Årsrapport 2011/2012

Transkript

1 Årsrapport 2011/

2 Innehåll 2 1. Inledning Utvärdering i VÅGA VISA Verksamhetsberättelse Utveckling av VÅGA VISAs metoder Vad händer efter observationen? Samordnarnas slutsatser... 16

3 3 1. Inledning VÅGA VISA är ett utvärderingssamarbete inom utbildningsområdet mellan fem kommuner i Stockholmsområdet; Ekerö, Nacka, Sollentuna, Upplands Väsby och Danderyd. Tyresö deltog t o m hösten Syftet med samarbetet är att utvärdera verksamheten ur ett medborgarperspektiv på uppdrag av de politiska nämnderna i respektive kommun. Rapporter och resultat skrivs för uppdragsgivarna, politikerna, och ska också vara till nytta i verksamheternas utveckling. Samarbetet startade 1998 med observationer i grundskolan. Från och med år 2006 har samarbetet namnet VÅGA VISA. Metoderna omfattar idag observationer från förskola till vuxenutbildning, gemensam kundenkät samt självvärdering genomförd av verksamhetens personal. Samarbetet är numera öppet även för andra kommuner som vill ansluta sig. Denna årsrapport summerar utvärderingen för läsåret 2011/2012. Rapporten skrevs i november 2012 och redovisar också en del uppgifter avseende hösten Årsrapporten har i år skrivits gemensamt av de fem kommunernas samordnare för VÅGA VISA. Innehåll Årsrapporten ger en samlad bild av metoder och resultat i VÅGA VISA, d v s kundundersökning, självvärdering och observationer. Rapporten visar verksamheten i siffror och viktiga händelser i samarbetet. Årets rapport visar dessutom på vad som har hänt efter observationen enligt den uppföljning som kommunerna genomfört. Målgrupp Målgrupp för årsrapporten är politiker i utbildningsnämnder, styrgrupp och andra tjänstemän och andra kommuner som vill veta mer om metoden. Även observatörer har intresse av rapporten, liksom skolledare och chefer i verksamheten. Denna rapport kan sparas ned från Där finns också en Power point version som visar de viktigaste resultaten. Begrepp I rapporten används begreppet skola för alla verksamheter som förskola, grundskola och gymnasieskola.

4 4 2. Utvärdering i VÅGA VISA Observationer Observationer genomförs av skolledare och pedagoger som utbildats särskilt för uppdraget. Observatörerna bildar lag som besöker en skola i en annan kommun under en period. Observatörerna skaffar sig en så heltäckande bild som möjligt av skolan och dess verksamhet genom verksamhets- eller lektionsbesök och samtal med elever, föräldrar, personal och skolledning. I observationsarbetet ingår också att ta del av skolans pedagogiska dokumentation. En metodbok styr och stödjer observatörernas arbete. Metodboken är gemensam för alla verksamheter från förskola till vuxenutbildning. Observationerna avser fem målområden som utgår från läroplanerna: Normer och värden Utveckling och lärande/kunskaper Ansvar och inflytande Bedömning och betyg (gäller inte förskola) Rektors/ Förskolechefens ansvar Observatörerna beskriver och bedömer skolans arbete och resultat inom de olika målområdena. Om skolan har observerats tidigare följer observatörerna upp de förbättringsområden som redovisats i den tidigare rapporten. Observationen redovisas i en rapport enligt särskild mall, där bedömningen görs dels i text och dels i en skala 1 : Innan rapporterna är slutgiltiga faktagranskas de av skolan som har observerats och metodgranskas av tjänstemännen i kommunerna och vid behov utvecklas rapporterna av observatörerna efter granskningen. Den slutliga rapporten överlämnas till den observerade skolan samt till kommunens förvaltningschef. Ambitionen har varit att skolorna ska observeras vart tredje år. Kundundersökningen Kundundersökningen är en årlig enkätundersökning som genomfördes första gången Målgruppen är föräldrar till barn i kommunernas förskole- och grundskoleverksamheter (förskoleklass, årskurs två, fem och åtta) samt elever i grundskolan (årskurs fem och åtta) och gymnasieskolan (år två). Enkäterna innehåller 18 till 25 gemensamma frågor. Ytterligare cirka fem frågor kopplas till varje kommuns egna mål. De gemensamma frågorna anknyter till och analyseras utifrån sju målområden, baserade på läroplanerna: Normer och värden Utveckling och lärande/kunskaper Ansvar och inflytande Förskola/skola och hem Övergångar, samverkan och omvärld MYCKET GOD KVALITET verksamheten uppvisar goda lösningar och förhållanden som visar att den kommit långt i sin strävan att nå målen. 3.0 GOD KVALITET verksamheten har i huvudsak god kvalitet med vissa förbättringsområden 2.0 TILLFREDSTÄLLANDE verksamheten är i huvudsak tillfredsställande, men har varierande kvalitet eller vissa brister. 1.0 EJ TILLFREDSTÄLLANDE verksamheten är utifrån gällande styrdokument inte tillfredställande.

