En modernare rättegång reformering av processen i allmän domstol

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En modernare rättegång reformering av processen i allmän domstol"

Transkript

1 En modernare rättegång reformering av processen i allmän domstol Advokatsamfundets promemoria om den nya lagstiftningen och några rekommendationer från ett advokatperspektiv 1

2 1. ALLMÄNT Syftet med denna promemoria är dels att ge en allmän bild av den stora processrättsliga reform som trätt i kraft den 1 november 2008, dels att utgöra en praktisk handledning utifrån ett advokatperspektiv, samt dels att lyfta fram sådant referensmaterial som en advokat bör sätta sig in i (promemorian innehåller därför länkar och andra hänvisningar till sådana källor). Genom att reformen lägger tyngdpunkten på tingsrättsprocessen och att det exempelvis inte är givet att brister vid bevisupptagning i tingsrätt kan läkas under en hovrättsförhandling är det nödvändigt att varje advokat är väl förberedd och insatt i såväl de processuella som tekniska förändringarna som nu genomförts. I kapitel 5 ges några allmänt hållna rekommendationer i anslutning till en beskrivning av de nya reglerna till stöd för advokatens bedömning av och agerande i olika processuella situationer. Ytterligare rekommendationer kommer att läggas in i detta dokument allt eftersom Advokatsamfundets och advokaternas erfarenheter ger anledning härtill. I detta avseende är alltså promemorian ett levande dokument. 2. BAKGRUND Reformen En modernare rättegång Den 1 november 2008 har en reform trätt i kraft vid allmänna domstolar i hela landet. Reformen innebär stora förändringar i det processuella regelverk som styr rättegången i framför allt tingsrätt och hovrätt. Till grund för lagändringarna ligger regeringens proposition 2004/05:131 En modernare rättegång - reformering av processen i allmän domstol, se även betänkandet En modernare rättegång (SOU 2001:103) samt promemorian Hovrättsprocessen i framtiden (Ds 2001:36). Genom reformen tydliggörs även domstolarnas olika roller i instansordningen. Lagstiftaren vill markera att tyngdpunkten i rättskipningen skall ligga i tingsrätten. Det innebär bland annat att hovrätten, i högre grad än tidigare, skall grunda sin prövning på samma material som legat till grund för tingsrättens avgörande och att systemet med prövningstillstånd skall omfatta alla typer av tvistemål samt alla ärenden. Syftet med reformen är att skapa en modernare rättegång som uppfyller kraven på en rättssäker, effektiv och ändamålsenlig handläggning av mål och ärenden, bland annat genom användning av modern teknik för kommunikation. Ett större ansvar läggs också på parterna när det gäller att driva målet framåt mot ett avgörande. I reformen finns tre huvudlinjer: utnyttja modern teknik, förnya hovrättsprocessen, ge domstolarna möjlighet att anpassa sitt arbete efter de behov som finns i varje enskilt mål. Hänvisningar och referensmaterial (blå text är länkar) Proposition 2004/05:131 En modernare rättegång reformering av processen i allmän domstol, Svea hovrätts promemoria En Modernare Rättegång, Göta hovrätts slutrapport med samma benämning, 2

3 Åklagarmyndighetens och Ekobrottsmyndighetens RättsPM 2008:10, Artiklar SvJT, av Erik Bylander 2007 sid. 516 och 2008 sid. 657, av Peter Fitger 2008 sid. 453 samt av Mikael Mellqvist 2008 sid. 914, Artiklar i tidskriften Advokaten. 3. DE RÄTTSPOLITISKA ÖVERVÄGANDENA TILL FÖRÄNDRINGARNA Bättre utnyttjande av modern teknik Förhör ska dokumenteras med video Tidigare har normalt ljudet spelats in när en person hörts i domstol. Nu skall alla förhör i tingsrätten som regel även tas upp på bild (video). Det är endast förhör och inte hela rättegången som skall spelas in. Om målet överklagas är huvudregeln att videoinspelningen från tingsrätten skall användas och i hovrätten utgöra den muntliga bevisningen. För den inspelade bilden gäller sekretess som syftar till att skydda den enskilde förhörspersonen. Parterna i målet har rätt att ta del av bilden. Detta kan ske genom att parterna kommer till domstolens lokaler och ser inspelningen där, men bildmaterialet lämnas inte ut om inte förhörspersonen medgivit detta. Part har dock alltid rätt att få ut bildupptagningen av sitt eget förhör. Varför ska förhör dokumenteras med video? En uppspelning i hovrätten av ett förhör från tingsrätten anse ge ett bättre uttryck för vittnets iakttagelser eftersom ett nytt förhör i hovrätten kan ske lång tid efter den aktuella händelsen. Med en videoinspelning kan hovrätten ta del av både ljud och bild och anses därmed få ett bättre underlag när den skall bedöma bevisvärdet av vad ett vittne eller annan förhörsperson berättat. Avsikten är att videoinspelningar kommer att vara det huvudsakliga sättet att presentera muntlig bevisning på i hovrätten. Den av lagstiftaren angivna principen att den huvudsakliga prövningen skall ligga i tingsrätterna tydliggörs därmed eftersom hovrätten, i högre grad än tidigare, kommer att grunda sin prövning på samma material som legat till grund för tingsrättens avgörande. Att hovrätten inte behöver hålla förnyade förhör i samma utsträckning som tidigare medför enligt lagstiftaren att färre personer måste komma till domstolen för att förhandlingen skall gå att genomföra och leder till färre inställda förhandlingar. En annan fördel anges vara att brottsoffer och vittnen många gånger inte behöver komma till domstolen mer än en gång för att lämna sin berättelse, vilket uppges innebära mindre påfrestningar för dem som skall höras och de minskade antalen omförhör kan dessutom minska kostnaderna för rättegången. Videoupptagningen får även en avgörande betydelse för hovrättsprocessen på så sätt att hovrätten, genom en förändring av tilltrosreglerna, ges en rätt att ändra tingsrättens dom om förhöret (med tilltalad, målsägande eller ett vittne) läggs fram genom videouppspelning i hovrätten, till skillnad mot tidigare då tilltrosbevisning krävde omförhör. 3

4 Deltagande i rättegång via videokonferens Generella regler om videokonferens införs för alla domstolar. Parter, vittnen och andra som skall delta i ett sammanträde skall kunna delta på distans genom videokonferens om det inte är olämpligt. Huvudregeln är dock fortfarande att den som skall delta skall komma till domstolen. Videokonferens kommer också att kunna användas i de allmänna förvaltningsdomstolarna. Tekniken kan även användas när parter och andra som skall delta inte får plats i rättssalen. Rätten skall då ställa i ordning en sidosal så att parter och övriga kallade kan följa sammanträdet genom videolänk. Rätten får ordna en sidosal även för åhörare. När kan videokonferens användas? Videokonferens kan bli aktuellt i flera sammanhang. Om till exempel ett vittne är bosatt långt från domstolen kan det av kostnadsskäl i vissa fall vara motiverat med en videokonferens. Om det finns en hotbild mot en person eller domstolslokalen kan det av säkerhetsskäl, med hänsyn till exempel till fritagningsförsök, finnas skäl att använda sig av videokonferens. Ett deltagande genom videokonferens kan också ske om den som skall höras känner en påtaglig rädsla för att komma till förhandlingslokalen. Det är domstolen som i det enskilda fallet avgör om det är lämpligt att använda videokonferens. Flexiblare regler och större ansvar på parterna Åtgärder för en smidigare handläggning Genom reformen görs reglerna om sammanträden under förberedelsen samt om kallelser och påföljder vid utevaro mer enhetliga. En och samma sammanträdesform skall kunna användas för samtliga frågor som kan komma upp under en muntlig förhandling i allmän domstol. Påföljderna vid utevaro för parter som skall höras i bevissyfte i tvistemål skärps. Domstolen kommer vidare att kunna avvisa ett bevis (till exempel ett förhör med ett vittne) om det trots rimliga ansträngningar inte kan tas upp och avgörandet inte bör fördröjas ytterligare. För att få till stånd en mer effektiv rättegång kommer parterna under en huvudförhandling, i stället för att redovisa alla handlingar muntligen, i större utsträckning kunna hänvisa till dessa. Det blir i tvistemål även tillåtet att i vissa fall åberopa skriftliga vittnesberättelser i målet. Det skapas vidare förutsättningar att i större utsträckning kunna hålla förberedelsesammanträde i brottmål i syfte att bättre kunna planera större mål och skapa en effektivare huvudförhandling. Enligt reformen får bevisupptagning ske utom huvudförhandling, till exempel vid en förberedande förhandling, om det kan antas att målet kommer att avgöras utan huvudförhandling. Rättegången i tingsrätt stramas upp Handläggningen av tvistemål kan ibland dra ut på tiden. För att förkorta handläggningstiderna i tingsrätterna skärps kravet på att upprätta tidsplaner i tvistemål där domstolen tillsammans med parterna sätter upp ett schema för hur handläggningen av målet skall gestalta sig. Parterna och domstolen har sedan ett gemensamt ansvar för att fortlöpande kontrollera att tidsplanen kan hållas. Vidare skärps domstolens skyldighet att upprätta sammanställningar av 4

