Hur påverkar studietiden och studielånen studenternas framtida ekonomi? en rapport om studiestödssystemet och pensionsrätten för studier
|
|
- Ann Olofsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Hur påverkar studietiden och studielånen studenternas framtida ekonomi? en rapport om studiestödssystemet och pensionsrätten för studier
2 1. Utbildning nyckeln till tillväxt Utbildning är den främsta medicinen mot utslagning. I takt med att förändringarna i arbetslivet sker allt snabbare växer kraven på arbetskraften att ständigt lära nytt. Förutsättningen för att arbetsplatser och företag ska kunna förändras och växa är att personalen också har möjlighet att göra det. Nyckeln till tillväxt i Sverige är befolkningens kunskapsnivå och kompetens. Kompetensen kommer att vara vårt främsta konkurrensmedel oavsett om vi konkurrerar som individer, företag eller som nation. Och här ligger den stora utmaningen för utbildningspolitiken idag; att skapa förutsättningar så att statens och individens framtida behov av kontinuerligt lärande kan mötas och tillfredsställas. Det kräver nytänkande och helhetstänkande. Det är en process där utbildningsfrågorna måste giftas ihop med närings- och finanspolitik. Sverige har idag inte den struktur som krävs för att stödja det livslånga lärandet. Vi befarar att den proposition om studiestödet som väntas i slutet på september inte alls kommer att leva upp till de här kraven. Risken är stor att regeringen nöjer sig med att putsa lite på nuvarande bristfälliga studiestödssystem. Och fortfarande finns flera allvarliga oklarheter kring pensionsrätten för studier som kommer att samordnas med förslaget till nytt studiestöd. Frågorna om ett nytt studiestöd och pensionsrätt för studier har dragits i långbänk. Studiestödsutredningen presenterade sitt förslag till nytt studiestödssystem i juni Man föreslog där att ett nytt system skulle införas i januari Sedan dess har dock datum för proposition och införandet av ett nytt system gång på gång skjutits upp. Allt medan skulderna växer lavinartat för en allt större grupp studenter. I vårpropositionen i år utlovades dock en proposition i höst och pengar till en reformering av studiestödet avsattes i budgeten. Det är det närmaste vi hittills kommit ett nytt system. Det nya pensionssystemet grundar sig på livsinkomsten. Alla inkomster och alla intjänande år blir numera viktiga. Den som satsar på en lång utbildning riskerar att få lägre pension än den som börjar arbeta tidigt, såvida inte utbildningen leder till en säker lönekarriär. Det finns inget färdigt förslag om hur pensionsrätten för studier ska utformas. Pensionsarbetsgruppen föreslår att bidragsdelen av studiemedlen ska göras skattepliktig och därmed vara pensionsgrundande. Studierna skulle i så fall ge en pensionsrätt på cirka 20 procent av genomsnittsinkomsten 1. Detta kan jämföras med pensionsrätten för barnår som ger minst 75 procent, ibland mer än 100 procent, av genomsnittsinkomsten och värnplikt som ger 50 procent. Pensionsrätt kommer inte alls att ges för studier före Det är en retroaktiv bestraffning som blir extra kännbar för den som är född 1954 eller senare och omfattas fullt ut av det nya pensionssystemet. 1 Den genomsnittliga pensionsgrundande inkomsten för alla under 65 års ålder.
3 2. Förutsättningar för våra beräkningar TCO har undersökt hur lång tid det tar att betala tillbaka studieskulderna och vilka konsekvenser studier får för den framtida pensionen förutsatt att studiemedelssystemet och pensionsrätten för studerande inte förbättras. Syftet med rapporten är att belysa utfallet för kvinnor som satsar på en lång utbildning med begränsade möjligheter till lönekarriär. Vi har valt att använda oss av den undre inkomstkvartilen för kvinnor med mer än tre års eftergymnasial utbildning 2. Genom att inrikta oss på den fjärdedel som tjänar minst täcker vi in rätt så många i definitionen av lågavlönad. Våra beräkningar visar hur studiestödssystemet och den nya pensionen slår för en stor grupp kvinnor. I denna grupp ingår bland annat sjuksköterskor, bibliotekarier, personalhandläggare och socionomer. Vi tänker oss en ung kvinna, Maria, född 1976, som utbildar sig inom något av dessa områden under fyra år med start Hon kommer att studera och förvärvsarbeta efter att det nya pensionssystemet trätt i kraft. Maria tar under studietiden fulla studielån och tjänar under den tiden kronor per år på extraarbete. Hon arbetar heltid från och med år Maria pensioneras vid 65 års ålder. Marias inkomst respektive år är angiven som månadslön i 1996 års löner och i studiestödsberäkningarna som helårslön. Beräkningarna görs med antagande om 1 procents allmän reallöneutveckling 3. Marias ingångs lön vid 24 års ålder är kronor. 2.1 Studiestödet Marias studieskuld ökar hela tiden Studiestödssystemet ger idag studenten ett totalbelopp på kr i månaden under studieårets 9 månader förutsatt att studenten lånar maxbeloppet på kronor/månad och tar hela bidraget. Studerar man ett helt år blir lånesumman kronor exklusive studielåneränta. Maria studerar under fyra år, fr o m 1996 t o m Hon tar fullt studielån och arbetar inte så mycket vid sidan av studierna att det påverkar studiemedlet. Hon når alltså inte över inkomsttaket, som idag ligger på kronor för vårterminen och kronor för höstterminen, då studiemedlet reduceras. Ränta påförs från lånets början. Regeringen bestämmer varje år hur hög räntan ska vara. Räntan beräknas utifrån Riksgäldskontorets genomsnittliga upplåningsränta de tre föregående åren minus den avdragsrätt för skuldräntor som gäller vid beskattning. Räntesubventionen uppgår därmed för närvarande till 30 procent. I våra beräkningar har vi räknat på den faktiska studielåneräntan fr o m 1996 t o m Därefter har vi beräknat den framtida räntan till i genomsnitt 4,1 procent, vilket överensstämmer med dagens studieskuldsränta. Räntan är inte avdragsgill. 2 Det bör påpekas att vi har utgått från vilken utbildning individerna har och inte efter vilket arbete de faktiskt erhållit. Det är inte alls säkert att alla har jobb för det de är utbildade för. 3 För övriga förutsättningar för pensionsberäkningarna se TCOs rapport Pensionsrätt för studier.
