Ny Opera i Operan. Renovering och ombyggnad av Kungliga Operans byggnad. En förstudie. Dnr /

Transkript

1 Ny Opera i Operan Renovering och ombyggnad av Kungliga Operans byggnad. En förstudie Foto: Mats Bäcker Dnr /

2 Innehåll Förord 3 Operans inledning 4 Sammanfattning 7 Introduktion till förstudien 9 Uppdraget 9 Underlag och ambitioner 10 Avgränsningar 10 Förutsättningar 10 Process 11 Operan och operabyggnaden idag 12 Operans verksamhet 12 Operabyggnaden 12 Operans lokaler 13 Förändringsbehov 14 Den konstnärliga verksamheten 14 Publik tillgänglighet 16 Byggnadens renoveringsbehov 17 Att förändra operabyggnaden 18 Förstudiens förslag 18 I förstudien prövade lösningar 22 Alternativ för inlösning av extra scen och 22 orkestersal Väl avvägd tillbyggnad 24 Tidiga ställningstaganden 26 Genomförbarhet och rekommendation 25 Slutsats 26 Kostnad 29 Metod för kostnadsbedömningar 29 Kostnadsramens omfattning 29 Övriga förutsättningar 30 Utfall 30 Genomförande 31 Genomförandetid 31 Antaganden 32 Beslutsbehov 33 Regeringsbeslut 33 Övriga tillstånd 33 Bilagor 1 Operans behovsbeskrivning Client Brief 2 Regeringsuppdraget 3 Riksantikvarieämbetets yttrande 4 Stockholms stads yttrande 5 Lista över genomförda utredningar 6 Medverkande i förstudien Projektorganisation Projektägare Björn Anderson Projektledare Vanja Knocke Projektledare Operan Alexander Blank 2 STATENS FASTIGHETSVERK Ny Opera i Operan En förstudie

3 Förord Kungliga Operan är Sveriges nationalscen för opera och balett med uppdrag att vara ledande inom sina konstarter och på alla plan stå för högsta nivå vad gäller utveckling, förnyelse och konstnärlig kvalitet. Operabyggnaden är en framstående representant för de kulturhistoriskt värdefulla byggnader som utgör vår gemensamma egendom, och som Statens fastighetsverk har till uppgift att förvalta. Kungliga Operan har haft en central plats inom det svenska kulturlivet sedan 1700-talet då den också fick sin egen byggnad intill Slottet vid Gustav Adolfs Torg och verksamheten utgör i sig den kanske enskilt viktigaste faktorn för operabyggnadens kulturvärde. Sedan den nuvarande operabyggnaden togs i bruk i slutet av 1890-talet har den konstnärliga verksamheten kontinuerligt utvecklats. Byggnaden är däremot mycket lite förändrad, med undantag för de tillbyggnader för restaurang- och evenemangsverksamhet som tillkom på talen. Föreställningar och spelsäsonger har avlöst varandra, vilket har bidragit till att inga större förändringar av operans lokaler genomförts. Byggnaden har inte bara bevarat sina praktfulla publika interiörer; lokalernas omfattning och disposition är till allra största delen desamma som vid uppförandet för 120 år sedan. Den tekniska infrastrukturen etablerades vid 1900-talets mitt. Trots gott löpande underhåll leder ålderstigna system till problem med arbetsmiljön, hög energiförbrukning och störningar för verksamheten. Dagens operaverksamhet ställer andra krav på byggnaden än 1800-talets. För att så långt möjligt med hänsyn till kulturmiljövärdena möta den nutida och framtida verksamhetens krav, har i förstudien utretts möjligheterna att utveckla operabyggnaden inte bara genom invändig renovering, utan också med exteriöra förändringar i form av nya volymer. Denna förstudie är utförd på regeringens uppdrag och visar på alternativa förslag till renovering och ombyggnad av operabyggnaden. I förstudien redovisas förslag till åtgärder och omfattning, liksom bedömning av genomförbarhet ur ekonomisk, stadsbyggnadsmässig och kulturhistorisk synvinkel. Förstudien har genomförts i nära samarbete med Kungliga Operan AB. Samråd har under förstudietiden hållits med Stockholms stad, Länsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet. Denna förstudierapport är producerad av SFV baserat på de genomförda utredningarna. Förstudien visar att inte enbart en genomgripande renovering utan också andra förändringar av lokalerna behöver genomföras. Med dessa kan operabyggnaden vid Gustav Adolfs Torg för lång tid framöver utgöra ett öppet och levande centrum för Opera- och balettkonsten, och därmed för en konstnärlig verksamhet i ständig utveckling. Björn Anderson Generaldirektör SFV STATENS FASTIGHETSVERK Ny Opera i Operan En förstudie 3

4 Operans inledning Målet om ökad tillgänglighet och delaktighet till konst och kultur är en självklar utgångspunkt för Kungliga Operan (Operan). Att göra det möjligt för alla människor att ta del av kulturlivets olika konstformer liksom kulturarvet ger förutsättningar för ett samhälle präglat av kreativitet, innovation och utveckling. I dessa strävanden har de nationella konst-och kulturinstitutionerna ett självklart ansvar. Operans verksamhet med sina ordlösa konstformer har särskilda förutsättningar att nå en stor och brett sammansatt publik - Alla kan beröras av musik och dans, oavsett vilket språk man talar. Operan har, genom sitt regeringsuppdrag att vara nationalscen för opera och balett, ett ansvar för att stå på högsta nivå när det gäller t.ex. konstnärlig kvalitet, förnyelse, mångfald, hantverksskicklighet i ateljéer och verkstäder. I detta ligger givetvis också att öka öppenheten och verka för att konstarterna blir tillgängliga för en så stor publik som möjligt. I detta är den verksamhet som möter barn och ungdomar omistlig, och detta gäller såväl den nyskapande repertoaren som det kulturarv som Operan enligt sitt uppdrag ska tillgängliggöra. Förmågan att kunna leva upp till dessa kvalitetsaspekter i det samtida kulturlandskapet ställer stora krav på Operan inte bara i form av skicklighet, konstnärlig spetskompetens, organisation, ekonomi utan också på ändamålsenliga lokaler. Förväntningarna på Operans tillgänglighet och relevans ställer krav på ett operahus som är inbjudande och attraktivt också för den publik som inte har för vana att besöka opera- eller dansföreställningar. Operahuset måste vara välkomnande och levande samt väcka nyfikenhet utan att avskräcka. Scenutrymmena måste vara ändamålsenliga den nyskapande konsten har många gånger helt andra behov av scen- och publikutrymmen än vad en helaftonsopera har. Detta gäller inte minst för de föreställningar som riktar sig till barn och unga. Idag saknar Operan sådana scenutrymmen. En extra scen är en nödvändighet för att Operan i ännu större utsträckning ska kunna variera sitt utbud, satsa på nya publikgrupper, utveckla särskilt barn- och ungdomsverksamheten och samtidigt göra det möjligt att parallellt upprätthålla verksamheten på stora scenen. Härigenom kan också Operans rikedom i form av bl.a. sångare, dansare, musiker, hantverkskunnande och teknisk kompetens komma fler till del genom att utbudet och antalet föreställningar kan öka avsevärt. Även opera- och balettkonstens rika kulturarv kan nå ut till fler. Opera- och danspubliken växer glädjande nog och den ställer nya krav i linje med tidens ljudoch bildupplevelser. Mer och ny teknik som ingående element i scenproduktionerna tilltar, samtidigt som efterfrågan på opera och dans i samtliga digitala medier ökar och gör publiken konstnärligt medveten och krävande. Detta är en utmaning för Operan en utmaning som ställer krav på en modern scen med utvecklade tekniska möjligheter. Det är också betydelsefullt för tillgängligheten för besökare utanför Stockholm, då alla är med och finansierar verksamheten men av olika skäl inte kan besöka själva operahuset. För detta krävs en väl fungerande teknisk infrastruktur. Ett operahus som syftar till hög internationell nivå med högsta konstnärliga kvalitet måste kunna erbjuda sångare, musiker, dansare och andra kreatörer en god arbetsmiljö med god akustik och med optimala möjligheter till träning, förberedelser och repetition. Ett modernt operahus måste också vara en levande mötesplats samt ha rum som möjliggör 4 STATENS FASTIGHETSVERK Ny Opera i Operan En förstudie