5 parternas ståndpunkter för att snabbare få målet klart för huvudförhandling. Dessa instrument syftar till att sätta tidsramar och anses medföra en effektivare och snabbare handläggning samt motverka förhalanden. Kravet på huvudförhandling i brottmål mjukas upp Det införs en möjlighet att i tingsrätten avgöra vissa brottmål på handlingarna, det vill säga utan huvudförhandling. En huvudförhandling skall inte behöva hållas om det saknas anledning att döma till någon annan påföljd än böter och en förhandling varken begärs av någon av parterna eller behövs med hänsyn till utredningen i målet. Särskilda insatser för hovrättsprocessen Hovrättens roll och reformbehovet Den huvudsakliga prövningen skall alltså enligt lagstiftaren ske i tingsrätten, det vill säga tyngdpunkten i rättskipningen skall ligga i första instans. Hovrättens främsta uppgift skall vara att kontrollera om de tingsrättsavgöranden som överklagas är riktiga och vid behov rätta till eventuella felaktigheter. Hovrätten skall alltså i första hand vara en garant för materiellt riktiga avgöranden Det tydliggörs alltså att det i hovrätten enbart är fråga om en överprövning och inte en omprövning. Systemet med prövningstillstånd utvecklas Systemet med prövningstillstånd utvidgas till att omfatta alla domar och beslut i tvistemål och domstolsärenden som överklagas från tingsrätten till hovrätten. Detta innebär att hovrätten först tar ställning till om ett mål skall prövas i sin helhet. Genom förändringen sätts fokus på hovrättens kontrollerande funktion. Syftet med de nya reglerna kring prövningstillstånd är att förkorta de genomsnittliga handläggningstiderna och minska kostnaderna för de inblandade. För att garantera högt ställda krav på rättssäkerhet, förbättras grunderna för prövningstillstånd bland annat genom nya eller justerade tillståndsgrunder, möjlighet att meddela partiella prövningstillstånd och möjlighet att hålla sammanträde med parterna inför bedömningen av om prövningstillstånd skall ges. Hovrätten får också bättre möjligheter att ta del av bevisning vid tillståndsprövningen i hovrätten, bland annat genom videoinspelningar. Bevisupptagningen i hovrätten förändras Hovrätten skall som huvudregel avstå från att kalla förhörspersoner på nytt när bevisningen tagits upp på video i tingsrätten. I stället skall videoinspelningen från tingsrätten spelas upp i hovrätten. Om ytterligare frågor behöver ställas får dock hovrätten kalla personen till ett tilläggsförhör. Det nya förhöret ses då som ett komplement till tingsrättsförhöret. Detta för att hovrätten i större utsträckning skall grunda sin prövning på samma material som legat till grund för tingsrättens avgörande. 5

6 Ny teknik Ny teknik har byggts upp och installerats i 450 rättssalar runt om i hela landet. I samtliga förhandlingssalar i tingsrätterna har teknik för inspelning av ljud och bild installerats. I hovrätterna och Högsta domstolen skall uppspelning kunna ske vid förhandling och föredragning. Detta innebär att samtliga hovrättssalar har utrustats med särskild presentationsteknik. Även hovrätterna har fått möjlighet att spela in förhör med video. 4. FÖRÄNDRINGARNA I SAMMANFATTNING Nedan följer de materiella förändringar som reformen innebär i stora drag, uppdelat på måltyp och instans. I kapitel 5 nedan följer sedan en något mer ingående beskrivning av de nya reglerna, liksom några allmänna rekommendationer till stöd för advokatens bedömning av och agerande i olika processuella situationer. 4.1 Regler som gäller både tvistemål och brottmål i tingsrätt a.) En berättelse som lämnas i bevissyfte skall dokumenteras genom videoupptagning (prop. s. 105 och 228) inget krav på samtycke från förhörspersonerna ingen bildupptagning om det finns särskilda skäl som talar mot det (t.ex. negativ inverkan på berättelsen eller om tekniken fallerar) upptagning även vid syn och annan bevisupptagning utanför tingssalen b.) Videokonferens permanentas (prop. s. 87 och 223) gäller samtliga aktörer, även vid syn inställelse i rättssalen dock fortfarande huvudregel parternas uppfattning ej avgörande ej videokonferens om det är olämpligt (beakta t.ex. kostnader, olägenheter, påtaglig rädsla etc.) samma utevaropåföljd vid videokonferens som vid sammanträde c.) Samma regler för att delta per telefon som genom videokonferens (prop. s. 97 och 226) kan utöver tidigare tillämpning bli aktuellt vid tilläggsförhör i hovrätten d.) Part som inte får närvara vid ett förhör kan få följa förhöret genom en ljudöverföring eller en ljud- och bildöverföring (prop. s. 99 och 227) e.) Vid platsbrist i rättssalen skall parter och andra kunna följa sammanträdet genom bild- och ljudöverföring från en sidosal (prop. s. 101 och 227) 6

7 f.) Vid huvudförhandling får processmaterial presenteras genom hänvisning till handlingar (prop. s. 145 och 244) gäller yrkanden, inställningar, utvecklande av talan, skriftlig bevisning, tidigare upptagen muntlig bevisning gäller inte pläderingar hänvisning får ske om rätten finner det lämpligt g.) Bevisupptagning utom huvudförhandling får ske om det kan antas att målet kommer att avgöras utan huvudförhandling (prop. s. 149) h.) Rätten får avvisa ett bevis om det trots rimliga ansträngningar inte kan tas upp och avgörandet inte bör fördröjas ytterligare (prop. s. 156 och 231) 4.2 Regler som gäller tvistemål i tingsrätt a.) Enhetligare regler för sammanträden under förberedelsen (prop. s ) b.) Nya regler om kallelse och om underlåtenhet att följa kallelse (prop. s. 126 och 241) gäller både sammanträde under förberedelsen och huvudförhandling påföljder för inställelse och i kallelser i dispositiva respektive indispositiva mål c.) Sammanställning av parternas ståndpunkter (prop. s. 129 och 242) om det är till fördel för handläggningen, skall rätten göra en sammanställning av parternas yrkanden, invändningar samt de omständigheter som dessa grundas på sammanställningen bör upprättas successivt under förberedelsen av målet rätten kan förelägga parterna att lämna underlag för sammanställningen d.) Tidsplan (prop. s. 132 och 240) skall upprättas om det inte är obehövligt på grund av målets beskaffenhet eller av annat skäl parterna åläggs att fortlöpande kontrollera att tidsplanen kan hållas e.) Vittnesattester får åberopas om parterna godtar det och det inte är uppenbart olämpligt (prop. s. 166 och 235) 4.3 Regler som gäller brottmål i tingsrätt a.) Vissa brottmål kan avgöras utan huvudförhandling (prop. s. 141 och 250) om det saknas anledning att döma till annat än böter oavsett straffskala om ingen av parterna begär huvudförhandling om det inte behövs med hänsyn till utredningen 7

8 om den tilltalade inte är under 18 år den tilltalade skall informeras om möjligheten till avgörande på handlingarna och om sin rätt till huvudförhandling parterna skall ges tillfälle att slutföra sin talan före målet avgörs på handlingarna, om de inte redan kan anses ha gjort det b.) Muntlig förberedelse i brottmål (prop. s. 134 f. och 252) skall hållas om det behövs för målets förberedelse eller av något annat skäl 4.4 Regler om hovrättsprocessen a.) Prövningstillstånd införs, med vissa få undantag, i alla tvistemål och domstolsärenden (prop. s. 172 och 258). Förutom att prövningstillstånd också i brottmål skall kunna ges i s.k. granskningsfall (se nedan), görs inte några ändringar avseende reglerna om prövningstillstånd i brottmål. b.) Förhör skall som huvudregel läggas fram genom uppspelning av videoupptagning från tingsrätten (prop. s. 200 och 233) c.) Vid huvudförhandling får processmaterial presenteras genom hänvisning till handlingarna i målet (prop. s. 145, 266 och 273) gäller yrkanden, inställningar, utveckling av talan, skriftlig bevisning och tidigare upptagen muntlig bevisning gäller inte pläderingar hänvisning får ske om rätten finner det lämpligt i brottmål får förebringande av tilltrosbevisning inte ske enbart genom hänvisning (se t.ex. Svea hovrätts promemoria En Modernare Rättegång, sid. 12 under kap. 2.5 om tilltrosreglerna) Det bör observeras att ingen förändring har gjorts av reglerna om åberopande av ny bevisning under hovrättsprocessen i brottmål. 8

9 5. DE VIKTIGASTE FÖRÄNDRINGARNA OCH NÅGRA REKOMMENDATIONER Processen i tingsrätt Ljud- och bildupptagning av förhör i domstol Se 6 kap. 6 rättegångsbalken samt prop. s och Alla förhör med bevispersoner (målsägande, vittne och sakkunnig), men även med tilltalad själv, skall i tingsrätt dokumenteras genom ljud- och bildupptagning (videoupptagning) om det inte finns särskilda skäl som talar emot det. Något samtycke krävs inte från bevispersonerna. Skäl som kan tala mot videoinspelning är exempelvis om bevisupptagningssättet skulle ha en negativ inverkan på förhörspersonens berättelse liksom om tekniken inte skulle fungera. Även syn får dokumenteras genom videoupptagning. Även vid deltagande per telefon gäller samma villkor som för videokonferens. Rekommendation: Det är uppenbart att det är processekonomiska skäl som i första hand ligger till grund för förändringen. Det är mycket viktigt att de nya reglerna kring bevisupptagning inte går ut över rättssäkerheten och parts rätt till en rättvis rättegång. I många fall kommer säkerligen omständigheterna vara sådana att det finns skäl att påtala behov av förnyade förhör etc. Det bör dock beaktas att det inom ramen för de utbildningar som genomförts inom Sveriges Domstolar påpekats att onödiga tilläggsförhör eller omförhör kan få följder vid domstolens prövning av arvode. Offentlighet, sekretess och partsinsyn för ljud- och bildupptagningar Se 7 kap. 48, 12 kap. 3 och 15 kap. 7 sekretesslagen samt prop. s och Sekretess skall gälla för bilduppgiften i en videoupptagning som gjorts vid ett domstolsförhör. För bildupptagningen råder ett s.k. omvänt skaderekvisit, vilket innebär en presumtion för att bildupptagningen är sekretesskyddad och inte skall lämnas ut. Sekretessen tar sikte på det men som den hörde kan lida. När det gäller partsinsynen har parterna rätt att titta på videoupptagningen i domstolens lokaler, men bildmaterialet lämnas inte ut till part eller ombud/försvarare (se Högsta domstolens avgörande den 25 september 2008 i mål B , i vilket Advokatsamfundet yttrade sig.) Oaktat Högsta domstolens avgörande torde den som hörts normalt ha rätt att få ut bildupptagning av det egna förhöret. Rekommendation: Sekretessreglerna gäller enbart beträffande bildupptagning. I fråga om möjlighet att begära att få ut ljudupptagning från ett inspelat förhör gäller fortfarande samma regler som tidigare. Vid behov bör en advokat kunna begära ut ljudupptagningar eller titta på videoupptagning i rättens lokaler. I de fall exempelvis en försvarare och en frihetsberövad tilltalad tillsammans behöver gå igenom en videoupptagning för att förbereda ett överklagande el. dyl. får mot bakgrund av Högsta domstolens avgörande detta lösas utifrån vad som är möjligt och lämpligt i det enskilda fallet. I vissa fall bör detta kunna ske genom att 9