4 Återbetalningen påbörjas vid det årsskifte som följer sedan sex månader gått efter det att studenten senast fick studiestöd, i Marias fall innebär det år Årsavgiften utgörs av fyra procent av låntagarens sammanräknade inkomst av tjänst, kapital och näringsverksamhet enligt senaste taxering, dvs bruttoinkomsten två år tidigare. En årlig administrationsavgift på 100 kronor påförs också skulden vid återbetalningen. I vårt exempel har vi räknat på den inkomst Maria har av tjänst. Det är dock naturligtvis mycket svårt att förutse både ränte- och löneutveckling. Kvarstående lån som låntagaren inte klarat av att betala tillbaka skrivs av vid ingången av det år låntagaren fyller 65 år. Avskrivning sker också vid dödsfall samt vid synnerliga skäl, vilket dock sker i mycket liten omfattning. Betydande avskrivningar kan befaras bli nödvändiga från omkring år 2020 då antalet kvarvarande låntagare som uppnår 65 års ålder ökar markant. Regeringsföreträdare talar om skuldavskrivningar i storleksordningen 4-6 miljarder per år när den stora studentkull som lånat i dagens system når pensionsålder runt år Ålder År Inkomst 4 Studielåneränta 5 Skuld inkl. ränta, 31 dec Återbetalning 6 Total skuld under återbetalning , , , , , , , , , , Maria har vid utgången av 1999, samtidigt som hon avslutar sina studier, en studieskuld på kronor. 4 Reallöneökningen är uppskattad till 1% årligen. 5 Skuldräntan efter 1999 är beräknad till 4,1%. 6 Den summa som betalas detta år, dvs 4% av inkomsten. 7 Återbetalningsfritt år. 8 Skulden avskrivs vid ingången av det år låntagaren fyller 65, varför detta år blir det sista låntagaren betalar.
5 Marias ingångslön är för låg för att skulderna ska minska när hon börjar betala av på dem ett år efter studiernas slut, år Hennes årsinkomst är under det första återbetalningsåret kronor, dvs en månadslön på kronor. Maria skulle behöva en ingångslön på strax under kronor i månaden direkt efter studierna, för att skulderna skulle minska så snart hon börjar betala av på dem. Återbetalningen är 4 procent av den totala inkomsten och under hela sin yrkesverksamma tid betalar hon varje år en halv månadslön till Centrala Studiestödsnämnden. Maria blir ändå inte av med studieskulden. Den skrivs av år 2041 när hon fyller 65 år. Då har den dessutom ökat till en slutsumma på kronor som staten får stå för. Skulden har under Marias återbetalningstid på trettio år bara ökat. Skulle studielåneräntan stiga gentemot idag förvärras situationen än mer både för Maria och staten. Maria och andra låntagares skulder växer snabbare och därmed blir statens avskrivningskostnader högre. 2.2 Pensionen Maria får låg pension Det reformerade pensionssystemet bygger på den sk. livsinkomsten. Avsikten är att pensionen ska avspegla individens inkomst under hela livet. Ju fler år man arbetar vid en given årlig inkomst desto högre pension. Extra pensionsrätt ges även för barnår och värnplikt. Enligt princippropositionen 9 ska pensionsrätt även ges för studier. Det saknas dock beslut om hur en sådan ska utformas. Pensionsarbetsgruppen föreslår att studiebidraget ska beskattas och räknas som pensionsgrundande. Förslaget motsvarar ungefär 20 procent av genomsnittsinkomsten. Maria får, om hon går i pension vid 65 års ålder, en pension på kronor i månaden före skatt, om ingen pensionsrätt för studier ges. Eftersom Maria har valt en lång utbildning får hon färre inkomstår under livet. Det förklarar till stor del Marias låga pension. Hon har heller inga möjligheter att efter examen inom sitt område göra en lönekärriär som, åtminstone delvis, skulle kunna kompensera de färre inkomståren. Med den av pensionsarbetsgruppen föreslagna pensionsrätt för studier på cirka 20 procent av genomsnittsinkomsten blir Marias pension knappt kronor. Fyra års studier ger därmed inte ens 200 kronor i månaden. Pensionsrätten blir alltså endast en 50-lapp i månaden per studieår. Vi ser att pensionsarbetsgruppens förslag inte ger Maria någon större kompensation för att hennes långa utbildning medför att hon får färre inkomstår under livet. Vi har hittills studerat pensionsutfallet uttryckt i faktiska krontal. Det kan vara lämpligt att även beräkna någon slags kompensationsgrad, som uttrycker pensionen i förhållande till slutlönen 10. Därigenom ges ett bra mått på den standardförändring Maria upplever när hon går i pension. Hon får, om ingen pensionsrätt för studier ges, en pension som endast motsvarar knappt 44 9 Prop 1993/94:250, Reformering av det allmänna pensionssystemet. 10 Kompensationsgraden har beräknas som pensionen vid 65 års ålder delat med lönen vid 64 års ålder efter avdrag på 6,95 % för allmän pensionsavgift.
