Bilaga till Energiplan med klimatstrategi Heby en informationsdel om arbetet med Heby 2030

Transkript

1 Bilaga till Energiplan med klimatstrategi Heby 2030 en informationsdel om arbetet med Heby 2030

2 Bildreferens försättsblad: Sala-Heby Energi AB.

3 Förord Heby kommun har beslutat om en energiplan med klimatstrategi med den övergripande målsättningen att kommunen ska bli nettoproducent av förnybar energi till år Denna övergripande målsättning går under namnet Heby Energiplanen med klimatstrategi utgör styrdokumentet för arbetet mot att nå den övergripande målsättningen. Planen innehåller mål och strategier. Arbetet mot nettoproduktion av förnybar energi kommer att vara ett systematiskt arbete som planeras årligen. Mätbara mål och handlingsplaner kommer att formuleras i den löpande processen och utifrån basåret år Denna bilaga utgör en informationsdel till Energiplanen med klimatstrategi. Informationsdelen är inte politiskt antagen men den innehåller mer information för den intresserade. I tjänsten, Emma Burstedt Chef för Samhällsbyggnadsförvaltningen Ida Johansson Miljöstrateg i

4 Innehåll Inledning... 1 Syftet med denna informationsdel... 2 Energiplanen... 3 Framtagandet av energiplanen... 3 Mål... 3 Strategi... 3 Nulägesbeskrivning av energianvändningen i Heby kommun... 7 Total energianvändning... 7 Användning av elenergi... 8 Användning av fossila bränslen... 8 Utsläpp av koldioxid... 9 Energianvändning inom Heby kommuns verksamheter... 9 Förutsättningar och möjligheter Allmänt Infrastruktur Befintligt bostadsbestånd Kommunens organisation Möjliga energiresurser i Heby kommun Resan från 1970 till framtidsscenariot Heby Utveckling från 1970-tal till idag Framtidsscenariot Heby Energiplanens påverkan på hälsa, miljö och markanvändning Miljö- och hälsokonsekvenser Påverkan på hushållning med mark och vatten och andra resurser Miljöbedömning Bilagor: Bilaga 1 Nulägesbeskrivning, mål och handlingsplan för organisationen Heby kommun Bilaga 2 Heby kommuns mål inom energi- och klimatområdet Bilaga 3 Internationella, nationella och regionala mål inom energi- och klimatområdet ii

5 Inledning Den negativa klimatpåverkan som sker till följd av utsläpp av växthusgaser till atmosfären påverkar såväl Sverige och Europa som hela vår planet. Energi- och klimatfrågan är därför med sin miljöpåverkan en av de största utmaningarna som världen och Heby kommun står inför. Atmosfärens naturliga växthuseffekt är en förutsättning för livet på jorden och innebär enkelt uttryckt att gaser i atmosfären håller kvar en del av den värme som utstrålas från jordytan. Utsläpp av växthusgaser från mänskliga verksamheter förstärker denna växthuseffekt och orsakar den klimatförändring vi upplever idag. Halterna av flera växthusgaser i atmosfären ökar fortfarande främst på grund av vår förbränning av fossila bränslen, och detta innebär att växthuseffekten förstärks ytterligare. För Sveriges del kan klimatförändringen innebära en rad konsekvenser bl a varmare och blötare vintrar, problem med översvämningar och torka under sommaren i södra Sverige. 1 De största utsläppen av växthusgaser i Uppsala län kommer från transporter, energiförsörjning och jordbruk. Även arbetsmaskiner orsakar relativt stora utsläpp. 2 Kommuner som organisationer bidrar i sig med relativt stora delar av kommuners totala utsläpp av växthusgaser. Genom att se över en kommuns energiförbrukning, tjänsteresor, transporter samt inom ramen för upphandling ställa klimatkrav, kan kommunen även minska sin egen klimatpåverkan avsevärt. Kommunen kan även verka för att öka energieffektiviteten och öka energiproduktionen i den geografiska kommunen genom att vara pådrivande i utvecklingen. Kommunen kan även styra energianvändning och energitillförsel genom att agera utifrån sina roller som offentlig aktör, informatör, fastighetsägare, och som arbetsgivare. Ett sätt att strategiskt påverka utvecklingen är att göra en energiplan. Kommunens energiplan med klimatstrategi som har tagits fram under 2011 omfattar hela den geografiska kommunen och är en viktig del i Heby kommuns arbete med att minska kommunens negativa klimatpåverkan. Arbetet med energiplanen bidrar till att nå de nationella, regionala och lokala klimatmålen och har även en tydlig koppling till kommunikationer, sysselsättning och näringslivsutveckling. Arbetet med energi- och klimatfrågor är därför av betydelse för en hållbar samhällsutveckling i Heby kommun. Syftet med energiplanen är att formulera en strategi för hur Heby kommun ska arbeta med att minska sin klimatpåverkan. I energiplanen samlas kommunens mål och visioner inom klimatoch energiområdet i en övergripande målsättning, som benämns Heby 2030, och en strategi för att nå dit. Syftet är även att skapa ett energisystem som är robust och tål de konsekvenser som ett förändrat klimat innebär. I energiplanen fokuseras på de områden som påverkar växthuseffekten, och alltså inte effekterna av de klimatförändringar som växthuseffekten leder till, exempelvis översvämningar, skred och ras som kan ha negativ påverkan på viktiga samhällsfunktioner i kommunen. Energianvändningen i luftfart ingår inte i energiplanen eftersom dessa 1 Klimat- och sårbarhetsutredningen, SOU 2007:60 2 Klimat- och energistrategin för Uppsala län 1

6 verksamheter bör anses som nationella och internationella angelägenheter där kommunen har liten påverkansmöjlighet. Syftet med denna informationsdel Denna bilaga till styrdokumentet Energiplan med klimatstrategi utgör en informationsdel till den politiskt antagna planen. Informationsdelen är inte politiskt antagen. Syftet med informationsdelen är att den ska innehålla mer information för den intresserade samt utgöra planeringsunderlag för det fortsatta arbetet. Informationsdelen innehåller förutom delar av styrdokumentet även en beskrivning av hur det skulle kunna se ut i Heby kommun år 2030, en beskrivning av organisationen för kommunens arbete med Heby 2030, kommunens förutsättningar om möjligheter, samt en miljöbedömning av energiplanen. Informationsdelen innehåller även information om kommunens energianvändning under basåret Detta kommer att utgöra underlag för kommande formuleringar av effektmål till energiplanen. I en bilaga till informationsdelen finns även en beskrivning av kommunens interna arbete med energieffektivisering. Beskrivningen utgör stöd för tjänstemännen i deras arbete med planering av åtgärder för att uppfylla kommunens interna mål för energieffektivisering. 2

