FACIT till ÖVNINGSUPPGIFTER Sven Larsson FYSIKALISK KEMI. Kap. 1 BAKGRUND
|
|
- Håkan Roland Vikström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 FACIT till ÖVNINGSUPPGIFTER Sven Larsson FYSIKALISK KEMI.(a) E = ev. Kap. BAKGRUND.(a) 6s-orbitalen har två elektroner i grundtillståndet för Pb +. Vi vet ej om andra joner finns i liten mängd.,3 ppm. 3.(a) 3p-orbitalen är störst för Al och minst för Cr. Absorptionen beror på närvaron av 3d-elektroner; en i safir och tre i rubin. 3d xy, 3d yz och 3d zx har lägst energi eftersom de pekar mellan liganderna och kan vara besatta i grundtillståndet.
2 Kap. KVANTMEKANIK nπx.(a) Normeringsfaktor: sin L L. 3. P(4,95 5,5) =, P(,95,5) =,7 4. Butadienmolekylens π-elektroner (4 elektroner). ΔE = 5, ev. 5. Nej 6. Till en Slaterdeterminant; φ() θ() ξ() Ψ (,,3) = φ() θ() ξ() = φ(3) θ(3) ξ(3) φ()θ() ξ(3) φ()θ()ξ(3) φ(3)θ()ξ() φ()θ(3)ξ()+φ()θ(3)ξ() + φ(3)θ()ξ() 7.(a) E n h π = n n x y n z + + m L x L y L z ; en-dimensionellt: E n h π = m n L I detta fall: E n = 9,7 n kj/mol eller 758 n cm ; n=,,3... E 8 E 7 =9,7 (64 49) = 36 kj/mol svarande till 758 (64 49) cm = 37 cm (d) Två perioder av en sinusfunktion mellan och L. Tre nollställen. Övergången tillåten. Funktionerna har olika paritet (ena jämn och den andra udda). 8. Grundtillståndets vågfunktion (a) Väteatomen: sfär Heliumatomen. sfär (två lektroner i s). Vätemolekylen: En cirkel för s A och en för s B. d) Harmoniska oscillatorn: Gaussdistribution ~ exp( ax ).
3 .(a) h ( + ) m e r e r Kap. 3 ATOMER e + r I atomenheter om man sätter h =, m=, e=. De två första termerna är operatorn för kinetisk energi. Nästa två för attraktion till kärnan. Den sista termen för repulsion mellan elektronerna. Degenerationsgraderna är resp. 8 (om spinnet medräknas). Energier: E = / = H resp. E = /( ) = ½ H. störst H > He > He + minst (d) Två elektroner som sitter på angränsande atomer växelverkar och bildar två MO, en bindande och en antibindande. För H besätts bara den ena, medan för He båda måste besättas. H är därför stabil medan He inte har attraktion mellan atomerna. E= H He.(a) () r () r= (3) ett maximum (4) exponentiellt avtagande Svar: T.ex 3d(x y ); positiv längs x-axeln; negativ längs y-axeln. Vridning 9 ger ( ) gånger den gamla orbitalen. 3.(a) 9, nm,6 nm,8 3,4 nm 3
4 (d) En s-orbital beror endast av r, alltså måste dessa punkter ha samma r, dvs. bilda en sfär. 4.(a) s-orbitalen är skild från noll vid kärnan, har inga nollställen eller extremvärden, och går mot noll exponentiellt för r. s-orbitalen är skild från noll vid kärnan, har ett nollställe, ett extremvärde, och går mot noll exponentiellt för r. p z -orbitalen kan skrivas som: ( kr) cosθ f (r, θ) = r exp, där k är en konstant. Orbitalen är positiv ovanför xy-planet ( θ < π/) och negativ under xy-planet (π/ < θ π). f(δ/,θ) = (δ/) cos = 6 Sidan 9 i läroboken. (d) Proportionellt mot n och omvänt proportionellt mot Z eff. 5.(a) Eftersom 4f sitter i :a skalet innanför 6s, blir skärmningsfaktorn nära. Alltså ändras Z eff obetydligt genom serien, och därmed förändras inte jonisationsenergin I 6. 6s joniseras. Konfigurationen 5d 6s skiljer sig från 5d6s genom att ha en 5delektron istället för en 6s-elektron. För 6s-elektronerna blir därför skärmningsfaktorn större, dvs Z eff mindre, i fallet 5d 6s. Alltså behövs mindre energi för att jonisera i fallet 5d 6s än i fallet 5d6s. 6. Ti: Z eff = 8,85 = 3,5 Zr: Z eff = 4 36,85 = 3,5 Hf: Z eff =7 68,85 = 3,5 Atomstorleken är proportionell mot r max = n /Z eff ; alltså: Ti: r max = 4 /3,5 = 5,8 B Zr: r max = 5 /3,5 = 7,94 B Hf: r max = 6 /3,5 =,43 B Enligt de okorrigerade skärmningsreglerna blir Ti < Zr < Hf 4
5 4f-bidrag finns endast för Hf. Detta minskar nu till: 4..9 =,6. Z eff ökar med,4 till Z eff = 4,55. Vi erhåller nu för Hf: r max = 6 /4,55 = 7,9. Hf är nu ungefär lika stor som Zr. V S V. 7. I = 4,56 ev. I = 54,4 ev. 5
6 6 Kap. 4 MOLEKYLER.(a) neutral. LUMO HOMO Bindningarna ; 3 4; 5 6; 7 8: 9 ; blir kortare. Bindningarna 3; 6 7; 9 ; ; ; 4 ; 5 ; 8 9: blir längre. (d) x = μ (förbjuden) y = μ (förbjuden) z = μ (förbjuden) (a) Matrisegenvärdesproblemet (H ε)c = kan skrivas: = c c c c c c x x x x x x β α ε = x ; x = α β ε E = β,89 =,78 ev
7 (d) Barriärens höjd är,684 ev. Boltzmannfaktorn för barriärens topp: 7,3 46 Vågtal: ν ~ =, = 4356 cm Cis-formen kan nås fotokemiskt. När molekylen exciterats till S är den inte längre i ett jämviktsläge. Det är lätt att kolla att bindningslängderna förändras i det exciterade tillståndet. Eftersom HOMO är bindande mellan C3 och C4 medan LUMO är antibindande, kommer den mellersta bindningen att bli längre och svagare än i grundtillståndet. Det blir alltså lättare att vrida bindningen. 3(a). Bindande σ-orbital för molekylen N A B. Bindande π-orbital för molekylen N A B μ i = 4.(a) För LUMO : c = 4,5 μ μ i = För HOMO : c =,53 + 4, +,456 μ Bindningslängderna mellan atomerna i mitten kommer att öka. Atom : Ändring = (,) (,) =, =, 5 :,53 =,63 3:, =,5 4:, =,5 7
