Planering Fysik för n, ht-08, lp 1 + lp 2 obligatoriska Du måste vara närvarande på minst 4 av 5 av dessa föreläsningar. TEMPERATUR 2.
|
|
|
- Karl-Erik Öberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Planering Fysik för n, ht-08, lp 1 + lp 2 Kurslitteratur: Göran Jönsson: Fysik i vätskor och gaser, Teach Support markerar viktigt avsnitt, * markerar överkurs. Fem föreläsningar är markerade med utropstecken. Dessa är obligatoriska och vid dem kommer små testuppgifter i Termodynamik att delas ut och lösas. Du måste vara närvarande på minst 4 av 5 av dessa föreläsningar. 1. TEMPERATUR 1/9 Varmt och kallt 10 Temperaturskalor 11 Termodynamisk jämvikt 14 Vad är temperatur? 15 Värmeutvidgning 17 Längdutvidgning 17 Volymutvidgning 19 Volymutvidgning av vatten 20 Temperaturmätare VÄRME 4/9 Vad är värme? 29 Värmekapacitet 30 Fasövergångar 32 Smältvärme och ångbildningsvärme 34 Avdunstning 35 Effekt TRYCK Lufttryck 42 Tryckenheter 43 Pascals lag 45 Vätsketryck 46 Hydrostatiska paradoxen 48 Tryck i alla riktningar 49 Arkimedes princip 50 Koncentrationsbestämning 54 Ballonger 55 Kommunicerande kärl IDEALA GASLAGEN 5/9 En vakuumshow 64 Ideala gaslagen 65
2 Gasdensitet och partikeldensitet 69 Höjdmätning med barometer 70 Partialtryck 73 Relativ luftfuktighet REALA GASER OCH VÄTSKOR 8/9! Ideala och reala gaser 85 Van der Waals' ekvation 86 Kritisk temperatur 91 Molekylkrafter och potentiell energi 94 Ångtryckskurvor 98 Smältpunktens tryckberoende 101 Trippelpunkt 102 pvt ytor /9 *6. YTENERGI *7. STRÖMMANDE GASER OCH VÄTSKOR 8. TERMODYNAMIKENS FÖRSTA HUVUDSATS Makroskopiskt mikroskopiskt 156 Tryckhärledning 156 Temperaturhärledning 160 Frihetsgrader 160 Inre energi i en gas 161 Termodynamikens första huvudsats 162 Fyra tillståndsändringar /9 9. MOLAR VÄRMEKAPACITET Specifik eller molar värmekapacitet 172 Isokor värmekapacitet 172 Isobar värmekapacitet 174 Tvåatomiga gaser 175 Mysteriet med de saknade frihetsgrader na 178 Kvoten mellan C p och C V /9! Adiabatisk tillståndsändring 181 * Värmekapacitet i vätskor och fasta ämnen 184 * Dulong Petits lag KRETSPROCESSER Arbete och värmemaskiner 189 Reversibel process 190 Irreversibel process 191
3 Termodynamikens andra huvudsats 192 Kretsprocess 193 Nettoarbete 194 Verkningsgrad /9 11. VÄRMEMASKINER, KYLSKÅP OC H VÄRMEPUMPAR Carnotprocessen 202 Stirlingprocessen 205 Kylmaskin /9! Kylskåp och luftkonditionering 211 Värmepump 214 Entropi 215 Entropin ökar och energin blir otillgänglig 217 Universums värmedöd 219 Entropi och tid STATISTISK MEKANIK Medelvärden 226 Gaussfördelning 227 Maxwell Boltzmannfördelning 230 * Medelfart i en och tre dimensioner 234 * Translationsenergins medelvärde 235 Stöttal 235 Medelfriväg VÄRMEÖVERFÖRING 26/9 Värmetransport 244 Värmebalans i kroppen 246 Tekniska tillämpningar 246 Ledning 247 Konvektion 251 Värmeövergång 252 Strålning 254 Samtidig värmeöverföring 259
4 Våglära och optik Kurslitteratur: Göran Jönsson & Elisabeth Nilsson: Våglära och optik, Teach Support markerar viktigt avsnitt, * markerar överkurs. 1. PERIODISK SVÄNGNING 29/9! Periodisk svängningsrörelse 12 Pendelrörelse 13 Energi hos svängningen 18 Dämpad svängning 20 3/10! 2. TVUNGEN SVÄNGNING OCH RESONANS Egenfrekvens och resonans 31 Odämpad tvungen svängning 31 * Dämpad tvungen svängning 35 * Vibrationspåverkan på kroppen VÅGRÖRELSE Transversella och longitudinella vågor 41 Sfäriska och plana vågor 43 Ekvationen för en plan våg 45 6/10 Allmänna vågekvationen 47 * Våghastighet i en sträng 48 Olika mekaniska vågtyper INTERFERENS Superpositionsprincipen 57 Interferens mellan två vågor 58 Stående vågor 63 Svävning 67 * Fashastighet och grupphastighet DOPPLEREFFEKT Hastighetsbestämning 78 10/10 Dopplereffekt hos ljud 79 Samma relativa hastighet 81 Dopplereffekt när det blåser 82 Dopplerskift hos ljus 82 Överljudsfart 84 Överljusfart LJUDTRYCK, FART OCH INTENSITET * Amplitudbeteckningar 92 * Härledning av ljudtryck 92
5 * Härledning av ljudets fart 95 * Ljudets fart i en gas 96 * Fartens temperaturberoende 98 Ljudintensitet 100 *7. HÖRSEL OCH RÖST *8. REFLEKTION AV LJUD *9. MUSIKINSTRUMENT OCH LJUDÅTERGIVNING *10. FREKVENSANALYS 11. ELEKTROMAGNETISKA VÅGOR 13/10 Det elektromagnetiska spektrumet 170 Ljusets fart 172 Maxwells ekvationer 174 * Generering av radiovågor 174 * Detektering av radiovågor 176 Elektromagnetiska vågor 178 Brytningsindex 181 Optisk väg 182 Dispersion REFLEKTION OCH BRYTNING Partikel eller våg 189 Huygens princip 189 Geometrisk optik /10 Skugga 192 Brytningslagen 194 Reflektionslagen 195 Reflektans 197 Totalreflektion 198 Optisk tunneleffekt 199 Fiberoptik 200 * Prismor 202 * Regnbågen AVBILDNING MED LINSER Sfäriska ytor 213 Brytning i en sfärisk yta 214 Tunna linser /10 Avbildning och förstoring 221 Parallella strålar 226
