Språket, individen och samhället VT08

Transkript

1 Språket, individen och samhället VT08 Samtal Stina Ericsson & Ellen Breitholtz

2 Dagens innehåll 1. Grunder i sociolingvistisk samtalsforskning 2. Ett konkret forskningsexempel: samtal och sexuell identitet

3 1. Grunder i sociolingvistisk samtalsforskning

4 Sociolingvistikens utveckling Begynnelsen: stora kvantitativa studier; uppläsning av ord, tal i intervjuer; forskaren anonym, objektiv Så småningom: upptäckten av intervjuarens roll, interaktion Idag: fokus på samtalet, interaktion

5 Samtalsforskning - viktiga aspekter Naturliga, icke-arrangerade situationer Språkets kontext (situationell, kulturell, språklig mm) Språkets funktion och betydelse även i enheter större än meningar Språkets roll i hanteringen av relationer mellan människor Kvalitativa metoder

6 Samtalsanalysens grund: Austin J.L. Austin ( ), brittisk språkfilosof How to do things with words 1962 baserad på föreläsningar från 1955 Att tala är att handla - Språk används inte bara för att konstatera saker (representera fakta), utan för att göra saker tacka, fråga, be flirta, skämta etc.

7 Austins performativa talhandlingar Förändrar världen Formellt exempel: Härmed dömer vi dig till 5 års fängelse Jag förklarar er nu man och hustru Mer vardagliga: Förlåt, Jag lovar att göra det

8 Kontextuell tolkning Tolkningen av talhandlingar beror mycket på vem som yttrar sig till vem och i vilken situation: Ex. Det är kallt hemma till ngn man känner; till okänd i busskön

9 Samtalsanalysens grund: Grice H.P. Grice ( ), brittisk språkfilosof Logic and conversation 1975 baserad på föreläsningar från 1967 Samarbetsprincipen Samtalsdeltagare väntar sig en conversational contribution such as is required, at the stage at which it occurs, by the accepted purpose or direction of the talk exchange

10 Grice samarbetsprincip har 4 maximer (vilka är starkt kulturberoende) 1. Kvantitet: säg varken mer eller mindre än nödvändigt 2. Kvalitet: var sanningsenlig 3. Relevans: var relevant, håll dig till saken 4. Sätt: Var klar och tydlig, uttryck dig kort och korrekt

11 Kvantitet - Har du tre barn? - Ja (jag har fyra barn, vilket innebär att jag har tre) - Gillar du Blur? - Nej, och jag gillar inte heller Oasis, Pulp, Ash, Stone Roses eller Supergrass.

12 Relevans Kraftfull maxim! Vi anstränger oss att hitta relevant förklaring - Har Lisa kommit än? - Det står en röd bil på andra sidan gatan

13 Bryter vi aldrig mot maximerna? A till B på deras vanliga promenadväg till jobbet: A: let s walk along Walnut Street, it s shorter A kan tyckas bryta mot kvantitetsmaximen, då B redan vet att det är en kortare väg, men A pekar på argumentet att det är kortare (och kort väg är bra), kanske för att slippa diskutera saken, kanske för att dölja verklig anledning.

14 Studiet av diskurspartiklar Återkoppling, feedback - t ex ja, m, mhm, visst, nä, nähä Egenkommunikationsreglering - eh, mm avbrott mitt i ord eller meningar

15 Eliza, ett datorprogram som bygger på samtalsregler En dialogsystemterapeut programmet bygger på generella regler för samtal och regler för hur just terapisamtal går till

16 CA - en form av samtalsanalys Conversation Analysis (CA) Ursprung i sociologi på 1960-talet Harvey Sacks, Emanuel Schegloff, Gail Jefferson Intresse: organisering av samtalsinteraktion mellan människor Knyter an till etnometodologi (Harold Garfinkel) stark influens Hur medlemmar i viss kultur förstår och konstruerar sin värld (i motsats till att världen redan finns där)

