Utbildningsinspektion i Munkedals kommun

Transkript

1 Inspektionsrapport från Skolverket 2006:2 Utbildningsinspektion i Munkedals kommun Bes lut Kommunrapport S kolrapporter

2 Innehåll Beslut Kommunrapport Skolrapporter Bruksskolan Kungsmarksskolan Munkedalsskolan Hällevadsholmsskolan och Centrumskolan Fisketorpsskolan och Hedekas skola Kunskapens hus

3 Beslut Munkedals kommun Kommunhuset Forum Munkedal (4) Dnr :1528 Genomförd utbildningsinspektion i Munkedals kommun Skolverket har genomfört inspektion i Munkedals kommun av förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen samt vuxnas lärande. Besök gjordes i kommunens skolor och andra verksamheter under perioden 30 augusti till den 29 november Vid utbildningsinspektion tar Skolverket ställning till i vad mån verksamheten ger förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande i kommunen att nå de nationella målen. Inspektionen skall granska utbildningens kvalitet samt klargöra om kommunen uppfyller de krav som författningarna ställer på verksamheten. Utbildningsinspektionen behandlar tre områden, verksamhetens resultat, genomförande och förutsättningar. Inspektionen syftar dock inte till att skapa en heltäckande bild av all förskole- och skolverksamhet vid den aktuella tidpunkten utan prioriterar särskilt starka sidor eller påtagliga svagheter i verksamheterna. Övergripande information och kriterier för bedömningen av respektive granskningsområde finns publicerade på Skolverkets hemsida ( Av bilagda rapporter framgår vilka skolor och enheter som inspekterats och hur inspektionen genomförts samt de bedömningar som gjorts av inspektörerna. Förutom en övergripande rapport om kommunens hela ansvarsområde för förskola, skola, skolbarnsomsorg och vuxnas lärande finns även rapporter om varje kommunal skola eller rektorsområde. Detta beslut redovisar dels områden som behöver förbättras, dels områden där det finns sådana allvarliga brister i verksamheten att dessa snarast måste åtgärdas. I skolrapporterna framförs ytterligare brister samt påpekanden och rekommendationer avseende kvaliteten där huvudmannen i det fortsatta kvalitetsarbetet ansvarar för att förbättringar i och utveckling av verksamheten kommer till stånd. Senast inom tre månader från beslutsdagen, dvs. den 22 maj 2006 skall Munkedals kommun redovisa till Skolverket, enheten i Göteborg vilka åtgärder som vidtagits mot allvarliga brister i verksamheten. Även sådana brister som framgår i respektive skolrapport skall redovisas till Skolverket inom tre månader från beslutsdagen. Detta gäller också hur ansvaret är fördelat vad avser det nationella programmet Industriprogrammet med den lokala inriktningen processteknik. I bilaga till beslutet anges vilka brister som avses och vilka skolor som berörs. Postadress: Ekelundsgatan Göteborg Besöksadress: Ekelundsgatan 9 Telefon: vx Fax: skolverket@skolverket.se

4 Beslut (4) Dnr :1528 Skolverket avser även att följa upp effekterna av inspektionen inom cirka två år. Skolverket kommer då att begära en redovisning av de åtgärder som vidtagits för att förbättra kvaliteten. Skolverkets beslut med anledning av inspektionen Inspektörerna bedömer att Munkedals kommun i huvudsak genomför förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och utbildning i de obligatoriska och frivilliga skolformerna i enlighet med de nationella målen och kraven. Måluppfyllelsen är god. Detta gäller också genomförandet. Inspektionen visar att Munkedals kommun har en till stora delar fungerande styrning och ledning. Den interna kommunikationen mellan ledningsnivåerna inom den kommunala organisationen fungerar och förvaltningschefen har goda ambitioner för att få insyn och kontroll över de olika verksamheterna. I förskolorna och i grundskolorna finns det tydliga rutiner för hur elevvårdsärenden skall hanteras. Vidare finns det i Munkedals kommun en väl fungerande organisation för att identifiera och åtgärda behov av särskilt stöd i de olika skolformerna eller anpassad studiegång i grundskolan. Inspektörerna bedömer att barn, ungdomar och vuxenstuderande har god tillgång till omsorg och utbildning. Skolverket bedömer att följande områden, som är övergripande och som återfinns i de flesta av de inspekterade skolorna, är i behov av förbättringsinsatser. - Kommunen bör arbeta för att utveckla uppföljning och utvärdering av eleverna och de studerandes kunskapsutveckling. - Kommunen bör arbeta för att öka elevernas möjligheter till ansvar och inflytande över det egna lärandet inom grundskolan. - Kommun måste utreda hur ansvaret är fördelat vad avser det nationella programmet Industriprogrammet med den lokala inriktningen processteknik. - Kommunen bör arbeta för föräldrars möjligheter att enligt läroplanen vara med och påverka verksamheten i förskolan. - Kommunen bör arbeta för att öka elevernas kännedom om kursplanernas mål i grundskolan. - Kommunen bör undersöka önskemål om modersmål i kommunen och inte enbart på den enskilda skolan.

5 Beslut (4) Dnr :1528 Följande områden inom huvudmannens verksamhet visar sådana allvarliga brister att de snarast måste åtgärdas. - Kommunen saknar skolplan (2 kap. 8 skollagen). - Kvalitetsredovisningar i kommunen och samtliga skolor saknas (1 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m). På Skolverkets vägnar Marie-Hélène Ahnborg Tf avdelningschef Thomas Nilsson Undervisningsråd I ärendets slutliga handläggning har också deltagit undervisningsrådet Elisabeth Fogelberg, enhetschefen Maria Mindhammar samt juristen Alf Johansson. Bilaga Förteckning över skolor där Skolverket kräver åtgärder. Kopia till Enligt fastställd sändlista.

6 Bilaga 4 (4) Följande brister vid respektive skola skall åtgärdas Sörbygdens rektorsområde - Arbetet för att aktivt motverka kränkande behandling är bristfälligt och handlingsprogram mot kränkande behandling saknas (1 kap. 2 skollagen samt avsnitten 1, 2.1, och 2.8 i 1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo 94).