7 Energiplanen I detta avsnitt beskrivs arbetet med energiplanen med detaljerat tillsammans med innehållet i styrdokumentet energiplan med klimatstrategi. Framtagandet av energiplanen Enligt lagen (1977:439, ändrad senast 2004:602) om kommunal energiplanering är varje kommun skyldig att ha en aktuell plan för tillförsel, distribution och användning av energi. Om genomförandet av planen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan ska en miljöbedömning ske. Energiplanen ska beslutas av kommunfullmäktige. År 2010 bestämdes att en ny energiplan skulle tas fram. Energiplanen har tagits fram i en arbetsgrupp bestående av chefen för Samhällsbyggnadsförvaltningen, ordförande i Beredningen för miljö och samhällsbyggnad och miljöstrategen i Heby kommun, samt vd, produktutvecklare och energieffektiviserare från Sala-Heby Energi AB. Under maj månad 2011 hölls en workshop om energiplanen för totalt 40 deltagande politiker och tjänstemän. Där framfördes flera idéer kring både energieffektivisering och energiproduktion. Vid workshopen deltog politiker från alla partier i kommunfullmäktige och alla var eniga om att det var i riktningen nettoproducent av förnybar energi som Heby kommun ska arbeta mot. Resultaten från workshopen har använts som underlag till energiplanen. Mål Den övergripande målsättningen är att Heby kommun ska vara nettoproducent av förnybar energi år Strategi För att kunna uppnå de formulerade målen krävs förutom en handlingsplan, även en strategisk plan för hur processen för att arbeta med energiplanen ska ske över tid, hur arbetet ska organiseras, samt en metodik för uppföljning. Det krävs också tydlighet kring roller och ansvar. I energiplanen fokuseras på det arbete som Heby 2030 innebär, nämligen att både effektivisera energianvändningen och öka produktionen av förnybar energi i kommunen. I det ingår både arbete tillsammans med allmänheten och företag i den geografiska kommunen och internt i kommunkoncernen. Process Det långsiktiga arbetet med energiplanen kommer att ske i processform och innefatta årlig planering, genomförande och uppföljning på årlig basis. Den årliga genomgången, som innebär avstämning enligt den nulägesbeskrivning som gjordes för basåret 2009, görs för att säkerställa anpassning till eventuella förändringar i den egna verksamheten och omvärlden, och för att säkerställa att uppsatta mål nås. Varje år sammanställs en aktivitetsplan, dels en femårig plan och dels en ettårsplan. Varje år görs också en översyn och vid behov en revidering av femårsplanen. Planen kommer på så vis 3

8 att vara ett levande dokument och det skapas ett kontinuerligt klimatarbete som ger utrymme för utveckling och förbättring. Vissa åtgärder i handlingsplanen genomförs och nya åtgärder arbetas fram. Uppföljning Planering Genomförande En viktig del i ovanstående process är kommunikation. Arbetet med Heby 2030 kommer att kommuniceras enligt den kommunikationsplan som upprättas. Syftet med kommunikationsplanen är att göra allmänheten delaktiga i alla tre moment i processen. Arbetet med planen ska ingå i den årliga verksamhetsplaneringen och uppföljningen. Den årliga uppföljningen kommer att presenteras för beredningen för miljö- och samhällsbyggnadsfrågor och kommunfullmäktige, och en reviderad aktivitetsplan kommer att tas fram årligen i samband med detta. Ett rapportforum är kommunfullmäktige. Årlig rapportering till Energimyndigheten Eftersom Heby kommun ansökt om, och beviljats, Energimyndighetens statliga stöd för energieffektivisering ska kommunen årligen rapportera in till myndigheten hur kommunens interna arbete med energieffektivisering inom transporter och fastigheter fortlöper. Denna rapportering sker i slutet av mars varje år fram till Roller och ansvar Samhällsbyggnadsförvaltningen kommer i organisationen att aktivt verka för att man förverkligar energiplanen. Kommunens visioner och målsättningar i energiplanen ska implementeras i hela den kommunala organisationen. Detta innebär att alla delar i organisationen har ett ansvar för att minska sina utsläpp av växthusgaser. Beslut finns sedan tidigare både i form av miljömål, mål i kommunens lokala Agenda 21, riktlinjer för trafiksäkerhet och resor samt riktlinjer för upphandling. Kommunens roll externt blir att tillsammans med Sala-Heby Energi AB sprida information, engagera och möjliggöra framtidsscenariot Heby 2030, samt tillsammans med andra aktörer exempelvis bilda nätverk och engagera det lokala näringslivet i kommunen. Sala-Heby Energi AB är drivande i arbetet med aktiviteter och åtgärder. Organisering av arbetet Organisationen för Heby 2030 kommer att se ut enligt nedanstående organisationsschema: 4

9 Styrgrupp för Heby 2030 Arbetsgrupp som projektleder arbetet med Heby 2030 Referensgrupp Aktivitet i handlingsplan Aktivitet i handlingsplan Aktivitet i handlingsplan Knutet till arbetsgruppen kommer att hållas löpande kontakt med referensgrupper, referenspersoner och referensorganisationer. Detta för att exempelvis samordna planerade projekt inom Heby 2030 med likartade planerade projekt i regionen, samt t ex knyta nära samarbeten med universitet. Under arbetsgruppen kommer även att knytas flera projektgrupper utifrån den årliga handlingsplanen. Systematik och metodik En årlig uppföljning förutsätter att kartläggningen av energianvändningen sker på samma sätt varje år. Metodiken ska alltså vara repeterbar. I arbetet med Heby 2030 säkerställs repeterbarhet genom noggrann källhänvisning. Vad gäller kommunens rapportering till energimyndigheten ansvarar kommunens miljöstrateg för att det finns en långsiktig metodik för hur man ska samla in, sammanställa och analysera data i uppföljningsarbetet av måluppfyllelse. Uppföljningen av energianvändningen i den kommunala verksamheten jämfört med basåret sker på samma sätt varje år. Prioritering av åtgärder inom kommunorganisationen I det kommande genomförandet av åtgärderna i handlingsplanen för kommunorganisationen är ambitionen att arbeta enligt följande strategi ( trappa ) vid prioriteringen av åtgärder: 1. Energieffektivisera och spara energi i första hand el och fossila bränslen. 2. För det energiutnyttjande som ändå krävs så bör gälla att utnyttja en energiform med så låg grad av exergi som möjligt, och som samtidigt ger låga utsläpp av växthusgaser och i övrigt låg miljöpåverkan. 3. För den elen som ändå behövs så bör man överväga att direktinvestera i fossilfri egen produktion eller att bli delägare. 4. För den elen som återstår kan man överväga att köpa el som i största möjliga mån styr mot ny el-produktion med så låg miljöpåverkan och låga koldioxidutsläpp som möjligt. Här finns gradskillnader mellan olika produkter på marknaden, dvs allt från kärnkraftsel till olika grader av andelar i fossilfri produktion. 5

10 5. I sista hand klimatkompensera för den nästan fossilfria gröna el som man ändå köper. Prioriteringen kommer även att ske utifrån genomförd nulägesanalys. Ambitionen är att i första hand med hjälp av enklare åtgärder, t ex genom styrning, kunna minska energianvändningen med ca 10 %. Därefter kan vinsten från dessa energibesparingar finansiera investeringar i teknisk utrustning. 6