17 CA:s etnometodologi Verkligheten är något som ständigt måste skapas, återskapas, upprätthållas Sker genom social interaktion CA studerar mänsklig interaktion i vardagliga situationer Betoning på deltagarnas egen tolkning och produktion CA-analysen begränsas till det som finns i själva interaktionen

18 CA:s metod Ljud- eller videoinspelningar Noggrann transkription (samtidigt tal, prosodi, pauser, mm) Norrby: transkribering av ett normalt privatsamtal mellan några vänner där själva inspelningstiden omfattar 45 minuter kan ta upp emot en och en halv månads heltidsarbete

19 CA - ett konkret exempel (Schegloff & Sacks 1973)

20 Kritik mot CA Hur kan man begränsa sig till enbart det som finns i samtalet och bortse från det omkringliggande samhället, maktrelationer, kön, ålder,...?

21 CA och turtagning Tur : den tid som en talare har rätten eller skyldigheten att ta till orda i ett samtal Turtagningsregler (omedvetna) i preferensordning 1. Talaren utser nästa talare 2. En ny talare tar själv ordet 3. Samme talare fortsätter

22 CA och turtagning, forts. TRP Transition relevance place Gester minskar, tonen sjunker Talaren börjar titta mer på den/de som lyssnar

23 CA och turtagning, forts. Om man vill ta ordet Söka blick, luta sig framåt, andas in hörbart, lyfta en hand Uppgradering (om nödvändigt): börja prata, eller meta-nivå Kan jag få säga något?

24 CA och turtagning, forts. Den som inte har turen ger återkoppling Kroppssignaler, hummanden Nödvändiga för att talaren ska fortsätta Jfr. telefonsvarare Återkoppling kan begäras av talaren Återkoppling som maktmedel: undanhållande, m.m.

25 2. Diskurs och diskursanalys & samtalsanalys: Ett konkret forskningsexempel: samtal och sexuell identitet

26 Diskurs Det sätt man talar om en viss företeelse på Vårddiskursen, den militära diskursen, jämställdhetsdiskursen Diskursanalys: frilägga det som inte är explicit Konstituerande/konstiruerad

27 Kritisk diskursananlys Betonar maktperspektivet (Fairclough) Kopplar ihop ideologi, språk och social praktik Denna typ av diskursanalys har särskilt tillämpats på massmediernas språk i TV, tidningar och reklam

28 Konkret exempel på CA-inspirerad diskursananlys (Stina Ericsson) Han kommer bli farlig för tjejerna se n (Om ett barn)

29 Han kommer bli farlig för tjejerna se n Fysisk skönhet kodad som heterosexuell attraktionsförmåga Oproblematisk produktion av yttrandet, och oproblematisk acceptans bland de andra samtalsdeltagarna Heterosexualitet som norm

30 Frågeställning Hur görs heterosexualitet som norm i samtal? Hur görs kön i förhållande till heterosexualitet? Hur görs ålder i förhållande till heterosexualitet? Vilken betydelse har aktivitetstyp för heteronormativitet? Vilka traditionella lingvistiska verktyg är användbara?

31 Varför studera just samtal? Utgör en betydande del av många människors dagliga sociala liv En viktig arena för identitetskonstruktion Handlar ofta inte explicit om sexuell identitet

32 Ett samtalsanalytiskt perspektiv på sexuell identitet Sexuell identitet inte något som enbart finns därute utan något som ständigt konstrueras, reproduceras och detta i interaktioner mellan människor där bl.a samtal är en grundläggande form av interaktion

33 Språk, kön och sexualitet Forskningstradition 1: Lång tradition av forskning kring sexuell identitet Främst markerade sexuella identiteter (= ickeheterosexualitet), och främst homosexualitet Ex. Legman (1941) The language of homosexuality: an American glossary bitch, cruise...

