FÖRÄLDRASTÖD I GRUPP UNDER BARNETS FÖRSTA LEVNADSÅR

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FÖRÄLDRASTÖD I GRUPP UNDER BARNETS FÖRSTA LEVNADSÅR"

Transkript

1 FÖRÄLDRASTÖD I GRUPP UNDER BARNETS FÖRSTA LEVNADSÅR Ett hälsofrämjande förhållningssätt inom barnhälsovården i Blekinge Riktlinjer för BHV-sjuksköterskan Kunskap om barns behov och rättigheter Stärka föräldrar i sin föräldraroll Kontakt och gemenskap Dokumentet är framtaget av barnhälsovårdens vårdutvecklingsgrupp

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Flik 1 Inledning Flik 2 Föräldrastöd inom barnhälsovården i Blekinge Flik 3 Praktisk planering Flik 4 Översikt/checklista Flik 5 Träff 1 Flik 6 Träff 2 Flik 7 Träff 3 Flik 8 Träff 4 Flik 9 Träff 5 Flik 10 Träff 6 Flik 11 Träff 7 Flik 12 Materialförslag och lästips Flik 13 Folkhälsans målområden Flik 14 Föräldrastöd kopplat till folkhälsans målområden Flik 15 Referenser Flik 16 Tips för att prata barns rättigheter i föräldragrupperna Flik 17 Flik 18 Flik 19 Flik 20 Flik 21 Flik 22 Flik 23 2

3 Inledning Detta dokument är framtaget av Barnhälsovårdens vårdutvecklingsgrupp i Landstinget Blekinge i samarbete med länets barnhälsovårdssjuksköterskor (BHV-ssk) och barnhälsovårdspsykologer (BHV-psykol). Innehållet är kopplat till aktuella nationella och lokala riktlinjer och styrdokument för verksamheten med FN:s barnkonvention och folkhälsans målområden som genomgripande röd tråd. Dokumentet är tänkt som ett underlag och stöd för den enskilda BHV-ssk i hennes arbete med det universella föräldrastödet i grupp under barnets första levnadsår. Detta universella (generella) stöd inom barnhälsovården kan behöva kompletteras med selektivt (riktat) till familjer som behöver extra stöd, eventuellt i samarbete med exempelvis förskolan. Detta selektiva stöd berörs inte specifikt i detta dokument. Arbetet med föräldrastöd i grupp kan formas på olika sätt och att föreslå en helt entydig modell är inte möjlig. Innehållet måste få anpassas till de lokala förutsättningar som finns och de familjer man möter i sin grupp. I grupper där föräldrarna inte har det svenska språket kan man behöva använda sig av tolk och eventuellt hälsokommunikatör. Att med hjälp av detta dokument arbeta efter gemensamma teman innebär att föräldrar oavsett boendeort i Blekinge ändå kan få ett likartat föräldrastöd i grupp. Detta betyder dock inte att man måste arbeta med dessa teman på exakt samma sätt överallt. Att utvärdera verksamheten är en förutsättning för att den ska utvecklas och bli bättre. Det finns idag en brist på väl genomförda utvärderingar av barnhälsovårdens föräldrastöd i grupp. För att kunna kvalitetssäkra vår verksamhet behöver vi få reda på om de nationella målen med föräldrastöd i grupp uppnås eller inte. Som bilaga finns därför ett för Blekinges barnhälsovård gemensamt utvärderingsformulär som föräldrarna ombeds fylla i vid sista gruppträffen. Samtliga utvärderingsformulär sparas och samlas in centralt i slutet av varje år som en del i den länsövergripande verksamhetsuppföljningen. Vid frågor kontakta din representant i vårdutvecklingsgruppen alternativt barnhälsovårdssamordnaren, vilka också ansvarar för regelbunden revidering av dokumentet. 3

4 Föräldrastöd inom barnhälsovården i Blekinge Barnhälsovårdens arbete utgår bland annat från nationella riktlinjer utfärdade av Socialstyrelsen. Målet för verksamheten är att främja barns hälsa, trygghet och utveckling (Socialstyrelsen, 1991). Barnhälsovården i Blekinge strävar till att ge bästa möjliga föräldrastöd, hälsovägledning och hälsoövervakning till barnfamiljerna i Blekinge. Med FN:s barnkonvention som värdegrund utför barnhälsovården i Blekinge en universell hälsoövervakning av alla barn, noll till sex år, och ger individuellt stöd och rådgivning till dessa barns familjer utifrån deras egna behov. Barnhälsovårdens huvudområden är hälsoövervakning, vaccinationer, hälsovägledning, samt föräldrastöd individuellt och i grupp. Det moderna förebyggande arbetet med barn och deras familjer förutsätter nära kontakt och samarbete med ett flertal verksamheter, exempelvis barnomsorgen. Barnhälsovården har en central roll i Blekinges folkhälsoarbete (Landstinget Blekinge, 2008 a). Det finns en lång tradition av föräldrastödsarbete inom barnhälsovården i Blekinge. Föräldrastödet är kärnan i barnhälsovårdens arbete och är integrerat i varje möte med barnfamiljen och sker individuellt, i grupp, vid hembesök och vid besök på BVC samt i samverkan med andra samhällsaktörer. Dessa arbetssätt kompletterar varandra och är delvis överlappande. Föräldrastödet inom barnhälsovården utgår från FN:s barnkonvention och är nära kopplat till de nationella folkhälsomålen (Collberg P, Gunnarsson, E, m.fl., 2007). Barnhälsovårdens övergripande uppgift är att arbeta hälsofrämjande och förebyggande. Barnhälsovården är en kostnadsfri och frivillig verksamhet och når i princip alla oberoende av socioekonomisk bakgrund. Styrkan med föräldrastödet inom barnhälsovården är att det är ett universellt stöd, det vill säga det vänder sig till alla föräldrar. Samtliga nyblivna föräldrar har rätt till föräldrastöd via barnhälsovården både individuellt och i grupp. (Landstinget Blekinge, 2008 b) Syftet med föräldrastödet är att ge kunskap om barns behov och rättigheter, bidra till att stärka föräldrarna i sin föräldraroll samt att skapa möjlighet till kontakt och gemenskap med andra föräldrar (SOU 2008:131). Det tidiga föräldrastödet definieras som det stöd som ges till föräldrarna under graviditeten inom mödrahälsovården och under barnets första två år inom barnhälsovården. Det individuella stödet från barnhälsovården fortsätter dock under hela förskoleåldern, även om det efter det första ett och ett halvt åren är mer glest mellan träffarna. Det tidiga föräldrastödet inom barnhälsovården 4

