Innehållsförteckning. Inledning Direktionens ordförande har ordet 3 Direktionens ledamöter 4 Bakgrund 5 Programförklaring 5

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING

2 Innehållsförteckning Innehåll Sida Inledning Direktionens ordförande har ordet 3 Direktionens ledamöter 4 Bakgrund 5 Programförklaring 5 Förvaltningsberättelse 6 Verksamhet 6 Finansiering 9 Axplock av händelser under Systematiskt kvalitetsarbete 17 Personalekonomisk redovisning 28 Internkontroll 37 Bokslut 38 2

3 Direktionens ordförande har ordet Verksamheten har under året präglats av fortsatt utvecklings- och förändringsarbete. Upprustningsarbetet har fortsatt i Hus B och Hus F. Under året har ambitionen till ett breddat användningsområde av skolan lokaler fullföljts. Ett avtal om Bio- och konferensverksamhet i Hus A har träffats med Folkets Husföreningen i Hallsberg. Utrustning har införskaffats och en anpassning för denna verksamhet har skett. Den 28 november invigdes verksamheten och den första filmen visades kommersiellt i Alléskolans aula. Vuxenutbildningen har invigt nya lokaler i form av pedagogiska paviljonger. Visionsarbete pågår och vuxenutbildningen har antagit namnet Allévux. Arbetet med att fördjupa samarbetet inom vuxenutbildningen i länet har fortsatt. Det mest konkreta så här långt är att skapa en gemensam webbportal för all kommunal vuxenutbildning i Örebro län, i syfte att möjliggöra för alla att ta del av hela utbudet i länet. Kvalitetsutveckling av undervisningen och en god studiemiljö för eleverna är prioriterade områden för förbundet. Direktionen har beslutat om ett särskilt projekt för ökad måluppfyllelse, där en halv miljon anvisats för hela treårsperioden, allt i linje med vår vision om individanpassad utbildning med hög kvalitet. Den stora tillströmningen av elever innebär också att elevhälsan har utvecklats och förstärkts är det första året när gymnasiereformen Gy 11 omfattar samtliga årskurser. Det innebär att vi inte längre behöver arbeta parallellt med två olika läroplaner. Alléskolan är den enda gymnasieskola i Sverige som erbjuder samtliga program 18 nationella program, fem introduktionsprogram och gymnasiesärskola. Vi har eldistribution inom Elprogrammet. Utbildningen är riksrekryterande. Alléskolan är också unik med att erbjuda nationell idrottsutbildning (NIU) alternativt andra idrottsprofiler i kombinationen med vilket som helst av de nationella programmen. För närvarande är Alléskolan certifierad för NIU vad gäller fotboll, orientering och bågskytte. Den stora tillströmningen av elever på de nationella programmen, jämte ökad efterfrågan på SFI och språkintroduktion, har inneburit betydande utmaningar beträffande lokaler. Ytterligare pedagogiska paviljonger har hyrts in och en inventering har skett beträffande externa lokaler i anslutning till skolan. Summerar vi det totala antalet ungdomar och vuxna som är inskrivna på Alléskolan eller Allévux rör det sig om cirka Förbundets ekonomi är fortsatt god. Även 2014 ger ett positivt bokslut, och detta inkluderat det fortsatta arbetet med att rusta upp skolan lokaler. Det positiva utfallet är resultatet av budgetdisciplin, kostnadseffektiv organisation och engagerade medarbetare. Tack Avslutningsvis vill jag tacka medarbetare och förtroendevalda i förbundet för de stora insatser som gjorts under verksamhetsåret. Det ständigt pågående utvecklingsarbetet är stimulerande och engagerande, men kan även upplevas som påfrestande. Då känns det tryggt med den framtidstro som jag ständigt möter på alla nivåer i organisationen. Hans Karlsson, ordförande 3

4 Direktionens ledamöter mandatperioden Direktionsledamöter Ordförande Hans Karlsson (s) Hallsberg Vice ordförande Solveig Samuelsson (s) Askersund 2:e vice ordförande Ylva von Scheele (m) Laxå Ledamöter Ronny Larsson (s) Askersund Calill Ohlson (m) Askersund Inga-Britt Ritzman (s) Hallsberg Erik Storsveden (fp) Hallsberg Kenth Gustafsson (s) Laxå Roland Karlsson (s) Laxå Ersättare Siv Ahlstrand, (s) Askersund Jan Grounes (mp) Askersund Erling Johansson (kd) Askersund Ulf Ström (s) Hallsberg Ann-Sofie Johansson (c) Hallsberg Lars-Åke Zettergren (s) Hallsberg Annemo Johansson (v) Laxå Therese Magnuson (s) Laxå Ewa Österberg (fp) Laxå Revisorer Erik Schale Askersund Lars Billström Hallsberg Arild Wanche Laxå Under 2013 utgick Lillemor Blom (s) Laxå, som ersättare i direktionen och ersattes av Therese Magnuson (s) Laxå. 4

5 Bakgrund Kommunalförbundet Sydnärkes Utbildningsförbund bildades 1999 av kommunerna Askersund, Hallsberg, Kumla och Laxå. I Förbundsordningen står att läsa följande om förbundets uppdrag: Kommunalförbundet har i uppdrag att erbjuda gymnasial utbildning för såväl ungdomar som vuxna, vilket omfattade gymnasieskola, gymnasiesärskola, grundläggande och gymnasial vuxenutbildning, särvux, Kvalificerad Yrkesutbildning samt uppdragsutbildning. 1 juli 2008 lämnade Kumla förbundet. I samband med detta formulerade medlemskommunerna förbundets uppdrag i en Programförklaring. Sydnärkes Utbildningsförbund ska vara en huvudaktör i Medlemskommunernas långsiktiga utvecklingsarbete. Genom nära samverkan med medlemskommunerna, regionens arbetsliv och andra utbildningsanordnare och med en omfattande omvärldsorientering och ett aktivt internationellt utbyte, ska de utbildningar som förbundet erbjuder motsvara såväl lokala som globala kompetenskrav i mötet med framtiden. Förbundets utbildningar måste vara de självklara valen för regionens ungdomar, vuxna och arbetsgivare. Med flexibel och behovsanpassad organisation och stimulerande studiemiljöer ska förväntningarna på förbundet överträffas. Förbundets ledstjärna är framåtanda! Verksamheten ska präglas av utvecklingsvilja, engagemang och högsta kvalitet. Studerande och personal ska uppleva att initiativkraft och kreativitet är vägledande. Förbundet ska inom sitt verksamhetsområde vara länets mest eftertraktade arbetsplats. Frågeställning Når vi då upp till de förväntningar våra medlemskommuner och vi själva ställer på oss? Vi hoppas givetvis det. I den följande årsredovisningen hoppas vi kunna ge en bild av hur långt vi kommit i detta arbete. Marie Kilk, förbundsdirektör 5

