agneta hjalmarson en handledning för Tobaksavvänjning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "agneta hjalmarson en handledning för Tobaksavvänjning"

Transkript

1 agneta hjalmarson en handledning för Tobaksavvänjning

2 en handledning för Tobaksavvänjning agneta hjalmarson

3 Statens folkhälsoinstitut R 2006:14 ISSN: ISBN: Författare: Agneta Hjalmarson, rökavvänjningspolikliniken vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Övriga medverkande: Barbro Holm-Ivarsson, Statens Folkhälsoinstitut; Margareta Pantzar, folkhälsoenheten vid Uppsala läns landsting; Anna Frost, rökavvänjningspolikliniken vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Illustrationer: Lotta Persson Grafisk produktion: AB Typoform Tryck: Davidsons tryckeri AB, Växjö 2006

4 Innehåll 5 Förord 6 Inledning 7 Kapitel 1. Presentation av en rökavvänjningsmodell 8 Kapitel 2. Att motivera rökare att sluta 11 Kapitel 3. Individuell rökavvänjning 11 Behandlingsplan 12 Besök 1: Kartläggning 14 Förberedelser 19 Besök 2: Rökslutardagen 23 Besök 3 8: Stöd 29 Uppföljning: Frågeformulär 30 Kapitel 4. Gruppbehandling 31 Att arbeta med en grupp 36 Gruppmöte 1 40 Gruppmöte 2 42 Gruppmöte 3 45 Gruppmöte 4 47 Gruppmöte 5 49 Gruppmöte 6 51 Gruppmöte 7 52 Gruppmöte 8 53 Uppföljning 54 Kapitel 5. Rökavvänjning inom olika verksamheter 54 Öppenvård 56 Sluten vård 58 Psykiatrisk vård 59 Kapitel 6. Snusavvänjning 61 Kapitel 7. Långtidsanvändning av nikotinläkemedel 3

5 62 Kapitel 8. Fördjupningsavsnitt 62 nikotinberoende 64 avvänjningsmetoder 64 Läkemedel 65 Andra avvänjningstekniker 67 val av rökavvänjningshjälp 71 ungdomar och skola 74 psykiskt sjuka 77 tobaksrelaterade skador 77 Rökning 81 Snusets påverkan på hälsan 82 Passiv rökning 85 statistik och prevalens 85 Rökning 86 Snus 88 vikt och motion 91 material 91 Hemsidor med allmän tobaksinformation 91 Stöd och hjälp för patienten 91 Material till patienten 92 Hjälp på invandrarspråk för patienter 92 Material till ungdom 92 Material för professionella 94 Utbildningar 94 Beställningar 95 Rekommenderad läsning 96 Bilagor 97 Bilaga 1: Tobaksvanor 100 Bilaga 2: Anmälan till tobaksavvänjning 101 Bilaga 3: Tobaksavvänjningsjournal 102 Bilaga 4: Registrera tobakstillfällen 104 Bilaga 5: Läkemedel för tobaksavvänjning 106 Bilaga 6: Förberedelser inför dagen för tobaksstoppet 107 Bilaga 7: Hur man bryter en vana 108 Bilaga 8: Uppföljningsformulär 110 Bilaga 9: Uppföljning av individuell behandling 111 Bilaga 10: Tider för tobaksavvänjning i grupp 112 Bilaga 11: Gruppjournal 114 Bilaga 12: Uppföljning av gruppbehandling 4 en handledning för tobaksavvänjning

6 Förord Trots att rökningen har minskat kraftigt i vårt land, förblir tobaksbruket en av de enskilt största hälsoriskerna. I Sverige dör årligen närmare personer av sin rökning. Samtidigt dör ytterligare 500 av passiv rökning, det vill säga ungefär lika många som dör i trafiken. Samhällskostnaderna för rökningen uppgår till minst 26 miljarder kronor per år (2001). Dessa 26 miljarder överstiger till exempel den årliga sammanlagda kostnaden för hela u-hjälpen med flera miljarder. Det tobaksförebyggande arbetet är således långt ifrån avslutat. Fortfarande finns drygt en miljon dagligrökare i landet och nästan en miljon snusare. Hälften av rökarna kommer att dö i förtid av sin rökning och hälften av dessa, alltså en kvarts miljon svenskar, kommer att förlora år av sitt liv om vi inte kan stödja dem till att sluta. Bland dagens rökare finns grupper som röker upp till dubbelt så mycket som befolkningen i genomsnitt: ensamma mödrar och fäder, utrikes födda, korttidsutbildade, psykiskt sjuka, långtidsarbetslösa och förtidspensionärer. Allt fler kvinnor börjar dessutom snusa. Tre av fyra rökare och fyra av tio snusare vill dock komma ur sitt beroende och kan också göra det med professionellt avvänjningsstöd samt en fortsatt opinionsbildning på området. En viktig förutsättning för ett framgångsrikt tobaksförebyggande arbete är att kunna erbjuda dem som vill sluta röka eller snusa professionell hjälp. Rökavvänjning är samtidigt en av de mest kostnadseffektiva behandlingsmetoder som finns att tillgå inom hälso- och sjukvården. Det är också viktigt att det finns olika former av professionell hjälp för dem som vill sluta såväl enskilt som i grupp. Den här skriften, som handlar om att arbeta med tobaksavvänjning, har författats av Agneta Hjalmarson, en av Sveriges mest erfarna rökavvänjningsexperter. Hon är verksam vid rökavvänjningspolikliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg. Det är nu vår förhoppning att skriften ska stimulera till aktiv tobaksavvänjning i många olika sammanhang, exempelvis inom hälso- och sjukvården och på arbetsplatser, två viktiga arenor för det tobaksförebyggande arbetet. Margareta Haglund Chef för åtgärder mot tobaksbruket förord 5

7 Inledning Få förebyggande uppgifter är så angelägna som tobaksavvänjning och samtidigt så stimulerande att arbeta med. I denna bok kommer du att få information som ska göra det möjligt för dig att arbeta med tobaksavvänjning. Boken är upplagd som en handbok och tar upp vad man gör vid olika avvänjningsbesök: Kapitel 1 beskriver en generell rökavvänjningsmodell. Kapitel 2 tar upp hur man talar om tobak. Kapitel 3 ger praktiska anvisningar för individuell rökavvänjning. Kapitel 4 beskriver hur man kan bedriva rökavvänjning i grupp. Kapitel 5 beskriver de olika förutsättningar som finns för att arbeta med tobaksavvänjning inom olika områden. Kapitlen 6 och 7 behandlar snus- och nikotinavvänjning. Kapitel 8 ger fördjupad och kompletterande faktainformation. I bilagorna finns förslag på formulär, scheman och arbetsmaterial som kan användas i avvänjningsarbetet. Det är vår förhoppning att detta material ska kunna vara ett stöd för dig i arbetet med att hjälpa människor som vill sluta använda tobak. 6 en handledning för tobaksavvänjning

8 KAPITEL 1 Presentation av en rökavvänjningsmodell En förutsättning för att en rökare ska försöka sluta röka är att viljan verkligen finns. Att nå fram till ett sådant beslut kan ta tid, men med hjälp kan det gå betydligt fortare. Den avvänjningshjälp som erbjuds en rökare som bestämt sig för att sluta ska vara utformad så att den vid olika tidpunkter kan svara upp mot rökarens behov av stöd. Rökavvänjningens olika faser FÖRBEREDANDE FAS. Behandlingen inleds med att förbereda rökaren inför rökstoppet, stärka motivationen och tilltron till den egna förmågan att sluta och att eventuellt påbörja en behandling med läkemedel. AVVÄNJNINGSFAS. Därefter följer avvänjningsfasen med råd och stöd samt eventuell fortsatt/påbörjad läkemedelsbehandling. UPPFÖLJNINGSFAS. I den här fasen sker en uppföljning för att ge personerna fortsatt stöd och inspiration att hålla fast vid sin tobaksfrihet. Figur 1. Schematisk bild av rökavvänjningsbehandling och hur lång tid de olika faserna förberedande, avvänjning och uppföljning beräknas ta. Motivera Samtal om tobak vid besök inom sjuk/ tandvård (se bilaga 1) Annonsering (se bilaga 2) Förberedande fas Avvänjningsfas Uppföljningsfas vecka månad besök stödbehandling Besök 1 Kartläggning Förberedelser Besök 2 Råd Rökslutardagen Besök 3 8 Stöd brev Kontakt via brev Frågeformulär läkemedelsbehandling Bupropion Nikotinläkemedel presentation av en rökavvänjningsmodell 7