8 5:,53 =.63 6:, =.5 7:,456 =.8 8:,456 =.8 (summerar man blir det en minskning med elektron, som det ska.) (d) Bindningslängden kommer att öka mellan 7 och 8, samt mellan --3 och mellan Bindningslängden att minska mellan 7-, 3-8, 8-4 och (i) Lineärkombination av s- och p-atomorbitaler på samma atom som ger riktade atomorbitaler. (ii) sp 3 -hybridisering som ger bindningar riktade mot hörnen av en tetraeder. (iii) Mest bindning får man om bara den bindande molekylorbitalen fylls. Det behövs alltså TVÅ elektroner. (iv) Varje kolatom har sp 3 -hybridisering. Alltså 4 st bindande orbitaler och 8 elektroner för maximal bindning. (v) En σ-bindning kan roteras utan att förändras särskilt mycket. Rotationsbarriären blir lika med β. 6.(a) MO är huvudsakligen sammansatta av C-p z, O-p z (eller C-p y, O-p y ) - atomorbitaler (om x-axeln går genom atomkärnorna). Riktiga påståenden: P: φ 3 är lägst; φ är högst. P5: φ är antibindande mellan kol och syre. P7: φ är icke-bindande. P: ytorna ( hönsnäten ) sammanbinder punkter där vågfunktionen har samma värde. Detta värde kallas konturvärdet och är t ex =, för den vita ytan och, i så fall, =, för den svarta ytan (eller tvärtom). 8
9 φ har nodytor mellan atomerna och är därför kraftigt antibindande. Genom böjningen övergår φ till en ensampar-mo och blir mindre antibindande: Energin minskar alltså vid vridning. För molekylen CO spelar detta ingen roll eftersom denna MO inte är besatt. För O 3 besätts även denna orbital. Därför blir det energetiskt fördelaktigt om molekylen böjs. Detta förutsätter givetvis att någon annan besatt MO inte ökar sin energi vid böjning. 7.(a) ε = α + β ger β β /, eftersom: =. β β / ε = α β ger För den neutrala molekylen:,334 Å. För den positiva jonen:,434 Å. R =,534 Å. β β /, eftersom = ; VSB. β β / Eftersom bindningslängden blir längre vid excitation blir det vibrationsbreddning och ett stort Stokes-skift. (d) Boltzmannfaktorn vid 3 K är: = 6,
10 8. MnCl 6 4 Fe(OH) 6 3+ Co(NH 3 ) 6 NiCl 6 M-jon: Mn 4+ Fe + Co 3+ Ni 4+ 3d-e : d 3 d 6 d 6 d 6 disgram Δ (cm ) : 9 7 (,6;,;,;,6 ev.) 9. Lösningen (ε = α) ger genom insättning att c = c 4 och c = c 3. Möjliga egenvektorer är då (efter ortonormering): (,,, / ) och (,,,/ ) En annan möjlighet är: (,,,) och (,,, / ). (Man inser lätt att alla unitära transformationer av de två sistnämnda ger en ny lösning.). TiF 6 3 CrF 6 3 MnF 6 4 FeF 6 4 CoF 6 4 NiF 6 4 ZnF 6 4 Spinn (S+) Vågtal UV (cm )
11 Kap. 5 KÄRNORNAS RÖRELSE. Det blir absorption vid: ~ ν = B + J B = 3,7 + J 3,7 cm. 6 K.(a) De tre lägsta energinivåerna är,,7 hc,,33 hc cm. R =,76 Å.,54 K (d) Den högsta intensiteten inträffar för J=7. 3.(a) 385 cm J= J=,6 cm J= J= 43,3 cm För P-grenen 363 cm för J= J=. För R-grenen 37 cm för J= J=. (d),5 kj per mol (4, J). 4.(a),888 Å Karakteristiska rotationstemperaturen:,45 K. Karakteristiska vibrationstemperaturen: 44, K Translations- och rotationsbidrag till C v blir tillsammans,5r. (d) C v =,9R = 4, Jmol K. 5.(a) B =,95 cm. R =,3 Θ =,763 K (d) 7 K eller 3 C
12 . 39,6 kj mol Kap. 6 TERMOSTA(TIS)TIK. 8,3 atomer på första exciterade nivån och,4 atomer på andra exciterade nivån. 3(a) Bindande s A + s B. Förbind punkter med samma värde: ENERGI AVSTÅND MELLAN KÄRNORNA R D e D vibrationsnivåer D = D e hν/=dissociationsenergi hν 6 molekyler dissocieras vid rumstemperatur per mol. 4.(a) CH 4 ger mest värmeenergi per gram alkan. CH 4 ger mest värmeenergi per mol CO. Per bindning blir detta: Δ f H o (CH) =663,37/4 = 45,84 kj/mol (4,3 ev). Δ f H o (CC) = 33,8 kj/mol (3,43 ev; 79, kcal/mol). 5. Svar: 93, kj/mol(c H 6 ). 6. x(n O 4 ) =.688; x(no ) =.3
13 Kap. 7 TERMODYNAMIK. Sluttemperatur: 5 C. Entropiökning: 86,5 J/K..(a) E = 4,6 34 J; E = E = E = 9, 34 J,9999 (d) Kvoten n /n är lika med,9 3
14 Kap. 8 JÄMVIKT.(a) 5,7.,5.(a) E o =,58 V 9 mv θ ΔG, ln K = = = 3, 93 RT 8,3 98 => K =, 6 = Svar. 3.(a) E o =, V E = E o I = 4 3 (d) γ I () =,74 RT F I =, γ I () =,6 E =,7 V a ln a () Zn () Cu + + (aq) (aq) a a () SO () SO pk a = 4,3 5.(a) ph =,37 ph = 4,74 6. Bildnings-fri-energi för Ag O är,3 kj/mol vid 98,5 K. Jämviktstrycket för O vid 45 K är,57 atm. 7. P =7,5 6 atm. 8. ph=5,6 i naturligt regn. 9. ΔG o (8K) = 8 J/mol ΔS o (8 K) = 74,3 J/(mol K) ΔH o (8 K) = 876 J/mol 4
15 Kap. 9 INTERMOLEKYLÄRA KRAFTER.(a) Kraftkonstanterna är resp 43,6 N/m Londonkrafter 3.(a) Atomära laddningar: H: ; C:,3; N:,3. sigma: H C N pi: H C N 5
16 Kap. KINETIK. lnp A = kt+konstant (första ordningen) ger rät linje med k =,59* 3 s.. 3, ln[p(t går mot oändlighet)-p] mm Hg 3, 3,,9,8,7,6,5,4, t /s :a ordningens reaktion. Hastighetskonstanten är k = 4,5 4 s 3(a). [ A] [ A] = kt,43 M s 6
17 intercept:.967 lutning: [ClO] - (μm - ) t [ms] Andra ordningens reaktionsmekanism. Hastighetskonstanten.33 7 M s. 5. Första ordningens reaktion.,4 4 s 6. k =,9 tim 7