5 Foto: Emma Svensson Maria Stuart, Akt 1 utbyten och möten med andra konstarter. Huset ska välkomna såväl den yngre publiken som den vuxna. Ett operabesök är mycket mer än själva föreställningsupplevelsen och därför är det också viktigt att tillhandahålla café och restaurangverksamhet. Allt detta sammantaget utgör grunden för Operans behov av ett förändrat, utökat, renoverat och moderniserat operahus med ytterligare en scen; något som Operan presenterat i sin s.k. nationalscensrapport från 2011 och som sedan framhållits årligen i Operans budgetunderlag och som nu slutligen efter uppdrag från regeringen beskrivs i denna förstudie. Birgitta Svendén VD Kungliga Operan AB STATENS FASTIGHETSVERK Ny Opera i Operan En förstudie 5

6 Malin Byström i Rosenkavaljeren Foto: Karolina Henke 6 STATENS FASTIGHETSVERK Ny Opera i Operan En förstudie

7 Sammanfattning I förstudien har möjligheterna att förändra operabyggnaden utifrån den konstnärliga verksamhetens behov analyserats. Utredningarna under förstudietiden har bedrivits med fokus på att finna de lösningar som stödjer den konstnärliga utvecklingen och nationalscenens uppdrag, och som lyfter Operans roll som ett öppet besöksmål. Operan har tidigt angivit en tydlig prioritering vad gäller förändringsbehoven. Som högt prioriterat mål har lyfts tillskapandet av en egen scen för barn- och ungdomsverksamheten och en märkbar förbättring av akustiken för publik och utövare på stora scenen, liksom ambitionen att öppna byggnaden inte bara för publiken utan också för andra besökare. Av förstudien framgår vidare på vilket sätt byggnaden idag inte är ändamålsenlig för verksamheten, särskilt gällande repetitionsmöjligheterna, och vilka de tekniska och arbetsmiljömässiga bristerna är. För att ge en fullständig bild av behoven har inledningsvis utretts hur samtliga de i Operans behovsbeskrivning Client Brief (bilaga 1) föreslagna nya lokalerna kan tillskapas. Inlösning har utretts med ett flertal olika alternativ: Installationer, dekor och kostymer samsas i repetitionslokal Samtliga önskade lokaler enligt Operans behovsbeskrivning som tillbyggnad ovan mark. Förläggning av den nya scenen under Gustav Adolfs torg. Förläggning av den nya scenen till en fristående byggnad i Kungsträdgården. Medan den förstnämnda lösningen är möjlig att genomföra tekniskt och ekonomiskt, innebär den en tillbyggnadsvolym som inte bedöms kunna accepteras ur stadsmiljösynpunkt. De två senare innebär kostnader utöver den i uppdraget angivna budgetramen. Att placera scenens stora volym under marknivå innebär dessutom betydande tekniska risker. Förläggande av STATENS FASTIGHETSVERK Ny Opera i Operan En förstudie 7

8 scenen frikopplat från operabyggnaden innebär även ökade verksamhetskostnader bland annat genom dubblering av serviceutrymmen som omklädning, transportbehov osv. Utifrån de samtal som förts med stadens förvaltningar och experter har volymstudier utförts, och utgångspunkter har föreslagits som underlag för bedömning av möjlig tillbyggnadsvolym. En kritisk utvärdering av vilka funktioner som måste finna sin plats i operabyggnaden har gjorts. Förstudien visar att Med ombyggnad och en utifrån prioritering av funktioner väl avvägd tillbyggnad av operabyggnaden kan den konstnärliga verksamhetens behov mötas och den publika tillgängligheten förbättras väsentligt, med såväl nya och förbättrade funktioner som tillvaratagande av de befintliga upplevelsevärdena. De prioriterade funktionerna för den konstnärliga verksamheten - den nya scenen, förbättring av akustiken och goda repetitionsmöjligheter kan åstadkommas inom den i volymstudie föreslagna volymen. Den publika tillgängligheten och servicen kan lyftas genom utvecklande av serveringar, integration av ytterligare konstformer och publika aktiviteter utöver föreställningarna. Vidare visar förstudien att Byggnadens renoveringsbehov, inklusive tillskapande av en driftseffektiv lösning av den tekniska försörjningen kan mötas utan att äventyra de betydande kulturhistoriska värdena. Dagens arbetsmiljöbrister kan åtgärdas så att nutida krav uppfylls. Möjligheten att förbättra byggnadens miljöprestanda med en betydande sänkning av energiförbrukning är god. De genomförda kostnadsbedömningarna har visat att de föreslagna om- och tillbyggnadsarbetena, inklusive Operans kostnader för investering i egna inventarier och utrustning kan inrymmas inom kostnadsram. Tidsåtgången för genomförande bedöms preliminärt innebära att Operan hålls stängd för ombyggnad under tre och en halv spelsäsong. Sammantaget kan både villkoren för den konstnärliga verksamheten och Operans publika tillgänglighet förbättras avsevärt inom ramarna för såväl ekonomi som möjliga exteriöra förändringar, genom ombyggnad kompletterad med tillbyggnad. Förstudien föreslår att operabyggnaden renoveras och byggs om och att byggnadsvolymen utökas med en i förhållande till den befintliga byggnaden och stadsmiljön väl avvägd tillbyggnad. 8 STATENS FASTIGHETSVERK Ny Opera i Operan En förstudie

9 Introduktion till förstudien Foto: Urban Jörén Uppdraget Regeringen gav Statens fastighetsverk (SFV) i uppdrag att i nära samarbete med Kungliga Operan AB (Operan) genomföra en förstudie för en renovering och ombyggnad av Kungliga Operans byggnad. Förstudien ska utgå från Operans behov att skapa bättre förutsättningar för den konstnärliga verksamheten och att öka tillgängligheten för publiken. Vidare ska förstudien utgå från byggnadens behov av renovering och hänsyn tas till kulturhistoriska och estetiska värden i befintliga miljöer och till arkitektoniska kvaliteter och skönhetsaspekter i de ombyggnader och eventuella tillbyggnader som kan bli aktuella. (Uppdrag till Statens fastighetsverk om renovering och ombyggnad av Kungliga Operans byggnad, Ku2013/2450/KO). Den totala kostnaden för ombyggnads- och renoveringsarbetet inklusive kostnader för förstudie, projektering och byggnadsanknutna inventarier som tillhör Operan och andra tillkommande kostnader samt investeringskostnader för renovering och förnyelse av Operans inventarier och utrustning, får enligt uppdraget inte uppgå till mer än 2 miljarder kronor i 2013 års penningvärde. Inom ramen för förstudien ska SFV enligt direktiven samråda med Riksantikvarieämbetet, Stockholms kommun och övriga berörda offentliga aktörer. Operabyggnaden inrymmer utöver lokaler för Operan även restaurang Operakällaren med ett antal olika serveringsställen. Operans lokaler betecknar i texten den del av operabyggnaden som inrymmer funktioner för Operan. STATENS FASTIGHETSVERK Ny Opera i Operan En förstudie 9

