i skolans drogundervisning, även om andra metoder i ökad utsträckning har kommit att tas i bruk. I det följande diskuterar jag några centrala,

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "i skolans drogundervisning, även om andra metoder i ökad utsträckning har kommit att tas i bruk. I det följande diskuterar jag några centrala,"

Transkript

1 PATRIK KARLSSON Kommentar Inneboende problem i informationsbaserad, Inledning Trots återkommande indikationer på att universella, informationsbaserade interventioner har blygsamma effekter på ungdomars alkohol- och narkotikavanor fortsätter dessa att spela en framträdande roll i det drogförebyggande arbetet [1]. När till exempel de första utvärderingarna av den amerikanska mediekampanjen The National Youth Anti Drug Media Campaign presenterades under 2002 och vilka visade på högst nedslående resultat (Hornik et al. 2002) ansågs lösningen vara att lägga ännu mer kraft på att informera ungdomar om riskerna med narkotika. Informationsförmedling spelar också en central roll i skolans drogundervisning, även om andra metoder i ökad utsträckning har kommit att tas i bruk. I det följande diskuterar jag några centrala, inneboende problem i den informationsbaserade, universella preventionen som delvis skulle kunna förklara varför det visat sig så svårt att påverka ungdomars droganvändande via denna (se t.ex. Cuijpers 2003) [2]. Diskussionen centrerar kring tre punkter: (1) att det Submitted ; initial review completed ; final version accepted A B S T R A C T P. Karlsson: Inherent problems in universal information-based prevention interventions This paper discusses inherent problems in universal information-based drug prevention interventions which in part may explain why such interventions often fail. The discussion centers around three main points: (1) that there must be room for change in people s risk perceptions for information interventions to be potentially effective, (2) that the recipients must trust the information for it to have effect, and (3) that there are variations in risk perception levels at baseline among recipients. While the first two criteria must be satisfied for an intervention to be potentially effective, they often stand in a contradictory relationship with each other. Recipients with low risk perceptions often do not trust the information (i.e., only the first criterion satisfied), whereas those who trust the information often already have high risk perceptions (i.e., only the second criterion satisfied). Variations in risk perception levels among recipients further suggest there exist no optimal level at which the risk message may be set. If the risk message is set high many will dismiss it; if it is set low it may decrease risk perceptions in some groups. It is concluded that information interventions targeting specific groups may overcome some of these problems. NORDIC STUDIES ON ALCOHOL AND DRUGS VOL

2 KEYWORDS Information-based drug prevention, inherent problems, risk perceptions, boomerang effects måste finnas utrymme för förändring i människors riskuppfattningar för att informationen skall kunna uppnå effekt, (2) att mottagarna måste ha tilltro till informationen för att denna skall kunna vara potentiellt effektiv samt (3) att mottagarnas initiala riskuppfattningar skiljer sig åt. Samtidigt som både (1) och (2) måste vara uppfyllda för att åtgärden skall vara potentiellt effektiv så står de ofta i ett motsatsförhållande till varandra (jfr Ashton 2005)[3]. Ungdomar som litar på informationen har ofta redan höga riskuppfattningar. Ungdomar med låga riskuppfattningar, å andra sidan, litar ofta inte på informationen. Det faktum att mottagarnas initiala riskuppfattningar skiljer sig åt innebär vidare att det inte finns någon optimal risknivå att förmedla i informationen. Om informationen porträtterar riskerna som stora kommer ungdomar med initialt låga riskuppfattningar sannolikt att avfärda den då den inte stämmer överens med deras egna erfarenheter. Om riskerna porträtteras som mindre finns det å andra sidan en risk att individer med initialt höga riskuppfattningar påverkas negativt deras riskuppfattningar kan sjunka. Det skall förtydligas att merparten av den forskning som underbygger min argumentation kommer från USA. Det är tänkbart att även om detta är en svårmätbar faktor den samhälleliga kontexten har betydelse för hur informationsåtgärder i allmänhet uppfattas i olika länder. Det är, till exempel, alltså möjligt att ungdomar i Sverige på ett övergripande plan skiljer sig från amerikanska ungdomar avseende tilltro till information kring risker med droganvändning. Förändringsutrymme i den medierande variabeln: ett nödvändigt villkor Ett tydligt kännetecken för preventivt arbete är att beteendeeffekter uppnås indirekt. Preventiva interventioner adresserar faktorer (ofta kallade medierande variabler eller mediatorer) som förmodas vara relaterade till droganvändning och som är förändringsbara. Exempel på dessa är föreställningar, kunskaper, och förmågor att motstå grupptryck (Hansen 1993). Om interventionen lyckas förändra dessa faktorer, och om de i sin tur är relaterade till droganvändning, kommer sannolikt en beteendeförändring att uppnås. Hansen och McNeal (1996) kallar denna generella logik för lagen om indirekta effekter ( the law of indirect effects ). Drivkraften bakom att förmedla drogrelaterad information 260 NORDIC STUDIES ON ALCOHOL AND DRUGS VOL

3 är att öka ungdomars riskmedvetenhet. Den medierande variabeln i detta fall är alltså ungdomars riskuppfattningar. Utgångspunkten är att människor som känner till riskerna med droger kommer att fatta det rationella beslutet att avstå. För många framstår detta antagande som rimligt. Som Buchanan och Walack (1998, 329) uttrycker det: There is a prevailing belief in society perhaps more a desperate wish that information is the magic bullet to solve our drug problems. If we could just get the right information to the right people in the right way for the right number of times, then seemingly dangerous or unhealthy behaviors could be eliminated. Tidiga försök att via skolbaserad drogundervisning påverka ungdomars droganvändning förlitade sig starkt på värdet av information, och den mesta drogundervisningen fortsätter att vara informationsorienterad (se t.ex. Gottfredson & Gottfredson 2001). Informationens popularitet saknar emellertid stöd bland forskarkåren. De flesta preventionsforskare menar att interventioner baserade på modeller kring socialt inflytande är att föredra. Komponenter som normativ utbildning ( normative education ) utbildning som handlar om att förändra felaktiga uppfattningar om hur vanligt det är att andra ungdomar använder droger och övergripande life skills anses mer verkningsfulla. Det skall dock sägas att flera forskare, med hänvisning till skolans drogundervisning, under senare år påtalat att det vetenskapliga underlaget knappast tillåter denna slutsats (se t.ex. Pape 2009). Samtidigt har lite uppmärksamhet riktats mot att förklara varför informationsinterventioner har små effekter. Under senare år har ett antal studier undersökt effektiva komponenter i preventionsprogram (se McNeal et al. 2004; Orlando et al. 2005). Dessa studier fyller en viktig funktion i det att de strävar efter att isolera de mekanismer som ansvarar för programeffekterna. Ett återkommande argument är att traditionella utvärderingsstudier har liten förklaringskapacitet eftersom de oftast enbart mäter effekten av hela programmet, vilket inte gör det möjligt att veta vad i programmet det är som ansvarar för effekterna ( de effektiva ingredienserna ). Kunskap om varför vissa interventioner är ineffektiva kan emellertid vara lika viktig som kunskap om varför andra interventioner har effekt. Att lära sig av sina misstag är en viktig del i programutveckling, men detta går knappast att göra om man inte på ett adekvat sätt lokaliserar roten till problemet. Lipsey (1993) påtalar därtill att interventioner som visar sig ineffektiva ofta förmodades vara effektiva i designskedet annars skulle de inte ha genomförts. Små effekter tarvar därmed en förklaring, något som blir särskilt tydligt för informationsåtgärder. De flesta beslutsfattarteorier stipulerar att riskuppfattningar spelar en central roll för människors beteende (se Weinstein 1993 för en översikt), så teoretiskt finns det skäl att förvänta sig att dessa interventioner borde vara effektiva (även om det empiriskt visat sig att detta generellt sätt inte är fallet). En del talar dock för att informationsåtgärder kan vara effektiva under vissa omständigheter. Karlsson (2008) föreslår att potentialen att uppnå effekt är relaterad till skillnaden mellan risknivån i informationen och nivån på de riskuppfattningar som mottagarna redan har (nivå riskinformation nivå riskuppfattningar ). Ju större skillnad mellan NORDIC STUDIES ON ALCOHOL AND DRUGS V O L

