FÖRÄLDRASTÖD I GRUPP UNDER BARNETS FÖRSTA LEVNADSÅR

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FÖRÄLDRASTÖD I GRUPP UNDER BARNETS FÖRSTA LEVNADSÅR"

Transkript

1 FÖRÄLDRASTÖD I GRUPP UNDER BARNETS FÖRSTA LEVNADSÅR Ett hälsofrämjande förhållningssätt inom barnhälsovården i Blekinge Riktlinjer för BHV-sjuksköterskan Kunskap om barns behov och rättigheter Stärka föräldrar i sin föräldraroll Kontakt och gemenskap Dokumentet är framtaget av barnhälsovårdens vårdutvecklingsgrupp

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Flik 1 Inledning Flik 2 Föräldrastöd inom barnhälsovården i Blekinge Flik 3 Praktisk planering Flik 4 Översikt/checklista Flik 5 Träff 1 Flik 6 Träff 2 Flik 7 Träff 3 Flik 8 Träff 4 Flik 9 Träff 5 Flik 10 Träff 6 Flik 11 Träff 7 Flik 12 Materialförslag och lästips Flik 13 Folkhälsans målområden Flik 14 Föräldrastöd kopplat till folkhälsans målområden Flik 15 Referenser Flik 16 Tips för att prata barns rättigheter i föräldragrupperna Flik 17 Flik 18 Flik 19 Flik 20 Flik 21 Flik 22 Flik 23 2

3 Inledning Detta dokument är framtaget av Barnhälsovårdens vårdutvecklingsgrupp i Landstinget Blekinge i samarbete med länets barnhälsovårdssjuksköterskor (BHV-ssk) och barnhälsovårdspsykologer (BHV-psykol). Innehållet är kopplat till aktuella nationella och lokala riktlinjer och styrdokument för verksamheten med FN:s barnkonvention och folkhälsans målområden som genomgripande röd tråd. Dokumentet är tänkt som ett underlag och stöd för den enskilda BHV-ssk i hennes arbete med det universella föräldrastödet i grupp under barnets första levnadsår. Detta universella (generella) stöd inom barnhälsovården kan behöva kompletteras med selektivt (riktat) till familjer som behöver extra stöd, eventuellt i samarbete med exempelvis förskolan. Detta selektiva stöd berörs inte specifikt i detta dokument. Arbetet med föräldrastöd i grupp kan formas på olika sätt och att föreslå en helt entydig modell är inte möjlig. Innehållet måste få anpassas till de lokala förutsättningar som finns och de familjer man möter i sin grupp. I grupper där föräldrarna inte har det svenska språket kan man behöva använda sig av tolk och eventuellt hälsokommunikatör. Att med hjälp av detta dokument arbeta efter gemensamma teman innebär att föräldrar oavsett boendeort i Blekinge ändå kan få ett likartat föräldrastöd i grupp. Detta betyder dock inte att man måste arbeta med dessa teman på exakt samma sätt överallt. Att utvärdera verksamheten är en förutsättning för att den ska utvecklas och bli bättre. Det finns idag en brist på väl genomförda utvärderingar av barnhälsovårdens föräldrastöd i grupp. För att kunna kvalitetssäkra vår verksamhet behöver vi få reda på om de nationella målen med föräldrastöd i grupp uppnås eller inte. Som bilaga finns därför ett för Blekinges barnhälsovård gemensamt utvärderingsformulär som föräldrarna ombeds fylla i vid sista gruppträffen. Samtliga utvärderingsformulär sparas och samlas in centralt i slutet av varje år som en del i den länsövergripande verksamhetsuppföljningen. Vid frågor kontakta din representant i vårdutvecklingsgruppen alternativt barnhälsovårdssamordnaren, vilka också ansvarar för regelbunden revidering av dokumentet. 3

4 Föräldrastöd inom barnhälsovården i Blekinge Barnhälsovårdens arbete utgår bland annat från nationella riktlinjer utfärdade av Socialstyrelsen. Målet för verksamheten är att främja barns hälsa, trygghet och utveckling (Socialstyrelsen, 1991). Barnhälsovården i Blekinge strävar till att ge bästa möjliga föräldrastöd, hälsovägledning och hälsoövervakning till barnfamiljerna i Blekinge. Med FN:s barnkonvention som värdegrund utför barnhälsovården i Blekinge en universell hälsoövervakning av alla barn, noll till sex år, och ger individuellt stöd och rådgivning till dessa barns familjer utifrån deras egna behov. Barnhälsovårdens huvudområden är hälsoövervakning, vaccinationer, hälsovägledning, samt föräldrastöd individuellt och i grupp. Det moderna förebyggande arbetet med barn och deras familjer förutsätter nära kontakt och samarbete med ett flertal verksamheter, exempelvis barnomsorgen. Barnhälsovården har en central roll i Blekinges folkhälsoarbete (Landstinget Blekinge, 2008 a). Det finns en lång tradition av föräldrastödsarbete inom barnhälsovården i Blekinge. Föräldrastödet är kärnan i barnhälsovårdens arbete och är integrerat i varje möte med barnfamiljen och sker individuellt, i grupp, vid hembesök och vid besök på BVC samt i samverkan med andra samhällsaktörer. Dessa arbetssätt kompletterar varandra och är delvis överlappande. Föräldrastödet inom barnhälsovården utgår från FN:s barnkonvention och är nära kopplat till de nationella folkhälsomålen (Collberg P, Gunnarsson, E, m.fl., 2007). Barnhälsovårdens övergripande uppgift är att arbeta hälsofrämjande och förebyggande. Barnhälsovården är en kostnadsfri och frivillig verksamhet och når i princip alla oberoende av socioekonomisk bakgrund. Styrkan med föräldrastödet inom barnhälsovården är att det är ett universellt stöd, det vill säga det vänder sig till alla föräldrar. Samtliga nyblivna föräldrar har rätt till föräldrastöd via barnhälsovården både individuellt och i grupp. (Landstinget Blekinge, 2008 b) Syftet med föräldrastödet är att ge kunskap om barns behov och rättigheter, bidra till att stärka föräldrarna i sin föräldraroll samt att skapa möjlighet till kontakt och gemenskap med andra föräldrar (SOU 2008:131). Det tidiga föräldrastödet definieras som det stöd som ges till föräldrarna under graviditeten inom mödrahälsovården och under barnets första två år inom barnhälsovården. Det individuella stödet från barnhälsovården fortsätter dock under hela förskoleåldern, även om det efter det första ett och ett halvt åren är mer glest mellan träffarna. Det tidiga föräldrastödet inom barnhälsovården 4