10 Underlag och ambitioner Mål och vision för en Ny Opera i Operan formulerades tidigt i förstudieprocessen, med utgångspunkt i målsättningen att nationalscenen ska vara angelägen för många och tillgänglig för alla. Utredningarna i förstudien har bedrivits med fokus på att finna de lösningar som stödjer den konstnärliga utvecklingen och nationalscenens uppdrag, och som lyfter Operans roll som ett öppet besöksmål och en plats för kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet. De förslag som utretts har utgått från Operans behovsbeskrivning i dokumentet Client Brief. Här beskrivs behov och funktioner liksom verksamhetens krav på byggnadens tekniska prestanda klimatmässigt och akustiskt. Målsättningar formuleras för publikens musikaliska upplevelse. Operans ambition att förbättra tillgängligheten och utöka servicen för publik och andra besökare beskrivs. Som förvaltare av operabyggnaden har SFV formulerat ett programönskemål, nämligen att de tekniska installationerna för byggnadens drift i samverkan med Operans installationer organiseras i en rationell teknisk infrastruktur med samlade teknikrum och kanalisationsvägar. Detta är en förutsättning för att kunna möta lagstadgade krav på arbetsmiljö och bidrar till minskad energianvändning. Avsikten är också att minimera störning för verksamheten av löpande underhållsarbete och att underlätta för en långsiktig och flexibel lokalanvändning. Vad gäller Operakällaren, en verksamhet med stark historisk hävd på platsen, har ambitionen i förstudien varit att den med sina kulturhistoriskt betydelsefulla interiörer och funktion ska bibehållas. Byggnaden har idag en hög energiförbrukning. Ambitionen är att nedbringa denna med 40-60% per kvadratmeter och år, och därmed möta kraven enligt dagens byggregler för ombyggnad. Kriterierna för Miljöbyggnad föreslås vara vägledande för det fortsatta arbetet. I övrigt har ambitionen varit att så långt möjligt med hänsyn till den befintliga byggnadens beskaffenhet och värden uppnå gällande krav för personsäkerhet, tillgänglighet m.m. Avgränsningar Enligt uppdraget ska utöver byggkostnader och kostnader knutna till Operans inventarier även andra tillkommande kostnader rymmas inom den angivna budgetramen. Sådana kan exempelvis uppstå som följd av behov att lokalisera funktioner till andra byggnader. Förstudien har dock, i enlighet med uppdraget, avgränsats till att behandla operabyggnaden vid Gustav Adolfs Torg och dess närmaste omgivning. Definitionen av vilka direkta och indirekta, förutsebara och icke förutsebara kostnader som ska förutsättas inrymmas inom den angivna budgetramen har diskuterats och utredningsförutsättningar valts. Som ett resultat av diskussionerna förutsätts bland annat oförutsägbara omvärldsrisker inte ingå. Avseende ekonomiska avgränsningar se vidare under avsnitt Kostnad. Förutsättningar Operabyggnaden är belägen i Stockholms innerstad, och omges på flera sidor av platser och miljöer utpekade som kärnområden för riksintresset. Den omfattas av gällande stadsplan fastställd 1983 som anger byggnadens område som reservat för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Utifrån dessa förutsättningar är möjligheten till betydande utökning av synliga volymer begränsad. Byggnaden är statligt byggnadsminne (Skyddsföreskrifter dat ). SFV har formulerat kulturhistorisk värdebeskrivning och förvaltningsmål i vårdprogram för byggnaden ( ). Vårdprogrammets värderingar har varit vägledande under arbetet. Genom Riksantikvarie- 10 STATENS FASTIGHETSVERK Ny Opera i Operan En förstudie

11 ämbetets medverkan i projektets styrgrupp har tillsynsmyndighetens syn att verksamheten utgör den enskilt viktigaste faktorn för kulturvärdet bekräftats. Den i uppdraget angivna budgetramen har varit starkt styrande för utredningen. Förstudien har med utgångspunkt från den givna ramen behövt undersöka inte bara vilka ändringar och tillägg som är genomförbara utifrån byggnadens och platsens förutsättningar, utan också på vilket sätt de kan åstadkommas inom den givna ekonomiska ramen. Process Utredningsarbetet har bedrivits i nära samarbete med Operan och under överinseende av en gemensam projektstyrgrupp med representanter för SFV och Operan samt adjungerad medlem utsedd av Riksantikvarieämbetet. Förstudien inleddes med målseminarium i den gemensamma styrgruppen och riskseminarier har hållits vid tre tillfällen under förstudietiden. Till stöd för att beskriva verksamhetens behov inför en större förändring av byggnaden har Operan engagerat särskild expertis inom planering och uppförande av teaterbyggnader genom David T. Staples, Theatre Project Consultants, och akustik för konsert- och operascener genom Rob Harris, ARUP. Operan har även haft en intern referensgrupp med representanter från varje avdelning inom Operans verksamhet. En konsultgrupp under ledning av SFVs husarkitekt för operabyggnaden, Bo Hofsten, White arkitekter har engagerats för utredningsarbetet. I uppdraget har konsulter inom klimat och VVS, el och konstruktion medverkat, liksom byggnadsantikvarie och miljösamordnare. Dessutom har specialister konsulterats inom områdena tillgänglighet, brandfrågor, byggnadsakustik, trafik, geoteknik, sjökyla med flera. Flera av konsulterna har genom tidigare engagemang god kännedom om byggnaden. Tidigare genomförda utredningar har samlats och gåtts igenom som bakgrundsmaterial för i förstudien genomförda analyser. Arbetet har omfattat alternativa studier av inplacering av såväl existerande funktioner som av Operan beskrivna nya funktionsbehov, samt av renoveringsbehov. Arbetsmöten där SFVs och Operans konsulter mötts för gemensamma seminarier har hållits månadsvis. Samråd har skett med Riksantikvarieämbetet på lednings- och handläggarnivå och med Stockholms stads förvaltningar (Stadsbyggnads- exploaterings- och trafikkontoren). Vissa utgångspunkter har i samarbetet med Riksantikvarieämbetet föreslagits, bland annat att de yttre förändringarna av byggnaden bör begränsas till dess östra del medan utseendet mot Gustav Adolfs Torg så lite som möjligt bör ändras. Möten har hållits löpande med stadens förvaltningar. Utöver det har två bredare informationsmöten hållits med deltagande av desamma, Riksantikvarieämbetet, Stadsmuseum, Länsstyrelsen och Rådet till skydd för Stockholms skönhet. I dessa har framkommit att en ändring av byggnadens utseende och volym bör vara möjlig, om tillbyggnad sker i ett balanserat förhållande till den befintliga byggnaden och studeras noggrant i relation till omgivande stadsrum. En delrapport lämnades i enlighet med uppdragskraven i juni Lägesavstämningar har under förstudietiden hållits regelbundet med uppdragsgivaren. STATENS FASTIGHETSVERK Ny Opera i Operan En förstudie 11