10 videokonferens anordnas på ett sådant sätt att ett förhör kan gås igenom tillsammans med en frihetsberövad klient. I andra fall kan klientens inställelse i domstolens lokaler genom kriminalvårdens försorg kunna ordnas. Ytterligare exempel på tillvägagångssätt är att försvararen tar del av bildupptagningen i rättens lokaler samtidigt som telefonkommunikation upprättats med klienten. Videokonferens m.m. i rätten Se 5 kap. 10 och 11 rättegångsbalken samt prop. s och Huvudregeln är fortfarande att parter och andra skall närvara och inställa sig personligen i rätten. Samtliga parter och bevispersoner som skall delta i ett sammanträde inför rätten skall dock, om rätten anser det lämpligt, kunna delta genom videokonferens. Sådana omständigheter som talar för inställelse genom videokonferens är kostnader och olägenheter samt om någon känner en påtaglig rädsla för att personligen närvara i rättssalen. Skäl som talar mot videokonferens är om det skulle vara olämpligt med hänsyn till ändamålet med personens inställelse och övriga omständigheter. Samma påföljd för utevaro vid videokonferens gäller som för utevaro från personlig inställelse vid sammanträde. Rekommendation: Videokonferenser torde normalt passa bättre för muntliga förberedelser än för upptagande av muntlig bevisning. I synnerhet om det är fråga om bevisning av tilltroskaraktär. En advokat bör anpassa sitt förhållningssätt till bevisupptagning genom videokonferens beroende på om det är fråga om mål och ärenden som i stor utsträckning bygger på tilltrosbevisning. Det är vidare av stor vikt att en advokat bevakar sin klients intressen på bästa sätt genom att vid behov lyfta fram argument mot användandet av videokonferens. Advokaten bör även i övrigt verka för användande av det mest rättssäkra och tillförlitliga bevisupptagningssättet i det enskilda fallet. Avgörande av brottmål utan huvudförhandling i tingsrätt Se 45 kap. 10 rättegångsbalken, 27 lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare samt prop. s. 142 f. och 252 I brottmål där svårare påföljd än böter inte är aktuell och där huvudförhandling inte begärts av någon av parterna eller det behövs med hänsyn till utredningen, kan målet avgöras på handlingarna. Som exempel på brott där detta kan bli aktuellt är t.ex. snatteri, skadegörelse, olovlig körning, rattfylleri, ringa narkotikabrott, hastighetsöverträdelse och brott mot knivförbudslagen. Om åtalet avser någon som är under 18 år skall dock huvudförhandling alltid hållas. Rekommendation: Avgörande utan huvudförhandling kommer företrädesvis aktualiseras i mål i vilka offentliga försvarare sällan förekommer. Är offentlig försvarare förordnad bör denne nogsamt, bland annat utifrån ett rättssäkerhetsperspektiv, bevaka behovet av muntlig förhandling. 10

11 Hänvisning till handlingarna vid huvudförhandling Se 43 kap. 7 rättegångsbalken samt prop. s och I dag gäller att processmaterialet skall läggas fram muntligt eller skriftligt. Muntlighetsprincipen mjukas nu upp. Om rätten anser det lämpligt får processmaterialet (även i hovrätt) presenteras genom hänvisningar till handlingar i målet. Detta gäller yrkanden, inställningar, sakframställningar, skriftlig bevisning samt personalia i brottmål. I hovrätten är det även möjligt att hänvisa till referat ur tingsrättens dom samt till ljud- eller videoupptagningar från tingsrätten. Endast pläderingarna måste framföras muntligt. Exempel på handlingar som kan förebringas genom hänvisning är avtal, branschregler, försäkringsvillkor, sakkunnigutlåtanden, värderingsintyg, fakturor, kvitton m.m. Det som tidigare framhållits beträffande tilltrosbevisning och ändringsmöjlighet aktualiseras även i detta avseende. Rekommendation: För att underlätta rättens bedömning av hur bevisning skall läggas fram bör en advokat i stämningsansökningar, svarsskrivelser och överklaganden ange tydliga bevisuppgifter med preciserade förhörs- och bevisteman. Ibland kanske det till och med kan vara motiverat att i förväg ange att man endast avser att hänvisa till vissa specifika handlingar. Detta för att klargöra betydelsen av att rätten särskilt tar del av dessa handlingar före rättegången. Självfallet skall en advokat bidra till att effektivisera civil- och brottmålsprocessen, men många gånger kan det vara av vikt för målets rätta bedömning att en handling föredras helt eller delvis. Viktiga delar av bevisningen bör alltid föredras muntligt Effektivitetskravet får inte inverka negativt på klientens intresse av en rättssäker rättegång. De förhör eller delar av förhör som åberopas genom uppspelning av upptagningen från huvudförhandlingen i tingsrätten bör även spelas upp under huvudförhandlingen i hovrätten. Muntlig förberedelse i brottmål vid tingsrätt 45 kap. 13 rättegångsbalken samt prop. s. 134 f. och 252 Tidigare har det krävts särskilda skäl för att rätten skall hålla muntlig förberedelse i brottmål. Kravet på särskilda skäl har nu tagits bort och i stället gäller nu att sammanträde skall hållas om det behövs för målets förberedelse eller av något annat skäl. Avsikten är att muntlig förberedelse skall användas när det kan underlätta och effektivisera den kommande huvudförhandlingen. Detta gäller framför allt vid stora och komplicerade mål. Uteblir någon som kallats till sammanträdet, får detta ändå hållas om det främjar beredningen av målet. Rekommendation: En försvarare bör överväga att sörja för att muntlig förberedelse hålls i sådana mål där omfattande bevisning förekommer och det ligger i klientens intresse att undvika onödiga vittnesmål och annan onödig bevisning inför huvudförhandlingen. Muntlig förberedelse är också lämplig om det finns behov av att få ökad klarhet om gärningspåståendet. Det bör erinras om att den muntliga förberedelsen protokolleras. Ståndpunkter, inställning m.m. kan därmed komma att åberopas vid en huvudförhandling, även om det självfallet inte råder något förbud mot att ändra ståndpunkt och inställning. För att tillvarata sin huvudmans intressen kan en försvarare föreslå att ett särskilt sammanträde hålls med åklagaren innan denne beslutar i frågan om åtal (se 23 kap. 18 tredje stycket RB). En försvarare bör även med fördel kunna begära preliminär 11

12 gärningsbeskrivning och bevisuppgift av åklagaren redan i samband med slutdelgivning av åtalet (s.k. 23:18-delgivning). Avvisning av bevisning Se 35 kap. 7 rättegångsbalken samt prop. s och Rätten får, utöver vad som tidigare gällt, avvisa ett bevis om det trots rimliga ansträngningar inte kan tas upp och om avgörandet inte bör fördröjas ytterligare. Rekommendation: En advokat bör i förekommande fall begära att motpartens/åklagarens bevisning skall avvisas med hänvisning till den nya avvisningsgrunden. Bevisupptagning utom huvudförhandling Se 36 kap. 19, 37 kap. 3 och 40 kap. 11 rättegångsbalken samt prop. s och Bevisupptagning får ske utom huvudförhandling, om det kan antas att målet kommer att avgöras utan huvudförhandling. Reglerna om bevisupptagning utom huvudförhandling i mål som skall avgöras efter huvudförhandling lämnas oförändrade. Nya regler om kallelser och underlåtenhet att följa kallelser i tvistemål vid tingsrätt Se 42 kap. 12, 44 kap. 1-4 och 7 samt prop. s , och De nya reglerna gäller både sammanträde under förberedelsen och huvudförhandling. I dispositiva tvistemål kallas part vid påföljd av tredskodom. Part som skall inställa sig personligen skall också föreläggas vite. Part som skall höras i bevissyfte skall föreläggas att inställa sig personligen vid påföljd av tredskodom. Om sammanträdet avser en fråga om rättegångshinder skall bestämmelserna om indispositiva mål tillämpas. I indispositiva tvistemål skall käranden inställa sig vid påföljd av att talan förfaller. Om käranden skall inställa sig personligen skall han också föreläggas vitespåföljd. Om käranden skall höras i bevissyfte skall han kallas att inställa sig personligen, dels vid påföljd av vite, dels vid påföljd av att käromålet annars förfaller. Svaranden skall alltid föreläggas vid påföljd av vite. Sammanställning av parternas ståndpunkter i tvistemål vid tingsrätt Se 42 kap. 16 rättegångsbalken samt prop. s och Reglerna om upprättande av sammanställningar av parternas ståndpunkter skärps på följande sätt. Om det är till fördel för handläggningen av målet skall tingsrätten i tvistemål göra en sammanställning av parternas yrkanden och invändningar samt de omständigheter som dessa grundas på. Det är alltså fråga om en obligatorisk skyldighet under förutsättning att det är till 12