7 Utbildningsinspektion i Munkedals kommun Dnr :1528 Utbildningsinspektion i Munkedals kommun Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Verksamhetens omfattning och organisation vid inspektionstillfället...2 Sammanfattande bedömning...3 Bedömning av resultaten...4 Bedömning av verksamheten...7 Bedömning av förutsättningarna för utbildningen...10 Inledning Skolverket har granskat verksamheten inom förskoleverksamhet, skolbarnomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning i Munkedals kommun. Skolverket sände den 20 maj 2005 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Kommunens styrelse och centrala förvaltning för verksamheterna och samtliga skolor har besökts under perioden den 30 augusti 29 november De ansvariga inspektörerna framgår i slutet av denna rapport och rapporter från skolorna. Inspektionen riktas mot hur verksamheten genomförs samt dess förutsättningar och resultat. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen och riktlinjerna i läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Närmare information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbsida ( /Inspektion). De rekommendationer och krav på åtgärder som inspektörerna anger i den sammanfattande bedömningen i denna rapport framgår även av Skolverkets beslut enligt separat skrivelse till huvudmannen för skolan/skolorna. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av inspektörerna till företrädare för huvudmannen och verksamheterna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömningar är dels dokument från kommunen och skolorna, dels den information som inspektörerna samlat in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Även annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat utgör underlag. I Munkedals kommun genomfördes intervjuer med representanter för den politiska ledningen, förvaltningsledningen, skolled- 1

8 ningen vid respektive skola, personal, elever och vuxenstuderande samt föräldrar med barn inom förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, förskoleklassen och grundskolan. Underlag från inspektioner i de kommunala skolorna redovisas i separata skolrapporter. Munkedals kommun Verksamhetens omfattning och organisation vid inspektionstillfället Antal barn/elever/studerande Förskoleverksamhet 373 Skolbarnsomsorg 321 Förskoleklass 97 Grundskola Särskola 21 Gymnasieskola 55 Kommunal vuxenutbildning, komvux 159 Svenskundervisning för invandrare, sfi 30 I Munkedals kommun finns det nio kommunala förskolor. Dessa är belägna i centralorten Munkedal samt i orterna Hällevadsholm, Dingle och Hedekas. Vidare finns det i kommunen sju grundskolor, varav tre är belägna i centralorten. Dessa är Bruksskolan och Munkedalsskolan, som båda omfattar skolbarnomsorg, förskoleklass och årskurserna 1 5 samt Kungsmarksskolan med årskurserna 6 9. Övriga skolor i kommunen är Fisketorps skola med skolbarnomsorg, förskoleklass och årskurserna 1 3, Hedekas skola med årskurserna 4 9 samt Hällevadsholms skola och Centrumskolan i Dingle som båda omfattar skolbarnomsorg, förskoleklass samt årskurserna 1 5. Särskolan för årskurserna 1 6 finns vid Munkedalsskolan och för årskurserna 7 9 vid Kungsmarksskolan. Munkedals kommun har samverkansavtal med Uddevalla kommun där flertalet av kommunens elever går sin gymnasieutbildning. I Kunskapens hus erbjuder dock kommunen utbildning på det individuella programmet (IV) och inom kommunen bedrivs också Industriprogrammet med processteknisk inriktning (IP), se vidare avsnittet Bedömning av verksamheten. Vidare bedriver Munkedals kommun i Kunskapens hus gymnasial vuxenutbildning, grundläggande vuxenutbildning, vuxenutbildning för utvecklingsstörda samt svenskundervisning för invandrare. I kommunen finns ett så kallat resursteam med ett övergripande ansvar för arbetet med elever i behov av särskilda stödinsatser. Det finns dessutom i kommunen ett naturbruksgymnasium. Inspektionen i Naturbruksgymnasiet i Dingle redovisas i en separat rapport till Västra Götalandsregionen som är huvudman för den skolan. 2

9 Sammanfattande bedömning Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen och övriga skolförfattningar. Inspektionen riktas mot resultaten, kvaliteten i verksamheten och några av förutsättningarna för lärandet. Inspektörerna bedömer att Munkedals kommun i huvudsak genomför förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och utbildning i de obligatoriska och frivilliga skolformerna i enlighet med de nationella målen och kraven. Måluppfyllelsen är god. Detta gäller också genomförandet. De brister som inspektionen funnit i de olika verksamheterna framgår i bifogade skolrapporter och delvis i denna rapport. Barnen, eleverna och de studerande i Munkedals kommuns förskoleverksamhet, skolbarnomsorg och barn- och ungdomsutbildning samt vuxenutbildningen utvecklar kunskaper i enlighet med målen för respektive utbildning och når, på de flesta skolor, goda resultat vad gäller normer och värden. Det finns dock förbättringsområden när det gäller kunskapsresultaten. Inom såväl grundskolorna som gymnasieskolan och vuxenutbildningen behöver uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsutveckling förbättras, liksom elevernas möjligheter till ansvar och inflytande över det egna lärandet inom grundskolan. Inspektionen visar att Munkedals kommun har en till stora delar fungerande styrning och ledning, men att det finns brister. Kommunen saknar skolplan samt kvalitetsredovisningar i såväl kommunen som samtliga skolor. Den interna kommunikationen mellan ledningsnivåerna inom den kommunala organisationen fungerar och förvaltningschefen har goda ambitioner för att få insyn och kontroll över de olika verksamheterna. I förskolorna och i grundskolorna finns det tydliga rutiner för hur elevvårdsärenden skall hanteras. Vidare finns det i Munkedals kommun en väl fungerande organisation för att identifiera och tillgodose elevers behov av särskilt stöd i de olika skolformerna och anpassad studiegång i grundskolan. Inspektionen visar dock att det finns oklarheter rörande ansvarsfördelningen avseende det nationella programmet Industriprogrammet med inriktningen processteknik som bedrivs vid Kunskapens hus mot bakgrund bl.a. av ett avtal som Munkedals kommun träffat med Uddevalla kommun. Munkedals kommun måste utreda hur ansvaret såväl formellt som reellt är fördelat och tillse att fördelningen inte står i strid med författningarna, se vidare avsnittet Bedömning av verksamheten. Inspektörerna har funnit att kommunen saknar skolplan samt kvalitetsredovisningar på kommunal och skolnivå, vilket står i strid med författningarna. Det är därmed svårt att se att mål- och resultatstyrningen fungerar fullt ut. Insynen i skolans verksamhet och utomståendes möjligheter att bedöma skolans kvalitet försvåras när skolplan och kvalitetsredovisning saknas. Vidare visar inspektionen att flera förskolor behöver lyfta fram verksamhetens mål, innehåll och arbetssätt på ett tydligare sätt för föräldrarna och verka för att deras synpunkter beaktas vid planeringen och utvecklingen av verksamheten. 3