4 dessa två, desto större potential att uppnå effekt. Karlssons förslag är kopplat till informationsåtgärder men torde i princip gälla för samtliga medierande variabler som drogpreventionen adresserar. Lagen om indirekta effekter (Hansen & McNeal 1996) förutsätter, även om detta sällan uttrycks explicit, att det finns utrymme för förändring i den medierande variabel som interventionen riktar in sig på. Denna implikation följer direkt av följande beskrivning: To achieve their effects, programs or policies must alter processes that have the potential to indirectly influence the behavior of interest (Hansen & McNeal 1996, 503, min kursivering). Effektiviteten av normativ utbildning hänger, till exempel, därmed ihop med hur förvrängda uppfattningar som ungdomar redan har beträffande andra ungdomars drogvanor, effektiviteten av träning av ungdomars förmågor att motstå grupptryck hänger sannolikt ihop med nivån på de befintliga förmågorna och så vidare. Som stöd för detta när det gäller informationsåtgärder har det visat sig att när människor får bedöma effektiviteten av anti-drogkampanjer framträder ett mycket starkt samband (r = 0.88) mellan skattad effektivitet och känslan av att man lärt sig något nytt av kampanjen (Fishbein et al. 2002). En teoretiskt tänkbar förklaring till informationsinterventionernas tillkortakommanden är följaktligen att förändringsutrymmet i ungdomars riskuppfattningar gällande droger tenderar att vara begränsat. Det finns anledningar att tro att många ungdomar redan känner till riskerna med droganvändning. Att det finns risker förenade med alkoholkonsumtion har till exempel varit känt sedan länge. Studier visar också att många ungdomar uppger sig vara välinformerade kring risker förenade med droganvändning och andra potentiellt skadliga beteenden (Karlsson 2006; Rodham et al. 2006; Tilleczek & Hine 2006). Vikten av tilltro Att det finns ett förändringsutrymme i ungdomars riskuppfattningar är en viktig, men dock knappast tillräcklig, förutsättning för att beteendeeffekter skall kunna uppnås. Ytterligare kriterier måste uppfyllas. Även om många tänkbara kandidater skulle kunna nämnas (t.ex. att dosen är tillräcklig) framstår mottagarnas tilltro till informationen som en av de viktigare. Det har blivit allt mer uppenbart att tilltro är en ytterst central faktor för effektiv riskkommunikation. Informationskällor som ses som tillförlitliga har av förklarliga skäl större genomslagskraft än källor som inte ses som tillförlitliga (Frewer & Miles 2003). Om människor inte litar på informationen kan denna knappast ha någon effekt även om det finns ett utrymme för förändring i riskuppfattningarna. Som stöd för detta har en mycket stark korrelation (r = 0.87) påvisats mellan uppskattad effektivitet av antidrogkampanjer och uppskattad realism hos dessa (Fishbein et al. 2002). Två grupper kan om man tillåter en viss grad av förenkling utskiljas bland individer med låga riskuppfattningar. Den första gruppen består av individer som är omedvetna om riskerna med droger. Den andra gruppen består av individer vars erfarenheter säger dem att riskerna är mindre än vad de till exempel beskrivs som i skolans drogundervisning. Det är således fråga om olika bestämningsfaktorer för riskuppfattningarna inom respektive grupp. Riskuppfattningar som är formade av omedvetenhet är sannolikt lättare att på- 262 NORDIC STUDIES ON ALCOHOL AND DRUGS V O L

5 verka än riskuppfattningar som är påverkade av personliga erfarenheter. Ett exempel på detta är de minskningar i rökning som följde i spåren av Surgeon Generals första rapport om rökningens skadeverkningar under 1960-talet och de förändringar i sexualvanor som inträffade i vissa grupper som en följd av upptäckten av HIV/AIDS under tidigt 1980-tal (jfr Gerrard et al. 1999). I dessa fall skedde en beteendeförändring som sannolikt hänger samman med att informationen behandlade något tidigare okänt. I enlighet med det som nämndes ovan är det dock tveksamt om det är särskilt många av dagens ungdomar som är omedvetna om att konsumtion av alkohol och narkotika medför risker denna bestämningsfaktor för låga riskuppfattningar framstår inte som den mest centrala. Att förändra riskuppfattningar som är formade av personliga erfarenheter är ofta svårare. Det är vida känt att personliga erfarenheter har stort inflytande på människors uppfattningar och beteenden (Weinstein 1989). Simonsohn et al. (2008) har nyligen visat att människor tillskriver personliga erfarenheter större informationsvärde än opersonlig information. Detsamma kan sägas gälla för uppfattningar kring droger. Individer som har använt droger personligen får förstahandsinformation om konsekvenserna av att göra detta. De lär sig hur stora riskerna är via personliga erfarenheter. Huruvida de personliga erfarenheterna i sig utgör tillräckliga, objektiva bevis för hur stora riskerna är spelar mindre roll i sammanhanget; det viktiga här är att de färgar av sig på människors bedömningar. I en rad uppmärksammade experiment har Tversky och Kahneman (1974) visat att människor ofta inte baserar sannolikhetsbedömningar på logiska grunder. De har visat att man istället ofta väljer att basera bedömningarna på ett fåtal heuristics (en slags mentala genvägar). En av dessa är den så kallade availability heuristic. Att förlita sig på denna vid sannolikhetsbedömningar kännetecknas av att man vägleds av the ease with which instances or occurances can be brought to mind (Tversky & Kahneman 1974, 1127). När människor, till exempel, skattar sannolikheten för att få lungcancer som en följd av rökning färgas dessa bedömningar av hur lätt det är att återkalla exempel på rökare med lungcancer. Om man kan dra sig till minnes flera sådana exempel tenderar man att skatta sannolikheten som hög, medan det omvända gäller om man har svårt att erinra sig sådana exempel. Om inga, eller få, negativa konsekvenser har upplevs som en följd av alkoholeller narkotikakonsumtionen kommer detta alltså att färga av sig på riskbedömningarna. Det har visats empiriskt att individer vars erfarenheter av att dricka alkohol är huvudsakligen positiva skattar riskerna med alkohol som lägre än de med negativa erfarenheter, kontrollerat för dryckesmönster och flera andra faktorer (Karlsson 2009). Värt att nämna är att merparten hade mer positiva än negativa erfarenheter, men också att erfarenheten skattades som mer positiv i takt med ökad konsumtion. Bland individer som druckit alkohol mer än två gånger i veckan under det senaste året uppgav över 80 procent att deras livstidserfarenheter av att dricka alkohol var huvudsakligen positiva jämfört med mindre än 20 procent bland dem som inte druckit alkohol senaste året. Information som porträttar riskerna med alkoholkonsumtion som stora konkurrerar NORDIC STUDIES ON ALCOHOL AND DRUGS V O L