5 Bedömning och betyg (gäller inte förskola) Rektor/ Förskolechefens ansvar 5 De som svarar på enkäten anger på en fyrgradig skala i vilken grad de instämmer i olika (positivt formulerade) påståenden. Vid behov anpassas frågorna till olika svarsgrupper. Självvärderingen Självvärderingen genomförs strax innan en observation, som en webb-baserad enkät som besvaras anonymt av all personal som arbetar med barn, elever, vilket även inkluderar skolans ledning. Enkäten består av 35 påståenden där den som svarar anger i vilken grad han eller hon instämmer enligt en fyrgradig skala. Frågorna utgår från samma sju målområden som kundundersökningen, och frågorna har en nära koppling till läroplanerna. From 2013 kan kommunen välja att genomföra självvärderingen på alla enheter i en eller flera skolformer i samband med kundundersökningen även fast en observation inte ska äga rum på skolan. Syftet är att visa medarbetarnas bedömning av skolans verksamhet och att kunna jämföra värderingen med observatörernas och kundernas bedömning. Självvärderingen kan också vara ett viktigt instrument i kvalitetsarbetet på skolan. Organisation och styrning Arbetet i VÅGA VISA styrs av en styrgrupp, där skolchef eller motsvarande ingår, dvs. den tjänsteman som har den politiska nämndens uppdrag att ansvara för utbildningsfrågor. En gång per år presenteras även resultatet i utvärderingen för ordförande i de politiska nämnderna i de deltagande kommunerna. Varje kommun har en samordnare för VÅGA VISA. I samordnarnas uppdrag ingår att ansvara för genomförandet av utvärderingen och att säkra kvaliteten. Samordnarna rekryterar och utbildar observatörer. Samordnarna ansvarar också för att utveckla och uppdatera metoderna, sprida information om VÅGA VISA samt genomföra uppdrag som initieras av styrgruppen. VÅGA VISA har en koordinator som svarar för gemensam administration och som är sekreterare i styrgrupp och samordnargrupp, Berit Lund efterträdde Kerstin Sjöstrand som koordinator i maj Kommunerna turas om att vara ordförande i styrgrupp och samordnargrupp. Under 2012 har Nacka varit ordförandekommun. Gruppernas sammansättning november 2012: Kommun Styrgrupp Samordnare Danderyd Birgitta Jacobsson Maria Weståker Ekerö Anders Anagrius Birgitta Bergvall Nacka Susanne Nord Carina Legerius Sollentuna Leif Hildebrand Ylva Elenius Upplands Väsby Eva Dahlgren Kerstin Jakobsson

6 6 3. Verksamhetsberättelse Observationer Under läsåret 2011/12 har totalt 54 enheter observerats, jämfört med föregående läsår då 87 enheter observerades. Nedgången förklaras av att antalet kommuner som ingår i samarbetet har minskat. Antalet enheter som observerats i dem fem nuvarande kommunerna varierar en del mellan olika terminer, men är ända sammantaget relativt konstant. Variationen i hur många skolor som observeras hänger samman med att kommunerna inte genomför observationer när kommunens skolor är föremål för inspektion av Skolinspektionen. Under 2011/12 har Sollentuna och Danderyd haft inspektion av sina skolor. Totalt under 2011/12 har 47 observatörer observerat en eller flera gånger. Föregående läsår observerade 87 observatörer. Antalet observationsdagar uppgick till 437 på hösten 2011 och 383 på våren 2012, totalt 820 dagar. Föregående läsår genomfördes observationsdagar. Minskningarna hänger framförallt samman med att samarbetet omfattar färre kommuner. Tabell 1: Enheter som observerats i de fem nuvarande VÅGA VISA kommunerna Förskola Grundskola Gymnasieskola Totalt Våren Hösten Våren Hösten Våren Hösten 2012 (enligt plan) Tabell 2:Genomförda observationer veckorna 38-49, 2011 Kommun Förskola Grundskola Gymnasium Totalt Danderyd Ekerö Nacka Sollentuna Tyresö Upplands Väsby 1-1 Summa: Tabell 3:Genomförda observationer veckorna 3-17, 2012 Kommun Förskola Grundskola Gymnasium Totalt Danderyd Ekerö Nacka Sollentuna Upplands Väsby Summa: Rekrytering av observatörer Varje kommun rekryterar det antal observatörer som behövs. Våga Visa - samordnaren i