18 Kap. TRANSPORTPROCESSER. R = 8,345.(a) ΔE Arrhenius lag: k = exp k BT (d) ΔG o = 6,68 kj/mol Barriärhöjden beror direkt på avståndet mellan syreatomerna, eftersom ju längre detta avstånd är, ju längre måste vi vandra uppåt innan det börjar gå nedåt igen. Se kap. 8
19 Kap. ELEKTRONTRANSPORT.(a) Diamagnetism. Paramagnetism. (OBS att hög temperatur var en förutsättning; alltså kan det inte bli antiferromagnetism)..(a) Övergången sker från ett tillstånd i dess jämviktsläge, vertikalt till ett tillstånd där elektronen befinner sig på andra metalljonen (fig..4). Spektrum för korta bryggan utgår från ett grundtillstånd med ett enda minimum svarande till ett symmetriskt system, som om det vore fråga om en enda molekyl. Ju längre bryggan blir, ju mindre blir kopplingen, och ju mer lokaliseras valenselektronerna till en av metalljonerna. Övergången blir mer och mer ett rent elektronhopp men sannolikheten för detta minskar till noll. I gränsfallet oändligt lång brygga är metalljonerna ovetande om varandra, dvs. har samma spektrum som monomererna. 3.(a) Atomära elektronkonfigurationerna för Fe: [Ar]4s 3d 6 Fe + : [Ar]3d 6 Fe 3+ [Ar]3d 5 Fe 3+ har i förra fallet konfigurationen t 5 g e g och i senare fallet konfigurationen t g 3 e g t g e g När man reducerar järn går det i båda fallen in en elektron ibland t g -orbitalerna. Ju större bindningslängdsändringar, ju längre måste vi förflytta oss längs en uppåtgående parabel på reaktionsvägen. (d) Snabbare elektronutbyte. 4.(a) Co 3+ ca 3% mindre än Co + xy, xz, yz orbitalerna (t g ) Elektronen hamnar i antingen 3d(x y ) eller 3d(z ). I det förra fallet introduceras mer antibindning i xy-planet, dvs. bindningarna blir lite längre. I det senare fallet blir den axiella bindningen (längs z-axeln) lite längre. Detta är konsistent med den 9
20 (d) s.k. Jahn-Tellereffekten. Det går inte att avgöra på något enkelt sett vilket av de två fallen som inträffar. Vid högspinn gäller att man först besätter alla, dvs. 5 st, med samma spinn. Den sista elektronen med motsatt spinn hamnar i en av xy, xz, eller yz orbitalerna. 5. E a+ = 35 kj mol E a = 44 kj mol Vänstra och högra ledet i reaktionsformeln svarar till två olika minima på PES, på samma sätt som i andra kemiska reaktioner. Här består reaktionsvägen endast i ändringar av bindningsavstånd, utan att strukturen i stort ändras. Aktiveringsenergierna blir olika eftersom det ena minimat ligger lägre än det andra.
21 Kap. 3 FOTOKEMI.(a) Laddningen på atomerna: P =,8 + (,85) =,487 P =,6 + (,54) =,878 P33 = P44 =,53 +,368 =,88 Dipolmomentet ändrar alltså riktning genom att laddning överförs från till 3 och 4 under excitationen. y-led blir det inget dipolmoment, eftersom laddningen i alla orbitaler är densamma på 3 och 4. Övergången är förbjuden för x-polariserat men tillåten för y-polariserat ljus. Dipolmomentet ändras mycket från grundtillstånd till exciterat tillstånd och övergången är starkt tillåten (och ligger vi låg energi). Alltså borde molekylen vara användbart som material för frekvensdubblering.. Om en elektron lyfts från en (något) bindande till en starkt antibindande MO, kommer hela bindningen mellan halogenatomerna att slås ut. Molekylen dissocierar då i sina atomära komponenter. kedjestartande steget Br + hν Br enligt utredningen i uppgift (a). kedjebärande steget Br + H HBr + H (k ) kedjebärande stegen H + Br HBr + Br (k 3 ) och H + HBr H + Br (k 4 ) kedjebrytande steget Br + Br Br d d [ HBr] dt = k / [ HBr] k ( ) / / k 5 [ H ] I = dt + ( k / k )[ HBr] /[ Br ] 4 [ Br ][ H ] + k [ H ][ Br ] k [ H ][ HBr] E a = 8,344,79 3 = 4,9 kj/mol
Kvantmekanik och kemisk bindning I 1KB501
Kvantmekanik och kemisk bindning I 1KB501 TENTAMEN, 013-06-05, 8.00-13.00 Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, bifogade formelsamlingar. Börja på nytt blad för varje nytt problem, och skriv din kod på varje
Läs merMolekylorbitaler. Matti Hotokka
Molekylorbitaler Matti Hotokka Betrakta två väteatomer + ( ) ( ) 1s A 1 s B 1 s ( A) 1 s( B) + s 1 ( A) s 1 ( B) ' 1 s ( A) 1 s( B) Vätemolekylens molekylorbitaler När atomerna bildar en molekyl smälter
Läs merKonc. i början 0.1M 0 0. Ändring -x +x +x. Konc. i jämvikt 0,10-x +x +x
Lösning till tentamen 2013-02-28 för Grundläggande kemi 10 hp Sid 1(5) 1. CH 3 COO - (aq) + H 2 O (l) CH 3 COOH ( (aq) + OH - (aq) Konc. i början 0.1M 0 0 Ändring -x +x +x Konc. i jämvikt 0,10-x +x +x
Läs mer.Kemiska föreningar. Kap. 3.
Föreläsning 2 Kemiska bindningar Kovalenta, polära kovalenta och jonbindningar. Elektronegativitet. Diatomära molekyler Molekylorbitaler, bindande och antibindande. Bindningstal. Homo- och heteroatomära
Läs merKemisk bindning I, Chemical bonds A&J kap. 2
Kemisk bindning I, Chemical bonds A&J kap. 2 Dagens Olika bindningstyper - Jonbindning - Kovalent bindning - Polär kovalent bindning - Metallbindning Elektronegativitet - Jonbindning eller kovalent bindning?
