Verksamhetsplan för arbetsmedicinsk regionverksamhet 2011

Transkript

1 Verksamhetsplan för arbetsmedicinsk regionverksamhet Regionverksamhetens mål enligt regionöverenskommelse ( ). Arbetsmedicinsk verksamhet i norrlandstingen bygger på basverksamhet vid länskliniker och en regionöverbyggnad, allt sammanfattat under begreppet Arbetsmedicin Norr (Arbetsmedicin i norrland). Regionverksamheten skall enligt avtal omfatta yrkesmedicinsk spetsfunktion. Spetsfunktionen avser i första hand forskningskompetens och forskningskapacitet, yrkesmedicinsk expertkunskap och kompetens till utbildnings och informationsverksamhet. Regionverksamheten skall även omfatta en administrativ samverkansfunktion för yrkesmedicin inom regionen samt utgöra ett externt stöd för regionens företagshälsovård. Regionverksamheten skall utgöra en stödjande funktion och stödjande miljö för i första hand forskning och yrkesmedicinsk expertis. Regionverksamheten syftar sålunda till att vara ett kompetensstöd till arbetsmedicin, för att på så sätt säkerställa en hög kvalitet och en hållbar forskning och kompetensutveckling. 2. Omvärldsanalys Globalt, svenskt, norrländskt Arbetslivet genomgår stora förändringar över tid, både globalt, nationellt och i norrland. Arbetslivets organisation förändras, dels globalt med stora globala företag, där tillverkning flyttas mellan länder beroende på bl. a kostnader, men också beroende på kvalifikationsgraden på arbetskraften. Det finns också en trend mot upphandling av entreprenörer, s.k. outsourcing. I Sverige ökar tjänstesektorn i bred betydelse medan traditionell tillverkningsindustri minskar. Nedanstående figur visar utvecklingen i olika regioner i Sverige och man ser tydligt skillnader mellan regionerna, där storstadsregionerna har en betydligt större andel tjänstesektor av olika slag jämfört med andra regioner. I Norrland ingår i figuren Luleå, Umeå och Sundsvall i större regioncentra, Östersund, Örnsköldsvik, Skellefteå och Kiruna i mindre regioncentra och Pajala, Åsele och Kramfors är exempel på småregioner. Figuren är hämtad ur (Länens arbetsmarknad, SCB, Information om utbildning och arbetsmarknad 2010:1). Sveriges arbetsmarknad består till stor del av små företag. Av Sveriges företag 2009 var enmansföretag och hade mindre än 10 anställda.

2 Specifikt för de olika norrlandslänen visar nedanstående figurer skillnader inom norrland där Västernorrland fortfarande har en förhållandevis hög men minskande andel sysselsatta i industriföretag.

3

4 Arbetslivet i Sverige kännetecknas av att man börjar arbeta senare i livet, men också att man lämnar arbetet vid högre ålder. Politiskt har man under senare året velat öka arbetskraftsdeltagandet, bland annat på grund av demografiska förändringar. Som ett led i detta har möjligheterna till sjukskrivning och förtidspension minskat och samtidigt signaleras att man vill att människor ska arbeta i ännu högre åldrar. Det indikeras att personer som vill ska kunna arbeta till 69 års ålder. En ytterligare förändring av arbetsmarknaden är att individernas kompetensnivå ökat kraftigt, och att en högre kompetens krävs i många arbeten. Regeringen har nyligen kommit ut med en ny handlingsplan för arbetsmiljöpolitik (Skr 2009/10:248). I den betonas inte bara arbetsmiljöåtgärder för att skydda människor mot skador och sjukdomar utan också som ett medel för att möjliggöra arbete för människor med funktionsnedsättningar, en fördel ur lönsamhet och konkurrens, och att en god arbetsmiljö bidrar till hälsa. Dessa förändringar innebär att framtidens arbetsliv också kommer att ha människor med ökad känslighet för olika arbetsmiljöfaktorer och på individnivå kommer bedömningarna att bli mer komplicerade och kräva både kunskap om individens känslighet, risker med olika miljöfaktorer och en förmåga att bedöma i vilken grad dessa förekommer i den aktuella arbetsmiljön. Ex. En 35-årig individ drabbas av leukemi och tack vare moderna behandlingsmetoder återfår personen hälsan i hög grad. Personen har en kvalificerad utbildning och arbetar i industri som tillverkar plaster. Tidigare har en sådan person antingen fått förtidspension alternativt har man omplacerat honom till ett kontors- eller lagerarbete. Idag är det en stor vinst både för individen, företaget och samhället om individen kan återgå till sitt tidigare arbete. Det kräver att man kan bedöma riskerna i arbetet för den specifika personen och eventuellt göra nödvändiga förändringar. Företagshälsovården betydelse framhålls också i regeringens handlingsplan som en bärare av kunskap och regeringen betonar insatser för att höja Företagshälsovårdens kvalitet. Bland risker som särskilt bör prioriteras pekar regeringen på bl. a effekter av stress och kemiska risker för flera olika ämnen samtidigt.