10 Detta är enligt läroplanen en förutsättning för föräldrars möjligheter att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Kommunen bör dessutom arbeta för att förbättra elevernas kännedom om kursplanernas mål i grundskolan. Om elever inte har vetskap om kursplaners mål vet de inte heller vad de kan ha inflytande över eller om de blir rättvist bedömda. Inspektörerna bedömer att barn, ungdomar och vuxenstuderande till stora delar har god tillgång till omsorg och utbildning. Ett angeläget förbättringsområde är dock att kommunen undersöker önskemål om modersmål i kommunen och inte enbart på den enskilda skolan. En kommun är skyldig att anordna sådan undervisning om minst fem elever önskar undervisning i språket. I Skolverkets beslut finns närmare redovisat inom vilka områden i verksamheten som kommunen bör initiera ett utvecklingsarbete och vidta nödvändiga åtgärder för att förbättra kvaliteten. Vidare redovisas i beslutet sådana allvarliga brister i verksamheten som kommunen snarast måste åtgärda samt, i bilaga till beslutet, de brister som tas upp i skolrapporterna. I skolrapporterna framförs vidare områden som måste förbättras samt påpekanden och rekommendationer avseende kvaliteten. Bedömning av resultaten Inspektörerna har granskat om barnen och eleverna i de olika verksamheterna utvecklas och når kunskaper, normer och värden enligt de nationella målen för lärandet, särskilt angivna i läroplanerna för förskolan (Lpfö 98), det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) och det frivilliga skolväsendet (Lpf 94). Förskoleverksamhet och skolbarnomsorg Inspektörerna har fått intryck av att förskolorna i Munkedals kommun ger till övervägande del barnen goda möjligheter att utvecklas på ett allsidigt sätt och lägger stor vikt vid att verksamheten skall stimulera och ge utrymme för barnens lek. Förskolorna arbetar i samverkan med barnens föräldrar aktivt och medvetet för att ge barnen goda förutsättningar att utveckla sin förståelse för gemensamma normer och värderingar och sin förmåga att ta ansvar och samspela med andra. Enligt en undersökning som genomfördes under vårterminen 2005 tyckte flertalet barn att det är roligt att vara på förskolan/familjedaghemmet och att de får lära sig nya saker på förskolan/familjedaghemmet. Personalen i skolbarnomsorgen upplever att barnen är trygga när de är i fritidsverksamheten. De barn inspektörerna möter berättar att de trivs och tycker om sitt fritidshem. Inspektörernas intryck är att personalen är lyhörd och lyssnar på barnen. Barn- och ungdomsutbildning samt vuxenutbildning Såväl elever som studerande inom barn- och ungdomsutbildningen och vuxenutbildningen i Munkedals kommun utvecklar kunskaper i enlighet med målen 4

11 för respektive utbildning och når, på de flesta skolor, goda resultat vad gäller normer och värden. Inspektörerna har dock funnit att det finns variationer i skolornas systematiska analyser av kunskapsresultat. För utvärdering och uppföljning av elevernas kunskapsutveckling används huvudsakligen de nationella proven i årskurserna 5 och 9. Den systematiska uppföljningen och bedömningen av de yngre elevernas kunskapsutveckling är i de flesta skolor begränsad till ämnena svenska, engelska och matematik. Bedömningen av kunskapsutvecklingen i övriga ämnen har en mer undanskymd plats. Uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsutveckling bör ske i samtliga ämnen. För att följa elevernas kunskapsutveckling använder en skola i de tidigare årskurserna dessutom så kallade elevmappar. En skola har ett systematiskt arbete för att kunna tydliggöra elevens kunskapsutveckling i relation till mål att uppnå för varje ämne och årskurs. Dessutom har de betygssättande skolorna ett systematiserat samarbete med gymnasieskolan i Uddevalla för att följa elevernas kunskapsutveckling i matematik och moderna språk. Resultaten vid de nationella proven i årskurs 5 finns sammanställda i kommunens årsredovisning från år 2004, vilket framgår i tabell 1. Inspektörerna noterar att andelen elever som nått målen vid de nationella proven i årskurs 5 är färre år 2004 i jämförelse med år Tabell 1: Andelen elever i Munkedals kommun som nått målen vid nationella prov i årskurs 5. Ämne År 2003 År 2004 Svenska 90 % 81 % Engelska 90 % 81 % Matematik 89 % 88 % Resultaten för de nationella proven i årskurs 9 redovisas inte i kommunens årsredovisning från år Det går däremot av denna att utläsa andelen elever som nått målen i svenska, engelska och matematik i sitt slutbetyg, vilket framgår av tabell 2. Inspektörerna noterar att det skett en resultatförbättring vad gäller andelen elever som nått målen i svenska engelska och matematik från år 2003 till år Tabell 2: Andelen elever i Munkedals kommun som nått målen, dvs. fått minst betyget G (godkänd) i sitt slutbetyg. Ämne År 2003 År 2004 Svenska 93 % 96 % Engelska 91 % 94 % Matematik 91 % 92 % Officiell statistik visar att andelen elever vid kommunens båda skolor som når behörighet till gymnasiet sammantaget ligger i nivå med riket. År 2004 var 89,1 procent av eleverna behöriga till nationellt program. Andelen elever behöriga till nationellt program för riket var 89,6 procent. 5

