Exponering för vibrationer inom väg- och anläggningsarbete. En studie av förebyggande arbetsmiljöarbete inom ett byggföretag

Transkript

1 Exponering för vibrationer inom väg- och anläggningsarbete En studie av förebyggande arbetsmiljöarbete inom ett byggföretag Petra Andersson Lund, 2012

2 Titel/Title Exponering för vibrationer inom väg och anläggningsarbete En studie av förebyggande arbetsmiljöarbete inom ett byggföretag Exposure to vibrations in the construction industry A study of the proactive occupational safety and health management within a construction company Författare/Author Petra Andersson Handledare/Supervisors Åsa Ek, Ergonomi och aerosolteknologi, LTH Axel Wallin, Skanska Väg & Anläggning Syd Antal sidor/number of pages 97 Sökord Vibrationsskada, byggindustri, väg och anläggning, arbetsmiljö och säkerhet Keywords Hand arm vibration syndrome, construction industry, health and safety management ISRN LUTMDN/TMAT 5165 SE EAT 2012 Copyright: Ergonomi och aerosolteknologi, Lunds tekniska högskola, Lunds universitet, Lund Ergonomi och aerosolteknologi Ergonomics and Aerosol Technology Lunds tekniska högskola Faculty of Engineering Lunds universitet Lund University Box 118 PO Box Lund SE Lund Sweden Telefon Telephone Fax Fax

3

4

5 SAMMANFATTNING Vibrationer från verktyg som används i olika sorters samhällsproduktion kan vara skadliga för människokroppen. Vid rörelser kring ett jämviktsläge avgör riktning, frekvens och styrka vilken påverkan vibrationerna har. Vidare klassas vibrationer som antingen hand och armvibrationer eller helkroppsvibrationer. Dessa kan ge konsekvenser av olika slag. Ett av de vanligaste symtomen kallas vita fingrar och innebär att individen drabbas av bleknade fingertoppar vid exponering för vibrationer, smärtor i händerna samt försämrad finmotorik. Under 2005 införde Arbetsmiljöverket nya föreskrifter, AFS 2005:15, gällande vibrationer. Dessa föreskrifter berör arbetsgivarens och arbetstagarens rättigheter och skyldigheter vid vibrationsexponering. Föreskrifterna är också i enlighet med EU:s direktiv 2002/44/EG, som gäller inom EU. Enligt föreskrifterna är arbetsgivaren bland annat skyldig att undersöka omfattning av exponering för vibrationer på arbetsplatser där arbete med vibrerande utrustning förekommer. År 2011 flaggade Arbetsmiljöverket för att 7 av 10 svenska arbetsgivare inte har ett tillfredställande förebyggande arbete vad gäller vibrationsexponering. Även vid Arbets och miljömedicin vid Skånes universitetssjukhus (Lund), där man tar emot personer med vibrationsskador för behandling, upplever man att problemen med vibrationsskador hos personer verksamma inom byggbranschen inte har minskat de senaste åren. Detta trots införandet av nya föreskrifter. För att undersöka varför denna lagändring inte har lett till en minskad skadefrekvens inom byggbranschen, samt hur en implementering av lagändringen kan uppnås, studerades det svenska byggföretaget Skanska. Huvuddelen av studien bestod av intervjuer ute på Skanskas arbetsplatser inom Väg och Anläggning, där totalt 10 arbetsledare och 21 anläggningsarbetare intervjuades. Intervjuerna behandlade ämnet Vibrationer inom Väg och Anläggningsarbete, dagliga rutiner på projekten och erfarenhet av vibrationsskador. Efter sammanställning av denna första intervjuetapp hölls sedan två mer djupgående intervjuer på distriktsledningsnivå inom företagets Väg och Anläggningsdel och verksamhetsstyrningsnivå inom segmentet Skanska Maskinuthyrning. Intervjuerna visade på att kunskapen om hur Arbetsmiljöverkets föreskrifter skall användas i praktiken är dåligt förankrad hos arbetsledningen. Av de 21 intervjuade anläggningsarbetare bedömdes 11 personer ligga i riskzonen för att utveckla vibrationsskador i framtiden. Integreringen av AFS 2005:15 inom byggbranschen har inte fått avsedd effekt i form av minskat antal vibrationsskador. Ett skäl till detta tros vara utformningen av föreskrifterna, som förmedlats till arbetsgivarna. Lika viktigt är arbetsgivarnas drivkraft mot att genomföra förändringar i linje med föreskrifterna, en drivkraft som fortfarande behöver förstärkas inom byggbranschen. En annan stark faktor som påverkar föreskrifternas genomslagskraft är byggarbetsplatsens psykosociala arbetsmiljö, karaktäriserad av segregerad hierarki och en homogen arbetsstyrka. För att förbättra det förebyggande arbetet när det kommer till vibrationsskador har rekommendationer föreslagits både Skanskas produktionsenheter och verksamheten Skanska Maskinuthyrning. Genom införandet av en användarvänlig manual för vibrationsuppskattning enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter, vidareutbildning av personal gällande fysiska konsekvenser vid kraftig vibrationsexponering samt märkning av maskiner skulle Skanska förebygga riskerna för sina anställda vid arbete med vibrerande verktyg och maskiner. I

