmålet

Vad gör vi för att nå HbA1cmålet Vad gör vi för att nå HbA1cmålet Barn- och ungdomsmedicinska kliniken Centrallasarettet Växjö Annelie Ekblad Diabetessköterska Stig Edvardsson Överläkare Vilka är målen? HbA1c < 52 mmol/l God

Läs mer

15 Blodsockermätning när, var hur?

15 Blodsockermätning när, var hur? 15 Blodsockermätning när, var hur? Fördelar, nackdelar och kostnader Nyupptäckt kost och tablettbehandling inleds Nyupptäckt insulinbehandling inleds Kost och Tablettbehandlade Kombinationsbehandling tabletter

Läs mer

TILL DIG SOM FÅR LEVEMIR

TILL DIG SOM FÅR LEVEMIR Patientinformation TILL DIG SOM FÅR LEVEMIR (insulin detemir) Diabetes Diabetes är ett samlingsnamn för flera ämnesomsättningssjukdomar. Vanligtvis talar man om typ 1-diabetes och typ 2-diabetes. Typ 1-diabetes

Läs mer

ATT LEVA MED DIABETES

ATT LEVA MED DIABETES ATT LEVA MED DIABETES ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA Ett pressmaterial från Eli Lilly Sweden AB HA 090126-01 INLEDNING Ungefär 350 000 svenskar har diabetes en sjukdom som blir allt vanligare. Att leva med

Läs mer

Egenmätning av blodglukos vid diabetes

Egenmätning av blodglukos vid diabetes Godkänt den: 2017-03-16 Ansvarig: Jarl Hellman Gäller för: Region Uppsala Innehåll Syfte...2 Bakgrund...2 Definitioner...2 Normal dygnskurva...2 Förenklad dygnskurva...2 Utvidgad dygnskurva...2 CGM/FGM...2

Läs mer

Till dig som fått Insuman Basal

Till dig som fått Insuman Basal P A T I E N T I N F O R M A T I O N Till dig som fått Insuman Basal Varför behöver jag ett basinsulin? Den här broschyren har vi skrivit till dig som har diabetes och har blivit ordinerad Insuman Basal

Läs mer

Vid underökningen noterar du blodtryck 135/85, puls 100. Hjärta, lungor, buk ua.

Vid underökningen noterar du blodtryck 135/85, puls 100. Hjärta, lungor, buk ua. MEQ 5 (7 poäng) Anders är 3 år och taxichaufför. Han har tidigare varit frisk och tar inga läkemedel. Har spelat amerikansk fotboll och styrketränat av och till i ungdomen, är fortfarande muskulös men

Läs mer

6. Farmakologisk behandling vid debut

6. Farmakologisk behandling vid debut 6. Farmakologisk behandling vid debut Fundera först över diagnos Typ 1- diabetes är ganska väl definierad som en ren insulinbristsjukdom där behandlingen består i att tillföra insulin i relation till födointag,

Läs mer

EN SAMMANSTÄLLNING FRÅN LILLY. INSULINBEHANDLING VID TYP 2-DIABETES en fickguide

EN SAMMANSTÄLLNING FRÅN LILLY. INSULINBEHANDLING VID TYP 2-DIABETES en fickguide EN SAMMANSTÄLLNING FRÅN LILLY INSULINBEHANDLING VID TYP 2-DIABETES en fickguide INSULINER INSULINER KWIKPEN FÖRFYLLD PENNA INSULIN- AMPULL 3 ML (5 ST) FLASKA 10 ML DIREKTVERKANDE INSULIN Humalog 15 65

Läs mer

INFORMATION, FAKTA, ATT TÄNKA PÅ TILL DIG SOM HAR FÅTT HUMALOG

INFORMATION, FAKTA, ATT TÄNKA PÅ TILL DIG SOM HAR FÅTT HUMALOG INFORMATION, FAKTA, ATT TÄNKA PÅ TILL DIG SOM HAR FÅTT HUMALOG Du har fått Humalog som behandling av din diabetes. Du som har diabetes behöver tillföra kroppen insulin eftersom din kropp antingen inte

Läs mer

Handläggning av diabetes typ 2

Handläggning av diabetes typ 2 Handläggning av diabetes typ 2 DEFINITION Typ 2 diabetes orsakas av insulinresistens i kombination med relativ insulinbrist. Majoriteten (ca 80%) är överviktiga/feta och sjukdomen ingår som en del i ett

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning 1 Diabetes Faste P-glucos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes. Provet bör upprepas Folksjukdom: mer än 10 000 diabetiker i Dalarna 4-5% av Sveriges befolkning

Läs mer

Typ 2-diabetes behandling

Typ 2-diabetes behandling Typ 2-diabetes behandling Behandlingen av typ 2-diabetes är livslång och påverkas av hur patienten lever. Behandlingen går ut på att antingen öka produktionen av insulin, öka kroppens känslighet för insulin