6 procent av slutlönen. Med pensionsarbetsgruppens förslag om en pensionsrätt för studier på 20 procent ökar kompensationsgraden endast mycket marginellt. Den är fortfarande kring 44 procent. Om Maria väljer att istället utbilda sig något senare i livet skulle hon få en ännu lägre pension. Eftersom det nya pensionssystemet grundar sig på hela livsinkomsten får inkomster efter utbildningen inte lika stor betydelse för de som utbildar sig när de är något äldre. De hinner helt enkelt inte, jämfört med de som börjar studera tidigare, arbeta lika länge med den lön de erhåller efter examen. Vårt exempel visar att det i pensionshänseende lönar sig dåligt för Maria att satsa på en lång utbildning. Det beror på, som vi sett, att i det nya pensionssystemet räknas alla år och inkomster. I ATP-systemet var det möjligt att studera och ändå hinna arbeta de år som krävdes för full pension. Vår studie visar alltså att effekten av det nya pensionssystemet är att de som satsar på en lång utbildning och ändå hamnar i en lågavlönad grupp missgynnas. Pensionsarbetsgruppens modell bygger på att alla göra en lönemässig karriär efter högskolestudier, men så ser, som vi sett, inte verkligheten ut. 3. TCO kräver bättre ekonomiska förutsättningar för det livslånga lärandet Den som satsar på en lång utbildning och sedan hamnar i ett låglöneyrke, missgynnas idag i både studiestöds- och pensionssystemet. Det gäller som vi tidigare nämnt till exempel sjuksköterskor, bibliotekarier, personalhandläggare och socionomer. Att människor stimuleras till utbildning är av stort samhälleligt värde. I framtiden kommer betydelsen av en välutbildad och kompetent arbetskraft att bli ännu viktigare. För att vi ska kunna stå oss väl i den internationella konkurensen och hävda vår ställning som välfärdsstat är det nödvändigt att människor vågar satsa på utbildning TCO kräver därför en genomgripande reform av studiefinansieringen. Subventionen i studiestödet bör skjutas till studietiden, istället för att som idag betalas ut till ett markant högre belopp vid skuldavskrivningen. Bidraget bör höjas från 28 till 50 procent av det totala studiemedelsbeloppet. På så sätt skulle de allra flesta kunna betala tillbaka sina skulder och staten skulle slippa kostsamma framtida avskrivningar. En höjning av bidragsdelen i studiestödet till 50 procent skulle idag kosta ca 2,3 miljarder kronor per år. Vid en grov kalkyl, utvecklingen av den samlade studiestödsskulden är ju mycket svår att förutse bland annat beroende på osäker ränteutveckling, ligger skuldavskrivningarna per år på den nivån redan ca år Detta år når man alltså en breakeven med vårt förslag, men därefter ökar avskrivningskostnaderna än mer. Den stora kullen som lånar i dagens system går ju inte i pension förrän Staten och individen skulle alltså tjäna mycket pengar på att följa TCOs råd och höja bidraget nu. Även pensionsvillkoren måste förbättras. Pensionsarbetsgruppens förslag om pensionsrätt för studier förutsätter på att alla får hög lön efter högskolestudier. För stora grupper stämmer
7 dock inte detta. Pensionsrätten för studier bör istället, precis som värnplikten, motsvara minst 50 procent av genomsnittsinkomsten. Det skulle ge drygt 500 kronor extra i månaden till den som studerat i fyra år. Pensionsrätt bör dessutom ges för studier från och med 1965 då studiemedelssystemet infördes. Kostnaden för att, istället för pensionsarbetsgruppens förslag, genomföra TCOs förslag om en pensionsrätt för studier som motsvarar 50 procent av genomsnittsinkomsten kan uppskattas till ungefär 1,8 miljarder kronor. Detta skulle kunna finansieras genom de arbetsgivaravgifter till pensionssystemet som tas ut över det så kallade inkomsttaket och som förs direkt till statskassan. Dessa pengar motsvaras inte av någon pensionsförmån utan används som en allmän förstärkning av budgeten. Om vi ska kunna stoppa utslagningen från arbetsmarknaden och säkra en framtida tillväxt i Sverige måste folk våga pröva den mest effektiva medicinen utbildning och utveckling. Men det förutsätter att regeringen tar itu med negativa ekonomiska biverkningar av studier. Annars blir regeringens recept på livslångt lärande aldrig effektivare än sockerpiller. Rapporten är skriven av Jan Boström och Annika Persson, båda utredare på TCO
Aldrig för tidigt att tänka på pensionen - Studievalets betydelse för pensionen
Aldrig för tidigt att tänka på pensionen - Studievalets betydelse för pensionen Institutet för Privatekonomi INNEHÅLL Hur påverkar högskolestudier pensionen? 3 Yrkesvalets betydelse 3 Pensionen som andel
Läs merATT BETALA TILLBAKA STUDIESKULDER
ATT BETALA TILLBAKA STUDIESKULDER FöreningsSparbanken och samverkande sparbanker Institutet för privatekonomi (1) Rapport ATT BETALA TILLBAKA STUDIESKULDER Institutet för Privatekonomi Ulla Samuel Januari
Läs merStudielån: Dags välja återbetalningsalternativ
November 2004 Studielån: Dags välja återbetalningsalternativ För dig som har studielån och avslutat studierna höstterminen 2003 eller vårterminen 2004 startar återbetalningen nästa år. Har du lån i både
Läs merPM Dok.bet. PID
1 (11) PM 2016-12-15 Analysavdelningen Kristin Kirs Kommenterad statistik - pensionsrätt för barnår Pensionsmyndigheten har bland annat i uppdrag av regeringen att följa hur pensionssystemet fungerar för