Läs merKemiska bindningar. Matti Hotokka
Kemiska bindningar Matti Hotokka Definition Praktisk definition En bindning består av ett elektronpar, som befinner sig mellan de bundna atomerna Vardera atom bidrar med en elektron till bindningen H +
Läs merFöreläsning 5. Molekylers rymdgeometri, Dipolmoment, VSEPR-teori och hybridisering
Föreläsning 5 Molekylers rymdgeometri, Dipolmoment, VSEPR-teori och hybridisering Fleratomiga molekylers geometri. (Kap. 8.1-4) Molekyler eller joner av typ XY n, där X = centralatom, Y = ligand Alla Y
Läs merKapitel 17. Spontanitet, Entropi, och Fri Energi. Spontanitet Entropi Fri energi Jämvikt
Spontanitet, Entropi, och Fri Energi 17.1 17.2 Entropi och termodynamiskens andra lag 17.3 Temperaturens inverkan på spontaniteten 17.4 17.5 17.6 och kemiska reaktioner 17.7 och inverkan av tryck 17.8
Läs merKapitel 17. Spontanitet, Entropi, och Fri Energi
Kapitel 17 Spontanitet, Entropi, och Fri Energi Kapitel 17 Innehåll 17.1 Spontana processer och entropi 17.2 Entropi och termodynamiskens andra lag 17.3 Temperaturens inverkan på spontaniteten 17.4 Fri
Läs merKEMA00. Magnus Ullner. Föreläsningsanteckningar och säkerhetskompendium kan laddas ner från
KEMA00 Magnus Ullner Föreläsningsanteckningar och säkerhetskompendium kan laddas ner från http://www.kemi.lu.se/utbildning/grund/kema00/dold Användarnamn: Kema00 Lösenord: DeltaH0 Repetition F2 Vågfunktion
Läs merAlla svar till de extra uppgifterna
Alla svar till de extra uppgifterna Fö 1 1.1 (a) 0 cm 1.4 (a) 50 s (b) 4 cm (b) 0,15 m (15 cm) (c) 0 cm 1.5 2 m/s (d) 0 cm 1.6 1.2 (a) A nedåt, B uppåt, C nedåt, D nedåt 1.7 2,7 m/s (b) 1.8 Våglängd: 2,0
Läs merKapitel 8 och 9. Kemisk bindning: allmänna begrepp och orbitaler
Kapitel 8 och 9 Kemisk bindning: allmänna begrepp och orbitaler Kapitel 8 Innehåll 8.1 Olika typer av kemisk bindning 8.2 Elektronegativitet 8.3 Polära bindningar och dipolmoment 8.4 Joner: elektronkonfiguration
Läs merLösningar till tentamen i Kemisk termodynamik
Lösningar till tentamen i Kemisk termodynamik 204-08-30. a Vid dissociationen av I 2 åtgår energi för att bryta en bindning, dvs. reaktionen är endoterm H > 0. Samtidigt bildas två atomer ur en molekyl,
Läs merLösningar till tentamen i Kemisk termodynamik
Lösningar till tentamen i Kemisk termodynamik 203-0-9. Sambandet mellan tryck och temperatur för jämvikt mellan fast och gasformig HCN är givet enligt: ln(p/kpa) = 9, 489 4252, 4 medan kokpunktskurvan
Läs merLämpliga uppgifter: 2.3, 2.7, 2.9, 2.10, 2.17, 2.19, 2.21, 20.1, 20.3, 20.4,
KEMB12 översikt (Housecroft & Sharp 4th ed.) Bindningsteori 1. Kvanttal n, l, ms (s. 9-10, 15, 17); orbitaler (s. 12-15) 2. MO-diagram för diatomära molekyler (s. 48-51) 3. MO-diagram för polyatomära molekyler
Läs merHückels metod. Matti Hotokka
Hükels metod Matti Hotokka Konjugerade dubbelbindningar Alternerande enkla oh dubbla bindningar Cykliska föreningar kallas aromatiska Plan geometri Butadien Bensen Naphtalen Konjugerade dubbelbindningar
Läs merKinetik, Föreläsning 2. Patrik Lundström
Kinetik, Föreläsning 2 Patrik Lundström Kinetik för reversibla reaktioner Exempel: Reaktion i fram- och återgående riktning, båda 1:a ordningen, hastighetskonstanter k respektive k. A B Hastighetsekvation:
Läs merNmr-spektrometri. Matti Hotokka Fysikalisk kemi
Nmr-spektrometri Matti Hotokka Fysikalisk kemi Impulsmoment Storlek = impulsmomentvektorns längd, kvanttalet L Riktning, kvanttalet m Vektorn precesserar Kärnans spinnimpulsmoment Kvanttalet betecknas
Läs merKapitel 8 och 9. Kemisk bindning: allmänna begrepp och orbitaler. Krafter som håller grupper av atomer samman och får dem att fungera som en enhet.
Kapitel 8 Innehåll Kapitel 8 och 9 Kemisk bindning: allmänna begrepp och orbitaler 8.1 lika typer av kemisk bindning 8.2 Elektronegativitet 8.3 Polära bindningar och dipolmoment 8.4 Joner: elektronkonfiguration
Läs merAtomer och molekyler, Kap 4. Molekyler. Kapitel 4. Molekyler
Kapitel 4. Molekyler 1 Överblick Överblick Så här långt har vi fokuserat på enskilda fria atomer, men i naturen är det egentligen bara ädelgaserna som uppträder som fria atomer. Alla andra grundämnen hittas
Läs merKapitel 8 och 9. Kemisk bindning: allmänna begrepp och orbitaler
Kapitel 8 Innehåll Kapitel 8 och 9 Kemisk bindning: allmänna begrepp och orbitaler 8.1 Olika typer av kemisk bindning 8.2 Elektronegativitet 8.3 Polära bindningar och dipolmoment 8.4 Joner: elektronkonfiguration
Läs merDipoler och dipol-dipolbindningar Del 2. Niklas Dahrén
Dipoler och dipol-dipolbindningar Del 2 Niklas Dahrén Uppgift 1: Är nedanstående molekyler dipoler? På bild a) är det ganska tydligt att vi får en negativ sida där -atomerna sitter och en positiv sida
Läs merKapitel Kapitel 12. Repetition inför delförhör 2. Kemisk kinetik. 2BrNO 2NO + Br 2
Kapitel 1-18 Repetition inför delförhör Kapitel 1 Innehåll Kapitel 1 Kemisk kinetik Redoxjämvikter Kapitel 1 Definition Kapitel 1 Området inom kemi som berör reaktionshastigheter Kemisk kinetik Kapitel
Läs merTentamen. TFYA35 Molekylfysik, TEN1 24 oktober 2016 kl Skrivsal: G34, G36, G37
Thomas Ederth IFM / Molekylär Fysik ted@ifm.liu.se Tentamen TFYA35 Molekylfysik, TEN1 24 oktober 216 kl. 8.-13. Skrivsal: G34, G36, G37 Tentamen omfattar 6 problem som vardera kan ge 4 poäng. För godkänt
Läs merÖVNINGSUPPGIFTER Sven Larsson FYSIKALISK KEMI. Kap. 1 BAKGRUND
ÖVNINGSUPPGIFTER Sven Larsson FYSIKALISK KEMI Kap. 1 BAKGRUND 1. Våglängden för synligt ljus på gränsen till det ultravioletta är 400 nm. Hur mycket är energin för ett vågpaket (ett kvantum) enligt Plancks
Läs merTentamen i Allmän kemi 7,5 hp 5 november 2014 ( poäng)
1 (6) Tentamen i Allmän kemi 7,5 hp 5 november 2014 (50 + 40 poäng) Tentamen består av två delar, räkne- respektive teoridel: Del 1: Teoridel. Max poäng: 50 p För godkänt: 28 p Del 2: Räknedel. Max poäng:
Läs merTENTAMEN I FYSIKALISK KEMI KURS: KEM040 Institutionen för kemi Göteborgs Universitet Datum: LÄS DETTA FÖRST!