11 Nulägesbeskrivning av energianvändningen i Heby kommun All statistik som presenteras i detta kapitel härrör från SCB:s kommunala energibalanser. Total energianvändning Den totala slutliga energianvändningen i Heby kommun är omkring MWh årligen, vilket motsvarar ca 30 MWh/person. I detta ingår all energi, dvs energi för transporter, uppvärmning, industriprocesser, elanvändning m.m. År 2007 och 2008 är delvis beräknade vad gäller elanvändningen, se avsnittet om användning av elenergi nedan. 7

12 Användning av elenergi Den slutliga elanvändningen i Heby kommun kan ses i diagrammet ovan. Hushållssektorn svarar för majoriteten av elanvändningen, följt av industrisektorn. Elanvändningen för år 2007 och 2008 är beräknade baserade på uppgifter från SHE Elnät AB, då statistik från SCB helt saknas för dessa år. Användning av fossila bränslen Tillförseln av fossila bränslen i Heby kommun minskar totalt sett. Framför allt är det eldningsolja för uppvärmning som har minskat kraftigt under perioden, vilket till stor del beror på att biobränslen ersatt eldningsolja vid uppvärmning. 8

13 Utsläpp av koldioxid Utsläppen av koldioxid är nära kopplad till bruttotillförseln av fossila bränslen och minskar således. Utsläppen 2009 var ca 2,5 ton/person och år, vilket kan jämföras med sverigegenomsnittet 5 ton/person och år. (6,4 ton/person och år om man räknar med alla sex växthusgaser som omfattas enligt kyotoprotokollet). Energianvändning inom Heby kommuns verksamheter Energianvändningen i Heby kommuns verksamheter beskrivs i Bilaga 1. 9

14 Förutsättningar och möjligheter Allmänt Heby kommun består av ca invånare fördelade över km 2, dvs ca 11 invånare per km 2. Ytterligare 60 km 2 av kommunens yta utgör vatten. Invånarna är fördelade på flera mindre tätorter samt en relativt stor andel på landsbygden. 10

15 Kommunen har sex tätorter: Heby, Östervåla, Harbo, Tärnsjö, Morgongåva och Vittinge. Dessa är geografiskt spridda över kommunen. Befolkningen har sedan ett antal år minskat men nedgången verkar nu ha upphört. Kommunen har nära till ett antal större städer vilket innebär att en mängd invånare har sin arbetsplats utanför kommunen. Den stora utpendlingen resulterar i en negativ nettopendling om ca personer. Infrastruktur Kommunens yta genomkorsas av flera större vägar som fungerar som förbindelselänkar mellan de olika tätorterna. I söder löper järnvägen Dalabanan i ost-västlig riktning. Kollektivtrafiken utgörs idag framförallt av buss men även av tåg. På järnvägen genom kommunen och med lokala stopp går regiontågen som trafikerar sträckan mellan Uppsala, Sala, Västerås och Eskilstuna fram till Norrköping samt tåg som trafikerar sträckan Sala- Uppsala. Samtliga av dessa gör uppehåll i Morgongåva och Heby. Dessutom går Dalatågen på denna bana utan uppehåll mellan Sala och Uppsala. En utökning av turtätheten samt en förkortning av restiderna genom färre tågmöten skulle vara av stort intresse för kommunen. De större busslinjerna, som går över kommungränsen, är Uppsala Vittinge Morgongåva Heby Sala samt Uppsala Harbo Östervåla (- Tärnsjö). Befintligt bostadsbestånd Heby kommuns bostadsbestånd domineras av enfamiljshus då en relativt stor del av befolkningen bor på landsbygd utanför tätorterna. Även inom tätorterna är enfamiljshusen dominerande. Antal lägenheter i flerfamiljshus i kommunen var är st och antal lägenheter enfamiljshus 4655 st. De flesta enfamiljshus är uppförda mellan 1930-tal och 1980-tal. Flerfamiljshus har uppförts främst från 1950-tal fram till 1980-tal samt under de senaste fem åren. Kommunens organisation I kommunkoncernen finns två kommunala bolag, Sala-Heby Energi AB (SHE) och Hebyfastigheter AB. SHE har verksamhet inom bl a värme och elproduktion. SHE:s dotterbolag Hesab arbetar bara med energieffektivisering. Hebyfastigheter är det kommunala fastighetsbolaget som äger och förvaltar kommunens lokaler. Hebygårdar AB som är dotterbolag till Hebyfastigheter äger och förvaltar bostäder. Möjliga energiresurser i Heby kommun Eftersom Heby kommun är en landsbygdskommun finns stora möjligheter till energiproduktion inom kommunen. Vissa av de möjliga energiresurser som presenteras nedan utnyttjas inte alls idag inom kommunen, medan andra kan användas i betydligt större utsträckning. 11

16 I kommunen finns bland annat följande möjliga energikällor: - Avloppsslam: energi och näring - Avloppsvatten: energi i flöde och temperatur, och rening med t ex alger och vass, och därefter använda växtmaterialet som resurs. - Bioenergi: Skog och odling av energigrödor - Gödsel från kor, får och getter etc: Produktion av biogas - Hästgödsel: Kraftvärmeverk - Solenergi: På tak och fasader etc - Spillvärme från verksamheter: sågverk, tegelbruk, garveri - Vass och annan strandnära vegetation vid sjöar - Vindkraft: Översiktlig vindkartering och vindbruksplan är gjord 12