6 därmed med personliga erfarenheter som säger något annat. Och då personliga erfarenheter tenderar att tillskrivas ett större informationsvärde än opersonlig information kommer de förra sannolikt ses som mer tillförlitliga (jfr Simosohn et al. 2008). Det är viktigt att understryka att graden av tilltro till droginformation tenderar att skilja sig åt mellan olika grupper: individer som använt droger tenderar att ha lägre tilltro. Dessa värderar bland annat droginformation från governmental sources lågt (Falck et al. 2005). Karlsson (2006) fann att oddset för att ha låg tilltro till skolans narkotikainformation var dubbelt så stort bland ungdomar som använt narkotika jämfört med de som inte använt narkotika. Bland livstidsanvändare påvisades också ett starkt samband mellan användarmönster och tilltro. Oddset för att ha låg tilltro till informationen var mer än 13 gånger större bland dem som använt narkotika mer än tio gånger senaste året jämfört med dem som avstått helt. Cho och Boster (2008) fann att uppskattad effektivitet hos anti-drogkampanjer var korrelerad med drogerfarenhet. Livstidsanvändare var mycket mer pessimistiska beträffande de annonser (ads) som bedömdes. Studiedeltagarna fick bedöma uppskattad effektivitet på dem själva på en skala från 0 (skulle inte påverkas alls) till 4 (skulle påverkas mycket). Medelvärdet bland livstidsanvändare var 1.93 jämfört med 3.23 bland dem som aldrig använt. Författarna konkluderade att never-users seem to be naïve and optimistic, whereas ever-users are cynical and skeptical about the potential effect of the anti-drug ads (Cho & Boster 2008, 184). Diskussionen ovan indikerar att informationsåtgärdernas begränsade effekter hänger samman med två övergripande aspekter: (1) bristande förändringsutrymme i riskuppfattningar och (2) bristande tilltro till informationen (se också Ashton 2005). För att en intervention skall kunna vara effektiv förutsätts att det finns ett förändringsutrymme och att mottagarna har tilltro till informationen. Genom att dekomponera mottagargruppen kan man specificera vilken av dessa aspekter som sannolikt spelar störst roll (dvs. inte uppfylls) för att förklara informationens begränsade effekter i olika grupper. En grupp tenderar att uppvisa större förändringsutrymme i riskuppfattningar men lägre tilltro till informationen (droganvändare). Den andra gruppen har mindre förändringsutrymme i riskuppfattningar men högre tilltro till informationen (icke-användare). Eftersom ingen av grupperna uppfyller båda kriterierna, eller enbart till viss del gör detta, kan man förvänta sig små effekter av informationssåtgärder a priori. Den grupp som ur ett preventivt perspektiv behöver informationen (dvs. har en låg nivå i den medierande variabeln riskuppfattningar) tror inte på den; den grupp som har tilltro till informationen behöver den inte (dvs. har en hög nivå i den medierande variabeln riskuppfattningar). Denna slutsats skall emellertid ses som generell och det finns naturligtvis undantag bland enskilda individer. Risk för bumerangeffekter I prevention som inte riktar in sig på specifika grupper (s.k. ) får man förvänta sig att det finns skillnader i olika mediatorer innan interventionen sätts in (i det följande kallade initiala skillnader). I vilken skolklass som helst, för att ta ett exempel, kommer det att vara initiala skillnader hos eleverna beträffande kun- 264 NORDIC STUDIES ON ALCOHOL AND DRUGS V O L

7 skaper, attityder, självkänsla och liknande variabler som preventionen riktar in sig på (se mer nedan om detta). Förutsättningarna för att uppnå effekter kan på grund av detta förväntas skilja sig åt mellan olika individer i mottagargruppen. Initiala skillnader i mediatornivåer innebär att vissa individer kan påverkas mer än andra (teoretiskt sett); det finns olika mycket förändringsutrymme bland olika individer. Ett exempel som kan illustrera detta är en studie kring effektiviteten hos ett preventionsprogram mot användning av anabola steroider (McKinnon et al. 2001). Inom ramen för programmet ingick en informationskomponent. Informationen handlade om negativa sidor av att använda anabola steroider och ledde till, föga förvånande, större förändring i kunskaper bland deltagare med initialt låga kunskaper än bland deltagare som hade större kunskaper. Exemplet kan tyckas trivialt, men illustrerar vikten av att beakta initiala nivåer i medierande variabler såväl som de skillnader som kan finnas bland olika ungdomar. Att det finns initiala skillnader innebär en påtaglig utmaning för universella informationsåtgärder. Information som beskriver riskerna med droger som stora avfärdas ofta, som nämndes ovan, av personer vars personliga erfarenheter säger något annat. I detta fall är problemet bristande trovärdighet. Beskrivs riskerna å andra sidan som låga kan informationen leda till en icke-önskvärd effekt bland individer med initialt höga riskuppfattningar. Om individer informeras om att riskerna är lägre än vad de tidigare trodde kan deras riskuppfattningar minska. Om man accepterar antagandet att preventiva åtgärder uppnår sina effekter indirekt (lagen om indirekta effekter) så måste man också acceptera att en förändring av en medierande variabel i en omvänd riktning kan innebära negativa beteendeeffekter. Finns det ett samband mellan en given mediator och droganvändning så kommer sannolikt en förändring i mediatorn i fel riktning att öka droganvändningen. En inverterad version av lagen om indirekta effekter är därmed lika plausibel som lagen om indirekta effekter själv. Det hävdas inte sällan att riskinformationen bör vara faktisk snarare än av slaget skräckpropaganda. Utgångspunkten är att ungdomar avfärdar skräckpropaganda på grund av att de inte ser den som trovärdig. Argumentet är tilltalande, men bortser från att faktisk riskinformation kan minska riskuppfattningarna i vissa grupper. Uttryckt annorlunda, de faktiska argumenten lägger stor vikt vid trovärdighet men bortser från potentialen av en inverterad version av lagen om indirekta effekter. I viss utsträckning kan man säga att om spridning av faktisk information ska kunna rekommenderas måste hela mottagargruppen ha låga riskuppfattningar. Detta är dock knappast fallet detta inte minst då icke-användare tenderar att ha nämnvärt högre riskuppfattningar än droganvändare (se Karlsson 2006). Följande exempel kan få illustrera resonemanget. Det är välkänt att de flesta som provar cannabis inte går vidare till tyngre droganvändning (se t.ex. Ferguson & Horwood 2000). Om man skulle informera om detta vetenskapliga faktum i en given skolklass skulle detta kunna ha en negativ effekt på de ungdomar som tidigare trodde att de flesta cannabisanvändare går vidare till tyngre droganvändning. För ett liknande exempel se Fishbein och Ajzen (1975). NORDIC STUDIES ON ALCOHOL AND DRUGS V O L

8 Ett illustrerande exempel på vad en un- dervärding av den inverterade versionen av lagen om indirekta effekter kan leda till återges i en kritisk kommentar av Frank Rich, kolumnist i New York Times, angående den första annons som spreds inom ramen för the National Youth Anti Drug Media Campaign: In this elegantly shot display of high-concept Madison Avenue Creativity a young woman armed with a skillet angrily smashes an egg and then an entire kitchen to dramatize the destructivness of heroin The woman looks like Winona Ryder Far from discouriging teenagers from drug use, our anti-heroin heroine may inspire some of them to seek out her for a date (citerad i Fishbein et al. 2002). Dylika bumerangeffekter (dvs. icke-avsedda negativa effekter) brukar tillskrivas en icke-önskvärd förändring i ungdomars normativa uppfattningar (dvs. uppfattningar om hur vanligt det är att andra ungdomar använder droger). Det har visat sig att interventioner som enbart förlitar sig på att träna ungdomar att motstå grupptryck att använda droger ibland leder till en förändring i normativa förändringar i felaktig riktning (Donaldson et al. 1994). Som en följd av massiv träning i att motstå grupptryck ingjuts den felaktiga föreställningen att många fler ungdomar använder droger än vad som egentligen är fallet ( varför skulle vi lära oss dessa färdigheter om inte väldigt många andra ungdomar använder droger ). Som diskussionen ovan indikerar kan bumerangeffekter emellertid också uppstå som en följd av en förändring i mottagarnas riskuppfattningar i fel riktning. Slutord Poängen i ovanstående argumentation är inte att informationsåtgärder nödvändigtvis är verkningslösa; problemet har snarare att göra med svårigheten att utforma riskinformationen när mottagargruppen är så pass diversifierad som den nödvändigtvis är i universell drogprevention. Interventioner som, i den utsträckning information skall användas alls, riktar in sig på användare respektive icke-användare framstår som ett bättre val. Om riktade interventioner används skulle sannolikt de ovan skisserade problemen reduceras: det skulle vara mindre variation i initiala riskuppfattningar och tilltro till riskinformationen. Detta skulle sannolikt också innebära en minskad risk för bumerangeffekter. Det skall dock förtydligas att riktade interventioner kan läcka ut till andra mottagargrupper än den tänkta och därmed leda till oavsedda konsekvenser. Patrik Karlsson fil.dr Institutionen för socialt arbete Stockholms universitet S Stockholm, Sverige E-post: patrik.karlsson@socarb.su.se NOTER 1) Med droger avses här alkohol och narkotika. 2) Det skall sägas att artikeln enbart behandlar interna snarare än externa problem. Det faktum att preventionsåtgärder tenderar att vara mer effektiva om de innehåller fler komponenter diskuteras inte. 3) Ashton (2005) diskuterar dessa aspekter i förhållande till de nedslående resultaten av The National Youth Anti Drug Media 266 NORDIC STUDIES ON ALCOHOL AND DRUGS V O L