6 Förvaltningsberättelse Förbundets utgörs av följande verksamheter: Gymnasieutbildning för ungdomar. Alléskolan är Örebro läns största gymnasieskola sett till såväl antal elever som programutbud. Vid skolan studerade i slutet av året ungdomar. Av dessa var 865 bosatta i någon av medlemskommunerna Askerund, Hallsberg eller Laxå. Detta motsvarar 60 %. Övriga elever kommer från 44 andra kommuner. Flest externa elever kommer från Kumla, Vingåker, Degerfors, Lekeberg och Örebro. Andelen elever från medlemskommunerna som valt Alléskolan är cirka 80 %. Sedan det fria gymnasievalet infördes har glädjande nog alltfler ungdomar från Sydnärke valt Alléskolan. Elever på Alléskolan från Askersund, Hallsberg och Laxå: Mars 2012 Okt 2012 Mars 2013 Okt 2013 Mars 2014 Okt Vid årets slut var antalet elever på Alléskolan följande fördelade på respektive årskurs. Årskurs 1: 521 st Årskurs 2: 478 st Årskurs 3: 379 st Årskurs 4: 11 st Skolan erbjuder samtliga 18 nationella program samt de fem introduktionsprogrammen. Gymnasiesärskola Alléskolans gymnasiesärskola erbjuder det individuella programmet, specialutformat program samt tre nationella program. Dessa är programmet för administration, handel och varuhantering, Programmet för Fordonsvård och godshantering samt Programmet för Hälsa, vård och omsorg. Av gymnasiesärskolans 41 elever bor fler än hälften i andra kommuner än medlemskommunerna. Vid årets slut var antalet elever följande fördelade på resp årskurs. Årskurs 1: 6 st Årskurs 2: 9 st Årskurs 3: 11 st Årskurs 4: 15 st 6

7 Grundläggande vuxenutbildning, dvs. utbildning för vuxna som motsvarar grundskolans årskurs 7-9. verksamheten är förlagd till Alléområdet i Hallsberg, men handledning ges även vid lärcentra i Askersund och Laxå. Under vårterminen var antalet studerande 70, omräknat till heltidsstuderande var det 55. Under höstterminen var motsvarande siffror 68 respektive 66. Gymnasial vuxenutbildning. Fler än 40 kurser inom allmänna ämnesområden har erbjudits under året. Dessa har varit av allmän karaktär, såsom svenska, svenska som andraspråk, engelska, matematik, företagsekonomi och samhällskunskap på flera nivåer. Till dessa ska läggas yrkesutbildningar inom logistik, vård och omsorg samt transport. Under vårterminen deltog 302 elever i kurserna, omräknat till heltidsstuderande 201. Motsvarande siffror för höstterminen var 296 resp 135. Ett flexibelt lärande bedrivs utifrån respektive enhets utvecklingsförutsättningar. Validering, och distansutbildning har blivit ett vanligt arbetssätt inom vuxenutbildningen. Större delen av verksamheten bedrivs i Hallsberg, men även vid lärcentra i Askersund och Laxå. Särskild utbildning för vuxna, tidigare benämnd särvux. Antal elever som studerade var under året 17. Utbildningen är i huvudsak förlagd till Hallsberg, men för den som av olika skäl har behov av att studera på hemmaplan erbjuds alltjämt den möjligheten. Särskild vuxenutbildning ingår i det offentliga skolväsendet och är en frivillig, egen skolform. Särskild vuxenutbildning syftar till att ge vuxna, som har en funktionsnedsättning, kunskaper och färdigheter motsvarande de som ungdomar får i särskolan. Utbildningen finns på tre olika nivåer motsvarande träningsskola, grundsärskola och gymnasial särskild utbildning. Svenska för invandrare, SFI Svenska för invandrare är grundläggande utbildning i svenska språket, och utgör en egen skolform. SFI för kommunplacerade flyktingar finansieras genom uppdragsavtal med berörda medlemskommuner. Rätten att studera i SFI har man från och med 1 juli det år man fyller 16 år och inte har grundkunskaper i svenska och är folkbokförd i en kommun. Verksamheten har ökat markant under de senaste två åren, och den paviljong med en yta på cirka 500 m2 som införskaffades hösten 2013 räcker i dag inte till. Utbildning erbjuds därför numera även i Kunskapens hus i Laxå. Antalet som slutförde sin utbildning under våren var 184, och under hösten 200. Flertalet av eleverna kommer från Syrien, Eritrea, Irak samt Somalia. 7

8 Universitetsutbildningar på distans. Tre universitetsutbildningar med inriktning lärare i förskoleklass och grundskola har erbjudits under året. Detta har möjliggjorts genom de telebildutrustningar som finns vid våra lärcentrum i Askersund, Hallsberg och Laxå. Uppdragsutbildning. Uppdragsutbildningar, dvs. utbildning som säljs till företag och offentlig verksamhet har varit omfattande under året. I första hand har det omfattat validering, vilket innebär att den studerande har möjlighet att erhålla kompetensbevis eller betyg utifrån en bedömning som görs utifrån de arbetslivskunskaper man har. 8

9 Finansiering Förbundets verksamhet finansieras i huvudsak av bidrag från de tre medlemskommunerna samt försäljning av utbildning, s.k. interkommunal intäkt. Interkommunal intäkt är det pris övriga kommuner betalar till förbundet för de ungdomar eller vuxna som studerar vid Alléskolan eller Vuxenutbildningen. Omvänt betalar förbundet ett pris för de ungdomar från medlemskommunerna Askersund, Hallsberg eller Laxå som väljer att studera vid en gymnasieeller gymnasiesärskola i en annan kommun. Sedan två år tillbaka kan vi konstatera att de interkommunala intäkterna är högre än de interkommunala kostnaderna, vilket givetvis är gynnsamt för förbundets och kommunernas ekonomi. Kostnaden för en gymnasieplats baseras på självkostnaden och varierar således mellan åren och mellan de olika programmen. Som exempel kan nämnas att priset för en utbildningsplats vid Alléskolan under år 2014 varit Humanistiskt program är cirka 87 tkr per år, Restaurang- och livsmedelsprogrammet 100 tkr samt Bygg- och anläggningsprogrammets anläggningsinriktning 132 tkr. Medlemsbidraget, som fastställs årligen, baseras på andelen åringar i respektive medlemskommun den 1 januari året innan. Under 2014 var medlemsbidraget tkr, vilket var detsamma som för år 2012 och