5 är en del av samhällets insatser för att främja barns hälsa och utveckling och stärka föräldrars förmåga att möta det nyfödda barnet (Collberg P, Gunnarsson, E, m.fl., 2007). Samverkan Sjuksköterskan inom barnhälsovården ska aktivt medverka till att utveckla fungerande samarbetsformer med olika aktörer i verksamheter kring barnfamiljen. Samverkan ska i första hand vara av övergripande natur. Stödinsatser organiseras genom samverkan med bland annat barnomsorg, skola, socialtjänst, barn- och ungdomsklinik, tandvård, barnpsykiatrisk klinik och barnhabilitering. Föräldrarna ska informeras och samtycka till alla kontakter som tas på individnivå (Landstinget Blekinge, 2008 a). Det individuella föräldrastödet Föräldraskapet och den tidiga anknytningen ska uppmärksammas och stödjas. Barnets signaler ska uppmärksammas och samspelet mellan förälder och barn ska bejakas. Det positiva i föräldraskapet ska förstärkas. Särskilt stöd ska ges till mödrar som vid två-månaderssamtalet (EPDS-screening genomförs) visar sig ha ökad risk för depression samt till familjer med särskilda behov. Hembesök är på många sätt en överlägsen arbetsmetod. Alla nyblivna föräldrar ska inom två veckor efter hemkomsten från BB/neonatalavdelning erbjudas hembesök av distriktssköterskan (Socialstyrelsen, 1991). Även nyinflyttade barnfamiljer och föräldrar till adoptivbarn ska erbjudas hembesök. Vid åtta månaders ålder ska också hembesök erbjudas för hälsosamtal, skadeprevention, utvecklingsbedömning samt samtal kring föräldra-barn-relationen., Hembesök används frikostigt vid behov. Alla föräldrar ska erbjudas hälsovägledning utifrån basprogrammet. Områden som ska behandlas är amning, rökning, kost, fysisk aktivitet, barns utveckling, behov och rättigheter, relations- och samlevnadsfrågor, lekmiljö, olycksfallsprofylax, tandhälsa och alkohol. Vid varje möte med föräldrar och barn måste barnhälsovårdspersonalen vara lyhörd och låta samtalet utgå från den aktuella familjens kunskap och behov. Hälsovägledningen bör utformas och genomföras på ett sätt som stärker föräldraskapet och med respekt för föräldrarnas medinflytande och självbestämmande (Landstinget Blekinge, 2008 a). Föräldrastöd i grupp År 1979 beslutades att föräldrar i samband med barnets födelse och under barnets första levnadsår ska erbjudas föräldrautbildning. Det universella föräldrastödet har därefter behandlats i 5

6 ett antal utredningar genom åren. Begreppet föräldrautbildning har ersatts med stöd i föräldraskapet och omfattar föräldrar till barn ända upp till 18 års ålder. Det universella föräldrastödet i grupp inom barnhälsovården ser idag väldigt olika ut mellan olika distriktssköterskor och olika primärvårdsområden. Att leda föräldragrupper är en kvalificerad uppgift. En förutsättning för god kvalitet är att gruppledarna har tillgång till regelbunden fortbildning, handledning, ändamålsenliga lokaler, bra arbetsmaterial, tid till förfogande för förberedelser och efterarbete och inte minst stöd och uppmuntran från arbetsledning och kollegor. Utredningen Stöd i föräldraskapet betonar vikten av att föräldrarnas egna frågor och intressen ligger till grund för diskussioner i föräldragrupperna. Tanken är att föräldrastödet ska utgå från det gemensamma föräldraskapet och utformas så att män och kvinnor i lika stor utsträckning vill medverka (Socialdepartementet, 1997). Utvecklingsområden Följande utvecklingsområden har identifierats i den lokala kartläggningen av Blekinges föräldrastöd inom mödra- och barnhälsovården (Landstinget Blekinge, 2009): Spridning av manualerna för föräldrastöd inom mödra- och barnhälsovården. Föräldrastödsutredningen (SOU 2008:131) förespråkar ett ökat utbud av strukturerade och evidensbaserade metoder inom ramen för mödra- och barnhälsovårdens verksamheter. Föräldrastöd har under en längre tid varit en naturlig del av mödra- och barnhälsovården. Föräldrastödet är väl inarbetat och baseras på den samlade professionens beprövade erfarenheter och ett brukarperspektiv. Professionen framhåller att det finns starka skäl att behålla och vidareutveckla det befintliga tidiga föräldrastödet inom mödra- och barnhälsovården, snarare än att implementera nya metoder. De program som rekommenderas för bred spridning inom mödra- och barnhälsovården har enligt Collberg m.fl. (2007) inte blivit tillräckligt utvärderade i Sverige. Det finns en mängd studier gjorda inom mödra- och barnhälsovårdens verksamhetsområden. Det finns dock en brist på systematisk och generaliserbar dokumentation avseende det tidiga föräldrastödet, vilket försvårar möjligheten till en vetenskapligt grundad uppfattning av det svenska föräldrastödet. Det är därför angeläget att väl genomförda utvärderingar kommer till stånd (Collberg m.fl. 2007). 6

7 Att främja en trygg anknytning är en viktig del av innehållet i det föräldrastöd som erbjuds inom mödra- och barnhälsovården i Blekinge. Föräldrastödet inom barnhälsovården innefattar även andra viktiga teman; relationer, utveckling, barns rättigheter, kost, rörelse/lek/stimulans, sömn, tänder, alkohol, förebyggande av barnolycksfall, egenvård etcetera. Detta dokument ska ses som ett underlag och ett verktyg för BHV-sjuksköterskan i sitt arbete med föräldrastöd i grupp i Blekinges barnhälsovård. Målet är att alla föräldrar i Blekinge, oavsett boendeort, ska erbjudas ett likartat utbud av gruppverksamhet. Kompetensutveckling i samtals- och gruppdynamik för barnmorskor och BHVsjuksköterskor som är intresserade av att hålla i föräldragrupper. Kompetensutveckling i samtals- och gruppdynamik efterfrågas av personalen inom mödraoch barnhälsovården i Blekinge. Gruppledarens pedagogiska skicklighet är av stor betydelse för resultatet av föräldragrupperna. Verksamma inom mödra- och barnhälsovården saknar vanligen pedagogisk utbildning. Alla barnmorskor och distriktssköterskor är inte intresserade av att hålla i föräldragrupper. För att uppnå ett föräldrastöd av bra kvalitet är det av stor vikt att gruppledarna vill hålla i föräldragrupper och känner sig trygga i sin roll som gruppledare. Sträva efter sammanhållna grupper från mödra- till barnhälsovården i den mån det är möjligt. Föräldrastödsutredningen (2008:131) rekommenderar att föräldragrupper som startar inom ramen för mödrahälsovårdens verksamhet fortsätter inom ramen för barnhälsovårdens verksamhet. Sammanhållna grupper från mödra- till barnhälsovården är optimalt bland annat med hänsyn till den gemenskap föräldrarna får under denna period. Verksamheterna i Blekinge har under en längre period prövat olika tillvägagångssätt i strävan efter sammanhållna föräldragrupper. I praktiken är det av organisatoriska skäl svårt att förverkliga: Barnhälsovårdens verksamhet är områdesindelad. Upptagningsområdena i vissa kommundelar har visat sig vara för små för att få ihop en hel föräldragrupp inom mödrahälsovården. 7