6 * Avbildningsfel 227 Två tunna linser 229 * Huvudplan 231 *14. PLANA OCH BUKTIGA SPEGLAR 15. OPTISKA INSTRUMENT 29/10 Ögat 260 Färg och färgseende 263 Additiv och subtraktiv färgblandning 264 * Stereoskopiskt seende 266 Glasögon 268 * Skyddsglasögon 271 Kameran 271 Skärpedjup 277 Projektorer 280 Vinkelförstoring 282 Luppen 283 Mikroskopet /10 Keplerkikare 286 Fältkikare 289 Galileikikare 289 Teleskop 291 * Bländare och pupiller BÖJNING OCH UPPLÖSNING Fysikalisk optik 302 Böjning 302 Fraunhofer- och Fresnelböjning 302 Böjning i en spalt 304 Böjning i en cirkulär öppning 307 Babinets princip 309 3/11 Upplösning hos optiska system 310 Digital upplösning 311 Vinkelupplösning 313 Längdupplösning 315 Fokusering av en laserstråle INTERFERENS OCH BÖJNING Böjning eller interferens 330 Youngs dubbelspaltförsök 330 Interferens mellan N spaltöppningar 333 Transmissions- och reflektionsgitter 338 5/11
7 Spektrometrar 341 Holografi MULTIPELINTERFERENS 6/11 Reflektans 352 Antireflexbehandling 352 Multipla reflektioner 354 Metallspeglar och dielektriska speglar 356 Interferens i tunna skikt 358 * Fabry-Perotinterferometern 361 * Interferensfilter 365 *19. INTERFEROMETRAR MED AMPLITUDDELNING *20. POLARISERAT LJUS Atomfysik Kurslitteratur: Göran Jönsson & Elisabeth Nilsson: Tillämpad atomfysik, Teach Support HISTORIK Antiken 9 10/11 Relativ atomvikt 9 Elektrolys 11 Periodiska systemet 12 Ljusutsändning 15 Rotation och vibration 16 Röntgenstrålning och radioaktivitet 17 Kinetisk gasteori 17 Tekniska framsteg 19 Elektronen 20 Thomsons atommodell 20 Relativitetsteorin 21 Fotonen 21 Dualism 21 Rutherfords atommodell 22 Isotoper 24 Bohrs atommodell 24 Kvantmekanik RELATIVISTISK MEKANIK Inertialsystem 28 Galileis koordinattransformation 28 Eterns existens 31
8 Den speciella relativitetsteorin 33 12/11 Relativistiska effekter 34 Lorentztransformationen 39 Längdkontraktionen 42 Tidsdilatationen 44 Addition av hastigheter 47 Rörelsemängd och energi 48 13/11 Partiklar utan vilomassa 55 Dopplereffekt hos ljus 56 Fotonens massa 61 * Gravitationell rödförskjutning 62 Problemlösning ELEKTRONEN Elektricitet 75 Elektrolys 75 Katodstrålar och elektroner 77 Avlänkning i elektriskt fält 77 Avlänkning i magnetiskt fält 79 Specifik laddning 81 Elektronens laddning 82 Elektronens vågegenskaper 84 17/11 Davisson och Germers försök 87 Elektronmikroskop ATOMERNAS STORLEK OCH MASSA Atomernas storlek 96 Braggreflektion 97 * Spridningstvärsnitt 100 Atomernas massa 103 Isotoper 114 Atomär massenhet 114 Masspektrometrar 105 Bainbridges masspektrometer /11 Atomkärnan FOTONEN Temperaturstrålare 118 Plancks strålningslag 119 Stefan-Boltzmanns lag och Wiens lag 124 Fotoelektriska effekten 126
9 Ljusdetektorer 130 * Inre fotoelektrisk effekt 132 * Comptonspridning 134 Heisenbergs obestämdhetsrelationer BOHR-SOMMERFELDS ATOMMODELL 24/11 Atomspektroskopi 147 * Koncentrationsbestämning 150 Empiriska samband 151 Bohrs atommodell 154 Isotopskift 166 * Vätelika system 168 * Sommerfelds utvidgning KVANTMEKANIK Klassisk mekanik kontra kvantmekanik /11 Vågfunktioner 177 Energin är kvantiserad 178 På jakt efter en vågfunktion 181 En komplex vågfunktion 183 Endimensionell låda 185 Potentialsteg med E > U Potentialsteg med E < U Tunnling 198 Alfasönderfall 199 Sveptunnelmikroskop 201 1/12 Tunneldiod 203 Tvådimensionell låda 204 Väteatomen 208 Centralfältsapproximation 212 *8. RIKTNINGSKVANTISERING* 9. DET PERIODISKA SYSTEMET Grundämnenas förekomst 231 Elektronskal 231 Paulis uteslutningsprincip 232 Skalens uppbyggnad 232 Underskal 234 * Det periodiska systemet 235 *10. KOPPLING AV RÖRELSEMÄNGDSMOMENT*
10 11. LASERFYSIK Den första lasern 262 3/12 Stimulerad emission 263 Boltzmannfördelningen 264 Livstid vid spontan emission 266 Naturlig linjebredd och dopplerbredd 270 Einsteinkoefficienterna 273 * Kristallasrar 276 He-Ne lasern 278 Resonanser i en laser 280 Enkelmodlaser 282 Gaslasrar 283 * Kontinuerligt avstämbara lasrar 283 Halvledarlasrar 285 8/12 Tillämpningar RÖNTGENSTRÅLNING Röntgenundersökning 294 Bromsstrålning 295 Karakteristisk röntgenstrålning 297 Absorption och spridning av röntgenstrålning 301 Röntgentomografi 304 Antipartiklar 307 Parbildning och annihilation 310 Positronkamera 312 Uppbromsning av strålning i materia RADIOAKTIVIVITET Stabila isotoper 319 Fyra naturkrafter 320 * Massdefekt 323 Sönderfallslagen 326 Alfasönderfall 330 Betasönderfall 331 Gammastrålning 334 * Kolfjorton metoden 336 * Kronologi 338 * Joniserande strålning 341