Läs mer

Del 2_8 sidor_20 poäng 1.1

Del 2_8 sidor_20 poäng 1.1 En man i 20-25-års åldern kommer in till akutmottagningen kl 16.30, efter att ha omhändertagits på Stora Torget förvirrad, med ostadig gång och synbarligen oförmögen att ta vara på sig själv. På akutmottagningen

Läs mer

Diabetesutbildning för Sjuksköterskor i kommunal sjukvård. Leg Distriktssjuksköterska/ Diabetessjuksköterska Ann-Sofie N Neumark

Diabetesutbildning för Sjuksköterskor i kommunal sjukvård. Leg Distriktssjuksköterska/ Diabetessjuksköterska Ann-Sofie N Neumark Diabetesutbildning för Sjuksköterskor i kommunal sjukvård Leg Distriktssjuksköterska/ Diabetessjuksköterska Ann-Sofie N Neumark Diabetesutbildning för Sjuksköterskor i kommunal hälso-sjukvård Våren 2017

Läs mer

INFORMATION, FAKTA, ATT TÄNKA PÅ. TILL DIG SOM HAR FÅTT HUMALOG (insulin lispro)

INFORMATION, FAKTA, ATT TÄNKA PÅ. TILL DIG SOM HAR FÅTT HUMALOG (insulin lispro) INFORMATION, FAKTA, ATT TÄNKA PÅ TILL DIG SOM HAR FÅTT HUMALOG (insulin lispro) Du har fått Humalog som behandling av din diabetes. Du som har diabetes behöver tillföra kroppen insulin eftersom din kropp

Läs mer

TILL DIG SOM SKA ANVÄNDA FÖRFYLLDA. KwikPen

TILL DIG SOM SKA ANVÄNDA FÖRFYLLDA. KwikPen TILL DIG SOM SKA ANVÄNDA FÖRFYLLDA KwikPen KwikPen KwikPen Med tydlig färgmarkering Förbered din KwikPen för användning 1 3 Tvätta händerna noga. 2 Avlägsna pennans skyddshatt genom att dra av den. Om

Läs mer

Lydia Bättre kontroll med sin insulinpump sedan 2011 VAD KAN JAG SOM HAR TYP 1 DIABETES GÖRA FÖR ATT FÅ EN PROBLEMFRI GRAVIDITET?

Lydia Bättre kontroll med sin insulinpump sedan 2011 VAD KAN JAG SOM HAR TYP 1 DIABETES GÖRA FÖR ATT FÅ EN PROBLEMFRI GRAVIDITET? Lydia Bättre kontroll med sin insulinpump sedan 2011 VAD KAN JAG SOM HAR TYP 1 DIABETES GÖRA FÖR ATT FÅ EN PROBLEMFRI GRAVIDITET? Kvinnor som har typ 1 diabetes behöver planera och förbereda sig väl inför

Läs mer

VAD KAN JAG GÖRA FÖR ATT MINSKA RISKEN FÖR ATT UTVECKLA KOMPLIKATIONER TILL DIABETES TYP 1?

VAD KAN JAG GÖRA FÖR ATT MINSKA RISKEN FÖR ATT UTVECKLA KOMPLIKATIONER TILL DIABETES TYP 1? Guido Bättre kontroll med sin insulinpump sedan 2005 VAD KAN JAG GÖRA FÖR ATT MINSKA RISKEN FÖR ATT UTVECKLA KOMPLIKATIONER TILL DIABETES TYP 1? Många som har typ 1-diabetes oroar sig för långsiktiga komplikationer.

Läs mer

JAG FICK JUST DIAGNOSEN DIABETES TYP 1

JAG FICK JUST DIAGNOSEN DIABETES TYP 1 Dominika Bättre kontroll med sin insulinpump sedan 2012 JAG FICK JUST DIAGNOSEN DIABETES TYP 1 Diagnosen typ 1 diabetes kan komma som en chock och leda till många frågor, bland annat: Varför händer det

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering. Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014. Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan

Undervisningsmaterial inför delegering. Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014. Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014 Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan Diabetes Faste P-glukos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes.

Läs mer

EN SAMMANSTÄLLNING FRÅN LILLY. INSULINBEHANDLING en fickguide

EN SAMMANSTÄLLNING FRÅN LILLY. INSULINBEHANDLING en fickguide EN SAMMANSTÄLLNING FRÅN LILLY INSULINBEHANDLING en fickguide INSULINER INSULINER KWIKPEN FÖRFYLLD PENNA INSULIN AMPULL 3 ML (5 ST) FLASKA 10 ML DIREKTVERKANDE INSULIN 15 65 06 43 30 86 03 10 88 MIXINSULIN

Läs mer

KlinikNytt NV Skåne Sidan 1 av 5

KlinikNytt NV Skåne Sidan 1 av 5 KlinikNytt NV Skåne Sidan 1 av 5 Lokalt dokument om diabetes hos äldre Med Åsa Theanders och Anders Nilssons goda minne vidareskickar vi deras uppdaterade PM som gjorts för VC Åstorp. Vi vet att deras