12 Operan och operabyggnaden idag Operans verksamhet Operan har under senare år stadigt utvecklat sin konstnärliga verksamhet både i volym och i konstnärligt avseende. Samtidigt har man arbetat med att locka nya publikgrupper till huset och för att göra operahuset mer tillgängligt för allmänheten inte bara genom föreställningsverksamheten. Ett stort antal konserter görs året runt samtidigt som guidade visningar, öppna repetitioner, föreläsningar och introduktioner knutna till föreställningar samt konstutställningar är en naturlig del av verksamheten. Utvidgandet av Operans restaurangverksamhet har också tillfört många nya besökare dag som kväll. Med sitt centrala läge i staden är Operan en naturlig mötesplats. I operahuset ska finnas möjlighet att verka i olika typer av konstnärliga sammanhang och format. Operan ska erbjuda konstnärer och publik scentekniska och akustiska möjligheter på högsta nivå vid en internationell jämförelse och kunna initiera nationella och internationella samarbeten. Sammantaget har Operan idag en stark ställning både nationellt och internationellt genom sin konstnärliga utveckling och har därmed nått en hög nivå vad gäller antal besökare. Kärnverksamheten har idag tre konstnärliga ben: opera-, balett- och barn- och ungdomsverksamhet. Genom att tillverka produktioner i de egna verkstäderna (kostymateljé i operahuset och dekorverkstäder i Gäddviken) har man även kunnat bevara en hantverkstradition som i sig är unik. I uppdraget ingår även samverkan med andra aktörer och över olika konstarter. Med en scen och salong från 1800-talet uppstår en konstnärlig spänning och utveckling i mötet med en artist från andra branscher och kulturer och lokalen blir en tillgång, inte ett hinder. Med operabyggnaden vid Gustav Adolfs Torg är nationalscenen närvarande som en viktig kulturell aktör i huvudstadens historiska centrum. Det centrala och etablerade läget gör det lätt att hitta till Operan: varje år ges kring 220 föreställningar som attraherar en stor publik, beläggningsgraden är ca 90%. Operabyggnaden Kungliga Operan har varit belägen vid Gustav Adolfs Torg sedan verksamheten fick en egen byggnad vid 1700-talets slut. Den nuvarande operabyggnaden uppfördes på 1890-talet efter ritningar av Axel Anderberg och inrymmer utöver Operan även restaurang Operakällaren, invigd tre år innan Operan i sig togs i bruk Operabyggnaden är stor, till ytan exempelvis nära dubbelt så stor som Nationalmuseum, men byggnaden upplevs genom den exteriöra volymsuppdelningen som väl proportionerad i förhållande till de omgivande stadsrummen. De välbevarade interiörerna med sin rika dekor gör operabesöket till en kulturupplevelse på många plan. Interiört äger byggnaden många välbevarade, rikt dekorerade och festliga publika utrymmen, medan lokalerna bakom scen präglats av enkelhet och nyttotänkande alltsedan tillkomsten. Tidigare ändringar omfattar i första hand ombyggnader på till 60-talen, då en stor del av de nuvarande tekniska systemen installerades och Operakällaren moderniserades. Vid denna 12 STATENS FASTIGHETSVERK Ny Opera i Operan En förstudie

13 Foto: Karolina Henke tid utökades byggnaden också med en tillbyggnad för personalmatsal, festvåning för Operakällaren, och en samnyttjad repetitions- och festlokal, Rotundan. Tillbyggnaderna är belägna mot Kungsträdgården och utformade av arkitekterna Nils Tesch och Peter Celsing. Operans lokaler Operans lokaler omfattar utöver scen och salong bland annat repetitionslokaler och loger, ateljéer för kostym och mask, kostymförråd, närförråd för dekor, bibliotek/arkiv, biljettkontor samt kontor för administration och ledning. I dagsläget omfattar Operans förhyrning i operabyggnaden ca kvm lokalarea flyttades dekorverkstäder och magasin ut ur operabyggnaden. Lokalerna i Gäddviken är en samlokalisering med Dramaten med flera institutioner inom scenkonstområdet. Förutsättningarna för Operans lokaler i Gäddviken, som ägs av Vasakronan, kan komma att förändras inom ett antal år då området är attraktivt för bostäder. Operan kan alltså komma att behöva flytta sin dekorproduktion, lager, extra repetitionslokaler, förråd och samlingar till andra lokaler. Detta sker i så fall i ett separat projekt i samarbete med Dramaten. Vissa synergieffekter kan troligen uppnås genom samordning av projekten. De centrala funktionerna för operabyggnaden påverkas dock inte, och ombyggnation och renovering av operahuset är inte avhängig av hur ersättningslokaler för Gäddviken löses. STATENS FASTIGHETSVERK Ny Opera i Operan En förstudie 13

14 Förändringsbehov Förändringsbehoven beskrevs i sina huvuddrag i den delrapport som inlämnades i juni 2014, och har under det fortsatta förstudiearbetet preciserats parallellt med att ett flertal alternativa lösningar utretts. Den konstnärliga verksamheten För att kunna uppfylla nationalscenens uppdrag och nå de visionära mål som verksamheten identifierat och för att kunna ligga i framkant i den konstnärliga utvecklingen krävs utökade resurser i form av fler och förbättrade lokaler samt en bättre arbetsmiljö; lokaler som funktionellt och estetiskt återspeglar verksamhetens betydelse och självklara plats i samhället. Idag förfogar Operan endast över en scen på vilken alla större produktioner spelas, med ca 220 föreställningar per säsong. Barn och unga har en central plats i verksamheten och vänder sig till publik i hela landet. Verksamheten når idag ut till ca barn per år. Men barn- och Foto: Mats Bäcker ungdomsverksamheten saknar en egen hemvist i byggnaden och tvingas idag nyttja utrymmen som långt ifrån är ändamålsenliga. En egen mindre scen är viktig för att etablera verksamheten och säkerställa att den har sin egen spelplats och identitet. Det möjliggör kontakt med ett betydligt större antal barn då fler föreställningar blir möjligt att spela. Utredning av hur en extra scen i operabyggnaden kan tillskapas har varit central för förstudien. Den idag enda scenen erbjuder med sin rikt dekorerade salong stora upplevelsemässiga kvaliteter, men har också brister. Detta gäller särskilt akustiken i scen, orkesterdike och salong som upplevs som torr och ojämn. Mål har specificerats och möjligheter att uppnå en märkbar förbättring av den akustiska upplevelsen för såväl publik som utövare har utretts. 14 STATENS FASTIGHETSVERK Ny Opera i Operan En förstudie

15 Med attraktiva serveringar på fler platser skulle trängslen i Guldfoajén minska Rotundan används för orkesterrepitition trots dålig akustik Installationer och kablage under scen Trång korridor i kontorsmiljö Kryputrymme i teknikrum Fläktrum utan ståhöjd STATENS FASTIGHETSVERK Ny Opera i Operan En förstudie 15