7 respektive kommun ansvarar för detta. Den som vill bli observatör skickar en skriftlig ansökan till kommunens samordnare för VÅGA VISA. Eftersom rapportskrivning är en viktig del av uppdraget bör observatören skicka med exempel på något han/hon skrivit, t.ex. en rapport, en plan, ett föräldrabrev. Samordnaren tar referenser från observatörens närmaste chef. Som regel genomförs en intervju som en del i rekryteringen. För att bli en bra observatör ska man vara en erfaren och erkänt skicklig pedagog, ha visat på intresse för skolutvecklingsfrågor, vara väl insatt i gällande styrdokument samt ha vana att uttrycka sig i tal och skrift och ha förmåga att se samband och dra slutsatser. Observatörer ska ha en pedagogisk högskoleutbildning eller motsvarande. 7 Utbildning för observatörer För att säkra en hög kvalitet i observationernas genomförande är utbildningen av observatörer mycket viktig. Utbildningen består av en tvådagars introduktionsutbildning för nya observatörer. För att utveckla kompetensen hos observatörer erbjuds två fortbildningsdagar under året, så kallade inspirationsdagar. Vid sidan av den gemensamma utbildningen ordnar samordnaren i varje kommun träffar för de egna observatörerna. Introduktionsutbildning Syftet med utbildningen är att få en introduktion i vad uppdraget som observatör innebär och att få en grundkurs i rapportskrivning. Utbildningen omfattar två dagar och innehåller presentation av VÅGA VISA-konceptet, presentation av observatörsuppdraget och hur en observation går till, från A-Ö, samt utbildning i rapportskrivning. Utbildningen genomförs av två samordnare tillsammans med erfarna skolobservatörer. Antal nya observatörer som har deltagit i introduktionsutbildning de tre senaste terminerna: september 2011 antal deltagare 6 30 jan 2012 antal deltagare 7 Hösten 2012: Ingen introduktionsutbildning Inspirationsdagar Samordnarna för VÅGA VISA planerar varje termin en utbildningsdag för samtliga observatörer. Dagen har fått namnet Inspirationsdag och syftar till att stödja och vidareutbilda observatörerna i observatörsrollen. Inspirationsdagen hösten 2011 Dagen fokuserade på hur samordnarna har arbetat med översynen av Våga Visa. Hur revidering av läroplan för förskolan och grundskolan har påverkat metodbok, observationer och kundundersökning inom Våga Visa. Observatörerna arbetade gruppvis med följande diskussionsfrågor: Hur kommer fokus i observationen att ändras med anledning av den nya metodboken? Ge konkreta exempel på tyngdpunktsförskjutningar i observationen och rapporten. Ett område som särskilt betonades var det systematiska kvalitetsarbetet samt observationsrapporten som ett stöd i detta. En av de diskussionsfrågor som observatörerna arbetade med var: Hur tror du att de rapporter du varit med och skrivit fungerat som stöd i