Läs mer

Det är inte roligt att ha diabetes, men man måste kunna ha roligt även om man har diabetes. Johnny Ludvigsson Professor i diabetes

Det är inte roligt att ha diabetes, men man måste kunna ha roligt även om man har diabetes. Johnny Ludvigsson Professor i diabetes Det är inte roligt att ha diabetes, men man måste kunna ha roligt även om man har diabetes Johnny Ludvigsson Professor i diabetes Diabeteskonsulent Varför? Hur? Diabeteskonsulent. Varför? Nu behöver jag

Läs mer

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c Fakta om blodsocker Långtidssocker HbA1c Risken för komplikationer ökar starkt om blodsockret ligger för högt under en längre tid. Det viktigaste måttet på detta är HbA1c ett prov som visar hur blodsockret

Läs mer

4 DIABETES TERAPIRÅD. Omvandlingstabell. RIKTVÄRDEN HbA1c. HbA1c. 52 mmol/mol 42-52 mmol/mol

4 DIABETES TERAPIRÅD. Omvandlingstabell. RIKTVÄRDEN HbA1c. HbA1c. 52 mmol/mol 42-52 mmol/mol DIABETES RIKTVÄRDEN HbAc Diabetes typ P-glukos Före måltid Efter måltid Kolesterol LDL-kolesterol Blodtryck mmol/mol - mmol/mol mmol/l mmol/l

Läs mer

Till dig som får Tresiba (insulin degludek)

Till dig som får Tresiba (insulin degludek) Patientinformation från din vårdgivare för dig med TYP 2-DIABETES Till dig som får Tresiba (insulin degludek) En handbok för dig som ska påbörja behandling med Tresiba insulin degludek Inledning I den

Läs mer

Till dig som har fått Humulin NPH. Patientinformation

Till dig som har fått Humulin NPH. Patientinformation Till dig som har fått Humulin NPH Patientinformation Varför behöver du Humulin NPH? Typ 2-diabetes är en progressiv sjukdom. Efterhand kommer din bukspotts körtel att producera mindre och mindre insulin,

Läs mer

Individualiserade mål för glykemisk kontroll vid typ 2-diabetes

Individualiserade mål för glykemisk kontroll vid typ 2-diabetes Individualiserade mål för glykemisk kontroll vid typ 2-diabetes Patientcentrerad vård Mats Eliasson Medicinkliniken, Sunderby Sjukhus, Luleå mats.eliasson@nll.se April 2012 Syftet med behandling av typ

Läs mer

P A T I E N T I N F O R M A T I O N. T ill d i g s o m f å t t A p i d r a

P A T I E N T I N F O R M A T I O N. T ill d i g s o m f å t t A p i d r a P A T I E N T I N F O R M A T I O N T ill d i g s o m f å t t A p i d r a Den här broschyren har vi skrivit till dig som har diabetes och har blivit ordinerad Apidra (insulin glulisin) av din läkare. Det

Läs mer

Diabetesklubben 2015-05-27

Diabetesklubben 2015-05-27 Diabetesklubben 2015-05-27 CGM Continues Glucose Measurement Kontinuerlig blodsockermätning Prio 1 att överleva DÖD inom 3 år!!! 1-3 dagar om man slutar ta insulin ACIDOS (Syraförgifting) CIRKULATIONSKOLLAPS

Läs mer

Den personliga diabetesboken

Den personliga diabetesboken Den personliga diabetesboken Ta alltid med dig din diabetesbok när du ska träffa någon inom sjukvården. Min personliga diabetesbok Namn Personnummer Min diabetesläkare Min diabetessköterska Telefonnummer

Läs mer

Insulinbehandlad diabetes Typ 1 & Typ 2

Insulinbehandlad diabetes Typ 1 & Typ 2 Mer information finns på www.accu-chek.se Kontakta Accu-Chek Kundsupport Telefon 020-41 00 42 E-post info@accu-chek. se ACCU-CHEK Combo Broschyren är granskad av Legitimerad Diabetessköterska Insulinbehandlad

Läs mer

10 Vad är ett bra HbA1c?

10 Vad är ett bra HbA1c? 10 Vad är ett bra HbA1c? HbA1c och blodsocker HbA1c är ett mått på medelblodsockret de senaste 6-8 veckorna. Observera att HbA1c inte anger medelblodsockret utan måste översättas enligt: Det finns en hel

Läs mer

Utbildningsmaterial diabetes

Utbildningsmaterial diabetes Utbildningsmaterial diabetes Diabetes kallas en grupp ämnesomsättningssjukdomar som gör att blodet innehåller för mycket socker, glukos. Insulin bildas i bukspottkörteln För att kroppen ska fungera behövs

Läs mer

10 Vad är ett bra HbA1c?

10 Vad är ett bra HbA1c? 10 Vad är ett bra HbA1c? HbA1c och blodsocker HbA1c är ett mått på medelblodsockret de senaste 6-8 veckorna. Observera att HbA1c inte anger medelblodsockret utan måste översättas enligt: Finns också en