12 Vidare var skolornas genomsnittliga meritvärde 1 i slutbetygen 203,7. Detta kan jämföras med meritvärdet i riket som 2004 var 206,9. Enligt Skolverkets analysverktyg SALSA 2, Skolverkets Arbetsverktyg för Lokala SambandsAnalyser, för 2003/2004 är elevernas faktiska meritvärde identiskt med det modellberäknade värdet. Inspektörerna bedömer att eleverna i kommunen utvecklar kunskaper i enligt med läroplanens och kursplanernas mål, men att kommunen brister i sin uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i andra ämnen än svenska, engelska och matematik. Inspektionen visar att kommunen saknar en systematisk uppföljning och redovisning av kunskapsresultat vid utbildningarna i Kunskapens hus. Inspektörernas dokumentstudier i Kunskapens hus visar dock att det absoluta flertalet av eleverna på individuella program når målen för utbildningen och därmed kan söka nationella program. Nästan samtliga elever får slutbetyg när de har gått igenom Industriprogrammets processtekniska inriktning. Flertalet studerande inom gymnasial vuxenutbildning och svenskundervisning för invandrare genomför kurserna och utbildningarna utan studieavbrott. Inspektörerna bedömer att kommunen bättre bör följa upp och analysera elevernas och de studerandes resultat och kunskapsutveckling på såväl skol- som kommunnivå. Skolan skall, enligt Lpo 94, eftersträva att varje elev successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning. Intervjuer och besök i verksamheten visar att tillfällen där eleverna kan välja att arbeta med sådant som de själva vill fördjupa sig i eller sådant som de behöver förbättra varierar mellan lärare och ämne. Inspektörerna bedömer därför att kommunen bättre och mer systematiskt bör arbeta med innebörden av elevernas ansvar och inflytande så att eleverna får mer inflytande över sitt lärande och över undervisningen oberoende av lärare och ämne. I Munkedals kommun finns en variation mellan grundskolorna då det gäller utvecklingen av normer och värden enligt läroplanen. På de flesta grundskolor ger eleverna uttryck för att de trivs och känner sig trygga. Förhållningssättet mellan elever och mellan elever och vuxna är otvunget och respektfullt men inspektionen visar också på motsatsen. Inspektörerna bedömer att gymnasieeleverna och de vuxenstuderande i Kunskapens hus utvecklar normer och värden väl i överensstämmelse med de nationella målen. Det är ett vänligt och accepterande klimat såväl elever emellan som mellan lärare och elever. Intervjuer och besök i verksamheten bekräftar en lust att lära och att såväl gymnasieelever som vuxenstuderande stärker sin tilltro till den egna förmågan att själv och tillsammans med andra ta initiativ, ta ansvar och påverka sina livsvillkor. 1 Meritvärdet räknas fram genom att bokstavsbetygen översätts till siffror där MVG ger 20, VG 15 och G 10. Därefter räknas de 16 bästa betygen samman och ger det så kallade meritvärdet. En elev som har minst 16 betyg kan alltså ha högst 320 och minst 160 poäng i meritvärde. 2 Det modellberäknade värdet i SALSA tar hänsyn till olika bakgrundsfaktorer som föräldrars utbildningsnivå, andel elever med utländsk bakgrund och fördelning pojkar/flickor i kommuner och skolor. 6

13 Sammanfattning Inspektörerna bedömer att barnen, eleverna och de studerande i Munkedals kommuns förskoleverksamhet, skolbarnomsorg och barn- och ungdomsutbildning samt vuxenutbildningen når goda resultat i fråga om kunskaper. Det finns dock en variation mellan grundskolorna då det gäller utveckling av de värden och förmågor som skollagen och läroplanen anger. Inom såväl grundskolorna som gymnasieskolan och vuxenutbildningen behöver uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsutveckling utvecklas, liksom elevernas möjligheter till ansvar och inflytande över det egna lärandet inom grundskolan Bedömning av verksamheten Inspektörerna har granskat ledningen av verksamheten och den interna kommunikationen; kvalitetsarbetet; rättssäkerheten; individanpassning och stöd; utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning. Bedömningen av kvaliteten inom dessa områden görs utifrån riktlinjer i skollagen, i läroplanerna och i andra förordningar för det offentliga skolväsendet. Ledningen av verksamheten och intern kommunikation I Munkedals kommun ansvarar utbildnings- och kulturnämnden för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen samt vuxenutbildningen. Nuvarande förvaltningschef tillträdde sin tjänst under sommaren Förvaltningschefen leder förvaltningens arbete tillsammans med nio rektorer och en verksamhetsansvarig för familjedaghemmen. Förvaltningschefen, rektorerna och verksamhetsansvarig för familjedaghemmen bildar en ledningsgrupp som träffas regelbundet för att diskutera gemensamma frågor. Exempel på frågor är gemensamt behov av kompetensutveckling och budgetfrågor. Vidare diskuteras i ledningsgruppen, från och med läsåret 2005/06, en gemensam strategi för att kommunens kvalitetsarbete skall ske i enlighet med författningarnas krav. Utredningen visar att övergripande diskussioner om förskoleverksamhetens kvalitet och utveckling inte är prioriterade vid dessa möten, vilket kommunen bör uppmärksamma. Ansvarsfördelningen i kommunen har präglats av en ambition att decentralisera besluten så långt det är möjligt till rektorer och förskoleansvariga. Inspektörerna bedömer att den interna kommunikationen mellan ledningsnivåerna inom den kommunala organisationen fungerar väl. Enligt inspektörernas uppfattning har förvaltningschefen goda ambitioner för att få insyn i och kontroll över de olika verksamheterna. Enligt skollagen skall rektorn hålla sig förtrogen med det dagliga arbetet i skolan och enligt läroplanen skall rektor vara pedagogisk ledare med ett övergripande ansvar för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de nationella målen. Inspektionen visar att rektorerna i Munkedals kommun har varierande förtrogenhet med det dagliga arbetet i skolan respektive kunskaper om verksamhetens uppdrag och pedagogik, vilket kommunen bör uppmärksamma. 7