5 är en del av samhällets insatser för att främja barns hälsa och utveckling och stärka föräldrars förmåga att möta det nyfödda barnet (Collberg P, Gunnarsson, E, m.fl., 2007). Samverkan Sjuksköterskan inom barnhälsovården ska aktivt medverka till att utveckla fungerande samarbetsformer med olika aktörer i verksamheter kring barnfamiljen. Samverkan ska i första hand vara av övergripande natur. Stödinsatser organiseras genom samverkan med bland annat barnomsorg, skola, socialtjänst, barn- och ungdomsklinik, tandvård, barnpsykiatrisk klinik och barnhabilitering. Föräldrarna ska informeras och samtycka till alla kontakter som tas på individnivå (Landstinget Blekinge, 2008 a). Det individuella föräldrastödet Föräldraskapet och den tidiga anknytningen ska uppmärksammas och stödjas. Barnets signaler ska uppmärksammas och samspelet mellan förälder och barn ska bejakas. Det positiva i föräldraskapet ska förstärkas. Särskilt stöd ska ges till mödrar som vid två-månaderssamtalet (EPDS-screening genomförs) visar sig ha ökad risk för depression samt till familjer med särskilda behov. Hembesök är på många sätt en överlägsen arbetsmetod. Alla nyblivna föräldrar ska inom två veckor efter hemkomsten från BB/neonatalavdelning erbjudas hembesök av distriktssköterskan (Socialstyrelsen, 1991). Även nyinflyttade barnfamiljer och föräldrar till adoptivbarn ska erbjudas hembesök. Vid åtta månaders ålder ska också hembesök erbjudas för hälsosamtal, skadeprevention, utvecklingsbedömning samt samtal kring föräldra-barn-relationen., Hembesök används frikostigt vid behov. Alla föräldrar ska erbjudas hälsovägledning utifrån basprogrammet. Områden som ska behandlas är amning, rökning, kost, fysisk aktivitet, barns utveckling, behov och rättigheter, relations- och samlevnadsfrågor, lekmiljö, olycksfallsprofylax, tandhälsa och alkohol. Vid varje möte med föräldrar och barn måste barnhälsovårdspersonalen vara lyhörd och låta samtalet utgå från den aktuella familjens kunskap och behov. Hälsovägledningen bör utformas och genomföras på ett sätt som stärker föräldraskapet och med respekt för föräldrarnas medinflytande och självbestämmande (Landstinget Blekinge, 2008 a). Föräldrastöd i grupp År 1979 beslutades att föräldrar i samband med barnets födelse och under barnets första levnadsår ska erbjudas föräldrautbildning. Det universella föräldrastödet har därefter behandlats i 5

6 ett antal utredningar genom åren. Begreppet föräldrautbildning har ersatts med stöd i föräldraskapet och omfattar föräldrar till barn ända upp till 18 års ålder. Det universella föräldrastödet i grupp inom barnhälsovården ser idag väldigt olika ut mellan olika distriktssköterskor och olika primärvårdsområden. Att leda föräldragrupper är en kvalificerad uppgift. En förutsättning för god kvalitet är att gruppledarna har tillgång till regelbunden fortbildning, handledning, ändamålsenliga lokaler, bra arbetsmaterial, tid till förfogande för förberedelser och efterarbete och inte minst stöd och uppmuntran från arbetsledning och kollegor. Utredningen Stöd i föräldraskapet betonar vikten av att föräldrarnas egna frågor och intressen ligger till grund för diskussioner i föräldragrupperna. Tanken är att föräldrastödet ska utgå från det gemensamma föräldraskapet och utformas så att män och kvinnor i lika stor utsträckning vill medverka (Socialdepartementet, 1997). Utvecklingsområden Följande utvecklingsområden har identifierats i den lokala kartläggningen av Blekinges föräldrastöd inom mödra- och barnhälsovården (Landstinget Blekinge, 2009): Spridning av manualerna för föräldrastöd inom mödra- och barnhälsovården. Föräldrastödsutredningen (SOU 2008:131) förespråkar ett ökat utbud av strukturerade och evidensbaserade metoder inom ramen för mödra- och barnhälsovårdens verksamheter. Föräldrastöd har under en längre tid varit en naturlig del av mödra- och barnhälsovården. Föräldrastödet är väl inarbetat och baseras på den samlade professionens beprövade erfarenheter och ett brukarperspektiv. Professionen framhåller att det finns starka skäl att behålla och vidareutveckla det befintliga tidiga föräldrastödet inom mödra- och barnhälsovården, snarare än att implementera nya metoder. De program som rekommenderas för bred spridning inom mödra- och barnhälsovården har enligt Collberg m.fl. (2007) inte blivit tillräckligt utvärderade i Sverige. Det finns en mängd studier gjorda inom mödra- och barnhälsovårdens verksamhetsområden. Det finns dock en brist på systematisk och generaliserbar dokumentation avseende det tidiga föräldrastödet, vilket försvårar möjligheten till en vetenskapligt grundad uppfattning av det svenska föräldrastödet. Det är därför angeläget att väl genomförda utvärderingar kommer till stånd (Collberg m.fl. 2007). 6

7 Att främja en trygg anknytning är en viktig del av innehållet i det föräldrastöd som erbjuds inom mödra- och barnhälsovården i Blekinge. Föräldrastödet inom barnhälsovården innefattar även andra viktiga teman; relationer, utveckling, barns rättigheter, kost, rörelse/lek/stimulans, sömn, tänder, alkohol, förebyggande av barnolycksfall, egenvård etcetera. Detta dokument ska ses som ett underlag och ett verktyg för BHV-sjuksköterskan i sitt arbete med föräldrastöd i grupp i Blekinges barnhälsovård. Målet är att alla föräldrar i Blekinge, oavsett boendeort, ska erbjudas ett likartat utbud av gruppverksamhet. Kompetensutveckling i samtals- och gruppdynamik för barnmorskor och BHVsjuksköterskor som är intresserade av att hålla i föräldragrupper. Kompetensutveckling i samtals- och gruppdynamik efterfrågas av personalen inom mödraoch barnhälsovården i Blekinge. Gruppledarens pedagogiska skicklighet är av stor betydelse för resultatet av föräldragrupperna. Verksamma inom mödra- och barnhälsovården saknar vanligen pedagogisk utbildning. Alla barnmorskor och distriktssköterskor är inte intresserade av att hålla i föräldragrupper. För att uppnå ett föräldrastöd av bra kvalitet är det av stor vikt att gruppledarna vill hålla i föräldragrupper och känner sig trygga i sin roll som gruppledare. Sträva efter sammanhållna grupper från mödra- till barnhälsovården i den mån det är möjligt. Föräldrastödsutredningen (2008:131) rekommenderar att föräldragrupper som startar inom ramen för mödrahälsovårdens verksamhet fortsätter inom ramen för barnhälsovårdens verksamhet. Sammanhållna grupper från mödra- till barnhälsovården är optimalt bland annat med hänsyn till den gemenskap föräldrarna får under denna period. Verksamheterna i Blekinge har under en längre period prövat olika tillvägagångssätt i strävan efter sammanhållna föräldragrupper. I praktiken är det av organisatoriska skäl svårt att förverkliga: Barnhälsovårdens verksamhet är områdesindelad. Upptagningsområdena i vissa kommundelar har visat sig vara för små för att få ihop en hel föräldragrupp inom mödrahälsovården. 7