9 Campaign. Min poäng i artikeln är mer långtgående än så; jag menar att detta predikament i princip gäller för alla universella informationsbaserade preventionsåtgärder. Till skillnad från beskrivningen i Ashton (2005) ämnar jag också visa varför detta predikament kan förväntas gälla. Det skall dock sägas att Ashtons (2005) beskrivning utgör en viktig utgångspunkt för föreliggande artikel. REFERENSER Ashton, M. (2005): Boomerang ads. Drug and Alcohol Findings 14: Buchanan, D.R. & Wallack, L. (1998): This is the Partnership for a Drug-Free America: any questions? Journal of Drug Issues 28 (2): Cho, H. & Boster, F.J. (2008): First and third person perception on anti-drug ads among adolescents. Communication Research 35 (2): Cuijpers, P. (2003): Three decades of drug prevention research. Drugs: Education, Prevention and Policy 10 (1): Donaldson, S.I. & Graham, J.W. & Hansen, W.B. (1994): Testing the generalizability of intervening mechanism theories: understanding the effects of adolescent drug use prevention interventions. Journal of Behavioral Medicine 17(2): Falck, R.S. & Carlson, R.G. & Wang, J. & Suegak, H.A. (2005): Sources of information about MDMA (3,4-methylenedioxymethamphetamine): perceived accuracy, importance, and implications for prevention among young adults. Drug and Alcohol Dependence 74 (1): Ferguson, D.M. & Horwood, L.J. (2000): Does cannabis encourage other forms of illicit drug use? Addiction 95 (4): Fishbein, M. & Ajzen, I. (1975): Belief, attitude, intention and behavior: an introduction to theory and research. Reading, MA: Addison Wesley Fishbein, M. & Hall-Jamieson, K. & Zimmer, E. & von Haeften, I. & Nabi, R. (2002): Avoiding the boomerang: testing the relative effectiveness of antidrug public service announcements before a national campaign. American Journal of Public Health 92 (2): Frewer, L.J. & Miles, S. (2003): Temporal stability of the psychological determinants of trust: Implications for communication about food risks. Health, Risk & Society 5 (3): Gerrard, M. & Gibbons & F.X. & Reis-Bergan, M. (1999): The effect of risk communication on risk perceptions: the significance of individual differences. Journal of the National Cancer Institute Monographs 25 (1): Gottfredson, G.D. & Gottfredson, D.C. (2001): What schools do to prevent problem behavior and promote safe environments. Journal of Educational and Psychological Consultation 12 (4): Hansen, W.B. (1993): School-based alcohol programs. Alcohol Health & Research World 17 (1): Hansen, W.B. & McNeal, R. (1996): The law of maximum expected effect: constrains placed on program effectiveness by mediator relationships. Health Education Research 11 (4): Hornik, R. & Maklan, D. & Cadell, D. & Prado, A. & Barmada, C. & Jacobsohn, L. & Orwin, R. & Sridharan, S. & Zador, P. & Southwell, B. & Zanutto, E. & Baskin, R. & Chu, A. & Morin, C. & Taylor, K. & Steele, D. (2002): Evaluation of the National Youth Anti- Drug Media Campaign: fourth semi-annual report of findings. Rockville, MD/Pennsylvania: Westat/Annenberg School for Communication Karlsson, P. (2006): Margins of prevention. On older adolescents positive and negative beliefs about illicit drug use. Stockholm: Stockholm University Karlsson, P. (2008): Explaining small effects of information-based drug prevention: the NORDIC STUDIES ON ALCOHOL AND DRUGS V O L

10 impor tance of considering pre-intervention levels in risk perceptions. Journal of Alcohol and Drug Education 52 (3): 9 17 Karlsson, P. (2009): Substance use and risk perceptions: The contribution of subjective experiences. Manuskript inskickat för bedömning Lipsey, M.W. (1993): Theory as method: Small theories of treatment. New Direc tions for Program Evaluation 57 (1): 5 38 MacKinnon, D.P. & Goldberg, L. & Clarke, G.N. & Elliott, D.L. & Cheong, J. & Lapin, A. & Moe, E.L. & Krull, J.L. (2001): Mediating mecha nisms in a program to reduce intentions to use anabolic steroids and improve exercise self-efficacy and dietary behavior. Prevention Science 2 (1): McNeal, R.B. & Hansen, W.B. & Harrington, N.G. & Gilles, S.M. (2004): How All Stars work: an examination of program effects on mediating variables. Health Education & Behavior 31 (2): Orlando, M. & Ellickson, P.L. & McCaffrey, D.F. & Longshore, D.L. (2005): Mediation analy sis of a school-based drug prevention program: effects of project ALERT. Prevention Sci ence 6 (1): Pape, H. (2009): School-based programmes that seem to work. Useful research on substance use prevention or suspicious stories of success? Nordic Studies on Alcohol and Drugs, 26 (6): Rodham, K. & Brewer, H. & Mistral, W. & Stallard, P. (2006): Adolescents perceptions of risk and challenge: a qualitative study. Journal of Adolescence 29 (2): Simonsohn, U. & Karlsson, N. & Loewenstein, G. & Ariely, D. (2008): The tree of experience in the forest of information: Overweighting experienced relative to observed information. Games and Economic Behavior 62 (1): Tilleczek, K.C. & Hine, D.W. (2006): The meaning of smoking as health and social risk in adolescence. Journal of Adolescence 29 (2): Tversky, A. & Kahneman, D. (1974): Judgment under uncertainty: Heuristics and biases. Science 185 (4157): Weinstein, N.D. (1989): Effects of personal experience on self-protective behavior. Psychological Bulletin 105 (1): Weinstein, N.D. (1993): Testing four competing theories of health-protective behavior. Health Psychology 12 (4): NORDIC STUDIES ON ALCOHOL AND DRUGS V O L

Why WE care? Anders Lundberg Fire Protection Engineer The Unit for Fire Protection & Flammables Swedish Civil Contingencies Agency

Why WE care? Anders Lundberg Fire Protection Engineer The Unit for Fire Protection & Flammables Swedish Civil Contingencies Agency Why WE care? Anders Lundberg Fire Protection Engineer The Unit for Fire Protection & Flammables Swedish Civil Contingencies Agency Assignment Assignment from the Ministry of Defence MSB shall, in collaboration

Läs mer

Health café. Self help groups. Learning café. Focus on support to people with chronic diseases and their families

Health café. Self help groups. Learning café. Focus on support to people with chronic diseases and their families Health café Resources Meeting places Live library Storytellers Self help groups Heart s house Volunteers Health coaches Learning café Recovery Health café project Focus on support to people with chronic

Läs mer

Att förebygga missbruk av alkohol, droger och spel hos barn och unga

Att förebygga missbruk av alkohol, droger och spel hos barn och unga Att förebygga missbruk av alkohol, droger och spel hos barn och unga Skola - allmänt drogförebyggande program Skola - program riktade mot en specifik drog Familjestödsprogram Manualbaserade skolprogram

Läs mer

Fysisk aktivitet och hjärnan

Fysisk aktivitet och hjärnan 1 Fysisk aktivitet och hjärnan Professor Ingibjörg H. Jónsdóttir Hälsan och stressmedicin, VGR Institutionen för kost och idrottsvetenskap Göteborgs Universitet Kvinnlig simultankapacitet troligen en myt

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö

Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö Mats Anderberg 1 Mikael Dahlberg 2 1 Fil.dr. i socialt arbete. Institutionen för pedagogik, Linnéuniversitetet

Läs mer

Skill-mix innovation in the Netherlands. dr. Marieke Kroezen Erasmus University Medical Centre, the Netherlands

Skill-mix innovation in the Netherlands. dr. Marieke Kroezen Erasmus University Medical Centre, the Netherlands Skill-mix innovation in the Netherlands dr. Marieke Kroezen Erasmus University Medical Centre, the Netherlands m.kroezen@erasmusmc.nl The skill-mix innovation of interest BEFORE AFTER How did the Netherlands

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR Kontrollera vilka kurser du vill söka under utbytet. Fyll i Basis for nomination for exchange studies i samråd med din lärare. För att läraren ska kunna göra en korrekt

Läs mer

Hur fattar samhället beslut när forskarna är oeniga?