17 Resan från 1970 till framtidsscenariot Heby 2030 Heby 2030 är resultatet av ett nära samarbete mellan Heby kommun och Sala-Heby Energi AB och innebär ett framtidscenario om att Heby kommun till år 2030 är en energiomställd kommun, som har utgångspunkten i de lokala förnybara förutsättningarna. I Heby 2030 samlas kommunens mål och visioner inom klimat- och energiområdet för år Utveckling från 1970-tal till idag Framtagandet av Heby 2030 har varit att det studerats fram hur energisituationen såg ut runt 1970-talet i kommunen, och då var den totala energimängden ca 365 GWh och hälften var ifrån icke-förnybara källor och mindre av en tredjedel hade ett lokalt ursprung. Vidare fanns ingen elproduktion inom kommunen. Utvecklingen fram till idag är att energianvändningen har ökat med ca 25 % till ca 450 GWh, andelen icke-förnybara energikällor har minskat till ca en tredjedel, vilket gör att utsläppen av växthuspåverkande koldioxid har sjunkit till ca 3 ton/capita och år, men andelen lokalt förankrat bränsle är fortfarande lågt och har sjunkit till ca 25 %. Vidare finns det i stort sett ingen egen elproduktion i kommunen. Sammanfattningsvis kan om energiutvecklingen ifrån 1970-talet fram till idag sägas följande: - Hög energianvändning och dessutom okända. - I stort sett ingen lokal elproduktion. - Stor andel (70 %) av all energi har ett ursprung utanför kommunen. - Energi till transporter har ökat och omställningen har ännu inte påbörjats. - Växthuspåverkan är lägre än Sverige i genomsnitt på nivå 3 ton/capita och år. Dock inte på en nivå som är långsiktigt hållbar. Mot denna bakgrund har det framtagits ett framtidsscenario, benämnt Heby 2030, som också diskuterats i en workshop i kommunen med både deltagande politiker och tjänstemän. Framtidsscenariot Heby 2030 Hörnstenarna i Heby 2030 är följande: - Energieffektiviseringar, något som är bäst ur alla synpunkter, d.v.s. resurs, miljö, klimat och ekonomi. - De lokala förutsättningar, där den relativt stora arealen i kommunen är av oerhört viktig tillgång. Vidare är kommunen mycket väl etablerad på entreprenörs- och företagssidan med lång tradition inom en rad olika områden. LRF är ett exempel på en organisation som på ett mycket konkret sätt satt upp mål fram till 2020, angående ökat biobränsleuttag, ökad biobränsleenergi, ökad elproduktion och en stor energieffektivisering. - Det har redan etablerats organisationer inom energiområdet, med ett mycket brett ägande. Ett mycket bra exempel på detta är solceller i Solel i Sala och Heby ek. för. En dylik organisation har en grund ur nätverksbyggande och framtidstänk. - Heby kommun har i sitt närområde flera universitet och högskolor, som det kommer att kunna etableras väldigt bra och givande samarbeten med. 13

18 - Heby kommun är medlemmar i Förbundet Agenda 21 i Västmanland. Denna förening driver ett antal framtidsprojekt inom ramen för bl.a. fossilfritt. Fortbildning kommer sannolikt att bli en viktig fråga inom resurs- och energieffektivitet. - Heby kommun är delägare i SHE-koncernen, bestående av moderbolaget Sala-Heby Energi AB med verksamhet inom värme och elproduktion. Vidare döttrarna Sala- Heby Energi Elnät AB och HESAB. Det sistnämnda ett bolag som arbetar med energieffektivitet. Rimliga arbetsmål för Heby 2030, baserat på samma befolkningsmängd som idag, är följande: - Energi för uppvärmning, uppgår till GWh och all energi är från förnybara och lokala energikällor. - Den totala energiproduktionen är ca 350 GWh, d.v.s. i nivå med energianvändningen på 1970-talet. - En total elenergiproduktion på 190 GWh, varav ca 60 GWh skall försäljas på årsbasis. - Nettokostnaden för den totala energiproduktionen, skall med hänsyn tagas till elproduktionsförsäljningen, uppgå till 25 % av dagens totala energikostnad räknat i dagens penningvärde. Ett exempel biogas för att tydliggöra hur målet skall utvärderas. - Transportsektorns energianvändning skall till drygt hälften vara med lokalt ursprung och förnybar energi. - Ca 10 % av all använd energi är nyttjande av spillvärme. För att nå framtidsscenariot kommer Heby kommun och Sala-Heby Energi AB tillsammans med andra aktörer exempelvis bilda nätverk och engagera det lokala näringslivet i kommunen. Organisationen är enligt vad som beskriv under rubrik organisation av arbetet. 14

19 Energiplanens påverkan på hälsa, miljö och markanvändning I 3 lag (1977:439) om kommunal energiplanering, framgår att det ska göras en analys av vilken inverkan den i planen upptagna verksamheten har på miljön, hälsan och hushållningen med mark och vatten och andra resurser. Detta beskrivs nedan. Miljö- och hälsokonsekvenser De största miljöeffekterna med en omställning till förnybara energikällor föreslagna i denna energiplan är kopplat till utsläpp till luft. Den minskning av förbränning av fossila bränslen som planeras, leder till minskade halter av koldioxid i atmosfären, vilket innebär en positiv miljöeffekt. Samtidigt innebär en övergång till förbränning av biobränslen fortsatta utsläpp av försurande och hälsoskadliga ämnen från rökgaser (t ex kväveoxider och svaveldioxid). Det kan dock antas att nya anläggningar som tas i drift nu renar utsläppen i högre grad än de gamla pannorna med fossila bränslen. Dessutom är dessa utsläpp mindre från biobränslen jämfört med fossila bränslen. Det är viktigt att komma ihåg att all energiproduktion har negativ miljöpåverkan på ett eller annat sätt. Därför innebär en kommungeografisk minskning av energianvändning den största positiva miljökonsekvensen av denna energiplan. Detsamma gäller för en energieffektivisering inom fordonssektorn inom kommunen. Det innebär positiva effekter både för hälsan och miljön, t ex genom minskat buller, och minskade utsläpp av koldioxid, kväveoxider och partiklar. Detta ger även en bättre luftkvalitet lokalt. Energiplanens genomförande kan även ge positiva hälsoeffekter för folkhälsan i och med att fler använder cykel och promenader istället för bil. Påverkan på hushållning med mark och vatten och andra resurser Heby kommun är en kommun med stora ytor med stora möjligheter till förnybar energiproduktion. Detta är en stor resurs som kommer att värderas allt högre i takt med att de fossila bränslena förbrukas här och i omvärlden. Eftersom det finns så stora ytor i kommunen minskas risker för konflikter vid etablering av förnybara energikällor. För att ytterligare minska risker för konflikter beaktas exempelvis lämpliga vindkraftsområden i arbetet med översiktsplanen, där vindintresset vägs mot andra intressen. Vid all etablering av nya anläggningar väljs dessutom bäst lämpad plats för lokalisering (krav i miljöbalkens andra kapitel). Ökning av förnybara energiresurser tillsammans med minskning av fossila bränslen innebär i sig en långsiktig hushållning med mark och andra resurser. Miljöbedömning Enligt 4 p. 2 förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar (1998:905) ska genomförandet av en plan, ett program eller en ändring i en plan eller ett program antas medföra en betydande miljöpåverkan om planen anger förutsättningarna för kommande tillstånd. Detta gäller även energiplaner. 15

20 Heby kommuns energiplan inriktar sig framförallt på att minska användningen av fossila bränslen och energianvändningen. Planen kan inte anses ange förutsättningarna för prövning av verksamheter och åtgärder i förordningens bilagor. I planen redovisas kommunens inriktning och mål men det anger inte eller styr förutsättningar för tillståndsprövning. Miljöbedömningar kommer att göras på de kommande investeringsprojekt som tas upp i energiplanen. 16