8 förskolans/skolans systematiska kvalitetsarbete? Hur kan rapporten bli ett ännu viktigare verktyg för utveckling? 8 Inspirationsdagen våren 2012 Dagen ägnades utveckling av stödmaterialen för observatörer i form av bedömningsmatriser och intervjuguide. Observatörerna fick också reflektera över vad den nya metodboken hade inneburit för deras arbete. Observatörerna har gjort fler intervjuer än tidigare. Bedömningsmatrisen har fungerat bra som stöd för arbetet, Ett annat mål för dagen var att ge observatörerna en bild av hur observationerna används av politikerna i kommunerna. Maria Stockhaus, ordförande i Barn- och ungdomsnämnden i Sollentuna berättade om hur rapporterna används i Sollentuna. När en skola observerats bjuds rektor in till nämndens arbetsutskott för att diskutera rapporten och berätta hur verksamheten ska utvecklas med anledning av rapporten. Förskolechefer bjuds in om rapporten visar på brister. Jag blir arg när förbättringsområden för en enhet inte är åtgärdade efter tre år, säger Maria. Maria tycker att observationsrapporterna är mycket bra nu, och att kvaliteten har utvecklats mycket de senaste åren. Hon värdesätter att rapporterna ger en professionell bedömning av den pedagogiska kvaliteten. Skalbedömningen gör rapporten tydligare för oss lekmän, menar hon. Hon tycker också att det är bra att rapporterna visar starka sidor och förbättringsområden. Maria skulle gärna vilja att förskolor och skolor observerades oftare. När det gäller mätningar så är det viktigt att försöka mäta det viktiga, och fokusera på relativt få mått. Hon ser England som ett skräckexempel, där det finns en övertro på mätningar, menar hon. Inspirationsdagen hösten 2012 Dagen inleddes med en föreläsning av Malin Adrianson om Åtgärdsprogram och lärares synsätt - en kartläggning av problem och möjligheter i arbetet med att upprätta åtgärdsprogram i en högstadieskola. Malin Adrianson är högstadielärare i svenska, engelska, franska samt speciallärare på Myrsjöskolan i Nacka. Malin beskrev hur lärare på Myrsjöskolan arbetar med åtgärdsprogram, och jämförde det hon såg med det som anges i Skolverkets allmänna råd. Alla lärare måste enligt lag arbeta med åtgärdsprogram. Lärarna är ansvariga för att skapa goda förutsättningar för inlärning för alla elever och anpassa och justera undervisningen efter behoven hos varje elev och grupp. De viktigaste framgångsfaktorerna enligt Adrianson för resultatet av åtgärdsprogram är: Lärares synsätt på hur eleven ska nå kunskap Dialog och kommunikation med eleven Vikten av kontakten med elevernas föräldrar och hur den sker Anpassa inlärning utifrån elevernas svårigheter Samarbete i arbetslaget En åtgärdsplan inte fler för samma elev Förändra sitt undervisningssätt Skolans organisation och ledningsstruktur

9 Malins antagande utifrån sin erfarenhet är att lärare alltför sällan för en diskussion om vad som egentligen fungerar bra för en viss elev. Lärares grundläggande analys av elevens situation och åtgärderna som föreslås blir inte de mest effektiva. Slutsatsen är att lärare bör ändra sitt kartläggningsarbete och kommunicera med elever och föräldrar så att åtgärderna bidrar till en positiv utveckling för eleven. Malin Adriansons artikel om Åtgärdsprogram och lärares synsätt har publicerats i Skolportens artikelserie för utvecklingsarbete i skolan. Lisa Clifford, dagens andra föreläsare fokuserade på Pedagogisk dokumentation som stöd för utvärdering och utveckling i det vardagliga arbetet i förskolan. Begreppet pedagogisk dokumentation är myntat av Gunilla Dahlberg, professor i pedagogik på barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet. Pedagogisk dokumentation förknippas ofta med bilder uppsatta på väggar. Här används begreppet som ett värdefullt processinriktat arbetsverktyg som har sitt grund i barnsyn, kunskapssyn och förändrat förhållningssätt till förskolans arbete. Den pedagogiska dokumentationen lyfter fram barnet och pedagogiken som medkonstruktör av kultur och kunskap. Dokumentation talar om vad som har hänt. Pedagogiskt blir det när vi använder det som har hänt till att planera vad som ska hända i nästa steg i arbetsprocessen. Reflexion och diskussion sker tillsammans med barnen. Pedagogisk dokumentation är kopplat till synen på kunskap och lärande och ligger i linje med Läroplanen som lyfter fram ett utforskande arbetssätt. Utforskande och undersökande arbetssätt stödjer förmågor som: kritiskt tänkande, kreativitet, kommunikation, problemlösning etc. processarbete Lisa Clifford arbetar som pedagogista i Ekerö kommun. En pedagogistas roll är att leda och utmana pedagogerna och verksamheten utifrån värderingar och pedagogiska ställningstagande som förskolan tagit ställning för och som förknippas med Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Självvärdering En självvärdering har genomförts inför observation på förskolor och skolor. Kundundersökning Kundundersökningen genomfördes år 2011 av ScandInfo Marketing Research AB. Då kommunerna inte var nöjda med genomförandet 2011 bröts avtalet under hösten. Pilen AB fick uppdraget att genomföra undersökningen I undersökningen deltog tio kommuner, VÅGA VISA kommunerna samt Norrtälje, Tyresö, Täby, Vallentuna och Värmdö, av vilka några kommuner också genomförde undersökningen i kultur- och musikskolan. Januari 2012 påbörjades samordnad upphandling av kundundersökning avseende med möjlighet till ytterligare två års förlängning. Upphandlingen avslutades strax före midsommar då beslut kunde fattas att anlita Pilen AB, företaget som lämnat det för kommunerna mest fördelaktiga anbudet. I avtalet, som avser genomförande av kundundersökning i förskola, familjedaghem, grundskola och särskola, finns option gällande undersökning i musik- och kulturskola samt option för enkätundersökning till medarbetare. För optionerna gäller att de är möjliga att använda för de kommuner i samarbetet som önskar. 9