TENTAMEN I FYSIKALISK KEMI KURS: KEM040 Institutionen för kemi Del: QSM Göteborgs Universitet Datum: 111206 Tid: 8.30 14.30 Ansvariga: Gunnar Nyman tel: 786 9035 Jens Poulsen tel: 786 9089 Magnus Gustafsson
Läs merLösningar Heureka 2 Kapitel 14 Atomen
Lösningar Heureka Kapitel 14 Atomen Andreas Josefsson Tullängsskolan Örebro Lo sningar Fysik Heureka Kapitel 14 14.1) a) Kulorna från A kan ramla på B, C, D, eller G (4 möjligheter). Från B kan de ramla
Läs merKapitel Repetition inför delförhör 2
Kapitel 12-18 Repetition inför delförhör 2 Kapitel 1 Innehåll Kapitel 12 Kapitel 13 Kapitel 14 Kapitel 15 Kapitel 16 Kapitel 17 Kapitel 18 Kemisk kinetik Kemisk jämvikt Syror och baser Syra-basjämvikter
Läs merKEMA00. Magnus Ullner. Föreläsningsanteckningar och säkerhetskompendium kan laddas ner från
KEMA00 Magnus Ullner Föreläsningsanteckningar och säkerhetskompendium kan laddas ner från http://www.kemi.lu.se/utbildning/grund/kema00/dold Användarnamn: Kema00 Lösenord: DeltaH0 F2 Periodiska systemet
Läs merLösningar del II. Problem II.3 L II.3. u= u MeV = O. 2m e c2= MeV. T β +=
Lösningar del II Problem II.3 Kärnan 14 O sönderfaller under utsändning av en positiv elektron till en exciterad nivå i 14 N, vilken i sin tur sönderfaller till grundtillståndet under emission av ett γ
Läs merUtveckling mot vågbeskrivning av elektroner. En orientering
Utveckling mot vågbeskrivning av elektroner En orientering Nikodemus Karlsson Februari 00 . Bohrs Postulat Niels Bohr (885-96) ställde utifrån iakttagelser upp fyra postulat gällande väteatomen ¹:. Elektronen
Läs merBFL 111/ BFL 120 Fysik del B2 för Tekniskt Basår/ Bastermin
Linköpings Universitet Institutionen för Fysik, Kemi och Biologi Avdelningen för Tillämpad Fysik Mike Andersson Lösningsförslag till Repetitionsuppgifter BFL 111/ BFL 120 Fysik del B2 för Tekniskt Basår/
Läs merc = λ ν Vågrörelse Kap. 1. Kvantmekanik och den mikroskopiska världen Kvantmekanik 1.1 Elektromagnetisk strålning
Kap. 1. Kvantmekanik och den mikroskopiska världen Modern teori för atomer/molekyler kan förklara atomers/molekylers egenskaper: Kvantmekanik I detta och nästa kapitel: atomers egenskaper och periodiska
Läs merTentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801)
Tentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801) Torsdag 1 november 2012, 8.00-13.00 Kursansvarig: Magnus Paulsson (magnus.paulsson@lnu.se, 0706-942987) Kom ihåg: Ny sida för varje problem. Skriv ditt namn och födelsedatum
Läs merHjälpmedel: Det för kursen ociella formelbladet samt TeFyMa. 0 x < 0
LÖSNINGAR TILL Deltentamen i kvantformalism, atom och kärnfysik med tillämpningar för F3 9-1-15 Tid: kl 8.-1. (MA9A. Hjälpmedel: Det för kursen ociella formelbladet samt TeFyMa. Poäng: Vid varje uppgift
Läs merTentamensskrivning i FYSIKALISK KEMI Bt (Kurskod: KFK 162) den 19/ kl
Tentamensskrivning i FYSIKALISK KEMI Bt (Kurskod: KFK 162) den 19/10 2010 kl 08.30-12.30 Observera! Börja på nytt ark för varje ny deluppgift. Tillåtna hjälpmedel 1. Miniräknare av valfri typ. 2. Utdelad
Läs merTentamen i Materia, 7,5 hp, CBGAM0
Fakulteten för teknik- och naturvetenskap Tentamen i Materia, 7,5 hp, CBGAM0 Tid Måndag den 9 januari 2012 08 15 13 15 Lärare Gunilla Carlsson tele: 1194, rum: 9D406 0709541566 Krister Svensson tele: 1226,
Läs merExtrauppgifter som kompletterar uppgifterna i Foot:
Extrauppgifter som kompletterar uppgifterna i Foot: K1.1 a) Beräkna vågtal och våglängd för Balmer-α (H α ), Balmer-β (H β ) och Paschen-α i väte. b) Jämför skillnaden mellan vågtalen för H α och H β med
Läs merIntroduktion till kemisk bindning. Niklas Dahrén
Introduktion till kemisk bindning Niklas Dahrén Indelning av kemiska bindningar Jonbindning Bindningar mellan jonerna i en jonförening (salt) Kemiska bindningar Metallbindning Kovalenta bindningar Bindningar
Läs merRepetition F3. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00
Repetition F3 Oktettregeln Jonbindning och kovalent bindning Lewisstrukturer Elektronegativitet och polariserbarhet bindningskaraktär polära bindningar Bindningsstyrka F4 Molekylstrukturer Enkla molekyler
Läs merOxidationstal. Niklas Dahrén
Oxidationstal Niklas Dahrén Innehåll Förklaring över vad oxidationstal är. Regler för att bestämma oxidationstal. Vad innebär oxidation och reduktion? Oxidation: Ett ämne (atom eller jon) får ett elektronunderskott
Läs mer1. a) Förklara, genom användning av något lämpligt kemiskt argument, varför H 2 SeO 4 är en starkare syra än H 2 SeO 3.