Läs merETT NYTT PRIVAT PENSIONSSPARANDE. Svensk Försäkring föreslår ett pensionssparande riktat till låg- och medelinkomsttagare
ETT NYTT PRIVAT PENSIONSSPARANDE Svensk Försäkring föreslår ett pensionssparande riktat till låg- och medelinkomsttagare Sverige har ett i grunden bra pensionssystem Det svenska pensionssystemet är utformat
Läs merFolkbildningsrådet Lasse Magnusson. Nytt studiestödssystem. Huvudprinciper
Folkbildningsrådet 1999-09-28 Lasse Magnusson PM Nytt studiestödssystem Huvudprinciper Regeringen har i sin proposition 1999/2000:10 Ett reformerat studiestödssystem föreslagit att ett nytt studiestödssystem
Läs merAvskaffad åldersavskrivning för studielån och återkrav av studiemedel
Remisspromemoria U2014/4061/SF 2014-06-17 Utbildningsdepartementet Enheten för studiefinansiering Avskaffad åldersavskrivning för studielån och återkrav av studiemedel 2 1. Sammanfattning Denna promemoria
Läs merJämförelse i utfall av inkomstgrundad allmän pension i det nya och det gamla pensionssystemet för födda
1 (10) Studie 2017-03-21 Stefan Granbom Jämförelse i utfall av inkomstgrundad allmän pension i det nya och det gamla pensionssystemet för födda 1938-1945 Denna studie jämför utfallen i det nya och det
Läs merPensionsprognoser -utfall i orange pensionsbrev 2000
Pensionsprognoser -utfall i orange pensionsbrev 2 Anna Westerberg Sammanfattning I det följande redovisas utfallet av pensionsprognosen i det orange pensionsbeskedet, för åldersklasser, kvinnor och män
Läs merHela livet räknas När du sparar till din allmänna pension
Hela livet räknas När du sparar till din allmänna pension Hela livet räknas Den här broschyren handlar om den allmänna pensionen och tar upp vad som kan vara bra att tänka på när du sparar till din framtida
Läs merSå här tjänar du in till din pension
Så här tjänar du in till din pension för dig som är född 1938 eller senare Varje år som du arbetar tjänar du in pengar till din framtida pension. Men pensionssystemet tar också hänsyn till att livet består
Läs merVad blev det för pension 2014? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1946
Vad blev det för pension 2014? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1946 S12260 14-03 Sammanfattning Vad blev det för pension 2014? är den fjärde rapporten i Folksam rapportserie
Läs merVad blev det för pension 2011? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943
Vad blev det för pension 211? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943 S1197 11-4 Sammanfattning Vad blev det för pension 211? är den tredje rapporten i Folksam rapportserie
Läs merDin allmänna pension en del av din totala pension
60 + Försäkringskassan och smyndigheten Din allmänna pension en del av din totala pension Det här årsbeskedet handlar om den allmänna pensionen. Utöver den får de flesta löntagare tjänstepension från sin
Läs merAnsvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar
2013-09-16 Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar Alliansregeringenvillstärkadrivkrafternaförjobbgenomattgelågoch
Läs merRemiss från Utbildningsdepartementet avseende promemorian Avskaffad åldersavskrivning för studielån och återkrav av studiemedel (svarsdatum 1 okt)
SIGNERAD 2014-08-31 Malmö stad Stadskontoret 1 (7) Datum 2014-08-29 Vår referens Kerstin Wramell Lundin Utredningssekreterare Tjänsteskrivelse kerstin.wramell.lundin@malmo.se Remiss från Utbildningsdepartementet
Läs merHöjningen av fribeloppet 2011
Höjningen av fribeloppet 2011 Preliminär analys CSN, rapport 2013:2 2013-03-25 2012-100-7845 2012-12-20 U2012/7281/SF Regeringen Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Höjningen av fribeloppet 2011
Läs merUF 70 SM 0401. Studiestöd 2002. Återbetalning av studiestöd. Financial aid for students 2002 Repayment of student loans
UF 70 SM 0401 Studiestöd 2002 Återbetalning av studiestöd Financial aid for students 2002 Repayment of student loans UF 70 SM 0401 Studiestöd 2002 Återbetalning av studiestöd Financial aid for students
Läs merDe som saknar tjänstepension har i genomsnitt cirka 25 procent lägre pension i jämförelse med de som har en tjänstepension. Ett sätt att kompensera
De som saknar tjänstepension har i genomsnitt cirka 25 procent lägre pension i jämförelse med de som har en tjänstepension. Ett sätt att kompensera för detta är eget sparande. Sätten att spara på är många
Läs merMyten om pensionärerna som gynnad grupp
Myten om pensionärerna som gynnad grupp En rapport om pensionärernas ekonomiska villkor från PRO P e n s i o n ä r e r n a s R i k s o r g a n i s a t i o n 2 0 0 7 2 Myten om pensionärerna som gynnad
Läs merHela livet räknas. När du sparar till din allmänna pension
Hela livet räknas När du sparar till din allmänna pension Hela livet räknas Den här broschyren handlar om den allmänna pensionen och tar upp vad som kan vara bra att tänka på när du sparar till din framtida
Läs merEtt ytterligare steg för att ta bort skillnaden i beskattning mellan löneinkomst och pension
Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Fi2018/02415/S1 Ett ytterligare steg för att ta bort skillnaden i beskattning mellan löneinkomst och pension Juni 2018 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...