Hur fattar samhället beslut när forskarna är oeniga? Hur fattar samhället beslut när forskarna är oeniga? Martin Peterson m.peterson@tue.nl www.martinpeterson.org Oenighet om vad? 1.Hårda vetenskapliga fakta? ( X observerades vid tid t ) 1.Den vetenskapliga

Läs mer

CENTRUM FÖR PERSONCENTRERAD VÅRD - GPCC VAD FINNS DET FÖR KUNSKAP OM VAD SOM PÅVERKAR IMPLEMENTERING?

CENTRUM FÖR PERSONCENTRERAD VÅRD - GPCC VAD FINNS DET FÖR KUNSKAP OM VAD SOM PÅVERKAR IMPLEMENTERING? VAD FINNS DET FÖR KUNSKAP OM VAD SOM PÅVERKAR IMPLEMENTERING? ANNA BERGSTRÖM, LEKTOR I MEDICINSK VETENSKAP MED INRIKTNING IMPLEMENTERING AV PERSONCENTRERAD VÅRD Knowledge translation Kunskap Praktik Evidens/Innovation)

Läs mer

Use of alcohol, tobacco and illicit drugs: a cause or an effect of mental ill health in adolescence? Elena Raffetti 31 August 2016

Use of alcohol, tobacco and illicit drugs: a cause or an effect of mental ill health in adolescence? Elena Raffetti 31 August 2016 Use of alcohol, tobacco and illicit drugs: a cause or an effect of mental ill health in adolescence? Elena Raffetti 31 August 2016 Introduction Introduction Adolescents as a group are particularly vulnerable

Läs mer

Skrivträning som fördjupar den naturvetenskapliga förståelsen Pelger, Susanne

Skrivträning som fördjupar den naturvetenskapliga förståelsen Pelger, Susanne Skrivträning som fördjupar den naturvetenskapliga förståelsen Pelger, Susanne Published in: Presentationer från konferensen den 3 maj 2012 Publicerad: 2012-01-01 Link to publication Citation for published

Läs mer

Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson

Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län 24 oktober 2007 Eva Arvidsson Bakgrund Sammanhållen primärvård 2005 Nytt ekonomiskt system Olika tradition och förutsättningar Olika pågående projekt Get the

Läs mer

Mis/trusting Open Access JUTTA

Mis/trusting Open Access JUTTA Mis/trusting Open Access JUTTA HAIDER, @JUTTAHAIDER Open Access och jag - en kärleksrelation JUTTA HAIDER, @JUTTAHAIDER Open Access har blivit vuxen, vuxen nog att tåla konstruktiv kritik. Vetenskap såsom

Läs mer

http://marvel.com/games/play/31/create_your_own_superhero http://www.heromachine.com/

http://marvel.com/games/play/31/create_your_own_superhero http://www.heromachine.com/ Name: Year 9 w. 4-7 The leading comic book publisher, Marvel Comics, is starting a new comic, which it hopes will become as popular as its classics Spiderman, Superman and The Incredible Hulk. Your job

Läs mer

CHANGE WITH THE BRAIN IN MIND. Frukostseminarium 11 oktober 2018

CHANGE WITH THE BRAIN IN MIND. Frukostseminarium 11 oktober 2018 CHANGE WITH THE BRAIN IN MIND Frukostseminarium 11 oktober 2018 EGNA FÖRÄNDRINGAR ü Fundera på ett par förändringar du drivit eller varit del av ü De som gått bra och det som gått dåligt. Vi pratar om

Läs mer

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience Här kan du sova med rent samvete Sleep here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet har gjort

Läs mer

Syns du, finns du? Examensarbete 15 hp kandidatnivå Medie- och kommunikationsvetenskap

Syns du, finns du? Examensarbete 15 hp kandidatnivå Medie- och kommunikationsvetenskap Examensarbete 15 hp kandidatnivå Medie- och kommunikationsvetenskap Syns du, finns du? - En studie över användningen av SEO, PPC och sociala medier som strategiska kommunikationsverktyg i svenska företag

Läs mer

CUSTOMER READERSHIP HARRODS MAGAZINE CUSTOMER OVERVIEW. 63% of Harrods Magazine readers are mostly interested in reading about beauty

CUSTOMER READERSHIP HARRODS MAGAZINE CUSTOMER OVERVIEW. 63% of Harrods Magazine readers are mostly interested in reading about beauty 79% of the division trade is generated by Harrods Rewards customers 30% of our Beauty clients are millennials 42% of our trade comes from tax-free customers 73% of the department base is female Source:

Läs mer

Kvalitativa metoder II

Kvalitativa metoder II Kvalitativa metoder II Tillförlitlighet, trovärdighet, generalisering och etik Gunilla Eklund Rum F 625, e-mail: geklund@abo.fi/tel. 3247354 http://www.vasa.abo.fi/users/geklund Disposition för ett vetenskapligt

Läs mer

1. Compute the following matrix: (2 p) 2. Compute the determinant of the following matrix: (2 p)

1. Compute the following matrix: (2 p) 2. Compute the determinant of the following matrix: (2 p) UMEÅ UNIVERSITY Department of Mathematics and Mathematical Statistics Pre-exam in mathematics Linear algebra 2012-02-07 1. Compute the following matrix: (2 p 3 1 2 3 2 2 7 ( 4 3 5 2 2. Compute the determinant

Läs mer

FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP

FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP En studie av svensk utbildningsvetenskaplig forskning vid tre lärosäten VETENSKAPSRÅDETS RAPPORTSERIE 10:2010 Forskningskommunikation

Läs mer

Psykologiskt beroende av opioider

Psykologiskt beroende av opioider Psykologiskt beroende av opioider Rickard Ahlberg, leg. psykolog, doktorand Beroendecentrum, Örebro Läns Landsting Hälsoakademin, Örebro Universitet Rickard.ahlberg@orebroll.se Ökat missbruk av smärtstillande

Läs mer

VAD ÄR NUDGING, VEM ANVÄNDER DET OCH VARFÖR?

VAD ÄR NUDGING, VEM ANVÄNDER DET OCH VARFÖR? VAD ÄR NUDGING, VEM ANVÄNDER DET OCH VARFÖR? MATTHIAS LEHNER, PHD INTERNATIONAL INSTITUTE FOR INDUSTRIAL ENVIRONMENTAL ECONOMICS MATTHIAS.LEHNER@IIIEE.LU.S E STRUKTUR AV PRESENTATIONEN 1. Vad är nudging?

Läs mer

Make a speech. How to make the perfect speech. söndag 6 oktober 13

Make a speech. How to make the perfect speech. söndag 6 oktober 13 Make a speech How to make the perfect speech FOPPA FOPPA Finding FOPPA Finding Organizing FOPPA Finding Organizing Phrasing FOPPA Finding Organizing Phrasing Preparing FOPPA Finding Organizing Phrasing

Läs mer

GDQ Associates lanseringsmingel. 21 mars 2017 i Stockholm

GDQ Associates lanseringsmingel. 21 mars 2017 i Stockholm GDQ Associates lanseringsmingel 21 mars 2017 i Stockholm Program Maria Åkerlund hälsar välkomna Christian Jacobsson berättar om senaste forskningen om och med GDQ. Björn Pehrson från Lightweb och Nishteman

Läs mer

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience Här kan du checka in med rent samvete Check in here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet

Läs mer

Learning study elevers lärande i fokus

Learning study elevers lärande i fokus Learning study elevers lärande i fokus En teoretiskt förankrad modell för systematisk utveckling av undervisning Innehåll Vad har betydelse för elevernas lärande? Vad är en Learning study? Variationsteori

Läs mer

Kursplan. NA3009 Ekonomi och ledarskap. 7,5 högskolepoäng, Avancerad nivå 1. Economics of Leadership

Kursplan. NA3009 Ekonomi och ledarskap. 7,5 högskolepoäng, Avancerad nivå 1. Economics of Leadership Kursplan NA3009 Ekonomi och ledarskap 7,5 högskolepoäng, Avancerad nivå 1 Economics of Leadership 7.5 Higher Education Credits *), Second Cycle Level 1 Mål Studenterna skall efter genomgången kurs: kunna

Läs mer

Service och bemötande. Torbjörn Johansson, GAF Pär Magnusson, Öjestrand GC

Service och bemötande. Torbjörn Johansson, GAF Pär Magnusson, Öjestrand GC Service och bemötande Torbjörn Johansson, GAF Pär Magnusson, Öjestrand GC Vad är service? Åsikter? Service är något vi upplever i vårt möte med butikssäljaren, med kundserviceavdelningen, med företagets