Läs mer

Diabetes typ-2 patienter - June 2008

Diabetes typ-2 patienter - June 2008 Diabetes typ- patienter - June 008 1 Bara en släng av socker? En undersökning från Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård Malmö, september 008 Diabetes typ- patienter - June 008 Bakgrund Personer

Läs mer

GLUKOSBELASTNING OCH INSULININSÄTTNING I PRIMÄRVÅRDEN. Södersjukhuset Cristina Rodrigo, Spec i Allmänmedicin Husläkarna i Österåker

GLUKOSBELASTNING OCH INSULININSÄTTNING I PRIMÄRVÅRDEN. Södersjukhuset Cristina Rodrigo, Spec i Allmänmedicin Husläkarna i Österåker GLUKOSBELASTNING OCH INSULININSÄTTNING I PRIMÄRVÅRDEN Södersjukhuset 111103 Cristina Rodrigo, Spec i Allmänmedicin Husläkarna i Österåker GERD 68 ÅR Söker för klåda och sveda i underlivet Hon har mått

Läs mer

Nedsatt nervfunktion i magtarmkanalen

Nedsatt nervfunktion i magtarmkanalen GASTROPARES Vad är gastropares? Med gastropares menas fördröjd magsäcks tömning och den drabbar hela magtarmkanalen. Gastropares är en följdsjukdom till diabetes och beror på nervskador i magtarmkanalen.

Läs mer

Typ 2-diabetes och Victoza (liraglutid).

Typ 2-diabetes och Victoza (liraglutid). Patientinformation Typ 2-diabetes och Victoza (liraglutid). Patientinformation från din vårdgivare. Till dig som ska börja behandling med Victoza. Introduktion 3 Behandling med Victoza 4 Så verkar Victoza

Läs mer

TILL DIG SOM HAR FÅTT

TILL DIG SOM HAR FÅTT INFORMATION, FAKTA, ATT TÄNKA PÅ TILL DIG SOM HAR FÅTT Humalog 200 E/ml KwikPenTM Du har fått Humalog 200 enheter/ml KwikPen TM som behandling av din diabetes. Du som har diabetes behöver tillföra kroppen

Läs mer

Diabetes och graviditet

Diabetes och graviditet Diabetes och graviditet Typ1 diabetes för, under och efter graviditet Typ 2 diabetes Diabeteskomplikationer under graviditet Hypertoni och preeklampsi Graviditetsdiabetes Barnet: missbildningar och fetopati

Läs mer

Till dig som får behandling med Trulicity (dulaglutid)

Till dig som får behandling med Trulicity (dulaglutid) Till dig som får behandling med Trulicity (dulaglutid) Komma igång med Trulicity Diabetes är en sjukdom som kan förändras med tiden. Ibland kan du behöva byta till en behandling som fungerar bättre för

Läs mer

Generella rutiner gällande diabetes och delegering vid diabetesvård inom Katrineholms kommun

Generella rutiner gällande diabetes och delegering vid diabetesvård inom Katrineholms kommun RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (6) Generella rutiner gällande diabetes och delegering vid diabetesvård inom Katrineholms kommun Baskunskaper All personal som arbetar inom kommunens äldre- och handikappomsorg

Läs mer

EN PRAKTISK HANDBOK OM TRULICITY (DULAGLUTID) - till dig som vårdgivare

EN PRAKTISK HANDBOK OM TRULICITY (DULAGLUTID) - till dig som vårdgivare EN PRAKTISK HANDBOK OM TRULICITY (DULAGLUTID) - till dig som vårdgivare Du har tagit beslutet att starta din patient på Trulicity. Vilken praktisk information behöver du? Innehåll Indikation och dosering

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

Barndiabetesteamet, Länssjukhuset Ryhov 2014-08-28

Barndiabetesteamet, Länssjukhuset Ryhov 2014-08-28 1 I Sverige insjuknar cirka 2 barn/dag i diabetes 2 Jag vet om att jag har diabetes, men jag vill bli behandlad precis som mina kompisar 3 Vid Typ 1 diabetes måste insulin ges fr o m insjuknandet, då bukspottskörtelns

Läs mer

Till dig som fått Lyxumia

Till dig som fått Lyxumia P A T I E N T I N F O R M A T I O N Till dig som fått Lyxumia Lyx_patientbroschyr_maj2015.indd 1 2015-06-05 09:00:12 Den här broschyren har du fått för att du ska börja medicinera med Lyxumia (lixisenatid).