8 Det finns, trots organisatoriska hinder, stora fördelar med sammanhållna grupper från MHV till BHV. Att etablera familjecentraler eller familjecentralsliknande verksamheter är ett annat tillvägagångssätt för att underlätta för sammanhållna grupper från mödra- till barnhälsovården. Uppmuntra etablering av familjecentraler alternativt familjecentralsliknande verksamheter. Familjecentraler definieras som en samlokalisering av mödrahälsovård, barnhälsovård, öppen förskola och socialtjänst. Den familjecentralsliknande verksamheten definieras som minst barnhälsovård samlokaliserad med öppen förskola eller socialtjänst. Föräldrastödsutredningen (SOU 2008:131) rekommenderar kommuner och landsting att etablera fler familjecentraler alternativt familjecentralsliknande verksamheter. Familjecentralen verkar vara en lovande plattform för att i nära samverkan utveckla ett starkt föräldrastöd. Utveckla verksamheterna efter såväl mäns som kvinnors behov. Ett genusperspektiv ska genomsyra verksamheten. Under senare år deltar papporna mer frekvent på BVC än tidigare, även om snedfördelningen mellan män och kvinnor fortfarande är stor. Verksamheten behöver utformas efter såväl mäns som kvinnors behov och ett genusperspektiv ska genomsyra verksamheten. Det behöver göras en inventering av pappors önskemål av föräldrastöd från mödra- och barnhälsovården samt utbilda personal inom barnhälsovården i genusfrågor. Den fysiska miljön på barnmorskemottagning och BVC behöver ses över så den tilltalar även pappor liksom tillgängligheten till mödra- barnhälsovårdens verksamheter (Landstinget blekinge, 2009). 8

9 Praktisk planering för det universella föräldrastödet i grupp på BVC Barnfamiljerna i Blekinge erbjuds att i barnhälsovårdens regi delta i föräldragrupp under barnets första levnadsår. Erbjudandet är en del i det universella, frivilliga, kostnadsfria utbud av hälsofrämjande aktiviteter som erbjuds av barnhälsovården till familjer med barn i förskoleåldern. Detta dokument Arbetet med föräldrastöd i grupp kan formas på olika sätt och att föreslå en helt entydig modell är inte möjlig. Innehållet måste få anpassas till de lokala förutsättningar som finns och de familjer man möter i sin grupp. Detta dokument är tänkt som ett stöd för den enskilda BHV-ssk i planering av gruppverksamheten. Att arbeta efter gemensamma teman innebär att föräldrar oavsett boendeort i Blekinge erbjuds ett likartat föräldrastöd i grupp. Detta betyder dock inte att man måste arbeta med dessa teman på exakt samma sätt överallt. Inbjudan Inbjudan sker gärna både muntligt och skriftligt. Använd gärna den länsgemensamma inbjudan som bifogas i detta dokument. Lokal Lokal anpassad för ändamålet är en förutsättning för att kunna bedriva föräldragruppsverksamhet, där föräldrar, barn och äldre syskon kan vistas samtidigt. Tänk på genusperspektivet i planering av lokal. Gruppledare BHV-ssk är ledare för föräldragruppsverksamheten i barnhälsovårdens regi. Gruppledaren har huvudansvaret för såväl innehåll som grupprocess. Att leda föräldragrupper är en kvalificerad uppgift. En förutsättning för god kvalitet är att gruppledarna har tillgång till regelbunden fortbildning, handledning, bra arbetsmaterial samt tid till förfogande för förberedelser och efterarbete. Gruppen Föräldrastöd i grupp riktar sig till både kvinnor och män. Föräldrarna har rätt att samtidigt få föräldrapenning för att delta i barnhälsovårdens föräldragrupper. En god rekommendation är en grupp med 5-8 barn med föräldrar. Det är viktigt att gruppen känns lagom stor för att det ska 9

10 bli ett erfarenhetsutbyte och för att föräldrarna ska våga delta i diskussionerna. Hur grupperna sätts samman får bero på de lokala förutsättningarna. Antal träffar Alla familjer erbjuds 7-8 grupptillfällen på vardera minst 1½ timme. Tänk på att lägga till tid för för- och efterarbete. De första träffarna kan med fördel ligga ganska tätt tidsmässigt för att gruppdeltagarna ska lära känna varandra. För 7 av träffarna finns fastlagda teman att diskutera kring. Ett åttonde grupptillfälle kan läggas till om BHV-sjuksköterskan har något särskilt intresseområde som hon vill lyfta med föräldrarna alternativt om föräldrarna själva har särskilt önskemål om innehåll utöver ordinarie teman. Eventuellt fika Fika behöver inte förtäras vid gruppträffarna. Om man ändå väljer detta är det frukt och vatten/kaffe/te som serveras enligt barnhälsovårdens policy Grunda sunda vanor samt Livsmedelsverkets råd. Tänkt då också på att lägga till extra tid för gruppträffen. Utvärdering Att utvärdera verksamheten är en förutsättning för att den ska kunna utvecklas och bli bättre. Vi behöver få reda på om målen med föräldrastöd i grupp nås genom de metoder vi använder. Efter varje avlutad föräldragrupps-serie ombedes föräldrarna att fylla i bifogad utvärderingsblankett. Detta ger BHV- sjuksköterskan en direkt återkoppling av föräldrarnas synpunkter. Blanketterna sparas sedan för den länsgemensamma utvärderingen efter årets slut, som BHV-enheten sammanställer. 10

11 Översikt/ checklista föräldrastöd i grupp under barnets första levnadsår Träff 1: Träff 2: Träff 3: Träff 4: Träff 5: Träff 6: Träff 7: Introduktion och presentation. Den första tiden. Det nyfödda barnet och dess behov. Föräldrauppgifter. Att trösta spädbarn. Upplevelser och känslor om föräldraskapet. Den första tiden. Det nyfödda barnet och dess behov. Att bli förälder; omställning, förväntningar och svårigheter. Barnkonventionen- Artikel 3. Relationer. Parrelation i förändring. Den jämställda familjen, finns den? Att gå skilda vägar. Föräldra- barn-relation. Syskonrelationer. Grunda sunda vanor. Att främja en god hälsa hos barn. Barnkonventionen- Artikel 12. Barnsäkerhet, föräldraskap och alkohol. Barnsäker miljö; inomhus och utomhus. Tänk efter i vilket sällskap du berusar dig. Barnkonventionen- Artikel 6. Barn, infektioner, egenvård och antibiotika. Sjuka barn. Barns behov och utveckling. Upplevelser och känslor i föräldraskapet. Familj och omgivning. Barns behov och utveckling. Att planera barnomsorg. Barnkonventionen- Artikel 2. Avslutning och utvärdering. 11