8 Det finns, trots organisatoriska hinder, stora fördelar med sammanhållna grupper från MHV till BHV. Att etablera familjecentraler eller familjecentralsliknande verksamheter är ett annat tillvägagångssätt för att underlätta för sammanhållna grupper från mödra- till barnhälsovården. Uppmuntra etablering av familjecentraler alternativt familjecentralsliknande verksamheter. Familjecentraler definieras som en samlokalisering av mödrahälsovård, barnhälsovård, öppen förskola och socialtjänst. Den familjecentralsliknande verksamheten definieras som minst barnhälsovård samlokaliserad med öppen förskola eller socialtjänst. Föräldrastödsutredningen (SOU 2008:131) rekommenderar kommuner och landsting att etablera fler familjecentraler alternativt familjecentralsliknande verksamheter. Familjecentralen verkar vara en lovande plattform för att i nära samverkan utveckla ett starkt föräldrastöd. Utveckla verksamheterna efter såväl mäns som kvinnors behov. Ett genusperspektiv ska genomsyra verksamheten. Under senare år deltar papporna mer frekvent på BVC än tidigare, även om snedfördelningen mellan män och kvinnor fortfarande är stor. Verksamheten behöver utformas efter såväl mäns som kvinnors behov och ett genusperspektiv ska genomsyra verksamheten. Det behöver göras en inventering av pappors önskemål av föräldrastöd från mödra- och barnhälsovården samt utbilda personal inom barnhälsovården i genusfrågor. Den fysiska miljön på barnmorskemottagning och BVC behöver ses över så den tilltalar även pappor liksom tillgängligheten till mödra- barnhälsovårdens verksamheter (Landstinget blekinge, 2009). 8

9 Praktisk planering för det universella föräldrastödet i grupp på BVC Barnfamiljerna i Blekinge erbjuds att i barnhälsovårdens regi delta i föräldragrupp under barnets första levnadsår. Erbjudandet är en del i det universella, frivilliga, kostnadsfria utbud av hälsofrämjande aktiviteter som erbjuds av barnhälsovården till familjer med barn i förskoleåldern. Detta dokument Arbetet med föräldrastöd i grupp kan formas på olika sätt och att föreslå en helt entydig modell är inte möjlig. Innehållet måste få anpassas till de lokala förutsättningar som finns och de familjer man möter i sin grupp. Detta dokument är tänkt som ett stöd för den enskilda BHV-ssk i planering av gruppverksamheten. Att arbeta efter gemensamma teman innebär att föräldrar oavsett boendeort i Blekinge erbjuds ett likartat föräldrastöd i grupp. Detta betyder dock inte att man måste arbeta med dessa teman på exakt samma sätt överallt. Inbjudan Inbjudan sker gärna både muntligt och skriftligt. Använd gärna den länsgemensamma inbjudan som bifogas i detta dokument. Lokal Lokal anpassad för ändamålet är en förutsättning för att kunna bedriva föräldragruppsverksamhet, där föräldrar, barn och äldre syskon kan vistas samtidigt. Tänk på genusperspektivet i planering av lokal. Gruppledare BHV-ssk är ledare för föräldragruppsverksamheten i barnhälsovårdens regi. Gruppledaren har huvudansvaret för såväl innehåll som grupprocess. Att leda föräldragrupper är en kvalificerad uppgift. En förutsättning för god kvalitet är att gruppledarna har tillgång till regelbunden fortbildning, handledning, bra arbetsmaterial samt tid till förfogande för förberedelser och efterarbete. Gruppen Föräldrastöd i grupp riktar sig till både kvinnor och män. Föräldrarna har rätt att samtidigt få föräldrapenning för att delta i barnhälsovårdens föräldragrupper. En god rekommendation är en grupp med 5-8 barn med föräldrar. Det är viktigt att gruppen känns lagom stor för att det ska 9

10 bli ett erfarenhetsutbyte och för att föräldrarna ska våga delta i diskussionerna. Hur grupperna sätts samman får bero på de lokala förutsättningarna. Antal träffar Alla familjer erbjuds 7-8 grupptillfällen på vardera minst 1½ timme. Tänk på att lägga till tid för för- och efterarbete. De första träffarna kan med fördel ligga ganska tätt tidsmässigt för att gruppdeltagarna ska lära känna varandra. För 7 av träffarna finns fastlagda teman att diskutera kring. Ett åttonde grupptillfälle kan läggas till om BHV-sjuksköterskan har något särskilt intresseområde som hon vill lyfta med föräldrarna alternativt om föräldrarna själva har särskilt önskemål om innehåll utöver ordinarie teman. Eventuellt fika Fika behöver inte förtäras vid gruppträffarna. Om man ändå väljer detta är det frukt och vatten/kaffe/te som serveras enligt barnhälsovårdens policy Grunda sunda vanor samt Livsmedelsverkets råd. Tänkt då också på att lägga till extra tid för gruppträffen. Utvärdering Att utvärdera verksamheten är en förutsättning för att den ska kunna utvecklas och bli bättre. Vi behöver få reda på om målen med föräldrastöd i grupp nås genom de metoder vi använder. Efter varje avlutad föräldragrupps-serie ombedes föräldrarna att fylla i bifogad utvärderingsblankett. Detta ger BHV- sjuksköterskan en direkt återkoppling av föräldrarnas synpunkter. Blanketterna sparas sedan för den länsgemensamma utvärderingen efter årets slut, som BHV-enheten sammanställer. 10

11 Översikt/ checklista föräldrastöd i grupp under barnets första levnadsår Träff 1: Träff 2: Träff 3: Träff 4: Träff 5: Träff 6: Träff 7: Introduktion och presentation. Den första tiden. Det nyfödda barnet och dess behov. Föräldrauppgifter. Att trösta spädbarn. Upplevelser och känslor om föräldraskapet. Den första tiden. Det nyfödda barnet och dess behov. Att bli förälder; omställning, förväntningar och svårigheter. Barnkonventionen- Artikel 3. Relationer. Parrelation i förändring. Den jämställda familjen, finns den? Att gå skilda vägar. Föräldra- barn-relation. Syskonrelationer. Grunda sunda vanor. Att främja en god hälsa hos barn. Barnkonventionen- Artikel 12. Barnsäkerhet, föräldraskap och alkohol. Barnsäker miljö; inomhus och utomhus. Tänk efter i vilket sällskap du berusar dig. Barnkonventionen- Artikel 6. Barn, infektioner, egenvård och antibiotika. Sjuka barn. Barns behov och utveckling. Upplevelser och känslor i föräldraskapet. Familj och omgivning. Barns behov och utveckling. Att planera barnomsorg. Barnkonventionen- Artikel 2. Avslutning och utvärdering. 11