14 I Kunskapens hus i Munkedal bedrivs utbildning på det nationella programmet Industriprogrammet med den lokala inriktningen processteknik. Rektorn vid Kunskapens hus berättar för inspektörerna att han har ansvar för den dagliga verksamheten, men att elevernas rektor finns vid Östrabogymnasiet i Uddevalla och att det är Uddevalla kommun som är huvudman för utbildningen. På frågan om vem som är deras rektor svarar emellertid såväl elever som personal vid Industriprogrammet att det är rektorn vid Kunskapens hus. Inspektörerna har tagit del av ett avtal mellan Uddevalla kommun och Munkedals kommun daterat den 1 april 2003 och rubricerat Avtal läsåret 03/04, Ansvarsfördelning mellan IP Östrabo Yrkes och IPPR Munkedal och som kommunen angett avser Industriprogrammet med processteknisk inriktning. Inspektörerna har uppfattat att Munkedals kommun anser att avtalet fortfarande gäller och tillämpas. Avtalet är mycket kortfattat och därmed svårt att tolka. Det är dock inspektörernas uppfattning att Uddevalla kommun, genom IP Östrabo Yrkes, i avtalet anges ha utbildningsansvaret och hanterar betygen för utbildningen samt att Munkedals kommun ges rektorsansvaret för utbildningen. Det anges även att Munkedal utreder möjligheterna till eget utbildningsansvar. Mot bakgrund av att inspektörerna inte har all den information och de uppgifter som behövs dels om utbildningen på Industriprogrammet, dels om kommunernas tillämpning av och avsikt med ovannämnda avtal kan inspektörerna inte göra någon fullständig bedömning av avtalets konsekvenser. Inspektörerna vill dock påpeka följande. Det får inte råda någon tvekan om vilken kommun som är huvudman och vilken nämnd som är styrelse för utbildningen. Det får heller inte råda någon tvekan om vem som är rektor för utbildningen och eleverna där, eller rättsförhållandet mellan huvudmannen/nämnden och rektorn respektive rektorn och lärarna som undervisar vid utbildningen. Ansvarsfördelningen får inte stå i strid med skollagen, kommunallagen eller andra författningar. En oklar eller felaktig ansvarsfördelning kan äventyra elevernas rättssäkerhet. Inspektörerna bedömer att kommunen måste utreda hur ansvaret för Industriprogrammet såväl formellt som reellt är fördelat i de avseenden som nyss nämnts och tillse att ansvarsfördelningen inte står i strid med författningarna. Systematiskt kvalitetsarbete I alla kommuner skall det finnas en av kommunfullmäktige antagen skolplan som visar hur kommunens skolväsende skall gestaltas och utvecklas. Av skolplanen skall särskilt framgå de åtgärder som kommunen avser vidta för att uppnå de nationella mål som har satts upp för skolan. Vidare skall såväl varje skola som kommun årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Detta gäller även sedan den 15 augusti 2005 varje kommunalt bedriven förskola och varje kommunalt bedrivet fritidshem. Inspektionen visar att Munkedals kommun vid inspektionstillfället saknar skolplan samt kvalitetsredovisningar på kommunal och skolnivå, vilket inte är i enlighet med bestämmelserna. Inspektörerna har ändå sett exempel på att det vid vissa skolor finns tydliga planer på hur skolorna tänker arbeta för att förverkliga de nationella målen och också exempel på arbetslag där förbättringsarbete pågår. Inspektörernas intryck är att det i skolorna finns en vilja att utveckla ett mer systematiskt kvalitetsarbete. 8

15 Individanpassning och stöd Inspektörerna bedömer att det i Munkedals kommun finns en väl fungerande organisation för att identifiera och åtgärda behov av särskilt stöd i de olika skolformerna och anpassad studiegång i grundskolan. Det finns en central stödenhet, kallat resursteam, som erbjuder medicinsk, pedagogisk och psykologisk kompetens vid behov påkallat av skolornas rektorer. Dessutom finns det på varje grundskola såväl kompetens för att identifiera som för att arbeta med elever i behov av särskilt stöd. Arbetssätt och arbetsformer Förskolorna har utvecklat olika metoder för att följa och dokumentera barnens utveckling och lärande. Detta sker exempelvis genom individuella utvecklingsplaner som bygger på bedömningar av barnens färdigheter och förmågor i olika åldrar och genom barnsamtal. Inspektionen visar att föräldrarna får bra information kring det egna barnet och att de har möjlighet att föra fram vardagsnära synpunkter. Däremot upplever flera föräldrar att de inte ges tillräckliga möjligheter att påverka sitt barns situation på förskolan. Inspektörerna bedömer att flera förskolor behöver lyfta fram verksamhetens mål, innehåll och arbetssätt på ett tydligare sätt för föräldrarna och verka för att deras synpunkter beaktas vid planeringen och utvecklingen av verksamheten. Detta är enligt Lpfö 98 en förutsättning för föräldrars möjligheter att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Bedömning och betygssättning Kommunen har ett övergripande ansvar för betygssättningen och att säkra att betygen är likvärdiga. Rektor och lärare ansvarar för arbetet med betygssättningen och att den följer nationella bestämmelser. Kontinuerliga insatser av flera slag krävs för att säkra en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning. I läroplanerna anges att skolan skall klargöra för eleverna vilka mål utbildningen har. När eleverna har kännedom om målen ökar deras möjlighet att bli delaktiga i utbildningen och att förstå vilka kunskaper den skall leda till. Inspektionen visar att det finns skillnader i grundskoleelevers kunskap om kursplaners mål beroende på ämne och lärare. I läroplanen hänvisas till kursplanernas krav, dvs. målen för utbildningen. Det innebär att bedömning och betygssättning alltid skall ske med målen som utgångspunkt. Om elever inte har vetskap om kursplaners mål vet de inte heller om de blir rättvist bedömda. Inspektörerna bedömer att kommunen bör arbeta för att öka elevernas kännedom om kursplanernas mål. Inom särskolan finns det individuella studieplaner för samtliga elever där elevernas kunskaper och utveckling beskrivs. I Kunskapens hus har såväl elever som de studerande god kunskap om målen för respektive utbildning. Intervjuer med lärare och skolledning visar att det finns rutiner för att säkerställa en likvärdig och rättvis betygssättning i såväl grundskolan som gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Inspektörerna vill särskilt framhålla det samarbete som finns mellan lärare i matematik och moderna språk i grundskolan i Munkedals kommun och gymnasieskolan i Uddevalla kommun. Samarbetet syftar till 9