Läs merCSNFS 2001:4 Omtryckt CSNFS 2007:9 Ändrad CSNFS 2008:5 CSNFS 2010:4 CSNFS 2011:8 CSNFS 2011:11 CSNFS 2015:4 CSNFS 2016:3
Centrala studiestödsnämndens föreskrifter och allmänna råd (CSNFS 2001:4) om återbetalning av studielån tagna mellan den 1 januari 1989 och den 30 juni 2001 Grundförfattningen i dess lydelse med införda
Läs merVart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP)
Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP) Särskild löneskatt slår hårt mot seniorer Vart femte företag i Sverige skulle minska antalet anställda över 65 år om
Läs merDin allmänna pension en del av din totala pension
60+ (65 år) får prognos Inkomst över taket Pensionsmyndigheten Din allmänna pension en del av din totala pension Det här årsbeskedet handlar om den allmänna pensionen. Utöver den får de flesta löntagare
Läs merAnnuitetslån för studier
Annuitetslån för studier tio år efter studiestödsreformen CSN, april 2011 (reviderad version) Dnr 2010-2189-9065 Annuitetslån för studier tio år efter studiestödsreformen CSN, januari 2011 Rättelser i
Läs merDin pension och andra ersättningar har räknats om vid årsskiftet. De nya beloppen framgår nedan. Avdrag för preliminär skatt
Tagit ut enbart PP Pensionsmyndigheten -01-05 451224-1234 Dina belopp för Din pension och andra ersättningar har räknats om vid årsskiftet. De nya beloppen framgår nedan. Belopp per månad från och med
Läs merHur påverkas pensionssystemets finansiella ställning av ett längre arbetsliv
1 (6) PM Analysavdelningen Erik Granseth 010-454 23 02 Hur påverkas pensionssystemets finansiella ställning av ett längre arbetsliv Effekter av höjd pensionsålder i Pensionsmyndighetens pensionsmodell
Läs merDiagram 1 Förväntad livslängd vid 65 års ålder vid två prognostillfällen, och 2015 samt utfallet årligen till och med 2016
I denna PM beskrivs det Pensionsmyndigheten benämner Alternativ Pensionsålder. Alternativ pensionsålder ger en fingervisning om hur länge det är nödvändigt att arbeta för att kompensera för livslängdsökningens
Läs merDe som saknar tjänstepension har i medeltal cirka 25 procent lägre pension i jämförelse med de som har en tjänstepension. Ett sätt att kompensera för
De som saknar tjänstepension har i medeltal cirka 25 procent lägre pension i jämförelse med de som har en tjänstepension. Ett sätt att kompensera för detta är eget sparande. Sätten att spara på är många
Läs merNytt pensionsavtal för statligt anställda PA 03
Nytt pensionsavtal för statligt anställda PA 03 Innehåll Förord 1 Pensionsförmåner 2 Två typer av ålderspension 2 Avgiftsbestämd ålderspension 3 Förmånsbestämd ålderspension 4 Beräkning av förmånsbestämd
Läs merI denna kommenterade statistik beskriver vi individernas allmänna pensioner och pensionsrelaterade bidrag brutto. Vi beaktar inte skatten på
I denna kommenterade statistik beskriver vi individernas allmänna pensioner och pensionsrelaterade bidrag brutto. Vi beaktar inte skatten på pensionen. Bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd beräknas
Läs merDet är aldrig för tidigt för en trygg ålderdom.
Det är aldrig för tidigt för en trygg ålderdom. Pensionshandbok för alla åldrar Det är inte lätt att sätta sig in i alla turer kring pensionerna och hur man ska göra för att få en anständig och rättvis
Läs merStudiestöd Återbetalning av studiestöd. Financial aid for students 2003 Repayment of student loans
Studiestöd 2003 Återbetalning av studiestöd Financial aid for students 2003 Repayment of student loans UF 70 SM 0402 Studiestöd 2003 Återbetalning av studiestöd Financial aid for students 2003 Repayment
Läs merDin pension och andra ersättningar har räknats om vid årsskiftet. De nya beloppen framgår nedan. Premiepension Avdrag för preliminär skatt
Partiellt uttag av IP (PP-sparare) Pensionsmyndigheten -01-05 451224-1234 Dina belopp för Din pension och andra ersättningar har räknats om vid årsskiftet. De nya beloppen framgår nedan. Belopp per månad
Läs merHela livet räknas. När du sparar till din allmänna pension
Hela livet räknas När du sparar till din allmänna pension Hela livet räknas Den här broschyren handlar om den allmänna pensionen och tar upp vad som kan vara bra att tänka på när du sparar till din framtida
Läs merUF 70 SM Studiestöd Återbetalning av studiestöd. Financial aid for students 2001 Repayment of student loans
UF 70 SM 0303 Studiestöd 2001 Återbetalning av studiestöd Financial aid for students 2001 Repayment of student loans UF 70 SM 0303 Studiestöd 2001 Återbetalning av studiestöd Financial aid for students
Läs merLÄNGRE LIV, LÄNGRE ARBETSLIV. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH HINDER FÖR ÄLDRE ATT ARBETA LÄNGRE Delbetänkande av Pensionsåldersutredningen (SOU 2012:28)
Dokument Sida YTTRANDE 1 (5) Datum Referens: Samhällspolitik och analys/åsa Forsell 2012-10-01 Direkttel: 08-782 91 74 E-post: åsa.forsell@tco.se Socialdepartementet 103 33 STOCKHOL LÄNGRE LIV, LÄNGRE
Läs merVåga prata pengar. Karin Arkmo Larsson Gun-Marie Nilsson
Våga prata pengar Karin Arkmo Larsson Gun-Marie Nilsson Agenda Vad gör CSN? Hemutrustningslån vad är det? Betala tillbaka hemutrustningslån Studiestöd vad är det? Betala tillbaka studiemedel 2 Våga prata
Läs merDin allmänna pension en del av din totala pension
Pensionsmyndigheten Din allmänna pension en del av din totala pension Det här årsbeskedet handlar om den allmänna pensionen. Utöver den får de flesta löntagare tjänstepension från sin arbetsgivare. Det
Läs merHela livet räknas. När du sparar till din allmänna pension
Hela livet räknas När du sparar till din allmänna pension Hela livet räknas Den här broschyren handlar om den allmänna pensionen och tar upp vad som kan vara bra att tänka på när du sparar till din framtida
Läs merpensionsskuldsskolan
pensionsskuldsskolan - utvecklin av pensionsskulden inledning Den här pensionsskuldsskolan vänder sig till personer inom kommuner och landsting som genom sitt arbete kommer i kontakt med begreppen pensionsskuld
Läs merDin allmänna pension en del av din totala pension
får prognos Pensionsmyndigheten Din allmänna pension en del av din totala pension Det här årsbeskedet handlar om den allmänna pensionen. Utöver den får de flesta löntagare tjänstepension från sin arbetsgivare.
Läs merKORTVARIGT ELLER LÅNGVARIGT UTTAG AV TJÄNSTEPENSION VILKA BLIR DE EKONOMISKA KONSEKVENSERNA?