10 10 4. Utveckling av VÅGA VISAs metoder Utveckling av kundundersökningen Frågorna i kundundersökningen sågs över under 2011 med utgångspunkt i de nya styrdokumenten för förskola och skola. I översynen studerades de frågor som Skolinspektionen, olika kommuner och forskare använder. Nya frågor togs fram och en del frågor omformulerades jämfört med tidigare. Layout och ordningsföljd ändrades. Förslag till nya frågor testades på olika sätt. SCB fick i uppdrag att göra en expertgranskning av de nya frågorna utifrån frågornas utformning, svarsalternativen, strukturen och ordningsföljden på frågorna, instruktioner och missiv samt layout och design. Granskningen har bland annat resulterat i att vissa frågor omformulerats och att skalan ändrades från svarsalternativ Instämmer helt (4) - Instämmer inte alls (1) till svarsalternativ Stämmer mycket bra (4) Stämmer mycket dåligt (1). Utveckling av självvärderingen Självvärdering infördes som ett av utvärderingsverktygen i VÅGA VISA Syftet är att visa medarbetarnas bild av sitt och enhetens arbete. Områdena som belyses utgår från läroplanen och resultaten kan jämföras med vad som kommer fram i kundundersökning och observation, vilket redovisats i spindeldiagram i samband med överlämning av observationsrapporter. De uppföljningar som genomförts har dock visat att förskolor och skolor ofta inte använt självvärderingen efter överlämningen. Under 2012 har självvärderingen setts över mot bakgrund av nya styrdokumenten och erfarenheterna hittills. Nya frågor har utvecklats och metoden utvecklats. Självvärderingens nya frågor är framtagna utifrån från läroplaner och stödmaterial (främst Skolverkets stöd för rektors/förskolechefers bedömning av nya lärare/förskollärare), kundundersökningen och skolinspektionens frågor till lärare. Till skillnad från tidigare har separata enkäter tagits fram för förskola, lärare i förskoleklassgrundskola, pedagoger i fritidshem, samt lärare i gymnasieskola. En hel del frågor är dock gemensamma. Antalet frågor har också utökats. De nya frågorna har testats av pedagoger/lärare och många har lämnat synpunkter som använts för att förbättra frågorna.

11 Exempel på frågor i självvärdering för lärare i grundskola (utkast) 11 Från och med våren 2013 planerar flera av kommunerna att genomföra självvärderingen till samtliga medarbetare i en eller flera skolformer i samband med kundundersökningen. Flera kommuner planerar genomförande i förskolan. Redovisningen av resultaten till förskolor och skolor kommer att utvecklas. Självvärderingen är främst ett verktyg för den egna utvecklingen på en förskola/skola. Verktyget kan också användas som underlag i utvecklingsdiskussioner i arbetslag och på skolan. Verktyget är också värdefullt för att jämföra med bedömningen i kundundersökning och observation. Frågorna är vida och ska stimulera diskussion. Självvärdering scannar av, och leder till nya frågor. Ett stödmaterial för förskolors och skolors analys har tagits fram. Materialet innehåller konkreta frågor som stödjer analysen av resultaten, och hur resultaten kan användas som ett underlag i det systematiska kvalitetsarbetet som en grund för utveckling och åtgärder.