11 Räkneövningsplanering lp 1 Första övningen: 5/9 Förkunskaper: Kapitel 1 2 Räkneuppgifter: 1.2b, 1.4, 1.6, 2.2, 2.4, 2.5, 2.8 Diskussionsuppgifter: 1.9, 1.10, 1.14, 1.15, 2.12, 2.13, 2.19 Meningen med diskussionsuppgifterna är att du ska lära dig att prata fysik, dvs. förklara problem utan att göra några detaljerade beräkningar. Många av frågorna ställs och besvaras under föreläsningarna, men det finns också svar i facit. Andra övningen: 9/9 Förkunskaper: Kapitel 3 4 Räkneuppgifter: 3.3, 3.4, 3.5, 3.8, 4.4, 4.7, 4.14, 4.15 Diskussionsuppgifter: 3.13, 3.14, 3.20, 3.24, 3.25, 4.21, 4.22, 4.24, 4.25 Tredje övningen: 12/9 Förkunskaper: Kapitel 5 Räkneuppgifter: 5.1, 5.2, 5.3, 5.4, 5.5, 5.7 Diskussionsuppgifter: 5.13, 5.14, 5.18, 5.23 Fjärde övningen: 18/9 Förkunskaper: Kapitel 8 Räkneuppgifter: 8.1, 8.2, 8.3, 8.4, 8.5 Diskussionsuppgifter: 8.6, 8.10, 8.11, 8.12, 8.14 Femte övningen: 19/9 Förkunskaper: Kapitel 9 10 Räkneuppgifter: 9.1, 9.2, 9.4, 10.1, 10.2 Diskussionsuppgifter: 9.8, 9.10, 9.11, 10.4, 10.6, 10.7 Sjätte övningen: 26/9 Förkunskaper: Kapitel 11 Räkneuppgifter: 11.1, 11.2, 11.4, 11.5, 11.6, 11.7 Diskussionsuppgifter: 11.11, 11.12, 11.13, 11.14, Sjunde övningen: 2/10 Förkunskaper: Kapitel 13 + Kapitel 1 (Våglära och optik) Räkneuppgifter: 13.1, 13.2, 13.5, 1.1, 1.5, 1.6, 1.8, 1.14, 1.20 Diskussionsuppgifter: 1.25 Åttonde övningen: 9/10 Förkunskaper: Kapitel 3 4 Räkneuppgifter: 3.2, 3.3, 3.4, 4.1, 4.2, 4.5, 4.8, 4.9 Diskussionsuppgifter: 3.11, 3.14, 3.17, 4.13, 4.15, 4.16, 4.19
12 Nionde övningen 16/10 Förkunskaper: Kapitel 5 och 7 Räkneuppgifter: 5.3, 5.8, 5.17, 5.6, 5.7, 5.11, 7.1, 7.2, 7.4, (7.7) Diskussionsuppgifter: 5.21, 5.24, 5.26, 7.13, 7.15 Tionde övningen 17/10 Förkunskaper: Kapitel Räkneuppgifter: 11.4, 11.5, 11.6, 11.9, 11.10, 12.2, 12.4, 12.6, 12.8, 12.9 Diskussionsuppgifter: 11.12, 11.13, 11.15, 12.17, 12.18, Elfte övningen 29/10 Förkunskaper: Kapitel 13 och 15 Räkneuppgifter: 13.3, 13.5, 13.7, 13.8, 13.22, 13.11, 13.13, 13.20, 13.28, 15.4, 15.5 Diskussionsuppgifter: 13.33, 13.36, 13.41, 15.32, 15.36, Tolfte övningen 3/11 Förkunskaper: Kapitel Räkneuppgifter: 15.10, 15.12, 15.13, 15.23, 15.26, 16.1, 16.2, 16.3, 16.7, 16.14, 16.23, Diskussionsuppgifter: 16.30, 16.33, 16.35, 16.41, 16.42, Trettonde övningen 5/11 Förkunskaper: Kapitel 17 Räkneuppgifter: 17.2, 17.5, 17.7, 17.12, Diskussionsuppgifter: Fjortonde övningen 10/11 Förkunskaper: Kapitel 18 Räkneuppgifter: 18.4, 18.12, 18.16, Diskussionsuppgifter: 18.22, Femtonde övningen 12/11 Förkunskaper: Kapitel 2 (Tillämpad atomfysik) Räkneuppgifter: 2.2, 2.3a, 2.4, 2.7, 2.13 Diskussionsuppgifter: 2.26, 2.27, 2.32 Sextonde övningen 17/11 Förkunskaper: Kapitel 2 3 Räkneuppgifter: 2.1, 2.14, 2.16, 2.24, 3.3, 3.6, 3.7, 3.9, 3.11 Diskussionsuppgifter: 2.29, 2.30, 2.32, 3.12, 3.15 Sjuttonde övningen 19/11 Förkunskaper: Kapitel 4 5 Räkneuppgifter: 4.1, 4.2, 4.7, 4.12, 5.1, 5.2, 5.3, 5.4, 5.7 Diskussionsuppgifter: 4.14, 5.13, 5.14, 5.15, 5.16, 5.23, 5.26
13 Artonde övningen 26/11 Förkunskaper: Kapitel 6 Räkneuppgifter: 6.1, 6.2, 6.3, 6.5, 6.6, 6.7, 6.8, 6.12, 6.20 Diskussionsuppgifter: 6.23, 6.24, 6.25 Nittonde övningen 3/12 Förkunskaper: Kapitel 7 Räkneuppgifter: 7.1, 7.2, 7.3, 7.5, 7.6, 7.8, 7.9 Diskussionsuppgifter: 7.16 Tjugonde övningen 10/12 Förkunskaper: Kapitel Räkneuppgifter: 11.2, 11.4, 11.7, 12.2, 12.3, 12.6, 12.11, Diskussionsuppgifter: 11.11, 11.12, 11.13, 12.17, 12.21, 12.22, 12.23
Planering Fysik för BME, ht-11, lp 2 Våglära och optik, forts Kurslitteratur: Göran Jönsson: Våglära och optik, Teach Support 2011.
Planering Fysik för BME, ht-11, lp 2 Våglära och optik, forts Kurslitteratur: Göran Jönsson: Våglära och optik, Teach Support 2011. markerar viktigt avsnitt, * markerar överkurs. 12. REFLEKTION OCH BRYTNING
Planering Fysik för n och BME, ht-16, lp 1 Kurslitteratur: Göran Jönsson: Fysik i vätskor och gaser, Teach Support markerar mycket viktigt
Planering Fysik för n och BME, ht-16, lp 1 Kurslitteratur: Göran Jönsson: Fysik i vätskor och gaser, Teach Support 2016. markerar mycket viktigt avsnitt, * markerar överkurs. Fem övningstillfällen är rödmarkerade.