21 Bilaga 1 Nulägesbeskrivning, mål och handlingsplan för organisationen Heby kommun I detta avsnitt presenteras en nulägesanalys för kommunen som organisation år 2009 i form av en identifiering och översyn av kommunens energiaspekter. Detta ligger sedan till grund för föreslagna åtgärder i handlingsplanen. Nulägesbeskrivningen har tagits fram med hjälp av uppgifter som lämnats från bland annat ekonomienhet, upphandlare, fastighetsbolag, energibolag och drivmedelsbolag. Metodiken finns beskriven i detta dokument genom korta fotnoter, och mer information finns i excelfiler. Allmänt I Heby kommun arbetade ca 834 årsarbetare år 2009 (exklusive bolag) 3. Antal invånare var personer under samma år. I kommunkoncernen finns två kommunala bolag, Sala-Heby Energi AB (SHE) och Hebyfastigheter AB. Hebyfastigheter är det kommunala fastighetsbolaget som äger och förvaltar kommunens lokaler. Bolaget ägs till 100 % av Heby kommun. Hebygårdar AB som är dotterbolag till Hebyfastigheter äger och förvaltar bostäder. Fastighetsbolaget hade 31,5 årsarbetare år SHE är ett energibolag som till 87,5 % är ägt av Sala kommun och till 12,5 % är ägt av Heby kommun. SHE har även ett dotterbolag, HESAB, som jobbar med energieffektivisering. SHE ingår inte i denna nulägesbeskrivning eftersom bolaget är minoritetsägt. Nulägesbeskrivning för fastigheter Kommunkoncernen äger en stor mängd verksamhetslokaler och hyreslägenheter genom Hebyfastigheter och dess dotterbolag Hebygårdar. Hebyfastigheter och Hebygårdar benämns fortsättningsvis som fastighetsbolaget. Under 2009 hade fastighetsbolaget 796 lägenheter 4. Den totala arean (Atemp) för lokaler och bostäder var m 2 under 2009, 5 se tabell 1. Tabell 1. Uppgifter om fastigheternas totala area i m 2, Atemp Fastighetstyp Total area (m2) Bostäder Lokaler Totalt Kommunen har ingen egen produktion av förnybar energi från solceller, vindkraft eller solvärme. Uppvärmning Kommunen har 54 fastigheter som används som lokaler och 80 fastigheter som används som bostäder. Av antalet fastigheter som används som lokaler är 93 % av fastigheterna uppvärmda 3 Uppgift från SKL 4 Uppgift från fastighetsbolaget 5 Inhämtat från fastighetsbolagets energideklarationer åren , samt HESAB om Heby simhalls yta år 2009 (den nya simhallen invigdes år 2011). 1

22 med fjärrvärme, resterande 7 % har en uppvärmning med direktverkande eller vattenburen el. Motsvarande antal fastigheter med fjärrvärme för bostäder är 75 %, se figur 1. Figur 1. Antal fastigheter som uppvärms med fjärrvärme eller el. Totalt förbrukades MWh 6 fjärrvärme i lokaler och bostäder år Fjärrvärmen levereras enbart från SHE och den baseras till största del på förnybar energi, med fördelningen 99,2 % förnybar energi, 0,7 % fossil energi och 0,1 % el. Elen från SHE består till 100 % av förnybar el. 7 Elanvändning Den totala elförbrukningen i bostäder var MWh 8. I detta ingår hyresgästers hushållsel, i lägenheter motsvarande ca 11 % av den totala bostadsarean (Atemp). Den totala elförbrukningen för lokaler, inkl verksamhetsel, var MWh 9. Total energianvändning Den totala energianvändningen 10 i kommunkoncernens lokaler och bostäder var MWh 11 år Den energi som användes är fördelad enligt följande per energibärare. Tabell 2. Använd energi avseende lokaler och bostäder per energibärare år Energibärare Bostäder Lokaler Fjärrvärme MWh MWh Fastighetsel och el för MWh* MWh** uppvärmning * inkl. hushållsel i 138 lägenheter ** avser även verksamhetsel 6 Uppgift från Hebyfastigheter 7 Uppgifter från HESAB 8 Uppgift från Hebyfastigheter. Elanvändning i bostäder år 2008, eftersom det saknas kvalitetssäkrat värde Uppgifter från Hebyfastigheter (inkl vidarefaktureringar), samt utdrag från Heby kommuns ekonomisystem för det som Heby kommun faktureras direkt för (ej vatten- och avloppsreningsverk samt utomhusbelysning). 10 Avser fjärrvärme, fastighetsel, verksamhetsel (för lokaler) och el till uppvärmning. Ingår även hushållsel för 138 lägenheter. 11 Uppgift från Hebyfastigheter samt enligt fotnot 7 och 8. 2

23 Heby kommun använde ca MWh förnybar el under 2009, baserat på den nordiska elmixen 12 under Till detta tillkommer även mängden el som används till fjärrvärme, 0,1 % av totala fjärrvärmeproduktionen, som till 100 % består av förnybar el. Detta motsvarar ca 18 MWh under Totalt använde Heby kommun ca MWh förnybar el år Den totala energikostnaden var ca kr exkl moms under Analys I dag går 40 procent av Sveriges totala energianvändning åt till byggnader, vilket tydligt visar att en stor minskning av energianvändning i byggnader ger stor effekt på den totala energianvändningen i Sverige. Det kommunala fastighetsbolaget har genomfört energideklarationer för samtliga fastigheter. En energideklaration görs av en oberoende energiexpert tillsammans med fastighetsägaren och ska visa byggnadens energianvändning och ge råd och beskriva åtgärder om hur byggnaden blir energismartare. Bolaget arbetar även regelbundet med att effektivisera energianvändningen i deras fastigheter och olika typer av åtgärder genomförs kontinuerligt. På elenergisidan bedöms det finnas stor besparingspotential i fastigheterna. Detta kan ske både genom tekniska och beteenderelaterade åtgärder. Styrsystem för belysning sänker exempelvis energi- och driftkostnaden för belysningen eftersom den kan närvarostyras och nivåjusteras efter insläpp av dagsljus. Vid ny- och ombyggnation bör sådana styrsystem införas i lokaler om det är tekniskt och ekonomiskt möjligt. Majoriteten av kommunens fastigheter förses idag med värme från SHE s fjärrvärmenät som har andelen 99,2 procent förnybar energi. Fastighetsbolaget har med andra ord redan vidtagit stora åtgärder för att minska uppvärmningens klimatpåverkan. Det är dock viktigt att fortsätta med detta arbete och utreda möjligheterna att ansluta samtliga fastigheter till fjärrvärme eller annat förnybart uppvärmningssystem. Vid nybyggnation av kommunala byggnader bör man tänka på miljöanpassad uppvärmning (inte el) och ansluta fjärrvärme i första hand. Det finns även ytterligare potential att minska uppvärmningens klimatpåverkan. Det kan ske t ex genom tilläggsisolering, fönsterbyten och ventilationsåtgärder. Det kan även handla om att ha en rätt temperatur i kommunens fastigheter. En tumregel är att om inomhustemperaturen sänks med 1 C sparas 5 % av uppvärmningsenergin på ett år. En inomhustemperatur på 20 C kan anses vara standard. I samband med renovering bör extra åtgärder vidtas för att effektivisera användningen av värme, el samt varmvatten. Bedömning av lönsamhet för energiinvesteringarna bör ske på basis av livscykelkostnad. Nulägesbeskrivning för transporter I nedanstående redovisning om transporter redovisas först uppgifterna för kommunen och fastighetsbolaget separat. Därefter sammanställs uppgifterna gemensamt. Redovisningen omfattar transporter i tjänsten med leasingbilar, kommunägda bilar och anställdas privata bilar. Upphandlade transporter ingår inte i denna redovisning. 12 Beräknat utifrån nordisk elmix år 2009 (Svensk Energi), som var 40,9 % förnybart för elleveranser utan känt ursprung, vilket innebär 40,9 % av totala elförbrukningen, se tabell Uppgift från ekonomisystemet på referenskod lokaler år 2009, samt ekonomiansvarig på fastighetsbolaget. För halva kostnaden som fastighetsbolaget uppgett har moms dragits bort i efterhand. 3