12 Träff 1: Introduktion och presentation Vid första mötet handlar det mycket om att skapa en god atmosfär i gruppen. Här har du en viktig uppgift som gruppledare. Detta gör du exempelvis genom att förbereda dig och rummet, vara i god tid, hälsa välkommen samt se och bekräfta varje deltagare. Ibland känner gruppen varandra sedan tiden på mödrahälsovården, ibland är det bara nya ansikten. Presentera dig och berätta om syftet med gruppträffarna, dina tankar samt förväntningar, tider och ramar. Fråga vad föräldrarna har för förväntningar och önskemål. En del deltagare kanske är vana vid att prata inför andra personer, medan andra är mer försiktiga och tycker detta är jobbigt. Ett sätt att få en grupp att komma igång att prata är att använda sig av bilder vid presentationen. Du lägger fram ett antal foton eller urklipp med olika motiv där varje deltagare får välja en bild som tilltalar dem. När de sedan presenterar sig och sitt barn berättar de även om bilden och varför de valde just den. På detta sätt kommer vi ifrån prestationstänkandet och möts istället med våra känslor och intressen. Läs och inspireras av Nyström m.fl. (2008). Den första tiden/ det nyfödda barnet och dess behov/ föräldrauppgifter Det lilla barnet är en unik liten varelse som ytterst vaksamt försöker fokusera och alltmer innefatta sig själv i sin nära omvärld. Det kallas att knyta an. Den förmågan är medfödd. Utvecklingens tidigaste och främsta uppgift är att väcka impulser av beskydd och omvårdnad hos den nära omgivningen gentemot barnet. Förälderns första uppgift i sin anknytning till barnet är att vara lyhörd för barnets signaler, sträva efter att lära sig förstå sitt barns sätt att uttrycka sina behov och att försöka tolka dessa för att vara barnet till hjälp och stöd. 12

13 Barnets förmågor utvecklas i det nära samspelet med föräldrarna och familjen. Det blir den trygga plattform från vilken barnet söker sig ut i allt vidare cirklar i sin omvärld. Den största utmaningen därefter ligger i att få hjälp att förstå sig på sig själv och sin närmaste omvärld. Förälderns egna uppriktiga reaktioner är det bästa redskapet för att lära barnet skillnaden på förälder och sig själv, att de är från varandra fristående individer, om än i ett nära samspel. Detta är en av utvecklingens mest centrala uppgifter. Barnet kommer härefter att försöka lära känna igen sig i en vidare omvärld utifrån vad barnet dittills fått uppleva och erfara. Mammas och pappas "karta", stämmer den med verkligheten? Barnet behöver ännu mycket stöd i detta tolknings- och förståelsearbete. Hur hänger världen samman? Varför gör och reagerar människor som de gör? Barnet bygger successivt upp en inre erfarenhets- och kunskapsbank utifrån sina upplevelser. Världen utmanas och utprovas, synas i sina sömmar. Barnet ställer sina frågor, kommer med sina påståenden och provocerar allt för att testa hållfastheten i berättelsen om hur allt hänger samman (www.growingpeople.se). 13

14 De första gruppträffarna bör samtal om barns utveckling, behov och rättigheter kopplat till föräldrauppgifterna uppta stor del av tiden. Det är viktigt att prata om: Barnets primära behov av trygghet och omsorg (anknytning). Vad gör barn trygga? Barnets behov av spegling och samspel; att utvecklas i en relation. Föräldrauppgifterna i denna period som bland annat handlar om att hjälpa barnet med affekterna, att lära känna barnet; vad det vill och känner. Filmen Kärlekens dialog är en film som på ett mycket bra och enkelt sätt lyfter ovanstående punkter och är en bra utgångspunkt för fortsatt samtal. Att trösta spädbarn Alla barn skriker; en del lite, andra skriker mycket. Som förälder är det lätt att känna sig ledsen och otillräcklig när man inte kan lugna sitt barn och det kan väcka känslor av frustration och vanmakt. Det är bra att ha en strategi för hur man ska hantera situationer när barnet är otröstligt. En sak som är mycket viktig att komma ihåg är att man aldrig ska skaka sitt barn då detta kan skada barnet allvarligt! Diskutera gärna i gruppen: Vad vill ditt barn förmedla med sina skrik? Vad kan man göra för att trösta ett spädbarn? Vad är svårast/jobbigast Vilka strategier kan man ha när man blir arg och frustrerad på sitt barn? 14

15 Träff 2: Upplevelser och känslor om föräldraskapet Börja gärna denna träff med att följa upp filmen Kärlekens dialog. Har föräldrarna provat något hemma med sina barn exempelvis att härmas? Den första tiden/ det nyfödda barnet och dess behov De första gruppträffarna bör samtal om barns utveckling, behov och rättigheter uppta stor del av tiden. Fortsätt även vid denna gruppträff att samtala om: Barnets primära behov av trygghet och omsorg (anknytning). Vad gör barn trygga? Barnets behov av spegling och samspel; att utvecklas i en relation. Föräldrauppgifterna i denna period som handlar om att lära känna barnet; vad det vill och känner. Att bli förälder; omställning, förväntningar och svårigheter Det är en stor omställning att bli förälder och föräldraskapet kan väcka många olika känslor. Föräldragruppen är ett forum där olika tankar kan lyftas och diskuteras med andra som kanske befinner sig i liknande situationer. Samtala gärna i gruppen om: Hur har den första tiden varit? Blev det som du förväntade sig? Svårare eller lättare än du tänkt dig? Trötthet, sömnbrist. Glädjeämnen 15

16 Använd dig gärna av materialet av Nyström m.fl. (2008) som hjälp när ni ska prata om känslor i föräldragruppen. Bra exempel är anslagstavlan där varje deltagare får två post-it- lappar att skriva ner känslor el tankar inför temat, gärna ett ord på varje lapp. Lapparna samlas sedan in och sätts upp på anslagstavlan och diskuteras. Exempel på tema kan vara att bli förälder och här kan många olika ord komma upp som panik!, trötthet!, underbart, hjälp! m.m. Graffiti är ett annat verktyg att använda sig av där stora blädderblockspapper tillsammans med pennor läggs ut i rummet. På varje papper skriver föräldrarna upp olika ämnen de vill tala om. Du kan på ett papper skriva Barnkonventionen- barns bästa i första rummet (artikel 3). Föräldrarna går sedan runt och skriver och reagerar på det som står skrivet, för att sedan stanna vid det ämne som de vill diskutera och samtalen kan börja i grupperna. Efter en stund ber du grupperna dela med sig av vad de pratar om. Barnkonventionen- Barnets bästa (artikel 3) Enligt konventionen skall barnets bästa komma i främsta rummet". Konventionen sätter alltså det enskilda barnet i fokus. Det är viktigt att konventionen gäller varje enskilt barn! När centrala eller lokala myndigheter ska besluta om frågor som på något sätt berör barn ska dessa myndigheter fundera extra noga på de effekter som deras beslut innebär för de berörda barnen. Genom beslutet ska barnets intressen tillgodoses. Att älska ett barn är inte bara en fråga om instinkt och känsla utan lika mycket ett konsekvent värnande om barnets rättigheter. I förhållandet mellan föräldern och barnet är jämbördighet aldrig möjlig. Det lilla barnet växer upp helt och hållet på sina föräldrars villkor. Det är beroende av föräldrarnas omsorg och kärlek både för sin materiella och känslomässiga överlevnad. Ett spädbarn som inte får kärlek kan utveckla en depression, sluta växa och till och med dö. Att bli förälder är att få hand om en liten människa som kommer att vara fullständigt beroende av en under många år framåt. En förälders behöver vara den någorlunda trygge vuxne som kan 16