13 fördel för målets handläggning. Tingsrätten får då även förelägga parterna att lämna underlag till sammanställningen. För hovrättens del är bestämmelsen om sammanställning även fortsättningsvis fakultativ, dvs. hovrätten får göra en sådan sammanställning men är inte skyldig att göra det. Rekommendation: Sammanställningen bör nogsamt gås igenom och kontroll göras av att allt som anförts finns med. I annat fall bör rätten omgående kontaktas och sammanställningen kompletteras med erforderliga uppgifter. Tidsplan i tvistemål vid tingsrätt Se 42 kap. 6 rättegångsbalken samt prop. s och Reglerna om upprättande av tidsplan i tingsrätt skärps i två avseenden. För det första skall en tidsplan upprättas, om det inte är obehövligt på grund av målets beskaffenhet eller av något annat skäl. För det andra åläggs parterna att fortlöpande kontrollera att tidplanen kan hållas och omgående underrätta tingsrätten om det blir aktuellt med avvikelser från tidsplanen. Rekommendation: Tidplanen får nu ökad betydelse. Tidsplanen torde normalt komma att upprättas i anslutning till sammanträde för muntlig förberedelse. Det är viktigt att redan från början noga kontrollera att tidsplanen är realistisk. Tidsplanen skall följas av såväl parter som rätten. Det är också viktigt att löpande kontrollera att tidsplanen kan hållas och att omedelbart underrätta domstolen om något inträffar som förskjuter tidsplanen. Görs inte detta kan det inte uteslutas att agerandet kan påverka ansvaret för rättegångskostnaderna. Eftersom det även åligger en advokat att se till att part och åberopade vittnen kan inställa sig vid en planerad huvudförhandling, är det viktigt att advokaten omgående underrättar domstolen om någon av dessa har eller får förhinder. Förbud för rätten att föra in ny bevisning i dispositiva tvistemål vid tingsrätt Se 35 kap. 6 rättegångsbalken samt prop. s och Rättens möjligheter att i dispositiva tvistemål självmant föra in ny bevisning tas bort. Vittnesattester får åberopas i tvistemål i tingsrätt Se 35 kap. 14 rättegångsbalken samt prop. s och Förbudet mot att åberopa en skriftlig berättelse som bevis i tvistemål mjukas upp. En skriftlig berättelse skall få åberopas dels om parterna godtar det, dels om det inte är uppenbart olämpligt. Detta gäller för såväl dispositiva som indispositiva tvistemål. Rekommendation: Inför ett ställningstagande i fråga om vittnesattest bör beaktas att möjligheten till motförhör därmed inte finns. I de fall vittnesattest kommer att aktualiseras är det vidare viktigt att denna utformas så att den fullt ut fyller sin funktion. Förutom vittnets uppgifter i sak bör exempelvis av vittnesattesten framgå vem vittnet är, vilken ställning vittnet har, vad som föranleder vittnesmålet, etc. 13

14 Processen i hovrätt Allmänt Se prop. s. 82, ff., 200 ff, samt 206 ff. När det gäller rollfördelningen mellan domstolsinstanserna innebär reformen att tyngdpunkten i rättsskipningen skall ligga i första instans. Hovrättens främsta uppgift skall vara att kontrollera de tingsrättsavgöranden som överklagas och rätta eventuella felaktigheter. Hovrätten skall alltså i första hand vara en garant för materiellt riktiga avgöranden. Det tydliggörs därmed att det i hovrätten skall vara fråga om en överprövning snarare än en omprövning av saken. Avsikten är att hovrättsprocessen skall renodlas och effektiviseras genom en utvidgning av systemet med prövningstillstånd, en reformering av reglerna om framläggande av bevisning i hovrätt samt ändring av tilltrosregeln (se nedan). Det är viktigt att påpeka att de nya reglerna med anledning av reformen inte innebär någon förändring såvitt gäller reglerna om möjligheten att åberopa ny bevisning i brottmål under hovrättsprocessen. Prövningstillstånd i hovrätt Se 49 kap. 12 och 14 a rättegångsbalken samt prop. s , 258 och Kravet på prövningstillstånd omfattar alla typer av tvistemål, domstolsärenden, slutliga beslut och beslut under rättegång, liksom för beslut i dom. Även anslutningsöverklaganden omfattas av kravet på prövningstillstånd och prövas på sina egna meriter. Förutom att prövningstillstånd även i brottmål skall kunna ges i granskningsfall (se nedan), görs inte några ändringar avseende reglerna om prövningstillstånd i brottmål. Prövningstillstånd ska lämnas om det finns anledning att betvivla riktigheten av det slut som tingsrätten har kommit fram till (ändringsdispens), det inte utan att prövningstillstånd meddelas går att bedöma riktigheten av det slut som tingsrätten kommit till (granskningsdispens), det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av högre rätt (prejudikatsdispens), det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet (extraordinär dispens). Ändringsfall: Dessa fall utgör den centrala grunden i det utvidgade systemet med prövningstillstånd och innebär att prövningstillstånd skall beviljas om det finns anledning att betvivla riktigheten av det slut som tingsrätten kommit fram till. Bedömningen av domslutets riktighet skall ta sikte på såväl bevisfrågor som rättsfrågor. Kravet för prövningstillstånd enligt denna grund ställs relativt lågt. 14

15 Granskningsfall: Prövningstillstånd skall här meddelas om det annars inte går att bedöma riktigheten av det slut som tingsrätten har kommit till. Granskningen skall i huvudsak vara inriktad på tingsrättens egentliga domskäl. I vissa omfattande och komplicerade mål om tekniska eller ekonomiska förhållanden kan målets omfattning och komplexitet i sig tala för att prövningstillstånd skall meddelas. Prejudikatfall: Detta fall gäller redan i dag och innebär att prövningstillstånd skall meddelas om det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas i högre rätt. Syftet är att möjliggöra för Högsta domstolen att pröva principiellt viktiga och intressanta mål. Extraordinära fall: Även detta fall gäller redan i dag och innebär att prövningstillstånd skall meddelas om det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet, t.ex. om det föreligger något formellt rättegångsfel av allvarligare slag. Prövningstillstånd kan även begränsas till att avse en viss del av en dom eller ett slutligt beslut, om utgången i den delen inte kan påverka andra delar av det överklagade avgörandet. Vid avgörande av frågor om prövningstillstånd skall tre domare delta och vanliga omröstningsregler gäller. I enkla fall finns det även möjlighet för en ledamot att ensam bevilja prövningstillstånd. Rekommendation: En advokat bör i förekommande fall peka på möjligheten till partiellt prövningstillstånd så snart advokaten anser att hovrätten enkelt och snabbt kan skilja sig från sådana delar som det från saklig synpunkt inte finns anledning att pröva ytterligare. Med hänsyn till reglerna om prövningstillstånd bör advokaten också noga överväga rättens sammansättning. Presentation av muntlig bevisning i hovrätten Se 35 kap. 13, 36 kap. 13, 37 kap. 3, 40 kap. 11 och 50 kap. 4, 9, 23 rättegångsbalken samt prop. s , , , och Enligt den nya huvudregeln skall muntlig bevisning presenteras genom uppspelning av videoförhör. Tilläggs- och omförhör är endast tillåtna i undantagsfall. Sådana förhör kan behövas när ytterligare frågor behöver ställas till den som redan hörts i tingsrätten eftersom nya omständigheter eller bevisning åberopas eller då det råder oklarheter om vad personen menat med sin utsaga i tingsrätten. Vilket underlag är då den som begär ett tilläggsförhör skyldig att presentera för hovrätten? Parten måste ange varför ytterligare frågor måste ställas men behöver inte tala om vilka frågor som skall ställas. Om bevisuppgiften är otydlig kommer hovrätten att kräva förtydligande och avhjälps inte bristerna kan hovrätten avslå begäran om tilläggsförhör. Beviljas tilläggsförhör skall detta inledas genom uppspelning av videoförhöret från tingsrätten, om detta inte är olämpligt. Så kan vara fallet om det tidigare förhöret förlorat 15