5 Nationella resurser Forskning Till skillnad från våra nordiska grannländer och många europeiska länder saknar Sverige ett sammanhållande forskningsinstitut inom arbetsmiljöområdet sedan Arbetslivsinstitutet lades ner Arbetsmiljöforskningen finns numera i huvudsak inom universitet och högskolor och tendensen är att antalet aktiva forskare minskar (FAS 2009: Svensk arbetslivsforskning en resurs för välfärd, hälsa och tillväxt, Rapport 2009). Nedanstående bild är hämtad ur en rapport från Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS). Medarbetare i FAS-finansierade projekt och program inom huvudområdet arbete och hälsa fördelade efter kategori och kön Antal personer Övrig projektmedarbetare Övrig disputerad medarbetare Projektledare Doktorand Administrativ personal 50 0 Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Finansieringen av forskningen har minskat sedan början av 2000-talet särskilt sett i ljuset av Arbetslivsinstitutets nedläggning. Olika finansiärers stöd framgår ur nedanstående bild (FAS 2009)

6 De två viktigaste finansiärerna till forskning om arbetsmiljö och hälsa är FAS och AFA Försäkring (FAS 2009), se fig: Länskliniker Arbetsmedicinsk klinisk basverksamhet bedrivs på länsklinikerna vid Norrlands Universitetssjukhus och Sundsvalls länssjukhus. Länsverksamheten för Norrbottens län bedrevs i Sunderbyn fram till år 2002 då kliniken lades ned. Den nuvarande arbetsmedicinska, landstingsfinansierade, länsverksamheten har i Västerbottens läns landsting en budgeterad kostnadsram på ca 3,2 miljoner kronor för patientverksamheten vid länskliniken i Umeå. I Umeå är såväl forskning med Fo-ALF, undervisning med Gu-ALF som regionuppdrag (med regionmedel) integrerade i länsklinikens verksamhet såväl i praktiken som ekonomiskt. Således tillkommer dessa ekonomiska medel liksom genererade intäkter. I Västernorrlands läns landsting har Sundsvallskliniken en omsättning på ca 8,5 miljoner kronor. Sammantaget arbetar på AMM-klinikerna nio specialistläkare varav sex specialister i yrkes- och miljömedicin. Fem specialistläkare är disputerade, av dessa är två docenter och två professorer. Bland fem yrkeshygieniker är fyra disputerade och två docenter. Av sammantaget tre ergonomer är en disputerad. Umeåkliniken betjänar Västerbottens län samt handlägger remisspatienter från Norrbotten. Kliniken i Sundsvall är gemensam för Jämtlands och Västernorrlands län. Företagshälsovård Företagshälsovård i Norrland bedrivs vid 59 FSF-anslutna enheter. Av dessa ligger 23 enheter inom Västernorrlands och Jämtlands län, 21 inom Västerbotten och 15 i Norrbotten. Vid företagshälsovårdsenheterna Jämtland, Härjedalen och Västernorrland är totalt 194 årsarbetskrafter anställda fördelat på 255 tjänster. Varav i Västernorrland 146 årsarbetskrafter fördelat på 189 tjänster och i Jämtland 48 årsarbetskrafter, fördelat på 65 tjänster. I Norrland är Previa den enskilt största FHV distributören följt av Feelgood, medan inbyggda hälsor utgör endast en mindre del. 3. Ekonomi Resurs för spetsfunktion i yrkesmedicin (prof. /öl.) Resurs för spetsfunktion i kemi, fysik Resurs för spetsfunktion i belastningsergonomi

7 Resurs för spetsfunktion i beteendevetenskap Administrativt stöd Driftskostnader adderad faktor 1,3 + särskilt kostnader för resor Summa totalt Plan för regionverksamhet Den av regionlandstingen finansierade professuren ingår i universitetet och bedriver inom dess ram utveckling utifrån universitetets principer. Professuren omfattas inte av regionverksamhetens planering. Övrig regionverksamhet planeras, bedrivs och utvärderas i kontinuerlig dialog mellan företrädare i chefssamrådet. Inriktning Regionverksamheten skall utgöra en norrlandsgemensam spetsfunktion för forskning, utbildning och expertkunnande. Regionverksamhetens kunskapsbas skall innefatta medicinsk, kemisk, ergonomisk, fysikalisk och beteendevetenskaplig expertis. Tillsammans ger flervetenskapligheten möjlighet att beakta olika exponeringsaspekter. Regionverksamheten skall inneha respektive eftersträva sådan kunskap som ger beredskap att möta förändringar i det norrländska exponerings- och sjukdomspanoramat. Regionverksamheten huvuduppgift är att stödja de enskilda länsklinikernas arbete så att riskerna i den norrländska arbetsmiljön kan reduceras samtidigt som arbetsmiljöns möjligheter att bidra till hälsa och välbefinnande även uppmärksammas och kan utvecklas. Regionverksamheten karaktär av expertinstans gör att verksamhetsplanen inte bör detaljstyras utan ha en sådan utformning att den medger beredskap och anpassning till omvärldsförändringar och nya krav. Särskild hänsyn bör tas till det norrländska näringslivets profilområden där expanderande gruvnäringen liksom det norrländska klimatets inverkan med kyla och dess påverkan på skador från arbete med vibrerande maskiner och rörelseorganen bör beaktas. Innehåll och omfattning Företrädare bekostade av norrlandstingens regionverksamhet skall i första hand: Agera för att forskningsfrågeställningar uppkomna inom ramen för länsverksamheten formuleras, konkretiseras och effektueras i forskningsmedelsansökningar. Öka kompetensen bland medarbetare vid klinikerna inom uppdrags- projekt-, och forskningsverksamhet. Öka spetskompetens för handläggning av definierade arbetsmedicinska frågeställningar och likrikta patientutredningar mellan kliniker och företagshälsovård Hur? Omfattningen av handledning, ansökansverksamhet, utbildning, och utformande av vårdprogram avstäms i återkommande dialog inom chefssamrådet. Aktivitetsplan för 2011 Regionverksamhetens aktiviteter, mål, resurs- och tidsplan framgår av nedanstående tabell