9 KAPITEL 2 Att motivera rökare att sluta MÅNGA RÖKARE MÅSTE GÖRA EN RAD FÖRSÖK ATT SLUTA RÖKA INNAN DE LYCKAS FÖR GOTT. Nästan alla som prövar på att röka tror inte att de kommer att bli fast i ett beroende. De tror att de ska kunna röka vid enstaka tillfällen, i speciellt utvalda situationer. För de flesta är så inte fallet. Rökningen kommer i stället att finnas med i snart sagt alla situationer som det är tilllåtet att röka i. Det är inte de själva som väljer när de ska röka, utan det är rökbehovet som styr och pockar på tillfredsställelse. En önskan att bryta sig loss och bli oberoende brukar börja växa fram, men vägen fram till det första avvänjningsförsöket kan vara lång. Oftast behövs några extra knuffar. Det kan vara höjda cigarettpriser, en envis hosta, rökförbud på arbetsplatsen, råd från läkare, sjuksköterskor eller kamrater som tänker sluta röka som får rökaren att bestämma sig. Att sluta röka en process med många fallgropar Förändringen från att vara en nöjd rökare till en rökare som vill sluta, kan beskrivas som en process. Båda komponenterna, nöjd eller missnöjd rökare, finns vanligen parallellt. Inom loppet av några minuter kan en rökare växla mellan att vilja sluta och att vilja fortsätta. Ett grovt mått på motivationen är att fråga när denne skulle kunna tänka sig att sluta röka. Ju längre fram i tiden som rökslutardagen bestäms, desto svagare är viljan i nuet att sluta. Många rökare måste göra en rad försök att sluta röka innan de lyckas för gott. De första försöken kännetecknas ofta av en överskattning av den egna förmågan och ett förlitande på att allt som behövs är att verkligen vilja. Efter ett antal misslyckade försök tenderar många att gå åt motsatt håll och underskatta styrkan i den egna förmågan. De sätter sin tilltro till olika kurer eller läkemedel, som de hoppas ska ge dem den styrka de inte tror sig ha själva. För ett lyckat avvänjningsförsök behövs en stark vilja, tro på den egna förmågan och en realistisk inställning till den hjälp som finns att få. 8 en handledning för tobaksavvänjning

10 Frågor som tydliggör motivationen För att hjälpa en rökare att tydliggöra sin egen motivation till att sluta röka kan man ställa följande två frågor: 1. Har du försökt sluta röka någon gång? Om svaret blir ja ställ följdfrågorna: Varför försökte du sluta? Hur gick det? 2. Skulle du vilja sluta röka? Om svaret blir nej ställ följdfrågorna: Vad har du att vinna på att sluta? Vad kan du förlora om du slutar? Känner du till att det finns rökavvänjningsläkemedel? Vet du om att det finns hjälp att få? Om svaret blir ja ställ följdfrågorna: När kan du tänka dig att sluta? Hur tänker du gå till väga? Har du gjort upp en plan för din avvänjning? Vill du ha stöd och hjälp? Steget från att vilja sluta och omsätta det i handling kan vara långt. En person som säger sig vilja sluta röka hjälper man vidare genom att ställa frågor som berör planerandet av ett rökstopp. Ibland kan man behöva tona ner förväntningarna på den hjälp som finns att få, medan information om stöd och hjälpmedel kan ingjuta mod hos andra rökare till att våga försöka. Målet ett motiverat och medvetet val Målet med samtalet är att förmå rökare att ta ställning och göra ett motiverat och medvetet val mellan att fortsätta röka eller att sluta. Rökare som vill sluta och vill ha hjälp får information om den avvänjningshjälp som erbjuds. Rökare som förlägger sitt datum för att sluta röka flera veckor framåt i tiden, i grupp eller individuellt, kan lämna in en anmälan genom att själva fylla i formuläret om sina tobaksvanor (se bilaga 1). Personen blir sedan kallad till avvänjningsbehandling. att motivera rökare att sluta 9

11 Om en rökare väljer individuellt stöd och samtidigt säger sig vara beredd att sluta röka inom de närmaste två veckorna övergår samtalet redan nu till Besök 1 (se kapitel 3, Individuell rökavvänjning ). Börja med att tillsammans med rökaren fylla i formuläret om tobaksvanor (se bilaga 1) och fortsätt sedan med övriga moment i Besök 1. SUMMERING Ta upp tobaksfrågan och hjälp patienten att fatta ett beslut. Informera om avvänjningshjälp. Fyll i formulär om tobaksvanor (bilaga 1). 10 en handledning för tobaksavvänjning

12 KAPITEL 3 Individuell rökavvänjning I detta kapitel går vi igenom hur du kan bedriva rökavvänjning individuellt med en person som bestämt sig för att sluta röka. Det inleds med hur du tidsmässigt lägger upp en behandlingsplan och vad du tar upp vid de olika besöken. Den vanligaste formen för rökavvänjningshjälp är individuellt stöd. Det är den form av avvänjning som är enklast att foga in i olika typer av hälso- och sjukvårdsverksamhet. För några rökare är det dessutom den lämpligaste formen av stöd. Det gäller personer som exempelvis hör dåligt, som inte känner sig bekväma i en grupp, som inte talar svenska tillräckligt bra för att kunna fånga upp det som sägs i en grupp eller som behöver mer stöd än man kan ge till var och en i en grupp. Även rökare som helst skulle ha velat gå i grupp kan välja individuell hjälp om väntetiderna till den individuella behandlingen är kortare eller om de individuella besökstiderna passar individen bättre. behandlingsplan Den individuella behandlingen följer schemat i modellen i kapitel 1. De två första besöken är de viktigaste i en avvänjning och avgörande för om en person ska lyckas sluta röka eller inte. Beräkna cirka minuter för vardera besöket. Vid det första mötet bestämmer du tillsammans med rökaren datum för rökstoppet. Det är lämpligt att detta ligger 1 2 veckor framåt i tiden beroende på val av rökavvänjningsmedel och rökarens önskemål. Det andra besöket förlägger du till rökslutardagen. Det går inte att nog understryka vikten av stöd i början av behandlingen. Det tredje besöket kan därför gärna ligga några dagar efter rökstoppet, eventuellt kan det ersättas av en telefonkontakt. Besöken efter rökstoppet brukar ta cirka minuter och ligga med en veckas mellanrum under den första månaden, varefter man glesar ut dem. Besök är att föredra, men ibland kan det av praktiska skäl var nödvändigt att ersätta enstaka besök med telefonsamtal. individuell rökavvänjning 11