16 aktualitet med hänsyn till hur målet kommit att gestalta sig i hovrätten, om videoupptagningen inte finns tillgänglig samt om tekniken fallerar. När det gäller förutsättningarna för omförhör är dessa i mångt och mycket förknippade med reglerna om tilltrosbevisning. Tidigare har huvudregeln varit att om tingsrätten har grundat sitt avgörande på de uppgifter som ett vittne har lämnat under förhör vid tingsrätten och avgörandet även i hovrätten beror på tilltron till denna bevisning, så får hovrätten inte göra någon ändring i tingsrättens dom utan att bevisningen tas upp på nytt vid huvudförhandlingen i hovrätten. Tanken har varit att hovrätten inte skall behöva döma på sämre underlag än det som tingsrätten hade. I och med den nya reformen får hovrätten tillgång till videoinspelning av förhören från tingsrätten. Enligt lagstiftaren ger en uppspelning av videoförhör i hovrätten i stort sett lika gott underlag för bevisvärdering som ett förnyat förhör. Enligt den nya tilltrosregeln får hovrätten därför utan förnyad bevisupptagning frångå tingsrättens tilltrosbedömning, om beviset läggs fram genom en videoupptagning från tingsrätten. Parterna har numera det primära ansvaret för att tilltrosbestämmelserna inte lägger hinder i vägen för en ändring av tingsrättens dom i enlighet med överklagandet. Detta innebär att parterna i överklagandet respektive svarsskrivelse skall ange vilken bevisning som åberopas, vad som skall styrkas med varje bevis och i vilken utsträckning åberopad muntlig bevisning bör tas upp på nytt. Om hovrätten skulle finna att tingsrättens tilltrosbedömning kan behöva ändras, bör den spela upp videoförhöret från tingsrätten. För det fall en tilltalad är kallad att inställa sig personligen vid förhandlingen i hovrätten vid äventyr att överklagandet annars förfaller är det oklart om denna regel kan tillämpas då den tilltalade inte skall höras på nytt i hovrätten. Rekommendation: En advokat bör inte tveka inför att åberopa tilläggsförhör/omförhör när förutsättningarna för detta föreligger och det är till gagn för klientens intressen. Advokaten måste då tydligt ange skäl för behovet av sådant förhör. En advokat bör vidare ange tydliga och preciserade bevisuppgifter samt ange om beviset kan presenteras genom hänvisning. Om motpart eller åklagare inte anför tillräckliga skäl för tilläggsförhör/omförhör bör advokaten motsätta sig sådana förhör. Detta ställer krav såväl på advokaten själv som att advokaten aktivt verkar för att åklagare och motpart preciserar bevistema och förhörstema i tingsrätten. Särskild uppmärksamhet bör självfallet även riktas på sådana omständigheter som gör att kompletterande förhör kan anses erforderliga, liksom även förnyade förhör. Advokaten måste även i ett tidigt skede beakta att det för tilläggsförhör/omförhör krävs särskilda skäl och att sådana skäl måste anges vid åberopande av förnyade förhör. Reformen inger oro för att en tilltalads rätt att komma till tals i hovrättsprocessen alltför mycket kommer att inskränkas. Denna fråga berörs i propositionen sid Ett viktigt påpekande är att försvararen, i de fall då den tilltalade inte skall höras på nytt i hovrätten utan endast uppspelning skall ske av tingsrättsförhöret, är noggrann med att göra en utförlig sakframställning. Detta berörs i propositionen på sid Som nämnts tidigare får ett omförhör/tilläggsförhör med den tilltalade äga rum endast om ytterligare frågor behöver ställas (se 35 kap. 13 rättegångsbalken). Tre olika fall sägs kunna urskiljas där det kan behöva ställas ytterligare frågor. 16

17 1. Det första fallet är att en part tillåts åberopa nya omständigheter vars existens blir tvistiga och någon av parterna vill föra bevisning om dessa genom ett nytt förhör. 2. Det andra fallet är då annan ny bevisning gör det nödvändigt att ställa kompletterande frågor. 3. Det tredje fallet är om det råder oklarheter om vad en förhörsperson menat med sin utsaga. Det kan t.ex. vara fråga om att motstridiga uppgifter har lämnats om en omständighet som är av betydelse. Om det däremot är fråga om svårigheter att göra en riktig bedömning av den bevisverkan som uppgifterna kan ha, skall förhöret läggas fram i form av en uppspelning av ljud- och bildupptagningen. Att svävande uppgifter har lämnats behöver alltså inte utgöra skäl för ett kompletterande förhör. Om någon av dessa situationer föreligger till stöd för ett tilläggsförhör eller det annars finns behov av att ställa ytterligare frågor, skall försvararen naturligtvis inte tveka inför att begära tillstånd för ett omförhör/tilläggsförhör. Reformens praktiska effekter på hovrättsförhandlingen a) Parterna kallas personligen/eller genom ombud vid samma påföljder som idag. b) Till förhandlingen inställer sig parterna med sina ombud. c) Ordföranden hänvisar till tingsrättens dom. d) Parterna hänvisar till ingivna skrifter rörande yrkanden, inställningar och sakframställning. e) Förhör med parter vid tingsrätten spelas upp på video alternativt hänvisning sker till videoupptagningarna. f) Förhör med vittnen och andra bevispersoner spelas upp på video alternativt hänvisning sker till videoupptagningarna. g) Parterna slutför sin talan (i princip första gången som de kommer till tals). Rekommendation: En advokat måste få betalt för sitt arbete. Advokaten måste därför noga ange det arbete som lagts ned på målet inför hovrättsprocessen och i förekommande fall begära ersättning utöver den taxa som kan vara tillämplig. Ikraftträdande och övergångsbestämmelser Se prop. s och De nya reglerna trädde i kraft den 1 november 2008 och gäller alla pågående mål. Uppspelning av videoupptagningar gäller dock i praktiken först när det finns sådana upptagningar. Initialt är detta således aktuellt enbart i de fall domstolen deltagit i försöksverksamheten med videoupptagningar. Den nya grunden för prövningstillstånd granskningsfall och möjligheten till partiellt prövningstillstånd är tillämplig även på avgöranden som meddelats före ikraftträdandet av lagändringarna. 17

En modernare rättegång

En modernare rättegång 1 2008-10-17 En modernare rättegång Informationsmöte Stockholms tingsrätt fredag den 17 oktober 2008 2 Agenda informationsmöte Introduktion Presentation av En modernare rättegång Teknik i rättssal, Stockholms

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 22 december 2014 B 4815-14 KLAGANDE EN Ombud och offentlig försvarare: Advokat ÅB MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm

Läs mer

En modernare rättegång

En modernare rättegång En modernare rättegång Videoinspelning och uppspelning av förhör Testverksamhet 1 december 2007 31 oktober 2008 En modernare rättegång Producerad av projekt EMR, Domstolsverket, 2007, Foto: Patrik Svedberg,

Läs mer

En modernare rättegång. Videoinspelning och uppspelning av förhör

En modernare rättegång. Videoinspelning och uppspelning av förhör En modernare rättegång Videoinspelning och uppspelning av förhör Producerad av projekt EMR, Domstolsverket, 2008, Foto: Patrik Svedberg, Form: Kommunikationsbyrån Vinna, Tryck:?, Diarienr: 749-2005 En

Läs mer

En modernare rättegång några utvecklingsområden

En modernare rättegång några utvecklingsområden PM 1 (5) En modernare rättegång några utvecklingsområden Reformen En modernare rättegång, EMR, trädde i kraft den 1 november 2008 (prop. 2004/05:131). Den syftade till att skapa förutsättningar för ett

Läs mer

EN./. riksåklagaren ang. våldtäkt mot barn m.m.

EN./. riksåklagaren ang. våldtäkt mot barn m.m. SVARSSKRIVELSE Sida 1 (6) Datum 2014-10-24 Ert datum Er beteckning Byråchefen My Hedström 2014-10-13 B 4815-14 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM EN./. riksåklagaren ang. våldtäkt mot barn m.m.

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Johnny Herre.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Johnny Herre. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2015-06-11 Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Johnny Herre. En modernare rättegång II Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

Sjätte avdelningen Om rättegången i Högsta domstolen. 54 kap. Om rätten att överklaga en hovrätts domar och beslut och om prövningstillstånd

Sjätte avdelningen Om rättegången i Högsta domstolen. 54 kap. Om rätten att överklaga en hovrätts domar och beslut och om prövningstillstånd Smugglingslagen m.m./rättegångsbalken m.m. 1 Sjätte avdelningen Om rättegången i Högsta domstolen 54 kap. Om rätten att överklaga en hovrätts domar och beslut och om prövningstillstånd Anm. Rubriken har

Läs mer

En modernare rättegång

En modernare rättegång En modernare rättegång Hovrättsprocessen 2010-12-01 2 Innehåll 1 INLEDNING... 5 2 PROCESSUELLA FRÅGOR... 6 2.1 Inledning... 6 2.2 Presentation av muntlig bevisning m.m. i hovrätten... 6 2.2.1 Referat...

Läs mer

Remissyttrande över slutbetänkandet En modernare rättegång (SOU 2001:103)

Remissyttrande över slutbetänkandet En modernare rättegång (SOU 2001:103) Datum Dnr 2002-05-21 354-2002 Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissyttrande över slutbetänkandet En modernare rättegång (SOU 2001:103) Domstolsverket (DV) anser att utredningens förslag till ändringar

Läs mer

En modernare rättegång reformering av processen i allmän domstol Den nya lagstiftningen och några rekommendationer om tillämpningen.

En modernare rättegång reformering av processen i allmän domstol Den nya lagstiftningen och några rekommendationer om tillämpningen. En modernare rättegång reformering av processen i allmän domstol Den nya lagstiftningen och några rekommendationer om tillämpningen Promemoria RättsPM 2008:10 Rättegångsprojektet Oktober 2008 Innehållsförteckning

Läs mer

Dokumentation av muntlig bevisning genom ljud- och bildupptagning

Dokumentation av muntlig bevisning genom ljud- och bildupptagning Lagrådsremiss Dokumentation av muntlig bevisning genom ljud- och bildupptagning Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 3 maj 2007 Beatrice Ask Monika Sörbom (Justitiedepartementet)

Läs mer

Tvistemålsgruppens ställningstaganden i frågor angående handläggning av dispositiva tvistemål med anledning

Tvistemålsgruppens ställningstaganden i frågor angående handläggning av dispositiva tvistemål med anledning 1 (8) Tvistemålsgruppen Tvistemålsgruppens ställningstaganden i frågor angående handläggning av dispositiva tvistemål med anledning av EMR Tvistemålsgruppen vid Hovrätten för Västra Sverige har vid ett

Läs mer

Tillämpningen av vissa bestämmelser med anledning av EMR

Tillämpningen av vissa bestämmelser med anledning av EMR 1 (5) Bilaga till protokoll från presidentmötet i Svea hovrätt den 17 juni 2010 Tillämpningen av vissa bestämmelser med anledning av EMR Vid ett möte den 17 juni 2010 mellan presidenterna för de sex hovrätterna

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. SAKEN Tillstånd till prövning i hovrätt av mål om vårdnad m.m.