16 att följa upp hur det går för eleverna från Munkedals kommun i dessa ämnen när de kommer till gymnasieskolan. Sammanfattning Inspektionen visar att Munkedals kommun har en till stora delar fungerande styrning och ledning. Det finns dock oklarheter rörande ansvarsfördelningen för Industriprogrammet med inriktningen processteknik som bedrivs vid Kunskapens hus. Munkedals kommun måste utreda hur ansvaret såväl formellt som reellt är fördelat och tillse att fördelningen inte står i strid med författningarna. I förskolorna och i grundskolorna finns det tydliga rutiner för hur elevvårdsärenden skall hanteras. Vidare finns det i Munkedals kommun en väl fungerande organisation för att identifiera och tillgodose elevers behov av särskilt stöd i de olika skolformerna eller anpassad studiegång i grundskolan. Vidare visar inspektionen att Munkedals kommun vid inspektionstillfället saknar skolplan samt kvalitetsredovisningar på kommunal och skolnivå, vilket enligt inspektörerna står i strid med författningarna. Dessutom bedömer inspektörerna att Munkedals kommun bör arbeta för att förbättra föräldrars möjligheter att enligt läroplanen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Kommunen bör också arbeta för att öka elevernas kännedom om kursplanernas mål i grundskolan. Bedömning av förutsättningarna för utbildningen Skolverket tar i inspektionen upp följande förutsättningar för utbildningen: tillgång till likvärdig utbildning, information om utbildning; resursfördelning samt materiella och personella resurser. Bestämmelser i bl. a. skollagen är utgångspunkt för inspektörernas bedömningar. Förskoleverksamhet och skolbarnomsorg I Munkedals kommun finns det i september 2005 totalt 9 förskolor med 20 avdelningar och 12 familjedaghem i kommunen. Andelen barn i kommunen med plats i förskoleverksamhet är för närvarande cirka 83 procent. Kommunen erbjuder plats i förskoleverksamhet inom fyra månader när vårdnadshavare anmält behov av plats. Det önskade förstahandsvalet kan inte alltid tillgodoses men det finns möjligheter att på sikt få den önskade platsen. Tillgången till förskoleverksamhet motsvarar i stort sett föräldrarnas önskemål om omsorgsform, läge och omfattning i tid. Föräldrar och barn har tillgång till öppen förskola i centralorten Munkedal en förmiddag i veckan samt familjeförskola två dagar i veckan. Verksamheterna genomförs i samverkan med individ- och familjeomsorgen. Den öppna förskolan är mycket välbesökt, fyller en viktig social funktion och är enligt en genomförd enkätundersökning våren 2005 mycket uppskattad av de besökande. Munkedals kommun eftersträvar att de som arbetar inom förskolan skall ha utbildning och erfarenhet så att barnens behov av omsorg och en god pedagogisk verksamhet kan tillgodoses. Andelen högskoleutbildade i förskolan var 46 procent i augusti 2005 vilket är lägre än riksgenomsnittet som är 51 procent. 10

17 Det finns avdelningar som helt saknar utbildade förskollärare, vilket enligt rektorerna och föräldrarna innebär att förutsättningarna för att upprätthålla kraven på pedagogiskt innehåll varierar mellan förskolorna. Inspektörerna förutsätter att kommunen fortsätter sina ansträngningar för att öka andelen personal inom förskolan med föreskriven utbildning för den verksamhet de bedriver. Inspektionen visar att tillgången till skolbarnsomsorg i kommunen är god. Skolbarnsomsorg erbjuds till och med 12 års ålder. För bedrivande av skolbarnomsorg skall det finnas personal med sådan utbildning eller erfarenhet att barnens behov av omsorg och en god pedagogisk verksamhet kan tillgodoses. Officiell statistik visar att andelen anställda med pedagogisk utbildning i skolbarnomsorgen är 32 procent i Munkedals kommun. Genomsnittet i riket är 60 procent. Inspektörerna vill uppmärksamma kommunen på den i jämförelse med riket låga andelen anställda med pedagogisk utbildning. Inspektörerna förutsätter att kommunen fortsätter sina ansträngningar för att öka andelen personal inom skolbarnomsorgen med föreskriven utbildning för den verksamhet de bedriver. Andel inskrivna barn per årsarbetare är 18,5, vilket är i nivå med riket. Barn- och ungdomsutbildning samt vuxenutbildning Barn och ungdomar samt vuxenstuderande har tillgång till utbildning i de olika skolformerna enligt skollagens bestämmelser. Detta till största delen i de egna kommunala skolorna men även i samverkan med andra huvudmän, främst inom de frivilliga skolformerna men även för elever med stora behov av stöd. Inspektionen visar att en elev erbjuds modersmålsundervisning i samband med att eleven börjar på skolan. Inspektörerna bedömer dock att kommunen bör arbeta för att undersöka önskemål om modersmål i kommunen och inte enbart på den enskilda skolan. En kommun är skyldig att anordna sådan undervisning om minst fem elever önskar undervisning i språket. Inspektörerna vill också framhålla vikten av att en elev skall få studiehandledning på sitt modersmål, om eleven behöver det. Lärartätheten i grundskolan i Munkedals kommun är enligt officiell statistik 8,5 per 100 elever, vilket är högre än genomsnittet i riket för år 2004 som är 8,1. Inspektionen visar att i de flesta grundskolor har i stort sett alla lärare utbildning avsedd för den undervisning de bedriver. Nästan samtliga lärare i Kunskapens hus, med utbildning för gymnasieelever och vuxenstuderande, har lärarutbildning och ämnesfördjupning i de ämnen de undervisar i. Inspektörerna bedömer att läromedelskvaliteten är god i kommunen samt att lokalerna är ändamålsenliga. Utemiljöerna är omväxlande och stimulerande. Inspektörerna bedömer att eleverna och de studerande ges goda förutsättningar att nå de nationella målen för respektive utbildning. Sammanfattning Inspektionen visar att barn, ungdomar och vuxenstuderande har god tillgång till omsorg och utbildning. Kommunen bör undersöka önskemål om modersmål i kommunen och inte enbart på den enskilda skolan. En kommun är skyldig att anordna sådan undervisning om minst fem elever önskar undervisning i språket. 11