17 reflektera över sitt liv och sitt föräldraskap och som inser att ansvaret för att förhållandet till barnet ska fungera helt och hållet vilar på den vuxne. Vi kan aldrig bli perfekta föräldrar men vi måste, för att tala som den engelske barnläkaren Donald Winnicott, försöka bli good enough. Barnets behov ligger först och främst i att bli sedd och bekräftad för den barnet är med sina unika förutsättningar. Det innebär ett godkännande, att inte behöva skämmas för den man är, utan tvärtemot få uppleva stolthet över sig själv(www.growingpeople.se) Diskutera gärna med föräldrarna: Vad innebär det för dig att vara en tillräckligt bra förälder? Vad känner du till om barnkonventionen och barns rättigheter? Hur kan Barnkonventionens artikel 3 omsättas till vardagslivet med era barn i er familj och i det samhälle där ni bor? Använd dig gärna av materialförslaget på föregående sida för att komma igång med diskussionen. 17

18 Träff 3: Relationer Parrelation i förändring Bilden av en familj bär vi alla inom oss. En familj kan se ut på många olika sätt exempelvis mamma-pappa-barn, mamma-barn eller pappa-barn, mamma-mamma-barn eller pappa-pappabarn. Ibland räknas andra släktingar och vänner in i familjen. Att bli förälder är en stor glädje men också ett stort ansvar. Varje förälder önskar väl att deras barn ska känna sig älskade och känna trygghet, men också att den egna kärleken mellan föräldrarna ska bestå. Men att få ett förhållande att fungera är inte alltid lätt. Minst var fjärde äktenskap slutar i skilsmässa. Barn mår bra av att växa upp i en familj där föräldrarna älskar varandra. Därför är det klokt att lägga ner tid på att vårda relationerna till dem vi älskar (Svensson, 1998). Att gå skilda vägar Att gå ifrån varandra är ibland nödvändigt. Vanligaste orsaken till en skilsmässa är att oenigheten och konflikterna i det dagliga livet har blivit för många och för stora. Konflikterna kan handla om arbetsfördelning i hemmet, ekonomi, prioritering av fritidsintressen och oenighet om barnen och hur de ska uppfostras. Härtill kommer en upplevelse av att man glidit isär och utvecklats ifrån varandra. En skilsmässa innebär stora omställningar och inte sällan mycken oro för ett barn. Ofta har skilsmässan föregåtts av en tids känslomässig obalans och oro även hos föräldrarna och det är inte konstigt om barnet också känner av detta. När föräldrarna väl bestämt sig kommer beslutet som en bekräftelse för barnet, det kan till och med känna en viss lättnad över att ovissheten är över. Barn är känsliga och har lätt för att ta på sig ansvar. Det är viktigt att tydliggöra att det inte är deras fel att föräldrarna skiljer sig. Ett barn får heller inte under några omständigheter bli spelbrickor eller budbärare i de vuxnas schism. Idag är gemensam vårdnad det vanliga och naturliga efter en skilsmässa (www.growingpeople.se). 18

19 Samtala gärna kring följande frågor: Vem ingår i min familj? Hur kan man vårda kärleken? Hur får man tid till varandra? Hur kan man visa att man älskar varandra? Vad uppskattar ni hos varandra? Hur kan man hantera konflikter? Vad kan göra en arg och besviken? Att tala olika språk. Hur kan man få ett rikt samliv även efter man fått barn? Att gå skilda vägar. Inspireras gärna av Svensson, A (1998). Håll kärleken levande. Relamore media. Malmö. Även här kan du använda dig av Nyström m.fl, (2008) som tipsar om olika pedagogiska metoder för att prata om föräldraskap och relationer exempelvis vad pratar mannen respektive kvinnan om? eller jag-vi-barn. Den jämställda familjen, finns den? I regeringens faktablad om jämställdhet står att "regeringens mål för jämställdhetspolitiken är ett samhälle där kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter på livets alla områden". En sådan demokratisk rättviseprincip är det få som ifrågasätter och all forskning visar också att jämställdhetsfrågan inte är särskilt omtvistad. Att vara mamma och att vara pappa är inte samma sak, jämställdhetslag och föräldraförsäkring till trots. Föräldraskapet betyder mer än att dela på ansvaret för ett barn. Föreställningar om kvinnlighet, manlighet och barns behov ger olika anvisningar till mammor och pappor. Koderna för vad som är tillräckligt bra föräldraskap ser olika ut för kvinnliga respektive manliga föräldrar och det påverkar vad vi gör och hur vi mår inom familjen. För såväl pappor som mammor handlar vardagslivet i hög utsträckning om att skapa sådana dagliga rutiner att det blir så mycket tid som möjligt över för barnen (www.growingpeople.se). Använd dig gärna av temabilderna från Nyström m.fl. (2008). Temabilderna är bra för att minnas, fantisera och associera och kan vara bra när man inte hittar ord för att prata om ovana eller svåra saker som exempelvis relationer, trötthet eller sex. Lägg ut bilderna och låt deltagarna välja en bild och sedan inför de andra delge sin tolkning av bilden. 19

20 Diskutera gärna kring följande: Hur ser arbetsfördelningen ut hos er? Respekterar ni varandras sätt att ta hand om hem och barn? Hur ser ni på begreppen kvinnlighet, manlighet, mammaroll och papparoll, vuxenroll och föräldraroll? Hur tänker ni kring delad föräldraledighet? Föräldra-barn-relation Att vara en social varelse innebär att man är beroende av den sociala omgivningen för sin utveckling. Den bild vi har av oss själva, vår jaguppfattning, är beroende av vårt samspel med omgivningen. Vår bild av oss själva formas av hur vi bemöts av andra och hur vi känner att andra människor reagerar på oss. Dessa reaktioner är naturligtvis i sin tur inte oberoende av hur vi själva är och beter oss mot andra. Somliga barn tycks mycket tidigt hamna i en sådan positiv cirkel, tack vare att de har fått en grundtrygghet genom varma och positiva kontakter med de människor som står dem nära. Det är således mycket viktigt att bli accepterad, älskad och uppmärksammad. Målet för barnets utveckling är att en dag stå på egna ben och känna en egen visshet om sin omvärld, nog för att kunna förutse och förutsäga vad som kommer att ske till följd av vad man själv gör eller inte gör. Barnet kan först utifrån detta uppnå en full tillgång till sina sociala kompetenser, spela spelet väl och anpassat. Detta är grunden för att kunna erfara ett värde bland andra människor, skapa en grund för en solid självkänsla och tilltro till sig själv (www.growingpeople.se). 20

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Frågor för reflektion och diskussion

Frågor för reflektion och diskussion Frågor för reflektion och diskussion Kapitel 2, Anknytningsteorin och dess centrala begrepp Fundera på de olika anknytningsmönster som beskrivs i detta kapitel. Känner du igen dem hos barn du möter eller

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Med kunskap om implementering genomförs i genomsnitt 80 procent av planerat förändringsarbete efter tre år. Utan sådan kunskap

Läs mer

2.1 Normer och värden

2.1 Normer och värden 2.1 Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Lpfö98 rev.2010,

Läs mer

Kommittédirektiv. Nationell strategi för samhällets stöd och hjälp till föräldrar i deras föräldraskap. Dir. 2008:67