HÖGSTA DOMSTOLENS. SAKEN Tillstånd till prövning i hovrätt av mål om vårdnad m.m. Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 8 juni 2011 Ö 5958-10 KLAGANDE A B Ombud: Advokat B H MOTPART J S Ombud: Advokat B S SAKEN Tillstånd till prövning i hovrätt av mål om

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE. Ombud och målsägandebiträde: Advokat AR

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE. Ombud och målsägandebiträde: Advokat AR Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 10 april 2015 B 360-14 KLAGANDE TH Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2.

Läs mer

Ett utvidgat krav på prövningstillstånd

Ett utvidgat krav på prövningstillstånd Datum Dnr 2001-10-09 1027-2001 Justitiedepartementet Yttrande över promemorian Hovrättsprocessen i framtiden (Ds 2001:36) (Ert diarienummer Ju1995/4888/DOM) Inställning Domstolsverket (DV) ansluter sig

Läs mer

PM Stämningsmål. Inledning

PM Stämningsmål. Inledning 1 (5) Mark- och miljödomstolarna PM Stämningsmål I detta PM redovisas huvuddragen av hur handläggningen vid mark- och miljödomstolen går till för stämningsmål. Observera att uppgifterna i detta PM inte

Läs mer

Departementspromemorian Brottmålsprocessen en konsekvensanalys (Ds 2015:4)

Departementspromemorian Brottmålsprocessen en konsekvensanalys (Ds 2015:4) YTTRANDE 1 (5) Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Departementspromemorian Brottmålsprocessen en konsekvensanalys (Ds 2015:4) Departementets dnr Ju2015/1142/DOM Inledning Hovrätten har i tidigare remissvar

Läs mer

Remiss: En modernare rättegång II en uppföljning. 1. Inledning

Remiss: En modernare rättegång II en uppföljning. 1. Inledning 1 (11) 2013-05-08 Dnr SU FV-1.1.3-0626-13 Regeringskansliet (Justitiedepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: En modernare rättegång II en uppföljning 1. Inledning I betänkandet En modernare rättegång II

Läs mer

Hovrättens prövning i familjemål

Hovrättens prövning i familjemål Civilutskottets yttrande 2007/08:CU4y Hovrättens prövning i familjemål Till justitieutskottet Justitieutskottet har den 13 maj 2008 beslutat att bereda civilutskottet tillfälle att yttra sig över proposition

Läs mer

Ert datum. Box 5553. Erfarenheter av reformen En modernare rättegång

Ert datum. Box 5553. Erfarenheter av reformen En modernare rättegång ÅKLAGARMYNDIGHETEN Promemoria Sida 1 (8) Kammaråklagare Göran Hellstrand Ert datum Er beteckning AKLAGr.iRVYN1;: GHETEN Riksåklagaren R:kst;., ~,'c",onsll Box 5553, "'tnf\c\ i') 13 114 85 STOCKHOLM \nk,vi),j

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i rättegångsbalken; SFS 2014:649 Utkom från trycket den 27 juni 2014 utfärdad den 12 juni 2014. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om rättegångsbalken

Läs mer

Fjärde avdelningen Om rättegången i underrätt. 42 kap. Om stämning och förberedelse och om avgörande av mål utan huvudförhandling

Fjärde avdelningen Om rättegången i underrätt. 42 kap. Om stämning och förberedelse och om avgörande av mål utan huvudförhandling Smugglingslagen m.m./rättegångsbalken m.m. 1 Fjärde avdelningen Om rättegången i underrätt I. Om rättegången i tvistemål 42 kap. Om stämning och förberedelse och om avgörande av mål utan huvudförhandling

Läs mer

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna

Läs mer

Dokumentation av muntlig bevisning genom ljud- och bildupptagning

Dokumentation av muntlig bevisning genom ljud- och bildupptagning Justitieutskottets betänkande 2007/08:JuU2 Dokumentation av muntlig bevisning genom ljud- och bildupptagning Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2006/07:121 Dokumentation

Läs mer

En modernare rättegång II

En modernare rättegång II En modernare rättegång II en uppföljning Del 2 Bilagor Betänkande av EMR-utredningen Stockholm 2012 SOU 2012:93 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar

Läs mer

Så här går det till i hovrätten vid en brottmålsrättegång

Så här går det till i hovrätten vid en brottmålsrättegång Så här går det till i hovrätten vid en brottmålsrättegång BROTTMÅLS- RÄTTEGÅNGENS FÖRLOPP I HOVRÄTTEN Före rättegången kan man vänta i det gemensamma väntrummet. Den som vill vänta i ett enskilt väntrum

Läs mer

Ny teknik påverkar bedömning av vittnen i domstol. Muntligt och direkt inför rätten. Undantag från muntligt och direkt inför rätten

Ny teknik påverkar bedömning av vittnen i domstol. Muntligt och direkt inför rätten. Undantag från muntligt och direkt inför rätten Ny teknik påverkar bedömning av vittnen i domstol Internationella Brottsofferdagen 2009 Fil dr. Sara Landström Göteborgs Universitet Muntligt och direkt inför rätten Muntlighetsprincipen Allt processmaterial

Läs mer

Sjunde avdelningen Om särskilda rättsmedel

Sjunde avdelningen Om särskilda rättsmedel Smugglingslagen m.m./rättegångsbalken m.m. 1 Sjunde avdelningen Om särskilda rättsmedel 58 kap. Om resning och återställande av försutten tid 1 [5421] Sedan dom i tvistemål vunnit laga kraft, må till förmån

Läs mer

Rättsmedlen 4/28/14 T4, UU Föreläsningens huvudteman. Rättsmedel. Föreläsning av Eric Bylander den 28 april 2014

Rättsmedlen 4/28/14 T4, UU Föreläsningens huvudteman. Rättsmedel. Föreläsning av Eric Bylander den 28 april 2014 Rättsmedlen Föreläsning av Eric Bylander den 28 april 2014 Föreläsningens huvudteman Rättsmedel definierade Omprövning och överprövning Fokus på överklagande vad, var, vem, hur, när, särskilt pt-regleringen

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 27 maj 2015 Ö 2861-14 KLAGANDE BJ Ombud och offentlig försvarare: Advokat LO MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2.

Läs mer

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-02-25 Närvarande: F.d. justitieråden Dag Victor och Per Virdesten samt justitierådet Olle Stenman. Åtgärder för att hantera stora brottmål och inställda

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1988:688) om besökförbud; SFS 2011:487 Utkom från trycket den 24 maj 2011 utfärdad den 12 maj 2011. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om lagen

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 20 november 2009 Ö 1281-09 KLAGANDE SR Ombud: Advokat BOH MOTPART MH Ombud och biträde enligt rättshjälpslagen: Advokat EN SAKEN Tillstånd

Läs mer

Misstänktas rätt till insyn vid frihetsberövande m.m. ändrade bestämmelser från den 1 juni 2014

Misstänktas rätt till insyn vid frihetsberövande m.m. ändrade bestämmelser från den 1 juni 2014 Misstänktas rätt till insyn vid frihetsberövande m.m. ändrade bestämmelser från den 1 juni 2014 RättsPM 2014:1 Utvecklingscentrum Malmö Maj 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 De

Läs mer

49 kap. Om rätten att överklaga en tingsrätts domar och beslut och om prövningstillstånd

49 kap. Om rätten att överklaga en tingsrätts domar och beslut och om prövningstillstånd Smugglingslagen m.m./rättegångsbalken m.m. 1 Femte avdelningen Om rättegången i hovrätt 49 kap. Om rätten att överklaga en tingsrätts domar och beslut och om prövningstillstånd Anm. Rubriken har fått sin

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 8 september 2006 Ö 808-04 KLAGANDE J D Stenqvist Aktiebolag, 556029-7862 Box 31 260 60 Kvidinge Ombud: Advokat TJ MOTPART RNC Ombud:

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 30 mars 2017 Ö 2923-16 KLAGANDE MS SAKEN Utdömande av vite ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Hovrätten för Västra Sveriges beslut 2016-06-02 i mål

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 5 mars 2010 Ö 3554-08 KLAGANDE BI MOTPART Justitiekanslern Box 2308 103 17 Stockholm SAKEN Ersättning till offentlig försvarare ÖVERKLAGADE

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 10 april 2017 Ö 2778-16 KLAGANDE BS Ombud: EJ SAKEN Tillstånd till prövning i hovrätt av mål om avvisande av ombud ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (10) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 29 maj 2006 Ö 1420-03 KLAGANDE International Hotel Consultant B.V. Paulus Potterstraat 6 NL-1071 C 7 Amsterdam Nederländerna Ombud:

Läs mer

R./. riksåklagaren angående tillstånd till prövning i hovrätt av mål om hastighetsöverträdelse

R./. riksåklagaren angående tillstånd till prövning i hovrätt av mål om hastighetsöverträdelse SVARSSKRIVELSE Sida 1 (6) Ert datum Er beteckning Chefsåklagaren Lars Persson 2008-09-16 Ö 2939-08 Rotel 28 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM R./. riksåklagaren angående tillstånd till prövning

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 20 april 2007 Ö 2933-05 KLAGANDE AI MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Återupptagande av mål om grovt rattfylleri

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 7 november 2003 Ö 1162-02 KLAGANDE CC Ombud: advokaten CML MOTPART Dödsboet efter BH Dödsbodelägare: AMW Ombud: jur. kand. HW SAKEN Förordnande

Läs mer

Lag. RIKSDAGENS SVAR 52/2010 rd. Regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av rättegångsbalken och lagen om rättegång i brottmål