18 Datum Ort Göteborg Thomas Nilsson Anna Wide Gunilla Hellner-Blixt Agneta Wennberg Eva Wallentin 12

19 Utbildningsinspektion i Munkedals kommun Bruksskolan Dnr :1528 Utbildningsinspektion i Bruksskolan, grundskola F 5 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan...2 Sammanfattande bedömning...2 Bedömning av utbildningsresultaten...2 Bedömning av verksamheten...3 Bedömning av förutsättningarna för utbildningen...5 Inledning Skolverket har granskat verksamheten i Bruksskolan och besökt skolan den 4 oktober I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen. Inspektionen riktas mot hur verksamheten genomförs samt dess förutsättningar och resultat. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbsida ( Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i den sammanfattande bedömningen åtgärdas. Åtgärderna skall redovisas till Skolverket vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen om ca två år. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömningar är dels dokument från kommunen och Bruksskolan, dels den information som samlats in under besöket. Även annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt har använts. I Bruksskolan intervjuades elever, lärare, social vaktmästare, fritidshemspersonal, elevassistent, rektorn samt föräldrar med barn i olika årskurser. Inspektörerna besökte lektioner i årskurserna 1 5 samt i förskoleklass. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns på skolan utgör underlag för kvalitetsbedömningen. 1

20 Beskrivning av skolan Bruksskolan Antal barn/elever Skolbarnsomsorg 79 Förskoleklass 29 Grundskola 141 Bruksskolan har elever i förskoleklass och i årskurserna 1 5. Skolan är indelad i två spår, varav ett är montessorieinspirerat. Skolan arbetar med åldersintegrerade klasser i det montessorieinspirerade spåret och med åldershomogena klasser i det andra spåret, Bruksspåret. Bruksskolan har få elever med annat modersmål än svenska. Skolan byggdes 1959 i ett plan och har vid ett par tillfällen byggts till och moderniserats. Runt byggnaderna finns stora grönytor. Rektorn är också chef för två förskolor i anslutning till skolorna. Dessa har inspektörerna dock inte besökt. Sammanfattande bedömning Bedömningarna av kvaliteten i utbildningen vid skolan och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen och övriga skolförfattningar. Inspektörerna bedömer att Bruksskolan erbjuder undervisning av god kvalitet. En övervägande del av skolans elever utvecklar och når kunskaper i grundskolans ämnen enligt de nationella målen i årskurs 5. I flera av de besökta klasserna är undervisningen varierad och ger eleverna stimulans och utmaningar. Stämningen på skolan är god och eleverna uppger att de är trygga i skolan. Ledningsorganisationen fungerar mycket väl. Det finns enligt inspektörernas bedömning behov av förbättringsinsatser på skolan inom följande områden: - Handlingsprogrammet mot kränkande behandling bör göras känt för alla elever och innefatta situationer där vuxna är inblandade till exempel kränkningar mellan barn-vuxen och vuxen-barn. Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast skall åtgärdas. - Skolan saknar kvalitetsredovisning (1 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). Bedömning av utbildningsresultaten Inspektörerna har granskat hur väl skolans elever utvecklar kunskaper, normer och värden enligt målen i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, Lpo 94, avsnitten 2.1 och 2.2 2

21 Kunskaper Skolan har lokala bearbetningar av de nationella kursplanerna i samtliga ämnen. Detta ger enligt lärarna goda förutsättningar för att kontinuerligt följa elevernas kunskapsutveckling relaterat till målen att uppnå i kursplanerna. Skolan bedömer om eleverna når målen i årskurs 5 i svenska, engelska och matematik genom att väga samman resultaten på nationella proven med övriga bedömningar av elevernas kunskaper. En jämförelse för åren 2003 till 2005 visar att resultaten förbättrats över tid. Inspektörerna bedömer att eleverna vid Bruksskolan utvecklar och når kunskaper i enlighet med målen i 1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) och kursplaner. Normer och värden Inspektörerna bedömer att eleverna vid Bruksskolan är trygga och utvecklar normer och värden i enlighet med vad läroplanen anger. De elever som inspektörerna intervjuat känner till och kan definiera begreppet mobbning men uppger att de inte känner till om det förekommer på skolan. Enligt grundskolans styrdokument skall eleverna ha inflytande över hur utbildningen utformas. På Bruksskolan finns fungerande klass- och elevråd. Eleverna har inflytande över det egna lärandet genom att målen tydliggörs för dem. Diskussioner om hur elever skall nå målen för utbildningen förs såväl i det vardagliga pedagogiska arbetet i klassrummen som under utvecklingssamtalen. Bedömning av verksamheten Inspektörerna har granskat arbetet med arbetsmiljön, föräldrarnas och elevernas delaktighet i det inre arbetet; innehåll, organisation och arbetssätt i undervisningen; individanpassning och stöd; utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning; kvalitetssäkring och förbättringsarbete; skolledning och intern kommunikation. Nationella riktlinjer för arbetet finns i skollagen, läroplanen, Lpo 94, och i andra författningar för grundskolan. Arbetsmiljö och delaktighet På Bruksskolan sker arbetet med normer och värden vanligen inom ramen för de olika kursplaneämnena. Dessutom finns Vi bryr oss gruppen som består av elevrepresentanter från varje klass i årskurserna 2 5. Gruppen arbetar med att förebygga kränkande behandling och mobbning. Tillsammans med elevrådet arrangerar gruppen trivseldagar, idrottsdagar, musiktävlingar, temadagar/temaveckor och dramaföreställningar där delar av skolan eller hela skolan är aktiva. Eleverna i Vi bryr oss gruppen får vid olika tillfällen utbildning genom att åka på temadagar, läsa litteratur samt delta i videoseminarier. Inspektörerna kan konstatera att arbetet i gruppen upplevs som viktigt av eleverna och flera elever påpekar i intervjuer att gruppens existens är viktig för tryggheten. En separat personalgrupp - benämnd Vi bryr oss vuxengruppen - stöttar elevgruppen samt arbetar övergripande med elevvård. Vuxengruppen finns till- 3