KORTVARIGT ELLER LÅNGVARIGT UTTAG AV TJÄNSTEPENSION VILKA BLIR DE EKONOMISKA KONSEKVENSERNA? Sammanfattning Den allmänna pensionen minskar medan tjänstepensionen ökar i betydelse. Samtidigt tar allt fler
Läs merAllemanspension för att fler ska få 80 procent av lönen i pension
Allemanspension för att fler ska få procent av lönen i pension Förord Vi på Skandia vill spänna bågen för bättre pensioner för alla, gärna procent av lönen. För att uppnå detta behövs en sparform för ändamålet,
Läs merPensionerna efter pensioneringen
Pensionerna efter pensioneringen Kristian Örnelius Institutet för Privatekonomi September 2010 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Hur utvecklas pensionerna efter pensioneringen? 3 Hur fungerar systemet? 3 Pension med
Läs merStatistikinformation Is-I 2004:1
Statistikinformation Is-I 2004:1 Ålderspensioner utbetalningar i december 2003 Sammanfattning I Sverige finns drygt 1,6 miljoner ålderspensionärer. Av dessa är 900 000 kvinnor. I december 2003 utbetalades
Läs merPM Dok.bet. PID124950 2015-01-19
1 (13) PM Pensionsutvecklingsavdelningen Stefan Granbom Gunilla Larsson Skatt före och från och med 66-årsåret Kunskaperna om de ekonomiska konsekvenserna i valet mellan att fortsätta att arbeta eller
Läs merSe till att du får pension Information till företagare
Se till att du får pension Information till företagare Se till att du får pension Som företagare måste du själv ansvara för att du tjänar in till din pension. Här går vi igenom vad du bör tänka på när
Läs merREMISSVAR 1 (11) Försvarsdepartementet STOCKHOLM. CSN Huvudkontoret. Vårt diarienummer Datum
REMISSVAR 1 (11) Datum 2017-01-09 Ert datum 2016-09-29 Vårt diarienummer 2016-110-7450 Er beteckning Fö2016/01252/MFI Kopia till Utbildningsdepartementet Försvarsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Betänkandet
Läs merKortvarigt eller långvarigt uttag av tjänstepension vilka blir de ekonomiska konsekvenserna?
Kortvarigt eller långvarigt uttag av tjänstepension vilka blir de ekonomiska konsekvenserna? Sammanfattning * Den allmänna pensionen minskar medan tjänstepensionen ökar i betydelse. Samtidigt tar allt
Läs merUppföljning av fribeloppshöjningen 2014
Diarienummer 2016-219-8417 Uppföljning av fribeloppshöjningen 2014 CSN, rapport 2016:7 Diarienummer 2016-219-8417 Innehåll Uppföljning av fribeloppshöjningen 2014... 3 Inkomstprövning inom studiemedelssystemet...
Läs merVälfärdstendens Delrapport 6: Trygghet vid pension
Välfärdstendens 2016 Delrapport 6: Trygghet vid pension Inledning Folksam har sedan år 2007 publicerat en årlig uppdatering av rapporten Välfärdstendens. Syftet med rapporten är att beskriva och granska
Läs merUtgiftsområde 15 Studiestöd
Kommittémotion KD Motion till riksdagen 2018/19:2886 av Jimmy Loord m.fl. (KD) Utgiftsområde 15 Studiestöd Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen anvisar anslagen för 2019 inom utgiftsområde 15 Studiestöd
Läs merUtgiftsområde 15 Studiestöd
Kommittémotion Motion till riksdagen 2017/18:3599 av Annika Eclund m.fl. (KD) Utgiftsområde 15 Studiestöd Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen anvisar anslagen för 2018 inom utgiftsområde 15 Studiestöd
Läs merAlternativ pensionsålder
Alternativ pensionsålder 1 (8) PM 2016-12-21 Analysavdelningen Bengt Norrby Alternativ pensionsålder När Riksdagen beslutade om det nuvarande pensionssystemet våren 1994 användes Statistiska centralbyråns
Läs merDin allmänna pension en del av din totala pension
Yngre än 28 år utan prognos Pensionsmyndigheten Din allmänna pension en del av din totala pension Det här årsbeskedet handlar om den allmänna pensionen. Utöver den får de flesta löntagare tjänstepension
Läs merVälfärdstendens 2014. Delrapport 4: Tryggheten som pensionär
Välfärdstendens 2014 Delrapport 4: Tryggheten som pensionär Inledning Folksam har sedan år 2007 publicerat en årlig uppdatering av rapporten Välfärdstendens. Syftet med Välfärdstendens är att beskriva
Läs merDet finns olika definitioner och mått för att mäta genomsnittlig pensionsålder. I rapporten redovisar vi utvecklingen för fyra mått på genomsnittlig
--4 Det finns olika definitioner och mått för att mäta genomsnittlig pensionsålder. I rapporten redovisar vi utvecklingen för fyra mått på genomsnittlig pensionsålder, varav ett mått är Medelpensioneringsålder
Läs merHur stor blir pensionen för utrikes födda?