Läs mer

PEC: European Science Teacher: Scientific Knowledge, Linguistic Skills and Digital Media

PEC: European Science Teacher: Scientific Knowledge, Linguistic Skills and Digital Media PEC: Fredagen den 22/9 2006, Forum För Ämnesdidaktik The aim of the meeting A presentation of the project PEC for the members of a research group Forum För Ämnesdidaktik at the University of Gävle. The

Läs mer

Supplemental Instruction (SI) - An effective tool to increase student success in your course

Supplemental Instruction (SI) - An effective tool to increase student success in your course Supplemental Instruction (SI) - An effective tool to increase student success in your course Lassana Ouattara National Resource Center for Physics Education, Lund University SI-coordinator and instructor

Läs mer

Session: Historieundervisning i högskolan

Session: Historieundervisning i högskolan Session: Historieundervisning i högskolan Ansvarig: David Ludvigsson, Uppsala universitet Kommentator: Henrik Ågren, Högskolan i Gävle Övriga medverkande: Lena Berggren, Umeå universitet Peter Ericsson,

Läs mer

Second handbook of research on mathematics teaching and learning (NCTM)

Second handbook of research on mathematics teaching and learning (NCTM) Second handbook of research on mathematics teaching and learning (NCTM) The effects of classroom mathematics teaching on students learning. (Hiebert & Grouws, 2007) Inledande observationer Undervisningens

Läs mer

Adding active and blended learning to an introductory mechanics course

Adding active and blended learning to an introductory mechanics course Adding active and blended learning to an introductory mechanics course Ulf Gran Chalmers, Physics Background Mechanics 1 for Engineering Physics and Engineering Mathematics (SP2/3, 7.5 hp) 200+ students

Läs mer

Generic Learning Outcomes att göra skillnad genom kulturarv. Anna Hansen, NCK

Generic Learning Outcomes att göra skillnad genom kulturarv. Anna Hansen, NCK Generic Learning Outcomes att göra skillnad genom kulturarv Anna Hansen, NCK NCK The Nordic Centre of Heritage Learning and Creativity AB Ett forsknings- och utvecklingscentrum i skärningspunkten mellan

Läs mer

Support for Artist Residencies

Support for Artist Residencies 1. Basic information 1.1. Name of the Artist-in-Residence centre 0/100 1.2. Name of the Residency Programme (if any) 0/100 1.3. Give a short description in English of the activities that the support is

Läs mer

Ungdomars droganvändning Helsingborg, Skåne, Sverige & Europa

Ungdomars droganvändning Helsingborg, Skåne, Sverige & Europa https://verktygsladanhbg.se Ungdomars droganvändning,, & Europa Innehåll: Statistik uppgifter Materialets källa: - Region /kommunförbundet folkhälsoenkät. Alla skånska kommuner i årskurs 6 och 9 samt årskurs

Läs mer

Stad + Data = Makt. Kart/GIS-dag SamGIS Skåne 6 december 2017

Stad + Data = Makt. Kart/GIS-dag SamGIS Skåne 6 december 2017 Smart@Helsingborg Stadsledningsförvaltningen Digitaliseringsavdelningen the World s most engaged citizens Stad + Data = Makt Kart/GIS-dag SamGIS Skåne 6 december 2017 Photo: Andreas Fernbrant Urbanisering

Läs mer

Skadlighetssgradering av legala och illegala droger en översikt av kunskapsläget. Jonas Berge, AT-läkare, doktorand, Lunds universitet

Skadlighetssgradering av legala och illegala droger en översikt av kunskapsläget. Jonas Berge, AT-läkare, doktorand, Lunds universitet Skadlighetssgradering av legala och illegala droger en översikt av kunskapsläget Jonas Berge, AT-läkare, doktorand, Lunds universitet Klassificeringssystem för narkotika i många länder och inom FN och

Läs mer

Module 1: Functions, Limits, Continuity

Module 1: Functions, Limits, Continuity Department of mathematics SF1625 Calculus 1 Year 2015/2016 Module 1: Functions, Limits, Continuity This module includes Chapter P and 1 from Calculus by Adams and Essex and is taught in three lectures,

Läs mer

The Quest for Maternal Survival in Rwanda

The Quest for Maternal Survival in Rwanda The Quest for Maternal Survival in Rwanda Paradoxes in policy and practice from the perspective of near-miss women, recent fathers and healthcare providers Jessica Påfs, PhD jessica@pafs.se Research team:

Läs mer

Salmonella control in pig production in Sweden. Helene Wahlström, Zoonosiscenter, SVA

Salmonella control in pig production in Sweden. Helene Wahlström, Zoonosiscenter, SVA Salmonella control in pig production in Sweden Helene Wahlström, Zoonosiscenter, SVA s ZoonosCenter Historik salmonella Imp. Alvesta 9000 90 1:st 1:st salmonellaregulation SWEDISH SALMONELLA CONTROL PROGRAMMES

Läs mer

Är du lönsam lille vän (och för vem)?! Operationaliseringen av samverkan och dess implikationer för humaniora!

Är du lönsam lille vän (och för vem)?! Operationaliseringen av samverkan och dess implikationer för humaniora! Är du lönsam lille vän (och för vem)?! Operationaliseringen av samverkan och dess implikationer för humaniora! Björn Hammarfelt,! Högskolan i Borås!! Peter Tillberg, 1972 (Gläns över sjö och strand, 1970)!!

Läs mer

Kursplan. NA1032 Makroekonomi, introduktion. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1. Introductory Macroeconomics

Kursplan. NA1032 Makroekonomi, introduktion. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1. Introductory Macroeconomics Kursplan NA1032 Makroekonomi, introduktion 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1 Introductory Macroeconomics 7.5 Higher Education Credits *), First Cycle Level 1 Mål Det övergripande målet med kursen är att studenterna

Läs mer

Information technology Open Document Format for Office Applications (OpenDocument) v1.0 (ISO/IEC 26300:2006, IDT) SWEDISH STANDARDS INSTITUTE

Information technology Open Document Format for Office Applications (OpenDocument) v1.0 (ISO/IEC 26300:2006, IDT) SWEDISH STANDARDS INSTITUTE SVENSK STANDARD SS-ISO/IEC 26300:2008 Fastställd/Approved: 2008-06-17 Publicerad/Published: 2008-08-04 Utgåva/Edition: 1 Språk/Language: engelska/english ICS: 35.240.30 Information technology Open Document

Läs mer

Från nyhet till vardagsnytta - implementeringens svåra konst

Från nyhet till vardagsnytta - implementeringens svåra konst Från nyhet till vardagsnytta - implementeringens svåra konst Svensk förening för socialmedicin Läkaresällskapet, Stockholm 29 april 2016 karinguldbrandsson@folkhalsomyndighetense 1 Definitioner Spridning

Läs mer

Sociala skillnader i hälsa: trender, nuläge och rekommendationer

Sociala skillnader i hälsa: trender, nuläge och rekommendationer Sociala skillnader i hälsa: trender, nuläge och rekommendationer Olle Lundberg Professor och föreståndare CHESS Den ojämlika ohälsan Ojämlikhet i hälsa handlar om Systematiska skillnader i hälsa och överlevnad

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU Statens beredning för medicinsk och social utvärdering Swedish Agency for Health Technology Assessment and Assessment of Social Services SBU:s sammanfattning och

Läs mer

The Algerian Law of Association. Hotel Rivoli Casablanca October 22-23, 2009

The Algerian Law of Association. Hotel Rivoli Casablanca October 22-23, 2009 The Algerian Law of Association Hotel Rivoli Casablanca October 22-23, 2009 Introduction WHY the Associations? NGO s are indispensable to the very survival of societal progress Local, National or International

Läs mer

Föräldrars /lltro /ll sin förmåga a7 påverka sina ungdomar (self- efficacy): Koppling /ll föräldrabeteenden och föräldra- barnrela/onen.