Planering Fysik för n, ht-16, lp 2 Våglära och optik, forts Kurslitteratur: Göran Jönsson: Våglära och optik, Teach Support 2011.
Planering Fysik för n, ht-16, lp 2 Våglära och optik, forts Kurslitteratur: Göran Jönsson: Våglära och optik, Teach Support 2011. markerar viktigt avsnitt, * markerar överkurs. 12. REFLEKTION OCH BRYTNING
Planering Fysik för BME, ht-12, lp 1+2 Våglära och optik
Planering Fysik för BME, ht-12, lp 1+2 Våglära och optik Kurslitteratur: Göran Jönsson: Våglära och optik, Teach Support 2011 eller senare. markerar viktigt avsnitt, * markerar överkurs. En introduktionsföreläsning
PERIODISK SVÄNGNING
Planering Fysik för n, ht-03 Våglära och optik Kurslitteratur: Göran Jönsson & Elisabeth Nilsson: Våglära och optik, Teach Support 2002. markerar viktigt avsnitt, * markerar överkurs. Vecka 39 Vecka 39
Planering Fysik för V, ht-10, lp 2
Planering Fysik för V, ht-10, lp 2 Kurslitteratur: Häfte Experimentell metodik och föreläsningsanteckningar, Kurslaboratoriet 2010 samt Göran Jönsson: Fysik i vätskor och gaser, Teach Support 2009. markerar
Planering Fysik för n och BME, ht-15, lp 1 Kurslitteratur: Göran Jönsson: Fysik i vätskor och gaser, Teach Support 2010 (eller senare). Obs!
Planering Fysik för n och BME, ht-15, lp 1 Kurslitteratur: Göran Jönsson: Fysik i vätskor och gaser, Teach Support 2010 (eller senare). Obs! Säljs vid första föreläsningen. markerar mycket viktigt avsnitt,
Planering Fysik för V, ht-11, lp 2
Planering Fysik för V, ht-11, lp 2 Kurslitteratur: Häfte: Experimentell metodik, Kurslaboratoriet 2011, Fysik i vätskor och gaser, Göran Jönsson, Teach Support 2010 samt föreläsningsanteckningar i Ellära,
Planering Fysik för V, ht-14, lp 2
Planering Fysik för V, ht-14, lp 2 Kurslitteratur: Häfte: Experimentell metodik, Kurslaboratoriet 2014, Fysik i vätskor och gaser, Göran Jönsson, Teach Support 2013 samt utdrag ur Tillämpad ellära, Göran
Introduktion till kursen. Fysik 3. Dag Hanstorp
Introduktion till kursen Fysik 3 Dag Hanstorp Vi har fem sinnen: Syn Hörsel Smak Lukt Känsel Hur stor är räckvidden på de olika sinnena? Hur skulle vår världsbild påverkas om vi människor hade saknat
Tillämpad vågrörelselära FAF260. Svängningar genererar vågor - Om en svängande partikel är kopplad till andra partiklar uppkommer vågor
FF60 Tillämpad vågrörelselära FF60 Karaktäristiskt för periodiska svängningar är att det finns en återförande kraft riktad mot jämviktsläget y 0 F F F k y F m a 4 Svängningar genererar vågor - Om en svängande
Radiovågor. Tillämpad vågrörelselära FAF260. Astronomi. Mikrovågor. Mekaniska svängingar FAF260. Lars Rippe, Atomfysik/LTH 1. Lars Rippe Atomfysik
Radiovågor Tillämpad vågrörelselära FAF260 Lars Rippe Atomfysik ALMA-Atacama Large Millimeter Array Chajnantor platån i Atacama öknen i Chile på 5,000 m höjd Våglängder mellan 0.3 mm och 9.6 mm Astronomi
Introduktion till kursen. Fysik 3. Dag Hanstorp
Introduktion till kursen Fysik 3 Dag Hanstorp Vi har fem sinnen: Syn Hörsel Smak Lukt Känsel Hur stor är räckvidden på de olika sinnena? Hur skulle vår världsbild påverkas om vi människor hade saknat
Temperatur T 1K (Kelvin)
Temperatur T 1K (Kelvin) Makroskopiskt: mäts med termometer (t.ex. volymutvidgning av vätska) Mikroskopiskt: molekylers genomsnittliga kinetiska energi Temperaturskalor Celsius 1 o C: vattens fryspunkt
Geometrisk optik reflektion och brytning. Optiska system F9 Optiska instrument. Elektromagnetiska vågor. Det elektromagnetiska spektrumet FAF260
Geometrisk optik reflektion oh brytning Geometrisk optik F7 Reflektion oh brytning F8 Avbildning med linser Plana oh buktiga speglar Optiska system F9 Optiska instrument 1 2 Geometrisk optik reflektion
Gravitationsvågor! Tillämpad vågrörelselära FAF260. Gravitationsvågor! Radiovågor. Astronomi. Mikrovågor FAF260. Lars Rippe, Atomfysik/LTH 1
Gravitationsvågor! Tillämpad vågrörelselära FAF260 Lars Rippe Atomfysik 1.3 miljarder ljusår bort - GW150914 14 September 2015 Gravitationsvågor! Radiovågor LIGO Hanford - LIGO Livingston ALMA-Atacama
Frågor till filmen Vi lär oss om: Ljus
Frågor till filmen Vi lär oss om: Ljus 1. Hur är vår planet beroende av ljus? 2. Vad är ljus? 3. Vad är elektromagnetisk energi? 4. Vad kallas de partiklar som energin består av? 5. Hur snabbt är ljusets
Vågfysik. Geometrisk optik. Knight Kap 23. Ljus. Newton (~1660): ljus är partiklar ( corpuscles ) ljus (skugga) vs. vattenvågor (diffraktion)
Vågfysik Geometrisk optik Knight Kap 23 Historiskt Ljus Newton (~1660): ljus är partiklar ( corpuscles ) ljus (skugga) vs. vattenvågor (diffraktion) Hooke, Huyghens (~1660): ljus är ett slags vågor Young
Kurs PM, Modern Fysik, SH1011
Kurs PM, Modern Fysik, SH1011 Allmänt Kurshemsida finns på http://www.mi.physics.kth.se/web/teaching_modern_physics_sh1011.htm dock hänvisas till BILDA för fortlöpande information och uppdateringar. Föreläsningar
FYSIK. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet fysik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet
FYSIK Fysik är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin omvärld. Fysik behandlar allt från växelverkan mellan materiens minsta beståndsdelar till
INSTITUTIONEN FÖR FYSIK
INSTITUTIONEN FÖR FYSIK NBAF00 Naturvetenskapligt basår, Fysik, 15 högskolepoäng Introduction to Natural Science: Physics, 15 Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen för fysik 2015-07-30
1.5 Våg partikeldualism
1.5 Våg partikeldualism 1.5.1 Elektromagnetisk strålning Ljus uppvisar vågegenskaper. Det är bland annat möjligt att åstadkomma interferensmönster med ljus det visades av Young redan 1803. Interferens
Optik. Innehåll: I - Elektromagnetiska vågor radio och ljus. II - Reflexion och brytning. III - Ljusvågor. MNXA11 / Lund University
Optik Innehåll: I - Elektromagnetiska vågor radio och ljus II - Reflexion och brytning III - Ljusvågor Kom ihåg Definition Amplitud, Våglängd, Frekvens, Våghastighet Mekaniska eller Elektromagnetiska vågor
Sammanfattning: Fysik A Del 2
Sammanfattning: Fysik A Del 2 Optik Reflektion Linser Syn Ellära Laddningar Elektriska kretsar Värme Optik Reflektionslagen Ljus utbreder sig rätlinjigt. En blank yta ger upphov till spegling eller reflektion.