Lag. RIKSDAGENS SVAR 52/2010 rd. Regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av rättegångsbalken och lagen om rättegång i brottmål RIKSDAGENS SVAR 52/2010 rd Regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av rättegångsbalken och lagen om rättegång i brottmål Ärende Regeringen har till 2009 års riksmöte överlämnat sin proposition

Läs mer

Hur går det till i tingsrätten? Tvistemål

Hur går det till i tingsrätten? Tvistemål Hur går det till i tingsrätten? Tvistemål Vid huvudförhandlingen deltar normalt: Rätten (en alternativt tre juristdomare eller en juristdomare och tre nämndemän i vissa familjemål) En protokollförare Parterna

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i rättegångsbalken; SFS 2000:172 Utkom från trycket den 27 april 2000 utfärdad den 6 april 2000. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om rättegångsbalken

Läs mer

En modernare rättegång några ytterligare frågor

En modernare rättegång några ytterligare frågor Justitieutskottets betänkande 2007/08:JuU31 En modernare rättegång några ytterligare frågor Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet proposition 2007/08:139 En modernare rättegång några ytterligare

Läs mer

OS./. riksåklagaren ang. våldtäkt m.m.; nu fråga om utfående av kopior av ljudupptagningar av förhör vid tingsrätten och i hovrätten

OS./. riksåklagaren ang. våldtäkt m.m.; nu fråga om utfående av kopior av ljudupptagningar av förhör vid tingsrätten och i hovrätten SVARSSKRIVELSE Sida 1 (5) Riksåklagarens kansli Datum Rättsavdelningen 2012-04-11 Ert datum Er beteckning Byråchefen My Hedström 2012-03-28 B 567-12 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM OS./. riksåklagaren

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. KLAGANDE Entreprenadreparationer i Örebro Aktiebolag, Box Örebro

HÖGSTA DOMSTOLENS. KLAGANDE Entreprenadreparationer i Örebro Aktiebolag, Box Örebro Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 9 juni 2010 Ö 1806-09 KLAGANDE Entreprenadreparationer i Örebro Aktiebolag, 556476-2424 Box 219 701 03 Örebro Ombud: Advokat AS MOTPART

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om mark- och miljödomstolar; SFS 2010:921 Utkom från trycket den 13 juli 2010 utfärdad den 1 juli 2010. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande bestämmelser

Läs mer

Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen, SOU 2014:76

Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen, SOU 2014:76 YTTRANDE Rättsavdelningen Datum Dnr Malin Lundberg 2015-03-30 STY 2015-179 031-633638 Ert datum Er referens Ju2014/7269/DOM Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen, SOU 2014:76 Inledande reflektioner

Läs mer

PROTOKOLL Föredragning i Stockholm

PROTOKOLL Föredragning i Stockholm 1 Rotel 0106 Föredragning i Stockholm Aktbilaga 84 Mål nr RÄTTEN Hovrättsråden Niklas Wågnert, Magnus Ulriksson, referent, och Marianne Lishajko FÖREDRAGANDE OCH FÖRARE Hovrättsfiskalen Martina Sjölund

Läs mer

Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2012-11-26 B 4840-12 Rotel 29. Ert datum

Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2012-11-26 B 4840-12 Rotel 29. Ert datum Svarsskrivelse Sida 1 (10) Datum Rättsavdelningen 2012-12-07 ÅM 2012/8081 Ert datum Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2012-11-26 B 4840-12 Rotel 29 Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm PH./.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 3 oktober 2014 Ö 2225-13 KLAGANDE Green Technology Invest GTech AB (publ.) i likvidation i konkurs, 556539-5836 Adress hos likvidatorn

Läs mer

Remissyttrande över Målutredningens betänkande Mål och medel särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol (SOU 2010:44)

Remissyttrande över Målutredningens betänkande Mål och medel särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol (SOU 2010:44) YTTRANDE 1 (6) Ert datum Ert dnr 2010-09-22 Ju2010/5515/DOM Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor 103 33 Stockholm Remissyttrande över Målutredningens betänkande Mål och medel

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT. Mål nr. meddelat i Stockholm den 25 september 2015 Ö

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT. Mål nr. meddelat i Stockholm den 25 september 2015 Ö Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 25 september 2015 Ö 3105-15 KLAGANDE Société des Produits Nestlé S.A. Entre-deux-Villes CH-1800 Vevey Schweiz Ombud: Advokat ER, advokat

Läs mer

Överklagande. Stockholm den 14 november Göta hovrätt Box Jönköping. Skaraborgs tingsrätts dom den 24 oktober 2012 i mål FT

Överklagande. Stockholm den 14 november Göta hovrätt Box Jönköping. Skaraborgs tingsrätts dom den 24 oktober 2012 i mål FT Stockholm den 14 november 2012 Göta hovrätt Box 2223 550 02 Jönköping Överklagande Överklagat avgörande: Skaraborgs tingsrätts dom den 24 oktober 2012 i mål FT 198-12 Klagande: Ombud: Mikael Andersson,

Läs mer

Prövningstillstånd till hovrätterna. I drygt fyra år har vi haft det.

Prövningstillstånd till hovrätterna. I drygt fyra år har vi haft det. SFIR-mingel på väg hem - 28 januari 2013 Prövningstillstånd till hovrätterna I drygt fyra år har vi haft det. Christer Löfgren PT De fyra skälen för prövningstillstånd är 1. Ändring 2. Granskning (var

Läs mer

Varför slog du mig, Peter?

Varför slog du mig, Peter? Varför slog du mig, Peter? En film om ett brottmål i tingsrätten Inledning Den film du strax ska se har tagits fram av Domstolsverket (DV) för att informera om hur en rättegång i svensk domstol går till.

Läs mer

PROTOKOLL Förhandling och föredragning i Stockholm

PROTOKOLL Förhandling och föredragning i Stockholm 1 Rotel 0713 Förhandling och föredragning i Stockholm Aktbilaga 12 Mål nr RÄTTEN Hovrättsråden Sven Jönson och Gunilla Schöldström, referent, samt tf. hovrättsassessorn Lisa Nilheim FÖREDRAGANDE OCH FÖRARE

Läs mer

Ny instansordning för va-mål

Ny instansordning för va-mål Cirkulärnr: 15:46 Diarienr: 15/06745 Nyckelord: Va-mål, va-avgifter, Statens va-nämnd, lagen om allmänna vattentjänster, LAV Handläggare: Anna Marcusson Avdelning: Avdelningen för juridik Datum: 2015-12-30

Läs mer

Italien. I italiensk lagstiftning, och mer specifikt i civilprocesslagen finns inga närmare bestämmelser om direkt bevisupptagning via videokonferens.

Italien. I italiensk lagstiftning, och mer specifikt i civilprocesslagen finns inga närmare bestämmelser om direkt bevisupptagning via videokonferens. Italien 1. Kan bevis tas upp via videokonferens antingen med deltagande av en domstol i den ansökande medlemsstaten eller direkt av en domstol i den medlemsstaten? Vilka nationella förfaranden eller lagar

Läs mer

HV m.fl../. riksåklagaren ang. grovt bokföringsbrott

HV m.fl../. riksåklagaren ang. grovt bokföringsbrott YTTRANDE Sida 1 (8) Ert datum Er beteckning Chefsåklagaren Lars Persson 2012-07-05 B 6000-11 Rotel 11 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM HV m.fl../. riksåklagaren ang. grovt bokföringsbrott m.m.

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i föräldrabalken; SFS 2006:458 Utkom från trycket den 14 juni 2006 utfärdad den 1 juni 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om föräldrabalken 2

Läs mer

DOM 2014-06-10 Meddelad i Norrköping

DOM 2014-06-10 Meddelad i Norrköping 1 Meddelad i Norrköping Mål nr PARTER KÄRANDE Andris Kraulis, 390523-5770 Färjestadsvägen 4 D Lgh 1302 168 51 Bromma SVARANDE Sveriges Schackförbund, 802002-9347 Kabelvägen 19 602 10 Norrköping Ombud:

Läs mer

LJUD OCH BILD I DOMSTOL - dokumenterade videoförhör från förundersökningen i svensk straffprocess

LJUD OCH BILD I DOMSTOL - dokumenterade videoförhör från förundersökningen i svensk straffprocess JURIDISKA INSTITUTIONEN Stockholms universitet LJUD OCH BILD I DOMSTOL - dokumenterade videoförhör från förundersökningen i svensk straffprocess Jorunn Rosell Examensarbete i processrätt, 30 hp Examinator:

Läs mer

Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30)

Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30) YTTRANDE 1 (5) Justitiedepartementet Åklagarenheten 103 33 Stockholm Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30) Ert

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 4 oktober 2007 Ö 1974-06 KLAGANDE MW Ombud och målsägandebiträde: Advokat BA MOTPART CG Ombud och offentlig försvarare: Advokat SU HÖGSTA

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 11 april 2017 T 1492-16 KLAGANDE Äventyrsgruvan i Tuna Hästberg Ekonomisk Förening, 769621-5537 Danarövägen 33 182 56 Danderyd Ombud:

Läs mer

RH./. riksåklagaren ang. tillstånd till prövning i hovrätt av mål om olovlig körning

RH./. riksåklagaren ang. tillstånd till prövning i hovrätt av mål om olovlig körning SVARSSKRIVELSE Sida 1 (6) Riksåklagarens kansli Datum Rättsavdelningen 2012-10-08 Ert datum Er beteckning Byråchefen My Hedström 2012-04-16 Ö 1126-12 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM RH./. riksåklagaren

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 12 november 2009 Ö 1342-09 KLAGANDE Albihns Service Aktiebolag, 556519-9253 Box 5581 114 85 Stockholm Ombud: Advokat A-CN och jur.kand.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 11 september 2014 Ö 1254-14 KLAGANDE 1. A-KN 2. RN Ombud för 1 och 2: Advokat KS MOTPART UM SAKEN Edition ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Svea hovrätts

Läs mer

Advokatsamfundet avstyrker förslaget att införa förenklad delgivning i brottmål.