10 Axplock av händelser under 2014 Lokaler Den analys som gjordes i samband med den utredning kring förbundets långsiktiga lokalbehov som genomfördes i slutet av 2008 gav vid handen att lokalbehovet för förbundets verksamhet skulle minska påtagligt de kommande åren. Anledningen var främst att antalet ungdomar i gymnasieåldern skulle komma att minska med 25-35% under de kommande åren. Bland annat nämndes att vuxenutbildningen sannolikt skulle rymmas i Hus B (dåvarande Filosofen) samt samutnyttjande med andra verksamheter än förbundets. Med facit i hand sex år senare vet vi att lokalbehovet har ökat markant, främst till följd av att antalet elever har ökat trots minskade ungdomskullar. I november 2013 tecknades ett hyresavtal avseende en paviljong om cirka m2 för att möjliggöra att vuxenutbildningen skulle kunna flytta till Alléområdet. Detta följdes av ytterligare paviljonger om cirka 200 m2 för att skapa undervisningslokaler och arbetsrum för elever och personal inom Språkintroduktion. (Utbildning för nyanlända elever) och Fordon- och transportprogrammet. Likaså utökades de lokaler förbundet hyr i Cityhuset för Restaurang- och livsmedelsprogrammet. Under 2014 införskaffades ytterligare paviljonger om cirka m2 för att skapa utrymme för Stödstugan och ytterligare undervisningsrum för nyanlända elever inom Språkintroduktion. Till följd av en markant ökning av elever inom SFI (undervisning i svenska för nyanlända) har förbundet under året återigen hyrt lokaler i Kunskapens Hus i Laxå. Beslut togs under året att investera för att kunna behålla delar av Hus F (tidigare Tekniken) för att rymma det stora antalet elever inom främst Bygg- och anläggningsprogrammet. Skolans elever vid Bygg- och anläggnings, samt El- och energiprogrammet har i stor utsträckning medverkat i renoveringsarbetet. Under året upprättades ett samverkansavtal mellan Föreningen Folkets Hus i Hallsberg och förbundet. Avtalet innebär att Bio Spektrums bioverksamhet numera är förlagd till Alléskolans aula. Härigenom har aulan fått ett ansiktslyft, bland annat med en digital filmprojektor, surroundhögtalare samt en kiosk i aulafoajén. Strax innan läsårsstarten uppmärksammades en omfattande vattenskada i Hus E (tidigare Ekonomen). Anledningen var en invändig hängränna som brustit i samband med ett skyfall. Mer än halva bottenvåningen, där gymnasiesärskolan har sina lokaler, behövde snabbt evakueras. Tillfälliga lokaler, och en bra lösning, har varit Svalan, där Hallsbergs kommun har sin fritidshemsverksamhet för ungdomar i grund- och gymnasiesärskolan. Café Fika. I oktober invigdes Café Fika i Hus F2. Det är elever och lärare på Handels- och administrationsprogrammet som kommer att erbjuda kaffe, kalla drycker, smörgåsar med mera. Caféverksamheten ingår i kurserna programmet, och med generösa öppettider kommer de att glädja många. 10

11 Utemiljö. En arbetsgrupp påbörjade i slutet av året arbetet med att ta fram ett förslag till de förbättringsåtgärder av utemiljön som ska genomföras i samband med att VA-ledningarna under skolgården mellan Hus A och Hus B byts ut under Skolinspektionens tillsyningar och granskningar Under året har Skolinspektionen genomfört ett antal s k regelbundna tillsyningar. I juni genomfördes bastillsyn vid de nationella programmen på enheterna 1, 4 och 5. Glädjande var givetvis att Skolinspektionen inte hade någon anmärkning vid dessa tillsyningar. Under hösten har s.k. breddad tillsyn genomförts i enheterna 2 och 3, Introduktionsprogrammet och Punkten samt vuxenutbildningen. De synpunkter som framkom avseende enheterna 2 och 3 har åtgärdats och Skolinspektionen har i beslut meddelat att ärendena är avslutade. Beträffande vuxenutbildningen och den övergripande tillsyningen går svarstiden ut först den 27/3, och då kommer de brister som framkommit vara åtgärdade. IKT-satsning, 1-1 Målsättningen att alla elever på sikt ska ha tillgång till en egen PC eller lärplatta iscensattes under 2014, och i anslutning till vårterminsstarten 2015 kommer alla elever i årskurs 1 att ha tillgång till en egen dator eller lärplatta. Att genomföra satsningen i årskurs 1 medföra att samtliga elever, när satsningen är fullt ut genomförd 2016, kommer att ha en egen dator eller lärplatta. Samtliga pedagoger erhöll strax innan sommaruppehållet en lärplatta (ipad), och utbildningsinsatser inom IKT-området genomförs kontinuerligt för att möta kommande behov. En lärplattform, PingPong, infördes under året. I lärplattformen återfinns nyheter, dokument, handlingsplaner, kalendarium, protokoll etc., men kommer successivt även att hantera studieplaner, inrapportering av närvaro, bedömningsunderlag mm. Inte minst kommer lärplattformen att vara ett pedagogiskt verktyg för digital kommunikation mellan elever och lärare. Pedagogiskt utvecklingsarbete Utöver vad som nämnts avseende IKT-utveckling beskrivs här kortfattat exempel på övrigt utvecklingsarbete. Karriärtjänster. Ett beslut på nationell nivå att öka läraryrkets attraktivitet var att inrätta tjänster som förstelärare. Förbundet utnyttjade möjligheten att ansöka om statsbidrag för sex förstelärartjänster. Intresset för dessa tjänster var stort, och inte mindre än 25 lärare visade intresse. De sex som utsågs till förstelärare tillträdde 1 juli, och de har genomfört ett antal aktiviteter för övriga lärare. Matematiklyftet. Samtliga lärare som undervisar i ämnet matematik deltar i det s k matematiklyftet. Matematiklyftet är en fortbildning i didaktik för lärare som undervisar i matematik, och finansieras delvis via statsbidrag. Syftet är att öka elevers måluppfyllelse i 11

12 ämnet genom att stärka och utveckla undervisningens kvalitet med kollegialt lärande som utgångspunkt. Övningsskola Örebro universitet inledde under hösten 2014 försöksverksamhet med övningsskolor. Alléskolan var en av de tre gymnasieskolor man valde att samarbeta med kring den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU). Målet är höjd kvalitet i lärarutbildningen. Syftet med försöksverksamheten är att stärka blivande lärares professionsutveckling och att höja kvaliteten i lärarutbildningen. Lärarstudenterna återkommer till samma skola under studietiden. För Alléskolan innebär det att väsentligt fler lärarstuderande kommer att ha sin verksamhetsförlagda utbildning här. Genom försöksverksamheten ges möjlighet för universitet och skolhuvudmän att mötas i forsknings- och utvecklingsarbete för att skapa en framstående skolmiljö. Vuxenutbildningen blir Allévux Som ett led i vuxenutbildningens arbete med att formulera en framtida vision lanserades en ny grafisk profil. Logotypen beslutades av direktionen utifrån det förslag som medarbetarna inom vuxenutbildningen enats om. Logotype invigdes den 24 oktober under högtidliga former: Det har under många år funnits en samverkan i länet avseende vuxenutbildning. Ett stort steg togs under hösten då beslut togs att konstruera en gemensam webbportal där samtliga vuxenutbildningar ska presenteras. Eftersom det ges möjlighet att söka utbildningar utanför den egna kommunen förbättras härigenom kommuninvånarnas möjligheter att få en samlad bild av alla de utbildningar som erbjuds i regionen. Allévux har under året ökat i omfattning, framförallt gäller det för utbildning inom SFI, Svenska för invandrare. Även yrkesutbildning i samverkan med arbetslivet har varit omfattande. Framförallt rör det kurser och utbildningar inom vård- och omsorg, men även lokalvård, yrkesförare och logistik har ränt stort intresse. 12