Så, hur var det nu? Tillämpad vågrörelselära FAF260. Cirkulär polarisation (höger) Cirkulär polarisation FAF260. Lars Rippe, Atomfysik/LTH 1
FF60 Tillämpad vågrörelselära FF60 Så, hur var det nu? 3 Plan, elliptisk och cirkulär polarisation Fig 0.4, sid 405 Cirkulär polarisation (höger) När det elektro-magnetiska fältet består av två vinkelräta
FYSIK. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet fysik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
FYSIK Fysik är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin omvärld. Fysik behandlar allt från växelverkan mellan materiens minsta beståndsdelar till
Tentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801)
Tentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801) Torsdag 1 november 2012, 8.00-13.00 Kursansvarig: Magnus Paulsson (magnus.paulsson@lnu.se, 0706-942987) Kom ihåg: Ny sida för varje problem. Skriv ditt namn och födelsedatum
Vågrörelselära och optik
Vågrörelselära och optik Kapitel 33 - Ljus 1 Vågrörelselära och optik Kurslitteratur: University Physics by Young & Friedman (14th edition) Harmonisk oscillator: Kapitel 14.1 14.4 Mekaniska vågor: Kapitel
Optik Samverkan mellan atomer/molekyler och ljus elektroner atomkärna Föreläsning 7/3 200 Elektronmolnet svänger i takt med ljuset och skickar ut nytt ljus Ljustransmission i material Absorption elektroner
Termodynamik Av grekiska θηρµǫ = värme och δυναµiς = kraft
Termodynamik Av grekiska θηρµǫ = värme och δυναµiς = kraft Termodynamik = läran om värmets natur och dess omvandling till andra energiformer (Nationalencyklopedin, band 18, Bra Böcker, Höganäs, 1995) 1
Remissvar, ämnesplan för fysik i Gy 2011
Svenska Fysikersamfundet Remissvar, ämnesplan för fysik i Gy 2011 Bakgrund Förslaget innebär att fysikämnets omfång bibehålls, fastän det nu blir den första fysikkursen (Fy 1) som rymmer 150 p medan den
Kapitel 4. Materievågor
Kvantfysikens grunder, 2017 Kapitel 4. Materievågor Kapitel 4. Materievågor 1 Kvantfysikens grunder, 2017 Kapitel 4. Materievågor Överblick Överblick Kring 1925 började många viktiga kvantkoncept ha sett
Kapitel 33 The nature and propagation of light. Elektromagnetiska vågor Begreppen vågfront och stråle Reflektion och brytning (refraktion)
Kapitel 33 The nature and propagation of light Elektromagnetiska vågor Begreppen vågfront och stråle Reflektion och brytning (refraktion) Brytningslagen (Snells lag) Totalreflektion Polarisation Huygens
Fysikaliska modeller
Fysikaliska modeller Olika syften med fysiken Grundforskarens syn Finna förklaringar på skeenden i naturen Ställa upp lagar för fysikaliska skeenden Kritiskt granska uppställda lagar Kontrollera uppställda
5.9 Fysik. Mål för undervisningen
5.9 Fysik Undervisningen i fysik ska hjälpa den studerande att utveckla ett naturvetenskapligt tänkande och en naturvetenskaplig världsbild som en del av en mångsidig allmänbildning. Undervisningen ska
Mål och betygskriterier i Fysik
Mål och betygskriterier i Fysik För att bli GODKÄND på samtliga kurser skall du: Kunna skyddsföreskrifter inom NO-institutionen, samt veta var skydds- och nödutrustning finns Kunna handha den laboratorieutrustning
@
Kinetisk gasteori F = area tryck Newtons 2:a lag på impulsformen: dp/dt = F, där p=mv Impulsöverföringen till kolven när en molekyl reflekteras i kolvytan A är p=2mv x. De molekyler som når fram till ytan
The nature and propagation of light
Ljus Emma Björk The nature and propagation of light Elektromagnetiska vågor Begreppen vågfront och stråle Reflektion och brytning (refraktion) Brytningslagen (Snells lag) Totalreflektion Polarisation Huygens
Kvantmekanik - Gillis Carlsson
Kvantmekanik - Föreläsning 1 Gillis Carlsson gillis.carlsson@matfys.lth.se LP2 Föreläsningarna i kvantmekanik LP1 V1): Repetition av kvant-nano kursen. Sid 5-84 V2 : V3 : Formalism (I). Sid 109-124, 128-131,
Tentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801) Lördag 15 december 2012,
Tentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801) Lördag 15 december 2012, 9.00-14.00 Kursansvarig: Magnus Paulsson (magnus.paulsson@lnu.se, 0706-942987) Kom ihåg: Ny sida för varje problem. Skriv ditt namn och födelsedatum
1. Elektromagnetisk strålning
1. Elektromagnetisk strålning Kursens första del behandlar olika aspekter av den elektromagnetiska strålningen. James Clerk Maxwell formulerade lagarnas som beskriver strålningen år 1864. 1.1 Uppkomst
Kvantmekanik. Kvantmekaniken: De naturlagar som styr förlopp i den mikroskopiska världen (och i den makroskopiska!) Kvantmekanik.