34 Språk, kön och Forskningstradition 2: sexualitet Interaktion i heterosexuella relationer, men utan fokus på heterosexualiteten i sig Lakoff, Tannen Fishman (1983): inspelningar av heterosexuella par; kvinnors underordning och mäns överordning

35 (Bristen på) Forskning kring heterosexualitet Heterosexualitet framställs i många sammanhang som normal, naturlig, önskvärd, hälsosam ( heteronormativitet ) I forskningssammang lett till att heterosexualitet i hög grad är outforskat Rich (1980): samhället genomsyras av ett aktivt gynnande av heterosexualitet Cameron & Kulick (2003): även om heterosexualitet är den omarkerade sexualiteten, behöver den inte vara omarkerad i ett samtal, dvs den kan studeras

36 Material Inspelade och transkriberade samtal Deltagande observation GSLC - en rad olika typer av aktiviteter

37 Exempel 1: Barn och ungdomar i GSLC Intervjuer mellan laughing > Clark: e:h vad vill du: helst ha i hela världen Daniel: < e:h > en pangbrud å en god bil Heterosexualitet uppvisat explicit

38 Heterosexualitet och Kiesling (2002) status Heterosexualitet i samtal bland manliga universitetsstudenter i USA Att uppvisa heterosexualitet i dessa samtal fyller en socialt viktig funktion och är ett sätt att öka status i gruppen Daniels en pangbrud ett försök att visa status

39 Heterosexualitet och vuxenhet Eckert (1994, 2002): samtal bland barn och ungdomar Att visa bekantskap med vuxenheterosexualitet ett sätt att visa mognad When you re going at 60 miles per hour like in a James Bond movie and you press auto control and then you go make out with a woman in the back then you put it on cruise control and you stay at the same speed. Daniels en pangbrud å en god bil visar kunskap om vuxen heterosexuell maskulinitet

40 Exempel 2: Personreferenser i GSLC Kitzinger (2005): heterosexualitet som en självklar bakgrundsresurs i samtal CA-samtal från talet Schegloffs non-recognitional person reference forms

41 Kitzingers 5 typer av personreferens 1. Som del av heterosexuellt äktenskap A: Has there been some personal problem or difficulty that you re experiencing? B: Yes. I just lost my wife and I feel awfully depressed. 2. Referenser till ingifta släktingar my mother in law, my son in law

42 Kitzingers 5 typer av personreferens 3. Uttryck som identifierar någon genom deras make/maka Mister Quinn s wife, Mittie s husband 4. Referens till heterosexuellt par the Grahams, Liz en uhr husb n 5. Pronomen som första referens he för att referera till make ej tidigare nämnd och ej fysiskt närvarande

43 Kitzingers argument Heterosexualitet kan refereras till oproblematiskt i samtal utan att samtalet rör sexuell identitet och utan att sexuell identitet hamnar i fokus Heteronormativitet visas genom det omarkerade sätt på vilket dessa referenser används heterosexuell identitet blir känd utan att man pratar om heterosexualitet

44 Liknande personreferenser i D: m / märker du några skillnader det här att dom dagar du äter dina urindrivare tabletter å dom dagar du inte [19 äter (...) ]19 P: [19 nä ]19 ingen skillnad... P: det e bara frugan som säger nu får du ta dom idag å då tar jag dom < laughter >

45 Exempel 3: Ett fält-exempel Flyktingguideprojektet i Göteborg Göteborgare och nyanlända flyktingar och invandrare träffas för socialt och kulturellt utbyte Matchning så nära som möjligt (intressen, kön, ålder, utbilding, m.m.) görs med hjälp av enkät och intervju

46 Ett fält-exempel forts. Intervjuaren (A) har frågat den intervjuade om familjesituation/civilstånd den intervjuade har svarat med termen sambo A: Vad gör din // ö:h < sambo gaze, smile > Ett försök att inte visa heteronormativitet

47 Vad gör din // ö:h < sambo < gaze, smile > Intervjuarens yttrande starkt markerat själva användningen av sambo är markerad Ett försök till icke-heteronormativitet på innehållsplanet som visar heteronormativitet på uttrycksplanet