13 Utbildningssamverkan med medlemskommunerna Under året genomfördes ett flertal aktiviteter med förskolor, fritidshem och grundskolor i våra medlemskommuner. Det är spännande för de yngre barnen att besöka Alléskolan, men givetvis också intressant och lärorikt även för våra egna elever. Utbyte har skett med såväl förskola som fritidshem och grundskolor. Fordon- och transportprogrammet har fått besök och då demonstrerat lastbilar och andra fordon. Barn- och fritidsprogrammet har genomfört sin årliga Förskolans dag med aktiviteter för de små. Teknikprogrammet bjuder regelbundet in barn i olika åldrar för att ge möjlighet att prova på. Komtek startade en filialverksamhet i Hallsberg Under 2014 utökades verksamheten till att även omfatta barn och ungdomar i Askersund. På Komtek använder man sin fantasi och klipper, sågar, viker, målar, limmar, löder, gjuter, designar och konstruerar saker. SYV-samarbete Margareth Hagberg och Magnus Skråge, studie- och yrkesvägledare Under året har studie- och yrkesvägledare från Transtensskolan, Folkasboskolan samt Alléskolan genomfört gemensamma lektioner i högstadieklasser i syfte att vägleda eleverna tidigt och därmed öka måluppfyllelsen. Detta har slagit väl ut och kommer att utökas till fler högstadieskolor. Information, kommunikation och marknadsföring Som tidigare har nämnts så befinner sig såväl gymnasieutbildning som utbildning för vuxna numera på en marknad. Mycket resurser läggs därför på information och kommunikation av allehanda slag. Lördagen den 18 oktober då skolan bjöd in till Öppet Hus bjöd på en mängd aktiviteter av allehanda slag, och lockade väldigt många besökare ungdomar som är i färd att göra sitt gymnasieval givetvis, men även anhöriga, allmänhet, före detta elever och medarbetare och många fler. 13

14 Bilder från årets Öppet Hus som lockade väldigt många besökare 14

15 Gymnasiemässan på Conventum i Örebro där många av länets gymnasieskolor är representerade är en prioriterad informationsinsats liksom Gymnasiemässan i Kumla. Vår egen informationskväll i september där ungdomar i årskurs 9 och deras föräldrar bjuds in lockar många besökare. Utöver ovanstående bjuds samtliga årskurs 9-elever från Askersund, Hallsberg, Laxå, Lekeberg och Vingåker in till skolan tillsammans med sina mentorer för en rundvandring, information, besök på de olika programmen samt gemensam lunch. Företagsmässorna i medlemskommunerna liksom nätverksträffar med kommunernas företag har varit prioriterade under året. Valborgsmässofirandet då våren sjungs in av skolans kör har blivit en tradition som lockar många. Liksom tidigare har elever på Restaurang- och livsmedelsprogrammet och Hotell- och turismprogrammet deltagit i nationella uppdrag såsom Nobelbanketten, Fotbollsgalan och Idrottsgalan. Idrott Idrott har en framskjuten plats i verksamheten, och möjligheten att kunna kombinera en idrottsprofil på samtliga program gör Alléskolan unik. Läsåret 2014/15 fick skolan ytterligare en idrott certifierad som NIU (Nationell godkänd idrottsutbildning) Utöver orientering och fotboll återfinns nu även bågskytte. Många av Alléskolans elever tävlar på nationell nivå. Utöver de tidigare nämnda kan nämnas ridsport, cykel, rallycross och skridsko. Anna Johansson och Tintin Munter, som går NIU bågskytte Alléskolans orienteringselever (OLGY) på träningsläger i Turkiet 15

16 Musikframträdanden Ett mycket uppskattat inslag är att elever i Sydnärkekommunerna bjuds in till de årliga jul- och studentshowerna. Här bjuds barn, ungdomar och lärare på fantastisk sång, musik och dans. Julshowen bjuder även på föreställningar för allmänheten. Totalt såg närmare personer årets julshow! Allékåren Vi hälsar Alléskolans elevkår, Allékåren, välkommen! Under ett antal år med en begränsad aktivitet har nu skolans elevkår startat på nytt, vilket är mycket glädjande. 16

17 Systematiskt kvalitetsarbete uppföljning av resultat samt analys och åtgärder Gymnasieskolan Alléskolans vision, vilken togs fram år 2010, utgör tillsammans med sex verksamhetsmål, utvecklade under 2007 och 2008, färdriktningen för skolan. Alléskolans vision 2015 Alléskolan är Örebro läns största gymnasieskola. Som profil har Alléskolan länets bredaste program av teoretiska och praktiska utbildningar samt länets högsta trivselfaktor bland elever och medarbetare. Alléskolan attraherar med sina kännetecken: helhetsomsorg, ambition och nytänkande. Skolan är också känd för hög individanpassad utbildningskvalitet och hög måluppfyllelse. Alléskolans arbetsklimat är öppet, respektfyllt och utvecklande. Alla accepteras som de är. Vi uppmuntrar och stödjer alla att nå sina mål. Och vi inspirerar för att kunna nå ännu längre. Alla trivs på Alléskolan, Sydnärkes pulserande och populära gymnasiecampus - en smältdegel av utbildning, aktiviteter och gemenskap. Alléskolans sex verksamhetsmål Under hösten 2007 och våren 2008 processade skolan fram, under medverkan av all personal, sex verksamhetsmål med siktet inställt på år Studieresultat - Alla elever ska uppnå minst G/E 2. Utbildningsutbud - Alléskolan är en skola för alla med brett utbud och mindre klasser/grupper 3. Stress - Elevernas stress har minskat genom bättre planering och färre kurser 4. Studiemiljö - Alla elever arbetar i en trygg och stimulerande miljö 5. Elevantal - Alléskolan har genom ett högkvalitativt och tydligt arbete ett stabilt antal elever 6. Attraktiv arbetsplats - Alléskolan är den mest efterfrågade arbetsplatsen bland lärare i länet Nedan redovisas uppföljningar av verksamhetsmålen. 1 Studieresultat När det gäller studieresultat presenteras betygsmedelvärde och fullföljd utbildning inom fyra år. För år 2014 ersätts fullföljd utbildning inom fyra år med gymnasieexamen inom tre år. Vidare redovisas andelen elever som har uppnått minst betyget G, för 2014 minst betyget E, i fem kärnämneskurser. 17