Läs mer

Diabetes. Falldiskussion. Distriktsläkare, Informationsläkare

Diabetes. Falldiskussion. Distriktsläkare, Informationsläkare Falldiskussion Vibeke Bergmark Överläkare Medicinkliniken Nyköping Björn Lundahl Distriktsläkare, Informationsläkare Läkemedelskommittén Eskilstuna Mellansvenskt läkemedelsforum, 4 februari 2015 Fall I,

Läs mer

Din rätt att må bra vid diabetes

Din rätt att må bra vid diabetes Din rätt att må bra vid diabetes Svenska Diabetesförbundet om Din rätt att må bra Vi tycker att du har rätt att må bra! För att du ska må bra måste du få rätt förutsättningar att sköta din egenvård. Grunden

Läs mer

Insulinpumpbehandling

Insulinpumpbehandling Insulinpumpbehandling Den första insulin- pumpen från Indiana, USA 1963. Björn Rathsman Sachsska Barn och ungdomssjukhuset, Stockholm 1 DISPOSITION Vad innebär insulinpumpbehandling? Användningsfrekvens

Läs mer

1.1 Du finner mycket få uppgifter av relevans för hypertonin i journalen. Hur kompletterar du anamnesen? Vad frågar du om mer? 2 p

1.1 Du finner mycket få uppgifter av relevans för hypertonin i journalen. Hur kompletterar du anamnesen? Vad frågar du om mer? 2 p Du har börjat som vikarie vid en husläkarmottagning, den ordinarie läkaren har flyttat utomlands efter en misslyckad politisk karriär. En 44 årig överviktig regissör kommer för kontroll av hypertoni som

Läs mer

Typ 1-diabetes mellitus, fötter, graviditet

Typ 1-diabetes mellitus, fötter, graviditet Typ 1-diabetes mellitus, fötter, graviditet METODER FÖR ATT UPPNÅ RÖKSTOPP Hälso- och sjukvården bör: ge kort rådgivning om rökstopp till rökande patienter med diabetes (prio 1) och vid behov komplettera

Läs mer

Anna, Tess mamma Bättre kontroll med sin insulinpump sedan 2008 MITT BARN HAR TYP 1 DIABETES

Anna, Tess mamma Bättre kontroll med sin insulinpump sedan 2008 MITT BARN HAR TYP 1 DIABETES Anna, Tess mamma Bättre kontroll med sin insulinpump sedan 2008 MITT BARN HAR TYP 1 DIABETES Många föräldrar vars barn får diagnosen typ 1 diabetes ställer sig frågor som: Varför händer det här mitt barn?

Läs mer

Endokrinologi och diabetes. T7 Fall för Klassundervisning

Endokrinologi och diabetes. T7 Fall för Klassundervisning Endokrinologi och diabetes T7 Fall för Klassundervisning Hur man handlägger en patient beror till stor del på var man befinner sig och vilka resurser som är tillgängliga. Därför börjar alla fall med var

Läs mer

LBK Checklista nydebuterad diabetes

LBK Checklista nydebuterad diabetes LBK Checklista nydebuterad diabetes Kortfattad beskrivning av vad som ska gås igenom samt förslag på lämplig ordningsföljd. Patientdata: PAS: PAL: Ankomstdagen: BDD-STUDIEN: Se speciell pärm. Finns på

Läs mer

INFORMATION OM DIABETES FÖR VÅRDPERSONAL

INFORMATION OM DIABETES FÖR VÅRDPERSONAL 2007-06-14 INFORMATION OM DIABETES FÖR VÅRDPERSONAL Syftet är informationen ska ge teoretisk kunskap till vårdpersonal och utgöra grund för delegering av insulininjektioner. Personal som får delegering

Läs mer

En guide till dig som undervisar barn med diabetes

En guide till dig som undervisar barn med diabetes En guide till dig som undervisar barn med diabetes Alla barn är olika Alla barn är olika och det finns inte någon färdig mall för hur du som lärare på bästa sätt kan stötta ett barn med diabetes i skolan.

Läs mer

Till dig som får behandling med Trulicity (dulaglutid)

Till dig som får behandling med Trulicity (dulaglutid) Till dig som får behandling med Trulicity (dulaglutid) Komma igång med Trulicity Diabetes är en sjukdom som kan förändras med tiden. Ibland kan du behöva byta till en behandling som fungerar bättre för

Läs mer

Endokrinologi och diabetes STUDENT

Endokrinologi och diabetes STUDENT Endokrinologi och diabetes T6 8 Fall för Klassundervisning (titta gärna på fallen före) Reviderad juli 2015 STUDENT Bilden är Sandströms originalteckning av parathyroideakörtlarna. 1. Husläkarmottagning

Läs mer

JAG ÖNSKAR DET FANNS NÅGOT ANNAT SÄTT ATT HANTERA HYPOGLYKEMI

JAG ÖNSKAR DET FANNS NÅGOT ANNAT SÄTT ATT HANTERA HYPOGLYKEMI Simon Bättre kontroll med sin insulinpump sedan 2004 JAG ÖNSKAR DET FANNS NÅGOT ANNAT SÄTT ATT HANTERA HYPOGLYKEMI Lågt blodsocker kan vara ett av de största orosmomenten för den som har typ 1 diabetes,