Lösning till tentamen 2008 12 15 för Grundläggande kemi 10 hp Sid 1(5) 1. a) Förklara, genom användning av något lämpligt kemiskt argument, varför H 2 SeO 4 är en starkare syra än H 2 SeO 3. b) Beräkna
Läs merMendelevs periodiska system
Mendelevs periodiska system Notera luckorna som betecknar element som var okända vid den tiden. Med hjälp av systement lyckades Mendelev förutsäga dessa grundämnens egenskaper. Vårt nuvarande periodiska
Läs merInstitutionen för Matematik, KTH Torbjörn Kolsrud
Institutionen för Matematik, KTH Torbjörn Kolsrud 5B 7, ifferential- och integralkalkyl II, del 2, flervariabel, för F. Tentamen fredag 25 maj 27, 8.-3. Förslag till lösningar (ändrat 28/5-7, 29/5-7).
Läs merKemisk bindning. Mål med avsnittet. Jonbindning
Kemisk bindning Det är få grundämnen som förekommer i ren form i naturen De flesta söker en kompis med kompletterande egenskaper Detta kan ske på några olika sätt, både inom molekylen och mellan molekylen
Läs merLösningsförslag Inlämningsuppgift 1 elstatikens grunder
Inst. för fysik och astronomi 017-11-08 1 Lösningsförslag Inlämningsuppgift 1 elstatikens grunder Elektromagnetism I, 5 hp, för ES och W (1FA514) höstterminen 017 (1.1) Laddningen q 1 7,0 10 6 C placeras
Läs merFöreläsning 3. Radioaktivitet, alfa-, beta-, gammasönderfall
Radioaktivitet, alfa-, beta-, gammasönderfall Halveringstid (MP 11-3, s. 522-525) Alfa-sönderfall (MP 11-4, s. 525-530) Beta-sönderfall (MP 11-4, s. 530-535) Gamma-sönderfall (MP 11-4, s. 535-537) Se även
Läs merTentamen KFKF01,
Även för de B-studenter som läste KFK090 våren 20 Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare (med tillhörande handbok), utdelat formelblad med tabellsamling. Slutsatser skall motiveras och beräkningar redovisas.
Läs merTENTAMEN I KVANTFYSIK del 1 (5A1324 och 5A1450) samt KVANTMEKANIK (5A1320) med SVAR och LÖSNINGSANVISNINGAR Tisdagen den 5 juni 2007
TENTAMEN I KVANTFYSIK del (5A4 och 5A45) samt KVANTMEKANIK (5A) med SVAR och LÖSNINGSANVISNINGAR Tisdagen den 5 juni 7 HJÄLPMEDEL: Formelsamling i Fysik (teoretisk fysik KTH), matematiska tabeller, dock
Läs merVarje uppgift ger maximalt 3 poäng. För godkänt krävs minst 8,5 poäng och
Institutionen för Fysik Göteborgs Universitet LÖSNINGAR TILL TENTAMEN I FYSIK A: MODERN FYSIK MED ASTROFYSIK Tid: Lördag 3 augusti 008, kl 8 30 13 30 Plats: V Examinator: Ulf Torkelsson, tel. 031-77 3136
Läs merFöreläsning 5 Att bygga atomen del II
Föreläsning 5 Att bygga atomen del II Moseleys Lag Pauliprincipen Det periodiska systemet Kemi på sidor Vad har vi lärt hittills? En elektron hör till ett skal med ett kvanttal n Varje skal har en specifik
Läs merValenselektroner = elektronerna i yttersta skalet visas nedan för några element ur grupperna
Kapitel 9 är hittar du svar och lösningar till de övningsuppgifter som hänvisas till i inledningen. I vissa fall har lärobokens avsnitt Svar och anvisningar bedömts vara tillräckligt fylliga varför enbart
Läs merAllmän Kemi 2 (NKEA04 m.fl.)
Allmän Kemi (NKEA4 m.fl.) --4 Uppgift a) K c [NO] 4 [H O] 6 /([NH ] 4 [O ] 5 ) eller K p P(NO) 4 P(H O) 6 /(P(NH ) 4 P(O ) 5 ) Om kärlets volym minskar ökar trycket och då förskjuts jämvikten åt den sida
Läs merVibrationspektrometri. Matti Hotokka Fysikalisk kemi
Vibrationspektrometri Matti Hotokka Fysikalisk kemi Teoretisk modell Translationer, rotationer och vibrationer z r y x Beaktas inte Translationer Rotationer Rotationspektrometri senare Vibrationer Basmodell
Läs merhar ekvation (2, 3, 4) (x 1, y 1, z 1) = 0, eller 2x + 3y + 4z = 9. b) Vi söker P 1 = F (1, 1, 1) + F (1, 1, 1) (x 1, y 1, z 1) = 2x + 3y + 4z.
Institutionen för Matematik, KTH Torbjörn Kolsrud SF163, ifferential- och integralkalkyl II, del, flervariabel, för F1. Tentamen onsdag 7 maj 9, 1.-19. 1. Låt F (x, y, z) sin(x + y z) + x + y + 6z. a)
Läs merKap. 8. Bindning: Generella begrepp
Kap. 8. Bindning: Generella begrepp 8.1 Kemiska bindningar: olika typer Bindningslängd: avståndet mellan atomer vid energiminimum Bindningsenergi: Energivinsten vid minimum jämfört med fria atomerna, energin
Läs merKemisk bindning II, A&J kap. 3
Kemisk bindning II, A&J kap. 3 Varför är vattenmolekylen böjd medan koldioxid är rak? Kan en stabil e 2 molekyl bildas? - Lewisstrukturer Beskriver valenselektronerna i en molekyl (Förra föreläsningen!)
Läs merx ( f u 2y + f v 2x) xy = 24 och C = f
Institutionen för Matematik, KTH Torbjörn Kolsrud SF160, Differential- och integralkalkyl II, del 2, flervariabel, för F1. Tentamen onsdag 0 maj 2012, 8.00-1.00 Förslag till lösningar 1. Bestäm tangentplanet
Läs merKvantmekanik II (FK5012), 7,5 hp
Joakim Edsjö Fysikum, Stockholms Universitet Tel.: 8-5537876 E-post: edsjo@physto.se Lösningar till Kvantmekanik II (FK51, 7,5 hp 3 januari 9 Lösningar finns även tillgängliga på http://www.physto.se/~edsjo/teaching/kvant/index.html.