Kommittédirektiv. Nationell strategi för samhällets stöd och hjälp till föräldrar i deras föräldraskap. Dir. 2008:67 Kommittédirektiv Nationell strategi för samhällets stöd och hjälp till föräldrar i deras föräldraskap Dir. 2008:67 Beslut vid regeringssammanträde den 22 maj 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild

Läs mer

Föräldrastöd i grupp. Manual för personal i Barnhälsovården Gävleborg

Föräldrastöd i grupp. Manual för personal i Barnhälsovården Gävleborg Föräldrastöd i grupp Manual för personal i Barnhälsovården Gävleborg Föräldrastöd i grupp Bakgrund till föräldragrupper inom mödra- och barnhälsovården 1979 tog Riksdagen ett beslut om allmän föräldrautbildning

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

NYA BHV-PROGRAMMET 2015

NYA BHV-PROGRAMMET 2015 NYA BHV-PROGRAMMET 2015 VARFÖR? Styrande dokument borttagna Olika i landet Ny kunskap Ökade krav på evidens VILKA? Socialstyrelsen Landets BHV-enheter + specialister Rikshandboken Arbetsgrupper professionen

Läs mer

Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk

Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk Det lilla barnet kan inte föra sin egen talan Därför behöver vi som träffar barn och föräldrar vara

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Inspirationsmaterial till häftet

Inspirationsmaterial till häftet Inspirationsmaterial till häftet För dig som arbetar med barn i åldrarna 5 till 9 år inom förskolan och skolan. 1 INNEHÅLL 1. VARFÖR ARBETA MED BARNKONVENTIONEN?... 3 2. SAMLINGARNA... 4 3. VERNISSAGE...

Läs mer

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Strategi för inrättande av minst en familjecentral eller familjecentralsliknande verksamhet per kommun Vem är jag och vad gör jag?

Strategi för inrättande av minst en familjecentral eller familjecentralsliknande verksamhet per kommun Vem är jag och vad gör jag? Strategi för inrättande av minst en familjecentral eller familjecentralsliknande verksamhet per kommun Vem är jag och vad gör jag? 1 Vad är en familjecentral En familjecentral innehåller mödrahälsovård,

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv Ett av de mest grundläggande dokumenten för allt som berör barn och unga är FN:s konvention om barnets rättigheter. Detta gäller allt från lagstiftning,

Läs mer

Stöd i din föräldraroll. Från graviditet till tonåren

Stöd i din föräldraroll. Från graviditet till tonåren Stöd i din föräldraroll Från graviditet till tonåren Du spelar inte längre huvudrollen i ditt liv Att få barn är det största i livet. Det är de flesta överens om. Den gränslösa kärlek barnet ger är obeskrivbar.

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4. Trollbäcken Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi vill nå

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Alkohol och Tobak. Allergi. Allmänt barn. Barnsäkerhet. För BVC - Blanketter. Manualer för BVC-sjuksköterskor. Mat. Språk. Sömn. Vaccinationer.

Alkohol och Tobak. Allergi. Allmänt barn. Barnsäkerhet. För BVC - Blanketter. Manualer för BVC-sjuksköterskor. Mat. Språk. Sömn. Vaccinationer. 1 (9) Alkohol och Tobak Allergi Allmänt barn Barnsäkerhet För BVC - Blanketter Manualer för BVC-sjuksköterskor Mat Språk Sömn Vaccinationer Övrigt 2 (9) Alkohol och Tobak (åter register) Barns tankar om

Läs mer

Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats

Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats Definition av familjecentral Enligt socialstyrelsen är en familjecentral, samordnade och samlokaliserade enheter för : Mödrahälsovård Barnhälsovård

Läs mer

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015 Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt 2014- okt 2015 Varför en likabehandlingsplan? Det finns två lagar som styr en skolas likabehandlingsarbete, skollagen och diskrimineringslagen. Syftet med

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan 4 Normer och värden

Läs mer

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET?

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET? BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET? VAD ÄR BARNKONVENTIONEN? VISSA BASFAKTA Barnkonventionen har funnits i över 20 år, sedan 1989. Alla länder utom USA och Somalia har ratificerat den. Vi är

Läs mer

Hälsofrämjande förstärkta hembesök

Hälsofrämjande förstärkta hembesök Hälsofrämjande förstärkta hembesök Modellområde Vänersborg Psynkprojekt SKL. Per Möllborg, barnhälsovårdsöverläkare, VG regionen Karin Zandèn Distriktsköterska BVC Vargön Hypotes Hälsofrämjande arbete

Läs mer

Med utgångspunkt i målen för verksamheten utgår dagbarnvårdaren i sitt arbete från såväl det enskilda barnet som barngruppens behov.

Med utgångspunkt i målen för verksamheten utgår dagbarnvårdaren i sitt arbete från såväl det enskilda barnet som barngruppens behov. Förutsättningar Familjedaghemmet Familjedaghemmet är en del av förskoleverksamheten/skolbarnsomsorgen med egna förutsättningar, en egen organisation och en egen pedagogisk inriktning. Verksamheten utmärks

Läs mer

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan Hösten 2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer

för Rens förskolor Bollnäs kommun

för Rens förskolor Bollnäs kommun för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär

Läs mer

Likabehandlingsplanen

Likabehandlingsplanen 1 Likabehandlingsplanen 1. Inledning 1.1 Verksamhetens ställningstagande 1.2 Till dig som vårdnadshavare 2. Syfte och åtgärder 2.1 Syftet med lagen 2.2 Aktiva åtgärder 2.3 Ansvarsfördelning 2.4 Förankring

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Stigtomta förskolor 2015/2016 Innehållsförteckning 1. Grunduppgifter 2. Syfte 3. Bakgrund 4. Centrala begrepp 5. Förskolans vision 6. Delaktighet 7.

Läs mer

FÖRÄLDRASTÖD I BLEKINGE

FÖRÄLDRASTÖD I BLEKINGE FÖRÄLDRASTÖD D I BLEKINGE Föräldrastöd d i Blekinge Utgångspunkter: En förnyad f folkhälsopolitik lsopolitik,, 2007/08:110 Föräldrastöd en vinst för f r alla, SOU 2008:131 Projektgruppens samlade kunskaper

Läs mer

STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR

STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR 2 (8) 3 (8) PAPPA PÅ RIKTIGT Jag tror att de allra flesta som skaffar barn vill vara förälder på

Läs mer

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012 Lokal arbetsplan Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012 1 Arbetet i verksamheten Den lokala arbetsplanen utgår från kvalitetsredovisningen av verksamheten under höstterminen 2010 vårterminen 2011.Här anges

Läs mer

Insatser från Barnhälsovården

Insatser från Barnhälsovården Insatser från Barnhälsovården - vid tidig upptäckt av psykisk ohälsa hos barn (och deras föräldrar). Victoria Laag Leg. psykolog Samordnare/verksamhetsutvecklare Barnhälsovårdens centrala utvecklingsteam

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Verksamhetsplan Förskolan 2017 Datum Beteckning Sida Kultur- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan Förskolan 2017 Innehåll Verksamhetsplan... 1 Vision... 3 Inledning... 3 Förutsättningar... 3 Förskolans uppdrag... 5 Prioriterade

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Översikt basprogrammet [Gamla basprogrammet]

Översikt basprogrammet [Gamla basprogrammet] Översikt basprogrammet [Gamla basprogrammet] I följande avsnitt finns en beskrivning av verksamhetens innehåll och detaljerade anvisningar om vad man kan och bör göra vid de olika besöken på BVC. De ska

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING Montessoriförskolan Makrillen 1 (7) INNEHÅLL VÅRA BARNS RÄTTIGHETER OCH SKYLDIGHETER... 3 DEFINITIONER... 3 1. Kränkande behandling... 3 2. Diskriminering...