12 Träff 1: Introduktion och presentation Vid första mötet handlar det mycket om att skapa en god atmosfär i gruppen. Här har du en viktig uppgift som gruppledare. Detta gör du exempelvis genom att förbereda dig och rummet, vara i god tid, hälsa välkommen samt se och bekräfta varje deltagare. Ibland känner gruppen varandra sedan tiden på mödrahälsovården, ibland är det bara nya ansikten. Presentera dig och berätta om syftet med gruppträffarna, dina tankar samt förväntningar, tider och ramar. Fråga vad föräldrarna har för förväntningar och önskemål. En del deltagare kanske är vana vid att prata inför andra personer, medan andra är mer försiktiga och tycker detta är jobbigt. Ett sätt att få en grupp att komma igång att prata är att använda sig av bilder vid presentationen. Du lägger fram ett antal foton eller urklipp med olika motiv där varje deltagare får välja en bild som tilltalar dem. När de sedan presenterar sig och sitt barn berättar de även om bilden och varför de valde just den. På detta sätt kommer vi ifrån prestationstänkandet och möts istället med våra känslor och intressen. Läs och inspireras av Nyström m.fl. (2008). Den första tiden/ det nyfödda barnet och dess behov/ föräldrauppgifter Det lilla barnet är en unik liten varelse som ytterst vaksamt försöker fokusera och alltmer innefatta sig själv i sin nära omvärld. Det kallas att knyta an. Den förmågan är medfödd. Utvecklingens tidigaste och främsta uppgift är att väcka impulser av beskydd och omvårdnad hos den nära omgivningen gentemot barnet. Förälderns första uppgift i sin anknytning till barnet är att vara lyhörd för barnets signaler, sträva efter att lära sig förstå sitt barns sätt att uttrycka sina behov och att försöka tolka dessa för att vara barnet till hjälp och stöd. 12

13 Barnets förmågor utvecklas i det nära samspelet med föräldrarna och familjen. Det blir den trygga plattform från vilken barnet söker sig ut i allt vidare cirklar i sin omvärld. Den största utmaningen därefter ligger i att få hjälp att förstå sig på sig själv och sin närmaste omvärld. Förälderns egna uppriktiga reaktioner är det bästa redskapet för att lära barnet skillnaden på förälder och sig själv, att de är från varandra fristående individer, om än i ett nära samspel. Detta är en av utvecklingens mest centrala uppgifter. Barnet kommer härefter att försöka lära känna igen sig i en vidare omvärld utifrån vad barnet dittills fått uppleva och erfara. Mammas och pappas "karta", stämmer den med verkligheten? Barnet behöver ännu mycket stöd i detta tolknings- och förståelsearbete. Hur hänger världen samman? Varför gör och reagerar människor som de gör? Barnet bygger successivt upp en inre erfarenhets- och kunskapsbank utifrån sina upplevelser. Världen utmanas och utprovas, synas i sina sömmar. Barnet ställer sina frågor, kommer med sina påståenden och provocerar allt för att testa hållfastheten i berättelsen om hur allt hänger samman (www.growingpeople.se). 13

14 De första gruppträffarna bör samtal om barns utveckling, behov och rättigheter kopplat till föräldrauppgifterna uppta stor del av tiden. Det är viktigt att prata om: Barnets primära behov av trygghet och omsorg (anknytning). Vad gör barn trygga? Barnets behov av spegling och samspel; att utvecklas i en relation. Föräldrauppgifterna i denna period som bland annat handlar om att hjälpa barnet med affekterna, att lära känna barnet; vad det vill och känner. Filmen Kärlekens dialog är en film som på ett mycket bra och enkelt sätt lyfter ovanstående punkter och är en bra utgångspunkt för fortsatt samtal. Att trösta spädbarn Alla barn skriker; en del lite, andra skriker mycket. Som förälder är det lätt att känna sig ledsen och otillräcklig när man inte kan lugna sitt barn och det kan väcka känslor av frustration och vanmakt. Det är bra att ha en strategi för hur man ska hantera situationer när barnet är otröstligt. En sak som är mycket viktig att komma ihåg är att man aldrig ska skaka sitt barn då detta kan skada barnet allvarligt! Diskutera gärna i gruppen: Vad vill ditt barn förmedla med sina skrik? Vad kan man göra för att trösta ett spädbarn? Vad är svårast/jobbigast Vilka strategier kan man ha när man blir arg och frustrerad på sitt barn? 14

15 Träff 2: Upplevelser och känslor om föräldraskapet Börja gärna denna träff med att följa upp filmen Kärlekens dialog. Har föräldrarna provat något hemma med sina barn exempelvis att härmas? Den första tiden/ det nyfödda barnet och dess behov De första gruppträffarna bör samtal om barns utveckling, behov och rättigheter uppta stor del av tiden. Fortsätt även vid denna gruppträff att samtala om: Barnets primära behov av trygghet och omsorg (anknytning). Vad gör barn trygga? Barnets behov av spegling och samspel; att utvecklas i en relation. Föräldrauppgifterna i denna period som handlar om att lära känna barnet; vad det vill och känner. Att bli förälder; omställning, förväntningar och svårigheter Det är en stor omställning att bli förälder och föräldraskapet kan väcka många olika känslor. Föräldragruppen är ett forum där olika tankar kan lyftas och diskuteras med andra som kanske befinner sig i liknande situationer. Samtala gärna i gruppen om: Hur har den första tiden varit? Blev det som du förväntade sig? Svårare eller lättare än du tänkt dig? Trötthet, sömnbrist. Glädjeämnen 15

16 Använd dig gärna av materialet av Nyström m.fl. (2008) som hjälp när ni ska prata om känslor i föräldragruppen. Bra exempel är anslagstavlan där varje deltagare får två post-it- lappar att skriva ner känslor el tankar inför temat, gärna ett ord på varje lapp. Lapparna samlas sedan in och sätts upp på anslagstavlan och diskuteras. Exempel på tema kan vara att bli förälder och här kan många olika ord komma upp som panik!, trötthet!, underbart, hjälp! m.m. Graffiti är ett annat verktyg att använda sig av där stora blädderblockspapper tillsammans med pennor läggs ut i rummet. På varje papper skriver föräldrarna upp olika ämnen de vill tala om. Du kan på ett papper skriva Barnkonventionen- barns bästa i första rummet (artikel 3). Föräldrarna går sedan runt och skriver och reagerar på det som står skrivet, för att sedan stanna vid det ämne som de vill diskutera och samtalen kan börja i grupperna. Efter en stund ber du grupperna dela med sig av vad de pratar om. Barnkonventionen- Barnets bästa (artikel 3) Enligt konventionen skall barnets bästa komma i främsta rummet". Konventionen sätter alltså det enskilda barnet i fokus. Det är viktigt att konventionen gäller varje enskilt barn! När centrala eller lokala myndigheter ska besluta om frågor som på något sätt berör barn ska dessa myndigheter fundera extra noga på de effekter som deras beslut innebär för de berörda barnen. Genom beslutet ska barnets intressen tillgodoses. Att älska ett barn är inte bara en fråga om instinkt och känsla utan lika mycket ett konsekvent värnande om barnets rättigheter. I förhållandet mellan föräldern och barnet är jämbördighet aldrig möjlig. Det lilla barnet växer upp helt och hållet på sina föräldrars villkor. Det är beroende av föräldrarnas omsorg och kärlek både för sin materiella och känslomässiga överlevnad. Ett spädbarn som inte får kärlek kan utveckla en depression, sluta växa och till och med dö. Att bli förälder är att få hand om en liten människa som kommer att vara fullständigt beroende av en under många år framåt. En förälders behöver vara den någorlunda trygge vuxne som kan 16