18 Jämförelse betygsmedelvärde för elever med slutbetyg Till och med år 2013 krävdes för slutbetyg från gymnasieskolan minst godkänt betyg (G) i minst 2250 poäng och däri skulle ingå Matematik A, Engelska A samt Svenska A+B. Dessutom krävdes betyg, dvs. något av betygen IG-MVG, i samtliga övriga kärnämnen samt i projektarbetet. Från och med 2014 är det motsvarande krav, men uppdelat på yrkesexamen eller högskoleförberedande examen. Tabellen nedan visar betygsmedelvärde för elever med slutbetyg från nationella program på Alléskolan (A), i Örebro län (Ö) och i riket (R). Elever med samlat betygsdokument, dvs. elever som inte har betyg i samtliga kurser, samt elever från individuella programmet redovisas inte. Vid färre elever än 10 redovisas inte betygsmedelvärde. A Ö R A Ö R A Ö R 2012 Elever Elever Elever Program BF 12, ,2 12,6-7 11,4 12,5 13, ,0 13,3 BP/BA 11, ,3 12,4 12, ,4 13, ,4 13,3 EC/EE 11, ,3 12,5 11, ,4 12,3 12, ,6 13,1 EK 13, ,4 14,9 ES 13, ,2 15 FP/FT 11, ,0 11,5 10, , ,7 13,0 HP/HA ,8 13, ,8 13,5 HR 12, ,3 12,7-5 13,2 12,7 IP/IN ,3 11, , ,1 13,5 NV/NA 16, ,6 16,2 15, ,6 16,1 15, ,7 15,9 OP/VO 13, ,7 13,2 12, ,6 13, ,0 13,8 RL 12, ,1 14,0 SP/SA 15, ,8 14,8 14, ,0 14,7 13, ,6 14,7 TE 15, ,6 14,2 14, ,3 14,2 14, ,4 14,5 Uppgifterna hämtade från Skolverket, statistikdatabasen SIRIS BF Barn- och fritidsprogrammet, BP/BA Bygg- och anläggningsprogrammet, EC/EE Elprogrammet, FP/FT Fordonsprogrammet, HP/HA Handelsoch administrationsprogrammet, HR Hotell- och restaurangprogrammet, HT Hotell- och turismprogrammet IP/IN Industriprogrammet, NV/NA Naturvetenskapliga programmet, OP/VO Omvårdnadsprogrammet, RL Restaurang- och livsmedelsprogrammet SP/SA Samhällsvetenskapliga programmet, TE Teknikprogrammet 18

19 Vid jämförelse mellan Alléskolans yrkesprogram och motsvarande program i hela länet och i riket visar det sig att Alléskolan har lägre betygsmedelvärde för flera av programmen. Ett undantag utgör Omvårdnadsprogrammet, som åren ch 2013 har bättre resultat än länet totalt. Fordons- och transportprogrammets elever har under åren 2012 och 2013 lägst betygsmedelvärde bland Alléskolans program. Högskoleprogrammen visar för dessa år resultat på samma nivå som både länet och riket. Fullföljd utbildning - andel elever (%) med slutbetyg inom 4 år, för 2014 med gymnasieexamen inom tre år Tabellen visar andel av skolans elever som erhållit slutbetyg från nationella program inom 4 år. För år 2014 visas andelen elever med gymnasieexamen inom tre år Program A 2012 Ö 2012 R 2012 A 2013 Ö 2013 R 2013 A 2014 Ö 2014 R 2014 BF BP/BA EC/EE EK ES FP/FT HP/HA HR IP/IN NV/NA OP/VO RL SP/SA TE Uppgifterna hämtade från Skolverket, statistikdatabasen SIRIS 19

20 En tydlig trend är att elever på högskoleprogram fullföljer sin utbildning inom fyra år i högre grad än elever på yrkesprogram och att på dessa program följer, eller i flera fall överträffar, Alléskolan både länets och rikets resultat. Andel elever (%) med minst betyget G i ett urval kärnämneskurser, för 2014 minst betyget E i ett urval gymnasiegemensamma ämnen Ämne Andel G 2012 Andel G 2013 Andel E 2014 A Ö R A Ö R A Ö R Eng A/Eng Idr hälsa A/ Ma A/1 A Sam A/ Sv A/ Uppgifterna hämtade från Skolverket, statistikdatabasen SIRIS Ett av de sex utvecklingsområdena är att alla elever ska nå minst betyget G. I den reformerade gymnasieskolan, GY 11, där de första eleverna avslutar årskurs 3 år 2014, är motsvarande betyg E. Vi kan i tabellen ovan se att det målet inte har uppnåtts för någon av de redovisade kurserna under åren 2012, 2013 eller Dock är resultaten på ungefär samma nivå som länet och riket. 1.1 Analys Rapporten visar att eleverna på de yrkesförberedande programmen har lägre studieresultat än de högskoleförberedande programmens elever. Skolan behöver arbeta för bättre måluppfyllelse, särskilt på yrkesprogrammen. Efter Skolinspektionens tillsyn under 2014 beslutades om föreläggande att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet, vilket är påbörjat. Målsättningen att alla elever ska uppnå minst betyget E har inte uppnåtts. 20

21 1.2 Åtgärder Åtgärder, även de som indirekt och över längre tid, förväntas leda till bättre studieresultat har i de flesta fall pågått under en längre tid. Skolans huvuduppdrag är att arbeta för att eleverna ska nå så bra studieresultat som möjligt och även att de ska utvecklas som individer, för ett gott liv som samhällsmedborgare. Det innebär att det ständigt pågår ett arbete för att fullfölja det uppdraget. Här nämns några mer specifika insatser: Stödverksamheten stödstugan Där ges särskilt stöd i framförallt ämnena engelska, matematik och svenska, men även i andra ämnen, för de elever som riskerar att inte uppnå betyget E. Studieverkstäder, studiehandledning Lärare och lokaler finns tillgängliga för elever inom veckans schemaram. Punkten Punkten tillhandahåller individuellt anpassad utbildning för elever med diagnos inom autismspektrat. Studieteknik Sedan några år genomförs på flera program riktade satsningar för att utveckla elevers studieteknik. Ökad måluppfyllelse Under år 2014 genomfördes 9 projekt med syfte att förbättra studieresultaten. Projekten handlade bland annat om att utveckla kompetensen att bedöma elevers arbete så att det medför ett ökat lärande och om att stödja elevers studiemotivation. Informations- och kommunikationsteknologi (IKT) Sedan ett par läsår finns en IKT-pedagog med särskilt uppdrag att stödja lärare i användandet av IKT i undervisningen. Under året beslutades att successivt utrusta samtliga elever med digitala enheter; datorer eller lärplattor. I början av år 2015 kommer eleverna i årskurs 1 att få sina enheter och vid starten av läsåret 2016/17 är avsikten att alla elever på skolan disponerar en egen enhet. Övergång grundskola gymnasieskola För att underlätta övergången från grundskolan till gymnasieskolan finns ett samarbete mellan Alléskolan och grundskolorna i Sydnärke. 21