Advokatsamfundet avstyrker förslaget att införa förenklad delgivning i brottmål. R 6168/2000 2000-05-02 Till Statsrådet och chefen för Justitiedepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 15 februari 2000 beretts tillfälle att avge yttrande över Domstolsverkets promemoria

Läs mer

Föredragande borgarrådet Anna König Jerlmyr anför följande.

Föredragande borgarrådet Anna König Jerlmyr anför följande. PM 2013:160 RVII (Dnr 001-1132/2013) Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsägande (Ds 2013:30) Remiss från Justitiedepartementet Remisstid den 3 oktober 2013 Borgarrådsberedningen

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 1 oktober 2014 Ö 4417-12 KLAGANDE RG Ombud: Jur.kand. FE MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Ansökan i hovrätt om resning

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (11) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 13 juni 2008 Ö 901-07 KLAGANDE AKH Ombud: Advokat PS MOTPART BH Ombud: Advokat PI SAKEN Avvisande av talan ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Hovrätten

Läs mer

Något kort om förhör i rättegång.

Något kort om förhör i rättegång. NYHETER M.M. 2011-10-13 Något kort om förhör i rättegång. En part som för en talan i ett mål hos en domstol åberopar ofta flera omständigheter som utgör en grund för att rätten domstolen ska fatta det

Läs mer

Prövningstillstånd för riksåklagaren

Prövningstillstånd för riksåklagaren Justitieutskottets betänkande 2003/04:JuU23 Prövningstillstånd för riksåklagaren Sammanfattning I detta ärende behandlar utskottet regeringens proposition 2003/04:78, Prövningstillstånd för riksåklagaren

Läs mer

Stockholms tingsrätts, avdelning 5, beslut den 5 mars 2009 i mål nr T 822-08, se bilaga (ej bilagd här)

Stockholms tingsrätts, avdelning 5, beslut den 5 mars 2009 i mål nr T 822-08, se bilaga (ej bilagd här) MARKNADSDOMSTOLENS DOM BESLUT 2009:20 2008: Datum 2009-07-06 Dnr C 5/09 ÖVERKLAGAT BESLUT KLAGANDE Stockholms tingsrätts, avdelning 5, beslut den 5 mars 2009 i mål nr T 822-08, se bilaga (ej bilagd här)

Läs mer

Remissvar avseende slutbetänkandet Förundersökning. objektivitet, beslag dokumentation m.m. (SOU 2011:45)

Remissvar avseende slutbetänkandet Förundersökning. objektivitet, beslag dokumentation m.m. (SOU 2011:45) 1 (6) Regeringskansliet Justitiedepartementet Åklagarenheten 103 33 Stockholm Ju2011/4074/Å Remissvar avseende slutbetänkandet Förundersökning objektivitet, beslag dokumentation m.m. (SOU 2011:45) Hovrätten

Läs mer

Remiss: Processrättsliga konsekvenser av Påföljdsutredningens förslag (Ds 2012:54)

Remiss: Processrättsliga konsekvenser av Påföljdsutredningens förslag (Ds 2012:54) 1 (5) 2013-05-08 Dnr SU FV-1.1.3-0628-13 Regeringskansliet (Justitiedepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: Processrättsliga konsekvenser av Påföljdsutredningens förslag (Ds 2012:54) Juridiska fakultetsnämnden

Läs mer

Varför slog du mig, Peter?

Varför slog du mig, Peter? Studiehäfte Varför slog du mig, Peter? En film om ett brottmål i tingsrätt 1 Filmen handlar om Peter och Maria. Åklagaren och ett vittne påstår att Peter slagit Maria och dragit henne i håret då hon fallit

Läs mer

NÄRVARANDE JUSTITIERÅD Leif Thorsson, Torgny Håstad, Per Virdesten (referent), Anna Skarhed och Gudmund Toijer

NÄRVARANDE JUSTITIERÅD Leif Thorsson, Torgny Håstad, Per Virdesten (referent), Anna Skarhed och Gudmund Toijer Sida 1 (14) PROTOKOLL 2008-09-25 Föredragning i Stockholm Aktbilaga 12 Mål nr B 3009-08 Avdelning 2 NÄRVARANDE JUSTITIERÅD Leif Thorsson, Torgny Håstad, Per Virdesten (referent), Anna Skarhed och Gudmund

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 1 juli 2008 B 1075-08 KLAGANDE MA Ombud och offentlig försvarare: Advokat RvB MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2 AA

Läs mer

Sida l (4) KAMMARRÄTTEN T^MA/f Mål nr 2293-12 ^ I STOCKHOLM JJUIVI Avdelning 6 2012-05-16 Meddelad i Stockholm

Sida l (4) KAMMARRÄTTEN T^MA/f Mål nr 2293-12 ^ I STOCKHOLM JJUIVI Avdelning 6 2012-05-16 Meddelad i Stockholm Sida l (4) KAMMARRÄTTEN T^MA/f Mål nr 2293-12 ^ I STOCKHOLM JJUIVI Avdelning 6 2012-05-16 Meddelad i Stockholm KLAGANDE Sveriges Utbildningsradio AB 105 10 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Polismyndighetens

Läs mer

Dnr 603/10 STOCKHOLM SVEA HOVRÄTT. Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor Stockholm

Dnr 603/10 STOCKHOLM SVEA HOVRÄTT. Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor Stockholm STOCKHOLM 2011-01-18 Dnr 603/10 SVEA HOVRÄTT Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Mål och medel särskilda åtgärder för vissa måltyper

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 24 februari 2016 Ö 3300-15 KLAGANDE JU SAKEN Avvisande av ombud ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Hovrätten för Västra Sveriges beslut 2015-06-11

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (10) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 4 november 2008 Ö 3241-06 KLAGANDE TK Ombud: Advokat ES SAKEN Klagan över domvilla m.m. TIDIGARE AVGÖRANDE Försvarsmaktens personalansvarsnämnds

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om patent- och marknadsdomstolar; SFS 2016:188 Utkom från trycket den 22 mars 2016 utfärdad den 10 mars 2016. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande

Läs mer

2013-03-27 meddelad i Göteborg. Begångna brott Försök till köp av sexuell tjänst

2013-03-27 meddelad i Göteborg. Begångna brott Försök till köp av sexuell tjänst Avdelning 1 DOM Mål nr B 16354-12 2013-03-27 meddelad i Göteborg 1 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Kammaråklagare Lotta Nielsen Åklagarmyndigheten Göteborgs åklagarkammare Göteborg Tilltalad PETER

Läs mer

1 SOLNA TINGSRÄTT Avdelning 4. DOM meddelad i Solna

1 SOLNA TINGSRÄTT Avdelning 4. DOM meddelad i Solna 1 DOM 2014-11-05 meddelad i Solna Mål nr: B 7352-14 PARTER (Antal tilltalade: 1) Tilltalad DON Christian Tasic Stevic, 19890423-5119 Sundbyvägen 49 163 45 Spånga Åklagare Kammaråklagare Ann Lidén Åklagarmyndigheten

Läs mer

En snabbare lagföring med särskilt fokus på unga som begår brott och personer som återfaller i brott

En snabbare lagföring med särskilt fokus på unga som begår brott och personer som återfaller i brott Bilaga 21 2017-01-17 Ju2017/00537/LP Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor En snabbare lagföring med särskilt fokus på unga som begår brott och personer som återfaller i brott

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 16 november 2006 Ö 2372-04 KLAGANDE TE Ombud och offentlig försvarare: Advokat PJ MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 STOCKHOLM SAKEN

Läs mer

Hovrätten för Nedre Norrland REMISSYTTRANDE Kammarrätten i Sundsvall Datum Dnr /0386, Ju2006/8451/DOM

Hovrätten för Nedre Norrland REMISSYTTRANDE Kammarrätten i Sundsvall Datum Dnr /0386, Ju2006/8451/DOM Hovrätten för Nedre Norrland REMISSYTTRANDE Kammarrätten i Sundsvall Datum Dnr 2007-02-16 2006/0386, 51-2006-271 Ert datum Ert Dnr 2006-11-01 Ju2006/8451/DOM Regeringskansliet Justitiedepartementet 103

Läs mer

C-UPPSATS. En modernare rättegång

C-UPPSATS. En modernare rättegång C-UPPSATS 2009:214 En modernare rättegång Analys av reformens konsekvenser rätten till överprövning samt domstolarnas IT-utveckling Per Winebäck Luleå tekniska universitet C-uppsats Rättsvetenskap Institutionen

Läs mer

MÅL NR T 9306-11, T 17512-11, T 17809-11 & T 9311-11

MÅL NR T 9306-11, T 17512-11, T 17809-11 & T 9311-11 Stockholms tingsrätt Avdelning 5 Enhet 52 Endast med e-mail: stockholms.tingsratt.avdelning5@dom.se Stockholm den 7 oktober 2015 MÅL NR T 9306-11, T 17512-11, T 17809-11 & T 9311-11 HQ AB./. Mats Qviberg

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 4 februari 2014 Ö 1936-12 KLAGANDE Justitiekanslern Box 2308 103 17 Stockholm MOTPART BG SAKEN Disciplinärende ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Sveriges

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 14 mars 2005 Ö 2472-04 KLAGANDE 1. EVP 2. JS MOTPART Domstolsverket, 551 81 JÖNKÖPING SAKEN Ersättning till offentlig försvarare ÖVERKLAGAT

Läs mer