17 reflektera över sitt liv och sitt föräldraskap och som inser att ansvaret för att förhållandet till barnet ska fungera helt och hållet vilar på den vuxne. Vi kan aldrig bli perfekta föräldrar men vi måste, för att tala som den engelske barnläkaren Donald Winnicott, försöka bli good enough. Barnets behov ligger först och främst i att bli sedd och bekräftad för den barnet är med sina unika förutsättningar. Det innebär ett godkännande, att inte behöva skämmas för den man är, utan tvärtemot få uppleva stolthet över sig själv(www.growingpeople.se) Diskutera gärna med föräldrarna: Vad innebär det för dig att vara en tillräckligt bra förälder? Vad känner du till om barnkonventionen och barns rättigheter? Hur kan Barnkonventionens artikel 3 omsättas till vardagslivet med era barn i er familj och i det samhälle där ni bor? Använd dig gärna av materialförslaget på föregående sida för att komma igång med diskussionen. 17

18 Träff 3: Relationer Parrelation i förändring Bilden av en familj bär vi alla inom oss. En familj kan se ut på många olika sätt exempelvis mamma-pappa-barn, mamma-barn eller pappa-barn, mamma-mamma-barn eller pappa-pappabarn. Ibland räknas andra släktingar och vänner in i familjen. Att bli förälder är en stor glädje men också ett stort ansvar. Varje förälder önskar väl att deras barn ska känna sig älskade och känna trygghet, men också att den egna kärleken mellan föräldrarna ska bestå. Men att få ett förhållande att fungera är inte alltid lätt. Minst var fjärde äktenskap slutar i skilsmässa. Barn mår bra av att växa upp i en familj där föräldrarna älskar varandra. Därför är det klokt att lägga ner tid på att vårda relationerna till dem vi älskar (Svensson, 1998). Att gå skilda vägar Att gå ifrån varandra är ibland nödvändigt. Vanligaste orsaken till en skilsmässa är att oenigheten och konflikterna i det dagliga livet har blivit för många och för stora. Konflikterna kan handla om arbetsfördelning i hemmet, ekonomi, prioritering av fritidsintressen och oenighet om barnen och hur de ska uppfostras. Härtill kommer en upplevelse av att man glidit isär och utvecklats ifrån varandra. En skilsmässa innebär stora omställningar och inte sällan mycken oro för ett barn. Ofta har skilsmässan föregåtts av en tids känslomässig obalans och oro även hos föräldrarna och det är inte konstigt om barnet också känner av detta. När föräldrarna väl bestämt sig kommer beslutet som en bekräftelse för barnet, det kan till och med känna en viss lättnad över att ovissheten är över. Barn är känsliga och har lätt för att ta på sig ansvar. Det är viktigt att tydliggöra att det inte är deras fel att föräldrarna skiljer sig. Ett barn får heller inte under några omständigheter bli spelbrickor eller budbärare i de vuxnas schism. Idag är gemensam vårdnad det vanliga och naturliga efter en skilsmässa (www.growingpeople.se). 18

19 Samtala gärna kring följande frågor: Vem ingår i min familj? Hur kan man vårda kärleken? Hur får man tid till varandra? Hur kan man visa att man älskar varandra? Vad uppskattar ni hos varandra? Hur kan man hantera konflikter? Vad kan göra en arg och besviken? Att tala olika språk. Hur kan man få ett rikt samliv även efter man fått barn? Att gå skilda vägar. Inspireras gärna av Svensson, A (1998). Håll kärleken levande. Relamore media. Malmö. Även här kan du använda dig av Nyström m.fl, (2008) som tipsar om olika pedagogiska metoder för att prata om föräldraskap och relationer exempelvis vad pratar mannen respektive kvinnan om? eller jag-vi-barn. Den jämställda familjen, finns den? I regeringens faktablad om jämställdhet står att "regeringens mål för jämställdhetspolitiken är ett samhälle där kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter på livets alla områden". En sådan demokratisk rättviseprincip är det få som ifrågasätter och all forskning visar också att jämställdhetsfrågan inte är särskilt omtvistad. Att vara mamma och att vara pappa är inte samma sak, jämställdhetslag och föräldraförsäkring till trots. Föräldraskapet betyder mer än att dela på ansvaret för ett barn. Föreställningar om kvinnlighet, manlighet och barns behov ger olika anvisningar till mammor och pappor. Koderna för vad som är tillräckligt bra föräldraskap ser olika ut för kvinnliga respektive manliga föräldrar och det påverkar vad vi gör och hur vi mår inom familjen. För såväl pappor som mammor handlar vardagslivet i hög utsträckning om att skapa sådana dagliga rutiner att det blir så mycket tid som möjligt över för barnen (www.growingpeople.se). Använd dig gärna av temabilderna från Nyström m.fl. (2008). Temabilderna är bra för att minnas, fantisera och associera och kan vara bra när man inte hittar ord för att prata om ovana eller svåra saker som exempelvis relationer, trötthet eller sex. Lägg ut bilderna och låt deltagarna välja en bild och sedan inför de andra delge sin tolkning av bilden. 19

20 Diskutera gärna kring följande: Hur ser arbetsfördelningen ut hos er? Respekterar ni varandras sätt att ta hand om hem och barn? Hur ser ni på begreppen kvinnlighet, manlighet, mammaroll och papparoll, vuxenroll och föräldraroll? Hur tänker ni kring delad föräldraledighet? Föräldra-barn-relation Att vara en social varelse innebär att man är beroende av den sociala omgivningen för sin utveckling. Den bild vi har av oss själva, vår jaguppfattning, är beroende av vårt samspel med omgivningen. Vår bild av oss själva formas av hur vi bemöts av andra och hur vi känner att andra människor reagerar på oss. Dessa reaktioner är naturligtvis i sin tur inte oberoende av hur vi själva är och beter oss mot andra. Somliga barn tycks mycket tidigt hamna i en sådan positiv cirkel, tack vare att de har fått en grundtrygghet genom varma och positiva kontakter med de människor som står dem nära. Det är således mycket viktigt att bli accepterad, älskad och uppmärksammad. Målet för barnets utveckling är att en dag stå på egna ben och känna en egen visshet om sin omvärld, nog för att kunna förutse och förutsäga vad som kommer att ske till följd av vad man själv gör eller inte gör. Barnet kan först utifrån detta uppnå en full tillgång till sina sociala kompetenser, spela spelet väl och anpassat. Detta är grunden för att kunna erfara ett värde bland andra människor, skapa en grund för en solid självkänsla och tilltro till sig själv (www.growingpeople.se). 20

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Stöd i din föräldraroll. Från graviditet till tonåren

Stöd i din föräldraroll. Från graviditet till tonåren Stöd i din föräldraroll Från graviditet till tonåren Du spelar inte längre huvudrollen i ditt liv Att få barn är det största i livet. Det är de flesta överens om. Den gränslösa kärlek barnet ger är obeskrivbar.