22 2 Utbildningsutbud Alléskolan erbjuder samtliga nationella program, ett trettiotal inriktningar och ett antal fördjupningar. Vidare erbjuds musikestetisk specialisering, idrottsprofiler och två varianter av nationellt inriktad idrottsutbildning, NIU fotboll och NIU orientering. Samtliga fem introduktionsprogram erbjuds: Preparandutbildning Individuellt alternativ Yrkesintroduktion Språkintroduktion Programinriktat individuellt alternativ Till utbudet hör även den tidigare nämnda individuellt anpassade utbildningen för elever med diagnos inom autismspektrat, Punkten. Gymnasiesärskolan erbjuder Individuellt program Programmet för Administration, handel och varuhantering Programmet för Fordonsvård och godshantering Programmet för Hälsa, vård och omsorg 2.1 Analys Det kan konstateras att Alléskolan har ett osedvanligt brett utbildningsutbud. Verksamhetsmålet bedöms ha uppnåtts med god marginal. 2.2 Åtgärder Det breda utbildningsutbudet har funnits ett antal läsår och planeras att erbjudas även fortsättningsvis. 3 Stress Verksamhetsmålet säger att det är genom bättre planering och färre kurser som elevers stress ska minskas. Framförallt elevhälsopersonal vittnar om att så inte är fallet. Det finns ett antal elever som är stressade på grund av skolarbetet. Den länsövergripande enkäten Liv & hälsa ung, vilken genomfördes bland elever i årskurs 2 under våren 2014, visar snarare att det är ett ökande fenomen med stressade ungdomar uppgav 59 % av de svarande flickorna och 27 % av pojkarna att de känt sig stressade under de senaste tre månaderna hade andelen flickor som upplevde stress ökat till 71 % medan andelen pojkar med stress minskat något, till 24 %. 22

23 3.1 Analys Stress är ett fenomen med komplexa orsakssamband. Det gör att skolan inte alltid hittar rätt insatser. Många av eleverna har stora krav på sig själva, både att lyckas i skolan och att leva upp till en den bilden av hur en ska vara som ung. 3.2 Åtgärder Det har gjorts insatser som bland annat syftar till att eleverna i högre grad ska uppleva att de har en hanterlig studie- och livssituation. Dit hör till exempel studieteknik, samtal med kuratorer enligt KBT-modell (kognitiv beteendeterapi) och en generellt förstärkt elevhälsa. På enhet 3 har skapats en ny tjänst som elevcoach, med ett specifikt uppdrag att vara ett närvarande stöd till elever i den dagliga undervisningen. Från och med februari 2015 utökas skolsköterskeverksamheten med 0,8 tjänst. Inom elevhälsan pågår ett arbete som syftar till att öka studiemotivationen och att öka insikten om betydelsen av en god hälsa. I det arbetet ingår avslappningsövningar. Vidare startade under året ett projekt, Hälsoutveckling i skolan, där två idrottslärare samverkar med elevhälsan för att hitta hälsofrämjande arbetsformer. Det är även planerat att under våren 2015 starta med mindfulnessövningar på några av skolans program. 4 Studiemiljö I den enkät gällande kränkningar med mera, som under våren 2014 genomfördes för elever i årskurs 1, svarade 96 % att de trivdes på skolan och 97 % att de trivdes på sitt program. Svarsfrekvensen var 70 %, varför säkra slutsatser inte är möjliga. Det kan dock noteras att det under flera år har varit ungefär lika stor andel som angett att de trivts bra på skolan och på sitt program. Lärare och rektorer förmedlar ofta samma bild. Även om det i antal är få, så finns det elever som anger att de inte trivs eller att de har utsatts för någon form av kränkande behandling. Den fysiska miljön behandlas företrädesvis vid skyddsronder och åtgärder som krävs förs in i en särskild åtgärdsplan. 23

24 4.1 Analys Även om det inte är statistiskt säkerställt är skolledningens gemensamma bild att eleverna trivs och känner sig trygga på skolan. Likväl är det elever som inte trivs och det finns elever som har upplevt sig kränkta i någon form. Elevernas upplevelse av den fysiska miljön är inte utvärderat i någon systematisk form Verksamhetsmålet bedöms som uppnått i viss grad. 4.2 Åtgärder Förbundet har sedan bildandet år 1999 genomfört kraftfulla satsningar för att erbjuda en god studiemiljö. Under 2013 färdigställdes det nya hus F, där programmen El- och energi, Industri och Teknik finns. Sedan ett par år finns en lärplattform, Ping Pong, och en tjänst som IKTpedagog. Dessutom har trådlöst nätverk installerats. Under året beslutades att inom en treårsperiod förse samtliga elever med en mobil digital enhet. Resultatet från enkäten om kränkningar med mera bearbetas programvis med efterföljande riktade insatser. 5 Elevtalsutveckling Alléskolans har under de senast åren haft ett ökat antal elever. Det var ca 50 fler elever i september 2014 jämfört med september Den prognos som gjordes 2008 pekade på ca 400 färre elever. 5.1 Analys Även här bör resultatet anses som mycket gott. Alléskolan är länets största gymnasieskola och har ett ökande antal elever. En av förklaringarna till den goda elevtalsutvecklingen är direktionsbesluten om ett obegränsat antal utbildningsplatser och om bredast möjliga utbildningsutbud. Målsättningen att ha ett stabilt antal elever bedöms som uppfylld. 5.2 Åtgärder Liksom de närmast föregående åren har det genomförts en kraftfull satsning på informationsaktiviteter och på marknadsföring. Antagningsorganisation har varit fortsatt obegränsad. 24