Hur stor blir pensionen för utrikes födda? En rapport om kompensationsgrader Ett samarbete mellan staten och pensionsbolagen Kristina Kamp När hela livet räknas Hela livet räknas så brukar vi beskriva
Läs merSe till att du får pension. Information till företagare
Se till att du får pension Information till företagare Se till att du får pension Som företagare måste du själv ansvara för att du tjänar in till din pension. Här går vi igenom vad du bör tänka på när
Läs merSe till att du får pension. Information till företagare
Se till att du får pension Information till företagare Se till att du får pension Som företagare måste du själv ansvara för att du tjänar in till din pension, till skillnad mot en vanlig löntagare. I den
Läs merUtbildningsutskottets betänkande. 1999/2000:UbU7. Ett reformerat studiestödssystem. Sammanfattning. 1999/2000 UbU /2000:UbU7
Utbildningsutskottets betänkande Ett reformerat studiestödssystem 1999/2000 UbU7 Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 1999/2000:10 Ett reformerat studiestödssystem och
Läs merLag. om ändring av lagen om studiestöd
Lag om ändring av lagen om studiestöd I enlighet med riksdagens beslut upphävs i lagen om studiestöd (65/1994) 11 a, 12 och 14 a, sådana de lyder, 11 a i lag 1402/2015, 12 i lagarna 345/2004 och 1402/2015
Läs merREMISSVAR (Fi2018/02415/S1)
218-8-31 Rnr 53.18 Finansdepartementet 13 33 Stockholm REMISSVAR (Fi218/2415/S1) Ett ytterligare steg för att ta bort skillnaden i beskattning mellan löneinkomst och pension Förslagen i sammandrag Promemorian
Läs merSkatt före och från och med 66-årsåret. 1 Kort sammanfattning med typexempel
1 (15) PM 2016-12-19 Pensionsutvecklingsavdelningen Stefan Granbom Ann-Sofie Kraft Nilsson Skatt före och från och med 66-årsåret Det är bra att ha rätt kunskap om de ekonomiska konsekvenserna när man
Läs merRapport från utredningstjänsten UTVECKLING AV DISPONIBLA INKOMSTER
2014-06-26 Dnr 2014:984 Rapport från utredningstjänsten UTVECKLING AV DISPONIBLA INKOMSTER Hur har den disponibla inkomsten förändrats sedan 2005 för genomsnittliga representanter tillhörande dessa grupper:
Läs merMedelpensioneringsålder och utträdesålder 2013
Medelpensioneringsålder och utträdesålder 2013 Medelpensioneringsålder och utträdesålder Analysavdelningen 2014-05-05 Hans Karlsson VER 2014-2 Medelpensioneringsålder och utträdesålder Enligt regleringsbrevet
Läs merOm pensionssänkningar 2011 och annat. Berthel Nordström Vid möte den 24/1 2011 i SPF-Nackaringen
Om pensionssänkningar 2011 och annat Berthel Nordström Vid möte den 24/1 2011 i SPF-Nackaringen 1 Pensionsmyndigheten har meddelat att pensionen ändras så att: Garantipensionärerna får en ökning med +0,9%
Läs merFinansdepartementet. Sänkt skatt för pensionärer
Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Fi2017/01434/S1 Sänkt skatt för pensionärer Mars 2017 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Lagtext... 4 3 Bakgrund... 7 4 Överväganden och förslag...
Läs merÄr det lönsamt att satsa på kvalificerade insatser för invandrade akademiker?
Statistik Är det lönsamt att satsa på kvalificerade insatser för invandrade akademiker? Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare. Sammanfattning Det
Läs merÅterbetalning av studiestöd Repayment of student loans 2005
Återbetalning av studiestöd 2005 Repayment of student loans 2005 UF 70 SM 0601 Återbetalning av studiestöd 2005 Repayment of student loans 2005 I korta drag Obetydlig ökning av antalet låntagare Antalet
Läs merKommittédirektiv. Åtgärder för att öka tryggheten för studerande vid sjukdom och främja effektivare studier. Dir. 2017:80
Kommittédirektiv Åtgärder för att öka tryggheten för studerande vid sjukdom och främja effektivare studier Dir. 2017:80 Beslut vid regeringssammanträde den 6 juli 2017 Sammanfattning En särskild utredare
Läs merÅlderspensions- systemet vid sidan av statsbudgeten
Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten Förslag till statsbudget för 2003 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten Innehållsförteckning 1 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten...7
Läs merÅterbetalning av studiestöd Repayment of student loans 2006
Återbetalning av studiestöd 2006 Repayment of student loans 2006 1 UF 70 SM 0701 Återbetalning av studiestöd 2006 Repayment of student loans 2006 I korta drag Minskning av antalet låntagare för första
Läs merTCO granskar De arbetslösas tappade köpkraft #4/14
TCO granskar De arbetslösas tappade köpkraft #4/14 Arbetslöshet medför idag ekonomisk utsatthet på ett helt annat sätt än som var fallet 2001. Växande klyftor minskar tilliten och påverkar i slutänden
Läs merYtterligare skattesänkningar för personer över 65 år
Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Fi2019/02411/S1 Ytterligare skattesänkningar för personer över 65 år Juni 2019 1 1 Sammanfattning Inför budgetpropositionen för 2020 är det angeläget att
Läs merÅterbetalning av studiestöd Repayment of student loan 2007
Återbetalning av studiestöd 2007 Repayment of student loan 2007 Återbetalning av studiestöd 2007 Repayment of student loan 2007 UF 70 SM 0801 Återbetalning av studiestöd 2007 Repayment of student loan
Läs merDitt nya pensionsavtal Viktig information för dig som är statligt anställd
Ditt nya pensionsavtal Viktig information för dig som är statligt anställd Din framtida pension Statligt anställda har fått ett nytt pensionsavtal! Den 1 februari 2002 blev ett nytt pensionsavtal för statligt
Läs merVad är. Ingen försäljning Bara fakta.