Läs mer

Likabehandlingsplan Melleruds Förskola Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk.

Likabehandlingsplan Melleruds Förskola Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk. Likabehandlingsplan Melleruds Förskola - 2016 Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk. diskrimineringslagen och 6 kap. skollagen (SFS 2010:800) Vision: Melleruds Förskola är

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015 Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling Herrängs förskola 2014/2015 2014/2015 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Vår vision 3. Delaktighet i arbetet med planen 3.1 Barnens delaktighet

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid Hagnäs förskola 2014 Bakgrund och syfte Den 1 april 2006 fick Sverige en ny lag vars syfte är att främja barns/elevers lika rättigheter i alla skolformer

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2015-2016 FÖRSKOLAN SÅGVÄGEN

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2015-2016 FÖRSKOLAN SÅGVÄGEN LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2015-2016 FÖRSKOLAN SÅGVÄGEN Adress: Sågvägen 8, 589 65 Bestorp Hemsida: www.linkoping.se Tel: 013-401 83 1 Innehåll Inledning... 3 Vår vision... 3 Giltighetstid.3

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4. Förskolan i Östra Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi

Läs mer

Trygga relationer- en viktig grund för lärande. Innehåll. Förskolan och de minsta barnen

Trygga relationer- en viktig grund för lärande. Innehåll. Förskolan och de minsta barnen Trygga relationer- en viktig grund för lärande Dialogforum om föräldrastöd Stockholm 2014 12 18 Birthe Hagström, fil.dr. birthe.hagstrom@malmo.se Innehåll Förskolan och de minsta barnen Vad är anknytning

Läs mer

Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010

Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010 Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010 Solvägens förskola består av 2 avdelningar Junibacken 1år-2,5år 15 barn Saltkråkan 2,5år-5år 22 barn På Junibacken arbetar: Maria 100%, barnskötare Kicki 100

Läs mer

Senast ändrat

Senast ändrat Köpings kommun Arbetsplan för Hattstugan Läsår 2015 2016 Lena Westling, Malin Arvidson, Monica Viborg, Ramona Vikman 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

Likabehandlingsplan för Centrum förskoleområde. En trygg förskola för alla! Vårt gemensamma ansvar!

Likabehandlingsplan för Centrum förskoleområde. En trygg förskola för alla! Vårt gemensamma ansvar! Likabehandlingsplan för Centrum förskoleområde En trygg förskola för alla! Vårt gemensamma ansvar! Värdegrunden uttrycker det etiska förhållningssätt som skall prägla verksamheten. Omsorg och hänsyn till

Läs mer

Att hitta sig själv som förälder med barn i lekåldern

Att hitta sig själv som förälder med barn i lekåldern Att hitta sig själv som förälder med barn i lekåldern Jan-Erik Nyberg Präst, familjerådgivare, sexualterapeut (NACS), familjeterapeut, psykoterapeut (VALVIRA) Familjerådgivningen i Jakobstadsregionen Föräldraskap

Läs mer

Likabehandlingsplan för förskolan och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan för förskolan och Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan för förskolan och Plan mot kränkande behandling Att med glädje och engagemang våga och vilja lära tillsammans nu och för framtiden Änggårds förskolor 1 1. Mål/Vision... 3 2. Giltighetstid

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2014/2015 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

När föräldrar har psykisk ohälsa hur barn kan påverkas och vad förskolan kan göra

När föräldrar har psykisk ohälsa hur barn kan påverkas och vad förskolan kan göra När föräldrar har psykisk ohälsa hur barn kan påverkas och vad förskolan kan göra Förskolan är livsviktig Stockholm 2015 11 13 Birthe Hagström, fil.dr. pedagogik Birthe.hagstrom@telia.com Många gånger

Läs mer

TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011

TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011 TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011 Avdelning Vildvittran -Timmerslätts förskola- Teamplanen beskriver den pedagogiska verksamheten utifrån de mål och målområden som anges i den lokala arbetsplanen. Den lokala

Läs mer

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Välkommen till Norrköpings kommunala förskola I Norrköpings förskolor är alla välkomna. Alla barn har rätt att möta en likvärdig förskola

Läs mer

Lokal arbetsplan 14/15

Lokal arbetsplan 14/15 Lokal arbetsplan 14/15 En beskrivning av vår verksamhet. Regnbågens förskola Avdelning:...Blå Presentation av Blå Regnbågen Regnbågens förskola bedrivs i fräscha öppna lokaler som ligger i anslutning till

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING 100510 PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING GÄRDETS FÖRSKOLA Utdrag ur FN:s barnkonvention: Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade, det vill säga sämre behandlade.

Läs mer

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev.080530 Karlshögs förskola består av fyra avdelningar: Grodan, Hajen, Delfinen och Pingvinen. Förskolan är belägen i ett lugnt villaområde på Håkanstorp. Avdelningarna

Läs mer

Tema: varje barns rätt att leka, lära och utvecklas JAG KAN!

Tema: varje barns rätt att leka, lära och utvecklas JAG KAN! Tema: varje barns rätt att leka, lära och utvecklas JAG KAN! Jag kan Alla barn har rätt att lära, leka och utvecklas. I den här övningen får barnen prata om saker som de kan, när de lärde sig det och vem

Läs mer

okal arbetsplan Familjedaghem område Söder reviderad maj 2008

okal arbetsplan Familjedaghem område Söder reviderad maj 2008 l okal arbetsplan Familjedaghem område Söder reviderad maj 2008 2 Innehåll Familjedaghemmens organisation sid. 3 Familjedaghemmens uppgift sid. 4 Värdegrunden sid. 5 Barns inflytande sid. 6 Samverkan med

Läs mer

Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen grundar sig på bestämmelser i 14a kap. skollagen (1985:1100), diskrimineringslagen (2008:567) och och

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för föräldrastöd Program för föräldrastöd 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås

Läs mer

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter Skolplan 2004 Lärande ger glädje och möjligheter Vi ska ge förutsättningar för barns och ungdomars bildning genom att främja lärande, ge omsorg och överföra demokratiska värderingar. Barn- och utbildningsnämndens

Läs mer

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Pedagogisk Planering verksamhetsåret 2013/2014. Familjedaghemmen i Filipstad

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Pedagogisk Planering verksamhetsåret 2013/2014. Familjedaghemmen i Filipstad Barn och Utbildning Förskoleverksamheten Pedagogisk Planering verksamhetsåret 2013/2014 Familjedaghemmen i Filipstad 1 Personal och organisation I tätorten finns 5 dagbarnvårdare: Sonja Johansson, Pia

Läs mer

Skolförvaltningen Sörgårdens förskola MÅLBILD. Mölndal (reviderad augusti -16)