22 gänglig för alla elever på skolan och arbetar såväl förebyggande som med akuta problem av olika slag t.ex. kränkande behandling och mobbning. På Bruksskolan är det hälsofrämjandet arbetet högt prioriterat och inspektörerna bedömer att arbetet bedrivs på ett mycket bra sätt. På skolan finns en handlingsplan för detta arbete som beskriver hur personal, föräldrar och elever skall samverka för att ge eleverna en god fysisk, psykisk och social grund som ger en livslång hälsofrämjande livsstil. Föräldrarna är förutom i ett övergripande samverkansråd också organiserade i ett hälsofrämjande skolråd. Dessa två föräldragrupper har gemensamma möten ibland. Det finns fyra elevskyddsombud på skolan som har ett samarbete med de skyddsombud som är till för personalen. Inspektörerna konstaterar att även om arbetet mot kränkande behandling fungerar väl är det av vikt att ha bra dokumenterade rutiner för arbetet. Det finns brister i handlingsplanen mot kränkande behandling. Denna behandlar inte alla perspektiv på kränkningar till exempel då vuxna är inblandade. Planen är inte heller känd bland eleverna. Inspektörerna påpekar att det är viktigt att handlingsprogram mot kränkande behandling är känt hos alla på skolan och att det behandlar alla perspektiv på kränkningar. På Bruksskolan är en så kallad social vaktmästare anställd. Hans uppgift är att arbeta både med den fysiska och med den psykosociala arbetsmiljön. Inspektörerna bedömer att han är en viktig person i arbetet med elevernas delaktighet i den fysiska arbetsmiljön. Med vaktmästarens hjälp har eleverna kunnat genomföra flera önskemål som framkommit på elevråd, till exempel har en linbana byggts på skolgården. Organisation och arbetssätt i undervisningen Undervisningen i de två spåren är organiserad på olika sätt. I det montessoriinspirerade spåret är eleverna organiserade i åldersblandade klasser och i det så kallade Bruksspåret i åldershomogena klasser. Inspektörerna bedömer att arbetet i spåren kännetecknas av en flexibilitet kring elevernas och gruppernas behov och förutsättningar. Samverkan förekommer mellan olika årskurser i bägge spåren. Samverkan mellan förskoleklasserna och grundskolans årskurs 1 är väl utvecklat och ger goda förutsättningar för ett kontinuerligt lärande. Utvärdering av lärandet, bedömning Genom lokala bearbetningarna av de nationella kursplanerna anser lärarna att de har ett tydligt redskap för kontinuerlig utvärdering av elevernas kunskapsutveckling i relation till de nationella kunskapsmålen. Eleverna uppger att de får information om målen för utbildningen och de har därmed möjligheter att förstå hur den egna kunskapsutvecklingen går i relation till förväntade resultat. Inspektörerna bedömer att arbetet med att utvärdera elevernas lärande är väl utvecklat på Bruksskolan. Kvalitetssäkring och förbättringsarbete Skolan har inte upprättat någon kvalitetsredovisning i enlighet med förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet. Inspektörerna bedömer dock att 4

23 skolans verksamhetsplan och bokslut i vissa delar kan anses ha ett innehåll som motsvarar en kvalitetsredovisning. Skolledning och intern kommunikation Rektorn har till sin hjälp i det pedagogiska utvecklingsarbetet en pedagogisk ledare i varje spår. Deras uppgift är att förbereda sig extra noga inför de pedagogiska diskussioner som förs på arbetsplatsträffarna. Rektorn på Bruksskolan är enligt personal och elever mycket väl förtrogen med verksamheten. De känner stort förtroende för hennes sätt att leda arbetet på skolan. Inspektörerna konstaterar att personalen känner ett stort engagemang för skolan. De tar, och får, ett stort ansvar utan att rektorn släpper det ansvar som enligt läroplanen vilar på henne. Bedömning av förutsättningarna för utbildningen Skolverket tar i inspektionen upp följande förutsättningar för utbildningen: tillgång till den utbildning som grundskolan skall erbjuda, information om utbildning; personal samt läromedel, pedagogiska materiel och utrustning. Bestämmelser finns i bl. a. skollagen. Tillgång Eleverna vid Bruksskolan har tillgång till utbildning i den omfattning som stadgas i författningarna. Personal Tillgången till personal är god. Enligt skolledningen är lärartätheten innevarande läsår 8.9 lärare per 100 elever. Personalen är väl utbildad för den undervisning de bedriver. Rektorn har genomgått den statliga rektorsutbildningen. Materiella resurser Inspektörerna bedömer att lokalerna är rymliga och väl anpassade till verksamheten. De materiella resurserna vid Bruksskolan ger eleverna förutsättningar för att nå målen i läroplan och kursplaner. Datum Ort Göteborg Anna Wide Thomas Nilsson 5

24 Utbildningsinspektion i Munkedals kommun Kungsmarksskolan Dnr :1528 Utbildningsinspektion i Kungsmarksskolan, grundskola 6 9 och särskola 7 9 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan...2 Sammanfattande bedömning...2 Bedömning av utbildningsresultaten...3 Bedömning av verksamheten...4 Bedömning av förutsättningarna för utbildningen...7 Inledning Skolverket har granskat verksamheten i och besökt Kungsmarksskolan den 5 7 oktober år I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen. Inspektionen riktas mot hur verksamheten genomförs samt dess förutsättningar och resultat. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbsida ( Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i den sammanfattande bedömningen åtgärdas. Åtgärderna skall redovisas till Skolverket vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen om ca två år. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och Kungsmarksskolan, dels den information som samlats in under besöket. Även annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt har använts. I Kungsmarksskolan intervjuades de båda rektorerna, elever, lärare och övrig personal samt föräldrar med barn i olika årskurser. Inspektörerna besökte lektioner i årskurserna 6 9. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns på skolan utgör underlag för kvalitetsbedömningen.