Föräldrars /lltro /ll sin förmåga a7 påverka sina ungdomar (self- efficacy): Koppling /ll föräldrabeteenden och föräldra- barnrela/onen. Föräldrars /lltro /ll sin förmåga a7 påverka sina ungdomar (self- efficacy): Koppling /ll föräldrabeteenden och föräldra- barnrela/onen Terese Glatz Presentation Vad är self- efficacy? - Teore/sk bakgrund

Läs mer

Samverkan på departementsnivå om Agenda 2030 och minskade hälsoklyftor

Samverkan på departementsnivå om Agenda 2030 och minskade hälsoklyftor Samverkan på departementsnivå om Agenda 2030 och minskade hälsoklyftor Resultat från en intervjustudie i Finland, Norge och Sverige Mötesplats social hållbarhet Uppsala 17-18 september 2018 karinguldbrandsson@folkhalsomyndighetense

Läs mer

EVALUATION OF ADVANCED BIOSTATISTICS COURSE, part I

EVALUATION OF ADVANCED BIOSTATISTICS COURSE, part I UMEÅ UNIVERSITY Faculty of Medicine Spring 2012 EVALUATION OF ADVANCED BIOSTATISTICS COURSE, part I 1) Name of the course: Logistic regression 2) What is your postgraduate subject? Tidig reumatoid artrit

Läs mer

Kelly, Kevin (2016) The Inevitable: Understanding the 12 Technological Forces The Will Shape Our Future. Viking Press.

Kelly, Kevin (2016) The Inevitable: Understanding the 12 Technological Forces The Will Shape Our Future. Viking Press. Every utopia is a fiction, with necessary flaws that prevent it from ever becoming real. I have not met a utopia I would even want to live in. H O W T O B U I L D A G E N C Y I N T H E F A C E O F U N

Läs mer

Kursplan. FÖ1038 Ledarskap och organisationsbeteende. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1. Leadership and Organisational Behaviour

Kursplan. FÖ1038 Ledarskap och organisationsbeteende. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1. Leadership and Organisational Behaviour Kursplan FÖ1038 Ledarskap och organisationsbeteende 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1 Leadership and Organisational Behaviour 7.5 Credits *), First Cycle Level 1 Mål Efter genomförd kurs skall studenterna

Läs mer

Affärsmodellernas förändring inom handeln

Affärsmodellernas förändring inom handeln Centrum för handelsforskning vid Lunds universitet Affärsmodellernas förändring inom handeln PROFESSOR ULF JOHANSSON, EKONOMIHÖGSKOLAN VID LUNDS UNIVERSITET Centrum för handelsforskning vid Lunds universitet

Läs mer

Hållbar utveckling i kurser lå 16-17

Hållbar utveckling i kurser lå 16-17 Hållbar utveckling i kurser lå 16-17 : Jag tillhör akademin / My position is in the School of Jag tillhör akademin / My position is in the School of Humaniora och medier / Humanities and Media Studies

Läs mer

Kursplan. AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1

Kursplan. AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1 Kursplan AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1 Introduction to Professional Communication - more than just conversation 7.5 Higher Education

Läs mer

S 1 11, S 2 9 and S 1 + 2S 2 32 E S 1 11, S 2 9 and 33 S 1 + 2S 2 41 D S 1 11, S 2 9 and 42 S 1 + 2S 2 51 C 52 S 1 + 2S 2 60 B 61 S 1 + 2S 2 A

S 1 11, S 2 9 and S 1 + 2S 2 32 E S 1 11, S 2 9 and 33 S 1 + 2S 2 41 D S 1 11, S 2 9 and 42 S 1 + 2S 2 51 C 52 S 1 + 2S 2 60 B 61 S 1 + 2S 2 A MÄLARDALEN UNIVERSITY School of Education, Culture and Communication Department of Applied Mathematics Examiner: Lars-Göran Larsson EXAMINATION IN MATHEMATICS MAA151 Single Variable Calculus, TEN1 Date:

Läs mer

Mönster. Ulf Cederling Växjö University Ulf.Cederling@msi.vxu.se http://www.msi.vxu.se/~ulfce. Slide 1

Mönster. Ulf Cederling Växjö University Ulf.Cederling@msi.vxu.se http://www.msi.vxu.se/~ulfce. Slide 1 Mönster Ulf Cederling Växjö University UlfCederling@msivxuse http://wwwmsivxuse/~ulfce Slide 1 Beskrivningsmall Beskrivningsmallen är inspirerad av den som användes på AG Communication Systems (AGCS) Linda

Läs mer

CVUSD Online Education. Summer School 2010

CVUSD Online Education. Summer School 2010 CVUSD Online Education Summer School 2010 A New Frontier for Education This is an exciting time for CVUSD First opportunity for the Online US History course and second time for the Online Health course

Läs mer

Ditt Medarbetarskap: Ett analysinstrument om relationerna på din arbetsplats (kort version 1.2) Bertlett, Johan

Ditt Medarbetarskap: Ett analysinstrument om relationerna på din arbetsplats (kort version 1.2) Bertlett, Johan Ditt Medarbetarskap: Ett analysinstrument om relationerna på din arbetsplats (kort version 1.2) Bertlett, Johan!!Unpublished: 2011-01-01 Link to publication Citation for published version (APA): Bertlett,

Läs mer

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Institutionen Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet 120 p Vårdvetenskap C 51-60 p Ht 2005 Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Författare: Jenny Berglund Laila Janérs Handledare:

Läs mer

Exportmentorserbjudandet!

Exportmentorserbjudandet! Exportmentor - din personliga Mentor i utlandet Handelskamrarnas erbjudande till små och medelstora företag som vill utöka sin export Exportmentorserbjudandet! Du som företagare som redan har erfarenhet

Läs mer

State Examinations Commission

State Examinations Commission State Examinations Commission Marking schemes published by the State Examinations Commission are not intended to be standalone documents. They are an essential resource for examiners who receive training

Läs mer

Focus on English 9. Teacher s Guide with Projects

Focus on English 9. Teacher s Guide with Projects Focus on English 9 Teacher s Guide with Projects Focus on English är ett nyskrivet läromedel för åk 7 9. Goda engelskkunskaper är ett av elevernas viktigaste redskap för det livslånga lärandet. I boken

Läs mer

Psykisk ohälsa bland ungdomar med missbruk. Mikael Dahlberg IKM, Institutionen för pedagogik

Psykisk ohälsa bland ungdomar med missbruk. Mikael Dahlberg IKM, Institutionen för pedagogik Psykisk ohälsa bland ungdomar med missbruk Mikael Dahlberg IKM, Institutionen för pedagogik Introduktion Vanligt förekommande slutsatser från den samlade forskningen är att merparten av ungdomar med alkohol-

Läs mer

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning Ola Tostrup - 16, 4, 47, 3 Dagens föreställning Vad innebär PDP och varför PDP Hur vi designat det inom utbildningen Kompetensbegreppet och vilka kompetenser

Läs mer

Ungas drogvanor över tid

Ungas drogvanor över tid Ungas drogvanor över tid Håkan Leifman hakan.leifman@can.se Skolelevers drogvanor www.can.se Presentationen Fokus på åk 9 och gymnasiets år 2 Utvecklingen alkoholvanor Alkohol - kohorteffekter tar man

Läs mer

Surfaces for sports areas Determination of vertical deformation. Golvmaterial Sportbeläggningar Bestämning av vertikal deformation

Surfaces for sports areas Determination of vertical deformation. Golvmaterial Sportbeläggningar Bestämning av vertikal deformation SVENSK STANDARD SS-EN 14809:2005/AC:2007 Fastställd/Approved: 2007-11-05 Publicerad/Published: 2007-12-03 Utgåva/Edition: 1 Språk/Language: engelska/english ICS: 97.220.10 Golvmaterial Sportbeläggningar

Läs mer

Kristina Säfsten. Kristina Säfsten JTH

Kristina Säfsten. Kristina Säfsten JTH Att välja metod några riktlinjer Kristina Säfsten TD, Universitetslektor i produktionssystem Avdelningen för industriell organisation och produktion Tekniska högskolan i Jönköping (JTH) Det finns inte

Läs mer

CENTRUM FÖR PERSONCENTRERAD VÅRD - GPCC HUR KOMMER FORSKNINGEN SAMHÄLLET TILL NYTTA?

CENTRUM FÖR PERSONCENTRERAD VÅRD - GPCC HUR KOMMER FORSKNINGEN SAMHÄLLET TILL NYTTA? HUR KOMMER FORSKNINGEN SAMHÄLLET TILL NYTTA? ANNA BERGSTRÖM, LEKTOR I MEDICINSK VETENSKAP MED INRIKTNING IMPLEMENTERING AV PERSONCENTRERAD VÅRD Knowledge translation Kunskap Praktik Know-do gap Kunskap

Läs mer

Att stödja starka elever genom kreativ matte.