Läs mer

Endokrinologi och diabetes STUDENT

Endokrinologi och diabetes STUDENT Endokrinologi och diabetes T6 7 Fall för Klassundervisning Reviderad 2015 STUDENT Bilden är Sandströms originalteckning av parathyroideakörtlarna. 1. Husläkarmottagning Irriterad trebarnsmamma 31-årig

Läs mer

Återföringsdagen 27/4 2011 Sunderby Folkhögskola. Marianne Gjörup Överläkare, sektionschef Diabetes och endokrinologi Sunderby sjukhus

Återföringsdagen 27/4 2011 Sunderby Folkhögskola. Marianne Gjörup Överläkare, sektionschef Diabetes och endokrinologi Sunderby sjukhus Återföringsdagen 27/4 2011 Sunderby Folkhögskola Marianne Gjörup Överläkare, sektionschef Diabetes och endokrinologi Sunderby sjukhus Lite bakgrundsinformation Uppskattningsvis 10 000 diabetiker i Norrbotten

Läs mer

Fallbeskrivningar - egenvård

Fallbeskrivningar - egenvård Fallbeskrivningar - egenvård Innehåll Fallbeskrivning 1 Injektion fragmin - utskrivning från sjukhus... 2 Fallbeskrivning 2 Ögondroppar efter poliklinisk starroperation... 2 Fallbeskrivning 3 TENS-behandling

Läs mer

Behandlingseffekter och upplevelser av insulinpumpbehandling

Behandlingseffekter och upplevelser av insulinpumpbehandling Behandlingseffekter och upplevelser av insulinpumpbehandling Janeth Leksell PhD, Associate Professor, Specialistsjuksköterska Svensk Förening För Sjuksköterskor i Diabetesvård Vad vet vi om insulinpump

Läs mer

PATIENTINFORMATION. Til dig som fått Lyxumia

PATIENTINFORMATION. Til dig som fått Lyxumia PATIENTINFORMATION Til dig som fått Lyxumia Den här broschyren har du fått för att du ska börja medicinera med Lyxumia (lixisenatid). Lyxumia är ett komplement till din tidigare diabetesbehandling och

Läs mer

Dokument ID: Fastställandedatum: Revisionsnr: Giltigt t.o.m.:

Dokument ID: Fastställandedatum: Revisionsnr: Giltigt t.o.m.: Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(8) Diabetes Diabetesprevalensen ökar både beträffande typ 1 och typ 2. Det är viktigt att behandlingen fokuserar på den totala riskprofilen, innefattande livsstilsförändringar

Läs mer

Välkomna! Barndiabetesteamet, Länssjukhuset Ryhov

Välkomna! Barndiabetesteamet, Länssjukhuset Ryhov Välkomna! Barndiabetesteamet, Länssjukhuset Ryhov 2016-05-30 Vid Typ 1 diabetes måste insulin ges fr o m insjuknandet, då bukspottskörtelns förmåga att bilda insulin UPPHÖRT. Vid Typ 2 diabetes finns fortfarande

Läs mer

Handläggningsråd för behandling av hyperglykemi vid Typ 2 diabetes

Handläggningsråd för behandling av hyperglykemi vid Typ 2 diabetes Vårddokument Kunskapsunderlag Sida 1 (6 Handläggningsråd för behandling av hyperglykemi vid Typ 2 diabetes Målvärde: HbA1c < 52 mmol/mol Målvärde sätts upp individuellt. Ingen känd hjärt-kärlsjukdom: INTENSIV

Läs mer

Kontinuerlig blodsockermätning

Kontinuerlig blodsockermätning Kontinuerlig blodsockermätning Kliniska erfarenheter Disposition Vilka mätare finns Riktlinjer Större studier Erfarenheter från Sachsska -läger -klinik -fallbeskrivning CGM-mätare Medtronic: Guardian Medtronic:

Läs mer

INTRODUKTION - TYP 1 DIABETES

INTRODUKTION - TYP 1 DIABETES INTRODUKTION - TYP 1 DIABETES Erik Moberg Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge 160122 Diagnoskriterier - Diabetes fp-glukos 7,0 mmol/l (8 tim fasta) eller P-glukos (kapillärt) 12,2 mmol/l (venöst

Läs mer

Dokument ID: Fastställandedatum: 2015-01-01. Revisionsnr: Giltigt t.o.m.: 2016-12-31

Dokument ID: Fastställandedatum: 2015-01-01. Revisionsnr: Giltigt t.o.m.: 2016-12-31 Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Diabetes Diabetesprevalensen ökar både beträffande typ 1 och typ 2. Det är viktigt att behandlingen fokuserar på den totala riskprofilen, innefattande livsstilsförändringar

Läs mer

EN PRAKTISK HANDBOK OM TRULICITY (DULAGLUTID) - till dig som vårdgivare

EN PRAKTISK HANDBOK OM TRULICITY (DULAGLUTID) - till dig som vårdgivare EN PRAKTISK HANDBOK OM TRULICITY (DULAGLUTID) - till dig som vårdgivare Du har tagit beslutet att starta din patient på Trulicity. Vilken praktisk information behöver du? Innehåll Indikation och dosering