Läs mer

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Med kunskap om implementering genomförs i genomsnitt 80 procent av planerat förändringsarbete efter tre år. Utan sådan kunskap

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats

Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats Definition av familjecentral Enligt socialstyrelsen är en familjecentral, samordnade och samlokaliserade enheter för : Mödrahälsovård Barnhälsovård

Läs mer

NYA BHV-PROGRAMMET 2015

NYA BHV-PROGRAMMET 2015 NYA BHV-PROGRAMMET 2015 VARFÖR? Styrande dokument borttagna Olika i landet Ny kunskap Ökade krav på evidens VILKA? Socialstyrelsen Landets BHV-enheter + specialister Rikshandboken Arbetsgrupper professionen

Läs mer

FÖRÄLDRASTÖD I BLEKINGE

FÖRÄLDRASTÖD I BLEKINGE FÖRÄLDRASTÖD D I BLEKINGE Föräldrastöd d i Blekinge Utgångspunkter: En förnyad f folkhälsopolitik lsopolitik,, 2007/08:110 Föräldrastöd en vinst för f r alla, SOU 2008:131 Projektgruppens samlade kunskaper

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård

1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 1 2 (5) Regelbok för Barnhälsovården 5.5.1 Bakgrund Barnhälsovården inom vårdcentralen ska aktivt erbjuda ett generellt program med hälsoövervakning, regelbunden sköterskekontakt

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Att växa som föräldragruppsledare. Ett handledningsmaterial

Att växa som föräldragruppsledare. Ett handledningsmaterial Att växa som föräldragruppsledare Ett handledningsmaterial Att växa som föräldragruppsledare Ett handledningsmaterial STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2009 ISBN: 978-91-7257-643-8 Författare: Åsa Heimer,

Läs mer

STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR

STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR 2 (8) 3 (8) PAPPA PÅ RIKTIGT Jag tror att de allra flesta som skaffar barn vill vara förälder på

Läs mer

JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA. Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson

JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA. Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson VARFÖR? Barnet har rätt till och mår bäst av en trygg och nära relation till båda sina föräldrar (SOU, 2005:73) Tidigt

Läs mer

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Att hitta sig själv som förälder med barn i lekåldern

Att hitta sig själv som förälder med barn i lekåldern Att hitta sig själv som förälder med barn i lekåldern Jan-Erik Nyberg Präst, familjerådgivare, sexualterapeut (NACS), familjeterapeut, psykoterapeut (VALVIRA) Familjerådgivningen i Jakobstadsregionen Föräldraskap

Läs mer

Adopterade barn möter barnhälsovården

Adopterade barn möter barnhälsovården Adopterade barn möter barnhälsovården 1 Myndigheten för internationella adoptionsfrågor, MIA Box 308, 101 26 Stockholm Telefon: 08-54 55 56 80 E-post: info@mia.eu Broschyren kan även laddas ner/beställas

Läs mer

Inspirationsmaterial till häftet

Inspirationsmaterial till häftet Inspirationsmaterial till häftet För dig som arbetar med barn i åldrarna 5 till 9 år inom förskolan och skolan. 1 INNEHÅLL 1. VARFÖR ARBETA MED BARNKONVENTIONEN?... 3 2. SAMLINGARNA... 4 3. VERNISSAGE...

Läs mer

1177 Vårdguiden för barnhälsovården. Tips och råd om hur BVC kan använda 1177.se i mötet med barn och föräldrar

1177 Vårdguiden för barnhälsovården. Tips och råd om hur BVC kan använda 1177.se i mötet med barn och föräldrar 1177 Vårdguiden för barnhälsovården 1177 Vårdguiden för barnhälsovården Tips och råd om hur BVC kan använda 1177.se i mötet med barn och föräldrar Välkommen till 1177 Vårdguiden! Det här dokumentet vänder

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken

Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken Personalen ska arbeta efter: läroplanens värdegrund mål och riktlinjer för förskolan Lpfö 98 (reviderad 2010) Mål för I Ur och Skur Personalen ska se

Läs mer

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Det enskilda barnet ska vara förskolans, skolans och fritidshemmets ögonsten! Tro på dem, se dem! De är viktiga! Tre grundpelare

Läs mer

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh RAPPORT 2012-06-11 BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh Rapport från tillsynsbesök Faktauppgifter Mätdatum:2011-10-15 Heltidstjänster I barngrupp: 4,75 Tjänster med högskoleutb: 3,0 (60%) Antal barn:

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN Vilka entreprenöriella förmågor-/kompetenser anser du att förskolans barn behöver utveckla? Bergsnäs Förskola Tro på sig själv. Självkänsla. stärka barnens självförtroende - jag törs - jag vågar - jag

Läs mer

Stöd i din föräldraroll Från graviditet till tonåren

Stöd i din föräldraroll Från graviditet till tonåren Stöd i din föräldraroll Från graviditet till tonåren 1 Du spelar inte längre huvudrollen i ditt liv Att få barn är det största i livet. Det är de flesta överens om. Den gränslösa kärlek barnet ger är obeskrivbar.

Läs mer

Rusmedel ur barnets synvinkel

Rusmedel ur barnets synvinkel FÖRBUNDET FÖR MÖDRA- OCH SKYDDSHEM På svenska Rusmedel ur barnets synvinkel Vad tänker mitt barn när jag dricker? Hej mamma eller pappa till ett barn i lekåldern! Bland allt det nya och förunderliga behöver

Läs mer

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola År 2014-2015 Organisation BUN Barn- och utbildningsnämnden och är politiskt sammansatt BARN- OCH UTBILDNINGSCHEF Maarit Enbuske Tfn. 0927-72050 REKTOR OMRÅDE 1

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården

Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården erfarenheter från två pilotprojekt i Stockholm och Kronoberg Amanda Wikerstål, Kronoberg Malin Bergström, Maria Söderblom & Michael Wells,

Läs mer

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Produktion: Socialdepartementet Form: Blomquist Annonsbyrå Tryck: Edita Västra Aros, Västerås, 2011 Foto: Lars Forssted Artikelnummer: S2010.026 Strategi

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

Tema: varje barns rätt att leka, lära och utvecklas JAG KAN!

Tema: varje barns rätt att leka, lära och utvecklas JAG KAN! Tema: varje barns rätt att leka, lära och utvecklas JAG KAN! Jag kan Alla barn har rätt att lära, leka och utvecklas. I den här övningen får barnen prata om saker som de kan, när de lärde sig det och vem

Läs mer

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

1. Beskrivning av Stormhattens förskola Stormhattens föräldrakooperativa förskola Verksamhetsplan 2014/2015 1. Beskrivning av Stormhattens förskola 1.1 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara

Läs mer

Båda grupperna hade Barnkonventionen som en röd tråd, material ur Rädda Barnens Med barnen i våra hjärtan användes och tolk fanns på plats.