Kap. 7. Kvantmekanik: introduktion 7A.1- I begynnelsen Kvantmekanik Kvantmekaniken: De naturlagar som styr förlopp i den mikroskopiska världen och i den makroskopiska! Kvantmekanik Klassisk fysik Specialfall!
Ljudhastighet (vätska & gas) RT v M Intensitet från en punktkälla P I medel 2 4 r Ljudintensitetsnivå I 12 2 LI 10lg med Io 1,0 10 W/m Io Dopplereffek
Ljudhastighet (vätska & gas) RT v M Intensitet från en punktkälla P I medel 4 r Ljudintensitetsnivå I 1 LI 10lg med Io 1,0 10 W/m Io Dopplereffekt, ljud v v f m m fs v v s Relativistisk Dopplereffekt,
Räknestuga. Tillämpad vågrörelselära FAF260. Kapitel 3 Vågrörelse Periodiska svängningar skapar vågor hos kopplade partiklar. Vågutbredning FAF260
FF60 Tillämpad vågrörelselära FF60 Räknestuga Vi kommer att erbjuda två extra övningstillfällen. Tisdagen den :e maj 0, H Torsdagen den 4:e maj 0, H (Tentamen måndagen den 8:e maj 8 3 i Viktoriahallen)
Milstolpar i tidig kvantmekanik
Den klassiska mekanikens begränsningar Speciell relativitetsteori Höga hastigheter Klassisk mekanik Kvantmekanik Små massor Små energier Stark gravitation Allmän relativitetsteori Milstolpar i tidig kvantmekanik
Repetition. Termodynamik handlar om energiomvandlingar
Repetition Termodynamik handlar om energiomvandlingar Termodynamikens första huvudsats: (Energiprincipen) Energi kan inte skapas och inte förstöras bara omvandlas från en form till en annan!! Termodynamikens
Information om kursen
Information om kursen Föreläsningar: Magnus Axelsson och Emma Wikberg Räkneövningar: Thomas Kvorning Kurshemsida: www.fysik.su.se/~emma/kvantprinciperna Kontaktinformation Schema Skannade föreläsningsanteckningar
F2: Kvantmekanikens ursprung
F2: Kvantmekanikens ursprung Koncept som behandlas: Energins kvantisering Svartkroppsstrålning Värmekapacitet Spektroskopi Partikel-våg dualiteten Elektromagnetisk strålning som partiklar Elektroner som
Böjning. Tillämpad vågrörelselära. Föreläsningar. Vad är optik? Huygens princip. Böjning vs. interferens FAF260. Lars Rippe, Atomfysik/LTH 1
Tillämpad vågrörelselära 2 Föreläsningar Vad är optik? F10 och upplösning (kap 16) F11 Interferens och böjning (kap 17) F12 Multipelinterferens (kap 18) F13 Polariserat ljus (kap 20) F14 Reserv / Repetition
1 Figuren nedan visar en transversell våg som rör sig åt höger. I figuren är en del i vågens medium markerat med en blå ring prick.
10 Vågrörelse Vågor 1 Figuren nedan visar en transversell våg som rör sig åt höger. I figuren är en del i vågens medium markerat med en blå ring prick. y (m) 0,15 0,1 0,05 0-0,05 0 0,5 1 1,5 2 x (m) -0,1-0,15
If you think you understand quantum theory, you don t understand quantum theory. Quantum mechanics makes absolutely no sense.
If you think you understand quantum theory, you don t understand quantum theory. Richard Feynman Quantum mechanics makes absolutely no sense. Roger Penrose It is often stated that of all theories proposed
Välkomna till Kvantfysikens principer!
Välkomna till Kvantfysikens principer! If you think you understand quantum theory, you don t understand quantum theory. Richard Feynman Quantum mechanics makes absolutely no sense. Roger Penrose If quantum
Gauss Linsformel (härledning)
α α β β S S h h f f ' ' S h S h f S h f h ' ' S S h h ' ' f f S h h ' ' 1 ' ' ' f S f f S S S ' 1 1 1 S f S f S S 1 ' 1 1 Gauss Linsformel (härledning) Avbilding med lins a f f b Gauss linsformel: 1 a
Fysik Världen kring oss. Kvällens punkter. Vad är strålning? Polarisation. Elektromagnetisk strålning
Fysik Världen kring oss Repetition och uppföljning Kvällens punkter Repetition Kvantfysik Allting är relativt Einsteins teorier Fysik och naturvetenskap i ett större perspektiv Vad är strålning? Det elektromagnetiska
LÄSÅRSPLANERING I NO ÄMNET FYSIK Lpo 94
Arbetsområde: Akustik Utvecklar kunskap om grundläggande fysikaliska begrepp inom området akustik. Utvecklar kunskap om olika slag av vågrörelse i olika ämnen och betydelse för levande organismer Följande
Optiska ytor Vad händer med ljusstrålarna när de träffar en gränsyta mellan två olika material?
1 Föreläsning 2 Optiska ytor Vad händer med ljusstrålarna när de träffar en gränsyta mellan två olika material? Strålen in mot ytan kallas infallande ljus och den andra strålen på samma sida är reflekterat
Kvantmekanik. Kapitel Natalie Segercrantz
Kvantmekanik Kapitel 38-39 Natalie Segercrantz Centrala begrepp Schrödinger ekvationen i en dimension Fotoelektriska effekten De Broglie: partikel-våg dualismen W 0 beror av materialet i katoden minimifrekvens!