24 Transporter inom Heby kommuns organisation Under 2009 hade kommunen totalt 49 fordon, varav 39 leasingbilar och 10 kommunägda bilar. Den största andelen av dessa fordon utgör dieseldrivna personbilar, se figur % av fordonen är så kallade flexifuelbilar och kan drivas med förnybart drivmedel (etanol) eller bensin. Figur 3. Heby kommuns kommunägda och leasade fordon år Av kommunens leasingbilar och kommunägda bilar utgör 28 av 38 personbilar miljöbilar 14. Detta motsvarar 74 % av personbilarna. Av de kommunägda personbilarna är 0 % miljöbilar och av de leasade personbilarna är ca 82 % miljöbilar. Av de lätta lastbilarna uppfyller ingen kraven på miljöbil. De nio flexifuelbilarna har tankkort kopplat till sina registreringsnummer. I tabell 3 framgår att andelen etanol i förhållande till bensin som tankats skiljer sig mycket åt mellan de nio bilarna. Det finns dock troligtvis felkällor i statistiken, t ex om bensinbilar använt kortet och tankat bensin. Tabell 3. Andel etanol som tankats i ett urval av kommunens flexifuel bilar Registreringsnummer Andel etanol GLU067 98,4 % CSJ442 0 % WFS % PRL149 8 % HXE % Heby kommun förbrukade nedanstående mängder drivmedel år 2009, se Figur 4. Uppgifterna avser leasingbilar och kommunägda bilar i tjänst, och inte privata bilar där sådan statistik saknas. 14 enligt förordning (2009:1) om miljö- och trafiksäkerhetskrav för myndigheters bilar och bilresor 4

25 Kommunens drivmedelsförbrukning år Etanol Diesel Bensin Volym (m3) Figur 4. Kommunens drivmedelsförbrukning år 2009, med kommunägda och leasade bilar 15. De kommunägda bilarna och leasingbilarna körde sammanlagt ca km 16 under Leasingbilarna beräknas ha körts km och kommunägda bilar km 17. Anställdas privata bilar som användes för transporter i tjänsten under 2009 kördes ca km 18 under samma år. Totalt kördes ca km under Kommunens resor år 2009 Körda kilometer med anställdas privata fordon i tjänsten km Körda kilometer med leasingbilar och kommunägda bilar km Figur 5. Kommunens resor under Av figur 4 går det att utläsa att en stor andel av transporterna sker med privata bilar i tjänst (ca 40 %). Eftersom beräkningarna av körda kilometer har skett med schabloner och generella 15 Inhämtat från drivmedelsbolagen där kommunen tankat år Uppgifterna baseras på kommunförvaltningens totala drivmedelsförbrukning som har erhållits från drivmedelsbolagen. Dessa uppgifter har räknats om till körda kilometer med hjälp av SCB:s generella snittförbrukningar för diesel- och bensinbilar ( i Heby kommun år I beräkningen har antagits att det är ca 30 % högre förbrukning med E85 jmf med 95 oktan. 17 Vid beräkningen har det antagits att varje bil körts lika långt. 18 Uppgiften baseras på totala utbetalda ersättningen för privata bilar i tjänst under Detta har räknats om till körda kilometer utifrån kilometerersättningen under samma år. 5

26 antaganden är det viktigt att inte se dessa siffror som definitiva. Däremot kan det konstateras att användningen av privata bilar i tjänst är omfattande i den kommunala verksamheten. Energiförbrukningen för Heby kommuns transporter med leasingbilar och kommunägda bilar var 513 MWh 19 under år Energiförbrukningen inklusive privata bilar i tjänst var 939 MWh samma år. Transporter inom Hebyfastigheter och Hebygårdar Fastighetsbolaget hade år 2009 sex leasingbilar och fem bolagsägda bilar, framförallt lätta lastbilar. Dessa fordon kördes km år Den totala drivmedelsförbrukningen under samma år beräknas ha varit 1 m 3 bensin och 8 m 3 diesel 20. Inget förnybart drivmedel användes. Inget fordon uppfyllde miljöbilskraven. Antalet körda kilometer med privata bilar i tjänst var km 21 år Den totala energiförbrukningen för Hebyfastigheter och Hebygårdar beräknas vara 119 MWh 22 år Sammanställning kommunkoncernen Sammanlagt kördes totalt km i kommunkoncernen med kommunägda bilar, leasade bilar och privata bilar som använts i tjänsten. Den totala drivmedelsförbrukningen var följande: Tabell 4. Totala drivmedelsförbrukningen år 2009 för kommunägda och leasade bilar. Drivmedel Förbrukning (m 3 ) Bensin 19 Diesel 38 Etanol 10 Totala energiförbrukningen för transporterna 23 var 1058 MWh år Heby kommun står för ca 90 % av denna energiförbrukning. Resterande 10 % användes inom fastighetsbolaget. Totalt uppfyller 28 personbilar, av totalt 60 fordon, miljökraven i förordning (2009:1) om miljö- och trafiksäkerhetskrav för myndigheters bilar och bilresor. 24 Analys Eftersom endast 10 % av transporternas energiförbrukning sker inom fastighetsbolagets verksamhet bör åtgärder på transportsidan i första hand inriktas mot kommunens transporter, som står för 90 % av energiförbrukningen. Därför fokuseras nedanstående analys på kommunens verksamhet. 19 Beräknat på omvandlingsfaktorer och schabloner för energiförbrukning samt baserat på drivmedelsförbrukningen i figur Drivmedelsförbrukningen har beräknats med hjälp av SCBs schabloner för diesel- och bensinfordon under Beräknat utifrån totala kostnaden för drivmedel vid användning av privata bilar i tjänst. Vid beräkningen har det använts schabloner för andelen bilar med diesel, bensin och förnybart drivmedel i Uppsala län, schabloner för drivmedelsförbrukningen för dessa bilar, samt schabloner för drivmedelskostnader under Beräknat på omvandlingsfaktorer och schabloner för energiförbrukning samt drivmedelsförbrukningen i fastighetsbolaget. 23 Leasingbilar, kommunägda/bolagsägda bilar samt privata bilar i tjänst. 24 Bedömningen har skett utifrån kraven i 3 förordning (2009:1) om miljö- och trafiksäkerhetskrav för myndigheters bilar och bilresor, samt utifrån uppgifterna om varje fordon i Transportstyrelsens e-tjänst om fordons- och ägaruppgifter. I de fall uppgifter har saknats om koldioxidutsläpp har fordonet bedömts att ej uppfylla miljökraven i förordningen. 6

27 På grund av de långa avstånden i kommunen och de begränsade möjligheterna att åka kollektivt är persontransporter med bil vanliga. För de delar av kommunens verksamheter där majoriteten av transporterna sker i samband med möten och konferenser bör åtgärder vidtas som styr mot ökad andel resor med alternativa ressätt som t ex kollektivtrafik. Genom en mötes- och resepolicy kan sådana åtgärder fångas upp. Vissa av kommunens verksamheter är dock mycket bilberoende i den dagliga verksamheten. Detta gäller exempelvis vård och omsorg. Transporter inom sådana verksamheter bedöms sammantaget vara svåra att byta ut till kollektivtrafik pga av snäva tidsscheman tillsammans med ovan nämnda problem med långa avstånd. Fokus kan då istället ligga på att minska biltransporternas miljöpåverkan genom exempelvis förändrat körsätt, ruttoptimering och användande av miljöbilar. Förändrat körsätt och ökad andel miljöbilar är något som givetvis bör fokuseras på för alla kommunens verksamheter. För att långsiktigt kunna följa upp hur kommunens fordon används bör även en mer hållbar fordonshantering införas. Det kan exempelvis innebära att man utser en person som fordonsansvarig och att elektronisk körjournal, med information om mätarställning vid avresa och ankomst, klockslag, ärende och förare, införs i kommunens samtliga verksamheter. Det skulle med körjournal bli enklare att öka utnyttjandegraden av bilarna eftersom det då enkelt går att se vad varje bil används till och i vilken omfattning. Exempelvis blir det både ekonomiska och miljömässiga vinster om en bil kan användas till nattpatrull nattetid och till en dagverksamhet dagtid. En stor andel av kommunens transporter sker med anställdas egna bilar. En stor fördel med exempelvis leasingbilar i jämförelse med privata bilar är möjligheten att på sikt överföra tjänsteresorna till miljöbilar. Att minska antalet tjänsteresor med privata bilar bör därmed innebära en avsevärt minskad miljöpåverkan av tjänsteresorna. Det finns troligtvis potential att öka andelen etanol som tankas i flexifuelbilarna. Tabell 3 visar att det skiljer sig mycket åt mellan olika bilar hur stor andel etanol som tankats. Etanol är ett förnybart bränsle som bör väljas framför fossila bränslen som bensin. Kan en bil tankas med etanol bör den därför tankas med det före tankning med bensin. Informationsinsatser bör därför ske för att öka andelen etanol som tankas i flexifuel bilarna. Några av de kommunägda fordonen är gamla. Arbetet med att byta ut de äldsta fordonen bör särskilt prioriteras och tilldelas resurser då miljövinsten i regel blir mycket större än när nyare fordon byts ut. När ärenden utförs med alternativa ressätt istället för med bil minskas utsläppen i regel betydligt mer än för motsvarande körsträcka beräknat med schablonförbrukning. Under de första fem kilometrarna är exempelvis bensinförbrukningen och koldioxidutsläppen ca 35 procent högre eftersom en kall motor kräver mer bränsle. Under de första tre kilometrarna är avgasutsläppen gånger högre per kilometer eftersom katalysatorn inte är fullt uppvärmd. Korta bilresor upp till fem kilometer är även de som lättast borde kunna ersättas med t ex cykel eller kollektivtrafik. Cykelinköp är en förhållandevis billig investering som kan innebär minskad bilanvändning och även kan ge positiva hälsoeffekter för medarbetarna. För att medarbetare ska kunna välja att cykla krävs det att cyklar finns tillgängliga vid de enheter där behov förväntas uppstå. Inför inköp av cyklar bör därför behovet hos de olika enheterna utredas. Det är en stor fördel 7

28 om cyklar kan bokas på via samma system som bilarna bokas. Det är viktigt att hjälmar köps in tillsammans med rejäla lås. Mål För kommunens transporter och fastigheter gäller följande effektmål: Mål för transporter: Heby kommun ska till 2014 minska energianvändningen avseende transporter inom organisationen med 10 % jämfört med 2009 års nivåer. Heby kommun ska till 2020 minska energianvändningen avseende transporter inom organisationen med 20 % jämfört med 2009 års nivåer. Mål för fastigheter: Heby kommun ska till 2014 minska energianvändningen avseende kommunens fastigheter med 10 % jämfört med 2009 års nivåer. Heby kommun ska till 2020 minska energianvändningen avseende kommunens fastigheter med 20 % jämfört med 2009 års nivåer. Handlingsplan för Vid prioritering av nedanstående åtgärder kommer strategin i energiplanen att användas. Fastigheter 1. Projektera och planera för genomförande av rekommenderade åtgärder i energideklarationer samt om möjligt genomföra dessa. Vid behov upprätta en handlingsplan för långsiktigt arbete med energieffektivisering. Åtgärder som kan samordnas med planerat underhåll bör prioriteras. 2. Energikartlägga de byggnader som utgör de största energiförbrukarna för att få mer information om vilka åtgärder som är mest effektiva ur både kostnads- och energisynpunkt. Därefter genomföra dessa åtgärder. 3. Utbildning i energieffektivisering för fastighetsskötare. 4. Planering och genomförande av projekt om driftoptimering och beteende/brukarsamverkan i kommunens lokaler 5. Utreda möjlighet att ansluta samtliga fastigheter med direktverkande el till fjärrvärme eller annat uppvärmningssystem med förnybar energi. 6. Utreda möjlighet till nybyggnation av lågenergihus eller liknande. 7. Utreda möjlighet till egen producerad förnybar energi, t ex solceller och solfångare. Hebyfastigheter/Hebygårdar ansvarar för åtgärdspunkt 1-3 och 5-7. För åtgärdspunkt nr 4 ansvarar kommunens miljöstrateg, lokalsamordnare och Hebyfastigheter/Hebygårdar tillsammans. Transporter 1. Utreda en mer hållbar fordonsanvändning under åren I detta undersöks möjligheter till ruttoptimering, samordning, effektivisering m.m. Därefter genomförs de effektivaste åtgärderna ur kostnads- och energisynpunkt. 8

29 2. Planera inköp av utrustning till resfria möten. Vid inköp ge information om alternativet resfria möten till kommunens anställda och verka för attitydförändringar för mindre resande med bil. 3. Utreda behov av att uppdatera Riktlinjer för trafiksäkerhet och resor, avseende styrning mot minskade koldioxidutsläpp från transportsektorn. 4. Utreda möjlighet till cykelpool eller liknande och om möjligt inrätta sådan. 5. Utreda möjlighet att ordna en periodkortspool för kollektivtrafik där de anställda kan låna med sig ett kort när tjänsteärenden ska göras. 6. Utreda möjlighet att genomföra utbildningar i sparsam körning. Utbildningen bör genomföras först och främst i de mest bilberoende verksamheterna. 7. Arbeta för att öka andelen miljöbilar och framförallt fordon med förnybart drivmedel. Fokus bör vara på att byta ut de äldsta bilarna i första hand. 8. Utreda infrastruktur för elbilar: Undersöka laddningslösningar och laddningskapacitet. Kommunens miljöstrateg ansvarar i ett initierande skede för samtliga åtgärder för transporter. Övriga åtgärder 1. Köpa in energieffektiv utrustning på grundval av förteckningar som Statens energimyndighet tillhandahåller och som innehåller energieffektiva produktspecifikationer för olika kategorier av utrustning. 2. Köpa in utrustning, och byta ut eller modifiera befintlig utrustning, med effektiv energianvändning i alla lägen, även i viloläge. Kommunens upphandlingsansvarig ansvarar för punkt

30 Bilaga 2 Heby kommuns mål inom energi- och klimatområdet Heby kommun arbetar med målstyrning i två nivåer; inriktningsmål med ett längre tidsperspektiv samt mätbara effektmål med ett kortare tidsperspektiv. Kommunfullmäktiges beredningar lägger förslag på inriktningsmål till kommunfullmäktige medan effektmålen beslutas av nämnderna. Förvaltningen genomför sedan de aktiviteter som behöver utföras för att nå de beslutade effektmålen. I detta avsnitt presenteras Heby kommuns mål inom områdena energi, klimat och miljö. Inriktningsmål Heby kommun har i dagsläget följande inriktningsmål inom energi- och klimatområdet: Heby kommun ska verka för att minska sin klimatpåverkan genom att minska utsläppen av växthusgaser. Heby kommun ska verka för att byggnader och anläggningar lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt, så att en långsiktig god hushållning med mark, vatten, energi och andra resurser befrämjas. Dessa mål utgör även två av kommunens miljömål. Heby kommun har även miljömålet Heby kommun ska verka för att dess totala verksamhet skapar så lite miljöpåverkan som möjligt. Effektmål för ovanstående inriktningsmål beskrivs under avsnittet Framtidsscenariot Heby Heby kommun har även ett övergripande miljömål enligt följande: Heby kommun skall arbeta för en hållbar utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Heby kommuns lokala Agenda 21 Heby kommun har en lokal Agenda 21 som anger hur samhället bör utvecklas för att uppnå en hållbar utveckling. I Heby kommuns lokala Agenda 21 finns har följande områden pekats ut som betraktas som övergripande och nödvändiga i diskussionerna om hållbar utveckling: Agenda 21 Naturresurser/naturvård Vatten Avlopp Livsmedel Avfall Hälsa och trygghet Arbete och kommunikationer Energi Demokrati och delaktighet Internationell samverkan Livslångt lärande För vart och ett av dessa områden finns s k kompassriktningar för det långsiktiga arbetet mot en hållbar utveckling med tidsperspektiv kring Dessa presenteras närmare nedan. Agenda 21 Heby kommun bedriver ett aktivt miljöarbete både gentemot allmänheten och i den egna verksamheten. I kommunen eftersträvas bevarad biologisk mångfald, giftfri produktion och konsumtion, energi och transportbevarande åtgärder samt användandet av förnybara råvaror 1

31 och resurser. Målet är ett hållbart samhälle med god livskvalitet utan att möjligheterna undergrävs för kommande generationer att försörja sig, och leva i en hälsosam miljö. Naturresurser/naturvård I Heby kommun finns ett omväxlande kulturlandskap där jord- och skogsbruk bedrivs på ett sådant sätt att den biologiska mångfalden gynnas och bevaras. Kommunen är vacker och omsorg har lagts ned på att vårda dess natur och naturtillgångar. Inom kommunen finns god tillgång till områden för friluftsliv och rekreation. Naturresurser brukas på ett hänsynsfullt sätt, och användning av förnyelsebara resurser prioriteras. Vatten Grundvattenförekomsten i Dalkarlsåsen är långsiktigt skyddad från yttre påverkan, och dricksvattenförsörjningen i kommunen är långsiktigt säkerställd. En ny väg rv 67 går vid sidan av Dalkarlsåsen. Dricksvattnet används i första hand som dryck, samt till hygien och livsmedelsproduktion. Dricksvattenframställningen är ordnad så att minsta möjliga energiåtgång och kemikalieanvändning krävs. Avlopp Inläckage i avloppsnätet är helt borta och dagvattnet helt separerat från avloppsledningarna. Mängden utsläpp från avloppsreningsverken är reducerade till noll. 100 procent av avloppsslammet återförs till odlingsmarker. Inga kemikalier tillsätts i reningsprocessen. Även allt externt slam återförs till åkermark. Livsmedel Kommunen är i stort sett självförsörjande på baslivsmedel. Merparten av dessa är ekologiskt odlade. Lokalt producerade samt ekologiskt odlade produkter prioriteras i kommunförvaltningens upphandling och dominerar även utbudet i butikerna. Allt kött som säljs i butikerna är närproducerat och kommer från lokala leverantörer. Butikerna har ett stort sortiment av varor som är fria från genmanipulerade råvaror. Onödiga transporter av livsmedel undviks. Mängden lokala livsmedelsproducenter är stor, och här finns lokala charkuterier och bagerier. Djurhållningen är den bästa i hela Europa. Många mindre enheter ger en bättre miljö både för djuren och människorna som sköter dem. Inga former av hormoner används och antibiotika används enbart när djuren blir sjuka. Avfall I stället för att ha varit ett uppstädningsproblem har vårt avfall blivit en resurs i det eviga kretslopp, som vi alla är del av. Allmänhetens intresse för avfallsfrågor och konsumtionsmönster är stort. Det finns gott om lättillgängliga möjligheter att lämna ifrån sig sorterat avfall. Biologiskt avfall omhändertas lokalt och återförs i kretsloppet som giftfri mull. Övriga material återvinns, energiutvinns, eller omhändertas på miljömässigt bästa sätt. Taxor, abonnemang och insamlingssystem är utformade så att sortering uppmuntras och så att minsta möjliga transportinsats krävs. Hälsa och trygghet Befolkningen i Heby kommun känner sig trygg och mår bra. Människor känner att kommunen är trygg och säker. Heby kommun arbetar aktivt med frågor kring hälsa och trygghet såsom, skadeförebyggande åtgärder, och motverkade av allergier. Ett tvärsektoriellt hälsoråd verkar för att folkhälsan finns med på den politiska agendan. Kommunen värnar även om räddningstjänstens och polisens aktivitet i kommunen och vidare kommuninvånarnas rätt till 2