En på miljonen. Lärarmaterial

Transkript

1 En på miljonen Lärarmaterial

2 Varmt välkomna till Byteaterns föreställning En på miljonen I teaterns värld kan vi spegla oss och reflektera över omvärlden. Vi kan lära känna oss själva lite till och förstå att det finns fler som tänker och känner och har det som jag. I föreställningen En på miljonen kommer ni att få ta del av några berättelser, som människor från Norrliden i Kalmar har berättat för oss. Det är människor i olika åldrar, med olika bakgrund och etnicitet. Berättelserna berör oss alla oavsett vilka vi är. Att få se och höra andra människors tankar, livsöden och drömmar gör förhoppningsvis världen större och förståelsen för varandra djupare. Stadsdelar som Norrliden finns i mer eller mindre alla städer. Norrliden byggdes i början av 70-talet som en del av miljonprogrammet. Här bor människor från alla världens länder med en stor variation vad gäller förutsättningar, bakgrund och möjligheter. Genom att ta till vara och göra teater av berättelserna från Norrliden vill vi försöka slå hål på fördomar som finns om bostadsområden av det här slaget och lyfta fram den stolthet och kärlek människor ofta känner för den plats man bor på. FAKTA: MILJONPROGRAMMET Miljonprogrammet är namnet på den jättelika byggsatsningen på billiga bostäder som genomfördes i Sverige. Man ville bygga bort de mörka och trånga bostäderna och råda bot på den stora bostadsbristen. Ambitionen var att bygga en miljon nya bostäder. Så sent som 2004 bodde fortfarande ca 25 % av Sveriges befolkning i bostäder som byggdes under miljonprogrammet. Dessa bostadsområden fick dåligt rykte redan innan projektet ens avslutats. Idag behöver stora delar av bostadsbeståndet renoveras.

3 Med hjälp av det här materialet hoppas vi att ni kan bli inspirerade och få idéer till en fördjupad diskussion med eleverna om föreställningen. Det finns många olika frågor som föreställningen berör och det går att knyta an till flera olika ämnen och mål i läroplan och kursplan för t.ex. svenska, historia, samhällskunskap och hemkunskap. Bostadspolitik är en central fråga i föreställningen och konsekvenserna av den drabbar framför allt unga människor som ska ta sig in på bostadsmarknaden. Mycket är sig likt sedan miljonprogrammets dagar, men mycket är också annorlunda. Hur gör man för att öka sina chanser att få tag på en bostad den dagen man vill flytta hemifrån? Berättelserna i föreställningen berör många aktuella samhällsfrågor, som t.ex. flyktingars villkor både i nutid och dåtid. I föreställningen berättar människor om både fördomar och sociala orättvisor i dessa bostadsområden, om människors drömmar och tillkortakommanden, men också om kraften, kärleken och kampen för ett drägligt liv. Här finns underlag för många diskussioner och kopplingar till samhällskunskap och historia. Längre ner i materialet presenterar vi några övningar som ni kan använda i undervisningen i svenska för att träna både muntligt och skriftligt berättande. FAKTA: UR LÄROPLANERNA Undervisningen i ämnet svenska på gymnasiet ska leda till att eleverna utvecklar förmåga att använda skönlitteratur och andra typer av texter samt film och andra medier som källa till självinsikt och förståelse av andra människors erfarenheter, livsvillkor, tankar och föreställningsvärldar. Den ska utmana eleverna till nya tankesätt och öppna för nya perspektiv. (ska ge eleverna) kunskaper om genrer samt berättartekniska och stilistiska drag, dels i skönlitteratur från olika tider, dels i film och andra medier. Undervisningen i ämnet samhällskunskap i grundskolan ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om hur individen och samhället påverkar varandra. ska ge eleverna förutsättningar att se samhällsfrågor ur olika perspektiv. På så sätt ska eleverna utveckla förståelse för sina egna och andra människors levnadsvillkor, betydelsen av jämställdhet, hur olika intressen och åsikter uppstår och kommer till uttryck och hur olika aktörer försöker påverka samhällsutvecklingen.