Fysik TFYA68. Föreläsning 11/14
Fysik TFYA68 Föreläsning 11/14 1 Kvantmekanik och Materialuppbyggnad University Physics: Kapitel 38-39* (*) 38.1, 38.4, 39.1-3, 6 koncept enklare uppgifter Översikt och breddningskurs! 2 Introduktion Kvantmekanik
Denna våg är. A. Longitudinell. B. Transversell. C. Något annat
Denna våg är A. Longitudinell B. Transversell ⱱ v C. Något annat l Detta är situationen alldeles efter en puls på en fjäder passerat en skarv A. Den ursprungliga pulsen kom från höger och mötte en lättare
Vågfysik. Ljus: våg- och partikelbeteende
Vågfysik Modern fysik & Materievågor Kap 25 (24 1:st ed.) Ljus: våg- och partikelbeteende Partiklar Lokaliserade Bestämd position & hastighet Kollision Vågor Icke-lokaliserade Korsar varandra Interferens
Studieanvisningar i statistisk fysik (SI1161) för F3
Studieanvisningar i statistisk fysik (SI1161) för F3 Olle Edholm September 15, 2010 1 Introduktion Denna studieanvisning är avsedd att användas tillsammans med boken och exempelsamlingen. Den är avsedd
7. Inre energi, termodynamikens huvudsatser
7. Inre energi, termodynamikens huvudsatser Sedan 1800 talet har man forskat i hur energi kan överföras och omvandlas så effektivt som möjligt. Denna forskning har resulterat i ett antal begrepp som bör
TILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 3
TILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 3 Skrivtid: 8 13 Hjälpmedel: Formelblad och räknedosa. Uppgifterna är inte ordnade efter svårighetsgrad. Börja varje ny uppgift på ett nytt blad och skriv bara på en sida.
A-Ö Ämnet i pdf Ämne - Fysik Fysik är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin omvärld. Fysik behandlar allt från växelverkan mellan materiens
Termodynamik och inledande statistisk fysik
Några grundbegrepp i kursen Termodynamik och inledande statistisk fysik I. INLEDNING Termodynamiken beskriver på en makroskopisk nivå processer där värme och/eller arbete tillförs eller extraheras från
SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE.
SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE. Vad gjorde vi förra gången? Har du några frågor från föregående lektion? 3. titta i ditt läromedel (boken) Vad ska vi göra idag? Optik och
Ljuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla
Ljus/optik Ljuskällor För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla En ljuskälla är ett föremål som själv sänder ut ljus t ex solen, ett stearinljus eller en glödlampa Föremål som inte själva
Optik. Läran om ljuset
Optik Läran om ljuset Vad är ljus? Ljus är en form av energi. Ljus är elektromagnetisk strålning. Energi kan inte försvinna eller nyskapas. Ljuskälla Föremål som skickar ut ljus. I alla ljuskällor sker
Föreläsning 2 (kap , 2.6 i Optics)
5 Föreläsning 2 (kap 1.6-1.12, 2.6 i Optics) Optiska ytor Vad händer med ljusstrålarna när de träffar en gränsyta mellan två olika material? Strålen in mot ytan kallas infallande ljus och den andra strålen
Atomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen.
Atomfysik ht 2015 Atomens historia Atom = grekiskans a tomos som betyder odelbar Filosofen Demokritos, atomer. Stort motstånd, främst från Aristoteles Trodde på läran om de fyra elementen Alla ämnen bildas
Vinkelupplösning, exempel hålkameran. Vinkelupplösning När är två punkter upplösta? FAF260. Lars Rippe, Atomfysik/LTH 1. Böjning i en spalt
Kursavsnitt Böjning och interferens Böjning i en spalt bsin m m 1,... 8 9 Böjning i en spalt Böjning i cirkulär öppning med diameter D Böjningsminimum då =m Första min: Dsin 1. 10 11 Vinkelupplösning,
Vågrörelselära och optik
Vågrörelselära och optik Kapitel 32 1 Vågrörelselära och optik Kurslitteratur: University Physics by Young & Friedman (14th edition) Harmonisk oscillator: Kapitel 14.1 14.4 Mekaniska vågor: Kapitel 15.1
Vinkelupplösning, exempel hålkameran. Vinkelupplösning När är två punkter upplösta? FAF260. Lars Rippe, Atomfysik/LTH 1. Böjning i en spalt
Kursavsnitt Böjning och interferens Böjning i en spalt bsin m m 1,... 8 9 Böjning i en spalt Böjning i cirkulär öppning med diameter D Böjningsminimum då =m Första min: Dsin 1. 10 11 Vinkelupplösning,
Kapitel 7. Atomstruktur och periodicitet. Kvantmekanik Aufbau Periodiska systemet
Avsnitt 7.1 Elektromagnetisk strålning Kapitel 7 Fyrverkeri i olika färger Atomstruktur och periodicitet Copyright Cengage Learning. All rights reserved 2 Illuminerad saltgurka Kapitel 7 Innehåll Kvantmekanik
Fysik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 C, D Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik:
Fysik Arbetslag: Gamma Klass: 8 C, D Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik: - Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera
Hur funkar 3D bio? Laborationsrapporter Se efter om ni har fått tillbaka dem och om de är godkända!
Hur funkar 3D bio? Laborationsrapporter Se efter om ni har fått tillbaka dem och om de är godkända! Sista dag för godkännande av laborationer är torsdagen den 10/6 2015 Räknestuga Förra veckan kapitel
Fysik TFYA86. Föreläsning 10/11
Fysik TFYA86 Föreläsning 10/11 1 Kvantmekanik och Materialuppbyggnad University Physics: Kapitel 38-41* (*) 38.1, 38.4, 39.1-3, 6 40.1-4 (översikt) koncept enklare uppgifter Översikt och breddningskurs!
för M Skrivtid i hela (1,0 p) 3 cm man bryningsindex i glaset på ett 2. två spalter (3,0 p)
Tentamen i tillämpad Våglära FAF260, 2016 06 01 för M Skrivtid 08.00 13.00 Hjälpmedel: Formelblad och miniräknare Uppgifterna är inte sorteradee i svårighetsgrad Börja varje ny uppgift på ett nytt blad
Fysik TFYA86. Föreläsning 11/11
Fysik TFYA86 Föreläsning 11/11 1 Kvantmekanik och Materialuppbyggnad University Physics: Kapitel 40-42* (*) 40.1-4 (översikt) 41.6 (uteslutningsprincipen) 42.1, 3, 4, 6, 7 koncept enklare uppgifter Översikt
Föreläsning 14: Termodynamiska processer, värmemaskiner: motor, kylskåp och värmepump; verkningsgrad, Carnot-cykeln.