Skolförvaltningen Sörgårdens förskola MÅLBILD. Mölndal (reviderad augusti -16) Skolförvaltningen Sörgårdens förskola MÅLBILD Sörgårdens förskola Mölndal (reviderad augusti -16) Våra styrdokument FN: deklaration om de mänskliga rättigheterna FN:s barnkonvention Läroplanen för förskolan

Läs mer

Likabehandlingsplan Högåsens förskola 2014-2015

Likabehandlingsplan Högåsens förskola 2014-2015 2014-09-24 Likabehandlingsplan Högåsens förskola 2014-2015 Ansvarig: Gerd Andersson, förskolechef Vision/målsättning för Härryda Kommun I Härryda Kommun strävar vi mot att alla barn, elever och personal

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN för Björkängens förskola LÄSÅRET 2008/2009

LIKABEHANDLINGSPLAN för Björkängens förskola LÄSÅRET 2008/2009 Utdrag ur FN:s barnkonvention: LIKABEHANDLINGSPLAN för Björkängens förskola LÄSÅRET 2008/2009 Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade, det vill säga sämre behandlade. Varje barn

Läs mer

Samverkan. Omsorg. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten (LPO 94)

Samverkan. Omsorg. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten (LPO 94) 090629 Samverkan Samverkan sker mellan: barn-barn, pedagog-barn, pedagog-förälder, pedagog-pedagog. Samverkan med kamrater är en förutsättning för att barnen ska nå de mål som finns i läroplanen. Med leken

Läs mer

amiljecentral Andersberg Generellt och riktat föräldraskapsstöd på Familjecentral Andersberg

amiljecentral Andersberg Generellt och riktat föräldraskapsstöd på Familjecentral Andersberg Generellt och riktat föräldraskapsstöd på F En mötesplats! Fen är en hälsofrämjande plats för samspel där Gävle kommun och Region Gävleborg samordnar resurser för att underlätta för föräldrar att mötas

Läs mer

Årsplan Förskolan Kastanjen 2013/14

Årsplan Förskolan Kastanjen 2013/14 Årsplan Förskolan Kastanjen 2013/14 Förskolan har 5 avdelningar med stegrande åldersgrupper och roterande personal. Åldersindelningen på avdelningarna är 1-2 åringar, 2-3 åringar 3-4 åringar, 4 åringar

Läs mer

Vägledande samspel. - ett sätt att förverkliga FN:s Barnkonvention i vardagen. C. Graveley A-L.Öqvist 2008 1

Vägledande samspel. - ett sätt att förverkliga FN:s Barnkonvention i vardagen. C. Graveley A-L.Öqvist 2008 1 Vägledande samspel - ett sätt att förverkliga FN:s Barnkonvention i vardagen C. Graveley A-L.Öqvist 2008 1 Barnet är en individ med egna känslor med egna önskningar med egna avsikter C. Graveley A-L.Öqvist

Läs mer

Jämställt föräldraskap

Jämställt föräldraskap Jämställt föräldraskap Monica Lidbeck Psykolog Centrala Barnhälsovårdsenheten Göteborg & Södra Bohuslän Centrala Mödrahälsovårdsenheten, Södra Bohuslän monica.lidbeck@vgregion.se, 0727-213670 Doktorand

Läs mer

Frilufts Förskolor Stormyrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår Ht-14-Vt-15

Frilufts Förskolor Stormyrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår Ht-14-Vt-15 Frilufts Förskolor Stormyrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår Ht-14-Vt-15 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barn- och ungdomsförvaltningen Resurscentrum TINS - LättLäst I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barnen får språkträning varje dag, på flera olika sätt och i

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN 2014

LIKABEHANDLINGSPLAN 2014 LIKABEHANDLINGSPLAN 2014 mot diskriminering och alla former av kränkande behandling Varje förskola ska årligen utarbeta plan för sitt arbete mot alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande

Läs mer

UTVÄRDERING Läsåret 2013/2014

UTVÄRDERING Läsåret 2013/2014 UTVÄRDERING Läsåret 2013/2014 Österängs öppna förskola Läsåret 2013/2014 sida 1 UTVÄRDERING Läsåret 2013/2014 Österängs öppna förskola 1. Presentation av förskolan och förutsättningarna för arbetet Österängs

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015-2016 Förskolan Lyckan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015-2016 Förskolan Lyckan Förskoleverksamheten Barn och utbildning Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015-2016 Förskolan Lyckan FÖRSKOLAN LYCKANS VISION Alla barn och vuxna ska få möjlighet att utveckla sina inneboende resurser.

Läs mer

Rusmedel ur barnets synvinkel

Rusmedel ur barnets synvinkel FÖRBUNDET FÖR MÖDRA- OCH SKYDDSHEM På svenska Rusmedel ur barnets synvinkel Vad tänker mitt barn när jag dricker? Hej mamma eller pappa till ett barn i lekåldern! Bland allt det nya och förunderliga behöver

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling På vår förskola ska alla trivas, vara trygga och känna lust att lära och rätt att lyckas. Almviks förskola 2015-2016 Inledning Almviks förskolas plan mot

Läs mer

Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården

Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården erfarenheter från två pilotprojekt i Stockholm och Kronoberg Amanda Wikerstål, Kronoberg Malin Bergström, Maria Söderblom & Michael Wells,

Läs mer

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården Sid 1 (13) Handlingsplan för Nya Lurbergsgården X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (13) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan

Läs mer

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011 Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011 Upprättad 091130 Uppdaterad 110905 Förord Allt arbete i förskolan bygger på förskolans läroplan LPFÖ98. I Granbacka förskoleområde inspireras vi också av Reggio

Läs mer

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Brunna förskola. Läsåret 2014

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Brunna förskola. Läsåret 2014 Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid Brunna förskola Läsåret 2014 Bakgrund och syfte Den 1 april 2006 fick Sverige en ny lag vars syfte är att främja barns/elevers lika rättigheter i alla

Läs mer

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola 1(7) Lokal arbetsplan Lövåsens förskola 2010/2011 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 4 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 4 2.4 Förskola och

Läs mer

Brännans förskoleområde

Brännans förskoleområde Del 1 Brännans förskoleområde Orkesterns förskola avd Näktergalen Förskolans namn Läsåret 2015-2016 2015-08-10 Gemensam plan för Brännans förskoleområde Mobackens förskolor, Sjungande Dalens förskolor,

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Norrskenets förskola 2015/2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Norrskenets förskola 2015/2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Norrskenets förskola 2015/2016 Inledning Förskolan ska aktivt och medvetet inkludera likabehandlingsplanen i den dagliga verksamheten. Alla som vistas

Läs mer

Tema: Konsten att sätta gränser

Tema: Konsten att sätta gränser Tema: Vad är egentligen gränser och gränssättning? Behövs det? Hur och när ska man i så fall använda sig av gränssättning? Hur går vuxnas gränssättning ihop med barns inflytande och egna vilja? ( 1 Återkoppling

Läs mer

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Vilka rättigheter har barn och ungdomar i hälsooch sjukvården? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. Nordiskt nätverk för barn och ungas

Läs mer

Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolechefen samt förskolans barnutvecklingsgrupp.

Läs mer