4 EFTER FÖRESTÄLLNINGEN När vi pratar om en scenkonstupplevelse delar vi med oss av våra upplevelser och kan se nya saker i föreställningen genom andras ögon och tolkningar. När ni sett En på miljonen och börjar prata med eleverna om deras upplevelse, är det viktigt att komma ihåg att alla har rätt att tycka och tänka vad man vill om teatern. Alla synpunkter är tillåtna och rätt! Det finns inga fel och ingen har tolkningsföreträde. Men för att undvika ett allmänt tyckande, som har en tendens att stoppa en djupare analys och diskussion, kan ni börja nysta i innehåll och betydelsebärande gestaltning för att fördjupa diskussionen. Beskriv vad ni sett utan att värdera till att börja med. Be eleverna komma ihåg något från föreställningen. Vilken berättelse gjorde störst intryck? Låt alla säga något de kommer ihåg utan att värdera det. Försök beskriva de karaktärer som berättade de berättelser ni kommer ihåg. Beskriv scenografin, rummet vi satt i. Varför har Byteatern valt att spela i ett rum som såg ut som det gjorde?

5 LIVSBERÄTTELSER Vi vill gärna uppmuntra er att låta eleverna börja berätta sina egna livsberättelser. Alla har något att berätta om sitt eget liv och om vi börjar berätta den berättelsen, kan det få stor betydelse för oss! Så fort vi sätter ord på våra känslor och relationer skapar vi en bild av oss själva, och när händelserna börjar hänga ihop och blir begripliga får vi en känsla av kontinuitet och sammanhang i våra liv. Det ger oss självkännedom och ett större självförtroende som gör det lättare för oss att ingripa och ta beslut i våra egna liv. ATT BERÄTTA För att komma igång kan det muntliga berättandet vara bra att börja med. Många elever låser sig för att de måste formulera sig skriftligt och då kan man låta de som vill berätta med hjälp av bilder eller film eller bara ljud. För dessa elever kan man föra in det skriftliga så småningom när eleverna märker att de har något att berätta. Eller tvärtom - det finns naturligtvis elever som känner sig obekväma med att formulera sig muntligt. Det är bra om man kan anpassa de första övningarna till elevernas förutsättningar så att alla hittar det de vill berätta så smidigt som möjligt. För att få någon att berätta om sig själv, måste det finnas en intresserad lyssnare/mottagare. Klimatet i klassen är avgörande för hur man lägger upp övningarna. Man kan behöva dela in eleverna i grupper som man vet fungerar bra, eller ge individuella, anonyma uppgifter eller låta dem jobba två och två, för att undvika att elever blir för utsatta eller utpekade. Det krävs en viss försiktighet och kraven får anpassas till den grupp man har. I det här materialet har vi samlat några exempel på övningar som ni kan prova för att försöka väcka lusten att berätta hos era elever. Det handlar både om att berätta om platsen man bor på och sig själv men också om att lyssna på andra.

6 ÖVNING: PLATSEN JAG BOR PÅ Uppgiften går ut på att låta eleverna beskriva och fundera över vilken betydelse platsen man bor på har. Uppgiften kan göras skriftligt om man vill, eller som en muntlig övning i par. Be eleverna besvara några frågor om platsen de bor på. Exempelvis: Beskriv platsen du bor på, huset, grannarna, omgivningarna. Vad är det bästa och det sämsta med att bo där du bor? Vad är speciellt med den platsen? Vill du bo kvar där du bor? Om inte, vart skulle du vilja flytta? Om du hade makten, vad skulle du vilja förändra i din hembygd? Vad tror du människor som inte bor där du bor, tycker om den platsen? Känner du dig hemma där du bor? Varför? Vad behöver du för att känna dig hemma? ÖVNING: BYTA MINNEN Uppgiften går ut på att uppmuntra eleverna att lyssna på varandra, och hjälpa varandra att berätta om sig själva. Dela in deltagarna i par, A och B. Ge följande instruktion: A har till uppgift att berätta om något som hände när A var liten på platsen A bodde då, för B. Beskrivningen ska vara så levande och detaljrik som möjligt. B har till uppgift att hjälpa A att beskriva händelsen. B får ta hjälp av frågor t.ex. Vad hände? Vad såg du? Vad hörde du? Vad upplevde du? När A är nöjd med sin berättelse återberättar B A:s berättelse. Bryt efter ca 5 min och byt roller. Ni kan redovisa i helklass om ni vill. Då berättar A B:s berättelse och tvärtom. ÖVNING: TYGLAPPEN Leta fram några olika tyglappar i olika material. Lägg lapparna i en påse. Be några elever sticka ner handen i påsen och dra upp en bit tyg. Be dem berätta vad de kommer att tänka på. Kanske en plats, en händelse eller en människa?