Föreläsning 14: Termodynamiska processer, värmemaskiner: motor, kylskåp och värmepump; verkningsgrad, Carnot-cykeln. Maj 7, 2013, KoK kap. 6 sid 171-176) och kap. 8 Centrala ekvationer i statistisk mekanik
Delkursplanering FY1202 Fysik B - 150p
Delkursplanering FY1202 Fysik B - 150p Mål Mål som du skall ha uppnått efter avslutad kurs Du skall ha utvecklat din förmåga att planera och genomföra experimentella undersökningar samt muntligt och skriftligt
Hur funkar 3D bio? Laborationsrapporter. Räknestuga. Förra veckan kapitel 16 och 17 Böjning och interferens
Hur funkar 3D bio? Lunds Universitet 2016 Laborationsrapporter Lunds Universitet 2016 Se efter om ni har fått tillbaka dem och om de är godkända! Sista dag för godkännande av laborationer är torsdagen
Innehållsförteckning. I. Introduktion och första grundlagen I.1. Överblick och motivation
Innehållsförteckning Notera: denna förteckning uppdateras under kursens lopp, men stora förändringar är inte att vänta. I. Introduktion och första grundlagen I.1. Överblick och motivation I.1.1. Vad behandlar
Matematiska och systemtekniska institutionen Dnr: 2008/ KURSPLAN. Specialisering i fysik för grundskolans senare år
Matematiska och systemtekniska institutionen Dnr: 2008/144-514 Kurskod KURSPLAN Specialisering i fysik för grundskolans senare år Specialization in Physics Intended for Secondary School GU7311 Beslutsdatum
SG1216. Termodynamik för T2
SG1216 Termodynamik för T2 Klassisk termodynamik med kompressibel strömning. rörelseenergi och arbete inom mekanik rörströmning inom strömningslära integralkalkyl inom envariabelsanalys differentialkalkyl
Kapitel 7. Atomstruktur och periodicitet
Kapitel 7 Atomstruktur och periodicitet Avsnitt 7.1 Elektromagnetisk strålning Fyrverkeri i olika färger Copyright Cengage Learning. All rights reserved 2 Avsnitt 7.2 Materians karaktär Illuminerad saltgurka
Lösningar - Rätt val anges med fet stil i förekommande fall (obs att svaren på essäfrågorna inte är uttömmande).
STOCKHOLMS UNIVERSITET FYSIKUM Tentamensskrivning i Materiens Minsta Byggstenar, 5p. Lördag den 15 juli, kl. 9.00 14.00 Lösningar - Rätt val anges med fet stil i förekommande fall (obs att svaren på essäfrågorna
Vetenskapshistoria. Vi behandlar naturvetenskap. Vi gör en uppdelning efter olika ämnen. Uppdelningen är delvis kronologisk
Vetenskapshistoria Vetenskapshistoria Vi behandlar naturvetenskap Vi gör en uppdelning efter olika ämnen Uppdelningen är delvis kronologisk De olika delarna Antiken Renässansen Den heliocentriska världsbilden
Kap 4 energianalys av slutna system
Slutet system: energi men ej massa kan röra sig över systemgränsen. Exempel: kolvmotor med stängda ventiler 1 Volymändringsarbete (boundary work) Exempel: arbete med kolv W b = Fds = PAds = PdV 2 W b =
KEMA00. Magnus Ullner. Föreläsningsanteckningar och säkerhetskompendium kan laddas ner från
KEMA00 Magnus Ullner Föreläsningsanteckningar och säkerhetskompendium kan laddas ner från http://www.kemi.lu.se/utbildning/grund/kema00/dold Användarnamn: Kema00 Lösenord: DeltaH0 F2 Periodiska systemet
Termodynamik Föreläsning 4
Termodynamik Föreläsning 4 Ideala Gaser & Värmekapacitet Jens Fjelstad 2010 09 08 1 / 14 Innehåll Ideala gaser och värmekapacitet TFS 2:a upplagan (Çengel & Turner) 3.6 3.11 TFS 3:e upplagan (Çengel, Turner
I detta arbetsområde ska eleven utveckla sin förmåga att:
PP för arbetsområde: Ljud & Ljus Ur kursplanen för ämnet fysik I detta arbetsområde ska eleven utveckla sin förmåga att: diskutera, granska och ta ställning i frågor som handlar om ljud och buller planera
TILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 2
TILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 2 Skrivtid: 8 13 Hjälpmedel: Formelblad och räknedosa. Uppgifterna är inte ordnade efter svårighetsgrad. Börja varje ny uppgift på ett nytt blad och skriv bara på en sida.
Fysik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 S Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik:
Fysik Arbetslag: Gamma Klass: 8 S Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik: - Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera
c = λ ν Vågrörelse Kap. 1. Kvantmekanik och den mikroskopiska världen Kvantmekanik 1.1 Elektromagnetisk strålning
Kap. 1. Kvantmekanik och den mikroskopiska världen Modern teori för atomer/molekyler kan förklara atomers/molekylers egenskaper: Kvantmekanik I detta och nästa kapitel: atomers egenskaper och periodiska
Strömning och varmetransport/ varmeoverføring
Lektion 9: Värmetransport TKP4100/TMT4206 Strömning och varmetransport/ varmeoverføring Värme kan överföras från en kropp till en annan genom strålning (värmestrålning). Det är därför vi kan känna solens
Entropi. Det är omöjligt att överföra värme från ett "kallare" till ett "varmare" system utan att samtidigt utföra arbete.
Entropi Vi har tidigare sett hur man kunde definiera entropi som en funktion (en konstant gånger naturliga logaritmen) av antalet sätt att tilldela ett system en viss mängd energi. Att ifrån detta förstå
Termodynamik Föreläsning 1
Termodynamik Föreläsning 1 Grundläggande Begrepp Jens Fjelstad 2010 08 30 1 / 35 Klassisk Termodynamik omvandling av energi mellan olika former via värme och arbete (mekaniskt, elektriskt,...) behandlar
LADDA NER LÄSA. Beskrivning. Våglära och optik PDF ladda ner
Våglära och optik PDF ladda ner LADDA NER LÄSA Beskrivning Författare: Göran Jönsson. En kursbok i våglära, akustik och optik för nybörjarnivå på universitet och högskolor. Framställningen börjar med att
4-1 Hur lyder Schrödingerekvationen för en partikel som rör sig i det tredimensionella
KVANTMEKANIKFRÅGOR Griffiths, Kapitel 4-6 Tanken med dessa frågor är att de ska belysa de centrala delarna av kursen och tjäna som kunskapskontroll och repetition. Kapitelreferenserna är till Griffiths.