Vad är Ingen försäljning Bara fakta www.gilladinekonomi.se 1 Pensionen en allt större del av livet Eventuell privat pension Tjänstepension/Avtalspension Allmän pension Inkomstpension Premiepension Vad
Läs merPM Dok.bet. PID
1 (14) PM Pensionsutvecklingsavdelningen Stefan Granbom Ann-Sofie Kraft Nilsson Skatt före och från och med 66-årsåret Kunskaperna om de ekonomiska konsekvenserna i valet mellan att fortsätta att arbeta
Läs merHögskoleutbildning för nya jobb
2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas
Läs mer12 Skattetabeller. 12.2 Allmänna skattetabeller
Skattetabeller, Avsnitt 12 1 12 Skattetabeller 12.1 Inledning Regler om skattetabeller finns i 12 kap. SFL. I det kapitlet finns bestämmelser om allmänna skattetabeller (12 kap. 2 och 3 SFL), se avsnitt
Läs mer2007:1. Nyckeltal för balanstalet 2005 ISSN 1653-3259
2007:1 Nyckeltal för balanstalet 2005 ISSN 1653-3259 I det reformerade pensionssystemet bestäms indexeringen av pensionsskulden av genomsnittsinkomstens utveckling. Vid viss demografisk och ekonomisk utveckling
Läs merYttrande över betänkandet Stärkt stöd för studier tryggt, enkelt och flexibelt. (SOU 2009:28)
Sundbyberg 2009-08-13 Vår referens: Annika Nyström Karlsson Diarienummer 09-023 Ange diarienummer vid all korrespondens Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Stärkt stöd för
Läs merS2013/9137/SF. Socialdepartementet. Regelförenklingar inom pensionsförmåner
S2013/9137/SF Socialdepartementet Regelförenklingar inom pensionsförmåner 1 Förord Denna promemoria har tagits fram av en arbetsgrupp som har inrättats inom Socialdepartementet. Arbetsgruppen har tillsatts
Läs merSjuk Även sjukpenningen sänks med 2 kronor till följd av lägre prisbasbelopp. Högsta ersättning 2014 blir 708 kronor per kalenderdag.
Nyheter 2014 Löntagare Det femte jobbskatteavdraget ger några hundralappar (150-340 kronor, beroende på inkomst) mer i plånboken varje månad. Från årsskiftet höjs även brytpunkten för statlig inkomstskatt,
Läs merFör att uppdatera sidfotstexten, gå till menyfliken: Infoga Sidhuvud och sidfot.
InputAnge dokument- och versionsbeteckning samt namn på presentationen.&cr&&cr&(redigera foten i efterhand genom att välja Infoga, Sidhuvud och sidfot) 2015-12-16 1 Pensionsgruppens förslag om ny pensionsålder
Läs merHur påverkas pensionssystemets finansiella ställning av ett längre arbetsliv?
Hur påverkas pensionssystemets finansiella ställning av ett längre arbetsliv? 1 (7) Analysavdelningen Erik Granseth Hur påverkas pensionssystemets finansiella ställning av ett längre arbetsliv Effekter
Läs merrisk för utrikes födda
Utrikes födda i pensionsåldern har lägre inkomster än äldre som är födda i Sverige. Inkomstskillnaderna kan dessutom komma att öka. Skälet är att de som kommer till Sverige idag inte förvärvsarbetar i
Läs merFördelning av betalningsansvar för Ädel-personalens avtalspensioner Bilagor: Förslag till avtal
Cirkulärnr: 2006:64 Diarienr: 2006:1978 Handläggare: Stefan Ackerby Avdelning: Avd för ekonomi och styrning Datum: 2006-10-02 Mottagare: Kommunstyrelsen Landstingsstyrelsen Ekonomi- och personaldirektörer
Läs merDirekta effekter av högre räntor på statens inkomster från kapitalskatt
Konjunkturläget oktober 2018 69 FÖRDJUPNING Direkta effekter av högre räntor på statens inkomster från kapitalskatt Ränteläget är för närvarande mycket lågt men väntas bli högre. Förändringar i ränteläget
Läs merStudiestöd Återbetalning av studiestöd. Financial aid for students 2004 Repayment of student loans
Studiestöd 2004 Återbetalning av studiestöd Financial aid for students 2004 Repayment of student loans UF 70 SM 0501 Studiestöd 2004 Återbetalning av studiestöd Financial aid for students 2004 Repayment
Läs merEtt enpersonshushåll utan barn får drygt 500 kronor mer i disponibel inkomst till följd av högre löner och lägre skatt.
Pressmeddelande 20 november 2013 Så här blir din ekonomi 2014 Reallöneökningar, skattesänkningar, låg inflation och låga räntor. Det bäddar för att många svenskar kan se fram emot mer pengar nästa år och
Läs merSTUDI ESTÖDET I DE NORDI SK A L ÄNDERNA
STUDI ESTÖDET I DE NORDI SK A L ÄNDERNA HÖGSKOLESTUDERANDE PÅ HÖSTEN 211 (euro) Ilpo Lahtinen FPA / ASIN ilpo.lahtinen@kela.fi 1. STUDI ESTÖDETS BEL OPP Hos föräldrarna Bor självständigt e/mån e/mån e/år
Läs merHöjda studiemedel och bättre utbildning för studenterna
Stockholm 28 augusti 2010 Höjda studiemedel och bättre utbildning för studenterna Förslag ur den kommande rödgröna regeringsplattformen 2/8 Förslag för studenterna ur den rödgröna regeringsplattformen
Läs merTänkbara behållningar på premiepensionskonton
SOU 1997:131 Bilaga 6 285 Tänkbara behållningar på premiepensionskonton Promemorians syfte är att ge en bild av olika tänkta personers behållning på premiepensionskontot. Beräkningarna bygger på en rad
Läs merArbetsgivarsidan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Arbetsgivarförbundet Pacta
Partsgemensam information till arbetstagarna Information till dig som är född 1985 eller tidigare och överväger tjänstepensionsavtalet AKAP-KL i stället för KAP-KL. Parter - en information från parterna
Läs merRiktlinjer avseende bruttolöneavdrag för synkorrigerande behandlingar
Riktlinjer avseende bruttolöne för synkorrigerande behandlingar I Ystads kommun arbetar vi aktivt med arbetsgivarpolitiken för att kunna vara en attraktiv arbetsgivare. Då medarbetare har framfört önskemål
Läs merPressmeddelande 9 april 2014
Pressmeddelande 9 april 2014 Plus för löntagare men även pensionärer med Alliansregering Vårpropositionen innehöll inte så många oväntade plånboksfrågor den här gången. Men sedan Alliansregeringen tillträdde
Läs mer