16 Tubaist i uppspelningsrum i källarplanet Prång i Guldfoajén för el och material Behovet av förbättrade repetitionsmöjligheter är omfattande. Vissa lokaler för den konstnärliga verksamheten saknas helt, som exempel kan nämnas att Kungliga Hovkapellet under alla år tvingats repetera i akustiskt undermåliga lokaler vilket försvårar arbetssituationen. För balett och opera behövs ytterligare repetitionssalar med rumsmått som ger en bra arbetsmiljö. Operan är idag daglig arbetsplats för ca 550 personer, mer än dubbelt så många som antalet anställda vid uppförandet. Operans lokaler är nyttjade till bristningsgränsen. Förutom att vissa funktioner helt saknas, tvingas verksamheten dagligen till ett komplicerat och ineffektivt pusselarbete med att nyttja de rum som finns för flera olika funktioner. Arbetsmiljöbristerna är omfattande, både för konstnärlig och annan personal anställd av Operan och för SFVs driftspersonal. Bristerna omfattar många aspekter, från lokalisering av permanenta arbetsplatser till rum utan dagsljus till tekniska utrymmen som långt ifrån uppfyller nutida arbetsmiljökrav. Vidare har förslag för förbättrad hantering och förvaring av dekor utretts i syfte att möta repertoarteaterns behov. Även om endast de nuvarande funktionerna i operabyggnaden bibehålls behöver Operan bättre anpassade och utökade utrymmen, för att lag- och funktionskrav ska kunna uppfyllas. Publik tillgänglighet Operabyggnaden med sitt läge mitt i Stockholms historiska centrum intar en central plats i stadsbilden. Nationalscenen ska vara en angelägenhet för så många som möjligt. En central ambition är att öka operabyggnadens publika tillgänglighet. Här ska finnas utrymme för många olika aktiviteter och möjlighet för kulturer och konstarter att mötas, och anledning för alla att ta del av dem. På Operan ska det finnas utrymme för en stor och bred publik, med föreställningar riktade till både barn, ungdomar och vuxna. Turister och tillfälliga besökare ska välkomnas att ta del av Operans verksamhet och operabyggnaden. För att locka in nya besökare i operahuset, nå nya publikgrupper och för att i framtiden utgöra ett besöksmål inte bara i samband med föreställningar, behöver de publika utrymmena och 16 STATENS FASTIGHETSVERK Ny Opera i Operan En förstudie

17 Foto: Urban Jörén Gustav Adolfs torg servicen till publiken utvecklas och förbättras. Bland annat erbjuder Operan med sina terrasser i fantastiskt utsiktsläge redan idag ett attraktivt utbud av restaurang- och caféserveringar. Detta kan utvecklas t.ex. genom att integrera ytterligare konstformer i operahuset, såsom konstutställningar, men även genom att skapa utrymmen i publika delar där delar av Operans unika arkiv och samlingar kan ställas ut. Förbättrad tillgänglighet för besökare med funktionsnedsättningar, liksom brister och förbättringsmöjligheter ur tillgänglighetsaspekt för arbetslokalerna har studerats. Diskussioner har också inletts med Stockholms stad om att rusta miljön i de nära stadsrummen, särskilt Gustav Adolfs Torg. Byggnadens renoveringsbehov Operabyggnaden har ett omfattande renoveringsbehov. Brister finns idag avseende uppfyllande av lagkrav för energiförbrukning, tillgänglighet, arbetsmiljö och brandsäkerhet. Till de renodlade renoveringsbehoven hör puts- sten- och plåtrenovering, liksom ytskiktrenovering invändigt. I övrigt har utredningen visat att fastighetens tekniska system ventilation, vatten- och avloppssystem, uppvärmning, elanläggningar osv - med få undantag är av sådant datum att de behöver förnyas i sin helhet. Detta gäller också för en betydande andel av de tekniska system som tillhör Operan: teaterteknisk utrustning, telesystem m.m. Mål och omfattning för renoveringen är intimt förknippade med verksamheten. Som exempel har kraven på luftkvalitet, fuktighet och temperatur utifrån den konstnärliga personalens specifika behov preciserats i utredningen, liksom andra krav på teknisk prestanda - akustiska egenskaper, bärighet, kraftbehov osv. Tillsammans med en logistiskt väl fungerande disposition av nya och gamla funktioner i ett ombyggt operahus utgör de grunden för hur renoveringen av byggnaden utförs. Renoveringsbehovet är i vissa stycken akut. Detta gäller till exempel det scentekniska övermaskineriet, som av arbetsmiljöskäl måste åtgärdas redan innan en genomgripande renovering, om- och tillbyggnad av byggnaden i sin helhet kan inledas. STATENS FASTIGHETSVERK Ny Opera i Operan En förstudie 17

18 Att förändra operabyggnaden Operabyggnaden uppfördes efter ritningar av Axel Anderberg. Uppdraget var resultatet av en allmän arkitekttävling avgjord 1887, men den genomförda byggnaden var radikalt annorlunda än tävlingsförslaget. Själva platsen byttes: Anderberg tävlingsskiss placerade Operan som fond i Kungsträdgårdens norra del. Under en tidvis turbulent fortsatt tillkomstprocess ändrades dessutom andra grundläggande förutsättningar, bland annat finansieringsformen och som följd av detta byggnadens innehåll och program. Arkitektuppgiften löstes med stor skicklighet. Idag bevarar operabyggnaden, jämfört med många andra opera- och teaterhus från tiden, i ovanlig grad de arkitektoniska värden den fick vid uppförandet. Många av de val Anderberg och hans kolleger gjorde vad gäller byggteknik, installationer och utrymningssäkerhet visade sig framsynta vilket är en starkt bidragande orsak till att byggnadens mest uppenbara upplevelsekvalitet, de festliga publika interiörerna, förblivit relativt lite förvanskade genom åren. Operabyggnaden framstår idag som ett ovanligt väl bevarat exempel på det sena 1800-talets teaterbyggnader. Tävlingsförslag Axel Anderberg 1887 Operan tillhör en ensemble av offentliga byggnader runt Stockholm ström 18 STATENS FASTIGHETSVERK Ny Opera i Operan En förstudie

19 Den stora operabyggnaden är med sin volym uppbyggd av rätvinkliga block - tidigt beskrivna som cigarrlådor - av sammanhållen karaktär men med olika skala, skickligt inlemmad i stadsrummet. Mot vattenrummet i söder svarar Operan på Slottets skala i enskildheter och helhet, mot S:t Jakobs 1600-talskyrka bildar den långsida i ett överraskande intimt torgrum. Paradplatsen Gustav Adolfs Torg utgör förplats för den väl proportionerade och representativa entréfasaden. Sidan mot Kungsträdgården är minst formell, volymerna trappar från scentornet ned mot parken. Arkivstudier har visat att operabyggnadens östra del fick sin utformning sent i tillblivelseprocessen, ovanför Operakällaren avsågs ett hotell byggas som dock ströks av finansieringsskäl. En stor terrass och butiker på restaurangens tak blev istället resultatet. Operaterrassen 1912 Terrassen ersattes på 1960-talet av Teschs och Celsings tillbyggnader. Den senaste tillbyggnaden uppförd 1970, Nya Lagerlunden ut mot Kungsträdgårdens alléer, skissades som en lätt och ljusgenomsläpplig veranda. Lagerlunden, uppförd talets tillbyggnader mot Kungsträdgården STATENS FASTIGHETSVERK Ny Opera i Operan En förstudie 19