12 12 Utveckling och åtgärder Analys och tolkning Resultat Utveckling av observationer i grundskolan Erfarenheten visar att de bilder som framkommer i observationsrapporterna inte alltid är tillräckligt tydliga för att belysa verksamheternas kvalitet. Det gäller i första hand grundskolans observationsrapporter. Observationerna behöver fördjupas mer för att ge skolorna bättre ledning i kvalitetsarbetet. Skolans elevresultat och annat underlag behöver vara en utgångspunkt för observationens inriktning. Under året har samordnargruppen, på styrgruppens uppdrag, arbetat med att ta fram en modell för en ny metod som prövas som ett pilotprojekt under hösten 2012 och våren Metoden innebär i korthet att observationerna kommer att ske i fördjupad form och ha fokus på de målområden som bedöms mest angelägna att observera. Observationerna kommer att ta sin utgångspunkt i vad olika resultat som t ex prov- och betygsresultat säger om skolans verksamhet. Inför observationen kommer ett möte mellan kommunen, skolans ledning och observatörerna att äga rum. Avsikten är att kommunen och skolan ska kunna lyfta frågor och resultat som man bedömer särskilt angelägna att få belysta. Inriktningen på observationen beslutas vid ett sådant trepartsmöte. Pilotobservationer genomförs vid fyra skolenheter under hösten 2012; Två i Nacka, en i Ekerö samt en i Sollentuna. De fördjupade observationerna ställer delvis andra krav på observatörernas flexibilitet, förberedelse och upplägg av observationen. En utvärdering av projektet kommer att äga rum i början av år 2013.

13 13 5. Vad händer efter observationen? Kommunerna följer upp utfallet av observationerna på lite olika sätt. Några genomför uppföljningsbesök efter en viss tid och andra följer upp resultaten vid verksamhetsbesök. Stöd i utvecklingsarbetet I Nacka följer kultur- och utbildningsenhetens tjänstemän upp vad som hänt efter observation genom ett besök ett år efter observation genom intervju med ledningen. Syftet är att ta reda på vad som har hänt med de förbättringsområden som observationen visade på och att öka kunskapen om hur observation och självvärdering fungerar som kvalitetsverktyg för förskolor/skolor. De uppföljningar som genomförts under 2011/2012 visar med något enstaka undantag att rapporterna använts aktivt. Utvecklingsarbete bedrivs på de områden som tas upp som förbättringsområden och områdena som uppmärksammats har som regel utvecklats. Några utdrag från uppföljningarna som visar hur ledningen ser på rapporten och dess värde: På förskolan Lusthuset berättar förskolechefen att observationen var första gången som förskolan blev sedd utifrån. Det var nervöst, men sedan upptäckte vi att det var roligt att bli sedda, säger hon. Vi lärde oss att det var en hjälp i vårt pedagogiska arbete. Den största behållningen var att vi vågade visa vår verksamhet. Rapporten har fungerat som stöd i förskolans utvecklingsarbete, säger förskolechefen på förskolorna KUL i Forum och Björknäs. Förskolechefen kände igen sig i rapporten, och tycker att det gav henne stöd i diskussionerna med ägarna. Rapporten gav också personalen insikt, och transparensen hjälper alla att inse att det är nödvändigt att ta tag i och utveckla verksamheten, menar chefen. Det är bra att få input utifrån, och få syn på både det som är bra och det som behöver förbättras, säger förskolechefen. Förskolan Duvan har gått igenom rapporten på personalmöten. Observationen togs även upp tillsammans med föräldrarna. Nya föräldrar har frågat om förbättringsområdena åtgärdats. Förskolan tycker att rapporten var bra, och har haft stor nytta av den då givit insikter av nytta i det kontinuerliga förbättringsarbetet och kvalitetsarbetet. Nu gör förskolan regelbundna utvärderingar och förändrar verksamheten med fokus på ett lustfyllt lärande. Arbetet med rapporten har lett till att läroplansarbetet har stärkts och att pedagogerna generellt arbetar bättre med barns inflytande och delaktighet. De lyssnar in barnens önskemål bättre. Förskolan Villa caprifol har diskuterat resultatet i observationsrapporten på förskolan, men inte sig så mycket av rapporten särskilt mycket, säger ledningen. Pedagogerna upplevde att observatörerna inte hade förstått dem och att observatörerna inte var införstådda med Montessoripedagogiken, och att observationstiden på förskolan var väl kort. Rapporten har dock bidragit till förbättringar, t ex när det gäller dokumentation. På Rensättra och Sunnebo förskolor tyckte förskoleledningen att det var en positiv upplevelse att få en observation. Observatörerna var kunniga och man fick en djuplodande bild, djupare