8 Aktiviteter Mål Resurs Tidsplan Ansvarig Resultat/ Uppföljn ing Spetsfunktion - Forskningsansökningar - Nationell synlighet (ex kunskapssammanställningar, seminarier, medverkan i nationella nätverk..) - Utbildningsinsatser och handledning mot - FHV o Utbildning mast/stolp o Utbildning kyla/vibrationer o Spirometriutbildning o Utveckla policy/metoder för preventivt arbete t ex vid arbete i kyla, - Länsverksamhet o Forskarutbildning av medarbetare - Nationellt vårmöte 2012 Samma omfattning och kvalitet som 2010 kontin Ökad omfattning jfrt BJ, TN, LB, RL, KE, JW KE, JW Metodutveckling - Vårdprogramarbete Översyn av existerande program /inkl arbetsförmågebedömning Nya program: t ex luftvägar, belastning Översyn genomförd av existerande program + ett nytt program, kvalitet i nationell nivå 2011 TN, JW Ge underlag till utformning/utveckling av långsiktigt hållbar yrkes- och miljömedicinsk verksamhet i Norra sjukvårdsregionen som drivs av Regionförbundet Översyn av långsiktig forsknings/utvecklingsportfölj i regionalt perspektiv Underlag till regionförbundet till BJ, TN, ANJ, CR 2011 BJ, TN

9 Planerade personella resurser Befattning Spetsfunktion - område Ungefärlig omfattning (av heltidstjänst) Bengt Järvholm Professor, överläkare, Yrkesmedicin 25% UmU/NUS Tohr Nilsson Docent, överläkare, AMM Yrkesmedicin 50% Sundsvall/ YMM UmU Lage Burström Forskare, YMM UmU Fysik/teknik 40% Ronnie Lundström Forskare, adjungerad Fysik/teknik 10% professor MTI NUS/ YMM UmU Kåre Eriksson Docent, yrkeshygieniker, Kemi 20% AMM Umeå Jens Wahlström Med dr, Belastningsergonom AMM Umeå Belastningsergonomi 30% Annika Nordin-Johansson Ewa Marklund Birgitta Sjö Christina Reutervall Verksamhetschef ABcentrum, NUS Klinikadministratör ABcentrum, NUS Samordnare, AMM Sundsvall FoU-chef, Jämtlands läns landsting 10% 20% 10% Ovanstående resurser är planerade basresurser för regionuppdrag. Beroende på under året aktuella forskningsansökningar och omvärldens förändringar kompletteras detta under året utifrån uppkomna behov.

10 5. Utvärdering - utifrån volym, kvalitet och ekonomi Den årliga samverkan redovisas i en årsredovisning som skall omfatta ansökningar av externa forskningsmedel, pågående projekt, handledningsverksamhet och informationsinsatser samt ekonomisk redovisning i relation till budget. Alf-medeltilldelning Verksamhetsbeskrivningen kompletteras även med en värdering av produktionen. Den löpande tilldelningen av forskningsalf-medel har hittills utgjort ett nyckeltal för den sammanfattande värderingen av regionverksamhetens produktion. Tilldelningen av ALFmedel föreslås även i fortsättningen kunna sammanfatta hur framgångsrik verksamheten är. Den nyckel som används för att beräkna ALF-medel tilldelning medger att flera års verksamhet beaktas. Detta är viktigt då regionverksamhetens produktivitet påverkas av att såväl utbildningar som medeltilldelning sker med långa omloppstider och ofta med mer än årsvislånga latenser. Viktigt att notera är dock att ALF-tilldelningen beräknas på produktion också genererad av medarbetare inom miljömedicin/umu. Nationella erkännande Det finns idag ingen jämförelse mellan kvantitet eller kvalitet inom arbetsmiljöforskningen i Sverige. Jämför man de olika universiteten med medicinska fakulteter så ser ekonomiska förutsättningarna och organisationen ganska olika ut. Ett sätt att bedöma området är dock att se till antalet publikationer i internationella tidskrifter med kvalitetsbedömning (s.k. refereesystem) och extern finansiering. Ett annat sätt är att se i vilken grad medarbetare engageras i nationella sammanhang.