20 Överkant balustrad Taklist flyglar Taklist salogshus Överkant sockelvåning Operabyggnaden är komponerad med tydliga horisontaler Byggnaden består av block lagda till varandra Förstudiens förslag Förstudiens förslag innebär att 1900-talets tillbyggnader helt eller delvis ersätts av, till verksamhetens kärna tydligt kopplade, tillägg. Dessa måste utföras i medveten relation till den befintliga byggnadens volymsuppbyggnad. Den nya kompositionen bör även framgent låta scenhusbyggnaden dominera, och den bör bibehålla och tydliggöra byggnadens informella och inbjudande karaktär mot det gröna stadsrummet i Kungsträdgården. En eventuell entré till de nya publika lokalerna mot parken, alternativt friläggandet av byggnadens ursprungliga öppna fasad mot Operacaféet, synliggör Operan i Kungsträdgården och ger möjligheter att öka parkrummets attraktivitet. De tillägg som skapas måste ha en arkitektonisk utformning minst i paritet med dagens värden. Analyser av stadsrummets och byggnadens exteriöra värden, bland annat utifrån viktiga siktlinjer och omgivande stads- och parkrum, har påbörjats under förstudien och bör i det fortsatta arbetet fullföljas i samarbete med Stadsbyggnadskontoret och Riksantikvarieämbetet för att utgöra underlag för utformning och bedömning av arkitektoniska utformningsförslag. Arkitektuppgiften i samband med en om- och tillbyggnad av operabyggnaden omfattar dock mycket mer än att ge utvändigt synliga förändringar en kvalitativ utformning. Lejonparten i arbetet ligger i att på bästa sätt ta sig an operabyggnaden i sig; att analysera och förstå dess möjligheter och förutsättningar och på bästa sätt utifrån verksamhetens behov dels disponera funktionerna i ombyggnad och nybyggnad, dels säkra de materiella och immateriella värdena i byggnaden. 20 STATENS FASTIGHETSVERK Ny Opera i Operan En förstudie

21 Kungliga Operan Område i vilket Operan upplevs i synfältet En nödvändig grund för ett gott arkitektoniskt resultat är att finansiering och programinnehåll säkras tidigt och bekräftas i varje projektsteg. Möjligheten att hantera ändringar i programmet är begränsade och minskar med tiden - detta särskilt med hänsyn till behovet att genomföra projektet med en väl planerad och förutsägbar tidsram. En noggrann och kvalificerad utvärdering av de kontor nationellt och internationellt som bäst kan hantera uppgiften som helhet, det vill säga både de känsliga exteriöra förändringarna och ändringarna inom byggnaden, är en nödvändighet inför upphandling av ansvarig arkitekt för projektet. Spetskompetens behöver dessutom knytas till projektet inom andra väsentliga områden, däribland renovering av kulturhistoriskt högklassiga byggnader, akustik, klimat och specialistkompetens inom planering av teaterbyggnader. Den arkitektoniska kvaliteten bevakas sedan under alla projektsteg, inte bara av sakkunniga inom arkitektur och kulturarv internt inom Statens fastighetsverk utan också genom uppföljning och värdering i kommande myndighetsprövning, där stadens olika instanser och Riksantikvarieämbetet utgör naturliga parter för vidare bedömning av förslag. STATENS FASTIGHETSVERK Ny Opera i Operan En förstudie 21

22 I förstudien prövade lösningar För att ge en fullständig bild av behoven har inledningsvis utretts hur samtliga de i Operans behovsbeskrivning Client Brief föreslagna nya lokalerna kan tillskapas. Dessa omfattar bland annat två stora rumsvolymer: den extra scenen och orkestersalen. Inlösning har utretts med ett flertal olika alternativ. Alternativ för inlösning av extra scen och orkestersal Följande olika inlösningar har prövats: Extra scen under Gustav Adolfs Torg, orkestersal och andra nya lokaler i tillbyggnad mot öster Inplacering av den extra scenen under Gustav Adolfs torg ger goda möjligheter att nyttja Operans huvudentré för att nå både stora salongen och den nya scenen. Inplacering av en av de stora volymerna under mark reducerar men utesluter inte behovet av synlig tillbyggnad i övrigt. Utredningen har dock visat att omfattande nybyggnation under torget är såväl kostsam som riskabel. För att åstadkomma en sådan lösning krävs omläggning av befintliga tekniska installationer under torget som ingår i den tekniska försörjningen för ett större stadsområde. Med hänsyn till scenens höjdmått och behov att skyddas akustiskt krävs urschaktning till ett sådant djup att risk finns för påverkan på grundvattennivån och därmed för grundläggningen inte bara i operabyggnaden utan även i andra omkringliggande byggnader. Extra scen i fristående byggnad, orkestersal m.m. i tillbyggnad mot öster Skisser har tagits fram med förläggning av den nya scenen till en fristående byggnad i Kungsträdgården närmast Hamngatan. Stadsmiljöaspekterna måste i ett sådant scenario utredas vidare, ianspråktagande av parkmark kräver särskilda skäl. Ekonomisk prövning har visat att lösningen inte är genomförbar inom den i uppdraget angivna ekonomiska ramen, och att lokaliseringen av den nya scenen utanför operabyggnaden innebär logistiska nackdelar med ökade verksamhetskostnader. 22 STATENS FASTIGHETSVERK Ny Opera i Operan En förstudie

23 Extra scen och orkestersal m.m. i tillbyggnad mot öster Som förstahandsalternativ med avsikt att tillgodose samtliga nuvarande och nya funktioner enligt Operans behovsbeskrivning Client brief, har utretts att tillskapa byggnadsvolym i tillbyggnad ovan mark. Utredningen har visat att det tekniskt, kostnadsmässigt och logistiskt effektivaste i så fall är att koncentrera dessa till en samlad tillbyggnad mot öster. Två alternativ har utretts, med och utan utökande av förvaringsutrymmet till stora scenen till en fullstor så kallad bakscen. Såväl med som utan bakscenen samlar sig detta till en betydande ny volym, med stor inverkan på såväl byggnadens exteriöra volym som stadsrummet. I syfte att minska den tillbyggda volymen har också utretts att placera orkestersal under stora scenen. Även detta medför betydande risker för grundvattenpåverkan, och dessutom för operabyggnaden i sig i, med urschaktning under den befintliga byggnaden. Alternativutredningen har visat att det ekonomiskt och tekniskt är möjligt att tillskapa samtliga de i behovsbeskrivningen föreslagna nya lokalerna genom tillbyggnad ovan mark. Den nya volym som totalt sett i så fall krävs är dock så stor att den inte bedöms kunna accepteras ur stadsmiljösynpunkt. Att istället placera den extra scenen, alternativt orkestersalen under marknivå har visat sig innebära kostnader som inte kan hanteras inom budgetram. Detta i kombination med de risker som förknippas med urschaktning till tillräcklig djup innebär att lösningen inte rekommenderas för genomförande. STATENS FASTIGHETSVERK Ny Opera i Operan En förstudie 23

24 Befintlig volym Volymstudie tillbyggnad Väl avvägd tillbyggnad Med utgångspunkt i de resonemang som förts vid samråd med staden, Riksantikvarieämbetet och Länsstyrelsen om hur en tillbyggnad bör hanteras har volymstudier utförts, och bedömning gjorts av möjlig tillbyggnadsvolym. Med en begränsad tillbyggnadsvolym mot Kungsträdgården, eventuellt kompletterad med höjning av flyglarna innanför befintliga balustrader, kan ny yta tillskapas. För genomförande kan av konstruktiva skäl komma att krävas rivning och återskapande av en andel av de befintliga lokalerna öster om scentornet, de kulturhistoriskt högt klassade ursprungliga interiörerna berörs inte. En sådan tillbyggnad kan rymma de högt prioriterade nya lokaler som inte kan inlösas enbart genom ombyggnad av den befintliga byggnaden. En, men inte båda, de stora rumsvolymerna extra scen och orkestersal kan förläggas till tillbyggnaden. Utifrån dessa förutsättningar har en kritisk genomgång gjorts av vilka funktioner som krävs i operabyggnaden för att möjliggöra verksamhetens uppdrag. Tidiga ställningstaganden Vissa tänkbara förändringar har i ett tidigt skede av utredningen av funktionella, ekonomiska eller arkitektoniska skäl lagts åt sidan. Till dessa hör: Att ändra lutningen på stora scenen (se även Operans behovsbeskrivning Client Brief). Att tillskapa inlast under gatunivå i kombination med ett underjordiskt magasin för dekor. Att förlägga samtliga nya fläktrum utanför byggnaden under gatunivå. Att samla nya teknikrum till synliga påbyggnader. Att förlägga orkestersal till Dansmuseets tidigare utställningshall i kvarteret Vinstocken. 24 STATENS FASTIGHETSVERK Ny Opera i Operan En förstudie