14 än kommunens tillsyn, säger de. Förskolan var också positiv till överlämningen. Pedagogerna blev stärkta. Genusarbete, ökad medvetenhet och förbättrad miljö I Sollentuna följer förvaltningen upp observationerna utifrån åtgärdsplaner på liknande sätt som Nacka, cirka ett år efter observationen. Under uppföljningsmötet förs samtal om hur observationen och arbetet med åtgärdsplanen medfört en kvalitetshöjning. De uppföljningar som genomförts under 2011/2012 har visat att observationen har satt igång ett utvecklingsarbete. Enheterna har kunnat avsluta arbetet eller kommit en bit på väg med nästan alla förbättringsområden. Skolledningen uppskattar den återkoppling på arbetet som uppföljningen ger enheten och förvaltningen får ett kvitto på att utveckling pågår och eventuella brister rättas till. Några exempel från uppföljningarna som visar hur verksamheten utvecklats På det möte där förskolan Solbackas observationsrapport överlämnades diskuterades förskolans genusarbete, vilket observatörerna lyft fram som ett viktigt förbättringsområde. Nu när vi träffar förskolechefen ett år senare, berättar hon att förskolan har en genusgrupp som består av tre medarbetare som har i uppgift att ta fram litteratur som alla medarbetare läser och som bidrar till att förskolan får en gemensam grund att arbeta från. Pedagogerna har också filmat varandra för att få syn på sitt förhållningssätt i de vardagliga situationerna samt sett över miljö och material ur ett genusperspektiv. Allt detta har ökat medvetenheten och kunskapen om genus och förbättrat förskolans arbetssätt när det gäller genus och könsneutralitet. Rektor på Rösjöskolan upplevde det intressant och roligt att bli observerad. Både rektor och biträdande rektor/förskolechefen var vid överlämningsmötet överens med observatörerna om att den pedagogiska verksamheten vid enhetens förskola behövde utvecklas, vilket framkom i observationsrapporten. Den värme och det engagemang som redan fanns vid förskolan var en bra grund för utveckling och vid uppföljningsmötet ett år efter observationen hade satsningen på att utöka det pedagogiska samarbetet mellan de sex avdelningarna gett resultat. Rektor berättar att medvetenheten och självinsikten har ökat bland pedagogerna, arbetet med pedagogisk dokumentation har påbörjats och den pedagogiska miljön har förbättrats. Förskolan Hökarboden har tagit hjälp av en extern pedagogkonsult för att utveckla lärandemiljön, särskilt ur genusperspektiv, och skapa en samsyn på förskolan om pedagogisk dokumentation. Förskolechefen berättar på uppföljningsmötet att miljön nu anpassats så att barnen kan ta mer eget ansvar och därmed få större inflytande över sin dag i förskolan, vilket var ett förbättringsområde i observationsrapporten. Redan innan observationen hade förskolan planerat för en omorganisation av barngrupperna, vilket väckt en del kritik i föräldragruppen. I rapporten angavs just dåvarande organisation som ett förbättringsområde och det gav förskolan stöd i förändringsarbetet. Omorganisationen och arbetet med att öka barnens inflytande i verksamheten har bidragit till bättre arbetsro och även påverkat personalens arbetsmiljö och förhållningssätt, säger förskolechefen. Annroskolan med förskolan Grodan fick mycket beröm av observatörerna och de skrev att rektor är väl medveten om de utvecklingsområden som ändå finns. Observatörerna efterlyste ändå en tydligare dokumentation av det goda arbetet. Sedan observationen genomfördes har skolan tagit fram handlingsplaner för genusarbetet, barn i behov av särskilt stöd, barn med annat modersmål och barn med språksvårigheter som rektor hade med sig till 14