Läs merTentamen i kemisk termodynamik den 12 juni 2012 kl till (Salarna L41, L51 och L52)
Tentamen i kemisk termodynamik den 12 juni 2012 kl. 14.00 till 19.00 (Salarna L41, L51 och L52) Hjälpmedel: Räknedosa, BETA och Formelsamling för kurserna i kemi vid KTH. Endast en uppgift per blad! Skriv
Läs merFöreläsning 1. Elektronen som partikel (kap 2)
Föreläsning 1 Elektronen som partikel (kap 2) valenselektroner i metaller som ideal gas ström från elektriskt fält mikroskopisk syn på resistans, Ohms lag diffusionsström Vår första modell valenselektroner
Läs merRäkneuppgifter i Kemisk struktur och bindning Del 2. Bioinformatik Xbio3
Räkneuppgifter i Kemisk struktur och bindning Del 2 Bioinformatik Xbio3 Sammanställd av: Nessima Salhi-Benachenhou David Edvardsson Sten Lunell Avdelningen för kvantkemi Uppsala universitet November 2008
Läs merDen elektrokemiska spänningsserien. Niklas Dahrén
Den elektrokemiska spänningsserien Niklas Dahrén Metaller som reduktionsmedel Metaller fungerar ofta som reduktionsmedel: Metaller fungerar ofta som reduktionsmedel eftersom de avger sina valenselektroner
Läs merTentamen i Kemisk Termodynamik 2011-01-19 kl 13-18
Tentamen i Kemisk Termodynamik 2011-01-19 kl 13-18 Hjälpmedel: Räknedosa, BETA och Formelsamling för kurserna i kemi vid KTH. Endast en uppgift per blad! Skriv namn och personnummer på varje blad! Alla
Läs merDipoler och dipol-dipolbindningar Del 1. Niklas Dahrén
Dipoler och dipoldipolbindningar Del 1 Niklas Dahrén Indelning av kemiska bindningar Jonbindning Bindningar mellan jonerna i en jonförening (salt) Kemiska bindningar Metallbindning Kovalenta bindningar
Läs merLösningar till Matematisk analys 4,
Lösningar till Matematisk analys 4, 05054. a Sätt a k k + k +, b k k e /k Serien k a k är positiv. Vi har att och c k k! 4 k k! för k,,... a k k + k + k k för stora k k och mera precist att / a k k k +
Läs merAllmän kemi. Läromålen. Viktigt i kap 17. Kap 17 Termodynamik. Studenten skall efter att ha genomfört delkurs 1 kunna:
Allmän kemi Kap 17 Termodynamik Läromålen Studenten skall efter att ha genomfört delkurs 1 kunna: n - använda de termodynamiska begreppen entalpi, entropi och Gibbs fria energi samt redogöra för energiomvandlingar
Läs merKinetik. Föreläsning 2
Kinetik Föreläsning 2 Reaktioner som går mot ett jämviktsläge ALLA reaktioner går mot jämvikt, här avses att vid jämvikt finns mätbara mängder av alla i summaformeln ingående ämnen. Exempel: Reaktion i
Läs merAvsnitt 12.1 Reaktionshastigheter Kemisk kinetik Kapitel 12 Kapitel 12 Avsnitt 12.1 Innehåll Reaktionshastigheter Reaktionshastighet = Rate
Avsnitt 2. Kapitel 2 Kemisk kinetik Kemisk kinetik Området inom kemi som berör reaktionshastigheter Copyright Cengage Learning. All rights reserved 2 Kapitel 2 Innehåll 2. 2.2 Hastighetsuttryck: en introduktion
Läs merTentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801) Lördag 15 december 2012,
Tentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801) Lördag 15 december 2012, 9.00-14.00 Kursansvarig: Magnus Paulsson (magnus.paulsson@lnu.se, 0706-942987) Kom ihåg: Ny sida för varje problem. Skriv ditt namn och födelsedatum
Läs merKapitel 12. Kemisk kinetik
Kapitel 12 Kemisk kinetik Avsnitt 12.1 Reaktionshastigheter Kemisk kinetik Området inom kemi som berör reaktionshastigheter Copyright Cengage Learning. All rights reserved 2 Avsnitt 12.1 Reaktionshastigheter
Läs merLösningsförslag till deltentamen i IM2601 Fasta tillståndets fysik. Onsdagen den 30 maj, Teoridel Ê Á Ê. B B T Ë k B T Ê. exp m BBˆ.
Lösningsförslag till deltentamen i IM60 Fasta tillståndets fysik Paramagnetism i ett tvånivåsystem Onsdagen den 30 maj, 0 Teoridel. a) För m S = - är m S z = -m B S z = +m B och energin blir U = -m B B
Läs merTentamen i tmv036c och tmv035c, Analys och linjär algebra C för K, Kf och Bt A =, = det(a λi) = e 2t + c 2. x(t) = c 1. = c 1.
Institutionen för matematiska vetenskaper Chalmers tekniska högskola Niklas Eriksen Tentamen i tmv6c och tmv5c, Analys och linjär algebra C för K, Kf och Bt Lösningar 9--6. Lös initialvärdesproblemet x
Läs meraa + bb cc + dd gäller Q = a c d
Jämviktslära begrepp och samband För en jämviktsreaktion vid ett visst tryck och temperatur så blir riktningen för processen, (dvs. höger eller vänster i reaktionsformeln), framåt, åt höger, om den ger
Läs merBFL122/BFL111 Fysik för Tekniskt/ Naturvetenskapligt Basår/ Bastermin Föreläsning 7 Kvantfysik, Atom-, Molekyl- och Fasta Tillståndets Fysik
Föreläsning 7 Kvantfysik 2 Partiklars vågegenskaper Som kunnat konstateras uppträder elektromagnetisk strålning ljus som en dubbelnatur, ibland behöver man beskriva ljus som vågrörelser och ibland är det
Läs merRepetition F6. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00
Repetition F6 Tillståndsvariabler: P, V, T, n Ideal gas ingen växelverkan allmänna gaslagen: PV = nrt Daltons lag: P = P A + P B + Kinetisk gasteori trycket följer av kollisioner från gaspartiklar i ständig
Läs merREPETITIONSKURS I KEMI LÖSNINGAR TILL ÖVNINGSUPPGIFTER
KEMI REPETITIONSKURS I LÖSNINGAR TILL ÖVNINGSUPPGIFTER Magnus Ehinger Fullständiga lösningar till beräkningsuppgifterna. Kemins grunder.10 Vi antar att vi har 10 000 Li-atomer. Av dessa är då 74 st 6 Li
Läs merAnalysera gifter, droger och andra ämnen med enkla metoder. Niklas Dahrén
Analysera gifter, droger och andra ämnen med enkla metoder Niklas Dahrén De flesta ämnen inkl. gifter och droger är antingen molekyl- eller jonföreningar 1. Molekylföreningar: o Molekylföreningar är ämnen
Läs merFYTA11: Molekylvibrationer
FYTA: Molekylvibrationer Nils Hermansson Truedsson 0--6 Introduktion Följande rapport redogör för simuleringsövningen Molekylvibrationer. Syftet med övningen var att undersöka s.k. normalmoder hos vattenmolekyler
Läs merKinetik. Föreläsning 4
Kinetik Föreläsning 4 Fotokemi Med fotoreaktioner avses reaktioner som initieras av ljus. Exempel: Cl 2 + h ν Cl 2 * 2Cl Ljus = små odelbara energipaket med frekvens ν (Hz = s -1 ) є = h ν h = Plancks
Läs merRepetition F9. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00
Repetition F9 Process (reversibel, irreversibel) Entropi o statistisk termodynamik: S = k ln W o klassisk termodynamik: S = q rev / T o låg S: ordning, få mikrotillstånd o hög S: oordning, många mikrotillstånd
Läs merMaterialfysik vt Fasta ämnens termodynamik 4.1 Fasdiagram
530117 Materialfysik vt 2007 4. Fasta ämnens termodynamik 4.1 Fasdiagram 4.1.4. Mer komplicerade tvåkomponentsfasdiagram: principer Vi såg alltså ovan hur det enklaste tänkbara två-komponentsystemet, den
Läs merTentamen: Lösningsförslag
Tentamen: Lösningsförslag Onsdag 5 mars 7 8:-3: SF674 Flervariabelanalys Inga hjälpmedel är tillåtna. Max: 4 poäng. 4 poäng Avgör om följande gränsvärde existerar och beräkna gränsvärdet om det existerar:
Läs merSkriv reaktionsformler som beskriver vad som bör hända för följande blandningar: lösning blandas med 50 ml 0,05 H 3 PO 4 lösning.