Läs mer

d i a b e t e s d a g b o k d o s e r i n g s k o r t

d i a b e t e s d a g b o k d o s e r i n g s k o r t d i a b e t e s d a g b o k d o s e r i n g s k o r t Namn: Läkare: Sköterska: Telefon: Återbesök: Fasteblodsocker kontroll Fasteblodsocker högre än... mmol/l höj Lantusdosen med... enheter var... dag

Läs mer

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer Screening, prevention och levnadsvanor Screening för diabetes vid ökad risk för typ 2-diabetes genomföra opportunistisk screening

Läs mer

Bohusgården. HbA1c- mål 2015-01- 30. Peter Fors Alingsås lasarett

Bohusgården. HbA1c- mål 2015-01- 30. Peter Fors Alingsås lasarett Bohusgården 2015-01- 30 HbA1c- mål Peter Fors Alingsås lasarett Mål med behandling? 1. Överleva. 2. Symtomfrihet. 3. Minimera antalet akuta komplikationer och problem. 4. Minimera risken för sjukdomens

Läs mer

Hypofys med mera Falldiskussionsseminarium T7 2012 STUDENT

Hypofys med mera Falldiskussionsseminarium T7 2012 STUDENT Hypofys med mera Falldiskussionsseminarium T7 2012 STUDENT 1. Husläkarmottagning Akutmottagning Yr och ont i magen 37-årig man inkommer akut efter ett par dagars tilltagande trötthet, illamående och feber.

Läs mer

Diabetes. oktober 2014 Bodil Eckert, överläkare Endokrinologmottagningen SUS, Lund

Diabetes. oktober 2014 Bodil Eckert, överläkare Endokrinologmottagningen SUS, Lund Diabetes oktober 2014 Bodil Eckert, överläkare Endokrinologmottagningen SUS, Lund Diagnoskriterier F-P-glukos 7,0 mmol/l P-glukos vid glukosbelastning 12,2 /11,1 mmol/l Symtom på hyperglykemi plus slumpmässigt

Läs mer

Diabetesläkemedel från MSD

Diabetesläkemedel från MSD Diabetesläkemedel från MSD JANUVIA (sitagliptin) JANUVIA är godkänt för patienter med typ 2-diabetes: Som monoterapi när metformin är olämpligt på grund av kontraindikationer eller intolerans. Som tillägg

Läs mer

1. Husläkarmottagning Orolig hypertoniker

1. Husläkarmottagning Orolig hypertoniker Hypofys, skelett mm! Falldiskussionsseminarium T7 VT 2010 1. Husläkarmottagning Orolig hypertoniker En 52-årig man kommer till dig som husläkare för uppföljning av hypertoni, de senaste åren har mer behandling

Läs mer

CGM 2014-11-13. Continuous Glucose Measurement Kontinuerlig blodsockermätning. Peter Fors Medicinkliniken Alingsås lasarett

CGM 2014-11-13. Continuous Glucose Measurement Kontinuerlig blodsockermätning. Peter Fors Medicinkliniken Alingsås lasarett CGM 2014-11-13 Continuous Glucose Measurement Kontinuerlig blodsockermätning Peter Fors Medicinkliniken Alingsås lasarett Vårat gemensamma uppdrag Att överleva Att leva gott Att leva frisk och länge 1922

Läs mer

ATT KÖPA. Smör Bröd Ägg juice Mjöl Frukt. Blodsockervärde. Frukost Insulindos och anmärkningar. Datum. En guide för unga

ATT KÖPA. Smör Bröd Ägg juice Mjöl Frukt. Blodsockervärde. Frukost Insulindos och anmärkningar. Datum. En guide för unga ATT KÖPA Smör Bröd Ägg juice Mjöl Frukt Blodsockervärde n Datum 20/8 En guide för unga Frukost före efter Lunch före efter Middag före efter Kväll 6.8 9.9 7.3 12.1 7.5 13.8 13.5 Natt - Insulindos och anmärkningar

Läs mer

Diabetes mellitus. Upplägg. mellitus = latin för honung eller söt insipidus = latin för smaklös

Diabetes mellitus. Upplägg. mellitus = latin för honung eller söt insipidus = latin för smaklös Diabetes mellitus mellitus = latin för honung eller söt insipidus = latin för smaklös Sara Stridh Upplägg Fysiologin bakom diabetes Patofysiologin Typ 1 och typ 2 Pankreas Diagnos Behandling Komplikationer

Läs mer

Diabetisk ketoacidos. Stina Lindmark Medicincentrum, NUS

Diabetisk ketoacidos. Stina Lindmark Medicincentrum, NUS Diabetisk ketoacidos Stina Lindmark Medicincentrum, NUS Diabetisk ketoacidos (DKA) Typ 1-diabetes Hyperglykemiskt, hyperosmolärt syndrom (HHS) Typ 2-diabetes? Definition DKA Diabetes - ofta känd Metabol

Läs mer

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24 Diabetes Britt Lundahl 2014-09-24 Vad är diabetes? Diabetes är en kronisk sjukdom, som karaktäriseras av för högt blodsocker. Orsaken är brist på hormonet insulin eller nedsatt känslighet för insulinet.