Att stödja starka elever genom kreativ matte. Att stödja starka elever genom kreativ matte. Ett samverkansprojekt mellan Örebro universitet och Örebro kommun på gymnasienivå Fil. dr Maike Schindler, universitetslektor i matematikdidaktik maike.schindler@oru.se

Läs mer

Libers språklåda i engelska Grab n go lessons

Libers språklåda i engelska Grab n go lessons Libers språklåda i engelska 7-9 - Grab n go lessons PROVLEKTION Libers språklåda i engelska Grab n go lessons (47-90988-9) Författarna och Liber AB Får kopieras 1 Two stories in one Förberedelser Kopiera

Läs mer

Provlektion Just Stuff B Textbook Just Stuff B Workbook

Provlektion Just Stuff B Textbook Just Stuff B Workbook Provlektion Just Stuff B Textbook Just Stuff B Workbook Genomförande I provlektionen får ni arbeta med ett avsnitt ur kapitlet Hobbies - The Rehearsal. Det handlar om några elever som skall sätta upp Romeo

Läs mer

Webbregistrering pa kurs och termin

Webbregistrering pa kurs och termin Webbregistrering pa kurs och termin 1. Du loggar in på www.kth.se via den personliga menyn Under fliken Kurser och under fliken Program finns på höger sida en länk till Studieöversiktssidan. På den sidan

Läs mer

samhälle Susanna Öhman

samhälle Susanna Öhman Risker i ett heteronormativt samhälle Susanna Öhman 1 Bakgrund Riskhantering och riskforskning har baserats på ett antagande om att befolkningen är homogen Befolkningen har alltid varit heterogen när det

Läs mer

Forskningsöversikt av cannabispreventiva metoder

Forskningsöversikt av cannabispreventiva metoder Forskningsöversikt av cannabispreventiva metoder Stockholm 21 maj 2014 Eva Skärstrand Cannabisanvändning i Sverige 2004-2013 30 25 20 15 10 5 Andel som någon gång använt cannabis 0 2004 2005 2006 2007

Läs mer

Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012

Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012 Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012 Sifo undersökning, beställd av Hagainitiativet, om svenska folkets syn företags klimatinformation och deras trovärdighet (juni 2012) BAKGRUND Hagainitiativet

Läs mer

Stort Nordiskt Vänortsmöte maj Rundabordssamtal Hållbar stadsutveckling, attraktiva städer 20 maj 2016

Stort Nordiskt Vänortsmöte maj Rundabordssamtal Hållbar stadsutveckling, attraktiva städer 20 maj 2016 Stort Nordiskt Vänortsmöte 19 21 maj Rundabordssamtal Hållbar stadsutveckling, attraktiva städer 20 maj 2016 Main findings What makes cities attractive for resicents? Life between the houses is important

Läs mer

Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall

Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall Vi måste förstå att: Vårt klimat är ett mycket komplext system Många (av människan påverkade)

Läs mer

Consumer attitudes regarding durability and labelling

Consumer attitudes regarding durability and labelling Consumer attitudes regarding durability and labelling 27 april 2017 Gardemoen Louise Ungerth Konsumentföreningen Stockholm/ The Stockholm Consumer Cooperative Society louise.u@konsumentforeningenstockholm.se

Läs mer

Skolan som arena för ANDT-prevention

Skolan som arena för ANDT-prevention Skolan som arena för ANDT-prevention Utvärdering av kontraktsmetoden Johanna Hulldin & Susanna Geidne Institutionen för hälsovetenskap och medicin, Örebro universitet Syfte Att förbättra kunskapsbasen

Läs mer

Utmaningar och möjligheter vid planering, genomförande och utvärdering av förändringsarbete i organisationer

Utmaningar och möjligheter vid planering, genomförande och utvärdering av förändringsarbete i organisationer www.uea.ac.uk/eco Utmaningar och möjligheter vid planering, genomförande och utvärdering av förändringsarbete i organisationer Arbets- och miljömedicinskt vårmöte, Göteborg, 2019-05-17, kl 12.30-14.00

Läs mer

Blueprint Den här planeringen skapades med Blueprints gratisversion - vänligen uppgradera nu. Engelska, La06 - Kursöversikt, 2015/2016.

Blueprint Den här planeringen skapades med Blueprints gratisversion - vänligen uppgradera nu. Engelska, La06 - Kursöversikt, 2015/2016. Blueprint Den här planeringen skapades med Blueprints gratisversion - vänligen uppgradera nu Engelska, La06 - Kursöversikt, 2015/2016 v.6-12 Book Project During this project you will be reading English

Läs mer

Användning av Erasmus+ deltagarrapporter för uppföljning

Användning av Erasmus+ deltagarrapporter för uppföljning Användning av Erasmus+ deltagarrapporter för uppföljning Internationaliseringsdagarna 2016 2016-11-02 Anders Clarhäll Participant Report Form Identification of the Participant and General Information (Motivation)

Läs mer

SVENSK STANDARD SS :2010

SVENSK STANDARD SS :2010 SVENSK STANDARD SS 8760009:2010 Fastställd/Approved: 2010-03-22 Publicerad/Published: 2010-04-27 Utgåva/Edition: 2 Språk/Language: svenska/swedish ICS: 11.140 Sjukvårdstextil Sortering av undertrikå vid

Läs mer

Klicka här för att ändra format

Klicka här för att ändra format på 1 på Marianne Andrén General Manager marianne.andren@sandviken.se Sandbacka Park Högbovägen 45 SE 811 32 Sandviken Telephone: +46 26 24 21 33 Mobile: +46 70 230 67 41 www.isea.se 2 From the Off e project

Läs mer

Digitalisering för delaktighet och psykisk hälsa - DELAT BESLUTSFATTANDE

Digitalisering för delaktighet och psykisk hälsa - DELAT BESLUTSFATTANDE Digitalisering för delaktighet och psykisk hälsa - DELAT BESLUTSFATTANDE CEPI konferens 14 mars 2018 Lund Katarina Grim, doktorand Petra Svedberg, Professor i Omvårdnad Varför delat beslutsfattande? Investera

Läs mer

International Baccalaureate. Rolf Öberg rolf.oberg@taby.se

International Baccalaureate. Rolf Öberg rolf.oberg@taby.se International Baccalaureate rolf.oberg@taby.se Open House 29 November 2011 International Baccalaureate Staff: Principal: Henrik Mattisson Head of programme: Mona Lisa Hein IB coordinator: Study councellor:

Läs mer

Writing with context. Att skriva med sammanhang

Writing with context. Att skriva med sammanhang Writing with context Att skriva med sammanhang What makes a piece of writing easy and interesting to read? Discuss in pairs and write down one word (in English or Swedish) to express your opinion http://korta.nu/sust(answer

Läs mer

Introduktion till vetenskaplig metodik. Johan Åberg

Introduktion till vetenskaplig metodik. Johan Åberg Introduktion till vetenskaplig metodik Johan Åberg Innehåll Forskarvärlden Viktiga begrepp Referenshantering Den vetenskapliga rapporten Vetenskaplig diskussion Forskarvärlden Forskare mäts i antal publikationer

Läs mer

Module 6: Integrals and applications

Module 6: Integrals and applications Department of Mathematics SF65 Calculus Year 5/6 Module 6: Integrals and applications Sections 6. and 6.5 and Chapter 7 in Calculus by Adams and Essex. Three lectures, two tutorials and one seminar. Important

Läs mer

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09 Vätebränsle Namn: Rasmus Rynell Klass: TE14A Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about Hydrogen as the future fuel. I chose this topic because I think that it s really interesting to look in to the

Läs mer

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier Studiedesign eller, hur vet vi egentligen det vi vet? MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? Disposition Bakgrund Experiment Observationsstudier Studiedesign Experiment Observationsstudier

Läs mer

Droganvändning bland äldre

Droganvändning bland äldre Droganvändning bland äldre U-fold, Uppsala 21 januari 2015 Håkan Leifman hakan.leifman@can.se Skolelevers drogvanor www.can.se Köttberget glider in pensionsåldern - med sina alkoholvanor? Presentationen

Läs mer