25 6 Attraktiv arbetsplats Alléskolans attraktivitet som arbetsplats har inte värderats i relation till länets övriga arbetsplatser med motsvarande verksamhet. Under hösten 2013 genomförde dock en student från Örebro Universitet en studie av Sydnärkes Utbildningsförbunds, och därmed delvis Alléskolans, attraktivitet. Studien visade på sju påstående som är applicerbara på förbundet: - tryggheten hos elever och medarbetare - chansen att påverka/delaktighet som elev eller medarbetare, - bra lokaler - förbundet är under ständig utveckling framåt - ett bra samarbete med intressenter - en skola som tål att jämföras - utvecklingsmöjligheter Den medarbetarenkät, med 79 % svarsfrekvens, som genomfördes under året visade att drygt fyra av fem svarade att de kunde rekommendera Sydnärkes Utbildningsförbund som arbetsgivare och en lika stor andel svarade att de var stolta över att arbeta inom förbundet Förbundet har en låg personalomsättning och majoriteten av dem som slutar gör det på grund av pensionsavgång eller att en tidsbegränsad anställning upphör. Detta tyder på att personalen trivs. Vid rekrytering är det ofta gott om sökande till våra tjänster och intervjuer med sökande vittnar om att skolan har ett gott rykte 6.1 Analys Gymnasieverksamheten växer i omfattning, vilket är mycket ovanligt. Det blir en viss garanti för anställningens trygghet. Skolans varumärke är dessutom välkänt i regionen. Vidare bedöms förbundets relativt goda ekonomi bidra till populariteten som arbetsgivare. Verksamhetsmålet bedöms som uppnått, med reservation för säkerheten i bedömningen. 6.2 Åtgärder I vårt fortsatta arbete för att bli en än mer attraktiv arbetsplats kommer vi bland annat att bygga vidare utifrån de sju påståenden som framkom i studien om vår attraktivitet. Även fortsättningsvis erbjuds 60 minuter friskvård på betald arbetstid, där så är möjligt, samt subvention av kostnader för friskvårdsaktiviteter. Med resultatet från medarbetarenkäten som grund kommer det under 2015 att genomföras en översyn av lärares arbetsuppgifter. Syftet är att utreda om förutsättningarna för huvuduppdraget, att undervisa, kan utvecklas. 25

26 Vuxenutbildningen/Allévux 1 Allmänt. Arbetet med en vision för vuxenutbildningen inleddes under hösten 2012 och fortsatte under Hösten 2014 togs ytterligare ett steg i och med namnbytet till Allévux. En väl samlad vuxenutbildning med en närmare geografisk koppling till Alléskolan är en viktig komponent för förbundets framtida vuxenutbildning och genom att verksamheten har flyttat till nya lokaler inom Alléområdet och fått ett nytt namn har ytterligare steg tagits. Samordning, tillgänglighet och utveckling är nyckelord i visionsarbetet. Visionsarbetets inriktning mot ett ökat kursutbud har i viss utsträckning genomförts under året, främst genom erbjudande av distanskurser via utbildningsföretag eller via grannkommunerna. Detta innebär att vi möjliggör för våra kommuninnevånare att läsa in en gymnasieexamen. Under 2015 fortsätter arbetet med utökat kursutbud, bland annat genom att erbjuda en bredare utgång i en gymnasieexamen. Under året har antalet elever ökat, bland annat inom Vård- och omsorgsutbildningen. Där har bedrivits tre parallella utbildningar, med i genomsnitt 38 elever/kursstart. Genom uppdragsutbildning inom Vård- och omsorgslyftet har under tre terminer ett antal av medlemskommunernas vårdbiträden validerats till undersköterskor. För Hallsbergs kommun har anordnats en uppdragsutbildning inom lokalvård. Ett flertal utbildningar inom Yrkesvux har genomförts, bland annat logistik- och yrkesförarutbildningar. Utbildningsutbudet har varit brett och i hög grad individanpassat. Under 2015 är förhoppningen att kunna fortsätta på den inslagna vägen, med reservation för effekterna av minskade statsbidrag till Yrkesvuxutbildning. Ett ytterligare utvecklingsområde är insatser till elever med särskilda behov. Under året har en resurs för detta införts. Avbrotten under 2014 i relation till 2013 har minskat och antalet slutförda kurser har ökat. Vi bedömer att de riktade stödinsatserna, samt pedagogernas generella arbete med extra stöd har gett omedelbar effekt. Arbetet med att ta fram en övergripande vision fortsätter under Studieresultat. Av flera skäl redovisas inte studieresultat för vuxenutbildningens elever på samma sätt som för gymnasieelever. Vuxenutbildningen tillämpar kontinuerlig antagning och elevernas studietempo anpassas utifrån eleverna behov och önskemål, vilket bland annat medför att det inte finns ett fastställt datum för gemensam betygssättning. Vid uppföljning av betygsstatistiken framkommer att jämfört med 2013 har andelen betygsatta kurser ökat under Bland dem som slutför kurserna har studieresultaten ökat inom samtliga kurser och särskilt i ämnet matematik. Ett antagande är att den ökade individualiseringen, extra föreläsningar via lärplattformar och resurstid med lärare haft stor 26

27 betydelse för resultathöjningen. De elever som inte klarar kurserna erbjuds förlängda studier för att nå ett betyg. Den individuella anpassningen möjliggör detta och underlättar för våra elever att slutföra kursen. Bristande studieresultat och avbrott orsakas oftast av att studierna sker parallellt med förvärvsarbete. Under 2014 hade ca 75 % av dem som genomförde sina kurser godkända resultat. Inom Yrkesvux var andelen högre. Pågående utvecklingsarbete fortsätter 2015; inkluderat systematiskt kvalitetsarbete och formativ bedömning. 3. SFI Under 2014 ökade SFI ytterligare och andelen studerande har fördubblats sedan Son en följd därav startades under året SFI i Laxå. Ökningen av SFI-elever medför att det under 2015 planeras för ytterligare lokaler. Det nationella kravet om rätt att påbörja SFI-studier inom tre månader uppnås med god med marginal. Sökande erbjuds oftast plats inom en månad. Enligt Skolverkets statistik har vi högre andel som klarar SFI-studier jämfört med riket. 4. Lärcentrum Studerande i regionen erbjuds universitetsutbildningar på distans via våra Lärcentra. Under 2014 genomfördes fyra parallella lärar- och förskollärarutbildningar. Distansstuderande kan även genomföra tentamen vid våra lärcentrum och under 2014 certifierades våra tentamensvakter. Antalet som använder våra Lärcentra för distansstudier vid högskolor- /universitet har ökat genom åren. 27

28 Personalekonomisk redovisning 2014 Sydnärkes Utbildningsförbund har per den 30 november 2014, 310 medarbetare som är månadsavlönade och 2 personer som är timavlönade. Det är 167 kvinnor och 143 män. Förbundet har 295 månadsavlönade årsarbetare fördelat på 310 anställda, 157 kvinnor och 138 män. Diagrammen nedan visar antalet personer som har en tillsvidareanställning respektive en visstidsanställning, uppdelat per kön. Linjediagrammet visar även förändringen av anställningsformerna under Antal tillsvidareanställda Antal visstidsanställda Förbundet har ökat kraftigt i antal månadsanställda under 2014, den största ökningen har skett bland kvinnorna, både när det gäller tillsvidareanställningar och visstidsanställningar. Det är 3 personer som har en tillsvidareanställning men som är tjänstlediga från den tjänsten och arbetar under en tidsbegränsad period på en annan tjänst inom förbundet. Dessa personer redovisas som visstidsanställda. Det har skett en markant ökning av antalet lärare. Detta beror till största del av den snabbt växande verksamheten på språkintroduktion samt vuxenutbildningens SFI- verksamhet. De flesta övriga yrkeskategorier har ökat något. Administrationen har utökats tillfälligt med en skoladministratör, likaså har service- och fastighetsenheten tillfälligt utökats med en service- och fastighetsskötare. Skolledningen har utökats med en rektorstjänst och elevhälsan har utökats med skolskötersketjänst på 20 % samt 50 % utökning av kuratorstjänst. Tabellen nedan visar inom vilka yrkeskategorier förbundets 310 personer arbetar. 28