Läs mer

http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/kontinuerlig-subkutan-glukosmatning-vid-diabetes/

http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/kontinuerlig-subkutan-glukosmatning-vid-diabetes/ 2014-06-02 Insulinpumpar vid diabetes och Kontinuerlig subkutan glukosmätning vid diabetes SBU Alert rapporter nr 2013-03 och 2013-04 http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/insulinpumpar-vid-diabetes/ http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/kontinuerlig-subkutan-glukosmatning-vid-diabetes/

Läs mer

Diabetes hos barn och ungdomar. Disposition. Barns symptom på diabetes

Diabetes hos barn och ungdomar. Disposition. Barns symptom på diabetes Diabetes hos barn och ungdomar 1 Disposition Diabetes hos barn, ett mer akut insjuknande Diabetes hos barn i Sverige Barndiabetesvården Egenvård Alkohol och diabetes Motivation och undervisning 2 Barns

Läs mer

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay PATIENTINFORMATION Till dig som får behandling med Glucobay Innehållsförteckning Vad är diabetes 3 Vad är insulin 3 Varför får man diabetes 3 Vad är kolhydrater 4 Hur tas kolhydraterna upp i tarmen 6 Hur

Läs mer

INFORMATIONSBLAD Egenvård i förskola och skola

INFORMATIONSBLAD Egenvård i förskola och skola INFORMATIONSBLAD Egenvård i förskola och skola Dokumentet reviderat 2013-07-04/thefre001 Definition på egenvård Med egenvård avses en hälso- och sjukvårdsåtgärd som legitimerad yrkesutövare inom hälso-

Läs mer

Patientinformation till dig som behandlas med SYNJARDY (empagliflozin/metformin HCl) Information Om din behandling med SYNJARDY

Patientinformation till dig som behandlas med SYNJARDY (empagliflozin/metformin HCl) Information Om din behandling med SYNJARDY Patientinformation till dig som behandlas med SYNJARDY (empagliflozin/metformin HCl) Information Om din behandling med SYNJARDY VAD ÄR SYNJARDY? Din läkare har ordinerat SYNJARDY för att sänka ditt blodsocker.

Läs mer

Procent Enkätundersökning kring insulinbehandling 2009 - Resultat

Procent Enkätundersökning kring insulinbehandling 2009 - Resultat Enkätundersökning kring insulinbehandling 2009 - Resultat 1. Kön 10 9 8 7 6 52,3 % 47,7 % 1 Aktuell 474 Kvinna Man 2. Ålder 10 9 1-40 år 2 41-50 år 3 51-60 år 4 61-70 år 5 71 år - 8 7 6 39,0 % 24,9 % 16,2

Läs mer

Typ 2-diabetes. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer

Typ 2-diabetes. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer Typ 2-diabetes vad du kan göra och vad vården bör göra Rekommendationer ur nationella riktlinjer ISBN 978-91-86585-33-4 Artikelnr 2010-6-16 Redaktör Charlotta Munter Text Elin Linnarsson Foton Matton Sättning

Läs mer

Maria Hälleberg Nyman (MHN), Anita Ross (AR), Sigrid Odencrants (SO). INDIVIDUELL TENTAMEN I OMVÅRDNADSVETENSKAP B, OM1414

Maria Hälleberg Nyman (MHN), Anita Ross (AR), Sigrid Odencrants (SO). INDIVIDUELL TENTAMEN I OMVÅRDNADSVETENSKAP B, OM1414 Sjuksköterskeprogrammet HT 2014 Kurs: Omvårdnadsvetenskap B II, klinisk kurs, OM1414 Datum: 2015-01-02 Antal frågor: 5 huvudfrågor. Lärare: Maria Hälleberg Nyman (MHN), Anita Ross (AR), Sigrid Odencrants

Läs mer

Diabetes och graviditet

Diabetes och graviditet Diabetes och graviditet Carina Ursing - Diabetolog Postkonferens Dagens Medicin Svensk Förening för Diabetologi 2015-10-15 1 Incidens i Sverige Av alla graviditeter Typ 1- diabetes - 0,3% Typ 2- diabetes

Läs mer

Jag har fått typ 2 diabetes

Jag har fått typ 2 diabetes Bolujem od dijabetesa tip 2 Jag har fått typ 2 diabetes Frågor och svar Pitanja i odgovori Vad innebär detatt få diabetes? Det är helt naturligt att du reagerar med olika känslor på att du har fått diabetes.

Läs mer

Diabetes typ 2. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland

Diabetes typ 2. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland Diabetes typ 2 Läkemedelskommitténs terapirekommendation för Landstinget i Värmland Fastställd: 1 januari 2014 Gäller: t.o.m. 31 december 2014 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Terapirekommendation

Läs mer