Båda grupperna hade Barnkonventionen som en röd tråd, material ur Rädda Barnens Med barnen i våra hjärtan användes och tolk fanns på plats. 1 (5) Under projekt Barnintroduktions gång har föräldrastödsverksamhet genomförts i Strömsunds och Bergs kommuner, dessutom har projektet tagit del av arbetet med den föräldragrupp som Familjecentralen

Läs mer

Föräldrastöd - en investering för framtiden. Strategier för ett utvecklat föräldrastöd i Stenungsunds kommun

Föräldrastöd - en investering för framtiden. Strategier för ett utvecklat föräldrastöd i Stenungsunds kommun Föräldrastöd - en investering för framtiden Strategier för ett utvecklat föräldrastöd i Stenungsunds kommun 2011-2014 Inledning Föräldrar är de viktigaste personerna i varje barns liv. Föräldrar har som

Läs mer

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Barnets bästa Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Inledning Lunds kommun arbetar aktivt för att det ska vara bra för barn att växa upp i Lund. Ett led i den ambitionen är kommunfullmäktiges

Läs mer

UTVÄRDERING Läsåret 2012/2013

UTVÄRDERING Läsåret 2012/2013 UTVÄRDERING Läsåret 2012/2013 Österängs öppna förskola UTVÄRDERING Läsåret 2012/2013 Österängs öppna förskola 1. Presentation av förskolan och förutsättningarna för arbetet Österängs öppna förskola ligger

Läs mer

Föräldrastöd i grupp

Föräldrastöd i grupp Föräldrastöd i grupp Innehållsförteckning Inledning.. 2 Bakgrund. 2 Definition av föräldrastöd enligt SOU 2008:131 Mål, syfte och grundprinciper... 3 Folkhälsomål... 3 Barnkonventionen..... 3 Manualen...

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för förskola läsåret 2015/2016 Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. 2011 Ett litet ord som en människa fäster sig vid kan verka i oräknelig tid

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011

TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011 TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011 Avdelning Vildvittran -Timmerslätts förskola- Teamplanen beskriver den pedagogiska verksamheten utifrån de mål och målområden som anges i den lokala arbetsplanen. Den lokala

Läs mer

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om

Läs mer

Jämställt föräldraskap

Jämställt föräldraskap Jämställt föräldraskap Monica Lidbeck Psykolog Centrala Barnhälsovårdsenheten Göteborg & Södra Bohuslän Centrala Mödrahälsovårdsenheten, Södra Bohuslän monica.lidbeck@vgregion.se, 0727-213670 Doktorand

Läs mer

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC)

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC) Sid 1 (5) HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL () 1 Mål och inriktning Barnhälsovården utgör en viktig del i det samlade folkhälsoarbetet. Verksamheten skall utgå från ett folkhälsoinriktat och psykosocialt

Läs mer

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Köpings kommun Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Läsår 2015 2016 Josefin Gardh, Therese Jakobsson, Sukanya Vikman, Frida Uppsäll 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen

Läs mer

Så stärker du barnets självkänsla

Så stärker du barnets självkänsla Så stärker du barnets självkänsla Ett barn med god självkänsla har större chans att lyckas i livet. Vi berättar hur du stärker ditt barns självkänsla. Missa inte den här artikeln! Självkänsla är det värde

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN FÖRA BARNEN PÅ TAL BEARDSLEES FAMILJEINTERVENTION Heljä Pihkala 15/11 2012 BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN TVÅ METODER MED SAMMA GRUNDANTAGANDE: ÖPPEN KOMMUNIKATION OM FÖRÄLDERNS SJUKDOM/MISSBRUK

Läs mer

Att bilda familj och leva med barn. i Sverige

Att bilda familj och leva med barn. i Sverige Att bilda familj och leva med barn i Sverige Att gifta sig I Sverige kan två personer gifta sig. Man kan välja att gifta sig inom ett trossamfund. Man kan också välja att gifta sig borgerligt. en person

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2014/15 Familjedaghemmen i Filipstads kommun

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2014/15 Familjedaghemmen i Filipstads kommun Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2014/15 Familjedaghemmen i Filipstads kommun 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling och lärande sidan 4 Barns inflytande

Läs mer

Barn, infektioner och antibiotika Presentation av ett Stramaprojekt

Barn, infektioner och antibiotika Presentation av ett Stramaprojekt Barn, infektioner och antibiotika Presentation av ett Stramaprojekt En utbildning inom ramen för BVC:s föräldrautbildning Min mamma tycker att jag jämt är sjuk. Ska det vara så? För Strama Halland: Lisa

Läs mer

Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15

Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15 Reviderad 140820 Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15 Förskolan har 5 avdelningar med stegrande åldersgrupper och roterande personal. Åldersindelningen på avdelningarna är 1-2 åringar, 2-3 åringar 3-4 åringar,

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

SMÅBARNSFOSTRAN. Information till småbarnsföräldrar. Vad skapar nyfikenhet, inlärningsglädje?

SMÅBARNSFOSTRAN. Information till småbarnsföräldrar. Vad skapar nyfikenhet, inlärningsglädje? Vad skapar nyfikenhet, inlärningsglädje? Vad ligger bakom lek och rörelse? Varifrån glädje i delaktighet? SMÅBARNSFOSTRAN Information till småbarnsföräldrar Syftet med detta häfte är att informera föräldrar

Läs mer

Att vara förälder är ett livslångt uppdrag ett av de allra finaste uppdrag man kan få. Men uppdragets karaktär skiftar med barnets ålder.

Att vara förälder är ett livslångt uppdrag ett av de allra finaste uppdrag man kan få. Men uppdragets karaktär skiftar med barnets ålder. Föräldra KRAFT Att vara förälder är ett livslångt uppdrag ett av de allra finaste uppdrag man kan få. Men uppdragets karaktär skiftar med barnets ålder. P E R S O N A L F O L D E R Barn behöver föräldrar.

Läs mer

Fryxellska skolans Värdegrund Kultur

Fryxellska skolans Värdegrund Kultur Fryxellska skolans Värdegrund Kultur Trygghet Glädje Ansvar Respekt och hänsyn Lärande/utveckling - På Fryx är trygghet centralt för en god arbetsmiljö för elever och vuxna. Vi har ett tillåtande klimat

Läs mer

Med utgångspunkt i målen för verksamheten utgår dagbarnvårdaren i sitt arbete från såväl det enskilda barnet som barngruppens behov.

Med utgångspunkt i målen för verksamheten utgår dagbarnvårdaren i sitt arbete från såväl det enskilda barnet som barngruppens behov. Förutsättningar Familjedaghemmet Familjedaghemmet är en del av förskoleverksamheten/skolbarnsomsorgen med egna förutsättningar, en egen organisation och en egen pedagogisk inriktning. Verksamheten utmärks

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Sörgården Malin Henrixon Camilla Arvidsson Lena Svensson Carolin Buisson Normer och värden Lpfö 98 Förskolan

Läs mer

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130 TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är

Läs mer

Barnhälsovården Region Jämtland Härjedalen Skolhälsovårdsdag Birka 9 juni 2015

Barnhälsovården Region Jämtland Härjedalen Skolhälsovårdsdag Birka 9 juni 2015 Barnhälsovården Region Jämtland Härjedalen Skolhälsovårdsdag Birka 9 juni 2015 GUNNEL HOLMQVIST, SAMORDNANDE BVC-SJUKSKÖTERSKA ANNA LUNDMARK, BARNHÄLSOVÅRDSÖVERLÄKARE FÖRÄLDRA- och BARNHÄLSAN Kompetenscentrum