13 Efter två månaders rökuppehåll kan det vara lämpligt att övergå till telefon- eller brevkontakt med uppföljning efter 3, 6 och 12 månader. De flesta som arbetar med rökavvänjning inom sjukvårdens ram skriver sina journalanteckningar i en datoriserad journal. För dig som skriver i en pappersjournal finns förslag på hur denna kan se ut i bilaga 3. besök 1: kartläggning Tobaksvanor Behandlingen inleds med att rökaren får berätta om sina tobaksvanor. Formuläret Tobaksvanor (se bilaga 1) kan tjäna som ett underlag för samtalet. Rökaren kan ha fyllt i formuläret innan samtalet börjar eller så fyller du i det under samtalets gång. I samtalet berörs, förutom tobaksvanorna, tidigare erfarenheter av att försöka sluta röka, rökare i den nära omgivningen, psykiskt välbefinnande och motiv till att sluta röka innan samtalet går över till förberedelser inför rökslutardagen. Motivation Det är viktigt att stanna upp vid motivationen och på nytt klargöra rökarens motiv till att sluta röka och förväntningar på stödåtgärder, oavsett om rökaren haft ett liknande samtal tidigare eller inte. Ett sätt att hjälpa en rökare att få ett grepp om den egna motivationen är att du ber denne att fundera på vad som talar för att fortsätta röka och vad som talar emot. Även hos en rökare med stark vilja att Figur 2. Kampen mellan förnuft och begär är svår för de flesta som försöker sluta röka. Den ena stunden överväger fördelarna med att sluta, den andra nackdelarna, men bara att punkta upp fördelarna och nackdelarna kan vara en hjälp. Vinner hälsa bättre kondition ekonomi slipper beroendet lukt, smak bättre förebild tid vilja ambivalens Förlorar bästa vän tröst identitet njutning lugnande uppiggande kontroll över vikten 12 en handledning för tobaksavvänjning

14 sluta finns det en ambivalens. Genom att medvetandegöra inte enbart vinsterna utan även förlusterna kan rökaren bearbeta sin inställning, tänka ut lösningar och därigenom förebygga ett misslyckande. Det är bra att uppmuntra en rökare till att tänka igenom tidigare avvänjningsförsök. Där finns mycket lärdom att hämta om misstag, men också om vad som kan underlätta en avvänjning. Genom att komplettera rökarens egen planering med professionell hjälp ökar förutsättningarna att lyckas. Betona att såväl samtalsstöd som rökavvänjningsläkemedel bara är kryckor som stöttar rökaren under avvänjningen, men att kryckorna inte är starka nog att stötta en person som inte vill satsa hundraprocentigt. individuell rökavvänjning 13

15 SUMMERING Kartlägg tobaksvanorna. Varför sluta röka? Vad är vinst och vad är förlust? Erfarenhet av tidigare avvänjningsförsök. Förväntningar på stöd och hjälpmedel. förberedelser Bestäm rökslutardag Det svåraste beslutet att fatta i en avvänjning är att bestämma datum för rökslutardagen. Rökarna kan behöva stöd för att välja ett lämplig datum. Det är lämpligt att det ligger 1 2 veckor framåt i tiden, tillräckligt långt fram för att rökaren ska ha hunnit göra nödvändiga förberedelser inför rökslutardagen, men inte så långt fram att motivationen börjat dala. För många rökare känns det ödesdigert att bestämma ett datum. Tanken på att aldrig mer få ta en cigarett skapar ångest och trots. Rökaren kan undvika denna känsla genom att fatta kortsiktiga beslut, genom att ta en dag i sänder. Man bestämmer sig för att inte röka på rökslutardagen. Fram till dess går det bra att röka. Varje dag fattar man ett nytt beslut om att inte röka och så fortsätter man tills man kan bestämma sig för att inte röka under allt längre perioder. Att bestämma sig för att sluta röka för resten av livet skjuter rökaren framåt i tiden tills denne känner sig mogen för detta beslut. Sluta röka tvärt En fråga som alltid kommer upp är om man ska sluta röka tvärt på rökslutardagen eller trappa ned konsumtionen fram till denna. Det mesta tyder på att sluta röka tvärt ger ett bättre resultat än nedtrappning. De personer som vill minska sin rökning successivt är vanligen rädda för de besvär som ett totalt stopp skulle kunna innebära. Oftast kan du lugna dem med att deras farhågor är överdrivna. En nackdel med att sluta röka genom att sakta skära ned på konsumtionen är att man förlänger lidandet. Vinsten med detta förfaringssätt känner man bara av i början av nedtrappningen, då man minskat med ett fåtal cigaretter. Vid en fortsatt reduktion, då de oumbärliga cigarett- 14 en handledning för tobaksavvänjning

16 erna ska offras, brukar det bli mera kännbart. Tankarna kretsar kring de få cigaretter man fortfarande röker, samtidigt som man börjar känna av abstinensbesvären. Besvären försvinner då man röker en tillåten cigarett och det troliga är att cigaretten under sådana omständigheter blir än mer belönande än tidigare. En annan aspekt på att sluta röka tvärt eller gradvis har med själva separationen att göra. Det är viktigt att påpeka att det för många är lika svårt att sluta med en cigarett som med 20. Genom att gradvis minska på konsumtionen skjuter man bara upp ett svårt ögonblick, men man undgår det inte. Det händer att rökare har minskat sin konsumtion redan innan de påbörjat behandlingen. Oftast gäller det personer som röker 30 cigaretter eller fler per dag. Dessa personer brukar vara stolta över att ha kunnat dra ned på sin konsumtion. Ur en psykologisk synvinkel är det lämpligt att berömma dem för detta och därmed förstärka deras tro på att de kan bryta sitt tobaksberoende, även om vinsterna från avvänjningssynpunkt är marginella. Det är vanligt att de röker en halv cigarett i taget, men i gengäld drar djupare och fler halsbloss på denna. Minskningen av antalet cigaretter behöver därför inte ha resulterat i att de röker i färre situationer eller att de får i sig mindre nikotin. Ett bättre sätt att påbörja avvänjningen före själva rökslutardagen är att begränsa rökningen, så att man slutar att röka på vissa platser, exempelvis i bilen, på busshållplatsen, under köksfläkten eller på altanen. Uppgiften ska vara så enkel att man inte kan misslyckas. Den är i första hand avsedd att stärka rökarens tro på sin förmåga att lyckas sluta röka. DET ÄR VIKTIGT ATT PÅPEKA ATT DET FÖR MÅNGA ÄR LIKA SVÅRT ATT SLUTA MED EN CIGARETT SOM MED 20 Registrering av röktillfällen Ett bra sätt att få ett grepp om rökvanan är att anteckna när man röker, var man befinner sig och vad man får ut av att röka (se bilaga 4). Vet man i vilka situationer man brukar röka, kan man under dagarna fram till rökstoppet försöka komma på knep för att undvika att bli frestad efter rökstoppet. Många rökare säger att det är gott att röka, men frågan är om det är smaken eller effekten av rökningen de avser. Rökarna uppmuntras att känna efter vad de får ut av sin rökning genom att smaka på röken. På samma sätt som en vinprovare gör för att testa smaken på vinet, behåller de röken i munnen en stund. De noterar individuell rökavvänjning 15

17 SANERA MILJÖN! UPP- MANA RÖKARNA ATT INTE HA NÅGRA CIGARETTER KVAR PÅ RÖKSLUTARDAGEN. också hur välbefinnandet påverkas av att röka en cigarett. Förvånansvärt många cigaretter brukar värderas som onödiga ur så väl smak- som effekthänseende. Inga cigaretter kvar Sanera miljön! Uppmana rökarna att inte ha några cigaretter kvar på rökslutardagen. Askkoppar ska tömmas, kvarglömda fimpar plockas fram ur gömmorna och slängas. Ambivalensen till att sluta röka märks i kampen mellan förnuft och begär, där förnuftet säger en sak och begäret en annan. Eftersom de flesta rökare kommer att bli röksugna under avvänjningsförsöket, vore det oklokt att ha cigaretter lätt tillgängliga. Några rättfärdigar sin ovilja att släppa taget om cigaretterna med att det känns tryggt att ha kvar ett paket. Faktum är dock att det genom sin blotta närvaro i stället utgör en frestelse. Svårigheter att få tag i cigaretter då rökbegäret sätter in, kan vara det som avgör om en person kommer att lyckas sluta röka eller inte. Ett fåtal personer vill behålla ett paket cigaretter för att bevisa för sig själva att de kan stå emot rökbegäret. De vill ha motståndaren inom räckhåll för att pröva sin karaktärsstyrka. För dessa personer kan det vara rätt att behålla ett paket cigaretter. Det kan emellertid inte nog betonas att denna strategi är ett undantag. Regeln för en lyckosam avvänjning är att man inte har tillgång till cigaretter. De sista cigaretterna man röker kan man fimpa i en fimpburk, en burk med vatten där fimparna löses upp. Burken bör vara försedd med skruvlock så att lukten stängs inne. En djup inandning av lukten kan minska rökbegäret under avvänjningen. 16 en handledning för tobaksavvänjning Berätta för omgivningen För många som slutar röka är omgivningens stöd till stor hjälp. Har de väl basunerat ut att de ska sluta finns det ingen återvändo. Då skulle de förlora ansiktet. Andra rökare har redan gjort det här så många gånger tidigare och misslyckats att omgivningen inte längre tror på dem. De väljer i stället att sluta röka i tysthet. Oavsett hur man gör, ska man noga ha tänkt igenom motiven för sitt val. ANDRA RÖKARE. En särdeles viktig grupp utgör rökarna i omgivningen och alldeles särskilt närstående rökare. Uppmuntra den som slutar röka att diskutera med exempelvis rökande familjemedlemmar, arbets-

18 kamrater eller goda vänner hur dessa ska kunna vara ett stöd under avvänjningsperioden. Ett förslag är att rökarna helst ska röka utom synhåll och vara noga med att bära sina cigaretter med sig, så att den som slutar röka inte utsätts för frestelsen att i ett obevakat ögonblick låna en cigarett. Val av läkemedel för rökavvänjning Många rökare är medvetna om att de har ett starkt nikotinbegär. Några av dessa väljer att ta avvänjningen i två etapper. De försöker att först bryta vanan, medan de fortsätter att tillfredsställa nikotinbegäret genom att tillföra kroppen nikotin via nikotinläkemedel. Först i en senare etapp bryter de med nikotinberoendet. Andra vill bryta nikotinberoendet direkt, men är oroliga för abstinensen. För dessa finns läkemedlet bupropion (Zyban). I valet mellan de olika produkterna måste kontraindikationerna beaktas 1, liksom rökarens egen tro på vilket medel som kan hjälpa bäst. Nikotinläkemedlen är förstahandspreparat enligt Läkemedelsverkets rekommendationer och alla är med ett undantag receptfria. Såväl nikotinnäsprej som bupropion kräver receptförskrivning av läkare (se bilaga 5). Det är viktigt att du informerar om hur de olika hjälpmedlen ska användas, vilket minskar risken för felaktig användning. Det är också viktigt att förväntningarna på vad preparaten kan åstadkomma är rimliga. För högt ställda förväntningar på ett preparat eller felaktig användarteknik kan leda till att en person inte använder ett hjälpmedel, som med bättre information skulle ha kunnat vara till stor nytta. NIKOTINLÄKEMEDEL. Dessa medels huvudsakliga uppgift är att tillfredsställa nikotinbehovet, men inget av dem ger samma typ av tillfredsställelse som en cigarett och kan därför aldrig vara en fullvärdig ersättning. Medlen finns exempelvis, som tuggummi, plåster, tablett, inhalator och nässprej. Om man väljer att använda nikotinläkemedel har det störst effekt om det används direkt från rökstoppsdagen. Det finns en ny indikation i FASS enligt vilken man kan använda nikotinläkemedel för att minska konsumtionen av cigaretter. I brist på erfarenhet rekommenderar vi dock att nikotinläkemedlen börjar användas först på rökstoppsdagen. 1. Se FASS: individuell rökavvänjning 17

19 Nikotinabstinensen är starkast i början och avtar vanligen successivt inom loppet av en månad. Det är ingen mening med att vänta och se hur det går. Risken är stor att rökaren får så svårt med sin avvänjning att viljan och entusiasmen försvinner. Doseringen av nikotinpreparaten är individuell. Ett riktmärke är att man tar den mängd som gör att man kan stå emot rökbegäret. När avvänjningen går lättare, börjar man successivt sätta ut preparatet. Det är vanligt att man använder nikotinläkemedlen under de första 2 3 månaderna, men variationerna kan vara stora (se bilaga 5). BUPROPION. För rökare som inte vill fortsätta att förse kroppen med nikotin under avvänjningen kan bupropion vara ett alternativ. Det verkar genom att påverka de signalsubstanser som vid en rökabstinens kommer i obalans. Resultatet blir att rökaren upplever en minskning av lusten att röka. Bupropion tas som en kur under cirka 7 veckor. Behandlingen påbörjas 1 2 veckor innan rökslutardagen. Det innebär att rökaren, samtidigt som denne fortsätter att röka fram till rökslutardagen, har påbörjat medicineringen med bupropion. Se även bilaga 5. SUMMERING Bestäm rökslutardag. Registrera röktillfällen (se bilaga 4). Inga cigaretter kvar på rökslutardagen. Berätta för omgivningen. Stäm av med andra rökare. Val av rökavvänjningsläkemedel (se bilaga 5). Dela ut skriftliga råd (se bilaga 6). 18 en handledning för tobaksavvänjning

20 besök 2: rökslutardagen Många rökare säger att de röker därför att de har fått en vana. Andra säger att de är nikotinslavar. Båda dessa faktorer utvecklas när man röker och skapar ett beroende som håller kvar en person i rökningen. För att få en fullständig bild av drivkrafterna måste man också ta hänsyn till vad som påverkade rökaren att börja röka. Det kan ha varit en önskan att verka vuxen, tuff eller frigjord. Att röka kan ha setts som ett yttre tecken på att man besatt dessa egenskaper. De orsaker som drev en person att börja röka kan aktualiseras i samband med en avvänjning och det kan vara lämpligt att återkomma till dem längre fram i behandlingen. Till att börja med koncentrerar du dig i behandlingen på vanan och nikotinberoendet. Att bryta en vana Att röka regelbundet innebär att ett och samma beteende upprepas gång på gång. Speciella gester och rörelser har knutits till bestämda situationer. Otaliga cigaretter har rökts ihop med kaffe, efter maten eller i samband med telefonsamtal. Cigaretterna har också förbundits med vissa känslotillstånd, som att bli upprörd, arg, ledsen eller glad. Rökandet har till slut blivit i det närmaste reflexmässigt. Det är ofta situationen eller sinnesstämningen som gör att man tänder en cigarett, snarare än behovet att röka. rökningen en betingad reflex Sinnesstämningar Arg Ledsen Glad Trött Irriterad Stressad Situationer Efter maten Dricker kaffe Dricker alkohol Talar i telefon Fest Ensam hemma individuell rökavvänjning 19

21 Röker man ett paket cigaretter per dag, så har man gjort gesten att föra en cigarett till munnen och dra in ett bloss cirka gånger på ett år. Rökandet blir starkt överinlärt och för att bryta dess kraft måste man i alla de situationer som man brukat röka i, lära in en ny vana. Det är därför som att resa bort för att avgifta sig har en begränsad effekt, eftersom man inte lär sig att hantera rökreflexen i situationerna i vardagsmiljön. Om vi ser på den situationsbetingade rökningen så kan man använda sig av olika knep. Man kan: 1. UNDVIKA STIMULI FÖRKNIPPADE MED RÖKNING. Till dess att man känner sig säkrare på sig själv kan man för en tid undvika stimuli som är förknippade med att röka, till exempel undvika att dricka alkohol eller att sätta sig bredvid en person som röker. Det är bra att vara aktiv och planera sysselsättningar, gärna på platser som inte är förknippade med rökning. Att gå på bio, till en simhall eller ett bibliotek är exempel på sådana aktiviteter. Det kan även finnas platser i det egna hemmet där man aldrig rökt. Man kan undgå rökbegäret om man läser dagstidningen i sovrummet i stället för under köksfläkten, om det är där man har rökt tidigare. Sysselsättningar som man gjort utan att röka är viktiga att använda, exempelvis ta promenader, jogga, städa eller diska. 2. FÖRÄNDRA DELARNA I ETT VANEMÖNSTER. Man kan kasta om ordningsföljden i morgonrutinen, när man sätter på kaffet, läser tidningen eller duschar, byta plats vid matbordet, byta kaffesort och så vidare. 3. HA AVLEDANDE MANÖVRER I BEREDSKAP. Oavsett hur mycket man planerar så är det oundvikligt att den som slutar röka kommer att bli röksugen. Begäret kommer oftast plötsligt och sköljer som en våg genom kroppen under några minuter. Ha avledande manövrer i beredskap med aktiviteter som inte är förknippade med att röka. Att duscha, ta en snabb promenad eller ringa ett telefonsamtal kan vara tillräckligt för att avleda begäret. 20 en handledning för tobaksavvänjning

22 4. TRÄNA SVÅRA SITUATIONER. När man känner sig säker på att kunna stå emot begäret kan det vara bra att utsätta sig för en frestelse i taget, exempelvis äta en lite festligare måltid tillsammans med personer som inte röker, träffa rökande vänner under förhållanden som inte är förknippade med att röka. Allteftersom man känner sig säkrare kan man utsätta sig för fler frestelser. minimera frestelsen Undvika Alkohol Kaffe Rökande vänner Fest Åka utomlands Förändra Rutiner Kaffesort Avleda Snabb promenad Städa Ringa någon Dricka vatten utsätta sig för frestelser Träna på att stegvis utsätta sig för svåra situationer Att ha något i munnen Den diffusa känslan av att något fattas försöker många rökare avhjäpa genom att stoppa in något i munnen att tugga på. Resultatet blir ofta en oönskad viktuppgång. För att förebygga småätande och undvika blodsockerfall är det viktigt att tänka på vad man äter och samtidigt inte hoppa över några måltider. Både tandpetare och tuggummi är utmärkta hjälpmedel för att döva tomrummet i munnen, utan att de ger några extra kalorier. Olika smaker är mer eller mindre starkt förknippade med rökning. Kaffe, öl och vin kan locka till rökning, medan te, choklad, mjölk och vatten för många är mera neutralt. En tung måltid tycks ge ett större rökbegär än lätta fisk- eller grönsaksrätter. Att välja rätt sorts mat kan underlätta avvänjningen. Det är svårt att på förhand veta hur den enskilde rökaren reagerar vid ett rökstopp. Ska man exempelvis välja bort kaffe eller inte? Påfallande många säger att kaffet smakar bättre än någonsin och att det individuell rökavvänjning 21

foto: Johan Alp/bildarkivet Bli fri från cigaretter och snus

foto: Johan Alp/bildarkivet Bli fri från cigaretter och snus foto: Johan Alp/bildarkivet Bli fri från cigaretter och snus De flesta som röker eller snusar ångrar att de någonsin började. Är du en av dem? Du känner säkert många som redan har slutat och kanske frågar

Läs mer

I denna broschyrserie ingår:

I denna broschyrserie ingår: Förbered rökstoppet I denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet Läkemedel vid rökstopp Stopp och håll ut! Tobak och vikt Snus Ett material av Sluta-Röka-Linjen Illustrationer

Läs mer

Apotekets råd om. Sluta röka

Apotekets råd om. Sluta röka Apotekets råd om Sluta röka Det lönar sig alltid att sluta röka även om du har rökt i större delen av ditt liv. Det förbättrar din hälsa och minskar risken för sjukdomar. När du slutar röka påbörjar kroppen

Läs mer

Förbered rökstoppet 1

Förbered rökstoppet 1 Förbered rökstoppet I denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet Läkemedel vid rökstopp Stopp och Håll ut! Tobak och vikt Snus Ett material av Sluta-Röka-Linjen Grafisk

Läs mer

Vägen till ett tobaksfritt liv...

Vägen till ett tobaksfritt liv... Vägen till ett tobaksfritt liv... Varför ska du sluta röka eller snusa? Tobak skadar din hälsa Allvarliga sjukdomar som lungcancer, sjukdomar i lungor och luftrör, exempelvis KOL samt hjärt-kärlsjukdomar

Läs mer

I denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet. Nikotinläkemedel och abstinensbesvär

I denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet. Nikotinläkemedel och abstinensbesvär Förbered rökstoppet I denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet Nikotinläkemedel och abstinensbesvär Håll ut! Andra broschyrer inom området: Tobak och vikt Snus Ett

Läs mer

Bilagor. Bilaga 3 Patientfall Hur Lena slutade röka BAKGRUND

Bilagor. Bilaga 3 Patientfall Hur Lena slutade röka BAKGRUND Bilaga 3 Patientfall Hur Lena slutade röka BAKGRUND Lena är 57 år, ensamstående, och har en vuxen son från ett tidigare äktenskap. Hon har varit bekymrad över sin rökning under en längre tid, mycket på

Läs mer

HÄLSO VINSTER HJÄLP ATT BEHANDLINGAR SLUTA RÖKA KALENDER A KTIVITETER

HÄLSO VINSTER HJÄLP ATT BEHANDLINGAR SLUTA RÖKA KALENDER A KTIVITETER HJÄLP ATT SLUTA RÖKA HÄLSOVINSTER BEHANDLINGAR Kalender Aktiviteter börja leva fullt ut HÄLSOVINSTER MED ATT SLUTA Rökning är mer än bara en dålig vana För varje cigarett du tar riskerar du din hälsa.

Läs mer

Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka

Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka Ett pressmaterial framtaget av Niconovum AB Faktamaterialet är granskat av Karl Olov Fagerström, docent, tobaks- och nikotinforskare, tel:

Läs mer

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem En rapport från SlutaSnusa.net Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Nikotinnoja... 4 Misstag #2: Skenmotiv... 7 Misstag

Läs mer

En stark cigarr i ändtarmen kunde prövas som muskelavslappande,

En stark cigarr i ändtarmen kunde prövas som muskelavslappande, En överarmsamputation kunde (Larrey) klara på en minut. Efter slaget vid Borodino utförde han 200 amputationer, av armar och ben, på 24 timmar. Snabbheten var viktig, eftersom det inte fanns några möjligheter

Läs mer

Till dig som vill ha råd och tips inför tobaksstopp

Till dig som vill ha råd och tips inför tobaksstopp Till dig som vill ha råd och tips inför tobaksstopp Råd när du ska bli tobaksfri Bara du kan bestämma om du ska sluta med tobak och bara du kan lyckas. Att fatta ett genomtänkt beslut kan vara helt avgörande

Läs mer

Vinsterna märks direkt

Vinsterna märks direkt Sluta röka Du måste övervinna två saker när du ska sluta röka: ditt fysiska beroende av nikotin och ditt psykiska beroende, det vill säga vanan att t ex alltid ta en cigarett efter maten. På Apotek Hjärtat

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Tobaksavvänjning - Fördjupat stöd

Tobaksavvänjning - Fördjupat stöd Tobaksavvänjning - Fördjupat stöd Margareta Pantzar www.psykologermottobak.org Styrdokument Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Ungdomar under 18 år: Kvalificerat rådgivande samtal

Läs mer

Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst.

Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst. Barbro.holm-ivarsson@telia.com Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst.jpg Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog

Läs mer

Sluta röka. Finlands Apotekareförbund 2009

Sluta röka. Finlands Apotekareförbund 2009 Sluta röka 21 Finlands Apotekareförbund 2009 2 Det lönar sig alltid att sluta röka Att sluta röka börjar med ett beslut. Ju bättre Du känner Dina egna rökvanor och -behov och ju mer Du motiverar Dig själv

Läs mer

Introduktion Före gruppträffar

Introduktion Före gruppträffar Arbetsblad Introduktion Före gruppträffar Tobakspreventivt arbete Kristina Bergstrand Margareta Pantzar Monika Schwerin FRÅGEFORMULÄR 1. AKTUELL TOBAKSKONSUMTION a) Hur många cigaretter röker Du per dag?

Läs mer

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:

Läs mer

Motiverande Samtal MI introduktion

Motiverande Samtal MI introduktion Motiverande Samtal MI introduktion NPF barn och ungdomar Göteborg 31 oktober 2012 Yvonne Bergmark Bröske leg. sjuksköterska, utbildnings & projektkonsult MI-pedagog (MINT), utb. av Diplom. Tobaksavvänj.

Läs mer

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete Tobaksavvänjning en del i ett tobaksförebyggande arbete STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2009 ISBN: 978-91-7257-660-5 OMSLAGSFOTO: sandra pettersson/fotograftina.se FOTO INLAGA: sandra pettersson/fotograftina.se

Läs mer

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att

Läs mer

Arbetsblad. Gruppträff 2. Tobakspreventivt arbete. Kristina Bergstrand Margareta Pantzar Monika Schwerin

Arbetsblad. Gruppträff 2. Tobakspreventivt arbete. Kristina Bergstrand Margareta Pantzar Monika Schwerin Arbetsblad Gruppträff 2 Tobakspreventivt arbete Kristina Bergstrand Margareta Pantzar Monika Schwerin Tips för ökad motivation: Var noga med att definiera dina individuella mål och önskade hälsovinster

Läs mer

Rådgivning & tobaksavvänjning i psykiatrin

Rådgivning & tobaksavvänjning i psykiatrin Rådgivning & tobaksavvänjning i psykiatrin Svenska psykiatrikongressen 15 mars 2012 Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog Psykologer mot Tobak www.psykologermottobak.org Det är cyniskt att ge behandling för

Läs mer

Enkät. från Sluta-Röka-Linjen

Enkät. från Sluta-Röka-Linjen Enkät från Sluta-Röka-Linjen Du har varit i kontakt med oss på Sluta-Röka-Linjen. För att kunna ge det bästa stödet till dig och andra som vill förändra sina vanor ber vi dig om hjälp. OBS! Dina svar är

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

Rådgivning & tobaksavvänjning i psykiatrin

Rådgivning & tobaksavvänjning i psykiatrin Rådgivning & tobaksavvänjning i psykiatrin 22 januari 2013 Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog Psykologer mot Tobak www.barbroivarsson.se Hur många använder tobak idag? 11% rökte dagligen 2011 (10% män/12%

Läs mer

Bilaga 1 TLV (TLV beslut 2106/2006)

Bilaga 1 TLV (TLV beslut 2106/2006) Dokument nr : Version: Status: Sida: 1.0 (1)6 Dokumentbeskrivning: Bilaga 1 till Pilotprojekt TLV Bilaga 1 TLV (TLV beslut 2106/2006) Bilaga 1:2 Definition Enligt TLV`s subventionsbeslut ska Champix förskrivas

Läs mer

Korta motiverande samtal (MI) i tandvården

Korta motiverande samtal (MI) i tandvården Korta motiverande samtal (MI) i tandvården Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog Barbro.holm-ivarsson@telia.com Hemsidor www.fhi.se/mi www.somra.se www.somt.se www.motiverandesamtal.org Exempel på vad barntandvården

Läs mer

Stopp och Håll ut! stopp uppdaterad korr juni.indd :22:59

Stopp och Håll ut! stopp uppdaterad korr juni.indd :22:59 Stopp och Håll ut! stopp uppdaterad korr juni.indd 1 2015-08-25 15:22:59 I denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet Läkemedel vid rökstopp Stopp och Håll ut! Tobak

Läs mer

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR?

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? Alkohol förknippas ofta med fest och avkoppling, men även med skam och misslyckande när vi inte kan hantera vårt drickande. Det är lätt att tro att alkoholproblem bara drabbar

Läs mer

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen Tobaksbruk 2,3 miljoner Ca 19 tusen Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut 2011 Dagligrökning 16-84 år nationellt 2 Vilka är det då som röker? Utbildningsnivå,

Läs mer

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen Tobaksbruk 2,3 miljoner Ca 19 tusen Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut 2011 Dagligrökning 16-84 år nationellt 2 Vilka är det då som röker? Utbildningsnivå,

Läs mer

Tobaksavvänjning - nyheter, svårigheter och möjligheter

Tobaksavvänjning - nyheter, svårigheter och möjligheter Tobaksavvänjning - nyheter, svårigheter och möjligheter Halland 2011-12-15 Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog Ordförande i Psykologer mot Tobak Barbro.holm-ivarsson@telia.com www.psykologermottobak.org

Läs mer

Modell för tobaksavvänjning - viktiga delar -

Modell för tobaksavvänjning - viktiga delar - Modell för tobaksavvänjning - viktiga delar - Stockholm 25 nov 2016 Margareta Pantzar Innehåll: Nya foldern samt metodboken Stödja patienter att sluta röka och snusa. Rådgivning om tobak och avvänjning.

Läs mer

Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil

Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil Att leva ett långt och friskt liv är ett mål för många. En sund och hälsosam livsstil är en bra grund för en hög livskvalitet genom livet.

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Hälsa och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska.

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Hälsa och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska. SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE Hälsa och alkohol Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska. Alkohol i Sverige Förr i tiden drack svenskarna mycket

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Tobak och operation. Du kan minska risken för komplikationer av ditt tobaksbruk! Skaraborgs Sjukhus

Tobak och operation. Du kan minska risken för komplikationer av ditt tobaksbruk! Skaraborgs Sjukhus Tobak och operation Du kan minska risken för komplikationer av ditt tobaksbruk! Skaraborgs Sjukhus Tobak påverkar operationsresultatet När du blir opererad är det många faktorer som avgör om resultatet

Läs mer

sluta snusa En handbok för dig som funderar på att kasta snusdosan

sluta snusa En handbok för dig som funderar på att kasta snusdosan sluta snusa En handbok för dig som funderar på att kasta snusdosan Funderat på att sluta? Innehåll Funderat på att sluta? Börjar det bli dags att bli kvitt beroendet? I det här häftet hittar du användbara

Läs mer

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen.

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen. Stress och Sömn Stress När man talar om stress menar man ibland en känsla av att man har för mycket att göra och för lite tid att göra det på. Man får inte tiden att räcka till för allt som ska göras i

Läs mer

Tobaksavvänjning sparar liv och pengar

Tobaksavvänjning sparar liv och pengar Tobaksavvänjning sparar liv och pengar Tobaksbruket är i dag den största enskilda orsaken till sjukdom, lidande och förtida död i vårt land. Sjutton procent av den vuxna befolkningen röker dagligen och

Läs mer

Tobaksavvänjning - Fördjupat stöd

Tobaksavvänjning - Fördjupat stöd Tobaksavvänjning - Fördjupat stöd Margareta Pantzar www.psykologermottobak.org Styrdokument Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Ungdomar under 18 år: Kvalificerat rådgivande samtal

Läs mer

Tobaksavvänjning - Fördjupat stöd

Tobaksavvänjning - Fördjupat stöd Tobaksavvänjning - Fördjupat stöd Margareta Pantzar www.psykologermottobak.org Styrdokument Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Ungdomar under 18 år: Kvalificerat rådgivande samtal

Läs mer

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se Till dig som har varit med om en svår händelse ljusdal.se När man har varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka reaktioner man kan förvänta sig

Läs mer

Nikotinläkemedel och abstinensbesvär

Nikotinläkemedel och abstinensbesvär Nikotinläkemedel och abstinensbesvär I denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet Nikotinläkemedel och abstinensbesvär Håll ut! Andra broschyrer inom området: Tobak

Läs mer

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Missbruka inte livet Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Du är inte ensam Det går att få bukt med ett beroende av alkohol och narkotika. Men det är många som drar sig för att söka hjälp.

Läs mer

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se Sömnhjälpen www.somnhjalpen.se Sömnsvårigheter kan ge allvarliga problem i vardagslivet och för hälsan. Genom att vara uppmärksam på våra vanor och vår livsstil, samt faktorer i miljön kan vi förebygga

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

INFORMATION OM INVEGA

INFORMATION OM INVEGA INFORMATION OM INVEGA Du är inte ensam Psykiska sjukdomar är vanliga. Ungefär var femte svensk drabbas varje år av någon slags psykisk ohälsa. Några procent av dessa har en svårare form av psykisk sjukdom

Läs mer

Sluta röka, börja leva

Sluta röka, börja leva Patientinformation om CHAMPIX och LifeREWARDS Till dig som fått CHAMPIX (vareniklin) Sluta röka, börja leva Ett bra beslut! När du tog de där första blossen anade du nog inte hur svårt det skulle vara

Läs mer

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Mitt barn röker och mitt snusar Vad ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Många föräldrar oroar sig för bland annat rökning och snusning när barnet börjar närma sig tonåren. Hjälper det att förbjuda

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER

TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER INNEHÅLL En ny situation 1 Be om hjälp och stöd 2 Var medmänniska 4 Låt inte er omgivning styra 6 Ta hand om dig själv 8 Hitta saker att uppskatta 10

Läs mer

Vad vinner du på att sluta röka?

Vad vinner du på att sluta röka? Vad vinner du på att sluta röka? I denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet Nikotinläkemedel och abstinensbesvär Håll ut! Andra broschyrer inom området: Tobak och

Läs mer

Faktamaterial om tobakssug

Faktamaterial om tobakssug Faktamaterial om tobakssug Ge mig mitt nikotin, annars vägrar jag att samarbeta! Därför är det så svårt att sluta röka och snusa Ett pressmaterial framtaget av Niconovum AB Faktamaterialet är granskat

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Tobaksfri kommun. en del i ett hälsofrämjande arbete

Tobaksfri kommun. en del i ett hälsofrämjande arbete Tobaksfri kommun en del i ett hälsofrämjande arbete 1 Denna broschyr är en kort sammanfattning av de viktigaste delarna i rapporten Tobaksfri kommun en guide för att utveckla det tobaksförebyggande arbetet.

Läs mer

Rådgivning & tobaksavvänjning i psykiatrin

Rådgivning & tobaksavvänjning i psykiatrin Rådgivning & tobaksavvänjning i psykiatrin 2011-04 Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog Psykologer mot Tobak www.psykologermottobak.org Hur många använder tobak idag? 12 % män och 13 % kvinnor rökte dagligen

Läs mer

Tobakspolicy och anvisningar för SiS en rökfri myndighet

Tobakspolicy och anvisningar för SiS en rökfri myndighet Tobakspolicy och anvisningar för SiS en rökfri myndighet SiS tobakspolicy SiS mål är att vara en rökfri myndighet där varken medarbetare, klienter eller ungdomar röker. Ingen ska behöva utsättas för tobaksrök

Läs mer

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling Verksamhetsområde onkologi 1 Inledning Trötthet i samband med cancersjukdom är ett vanligt förekommande symtom. Det är lätt att tro att trötthet

Läs mer

Samtal om tobak i skolan

Samtal om tobak i skolan Samtal om tobak i skolan Margareta Pantzar www.psykologermottobak.org Sotis-manualen Metoden i Samtalet om tobak (SOTIS) i skolan togs fram för att stödja, strukturera och effektivisera dialogen kring

Läs mer

Läkemedel vid rökstopp

Läkemedel vid rökstopp Läkemedel vid rökstopp I denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet Läkemedel vid rökstopp Stopp och Håll ut! Tobak och vikt Snus Ett material av Sluta-Röka-Linjen

Läs mer

Lite om rökning. Birgitta Jagorstrand Vård vid astma och KOL Kunskapscentrum Allergi Astma KOL KAAK BIRGITTA JAGORSTRAND KAAK, LUND

Lite om rökning. Birgitta Jagorstrand Vård vid astma och KOL Kunskapscentrum Allergi Astma KOL KAAK BIRGITTA JAGORSTRAND KAAK, LUND Tobak BIRGITTA JAGORSTRAND KAAK, LUND Lite om rökning Varje brinnande cigarett är en liten kemisk fabrik som producerar 7 000 olika ämnen Ett 60 tal kan orsaka cancer Den som röker får själv i sig en fjärdedel

Läs mer

Välkommen till ditt nya liv. vecka 13-16

Välkommen till ditt nya liv. vecka 13-16 Välkommen till ditt nya liv uppföljning vecka 13-16 Även om du inte längre tar CHAMPIX, fortsätter LifeREWARDSprogrammet att ge dig råd och stöd i ytterligare 4 veckor och hjälper dig vara en före detta

Läs mer

Ångest kan kännas på olika sätt olika gånger. Och det är inte alltid man vet att det man känner i kroppen är just ångest.

Ångest kan kännas på olika sätt olika gånger. Och det är inte alltid man vet att det man känner i kroppen är just ångest. Ångest och Panikångest Alla upplever ibland ångest i olika situationer. Det beror på att själva känslan av ångest har som uppgift att tala om att nu är något fel, på tok, till och med farligt. Och då måste

Läs mer

HUR SER DEN REKOMMENDERADE. Agneta Hjalmarson. Docent, psykolog Psykologer mot Tobak TOBAKSAVVÄNJNINGSMODELLEN UT?

HUR SER DEN REKOMMENDERADE. Agneta Hjalmarson. Docent, psykolog Psykologer mot Tobak TOBAKSAVVÄNJNINGSMODELLEN UT? HUR SER DEN REKOMMENDERADE TOBAKSAVVÄNJNINGSMODELLEN UT? Agneta Hjalmarson Docent, psykolog Psykologer mot Tobak Mottagningen för tobaksavvänjning 1. Specialisthjälp till rökare/snusare 2. Metodutveckling

Läs mer

Enkla råd/tobak. Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län

Enkla råd/tobak. Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län Enkla råd/tobak Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Läs mer

Målplanering för relationer Exempel 3:1

Målplanering för relationer Exempel 3:1 Målplanering för relationer Exempel 3:1 Våra relationer mår bra av en fungerande arbetsfördelning hemma. Ställer upp för maka/make och barn. Sköter allt hemarbete trots mera smärta. Täta konflikter. Känner

Läs mer

Bipacksedel. Nicorette Inhalator 10 mg inhalationsånga, vätska

Bipacksedel. Nicorette Inhalator 10 mg inhalationsånga, vätska Observera att läkaren kan ha ordinerat läkemedlet för annat användningsområde och/ eller med annan dosering än angiven i bipacksedeln. Följ alltid läkarens ordination och anvisningarna på apoteksetiketten.

Läs mer

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.

Läs mer

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Här finns inga svåra ord eller långa meningar. Här kan du läsa om läkemedel och om Läkemedelsverket. Denna information finns också på www.lakemedelsverket.se/lattlast

Läs mer

Barn och unga önskar en rökfri skolgård. kort information till föräldrar

Barn och unga önskar en rökfri skolgård. kort information till föräldrar Barn och unga önskar en rökfri skolgård kort information till föräldrar A Ett övergripande syfte med broschyren är att den ska bidra till att uppnå de nationella delmålen (se broschyrens inre baksida)

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Livsstilsguide. Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil

Livsstilsguide. Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil Livsstilsguide Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil Att leva ett långt och friskt liv är ett mål för många. En sund och hälsosam livsstil är en bra grund för en hög livskvalitet

Läs mer

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER

Läs mer

Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen

Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen Man ska vara positiv för att skapa något gott. Ryttare är mycket känslosamma med hänsyn till resultatet. Går ridningen inte bra, faller

Läs mer

Om läkemedel. vid adhd STEG 1. Din första kontakt med BUP? Ring BUP-linjen, , var du än bor i länet.

Om läkemedel. vid adhd STEG 1. Din första kontakt med BUP? Ring BUP-linjen, , var du än bor i länet. Om läkemedel vid adhd Din första kontakt med BUP? Ring BUP-linjen, 010-476 19 99, var du än bor i länet. STEG 1 BUP-mottagning finns på alla orter i Halland: Kungsbacka Tfn 0300-56 52 17 Varberg Tfn 0340-48

Läs mer

Äldre tänder behöver mer omsorg

Äldre tänder behöver mer omsorg Äldre tänder behöver mer omsorg Förbättra bevara fördröja lindra Att hjälpa människor, i olika livsskeden, till god munhälsa ligger Folktandvården varmt om hjärtat. Därför kan också den som nått en mer

Läs mer

12-månaders-uppföljning

12-månaders-uppföljning Löpnummer: 12-månaders-uppföljning från Sluta-Röka-Linjen Nu har det gått ungefär ett år sen din första kontakt med Sluta- Röka-Linjen. Vi är tacksamma om du besvarar denna enkät om hur det gått för dig.

Läs mer

Fimpa Nu! Vi hjälper dig ta ställning. Så undviker du återfall. Allt du vinner. bli rök- och snusfri

Fimpa Nu! Vi hjälper dig ta ställning. Så undviker du återfall. Allt du vinner. bli rök- och snusfri Fimpa Nu! bli rök- och snusfri Allt du sparar Allt du vinner Vi hjälper dig ta ställning Så klarar du fällorna Så undviker du återfall Hallå där du som röker eller snusar! Funderar du på att sluta? Klokt

Läs mer

Bakom masken lurar paniken

Bakom masken lurar paniken Bakom masken lurar paniken Paniksyndrom Information till patienter och anhöriga Människor med paniksyndrom döljer ofta en stark rädsla för nya panikattacker, för att vara allvarligt sjuka, hålla på att

Läs mer

Rökningen är det minsta av deras problem -eller?

Rökningen är det minsta av deras problem -eller? Rökningen är det minsta av deras problem -eller? Tobaksavvänjningskonferens 14 nov 2012 Barbro Holm Ivarsson Ordförande i Psykologer mot Tobak www.barbroivarsson.se Hur många psykiskt sjuka röker? Befolkningen

Läs mer

Motiverande Samtal MI

Motiverande Samtal MI Motiverande Samtal MI grundutbildning neuropsykiatrin UDDEVALLA 27 28 november 2012 Yvonne Bergmark Bröske leg. sjuksköterska, utbildnings & projektkonsult MI-pedagog (MINT) YB Hälsan, Tvååker y.bergmark.broske@telia.com

Läs mer

Fri från tobak i samband med operation. Information för patienter

Fri från tobak i samband med operation. Information för patienter Fri från tobak i samband med operation Information för patienter Innehåll 3 Tobaksfri inför din operation 5 Nu har du chansen! 7 Tobaksfri efter din operation 8 Mer information 10 Regional och lokal information

Läs mer

www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice

www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice Del 1 Service börjar med relationer Förstklassig kundservice börjar med goda relationer. Här är nio sätt att stärka kundrelationer

Läs mer

Fimpa Nu! Vi hjälper dig ta ställning Så klarar du fällorna Så undviker du återfall. Allt du sparar Allt du vinner. bli rök- och snusfri

Fimpa Nu! Vi hjälper dig ta ställning Så klarar du fällorna Så undviker du återfall. Allt du sparar Allt du vinner. bli rök- och snusfri Fimpa Nu! bli rök- och snusfri Allt du sparar Allt du vinner Vi hjälper dig ta ställning Så klarar du fällorna Så undviker du återfall Hallå där du som röker eller snusar! Funderar du på att sluta? Klokt

Läs mer

SFI-KURS B OCH C. ALKOHOL I SVERIGE. Hälsa och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska.

SFI-KURS B OCH C. ALKOHOL I SVERIGE. Hälsa och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska. SFI-KURS B OCH C. ALKOHOL I SVERIGE Hälsa och alkohol Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska. Alkohol i Sverige Förut drack svenskarna mycket alkohol.

Läs mer

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Dina levnadsvanor Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och hur du upplever din hälsa påverkas av många faktorer. Framför allt är dina levnadsvanor viktiga, det gäller bland annat mat,

Läs mer

Drogpolicy och Beredskapsplan

Drogpolicy och Beredskapsplan Drogpolicy och Beredskapsplan Drogpolicy Selånger FK är en ideell idrottsförening som arbetar för idrottande, gemenskap, kamratskap och social fostran. För oss är det viktigt att våra barn och ungdomar

Läs mer

NiQuitin. Läs noga igenom denna bipacksedel. Den innehåller information som är viktig för dig. 1. VAD NIQUITIN ÄR OCH VAD DET ANVÄNDS FÖR?

NiQuitin. Läs noga igenom denna bipacksedel. Den innehåller information som är viktig för dig. 1. VAD NIQUITIN ÄR OCH VAD DET ANVÄNDS FÖR? BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN NiQuitin 4 mg komprimerad sugtablett Läs noga igenom denna bipacksedel. Den innehåller information som är viktig för dig. Dette läkemedel är receptfritt. NiQuitin

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

25 knep för att hålla koll på din tid

25 knep för att hålla koll på din tid 25 knep för att hålla koll på din tid 25 knep för att hålla koll på din tid 1 Gör dina sysslor realistiska och genomförbara Planera dina sysslor, projekt och uppgifter efter din kapacitet att genomföra

Läs mer

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

För dig som varit med om skrämmande upplevelser För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och

Läs mer

Frågor och svar. om åldrande, alkohol och läkemedel

Frågor och svar. om åldrande, alkohol och läkemedel Frågor och svar om åldrande, alkohol och läkemedel S O C I A L - O C H H Ä L S O V Å R D S M I N I S T E R I E T S broschyrer 2006:6swe 1 Frågor och svar om åldrande, alkohol och läkemedel Stigande ålder

Läs mer

Fri från tobak i samband med operation

Fri från tobak i samband med operation Fri från tobak i samband med operation Information för patienter Tobak Hälsa Tobaksfri inför din operation Visste du att... när du blir opererad är det många faktorer som påverkar hur resultatet av operationen

Läs mer

Maria Rankka Leg. tandläkare 2009-11-12

Maria Rankka Leg. tandläkare 2009-11-12 Maria Rankka Leg. tandläkare 2009-11-12 Tobaksavvänjning - utbud Samverkan lönar sig SRL finns tillgänglig 51 timmar/vecka Flera aktörer kan stötta på olika vis Karolinska Institutets folkhälsoakademi

Läs mer

MADRS-S (MADRS självskattning)

MADRS-S (MADRS självskattning) Sida av MADRS-S (MADRS självskattning) Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri, Karolinska Institutet, Stockholm. Namn Ålder Kön Datum Kod Summa Avsikten med detta formulär är

Läs mer