25 Genomförbarhet och rekommendation Med ombyggnad och tillbyggnad i omfattning enligt den föreslagna volymen kan villkoren för den konstnärliga verksamheten och den publika tillgängligheten förbättras väsentligt, med såväl nya och förbättrade funktioner som tillvaratagande av de befintliga upplevelsevärdena. De lokaler som tillskapas i tillbyggnaden föreslås omfatta scenen för barn- och ungdomsverksamheten med foajé och publika kringytor samt ändamålsenliga repetitionslokaler för opera och balett. Inom byggnadens ombyggnadsdel bakom scen föreslås omdisposition av funktioner för att stödja verksamheten genom bättre interna samband, inplacering av permanenta arbetsplatser i lokaler med goda dagsljusförhållanden osv. En avsevärd förbättring av mottagning och Vicke Andréns plafondmålning över Kungliga Operans salong, återskapad 1922 sedan den ursprungliga målningen skadats Staatsoper unter den Linden, Berlin, före och efter utökning av salongens takhöjd STATENS FASTIGHETSVERK Ny Opera i Operan En förstudie 25

26 Bild White Arkitekter Inglasning av portik förvaring av dekor kan uppnås genom att utöka utrymmena i direkt anslutning till scenen, i riktning mot inlastfunktionen och bakåt. Publikens upplevelse av föreställningarna kan och bör också lyftas. Av särskild betydelse är en märkbar förbättring av den akustiska upplevelsen liksom en utökning av andelen åskådarplatser med god sikt mot scenen och bättre platser för funktionshindrade besökare. Åtgärderna innefattar byte och viss omdisposition av stolar, byte av ljudabsorberande ytskikt till reflekterande samt mindre men akustiskt betydelsefulla ändringar av orkesterdiket. En utökning av salongsrummets volym, genom att ta i anspråk idag mindre nyttjade utrymmen i anslutning till salongens högst belägna delar föreslås också. Samtliga dessa åtgärder förutses kunna utföras utan att äventyra rummets höga kulturhistoriska värden, och erfarenheter från andra operaombyggnader har visat att en märkbart positiv förändring av musikupplevelsen kan uppnås. En särskild utmaning ligger i förslaget att även höja salongens takhöjd. En förutsättning är att salongens upplevelsevärden bibehålles. Möjligheten att bevara eller återskapa Vicke Andréns plafondmålning från 1922, liksom eventuell påverkan på den yttre volymen måste särskilt utredas. I övrigt föreslås de publika interiörerna i promenoarer m.m. restaureras, med förnyelse av ytskikt och belysning. Här finns möjligheter att förhöja publikens besöksupplevelse. Genom bättre avgränsning akustiskt mot salongen och säkerhetsmässigt mot övriga lokaler blir det möjligt att ta del av både konstnärlig aktivitet och ett brett utbud av service under en stor del av dygnet, både i befintliga caféer, nya foajébarer med väderskyddad tillgång till inglasade terrasser och i anslutning till publika evenemang i tillbyggnadsdelen. Operakällarens festvåning liksom Operans personalrestaurang föreslås fortsatt inrymmas i samma lägen som idag. Förbättring av operabyggnadens tekniska prestanda vad gäller klimat, teknisk försörjning och brandsäkerhet förutses inte leda till behov att synbart förändra de högt kulturhistoriskt värderade interiörerna, utan kan enligt vad förstudien visat klaras med till stor del dold förlägg- 26 STATENS FASTIGHETSVERK Ny Opera i Operan En förstudie

27 Foto: Alexander Kenney ning av installationer. Tekniskt rationell inplacering av teknikrum och schakt för kanalisation kräver omfördelningar av rumsfunktioner och påverkar befintlig stomme i byggnadens icke publika delar. Utredningar har visat att möjligheterna att i samband med ombyggnaden med hänsyn till byggnadens förutsättningar och värden möta verksamhetskrav på inomhusklimatet och lagkrav för energiförbrukning, brand- och utrymningssäkerhet samt arbetsmiljö är goda. Byggnadens huvudentré föreslås framgent vara den ursprungliga. Tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning föreslås förbättras bland annat genom inglasning av portiken mot Gustav Adolfs Torg, vilket förenklar att bibehålla de kulturhistoriskt intressanta, men tunga och otäta portarna till entrén som kan ställas upp utan att äventyra inomhusklimatet. STATENS FASTIGHETSVERK Ny Opera i Operan En förstudie 27

28 Oavsett ändring och tillskapande av funktioner har operabyggnaden som nämnts ett omfattande renoveringsbehov. För att långsiktigt och rationellt åtgärda detta krävs omfattande byggnadsarbeten som innebär evakuering av verksamheten under ca två och ett halvt år. Kostnad för renovering inklusive de ombyggnader som krävs för åtgärdande av tekniska- och arbetsmiljöbrister, men utan nya funktioner, förbättring av akustik med flera förbättringar bedöms kräva en investering på ca 1,1 mdkr exklusive Operans kostnader för egna inventarier. Samtliga kostnader påverkar genom kostnadshyresmodellen direkt Operans ekonomi. Att enbart renovera stödjer inte verksamhetens framtida möjlighet att uppfylla nationalscensuppdraget, vilket förutsätter förbättrade och nya funktioner. Av ovan anledningar rekommenderar SFV att inte enbart renovering, utan även om- och tillbyggnad utförs. Slutsats För att Operan fortsättningsvis ska kunna uppfylla nationalscenens uppdrag krävs utöver renovering och ombyggnad även utökning av Operans lokaler genom tillbyggnad. Inom ramen för såväl ekonomi som byggnadens förutsättningar kan, med en väl avvägd tillbyggnad, både villkoren för den konstnärliga verksamheten och Operans publika tillgänglighet avsevärt förbättras. De nya publika funktioner som tillskapas omfattar den högt prioriterade scenen för barn- och ungdomsverksamheten och bättre publika lokaler i ny- ombyggnadsdelen. En avsevärd förbättring av akustiken i scen, orkesterdike och salong kan uppnås, liksom goda förutsättningar för repetitionsverksamheten. Förändringarna, exteriört såväl som interiört, måste utföras med hög arkitektonisk klass och respekt för de befintliga kulturoch miljövärdena. En renoverad och ombyggd operabyggnad kan i framtiden erbjuda såväl god arbetsmiljö som rika upplevelsevärden för besökare och allmänhet. Rekommendationen är därför att SFV och Operan ges i uppdrag att genomföra förstudiens förslag. SFV avser i första skede återkomma med hemställan om medel för genomförande av projektering. 28 STATENS FASTIGHETSVERK Ny Opera i Operan En förstudie