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Karlshögs Fritidshem

Karlshögs Fritidshem rlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarls högkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshö gkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlsögkarlshögkarlshögkarlshögka

Läs mer

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN Paraplyet Innehållsförteckning 1. Aladdin 2. Barnkraft 3. Skilda Världar 4. Komet 5. Anhörigstödet 6. Gapet 7. Öppenvårdsgrupper 8. Egna anteckningar 9. Kontaktuppgifter

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Det här materialet har utarbetats utifrån våra styrdokument: Ett annat viktigt

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

BVC-rådgivning vid problem runt trots, aggressivitet och uppfostran

BVC-rådgivning vid problem runt trots, aggressivitet och uppfostran Centrala Barnhälsovården 2013-11-01 BVC-rådgivning vid problem runt trots, aggressivitet och uppfostran Förebyggande strategier för BVC-sjuksköterskan: Lyssna alltid på hur föräldrarna pratar om sitt barn,

Läs mer

Föräldrar är viktiga

Föräldrar är viktiga Föräldrar är viktiga Att bli tonåring Att utvecklas från barn till tonåring innebär stora förändringar kroppsligt och mentalt. Det gäller inte minst tonåringens attityder och beteenden. Tonåringar undersöker

Läs mer

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention En standard för barnperspektiv, utarbetad av Habilitering & Hälsa, Västra Götalandsregionen i samarbete med NOBAB Habilitering & Hälsa i Västra Götalandsregionen,

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

Skolan med arbetsglädje Montessori

Skolan med arbetsglädje Montessori Skolan med arbetsglädje Montessori Vem var Maria Montessori? Maria Montessori (1870-1952) var Italiens första kvinnliga läkare. I sitt arbete kom hon tidigt i kontakt med mentalt störda barn och socialt

Läs mer

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Herkules Förskola personalkooperativ är beläget på södra Lidingö i Käppalaområdet. Vi har nära till skogen och om vintern har vi pulkabacke och mojlighet

Läs mer

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Fritidshemmet ska ge den omsorg som krävs för att föräldrar ska kunna förena föräldraskap med förvärvsarbete och studier. Fritidshemmets uppgift är

Läs mer

SOSFS 2012:6 (S) Föreskrifter och allmänna råd. Bostad med särskild service för barn eller ungdomar enligt LSS. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2012:6 (S) Föreskrifter och allmänna råd. Bostad med särskild service för barn eller ungdomar enligt LSS. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2012:6 (S) Föreskrifter och allmänna råd Bostad med särskild service för barn eller ungdomar enligt LSS Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Föräldrar på distans Kunskap till praktik fördjupningskurs Förstärkt föräldraskap i arbetet med människor med missbruk och beroende

Föräldrar på distans Kunskap till praktik fördjupningskurs Förstärkt föräldraskap i arbetet med människor med missbruk och beroende Föräldrar på distans Kunskap till praktik fördjupningskurs Förstärkt föräldraskap i arbetet med människor med missbruk och beroende 2012-01-11 Birgitta Göransson I en omgivning av asfalt och betong Sjöng

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

okal arbetsplan Familjedaghem område Söder reviderad maj 2008

okal arbetsplan Familjedaghem område Söder reviderad maj 2008 l okal arbetsplan Familjedaghem område Söder reviderad maj 2008 2 Innehåll Familjedaghemmens organisation sid. 3 Familjedaghemmens uppgift sid. 4 Värdegrunden sid. 5 Barns inflytande sid. 6 Samverkan med

Läs mer

Handledning. för samtal om alkohol inom barnhälsovården

Handledning. för samtal om alkohol inom barnhälsovården Handledning för samtal om alkohol inom barnhälsovården Frågan om alkohol och föräldraskap är viktig. Vår förhoppning är att du i ditt arbete ska känna dig bekväm med att ta upp frågan om alkohol med föräldrar.

Läs mer

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Antagen av kommunfullmäktige 2005-11-21, 112 ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Baserad på FN:s barnkonvention Bakgrund FN:s barnkonvention innebär

Läs mer

Amning & Jämställdhet. (c) Mats Berggren

Amning & Jämställdhet. (c) Mats Berggren Amning & Jämställdhet Av: Mats Berggren (c) Mats Berggren Mats Berggren Arbetat med föräldrastöd sedan 1997. Jämställdhetskonsult Startar och driver föräldragrupper i Stockholm. Arbetar med pappautbildning

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken Anknytning Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken John Bowlby (1907-1990) Arbetade efter första världskriget på ett elevhem för missanpassade, observerade: - Trasslig familjebakgrund

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i förskolan? Bergsnäs Förskola För att lära sig att lyckas och att få prova olika saker. Experimentera För att stärka barnen så

Läs mer

Styrdokument för Barnhälsovård i Jämtlands län. Version: 3 Ansvarig: Per Hedman, barnhälsovårdsöverläkare Jämtlands län

Styrdokument för Barnhälsovård i Jämtlands län. Version: 3 Ansvarig: Per Hedman, barnhälsovårdsöverläkare Jämtlands län 1 Styrdokument för Barnhälsovård i Jämtlands län Version: 3 Ansvarig: Per Hedman, barnhälsovårdsöverläkare Jämtlands län 2013 03 25 2 Innehållsförteckning 1. Riktlinjer för verksamhetsutveckling och kvalitetssäkring...

Läs mer

Alla barn. har egna rättigheter. Barnkonventionen i Partille

Alla barn. har egna rättigheter. Barnkonventionen i Partille Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille Reviderad oktober 2013 Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning

Verksamhetsbeskrivning Verksamhetsbeskrivning Psykologer för Mödra- och barnhälsovården i Västra Götalandsregionen Foto: Viktoria Svensson Reviderad version Augusti 2011 Följande dokument har arbetats fram för att beskriva psykologfunktionen,

Läs mer

Inspiration till Bamses må bra tidning

Inspiration till Bamses må bra tidning Inspiration till Bamses må bra tidning Inspirationen är sammanställd av personal vid Förskolorna i Dals-Eds kommun. Förslag till arbetsgång Informera föräldrar om projektet och Bamses må bra tidning och

Läs mer

Fredriksdals förskola

Fredriksdals förskola Barn & Skola Fredriksdals förskola Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Fredriksdals förskola Läsåret 2013/14 Inledning Att verka för lust, lika värde och delaktighet i förskolan

Läs mer

Lindan 1 & 2 förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31

Lindan 1 & 2 förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31 Lindan 1 & 2 förskola Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors Verksamhetsåret 2013/2014 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja elevers lika

Läs mer

Portfolio. ett utvecklingsarbete. Regnbågen 2010. Amanda, Lasse, Mats och Linda

Portfolio. ett utvecklingsarbete. Regnbågen 2010. Amanda, Lasse, Mats och Linda Portfolio ett utvecklingsarbete Regnbågen 2010 Amanda, Lasse, Mats och Linda Vt.2010 Frågeställningar Varför dokumenterar vi, i vilket syfte och för vem? Vad väljer vi för bilder/material/alster att spara

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer