Remiss från parlamentariska nämnden om medborgardialog Bifogade filer:

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Remiss från parlamentariska nämnden om medborgardialog Bifogade filer:"

Transkript

1 Sara Salkvist Från: Niclas Nordström Skickat: den 1 december :17 Till: Nässjö BU Kontorets ; Nässjö Tekniska Funktionsmail; Bernice Fredriksson; Nässjö Samhällsplaneringskontoret; Nässjö Socialförvaltningen Funktionsmail; Nässjö Kultur Fritid Funktionsmail; Nässjö Kommunstyrelsen Ämne: Remiss från parlamentariska nämnden om medborgardialog Bifogade filer: Parlamentariska nämndens beslut, , 24.pdf; Bakgrund och syfte med remissrundan pdf; Utredning - Förutsättningar för hur medborgardialoger kan användas på ett systematiskt sätt i utrednings och beslustprocesser.pdf; Kallelse till inspirationsseminarium om medborgardialog, pdf Hej, Översänder remiss från parlamentariska nämnden. Remissen omfattar fyra handlingar: 1. Parlamentariska nämndens beslut, , Bakgrund och syfte med remissrundan Utredning Förutsättningar för hur medborgardialoger kan användas på ett systematiskt sätt i utrednings och beslutsprocesser 4. Kallelse till inspirationsseminarium om medborgardialog, (Gäller nämndpresidier och förvaltningsledning) Remissen vänder sig till följande nämnder: Barn och utbildningsnämnden, Kommunstyrelsen, Kultur och fritidsnämnden, Samhällsplaneringsnämnden, Socialnämnden, Styrelsen för Nässjö lärcenter, Tekniska servicenämnden, Överförmyndarnämnden. Parlamentariska nämnden vill ha svar senast den 31 mars Har du frågor om remissen är du välkommen att återkomma till mig. Med vänlig hälsning, Parlamentariska nämndens sekreterare Niclas Nordström, utredare Kommunikation och medborgarservice Kommunledningskontoret Telefon: Postadress: Kommunledningskontoret Nässjö kommun Nässjö Besöksadress: Rådhusgatan 28 Nässjö niclas.nordstrom@nassjo.se Följ oss också på 1

2 2

3 1 (2) Datum Diarienummer KS Handläggare Niclas Nordström Direkttelefon E-postadress barn- och utbildningsnämnden, BUN kommunstyrelsen, KS kultur- och fritidsnämnden, KFN samhällsplaneringsnämnden, SPN socialnämnden, SN styrelsen för Nässjö lärcenter, SNLC tekniska servicenämnden, TSN överförmyndarnämnden, ÖFN Remiss om principer för medborgardialog Nämnderna och deras förvaltningar har fått tre frågor på remiss av parlamentariska nämnden (PN , 24): 1. Vilka typer av frågor vill nämnden att principerna för medborgardialog ska svara på? 2. Vilka typer av ärenden/frågor bör omfattas av medborgardialog? 3. Vilka typer av ärenden/frågor bör inte omfattas av medborgardialog? Syftet med remissen är att i slutändan ge kommunfullmäktige underlag för att ta fram principer för hur medborgardialoger ska användas i kommunen. Principerna kan ses som ett ramverk som ska stödja nämnderna vid planering och genomförande av medborgardialoger. Parlamentariska nämnden vill ha remissvaren senast den 31 mars Underlag för att svara på remissen är: Utredning om förutsättningar för hur medborgardialoger kan användas på ett systematiskt sätt i utrednings- och beslutsprocesser Inspirationsseminarium (3 timmar) om medborgardialoger se medföljande kallelse. Postadress Gatuadress Telefon (v) Telefax Bankgiro Org. nr. E-postadress Nässjö Rådhusgatan kommunstyrelsen@nassjo.se

4 2 (2) Ärendets fortsatta hantering Parlamentariska nämnden kommer att ta fram ett underlag till fullmäktige. Exakt hur detta kommer att se ut får den fortsatta beredningen visa. Parlamentariska nämnden har dock tagit fram en plan för hur den politiska behandlingen kan se ut. Se figur 1. Figur 1 Preliminär plan för politisk behandling för att ta fram principer för medborgardialog 1. PN remitterar ärendet till nämnderna. 2a. Utredning om medborgardialoger 2. Behandling i nämnder/förvlt. 3. Remissvar till PN 2b. Inspirationsdag om medborgardialoger Remissunderlag 4. PN tar fram underlag för KF. 5. KS behandlar ärendet. 6. KF har en diskussion om principer för medborgardialog. 8. KF beslutar om principer för medborgardialoger. 7. Fullmäktigeberedning tar fram förslag till principer. Bakgrund Kommunledningskontoret har på uppdrag av parlamentariska nämnden tagit fram utredningen om förutsättningar för hur medborgardialoger kan användas på ett systematiskt sätt i utrednings- och beslutsprocesser. Utredningen har varit på remiss hos partigrupperna vilka har ställt sig positiva till någon form av systematik kring medborgardialoger. Innan partigrupperna lämnade in sina remissvar fick de, i samband med fullmäktiges augustisammanträde, en information i ämnet av en representant från Sveriges kommuner och landsting. Parlamentariska nämnden beslutade därefter den 12 oktober 2015, 24, att skicka samma utredning på remiss till nämnderna. Parlamentariska nämnden Niclas Nordström sekreterare

5 Kallelse till inspirationsseminarium om medborgardialog Till: Parlamentariska nämnden, Kommunalråd, samt Nämndpresidier och förvaltningsledningar i KS, BUN, TSN, KFN, SN, SNLC, SPN och ÖFN Tid: fredag den 22 jan 2016, klockan Plats: fullmäktigesalen, stadshuset i Nässjö Anmälan: senast den 16 december 2015 till niclas.nordstrom@nassjo.se Syftet med dagen är att förtydliga nämndernas uppdrag samt att ge idéer och exempel på vad man kan göra i de olika nämnderna. Tillfälle kommer också att ges att redovisa våra egna exempel på vad vi redan gör med dialoginriktning. Program Tid Ämne Föredragande Inledning, syfte och förväntningar på dagen Fika Bo Zander och Niclas/Karolina/Dennis Varför medborgardialog? Exempel på verktyg, metoder och principer Presentationsrunda exempel på genomförda och pågående medborgardialoger i kommunen Stefan Lydén, SKL Alla nämnder/förvaltningar Frågor om remissen Niclas Välkomna! Bo Zander ordförande, parlamentariska nämnden Karl G. Bartoll kommundirektör

6

7

8 1 (16) Datum Diarienummer KS Handläggare Niclas Nordström Direkttelefon E-postadress Utredning om förutsättningar för hur medborgardialoger kan användas på ett systematiskt sätt i utrednings- och beslutsprocesser Postadress Gatuadress Telefon (v) Telefax Bankgiro Org. nr. E-postadress Nässjö Rådhusgatan kommunstyrelsen@nassjo.se

9 2 (16) Innehåll 1. Bakgrund Inledning Underlag och stöd för utredningen Definition av begreppet medborgardialog Medborgardialoger i ett demokratiskt sammanhang - erfarenheter från SKL och andra kommuner Systematiskt arbete med medborgardialoger Principer för medborgardialog Styrningsprocess Dialogprocess Kommunikationsprocess Systematisk återkoppling, utvärdering och förbättring Varför ska kommunen införa systematisk medborgardialog? Nyttan med medborgardialog och vikten att skapa ett gott rykte Möjligheten till delaktighet och inflytande förbättrar folkhälsan Statistiska centralbyråns medborgarundersökning i Nässjö kommun Valdeltagandet i Nässjö kommun Kommunens syfte och medlemmarnas förväntningar Vilka förutsättningar finns det för att använda medborgardialoger på ett systematiskt sätt i utrednings- och beslutsprocesser? Avslutande kommentar och förslag till ärendets fortsatta hantering... 16

10 3 (16) 1. Bakgrund 2011 genomfördes en inventering av medborgardialoger i kommunens nämnder och bolag (Dnr: KS ). Som en följd av den inventeringen gjordes under 2013 en sammanställning av kommunens övergripande beslut om aktuella demokrativerktyg (Dnr: KS ). Båda dessa rapporter visar att Nässjö kommun redan idag i olika omfattning använder medborgardialoger i utrednings- och beslutsprocesser. Det finns, med några få undantag, dock ingen uttalad systematik kring hur, när och varför en medborgardialog ska genomföras. Undantagen är till exempel lagstyrda samråd vid framtagandet av detaljplaner enligt plan- och bygglagen. Parlamentariska nämnden beslutade den 7 februari , att ge kommunledningskontoret i uppdrag att utreda förutsättningarna för hur medborgardialoger kan användas i utrednings- och beslutsprocesser i Nässjö kommun. 2. Inledning Medborgardialoger används av kommunen redan idag och användandet av medborgardialoger är här för att stanna. En fråga som utredningen kommer att svara på är hur medborgardialoger kan användas på ett systematiskt sätt i utrednings- och beslutsprocesser. Men för att svara på den frågan bör några frågetecken om medborgardialoger rätas ut. Vad menar vi med begreppet medborgardialoger? Medborgardialoger är ett ganska vitt begrepp som kan tolkas på olika sätt, av olika personer och i olika sammanhang. Därför kommer utredningen att definiera begreppet medborgardialog. Vidare kommer utredningen att redogöra för i vilket demokratiskt sammanhang medborgardialoger befinner sig i. Som stöd i denna redogörelse refererar utredningen i stor utsträckning till erfarenheter om medborgardialoger som publicerats av Sveriges kommuner och landsting (SKL). 2.1 Underlag och stöd för utredningen Utredningen har till sitt stöd använt sig av publikationer från i första hand SKL. Utredaren har under perioden 2011 till 2014 deltagit i ett nätverk om medborgardialoger under ledning av SKL. Erfarenheterna från nätverket kommer till uttryck i utredningen. 3. Definition av begreppet medborgardialog För att kunna närma sig frågan om det finns förutsättningar för kommunen att använda medborgardialoger på ett systematiskt sätt i utrednings- och beslutsprocesser måste vi samlas kring en definition av begreppet medborgardialoger.

11 4 (16) För det första ska medborgardialoger ses som ett bredare begrepp än bara en dialog mellan två eller flera människor. Följande mening fångar upp ganska många av de relevanta delarna som begreppet omfattar: Tillfällen eller verktyg där tankar, värderingar, synpunkter och förslag som råder bland kommunens invånare fångas upp. För det andra är medborgardialog inte alltid en dialog i ordets rätta bemärkelse. Inom begreppet medborgardialog faller, enligt utredningens definition, även merparten av den kommunikation som sker mellan kommunen och dess kommunmedlemmar. Medborgardialoger omfattar allt från information t.ex. på webben där medlemmarna får veta till rådslag där medlemmarna får vara med och bestämma. Se Delaktighetstrappan Figur 2. Definitionen av medborgardialoger är alltså mycket vid och omfattar i princip all typ av kommunikation till, från eller tillsammans med kommunmedlemmarna. I utredningen används både begreppet medborgare och kommunmedlem. Här avses samma sak. Kommunmedlem definieras i kap. 1 4 kommunallagen (1991:900). 4. Medborgardialoger i ett demokratiskt sammanhang - erfarenheter från SKL och andra kommuner Alla kommuner och landsting i Sverige har haft medborgardialoger i någon form under en överskådlig tid. Det som många gånger har saknats och saknas fortfarande är en systematisk medborgardialog. Lite slarvigt kan man säga att många kommuner har skjutit lite från höften ibland har man träffat rätt men ibland har man missat målet med medborgardialogen. När en kommun missar målet med sin medborgardialog finns en risk att förtroende för det demokratiska systemet tar skada. Medborgardialogen i form av fysiska möten sker ofta på arenor där förtroendevalda och tjänstemän känner sig trygga och man har ibland ställt sig frågan varför det kommer så få representanter från allmänheten till sådana möten. Är allmänheten verkligen så ointresserad? När kommuner har bjudit in till möten har det vidare ofta varit de redan engagerade och insatta i den aktuella frågan som kommit. Nässjö är generellt sett inget undantag. Kritiker till medborgardialoger har då fått vatten på sin kvarn där de framhåller att dessa former för dialog endast ger resursstarka ytterligare en arena att påverka beslut. Sveriges kommuner och landsting, SKL, har ett uppdrag att stödja medlemmarnas arbete med att skapa nya former för medborgarnas delaktighet, valmöjligheter och integrera dialogen med medborgarna i styrprocess och verksamhetsutveckling. Inom ramen för detta uppdrag startade SKL medborgardialogprojektet 2006.

12 5 (16) SKL ser ett behov av en förnyad, förbättrad och utvecklad dialog med medborgarna och lyfter också fram ett antal viktiga faktorer 1 som gör att behovet av att utveckla en systematisk medborgardialog framträder allt tydligare. Syftet med arbetet, menar SKL, är att stärka demokratin och öka effektiviteten i kommuner och landsting. SKL lyfter fram följande faktorer: I internationella jämförelser har Sverige ett högt valdeltagande men det har sjunkit från och 1980-talets höga nivåer. Särskilt oroande är att det är stora skillnader mellan olika kommuner, områden och valkretsar. I valet 2006 hade Lomma kommun i söder det högsta valdeltagandet på 89,4 procent och Haparanda i norr det lägsta på 59,5 procent. Ännu större skillnader kan vi se mellan olika områden inom kommuner och landsting. Socioekonomiska förhållanden är det som framför allt avgör om människor går till valurnorna eller inte. Färre och färre blir medlemmar i politiska partier. Ungefär två procent 2 av svenskarna är medlemmar i ett politiskt parti och bara runt en procent är aktiva. Medelåldern är hög och partierna har generellt sett svårt att locka ungdomar och nya svenskar till medlemskap och förtroendeuppdrag. Förtroendemannauppdraget har blivit allt svårare och mer professionaliserat. Kommuner och landsting omfattar allt större och komplexare verksamheter som kräver kunniga och insatta förtroendevalda. De förtroendevalda blir färre och ska klara en större kontaktyta mot sina medborgare. På femtiotalet gick det fem medborgare per förtroendevald. Idag finns det förtroendevalda på en befolkning som 2007 var personer vilket innebär ett snitt på 210 medborgare per förtroendevald. Inom kommuner och landsting bildas allt fler lokala partier och enfrågepartier. Koalitioner med många partier är mer regel än undantag. En stor koalition kan innebära att partipolitiken blir otydligt för medborgarna. Det finns ett ökat stöd för antidemokratiska rörelser som för fram värderingar som strider mot de konventioner som Sverige har undertecknat. Vidare beskriver SKL generellt sett hur vi svenskar är i dagens politiska samhälle i ett internationellt perspektiv. Beskrivningen utgår från World Value Servey, som är en världsomspännande undersökning av människors värderingar i olika länder. Svensken sticker ut som den som är mest sekulariserad, uppskattar frihetsvärden och tror på sin egen förmåga att fatta beslut över sitt liv. En 1 Sveriges kommuner och landsting, 11 tankar om medborgardialog i styrning. 2 Sveriges kommuner och landsting: 2014 års statistik

13 6 (16) självständig individ som ställer individuella krav på den service som kommuner och landsting tillhandahåller. Svensken vill diskutera samhällsfrågor. I olika undersökningar säger tre av fyra att de vill diskutera samhällsfrågor och två av fyra att de vill diskutera politiska frågor. Svensken ägnar i snitt 6 timmar per dag till att lyssna på radio, titta på TV, surfa på Internet och läsa tidningar. Media har fått en allt större påverkan på medborgarnas åsikter och värderingar. Svensken är generellt sett en protestmedborgare. Jag är nöjd med att det finns förtroendevalda som sköter kommuner och landsting ända tills de beslutar om något som drabbar mig, t.ex. nedläggning av mitt barns skola, nedläggning av sjukhuset som jag hör till, bygget av mobilmast eller vindkraft nära mig. Då deltar jag i protestaktioner. 5. Systematiskt arbete med medborgardialoger SKL har som ett resultat av det så kallade medborgardialogprojektet (start 2006), tagit fram en serie skrifter där man delger sina samlade erfarenheter av utvecklingen och arbetet med medborgardialoger. I föregående kapitel har det redogjorts för den lokala demokratins förutsättning med bl.a. färre förtroendevalda per invånare. Vidare gavs en beskrivning över svenskens generella intresse och inställning till samhällsfrågor ställt i en internationell jämförelse. Nässjö kommun lever med ett demokratiskt system som utvecklades under en tid och i ett samhälle som i många delar skiljer sig från det som råder idag. Därför kan en systematisering av arbetet med medborgardialoger vara ett sätt att hjälpa och värna den lokala demokratin. Medborgardialoger kan i sig engagera kommuninvånarna i frågor som i olika omfattning rör deras egen vardag. Genom att systematisera medborgardialogerna möjliggör man medborgardialoger som är förutsägbara och meningsfulla. Här följer en sammanfattning av de aspekter som SKL tar upp och som är väsentliga utgångspunkter om man ska systematisera arbetet med medborgardialoger. De olika delarna ställer upp ett antal frågor som de förtroendevalda behöver diskutera. Diskussionen är en förutsättning för det fall man väljer att gå vidare med att systematisera kommunens medborgardialoger. Det systematiska arbetet med medborgardialoger kan delas upp i följande delar och beskrivs schematiskt i Figur 2: 1. Principer för medborgardialog 2. Styrningsprocess

14 7 (16) 3. Dialogprocess 4. Kommunikationsprocess 5. Systematisk återkoppling, utvärdering och förbättring Figur 2 Styrkarta för systematisk medborgardialog 5.1 Principer för medborgardialog Att skapa principer är politikens verktyg för att forma ramen för dialogerna, dels hur dialogerna ska användas internt inom organisationen dels tydliggöra vad medborgarna kan förvänta sig av medborgardialogprocesserna. Medborgardialogerna handlar till stor del om att skapa tillit och förståelse för det demokratiska systemet som på många sätt styr kommuninvånaranas vardag. Därför är det viktigt att, innan man bjuder in medborgarna till att delta i dialogen, vara klar över vad kommunen vill uppnå med medborgardialogen. Kommunen behöver diskutera både vilka målen är med att föra in medborgardialog i styrningen och vilka för- respektive nackdelar som man förknippar med att engagera medborgarna. Kommunens förtroendevalda bör därför ta fram övergripande principer (policy) för medborgardialoger. Sådana principer bör framför allt svara på följande frågor: Varför vi ska ha medborgardialoger? Vad vinner vi och medborgarna på att ha medborgardialoger? Vilka utgångspunkter vill vi ska råda? För att nå en hållbar medborgardialog bör kommunens förtroendevalda komma överens såväl över blockgränser som med tjänstemännen om varför det är av vikt att föra dialog med medborgarna. Det bör ske en diskussion om varför tjänstemännens faktakunskaper behöver kompletteras med medborgarnas värderingar och synpunkter kring en fråga. Vilka demokrati- och effektivitetsvinster vill vi uppnå?

15 8 (16) Ett annat område att diskutera är hur kommunen ska arbeta mot olika grupper. Här kan man rikta in sig mer på olika livsstilsgrupper istället för traditionella indelningar som män och kvinnor, unga och gamla. Det man bör utgå ifrån är i vilken omfattning de berörda kommuninvånarna är aktiva eller inaktiva när det kommer till att föra fram sin åsikt eller lämna sin synpunkt. Ett sätt att locka de som är inaktiva är att välja olika typer att metoder för medborgardialog som tilltalar olika typer av grupper. Här bör man koncentrera sig på de grupper som normalt sett inte kommer till tals i en viss fråga. De resursstarka kommer till tals ändå. Kommunen bör även ta ställning till organisation, ansvarsfördelning och hur den interna strukturen ska se ut. Till detta kommer givetvis även diskussionen om vilka resurser som ska avsättas för arbetet med medborgardialogen (hela processen). Det är mycket viktigt att hela processen, d.v.s. förarbetet, själva genomförandet och efterarbetet ta hand om resultatet, finns med i resursdiskussionen. 5.2 Styrningsprocess Beslut om att genomföra medborgardialoger eller inte är de förtroendevaldas ansvar. Utgångspunkten för detta är att det är de förtroendevalda som medborgarna utkräver ansvar gentemot och de förtroendevalda måste känna tillit till processen. Det är också viktigt att de förtroendevalda är beredda att lyssna och också beredda att beakta framkomna synpunkter i dialogen. Eftersom det som framkommer i en dialog blir ett komplement till andra underlag inför ett beslut bör man så tydligt som möjligt kommunicera att man tagit del av det som framkom i dialogen och hur man ställt sig till det. Detta bör vara särskilt viktigt i de fall man väljer att inte besluta i den riktning som en majoritet av åsikterna i dialogen förordar. Har de förtroendevalda redan klart för sig hur de ska besluta i en fråga ska en högre form av dialog undvikas och istället använda sig av en lägre form av dialog t.ex. genom att informera om beslutet och dess bakgrund. I styrprocessen bör ställning tas till när i ärendeprocessen medborgardialogen ska komma in. Var den bör komma in beror på syftet med dialogen. I styrprocessen kan man även formulera kategorier av ärenden som principiellt ska/ska inte innefatta någon form av medborgardialog. Nämndreglementen är typiskt sett en kategori som inte behöver någon medborgardialog. Däremot för ärenden som direkt eller indirekt berör brukare av kommunens offentliga service skulle utgångspunkten kunna vara att man överväger om en medborgardialog kan tillföra ärendet såväl objektiva fakta såväl som subjektiva underlag så som allmänhetens synpunkter och/eller viljeinriktningar. I styrprocessen är det viktigt att det framgår hur och när resultatet från dialogerna tas om hand och hur återkopplingen ska ske till de som deltagit. Om det brister här är det stor risk att deltagarna tappar förtroendet och att det istället uppstår en misstro.

16 9 (16) 5.3 Dialogprocess Erfarenheter från SKL visar att det oftast är här, i dialogprocessen, som kommuner traditionellt sett startar sitt arbete. Om kommunen vill använda medborgardialoger som en del i en systematisk styrprocess bör beslutet utgå från vad man kommit fram till enligt punkterna ett och två. Utgångspunkten är att det är de förtroendevalda som ska besluta om att dialoger ska genomföras. Medborgardialoger innebär inte att det representativa systemet ersätts med direktdemokrati. Avsikten är snarare att komplettera det representativa systemet genom att ge de förtroendevalda ett bredare underlag inför vissa beslut. Här behöver förtroendevalda helt enkelt ta ställning till vilken nivå på inflytande man i en enskild fråga vill ge medborgarna. I Figur 2 nedan och Figur 3 (sid 10) beskrivs de olika delaktighetsnivåerna. Om kommunen på ett tidigt skede visar vilken nivå dialogen enligt delaktighetstrappan avser är det lättare att uppfylla förväntningarna som medborgardialogen för med sig. Figur 2 Olika former av delaktighet 3 Delaktighetstyp Dialogens omfattning Information Vissa beslut lämpar sig av olika anledningar inte för dialog men medlemmarna har rätt att bli informerade om vilka beslut som fattats. En transparent beslutsprocess skapar tillit och 3 Huddinge kommun, Handbok i delaktighet,

17 10 (16) förtroende. Konsultation Dialog Delaktighet/ samarbete Medbeslutande Utifrån färdiga alternativ ger man medlemmarna möjlighet att ta ställning vilket alternativ de förespråkar. Konsultationen innebär inte att det slutgiltiga beslutet fattas i enlighet med resultatet. Det är viktigt att påpeka detta i samband med att man ger medlemmarna möjligheten att delta i konsultationen. En dialog innebär att inbjudna deltagare ska få tillfälle att föra fram sin åsikt och lyssna till övriga deltagares åsikter. Innebär att medlemmen deltar under en längre tid i hela eller delar i en utvecklingsprocess från idé till ett färdigt förslag eller beslutsunderlag till politiska beslut. Deltagande blir på en djupare nivå. Ett lokalt konkret exempel är utvecklingsprogrammen för bl.a. Forserum 4. Här har det representativa valda kommunfullmäktige valt att delegera ansvar till nämnd eller styrelse där delegaterna inte är valda utifrån partitillhörighet utan valda som person. Det kan finnas vissa typer av frågor som är lämpliga att besluta tillsammans med hela eller delar av kommunen. Utformningen av delar i ett bostadsområde eller friluftsområde. Ett annat exempel är skolstyrelser där föräldrar ingår som medlemmar i den beslutande församlingen. Figur 3 Delaktighetstrappan Forserum 5 Sveriges kommuner och landsting, 11 tankar om medborgardialog i styrning.

18 11 (16) 5.4 Kommunikationsprocess Att på ett tidigt stadium ta fram en kommunikationsstrategi kan ha sina fördelar. Den ger kommunen möjlighet att agera i stället för att reagera. Det är dessutom inte möjligt att nå alla invånare i en medborgardialog men alla invånare ska ha möjlighet att ta till sig information om den aktuella frågan. Öppenhet och transparens skapar tillit. Kommunikationsinsatsen måste dock stå i proportion till frågans vikt och intresse. 5.5 Systematisk återkoppling, utvärdering och förbättring Enligt SKL och erfarenheter från många kommuner är den här delen lätt att glömma bort både när det gäller att avsätta resurser men även när det kommer till själva handlandet. Att ge återkoppling till de som deltagit är avgörande för om medborgarna ska känna förtroende och uppleva att dialogen har varit meningsfull. 6. Varför ska kommunen införa systematisk medborgardialog? Som utredningen nämnde redan i början är medborgardialoger här för att stanna. Det finns lagstadgade medborgardialoger enligt bl.a. skollagen och plan- och bygglagen och en uppsjö av mer eller mindre frivilliga medborgardialoger. När det gäller lagstadgade dialogformer finns det inarbetade rutiner för hur synpunkter och yttranden ska tas om hand, inte minst vad gäller planförfaranden. När det är fråga om utredningar som kommunen själv initierar saknas i allmänhet samma formella krav på hur beslutsunderlaget ska se ut och vad de ska innehålla. När det gäller medborgardialoger och frågorna kring om, när och hur de ska användas kan dessa besvaras genom en systematisk medborgardialog. Frågan om en medborgardialog ska användas eller inte måste framför allt ha sin utgångspunkt i om ärendet direkt eller indirekt berör kommunmedlemmar och/eller i vilken grad kommunen har någon bestämmanderätt. I vissa fall kanske det är fråga om ett beslut som direkt utgår från lagstiftning där fullmäktige eller nämnd endast fattar ett formellt beslut men där de förtroendevalda inte har något egentligt val. När avser vilken del i utrednings- och beslutsprocessen det kan vara lämpligt att ha en medborgardialog: i början, i mitten och/eller i slutet. Hur en medborgardialog ska genomföras i fråga om vilken metod och verktyg är helt beroende av vilken typ av ärende det handlar om. Man måste identifiera vilka grupper i kommunen som kommer att beröras av beslutet, och på vilket sätt man kan nå en representativ del av kommunmedlemmarna.

19 12 (16) Genom medborgardialoger kan kommunen komplettera underlagen till de politiska besluten. Tillsammans med objektiva fakta avseende bl.a. juridiska och ekonomiska förutsättningar kan en medborgardialog tillföra ytterligare en dimension till beslutsunderlaget. Eftersom antalet förtroendevalda per väljare har sjunkit till att det idag går en förtroendevald på 210 väljare bör incitamentet att ta reda på medborgarnas synpunkter i vissa frågor ha ökat. Något man bör ha i åtanke är att en enskild medborgares åsikt inte alltid överensstämmer med kommunens bästa. De resursstarka medborgarnas åsikter hörs inte sällan både högt och ofta, men deras åsikter behöver inte nödvändigtvis överensstämma med vad en majoritet av medborgarna tycker. Vi vet att medborgaren generellt sett gärna engagerar sig först då det har gått denna emot och vi vet också att kommunen i högre utsträckning får ta del av synpunkter när något uppfattas som negativt jämfört än när något uppfattas som positivt. Som forskningen visar har medborgaren i Sverige lätt för att bli engagerade i en fråga. Den enskilde medborgaren kanske har barn i skolan, gamla föräldrar som får hjälp på ett eller annat sätt av kommunen eller andra personliga erfarenheter av de områden som kommunen är ansvarig för. Sådana erfarenheter gör oss till brukare av kommunal service på ett eller annat sätt. Det som jag tycker är viktigt kanske inte är viktigt för någon annan. Här har samtliga kommuner i Sverige ett dilemma nämligen samhällets bästa. Kommunen ska tillhandahålla bra vägar, fastigheter, kommunalt vatten och avlopp, bredband, skola, förskola, omsorg om människor som inte klarar sig själva, kommunal hälso- och sjukvård, miljötillsyn, bra planer för stad och land, räddningstjänst, bibliotek med mera samt en hel rad delar som är av frivillig karaktär så som t.ex. fritidsanläggningar av olika slag. Dilemmat för kommunen är att helheten sällan synliggörs i debatten kring en enskild sakfråga. Vidare är utrymmet att göra några storskaliga ändringar små. Och när de väl ska genomföras är det så många aspekter inblandade vilket kan göra det mycket svårt för såväl den enskilde medborgaren såväl som för den enskilde förtroendevalda och kommunanställda att förstå dess komplexitet. Det man genom medborgardialoger kanske missar är det kommunala ansvaret för helheten. Medborgardialoger fokuserar normalt sett på en fråga eller ett ärende inom en avgränsad verksamhet. Det är sällan det framgår hur den avgränsade frågan som är aktuell i en medborgardialog står i relation till kommunens övriga verksamheter och det utrymme som finns till förändringar. Samtidigt kan just det vara en utmaning, att använda medborgardialogen som ett instrument för att kommunicera kommunens komplexa ansvar. Medborgardialogen skulle kunna bidra till att inte bara gör det lättare för de förtroendevalda att ta del av medborgarnas synpunkter utan också underlätta för kommunen och dess förtroendevalda att samtidigt informera om kommunens komplexa verksamhet till medborgarna.

20 13 (16) 6.1 Nyttan med medborgardialog och vikten att skapa ett gott rykte I Sverige finns det kommuner och landsting som kommit mycket långt med att utnyttja olika verktyg för medborgardialog och med hur medborgardialogarbetet har systematiserats. Erfarenheterna från de som infört medborgardialoger på ett mer systematiskt sätt är att det krävs ett internt arbete innan man går ut till kommunmedlemmarna. Dialogen är en interaktiv handling som kräver arbete inför, under och efter genomförandet. Syftet med ett systematiskt arbete med medborgardialoger är att det ska leda till nytta. Nytta för kommunmedlemmarna, nytta för de förtroendevalda och nytta för organisationen. Nyttan kan vara att stärka tron på demokratin eller att öka effektiviteten i verksamheten eller både ock. För varje fråga som man vill föra dialog om bör kommunen ställa sig frågan - vad har vi för nytta av en dialog? Begreppet demokrati används ofta i den dagliga debatten och det brukar sägas att man ska värna demokratin och att man ska genomföra saker och ting på ett demokratiskt sätt. Genom de kommunala valen till kommunfullmäktige vart fjärde år uppfyller vi grunden i den svenska demokratin. De styrande i kommunenen fattar beslut om både stort och smått på uppdrag (genom val vart fjärde år) av kommunens medlemmar. Men när detta system kom till såg förutsättningarna ut på ett helt annat sätt. Andelen aktiva politiker per invånare har t.ex. minskat. Där det förut gick en politiker på fem kommunmedlemmar går det nu bara en på tvåhundratio. Om det kan sägas finnas ett underskott i den lokala demokratin är det förhållandet mellan antalet förtroendevalda och antalet kommunmedlemmar. Det är i det sammanhanget som medborgardialogen bör kunna göra nytta. En väl genomförd medborgardialog kan bidra till tron på det demokratiska styrelseskicket vi är en del av. Man skulle kunna hävda att det är ett sätt att värna demokratin. Att systematisera medborgardialoger som en del i styrprocessen innebär inte att den ersätter det representativa systemet. Syftet är snarare att stödja det representativa systemet genom att skapa transparens, öka kunskapen om systemet och att ge medlemmarna möjligheter att föra fram sina argument och synpunkter i olika frågor till de som fattar besluten. Det handlar också om att skapa ett gott rykte. Tänk er följande: - Medborgardialog i Nässjö, Då vill jag vara med! Kan man skapa ett gott rykte genom sina dialoger skapar det mervärde både för kommunens invånare och för själva organisationen. Man vill vara med. Omvänt ger ett dåligt rykte känslan av att organisationen aldrig lyssnar, de gör som de vill oavsett om jag som kommunmedlem delger min åsikt eller inte. Ett gott rykte kan man skapa genom att genomföra bra dialoger, inte genom att genomföra så många dialoger som möjligt. Att skapa bra dialoger innebär att man på ett systematiskt sätt förbereder, genomför och tar hand om dialogen och dess resultat. Det gäller oavsett vilken metod eller vilket verktyg man väljer att använda sig av.

21 14 (16) 6.2 Möjligheten till delaktighet och inflytande förbättrar folkhälsan Möjligheten till delaktighet och inflytande förbättrar folkhälsan vilket ger ytterligare ett argument till att systematisera medborgardialogerna. Delaktighet och inflytande i samhället är det första av elva målområden för det nationella folkhälsoarbetet 6 som drivs av Folkhälsomyndigheten. Det framgår att delaktighet och inflytande i samhället är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan. Brist på inflytande och möjligheter att påverka de egna livsvillkoren och utvecklingen av samhället har ett samband med hälsa. I sammanfattningen av de viktigaste åtgärderna skriver Folkhälsomyndigheten: För att kunna vidta åtgärder som påverkar de sociala bestämningsfaktorerna för hälsa och jämlikhet i hälsa krävs en förstärkning av den offentliga sektorn som bygger på principerna om rättvisa, delaktighet och samarbete mellan olika sektorer. Detta kräver i sin tur en förstärkning av de styrande organens och de offentliga institutionernas kärnfunktioner, nationellt och regionalt, särskilt vad gäller politisk konsekvens, delaktighetsbaserad samhällsstyrning, planering, utformning och tillämpning av bestämmelser och fastställande av normer. 6.3 Statistiska centralbyråns medborgarundersökning i Nässjö kommun Resultaten i Statistiska centralbyråns (SCB) medborgarundersökning från 2011 och 2013 visar två faktorer som enligt undersökningen bör prioriteras. Faktorerna är förtroende och påverkan. Dessa två faktorer förväntas ha stor påverkan på helhetsbetyget NII (NöjdInvånarIndex). Om kommunen kan förbättra betygen för dessa faktorer förväntas helhetsbetyget bli mer positivt. Vad gäller både förtroende och påverkan är dessa en naturlig del i arbetet med medborgardialoger vilket talar för att kommunen bör systematisera arbetet med medborgardialoger. 6.4 Valdeltagandet i Nässjö kommun Valdeltagande i Nässjö kommun håller sig på en högre nivå med knappt 85 procent jämfört med riket där valdeltagandet är knappt 83 procent. Valdistriken inom kommunen skiljer sig med 15,5 procent från det med högst (91 %) respektive det med lägst (75,5 %) valdeltagande. Genom en systematisk medborgardialog kan kommunen särskilt rikta in sig på valdistrikt där valdeltagandet är lågt utan att för den skull åsidosätta andra distrikt. 6.5 Kommunens syfte och medlemmarnas förväntningar Om medlemmarnas förväntningar på medborgardialogen för en viss fråga är för höga och inte uppfylls, finns en risk att dialogen inte leder någon vart eller i värsta 6 Världshälsoorganisationens (WHO), rapport Closing the gap in a generation, 2008, ligger till grund för arbetet med jämlik hälsa på nationell, regional och kommunal nivå i Sverige.

22 15 (16) fall leder till en negativ inställning till kommunen. Alltså en motsatt effekt mot den som eftersträvas. Därför är det viktigt att klargöra syftet med medborgardialogen i varje enskilt fall. Det är viktigt att man diskuterar vad man inom organisationen vill åstadkomma med hjälp av medborgardialogen. Genom att ta sig an medborgardialoger på ett systematiskt sätt enligt de fem punkterna som redovisas under kapitel fem borgar man för en genomtänkt medborgardialog. Erfarenheter, enligt SKL, visar att innan kommunen bestämmer sig för att inleda ett systematiskt arbete med medborgardialoger bör man genomföra en bred diskussion där bland annat nedanstående frågor diskuteras. Vad tror man att medborgardialogen kan tillföra kommunen? Vad vill man uppnå genom att föra dialog med sina medlemmar? Vad vill man få till för förändring? Är man beredd att förändra? Ska dialogen i en enskild fråga bidra till förståelse hos medlemmarna eller vill man som förtroendevald få ta del av medlemmarnas kunskaper och idéer? Diskussionen bör avslutas med frågan huruvida vi är överens om nyttan med att införa medborgardialoger och dess betydelse för styrningen av kommunen? 7. Vilka förutsättningar finns det för att använda medborgardialoger på ett systematiskt sätt i utredningsoch beslutsprocesser? Kommunledningskontoret anser att de tekniska och teoretiska förutsättningarna för att systematiskt använda medborgardialoger i utrednings- och beslutsprocesser är mycket goda. För det första finns det en väl uppbyggd informationsbank hos SKL där kommunen i princip har fri tillgång till erfarenheter från andra kommuner. För det andra har kommunen också tillgång till beprövade verktyg 7 och metoder 8 som gör det möjligt att genomföra medborgardialoger på olika steg i delaktighetstrappan i stora och små frågor. Inom kommunens nuvarande organisation finns det delar som arbetar mycket aktivt med olika typer verktyg och metoder. Andra delar använder medborgardialoger i mycket liten omfattning. Nässjö kommun kan fortsätta som idag utan några uttalade principer för hur eller varför man ska genomföra medborgardialoger eller så kan kommunen ta ett steg tillbaka och systematiskt ta sig an frågan hur man vill att medborgardialoger ska 7 Exempel på verktyg är bl.a. webbaserade enkätverktyg, SMS, interaktiva kartprogram, budgetsimulatorer m.fl. 8 Ett exempel på en metod är Cafémodellen som i en anpassad form användes under arbetet med framtagandet av Vision 2030.

23 16 (16) hanteras i kommunen. Om kommunen väljer att systematisera medborgardialogerna krävs det ett politiskt engagemang som helt enkelt talar om för organisationen: om, när och varför man ska använda medborgardialoger. Det som saknas i kommunen idag för att vi ska kunna använda medborgardialoger på ett systematiskt sätt i utrednings och beslutsprocesser är principer, så som de förklaras i avsnitt 5.1. Det som kommunfullmäktige behöver för att komma vidare är en övergripande diskussion där man svarar på följande frågor: Varför vi ska ha medborgardialoger? Vad vinner vi och medborgarna på att ha medborgardialoger? Vilka utgångspunkter vill vi ska råda? 8. Avslutande kommentar och förslag till ärendets fortsatta hantering Att skapa principer är politikens verktyg för att forma ramen för dialogerna det vill säga ett sätt att systematisera medborgardialogerna. Processen för att ta fram principer ska ses som minst lika viktig som slutresultatet. Innan kommunfullmäktige tar ställning till om man vill gå vidare med att systematisera medborgardialoger eller inte bör det föregås av en bred diskussion i fullmäktige. Inledningen till en sådan diskussion skulle kunna vara ett föredrag om medborgardialoger från någon av projektledarna ur SKL:s medborgardialogprojekt. Efter en sådan föredragning och dess efterföljande diskussion bör fullmäktige kunna ta ställning till hur man vill gå vidare. 1. Fortsätta som idag? eller 2. Införa någon form av systematisk medborgardialog? Om fullmäktige bestämmer sig för att införa någon form av systematisk medborgardialog behöver fullmäktige även ta ställning till under vilka former och hur detta praktiskt ska gå till.

Strategi för medborgardialog

Strategi för medborgardialog Strategi för medborgardialog Krokoms kommuns styrdokument STRATEGI avgörande vägval för att nå målen PROGRAM verksamheter och metoder i riktning mot målen PLAN aktiviteter, tidsram och ansvar POLICY Krokoms

Läs mer

POLICY. Policy för medborgardialog

POLICY. Policy för medborgardialog POLICY Policy för medborgardialog Typ av styrdokument Policy Beslutsinstans Kommunfullmäktige Fastställd 2017-06-26 Diarienummer KS 2016/509 101 Giltighetstid Från och med den 15 juli 2017 och tillsvidare

Läs mer

Program för medborgardialog Mandatperioden Fastställt av kommunfullmäktige

Program för medborgardialog Mandatperioden Fastställt av kommunfullmäktige Program för medborgardialog Mandatperioden 2014 2018 Fastställt av kommunfullmäktige 2016-01-28 Tyresö kommun / 2015-12-14 2 (14) Tyresö kommun / 2015-08-12 3 (14) Innehållsförteckning 1 Medborgarnas delaktighet

Läs mer

(Se vidare i Bilaga 1 Bakgrunds-PM Demokrati och inflytande).

(Se vidare i Bilaga 1 Bakgrunds-PM Demokrati och inflytande). Vi lever i ett demokratiskt samhälle. Sverige har ett av världens högsta valdeltaganden och en stor del av befolkningen har ett starkt förtroende för landets demokratiska institutioner. I olika undersökningar

Läs mer

Policy för medborgardialog

Policy för medborgardialog Policy för medborgardialog Antagen av kommunfullmäktige 2011-02-23 53 U N D E R R U B R I K Policy för medborgardialog Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se

Läs mer

Riktlinjer och principer för medborgardialog

Riktlinjer och principer för medborgardialog riktlinjer Riktlinjer och principer för medborgardialog Fastställd av kommunfullmäktige den 10 juni 2014 67 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se 1 Riktlinjer och principer

Läs mer

En strategi kring nämndens demokratiarbete FKN-2013/46

En strategi kring nämndens demokratiarbete FKN-2013/46 Britta Lästh Fritid och kulturnämndens ordförande FÖRSLAG TILL BESLUT 2013-03-15 Fritid och kulturnämnden En strategi kring nämndens demokratiarbete FKN-2013/46 Förslag till beslut Fritid- och kulturnämnden

Läs mer

Medborgardialog i Västerviks kommun principer

Medborgardialog i Västerviks kommun principer Kanslichef Elisabet Olsson 0490-25 40 69 elisabet.olsson@vastervik.se Kommunstyrelsen Medborgardialog i Västerviks kommun principer Sammanfattning Demokratiberedningen tog 2014 fram ett förslag till ett

Läs mer

Regeringen tillsatte 2014 en demokratiutredning med två övergripande syften:

Regeringen tillsatte 2014 en demokratiutredning med två övergripande syften: Vi lever i ett demokratiskt samhälle. Sverige har ett av världens högsta valdeltaganden och en stor del av befolkningen har ett starkt förtroende för landets demokratiska institutioner. I olika undersökningar

Läs mer

Principer för medborgardialog

Principer för medborgardialog 1 2017-11-09 Principer för medborgardialog Antagen i kommunfullmäktige xx 2 1. Övergripande mål Med regelbundna medborgardialoger ska ovanåkersborna få inflytande att påverka kommunens utveckling och framtid.

Läs mer

Riktlinje för medborgardialog

Riktlinje för medborgardialog KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Palmquist Teresa Fällman Therese Datum 2017-05-12 Diarienummer KSN-2017-0239 Kommunstyrelsen Riktlinje för medborgardialog Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås

Läs mer

Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24

Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24 Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24 Projekt Medborgardialog 2012 Inledning Det finns ett generellt behov av att öka medborgardialogen i Sverige och så även

Läs mer

Medborgardialog. Riktlinjer. Antagen av Kommunstyrelsen Dokumentansvarig i förvaltningen Kanslichef. Kommunstyrelseförvaltningen

Medborgardialog. Riktlinjer. Antagen av Kommunstyrelsen Dokumentansvarig i förvaltningen Kanslichef. Kommunstyrelseförvaltningen Medborgardialog Riktlinjer Dokumenttyp Riktlinjer Giltighetstid fr. o. m. t. o. m. 2017-09-28 - Gäller tills vidare Gäller för målgruppen Kommunstyrelseförvaltningen Miljö- och byggnadsförvaltningen Antagen

Läs mer

Riktlinjer och principer för medborgardialog i Tierps kommun

Riktlinjer och principer för medborgardialog i Tierps kommun Riktlinjer och principer för medborgardialog i Tierps kommun Tierps kommun 815 80 TIERP Telefon: 0293-21 80 00 www.tierp.se Dokumentets giltighet och beslut Dokumentnamn: Riktlinjer och principer för medborgardialog

Läs mer

Policy för medborgardialog för Ängelholms kommun

Policy för medborgardialog för Ängelholms kommun Policy för medborgardialog för Ängelholms kommun 2017-2019 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Policy Kommunfullmäktige Dokumentansvarig Diarienummer Senast reviderad Giltig till

Läs mer

Remiss av förslag - Riktlinjer för medborgardialog och delaktighet

Remiss av förslag - Riktlinjer för medborgardialog och delaktighet Kommunstyrelsen 2018-02-15 Kommunledningskontoret Kommunikation och delaktighet KSKF/2017:725 Isabel Jansson 016-710 18 44 1 (3) Kommunstyrelsen Remiss av förslag - Riktlinjer för medborgardialog och delaktighet

Läs mer

Linköping kommuns policy för medborgardialog

Linköping kommuns policy för medborgardialog Linköping kommuns policy för För alla som bor och vistas i Linköping Dokumenttyp: Policy Antaget av: Kommunfullmäktige Status: Antagen 2016-11-14 500 Giltighetstid: Gäller tills vidare Linköpings kommun

Läs mer

Diarienummer KS2016/55. Datum » POLICY. Sandvikens Kommuns. Strategi för Medborgardialog

Diarienummer KS2016/55. Datum » POLICY. Sandvikens Kommuns. Strategi för Medborgardialog KS2016/55» POLICY Sandvikens Kommuns Strategi för Medborgardialog Styrdokumentets data Beslutad av: Kommunfullmäktige Beslutsdatum och paragraf: 2017-06-12 113 : Giltighetstid: Dokumentansvarig: För revidering

Läs mer

KALLELSE. Nr Ärende Diarienummer Föredragande 1. Ekonomisk uppföljning t om oktober IFO2016/3 Lotta Holmström

KALLELSE. Nr Ärende Diarienummer Föredragande 1. Ekonomisk uppföljning t om oktober IFO2016/3 Lotta Holmström KALLELSE 1(9) Tid Onsdag kl.13:15 Plats Stadshuset - Varkaus Tid för justering 2016-12-06 Plangatan 5 Föredragningslista Nr Ärende Diarienummer Föredragande 1. Ekonomisk uppföljning t om oktober IFO2016/3

Läs mer

Kostnadsberäknad plan för arbetet med medborgardialog under mandatperioden

Kostnadsberäknad plan för arbetet med medborgardialog under mandatperioden Centrala verksamheter Kanslienheten TJÄNSTESKRIVELSE 2016-03-18 1(2) Diarienummer 130661 Landstingsfullmäktige Kostnadsberäknad plan för arbetet med medborgardialog under mandatperioden Förslag till beslut

Läs mer

11 tankar om medborgardialog i styrning

11 tankar om medborgardialog i styrning 2 11 tankar om medborgardialog i styrning Delaktighet Systematik Tydliggör roller Medborgardialog Meningsfull dialog Vinster Viktiga delar Lyssna på alla Frågor för dialog Skilj på perspektiv Risker 11

Läs mer

Arbetsordning för. Kommunala pensionärsrådet, Kommunala handikapprådet, Samverkansgruppen för nationella minoritetsspråk. samt

Arbetsordning för. Kommunala pensionärsrådet, Kommunala handikapprådet, Samverkansgruppen för nationella minoritetsspråk. samt Arbetsordning för Kommunala pensionärsrådet, Kommunala handikapprådet, Samverkansgruppen för nationella minoritetsspråk samt Samverkansrådet för landsbygdsfrågor Arbetsordningen ersätter tidigare reglementen

Läs mer

styrdokument i botkyrka kommun

styrdokument i botkyrka kommun styrdokument i botkyrka kommun Riktlinjer för dialogforum Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Diarienummer: KS/2015:201 Dokumentet är beslutat av: Kommunfullmäktige Dokumentet beslutades den:

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING Regler för medborgardialog i Sollentuna kommun Antagna av kommunstyrelsen 2014-02-19 33, dnr 2014/0066 KS.030 Innehåll Inledning... 2 Definition... 2 Skillnad mellan medborgardialog och brukardialog...

Läs mer

STYRDOKUMENT Riktlinjer för medborgardialog

STYRDOKUMENT Riktlinjer för medborgardialog Kommunstyrelsen 1 (5) STYRDOKUMENT Riktlinjer för medborgardialog Beslutad när 2018-09-27 165 Beslutad av Diarienummer Kommunfullmäktige KSKF/2017:725 Ersätter --- Gäller för Samtliga nämnder och följande

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje för genomförande av medborgardialoger. Beslutas av kommunstyrelsen och gäller för samtliga nämnder och förvaltningar

Riktlinje. Riktlinje för genomförande av medborgardialoger. Beslutas av kommunstyrelsen och gäller för samtliga nämnder och förvaltningar DIARIENUMMER: KS 136/2017 101 FASTSTÄLLD: KS 130/ 2017-08-14 VERSION: 1 SENAST REVIDERAD: -- GILTIG TILL: -- DOKUMENTANSVAR: Kanslichef Riktlinje Riktlinje för genomförande av medborgardialoger Beslutas

Läs mer

Riktlinjer för medborgardialog

Riktlinjer för medborgardialog Riktlinjer för medborgardialog Innehåll 1. Bakgrund och syfte 2. Principer för medborgardialog i Ronneby kommun 3. Dialogmodellen 4. Vad vill vi uppnå? 5. När i beslutsprocessen ska vi föra dialog? 6.

Läs mer

Svar på remiss över betänkandet Låt fler forma framtiden! (SOU 2016:5)

Svar på remiss över betänkandet Låt fler forma framtiden! (SOU 2016:5) 2016-08-19 Ks 376/2016 Ert dnr: KU2016/00088/D Svar på remiss över betänkandet Låt fler forma framtiden! (SOU 2016:5) Kulturdepartementet har inkommit med en remiss till Örebro kommun gällande betänkandet

Läs mer

Nämndsplan för valnämnden Antagen

Nämndsplan för valnämnden Antagen Nämndsplan för valnämnden Antagen 2011-08-22 1. Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunens övergripande styrdokument, verksamhetsplan 2011-2014. I planen finns, förutom den långsiktiga visionen,

Läs mer

STYRDOKUMENT Riktlinjer för medborgardialog och delaktighet

STYRDOKUMENT Riktlinjer för medborgardialog och delaktighet Kommunstyrelsen 1 (5) STYRDOKUMENT Riktlinjer för medborgardialog och delaktighet Beslutad när Beslutad av Diarienummer Kommunfullmäktige KSKF/2017:725 Ersätter Gäller för Samtliga nämnder och följande

Läs mer

del i styrprocessen Medborgardialog

del i styrprocessen Medborgardialog Medborgardialog som del i styrprocessen Medborgardialog in i styrningen 5 Medborgardialog som del i styrprocessen Upplysningar om innehållet: Lena Langlet, lena.langlet@skl.se Anders Nordh, anders.nordh@skl.se

Läs mer

Strategi. Luleå kommuns strategi för medborgardialog

Strategi. Luleå kommuns strategi för medborgardialog Strategi Luleå kommuns strategi för medborgardialog 2016-2020 1 Dokumenttyp: Strategi Dokumentnamn: Luleå kommuns strategi för medborgardialog Dokumentansvarig: Anna Lindh Wikblad Senast reviderad: Fastställd:

Läs mer

Riktlinjer för en utvecklad invånardialog

Riktlinjer för en utvecklad invånardialog SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG Kommunfullmäktige 2014-10-14 232 Dnr KS 2014-000480 101 Riktlinjer för en utvecklad invånardialog Sammanfattning Skellefteå kommun har arbetat med invånardialoger under

Läs mer

Riktlinjer för medborgardialog och medborgarengagemang. Beslutad av kommunstyrelsen , 155/18. Dnr KS

Riktlinjer för medborgardialog och medborgarengagemang. Beslutad av kommunstyrelsen , 155/18. Dnr KS Riktlinjer för medborgardialog och medborgarengagemang Beslutad av kommunstyrelsen 2018-06-18, 155/18. Dnr KS2015.0513 Innehåll 1 Inledning... 3 2 Syfte och önskade effekter... 3 3 Definitioner... 3 3.1

Läs mer

Yttrande - Riktlinjer för medborgardialog och delaktighet

Yttrande - Riktlinjer för medborgardialog och delaktighet Kultur- och fritidsnämnden 2018-03-29 Kultur- och fritidsförvaltningen Förvaltningskontoret KFN/2018:95 Lena Klintberg 016-710 13 71 1 (2) Kultur- och fritidsnämnden Yttrande - Riktlinjer för medborgardialog

Läs mer

Policy för medborgardialog

Policy för medborgardialog Dnr: KS 16/0035 Antagen av Kommunfullmäktige 51 den 11 maj 2016 www.upplands - bro.se Inledning Innehåll 1 Inledning... 3 2 Övergripande syfte... 4 3 Definitioner... 5 4 Principer för medborgardialog...

Läs mer

Kommunstyrelsens beredning ~\t::a.~sj i'\ Kommunchef + motion for handläggning

Kommunstyrelsens beredning ~\t::a.~sj i'\ Kommunchef + motion for handläggning Gagnefs kommun Kommunfullmäktige Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2013-09-30 Dnr 2013:701/00 Sida 17 Kf 109 Motion om ny politisk organisation Kommunfullmäktiges beslut 1. Remittera motionen till

Läs mer

2. Motion (DEX): Skapa en medborgarpanel. 1. Tjänsteskrivelse Svar på motion (DEX) om medborgarpanel. Ärendet i korthet. Anteckning.

2. Motion (DEX): Skapa en medborgarpanel. 1. Tjänsteskrivelse Svar på motion (DEX) om medborgarpanel. Ärendet i korthet. Anteckning. Anteckning Jaana Tilles (S) deltar ej i beslutet. Ärendet i korthet I en motion väckt zor3-og-25 av demoex föreslås att medborgarpanel införs i kommunen för att höja de förtroendevaldas kunskaper om invånarnas

Läs mer

Arbetsordningen ersätter tidigare reglementen och arbetsordningar för ovan uppräknade samverkansgrupper.

Arbetsordningen ersätter tidigare reglementen och arbetsordningar för ovan uppräknade samverkansgrupper. Arbetsordning för Kommunala pensionärsrådet, Kommunala handikapprådet, Brottsförebyggande rådet, Samrådsgrupp med kommunbygderådet och Samrådsgrupp med näringslivet Arbetsordningen ersätter tidigare reglementen

Läs mer

Medborgardialoggruppens rapport

Medborgardialoggruppens rapport Kommunledningskontoret 2013-05-06 Kommunfullmäktige Medborgardialoggruppens rapport 1. Simrishamns kommuns vision 2040 Engagerade medborgare och medarbetare driver kommunen framåt genom dialog; det goda

Läs mer

del i styrprocessen Medborgardialog

del i styrprocessen Medborgardialog Medborgardialog som del i styrprocessen Medborgardialog in i styrningen 5 Medborgardialog som del i styrprocessen Upplysningar om innehållet: Lena Langlet, lena.langlet@skl.se Anders Nordh, anders.nordh@skl.se

Läs mer

Att skapa en sund dialog mellan tjänstemän och politiker.

Att skapa en sund dialog mellan tjänstemän och politiker. Att skapa en sund dialog mellan tjänstemän och politiker. Lena.lindgren@skl.se Två uppdrag för politiker Demokratiaktör 1. Lärande 2. Legitimitet 3. Förståelse för prioriteringar 4. Transparens Serviceaktör

Läs mer

Medborgardialog som del i styrningen.

Medborgardialog som del i styrningen. Medborgardialog som del i styrningen kjell-ake.eriksson@skl.se 1 Kongressbeslut 2011 SKL ska stödja medlemmarna i arbete med att utveckla dialogen med medborgarna och att integrera resultat i styrprocesser

Läs mer

Medborgarbudget. Förvaltningens förslag till beslut Stadsdelsnämnden godkänner att genomföra en medborgarbudget under 2016/2017 som ett pilotprojekt.

Medborgarbudget. Förvaltningens förslag till beslut Stadsdelsnämnden godkänner att genomföra en medborgarbudget under 2016/2017 som ett pilotprojekt. Sida 1 (5) Revision 1 2016-08-01 Handläggare Inger Cronlund Telefon: 0850803354 Till Spånga-Tensta stadsdelsnämnd Medborgarbudget Förvaltningens förslag till beslut Stadsdelsnämnden godkänner att genomföra

Läs mer

Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Jönköpings kommun

Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Jönköpings kommun Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Ks/2018:353 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga

Läs mer

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg TRELLEBORG Tillsammans Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg Tillsammans Trelleborg Tillsammans är en lokal överenskommelse om samverkan mellan Trelleborgs kommun, föreningar

Läs mer

del i styrprocessen Medborgardialog

del i styrprocessen Medborgardialog Medborgardialog som del i styrprocessen Medborgardialog in i styrningen 5 Medborgardialog som del i styrprocessen Upplysningar om innehållet: Lena Langlet, lena.langlet@skl.se Anders Nordh, anders.nordh@skl.se

Läs mer

Hur kan människors delaktighet i demokratin bidra till social hållbarhet?

Hur kan människors delaktighet i demokratin bidra till social hållbarhet? Hur kan människors delaktighet i demokratin bidra till social hållbarhet? Kongressbeslut 2011 SKL ska stödja medlemmarna i arbete med att utveckla dialogen med medborgarna och att integrera resultat i

Läs mer

Värdegrund för Huddinge kommun remissvar

Värdegrund för Huddinge kommun remissvar SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-04-16 SN-2014/1118.119 1 (2) HANDLÄGGARE Erika Svärdh 08-535 312 05 erika.svardh@huddinge.se Socialnämnden Värdegrund för Huddinge kommun remissvar

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

Hälsoplan för Årjängs kommun

Hälsoplan för Årjängs kommun Kommunfullmäktige Birgitta Evensson, 0573-141 32 birgitta.evensson@arjang.se PLAN Antagen av KF 2018-06-18 211.10 Paragraf 94 1(8) Hälsoplan för Årjängs kommun 2(8) Inledning Befolkningens hälsa är en

Läs mer

Biblioteket, Vänersborg

Biblioteket, Vänersborg 2009-02-05 1 (11) Plats Biblioteket, Vänersborg Tid Torsdagen den 5 februari 2009, kl. 15.00 17.00 Beslutande Enligt närvarolista, sid 2 Ersättare Enligt närvarolista, sid 2 Övriga deltagande Enligt närvarolista,

Läs mer

KF Ärende 6. Införande av E-förslag i Karlskoga kommun

KF Ärende 6. Införande av E-förslag i Karlskoga kommun KF Ärende 6 Införande av E-förslag i Karlskoga kommun Tjänsteskrivelse 1(2) KS 2018-00299 Kommunstyrelsens ledningskontor Handläggare Anette Jonson Införande av e-förslag i Karlskoga kommun Sammanfattning

Läs mer

Insatser för att öka valdeltagandet i Stockholm Skrivelse från Stefan Nilsson m.fl. (MP)

Insatser för att öka valdeltagandet i Stockholm Skrivelse från Stefan Nilsson m.fl. (MP) PM 2011:55 RI (Dnr 335-1498/2010) Insatser för att öka valdeltagandet i Stockholm Skrivelse från Stefan Nilsson m.fl. (MP) Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande. Skrivelse

Läs mer

Överenskommelse. om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län ÖREBRO LÄNS LANDSTING

Överenskommelse. om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län ÖREBRO LÄNS LANDSTING ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Överenskommelse om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län 1 2 Innehåll Varför en överenskommelse 4 Hur

Läs mer

Ett diskussionsmaterial om Västerås Lokala Överenskommelse, LÖK:en.

Ett diskussionsmaterial om Västerås Lokala Överenskommelse, LÖK:en. Ett diskussionsmaterial om Västerås Lokala Överenskommelse, LÖK:en. Det här är ett diskussionsmaterial. Det är inte någon färdig LÖK utan ett underlag att använda i diskussioner runt om i Västerås både

Läs mer

Demokratiutveckling på Södermalm

Demokratiutveckling på Södermalm Södermalms stadsdelsförvaltning Staben Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2015-05-25 Handläggare Lotte Lindgren Telefon: 08 508 12 030 Till Södermalms stadsdelsnämnd 2015-06-11 Demokratiutveckling på Södermalm

Läs mer

Begäran om revidering av riktlinjer för Göteborgsförslag

Begäran om revidering av riktlinjer för Göteborgsförslag Stadsledningskontoret Tjänsteutlåtande Utfärdat 2018-10-08 Diarienummer 1473/18 Handläggare Helena Österlind Telefon:031-368 0228 E-post: helena.osterlind@stadsledningskonoret.goteborg.se Begäran om revidering

Läs mer

kommuner och landsting som demokratiaktörer Samspel med medborgarna inspirationsskrift för förtroendevalda (2)

kommuner och landsting som demokratiaktörer Samspel med medborgarna inspirationsskrift för förtroendevalda (2) kommuner och landsting som demokratiaktörer Samspel med medborgarna inspirationsskrift för förtroendevalda (2) Samspel med medborgarna Inspirationsskrift för förtroendevalda (2) Upplysningar om innehållet:

Läs mer

Protokoll. Demokratiberedning. stadshuset, Kompassen, kl.09:00-10:00

Protokoll. Demokratiberedning. stadshuset, Kompassen, kl.09:00-10:00 Sammanträde Plats och tid Ledamöter Övriga stadshuset, Kompassen, kl.09:00-10:00 Alf Gillberg (S), Ordförande Ralph Steen (L), l :e vice ordförande Maria Nilsson (S) Nina Bergman, utredare, kommunledningskontoret

Läs mer

Demokratiberedningen 27 mars 2013

Demokratiberedningen 27 mars 2013 1 (2) Datum 2013-03-27 Kommunstyrelseförvaltningen Niklas Thelin 0155-381 22 072-212 78 20 niklas.thelin@oxelosund.se Demokratiberedningen 27 mars 2013 Närvarande Catharina Fredriksson Bo Höglander Mattias

Läs mer

Österåker skärgårdskommunen en unik livsmiljö

Österåker skärgårdskommunen en unik livsmiljö ÖSTERÅKERS KOMMUN Kommunstyrelsens förslag (KS 93/2010) 1(5) Rev. 2010-03-16 Rev. 2010-03-24 Dnr. KS 2009.43 041 Vision 2020 för Österåkers kommun Österåker skärgårdskommunen en unik livsmiljö Framtidstro

Läs mer

Yttrande Demokratiutredningen - Låt fler forma framtiden!

Yttrande Demokratiutredningen - Låt fler forma framtiden! Kommunledningsförvaltningen Linn Carlsson, 0550-88 009 linn.carlsson@kristinehamn.se Tjänsteskrivelse Datum 2016-06-09 Ks/2016:66 Sida 1(4) Yttrande Demokratiutredningen - Låt fler forma framtiden! Förslag

Läs mer

Riktlinjer för medborgarbudget

Riktlinjer för medborgarbudget KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hagström Ingela Berg Anton Datum 2018-03-06 Diarienummer KSN-2017-1599 Kommunstyrelsen Riktlinjer för medborgarbudget Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta

Läs mer

Kommunikationspolicy. Mariestads kommun. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad

Kommunikationspolicy. Mariestads kommun. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad Kommunikationspolicy Mariestads kommun Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2019-01-28 Innehållsförteckning Kommunikationspolicy... 3 Inledning... 3 Grundläggande värderingar... 3 Övergripande mål...

Läs mer

Mål- och verksamhetsutveckling

Mål- och verksamhetsutveckling Mål- och verksamhetsutveckling 2019-04-02 Emma Lindblad, kommunstrateg MÅL- OCH VERKSAMHETSSTYRNING Politikens uppdrag är att omsätta folkvilja till faktisk handling. Det handlar då om att prioritera samt

Läs mer

Medborgardialog en del av styrprocessen

Medborgardialog en del av styrprocessen en del av styrprocessen Övergripande kommunikationsplan www.vindeln.se Antagen av Kommunstyrelsen, den 28 april 2015, 95 Kommunikationsplan Sida 2(7) Bakgrunden till dialogen I ett samhälle där valdeltagandet

Läs mer

Strategi för patient- och brukarmedverkan i Norrbottens län 2015-2018

Strategi för patient- och brukarmedverkan i Norrbottens län 2015-2018 Styrande dokument Måldokument Strategi Sida 1 (6) Strategi för patient- och brukarmedverkan i Norrbottens län 2015-2018 Inledning och bakgrund Delaktighets- och inflytandefrågor har under många år diskuterats

Läs mer

Svar på motion om att medborgarbudget ska införas i Nässjö kommun

Svar på motion om att medborgarbudget ska införas i Nässjö kommun 1 (5) Datum 2016-08-05 Diarienummer KS 2015-296 Handläggare Karolina Haag Sjöberg Direkttelefon 0380-51 80 42 E-postadress karolina.haagsjoberg@nassjo.se Kommunstyrelsen Svar på motion om att medborgarbudget

Läs mer

MEDBORGARDIALOG. - en liten guide

MEDBORGARDIALOG. - en liten guide MEDBORGARDIALOG - en liten guide Medborgardialoger i Orsa kommun - en liten guide Infoavdelningen, Janne Bäckman, december 2010 Vad är en medborgardialog? Det är helt enkelt ett sätt att prata med människor

Läs mer

Politiska inriktningsmål för folkhälsa

Politiska inriktningsmål för folkhälsa Dnr 2016KS630 078 Politiska inriktningsmål för folkhälsa Förord Med folkhälsa menas den gemensamma hälsan i en avgränsad grupp till exempel invånare i Härryda kommun. Det talas också om folkhälsan på nationell

Läs mer

MEDBORGARDIALOG

MEDBORGARDIALOG MEDBORGARDIALOG 2016-09-26 DIGITAL MEDBORGARDIALOG VARFÖR? Medborgardialog är ett samtal med medborgare, där kommunen eller regionen visar förtroende och vill lyssna till åsikter och förslag. Medborgardialog

Läs mer

Motion av Mohamad Hassan (L) om öppna nämndsammanträden

Motion av Mohamad Hassan (L) om öppna nämndsammanträden KF 191 12 DECEMBER 2016 Datum 2016-11-24 Diarienummer KSN-2016-0204 Kommunfullmäktige Motion av Mohamad Hassan (L) om öppna nämndsammanträden Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Nämndsplan KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN. - Preliminär nämndsplan år 2020

Nämndsplan KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN. - Preliminär nämndsplan år 2020 Nämndsplan 2020-2023 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN - Preliminär nämndsplan år 2020 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Mål- och resultatstyrning i Lomma kommun... 3 1.2 Nämndsplan och målkedja... 3

Läs mer

Kommunikationsplan år 2015

Kommunikationsplan år 2015 KOMMUNIKATIONSPLAN ÅR 2015 1 Kommunikationsplan år 2015 I God revisionssed i kommunal verksamhet 1 lyfter man fram öppenhet och kommunikation som ett grundläggande värde och förhållningssätt för den kommunala

Läs mer

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år.

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år. Medborgardialog 2013 Putte i Parken Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 3 2.1 Principer för medborgardialog... 4 2.2 Medborgardialogens aktiviteter under 2013... 4 3. Genomförande... 5 3.1 Medborgardialog

Läs mer

Hot och hat mot förtroendevalda ett hot mot demokratin och det demokratiska samtalet

Hot och hat mot förtroendevalda ett hot mot demokratin och det demokratiska samtalet Hot och hat mot förtroendevalda ett hot mot demokratin och det demokratiska samtalet Anna-Lena Pogulis Projektledare SKL Uppdrag från SKL:s kongress 2015 SKL ska stötta kommuner, landsting och regioner

Läs mer

IT-verktyg i demokratins tjänst

IT-verktyg i demokratins tjänst IT-verktyg i demokratins tjänst Del 1 utmaningar Geopanel Chatt E-petition Budgetsimulator E-panel Webb SMS Dialogforum 3 IT-verktyg i demokratins tjänst del 1 utmaningar Upplysningar om innehållet: Lena

Läs mer

Handbok fo r medborgardialoger

Handbok fo r medborgardialoger Handbok fo r medborgardialoger 1 Inledning Bakgrund och syfte Regionerna Jelgava i Lettland, Recklinghausen i Tyskland, Wodzislaw i Polen och Landstinget Sörmland i Sverige genomförde tillsammans EU-projektet

Läs mer

Demokrati medborgardialog och governance

Demokrati medborgardialog och governance Demokrati medborgardialog och governance 8 februari 2017 Innehåll Demokrati i förändring Analys och slutsatser Governance Kritik mot medborgardialog Demokratiteori Demokrati i förändring Problem idag Färre

Läs mer

Låt fler forma framtiden, SOU 2016:5, Dnr Ku2016/00088/Dremissvar

Låt fler forma framtiden, SOU 2016:5, Dnr Ku2016/00088/Dremissvar Kommunkansliet Sofia Reimbert Datum 2016-06-07 Vår referens KS 2016/0187-940 Kulturdepartementet Låt fler forma framtiden, SOU 2016:5, Dnr Ku2016/00088/Dremissvar Tanums kommun har getts tillfälle att

Läs mer

Säffle kommuns yttrande över betänkandet Låt fler forma framtiden! (SOU 2016:5)

Säffle kommuns yttrande över betänkandet Låt fler forma framtiden! (SOU 2016:5) Kommunledningskontoret Mathias Sköld, 0533-68 15 06 mathias.skold@saffle.se YTTRANDE Kulturdepartementet 103 33 Stockholm 1(5) Er referens Ku2016/00088/D Säffle kommuns yttrande över betänkandet Låt fler

Läs mer

(Se vidare i Bilaga 1 Bakgrunds-PM Demokrati och inflytande).

(Se vidare i Bilaga 1 Bakgrunds-PM Demokrati och inflytande). Vi lever i ett demokratiskt samhälle. Sverige har ett av världens högsta valdeltaganden och en stor del av befolkningen har ett starkt förtroende för landets demokratiska institutioner. I olika undersökningar

Läs mer

UNDERLAG TILL DEMOKRATIBAROMETERN. God lokal demokrati - EN PLATTFORM

UNDERLAG TILL DEMOKRATIBAROMETERN. God lokal demokrati - EN PLATTFORM UNDERLAG TILL DEMOKRATIBAROMETERN God lokal demokrati - EN PLATTFORM 1 2 Förord Valdemokrati är viktig, men väl så viktigt är vad som händer mellan valen: Har politikerna medborgarnas förtroende? Använder

Läs mer

Remissvar på Demokratiutredningens betänkande Låt fler forma framtiden, SOU 2016:5

Remissvar på Demokratiutredningens betänkande Låt fler forma framtiden, SOU 2016:5 Yttrande Datum 2016-05-18 Er ref: Ku2016/00088/D Vår ref: KS 2016-123 Kommunstyrelseförvaltningen Administrativa avdelningen Jenny Antonsson 0346-885033 Kulturdepartementet Enheten för demokrati och det

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län? hur nöjda är medborgarna?

Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län? hur nöjda är medborgarna? Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län? hur nöjda är medborgarna? Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län och hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten,

Läs mer

Utveckla medborgardialogen.

Utveckla medborgardialogen. Utveckla medborgardialogen Lena.langlet@skl.se 1 Kongressbeslut 2011 SKL ska stödja medlemmarna i arbete med att utveckla dialogen med medborgarna och att integrera resultat i styrprocesser och verksamhetsutveckling

Läs mer

Varför behövs en handbok? Dialogforum vem gör vad? Vem behöver handboken? Vad är dialogforum? Ordföranden. Ledamöterna

Varför behövs en handbok? Dialogforum vem gör vad? Vem behöver handboken? Vad är dialogforum? Ordföranden. Ledamöterna r ö f k o handb m u r o f g dialo 1 Varför behövs en handbok? Med hjälp av handboken blir du bättre på att genomföra dialoger i dialogforum. Handboken ger dig kunskap om hur du kan arbeta på ett systematiskt

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Östergötland och hur nöjda är medborgarna?

Vilka är lokalpolitikerna i Östergötland och hur nöjda är medborgarna? Vilka är lokalpolitikerna i Östergötland och hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik, tittat på vad som är utmärkande för de lokala

Läs mer

Sammanfattande redogörelse av genomförda dialoger med länets kommuner om en eventuell regionbildning i Stockholms län.

Sammanfattande redogörelse av genomförda dialoger med länets kommuner om en eventuell regionbildning i Stockholms län. Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2016-11-09 LS 2015-0997 Landstingsstyrelsen Regionbildning i Stockholms län Föredragande landstingsråd: Gustav Hemming Ärendebeskrivning

Läs mer

Mötesanteckningar Sammanträdesdatum Sida 1 (8)

Mötesanteckningar Sammanträdesdatum Sida 1 (8) Sida 1 (8) Plats och tid Stadshuset, plan 3, Hamnen, kl. 16:30-18:30 ande Elisabeth Mattsson (L) Ordförande Thomas Alpner (M) Vice ordförande Pia Gillerstedt (S) Carl Adiels (MP) Rolf Vadström (SD) Camilla

Läs mer

Yttrande, Betänkandet Låt fler forma framtiden! (SOU 2016:5)

Yttrande, Betänkandet Låt fler forma framtiden! (SOU 2016:5) Ert dnr Ku2016/00088/D Kulturdepartementet Enheten för demokrati och det civila samhället 103 33 Stockholm Yttrande, Betänkandet Låt fler forma framtiden! (SOU 2016:5) Piteå kommun har tagit del av departementets

Läs mer

ENKÖPINGS KOMMUN Demokratibarometern EN KARTLÄGGNING AV HUR FÖRTROENDEVALDA OCH MEDBORGARE UPPLEVER DEN LOKALA DEMOKRATIN.

ENKÖPINGS KOMMUN Demokratibarometern EN KARTLÄGGNING AV HUR FÖRTROENDEVALDA OCH MEDBORGARE UPPLEVER DEN LOKALA DEMOKRATIN. ENKÖPINGS KOMMUN 2016 Demokratibarometern EN KARTLÄGGNING AV HUR FÖRTROENDEVALDA OCH MEDBORGARE UPPLEVER DEN LOKALA DEMOKRATIN Enköping 1 Enköping 2 Innehåll Demokratibarometern... 4 Så här genomförs Demokratibarometern...

Läs mer

Demokratiutveckling och medborgardialog

Demokratiutveckling och medborgardialog Demokratiutveckling och medborgardialog Något om varför Valdeltagande 1994-2014 88 86 84 82 80 78 76 74 72 1994 1998 2002 2006 2010 2014 Riksdag Landsting Kommun Differens valdeltagande 2014 Kommun Högst

Läs mer

Kommunikationspolicy

Kommunikationspolicy Kommunikationspolicy Tyresö kommun / 2015 2 (9) Innehållsförteckning Kommunikationspolicy för Tyresö kommun... 3 1 Krav på kommunikationsarbetet... 4 1.1 Tyresö kommuns kommunikation... 4 2 Grafisk profil...

Läs mer

Medborgarförslag, förslagslåda och e-förslag

Medborgarförslag, förslagslåda och e-förslag TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(3) Datum 2015-01-30 Annelie Wiker 0550-85899 Annelie.Wiker@kristinehamn.se Medborgarförslag, förslagslåda och e-förslag Sammanfattning Kristinehamns kommun startade upp projekt

Läs mer

Granskning av nämndernas beredningsrutiner

Granskning av nämndernas beredningsrutiner Revisionsrapport Granskning av nämndernas beredningsrutiner Marks kommun 2010-06-23 Hans Gåsste Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 1.1 Uppdrag och syfte... 3 1.2 Revisionsfråga... 3 1.3 Kontrollmål...

Läs mer

Inbjudan till nätverk för förtroendevalda för utveckling av medborgardialoger (RS/146/2015)

Inbjudan till nätverk för förtroendevalda för utveckling av medborgardialoger (RS/146/2015) Tjänsteskrivelse 1(1) Regionstyrelsen Samordningskansliet 2015-01-19 Charlotte Funseth Tfn: 063-14 75 51 E-post: charlotte.funseth@regionjh.se Inbjudan till nätverk för förtroendevalda för utveckling av

Läs mer

Medborgardialog i Gnesta. Gnesta stadens lugn och landets puls

Medborgardialog i Gnesta. Gnesta stadens lugn och landets puls Medborgardialog i Gnesta Projekt medborgardialog bakgrund Lågt förtroende för politiker Färre medlemmar i politiska partier Skillnader i valdeltagande utifrån socioekonomisk bakgrund Ökande gap mellan

Läs mer