29 Kostnad Metod för kostnadsbedömningar Utifrån skisserade förslag har bedömningar av byggkostnader tagits fram i flera steg och av två kalkylgrupper: dels av SFVs kalkylavdelning, dels av en fristående kalkylator engagerad av Operan. Trots att metoderna för kostnadsbedömning delvis skiljer sig har dessa resulterat i en samstämmig bild av förslagens ekonomiska omfattning. Kostnader för Operans inventarier och utrustning har tagits fram av Operan självständigt. Kostnadsramens omfattning Inom den i uppdraget angivna kostnadsramen om 2 mdkr ska enligt uppdragsformulering ingå kostnad för renovering, om- och tillbyggnad inklusive byggherrekostnader, Operans kostnader för investering i egna inventarier och utrustning, samt andra tillkommande kostnader. Utredningsarbetet har genomförts med utgångspunkt från den givna ramen. Inte bara vilka önskvärda ändringar som är genomförbara utifrån byggnadens och platsens förutsättningar, utan också vilken andel av dem som ekonomiskt ryms, och på vilket sätt de kan åstadkommas inom den givna ekonomiska ramen har studerats. Kostnadsbedömningen innefattar av SFV och Operan kända och beräkningsbara åtgärder. I anslutning till projektet finns risker och eventuella följdkostnader vars förekomst eller omfattning är svåra att bedöma med någon säkerhet. Dessa har därför inte inkluderats i kostnadssammanställningen. Investeringskostnader som ej beräknats: 1. Risk/budgetreserv. I gjorda kostnadsbedömningar har utrymme för ändringar och fördyringar i normalt förekommande omfattning (ÄTA) medtagits, men inte utrymme för täckande av risker vilkas utfall inte kan förutses. Till dessa hör omvärldsrisker såsom förändrat konjunkturläge, ändring av lag- och normkrav under projektets genomförande och andra icke förutsägbara omvärldsrisker. 2. I enlighet med uppdraget har kostnader bedömts i kostnadsläge Index till slutkostnad skall alltså inte inrymmas inom den angivna ramen. Här vill vi dock nämna att byggkostnadsindex ofta utvecklas starkare än konsumentprisindex. Vid en kommande hemställan om medel för genomförande av projektet kommer risk/budgetreserv och index att inräknas i det belopp som äskas. Andra kostnader som ej kunnat beräknas och inte har inkluderats i kostnadsbedömning 3. Kostnader för Operans verksamhet under evakueringstid. 4. Eventuella kostnader förknippade med kompensation till andra aktörer för störningar av projektet. 5. Eventuellt ändrad kostnad för förhyrningarna utanför operabyggnaden har inte beräknats. STATENS FASTIGHETSVERK Ny Opera i Operan En förstudie 29

30 Övriga förutsättningar I kostnadsbedömningar har medtagits kostnader förknippade med återställande av staden tillhörig infrastruktur, gatu- och parkmark vilka direkt påverkas av byggnationen. Hänsyn har inte tagits till eventuell etappindelning med stegvis ut- eller återflytt. Byggnadsarbetena har förutsatts kunna genomföras utan forcering. Kostnadsbedömning avseende kreditivkostnader är gjord utifrån antagande om oförändrat ränteläge. Utfall De genomförda kostnadsbedömningarna har visat att de föreslagna om- och tillbyggnadsarbetena, inklusive Operans kostnader för investering i egna inventarier och utrustning kan inrymmas inom angiven kostnadsram (2 mdkr). 30 STATENS FASTIGHETSVERK Ny Opera i Operan En förstudie

31 Genomförande och beslutsbehov Genomförandetid I samband med kostnadsbedömning av förstudiens förslag har nödvändig byggtid bedömts. Denna uppgår för rekommenderat projekt till uppskattningsvis 36 till 39 månader. Utflytt och återflytt har av Operan bedömts kräva ca tre månader vardera. Sammantaget innebär detta ett speluppehåll på tre och ett halvt år. Operan har behov att för flera år framåt planera föreställningar, varför utflytt och byggstart måste tidplaneläggas med god framförhållning. Ut- inflytt måste planeras i relation till spelsäsongerna. Tid före byggstart ska inrymma projektering av handlingar som underlag för entreprenadförfrågan, och tidsmässigt utrymme ska finnas för ändring av detaljplan med flera beslut som behöver föregå arbetenas påbörjande. Tidplanen är utformad med förutsättning att regeringens beslut om genomförande av byggnation fattas på underlag av systemhandling. Med hänsyn till ovanstående förutses byggarbetena kunna inledas sommaren En återöppning av Operan skulle då kunna ske nyåret Tidsplan Operan spelsäsonger Regeringsuppdrag Upphandling konsultgrupp Projektering t o m systemhandlingar Regeringen godkänner investeringen Detaljplan Bygglov Prövning ändring kulturminnet Prövning kulturmiljöintressen o strandskydd Miljödom uttag av frikyla Projektering av bygghandling Operan flyttar ut Produktion Operan flyttar in STATENS FASTIGHETSVERK Ny Opera i Operan En förstudie 31

32 Underhållet av dagens ålderstigna tekniska system blir med tiden allt mer ekonomiskt krävande och driftskostnaderna ökar efterhand, med direkta konsekvenser för Operans kostnadshyra. Med hänsyn till byggnadens nuvarande tekniska status bör därför projektstart inte förläggas senare än Vid de riskseminarier som hållits under förstudietiden har särskilt tidsmässiga risker lyfts fram. Fortsatt öppen dialog med berörda myndigheter och med andra intressenter är en förutsättning för ett lyckat genomförande av ny detaljplan och prövning av ändringar av kulturminnet. Antaganden Byggnaden har vid denna bedömning förutsatts vara helt tomställd vid byggstart, och återflytt har förutsatts ske vid ett tillfälle d v s utan etappindelning. Tidplan för Operakällarens utflytt och återflytt har ännu inte detaljstuderats, men kan beroende på hur arbetena drivs fram se annorlunda ut. I övrigt har det antagits att evakueringslokaler finns tillgängliga under hela byggtiden. 32 STATENS FASTIGHETSVERK Ny Opera i Operan En förstudie

33 Beslutsbehov Regeringsbeslut För genomförande av om-och tillbyggnadsprojektet krävs regeringens beslut om medgivande av medel för projektering och medel för genomförande. Inför genomförandet behövs också regeringens beslut att utöka SFVs låneram. För att innehålla den ovan beskrivna tidplanen krävs regeringens beslut om medel för projektering under år Övriga tillstånd För genomförande av tillbyggnaden krävs ändring av gällande detaljplan. Behovet av ändrad detaljplan har tagits upp vid de samråd som varit med staden, men arbetet är inte inlett. Samordning med Stockholms stad krävs vidare för att uppfylla stadens krav på bygglov och för samverkan kring trafikpåverkan under byggtiden och efter och utformning av allmän platsmark i anslutning till byggnaden. Länsstyrelsens prövning av påverkan på Riksintresset Stockholms innerstad liksom strandskyddsdispens kommer begäras i samband med detaljplanearbetet. Schakttillstånd krävs vid arbeten under marknivå med hänsyn till byggnadens belägenhet inom fornlämningsområde. Miljödom kan komma att krävas beroende av eventuell risk för grundvattenpåverkan, samt för anslutning av byggnaden till sjökyla. Operabyggnaden är statligt byggnadsminne och alla förändringsåtgärder kräver godkännande av tillsynsmyndigheten Riksantikvarieämbetet. STATENS FASTIGHETSVERK Ny Opera i Operan En förstudie 33

34

35 Ny Opera i Operan Renovering och ombyggnad av Kungliga Operans byggnad. En förstudie. Bilaga 1. Operans behovsbeskrivning Client Brief

36

37 CLIENT BRIEF The Royal Opera Stockholm