7 ÖVNING: KOMPISREPORTAGE Uppgiften går ut på att göra ett reportage om en kompis. Dela in deltagarna i par. Låt A intervjua B om en speciell händelse eller om en vanlig dag i kompisens liv. Berätta mycket positivt och skryt om kompisen för de andra i klassen antingen muntligt eller i form av en beundrande tidningsartikel. ÖVNING: BERÄTTA OM ETT FOTO Uppgiften går ut på att avläsa ett porträtt av en okänd person och försöka hitta på en trovärdig berättelse om personen. Uppgiften kan göras enskilt, i par eller grupp. Dela ut några fotografier på människor i olika åldrar och situationer och be dem berätta vem (de tror) personerna är. Vilka egenskaper har personen? Hur lever personen på bilden sitt liv? Be dem hitta på att de känner personerna eller är släkt med dem och vill berätta något som de gjort tillsammans med personen.

8 ÖVNING: BERÄTTARCIRKELN Uppgiften går ut på att göra eleverna uppmärksamma på hur en berättelse kan förändras beroende på vem man berättar den för. Dela in eleverna i grupper på minst 6-12 personer. Jämnt antal krävs. Grupperna placerar sig på stolar i varsin cirkel. Varje individ får i uppgift att tänka ut en kort historia om sig själv, t.ex ett barn domsminne eller något som hände i helgen el.dyl. Max 1 minut långt. I cirkeln bildas nu x antal par genom att de som sitter bredvid varandra vänder sig mot varandra. De två personerna i paret berättar sina historier för varandra. Den historia man fått av den andra personen tar man nu med sig och vänder sig till personen på andra sidan så att man bildar ett nytt par. Man berättar den nya berättelsen så exakt man kan och får samtidigt en ny historia av den andra personen i det nya paret. Nu har man en ny historia med sig och vänder tillbaka till sin första partner och berättar den nya berättelsen som man fått med sig. Sedan fortsätter man så och när man får tillbaka sin egen berättelse är övningen slut. Skriv ner din berättelse Reflektera över vad som hände: Var det svårt att komma ihåg berättelserna? La du till eller tog bort något från berättelserna du fick? Var din egen berättelse förändrad när du fick tillbaka den?

9 ÖVNING: BERÄTTARKISTAN Uppgiften går ut på att samla på händelser man kommer ihåg från ens eget liv. Alla har papper och penna. Läraren ber eleverna skriva ett ord som rubrik för varje händelse de minns som var: 1. Det farligaste de varit med om 2. Den roligaste tiden i livet 3. Det mest övernaturliga som hänt dem. 4. Den sorgligaste dagen de upplevt 5. Det äventyrligaste de gjort 6. Det märkligaste sammanträffandet 7. En gång när de var riktigt rädda 8. Den märkvärdigaste personen de träffat 9. Den viktigaste personen i deras liv 10. Ett ögonblick de aldrig glömmer Be eleverna välja en av sina lappar med en händelse som de kan tänka sig att berätta för någon annan. Berätta för alla, eller i grupp eller par. När du berättar din historia måste du ha med: en doft en färg en känsla något ljug Skriv ner din berättelse eller skriv ner någon annans berättelse. Låt eleverna samla på allt de skriver och berättar om sig själva!

10 LITTERATURLISTA Jeanette Roos Sjöberg, I gränslandet mellan scen och publik Nycklar till teater - med drama som metod Anders Sundelin, Konsten att berätta en historia, Ordfront Stephen King, Att skriva, Bra Böcker Maria Hammarén, Skriva ihop sig, Santerus Christina Claesson, Berättarens handbok, finns som e-bok på Triangelhissen Intressant länk:

11 Varmt välkomna till Byteatern Kalmar Länsteater! Kontakta oss gärna om ni undrar över något. Anna-Greta Larsson Pedagog Malin Nilsson Producent

12 CITAT UR EN PÅ MILJONEN : Jag försöker ta ett ord i taget och göra det till mitt. Smaka på det, knåda det, känna efter vad det bär på i minnen och bilder. Rimfrost. Höstvind! Stugvärme? MAN, 52 år