Lösning till tentamen 95 för Grundläggande kemi hp Sid (5). a) Perklorsyra är en stark syra varför pk a värde saknas i SI Chem Data. Behövs inte heller för phberäkning eftersom HClO 4 H O ClO 4 H 3 O går
Läs merTentamen KFKF01,
Även för de B-studenter som läste KFK9 våren Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare (med tillhörande handbok), utdelat formelblad med tabellsamling. Slutsatser skall motiveras och beräkningar redovisas. Tag
Läs merVilken av dessa nivåer i väte har lägst energi?
Vilken av dessa nivåer i väte har lägst energi? A. n = 10 B. n = 2 C. n = 1 ⱱ Varför sänds ljus av vissa färger ut från upphettad natriumånga? A. Det beror på att ångan är mättad. B. Det beror på att bara
Läs merRäkneuppgifter, kemisk bindning Kvantmekanik och kemisk bindning I, 1KB501
Nessima Salhi Avdelningen för kvantkemi Uppsala universitet 19 november 015 Räkneuppgifter, kemisk bindning Kvantmekanik och kemisk bindning I, 1KB501 1 1 Oberoende partikelmodellen. Spinn. Atomära egenskaper.
Läs merRepetition F4. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00
Repetition F4 VSEPR-modellen elektronarrangemang och geometrisk form Polära (dipoler) och opolära molekyler Valensbindningsteori σ-binding och π-bindning hybridisering Molekylorbitalteori F6 Gaser Materien
Läs merSvar och anvisningar
170317 BFL10 1 Tenta 170317 Fysik : BFL10 Svar och anvisningar Uppgift 1 a) Den enda kraft som verkar på stenen är tyngdkraften, och den är riktad nedåt. Alltså är accelerationen riktad nedåt. b) Vid kaströrelse
Läs mer7. Atomfysik väteatomen
Partiklars vågegenskaper Som kunnat konstateras uppträder elektromagnetisk strålning ljus som en dubbelnatur, ibland behöver man beskriva ljus som vågrörelser och ibland är det nödvändigt att betrakta
Läs merFyU02 Fysik med didaktisk inriktning 2 - kvantfysik
FyU02 Fysik med didaktisk inriktning 2 - kvantfysik Rum A4:1021 milstead@physto.se Tel: 5537 8663 Kursplan 17 föreläsningar; ink. räkneövningar Laboration Kursbok: University Physics H. Benson I början
Läs merKap 6: Termokemi. Energi:
Kap 6: Termokemi Energi: Definition: Kapacitet att utföra arbete eller producera värme Termodynamikens första huvudsats: Energi är oförstörbar kan omvandlas från en form till en annan men kan ej förstöras.
Läs merTentamen KFKF01 & KFK090,
Tentamen KFKF01 & KFK090, 2014-05-27 För de studenter som läst boken Molecular Driving Forces av Dill & Bromberg Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare (med tillhörande handbok), utdelat formelblad med tabellsamling.
Läs merSF1669 Matematisk och numerisk analys II Lösningsförslag till tentamen DEL A. r cos t + (r cos t) 2 + (r sin t) 2) rdrdt.
1. Beräkna integralen medelpunkt i origo. SF1669 Matematisk och numerisk analys II Lösningsförslag till tentamen 218-3-14 D DEL A (x + x 2 + y 2 ) dx dy där D är en cirkelskiva med radie a och Lösningsförslag.
Läs merKemi Grundläggande begrepp. Kap. 1. (Se även repetitionskompendiet på hemsidan.)
Föreläsning 1. Kemins indelning Enheter Atomer, isotoper och joner Grundämnen och periodiska systemet Atomernas elektronstruktur och atomorbitaler Periodiska egenskaper Kemi Grundläggande begrepp. Kap.
Läs merMaterialfysik vt Kinetik 5.6. Nukleation och tillväxt. [Mitchell ]
530117 Materialfysik vt 2010 5. Kinetik 5.6. Nukleation och tillväxt [Mitchell 3.2.1 ] 5.4.1 Nukleation Nukleation (också kärnbildning på svenska, men nukleation används allmänt) är processen där en ny
Läs mer5.4.1 Nukleation Materialfysik vt Kinetik 5.6. Nukleation och tillväxt. Nukleation av en fast fas. Nukleation av en fast fas
5.4.1 Nukleation 530117 Materialfysik vt 2010 5. Kinetik 5.6. Nukleation och tillväxt [Mitchell 3.2.1 ] Nukleation (också kärnbildning på svenska, men nukleation används allmänt) är processen där en ny
Läs merProblem 1. Figuren nedan visar ett mo nster ritad av Tayoin Design.
Problem. Figuren nedan visar ett mo nster ritad av Tayoin Design. a) Rita en translationsvektor T i figuren som la mnar mo nstret ofo ra ndrat. (p) Lo sning: Det finns fo rsta s oa ndligt ma nga mo jligheter.
Läs merInstitutionen för Matematik, KTH Torbjörn Kolsrud
Institutionen för Matematik, KTH Torbjörn Kolsrud B 7, ifferential- och integralkalkyl II, del, flervariabel, för F. Tentamen tisdag 8 augusti 7, 4.-9. Förslag till lösningar.. Om F (x, y, z) x y + y z
Läs mer