29 Yrkeskategorier inom förbundet Lärare Elevassistenter Elevhälsa (SYV, kurator, skolsköterska, specialpedagog) It/fastighet 9 10 Chefer och personer i ledningsgrupp Administration Övriga Totalt Det sker en fortsatt ökning av heltidstjänsterna inom förbundet. Deltidstjänsterna har ökat något men är i stort sett oförändrat mot Påpekas bör att förbundet har en mer generös syn på att erbjuda personer som arbetar under en tidsbegränsad period en månadsanställning i stället för en timanställning och där av redovisas de som månadsanställd personal med en deltidsanställning. Det är 7 personer av dem som har en deltidstjänst som har en sysselsättningsgrad under 40 %, vilka enligt kollektivavtalet egentligen ska inneha en timanställning. Förbundet strävar efter att erbjuda heltidstjänster i den mån det är möjligt och de personer med deltidstjänst som önskar höjd sysselsättningsgrad anmäler detta till arbetsgivaren. Det finns en person som önskar heltidstjänst men som arbetsgivaren inte har kunnat tillgodose. Antal heltider Antal deltider Av förbundets 310 medarbetare är det 39 personer som har en deltidsanställning, vilket utgör 13 %. Det är samma siffra som redovisades år

30 Fördelning deltidstjänster Fördelningen över antalet personer inom varje ålderskategori Linjediagrammet ovan visar åldersfördelningen under Det är 7 % av förbundets anställda som är 29 år eller yngre, 22 % som är år, 33 % som är år, 21 % som är år och 17 % som är över 60 år. Nedan redovisas månadslön inklusive eventuella lönetillägg för män och kvinnor under åren För att få en mer rättvisande bild av månadslönerna har vi 2014 redovisat månadslön inklusive lönetillägg. Detta har inte gjorts för föregående år, vilket gör att diagrammen inte är helt jämförbara. Framöver kommer även lönetillägg inkluderas i redovisad månadslön. 30

31 Månadslön 2014 Månadslön 2013 Månadslön 2012 Medelmånadslönen inkl. lönetillägg för förbundets kvinnliga lärare är kr och för männen är den kr. Att det har skett en ökning för männen kan bland annat förklaras med att det är fler män än kvinnor som har lönetillägg i form av programledartillägg, mentorstillägg, ämnesansvar mm. Det är även fler män som är förstelärare, vilket även det höjer medelmånadslönen eftersom detta inte redovisades Medelmånadslönen inkl. lönetillägg för förbundets andra stora yrkesgrupper är kr för elevassistenterna, kr för personer inom elevhälsan, kr för administration och för chefer och personer i ledningsgrupp. 31

32 Redovisning sjukfrånvaro Den totala sjukfrånvaron i förbundet har minskat från 3,31 % 2013 till 3,02 % Långtidssjukfrånvaron har minskat medan korttidssjukfrånvaron har ökat. Den totala sjukfrånvaron för männen har minskat medan det har skett en liten ökning för kvinnorna. När det gäller den totala sjukfrånvaron har den nästan halverats för medarbetare i åldern upp till 29 år. Den totala sjukfrånvaron för personer år har ökat med ungefär en halv procentenhet medan sjukfrånvaron för personer över 50 år har minskat med drygt en procentenhet. Den totala sjukfrånvaron i förbundet 2014 är timmar, 2013 var denna siffra Det innebär en ökning på 816 timmar. Tilläggas ska då att förbundet redovisar 40 fler medarbetare 2014 än vad som redovisades samma tidpunkt Nedan presenteras en sammanställning av sjukfrånvaron mellan För att ge en mer rättvisande bild av jämförelsen jämförs sjukfrånvaron med andra kommunalförbund. Sjukfrånvaro VBU 2014 JB 2014 SBK 2014 NVU 2014 Total 2,63% 3,31% 3,02% 5,1% 4,85% 2,75% 1,2% sjukfrånvaro/sammanlagd ordinarie arbetstid Summa tid med 46,87% 40,57% 33,78% - 67,60% 40,93% 8,7% långtidssjukfrånvaro (>60 dagar)/total sjukfrånvaro Summa tid med 53,13% 59,43% 66,22% - 32,40% 35,2% - korttidssjukfrånvaro (<60 dagar)/total sjukfrånvaro Total sjukfrånvaro 3,58% 3,87% 3,94% - 6,24% 2,92% 1,9% kvinnor/sammanlagd ordinarie arbetstid kvinnor Total sjukfrånvaro 1,76% 2,79% 2,05% - 3,31% 1,6% 0,0% män/sammanlagd ordinarie arbetstid män Total sjukfrånvaro -29 1,19% 3,17% 1,64% - 0,74% 1,09% 2,1% år/sammanlagd ordinarie arbetstid för gruppen Total sjukfrånvaro ,36% 2,71% 3,22% - 4,74% 2,17% 1,6% år/sammanlagd ordinarie arbetstid för gruppen Total sjukfrånvaro 50år- /sammanlagd ordinarie arbetstid för gruppen 3,14% 4,1% 2,90% - 5,16% 2,87% 2,4% VBU (Västerbergslagens Utbildningscentrum) JB (Jämtlands Gymnasieförbund) SBK (Sölvesborg-Bromölla Kommunalförbund) NVU (Norra Västmanlands Utbildningsförbund) 32

33 I nedanstående diagram kan utläsas förändringen av den totala sjukfrånvaron samt lång- och korttidssjukfrånvaro angivet i antal timmar för kvinnor respektive män under åren Sjukfrånvaro kvinnor angivet i antal timmar Sjukfrånvaro män angivet i antal timmar Den totala sjukfrånvaron har fortsatt att öka för kvinnorna medan den har minskat år 2014 till 2013 för männen. För kvinnorna innebär det en ökning på 2222 sjukfrånvarotimmar medan minskningen för männen innebär 1406 timmar. Tilläggas till detta bör att förbundet redovisar 29 fler kvinnor år 2014 än 2013, vilket förklarar ett större antal sjukfrånvarotimmar medan ökningen procentuellt för kvinnornas totala sjukfrånvaro är marginell. Långtidssjukfrånvaron för kvinnorna har endast ökat marginellt under , den största ökningen har skett i korttidssjukfrånvaron. Det är långtidssjukfrånvaron som har minskat mest för männen, men även korttidssjukfrånvaron har minskat., detta trots att det är 11 fler män 2014 än