15 uppföljningsmötet. Skolan har också sedan observationen genomfördes tagit fram en modell som tydligare synliggör kunskapsmålen för eleverna, ett förbättringsområde i rapporten. 15 Mer modern teknik och förbättrad dokumentation Flera av förskolorna i Danderyd har i sina observationsrapporter fått beskrivet att de behöver utveckla användandet av modern teknik i det pedagogiska arbetet. Vid uppföljning av observationerna har vi sett att det har skett flera positiva förändringar vad gäller modern teknik på flera av förskolorna. Krubbans förkola är ett sådant gott exempel. Förskolan har sökt utvecklingsmedel från kommunen för att utveckla sitt arbete med IKT. De använder numera sina läsplattor när de t.ex. visar upp dokumentation ifrån sin verksamhet eller från kurser där de deltar. Vi ser även att flera förskolor, Krubban, Vitsippan, Enen har bokat in sig på utbildningar på Skoldatateket för att kunna använda sina läsplattor på ett mer medvetet sätt som stödjer barnens lärande eller som en hjälp i dokumentationsarbetet. Det har satt igång diskussioner med olika styrelser för förskolan om hur man kan använda t.ex. läsplattor på ett medvetet pedagogiskt sätt i förskolan. Vid uppföljningsmöten, ett år efter observationerna har det även visat sig att den pedagogiska dokumentationen och det systematiska kvalitetsarbetet har förbättrats på flera av förskolorna. Förutom modern teknik så är dokumentation av verksamheten och barnens lärande vanliga områden som behöver utvecklas på flera av de förskolor som har observerats. Reggio Emilia inspirerat arbetssätt Verksamheten i Ett Tu Tre förskolor i Upplands Väsby präglas av nyfikenhet, fantasi, lek och lärande - ett arbetssätt som är inspirerat av Reggio Emilias filosofiska tänkande. Förskolorna har fokus på språkutveckling utifrån enskilda barn och barngruppens behov. Specialpedagoger arbetar bl a med att stödja övriga pedagogers arbete med barn i behov av särskilt stöd inom Ett Tu Tre. I pedagogistornas uppdrag ingår utbildning och arbete i nätverken. Förskolorna satsar på matematik men moden teknik och naturvetenskap är områden som behöver fördjupas och förstärkas. Ett Tu Tre:s ledning arbetar strukturerat med förskolornas systematiska kvalitetsarbete. Ett Tu Tre:s dåvarande sex förskolor observerades våren Kundvalskontoret i Upplands Väsby kommer att följa upp vad som har hänt efter observationen när det gäller förbättringsområdena under våren Hur uppföljningen av observationen ska gå till och hur den ska redovisas diskuteras för närvarande. De förbättringsområden som fanns i rapporten var t ex försvårad språkutveckling p g a för stora barngrupper, genusarbete och att synen på det kompetenta barnet behöver stärkas samt den pedagogiska miljön med barnets lärande i centrum bör förbättras och utvecklas. Starka sidor och förbättringsområden varierar mellan de olika förskolorna inom enheten.

16 16 6. Samordnarnas slutsatser Kundundersökningens genomförande fungerade bra, till skillnad från föregående år, då ett annat företag än det nuvarande hade uppdraget. De nya frågorna bedöms också fungera väl, men förändringen begränsade självfallet delvis möjligheterna till jämförelser över tid. Stödmaterialet till observatörer har utvecklats, med intervjufrågor och bedömningsmatriser. Stödmaterialet har uppskattats av observatörerna. Även för självvärderingen har ett stödmaterial för förskolor och skolor tagits fram. De första preliminära erfarenheterna av pilotobservationerna i grundskolan är positiva. Det nya uppläggningen innebär att observationerna inriktas på de områden som bedöms mest angelägna att belysa. Trepartsmöten inför observationen har också ökat förutsättningarna för ökat engagemang från skolorna. Fördjupningen kan ge underlag för att utveckla där det finns behov. Vi ser fram emot att utvärdera genomförande och effekter av pilotstudien under nästa år. De uppföljningar som har genomförts ett år efter observationerna visar att observationsrapporterna använts i hög grad för att utveckla verksamheten. Det är särskilt tydligt i förskolan, men även i grundskolan och gymnasieskolan. Med det förändrade upplägget i pilotobservationerna i grundskolan där observationen behovsanpassas tror vi att utvärderingen i ännu högre grad kommer att kunna bidra till utvecklingen. För att resultaten ska komma till nytta för skolan är det viktigt att resultaten sprids och att metoden har en bred förankring. Vi behöver rekrytera fler observatörer, särskilt inom förskolan, men även inom grundskola och gymnasieskola för att kunna observera i den takt vi önskar. Kraven på observatörernas analytiska kompetens är stora. Detta innebär också att det är fortsatt viktigt att kontinuerligt erbjuda observatörerna utbildning.