6 II

7 ABSTRACT Exposure to vibrations from tools and machines used in construction work can induce damages to the human body. Oscillations around a fix point with a certain direction, frequency and magnitude describe the phenomenon vibrations. Their influence is generally expressed as acceleration [m/s 2 ]. Furthermore, vibrations are separated in two categories; hand arm vibrations or whole body vibrations. Exposure to vibrations can lead to physical pain in different ways. One of the most frequent symptoms of hand arm vibration syndrome (HAVS) is commonly known as white fingers. This symptom generally involves whitened extremities, pain in arms and fingers and degradation in mobility and function when it comes to finer motor skills. The Swedish Work Environment Authority, Arbetsmiljöverket, introduced new guidelines on the topic of vibrations in 2005; AFS 2005:15. They refer to the responsibilities and rights of employers and employees. Also, they are aligned with the 2002/44/EG directive of the European Union. According to the guidelines, the employer should account for the estimation of exposure to vibrations on work sites where this is a present risk. In 2011, the Authority reported an unsatisfactory effort on prevention of occupational injuries due to vibrations. Similarly, Occupational and Environmental Medicine at Skåne University Hospital (Lund) reacted on not seeing any decrease in the frequency of injuries derived from the construction industry. Despite new guidelines, the number of workers reporting occupational injuries due to exposure to vibrations has not decreased. In order to investigate the reason to why the construction industry has not been affected by the new guidelines, and how this goal can be reached, a part of the Swedish contractor Skanska has been studied. This study mainly consisted of interviews at a number of construction sites of civil works in southern Sweden. A total of 10 site supervisors and 21 construction workers were interviewed. The interviews focused on exposure to and experiences of vibrations and related injuries and on information on daily work routines. After a compilation of the first block of interviews, two more profound interviews were held with professionals at higher positions in the Skanska organization. The interviews with site supervisors demonstrated a lack in knowledge when it comes to estimating the magnitude of exposure to vibrations at the construction sites. Of the 21 interviewed construction workers, 11 people might belong to a risk group of developing HAVS. They either suffered from suspected symptoms already, or suffered from other injuries that in combination with exposure to vibrations might lead to HAVS development. Incorporating the Work Environment Authority s directions has not been accomplished, partly due to the characteristics of the actual directions and the motivation of Skanska as a whole to adjust to them. Another strong influencer is the psychosocial work environment of the construction industry; characterized by a segregated hierarchy and a homogeneous work force. Several actions have been suggested to improve the preventive health and safety work at Skanska. The risk of vibration injuries could be better prevented by introducing a manual for daily vibration exposure assessment, by further educating the employees on the physical risks of exposure to vibrations and by tagging the vibrating tools and machines used on site. III

8 IV

9 FÖRORD Denna rapport är ett examensarbete om 30 högskolepoäng, ett arbete som utgör den sista byggstenen i civilingenjörsutbildningen Väg och Vattenbyggnadsprogrammet vid Lunds Tekniska Högskola. Arbetet har utförts på uppgift av Ergonomi och Aerosolteknologi, Institutionen för Designvetenskaper vid Lunds Tekniska Högskola och applicerats på byggföretaget Skanskas verksamhet inom området Väg och Anläggning. En stor del av arbetet har bestått av intervjuer ute på Skanskas arbetsplatser runtom Skåne. Ett stort tack riktas till alla medarbetare som bidragit med glatt och ärligt engagemang! Likaså tackas de som från andra håll och kanter i Skanskas verksamhet har varit tillgängliga för vilka frågor jag än haft på hjärtat. Tack för tid och svar riktas också till berörda personer hos företagshälsovården FeelGood och på Arbets och miljömedicin vid Skånes universitetssjukhus. Tack vare pålitlig handledning från Åsa Ek och Axel Wallin har det varit roligt och intressant att fördjupa sig inom området, tack så mycket för ert stöd och positiva uppmuntran! Slutligen, tack till familj och vänner som korrekturläst, brainstormat och peppat under arbetets gång! Lund 2012 Petra Andersson V

10 VI

11 INNEHÅLL 1 INTRODUKTION BAKGRUND MÅLSÄTTNING METODIK LITTERATURSTUDIE INTERVJUER Intervjuetapp Intervjuetapp VIBRATIONER INOM VÄG OCH ANLÄGGNINGSARBETE VAD ÄR VIBRATIONER? SKADOR PÅ MÄNNISKOKROPPEN Hand och armvibrationer Helkroppsvibrationer ARBETSSKADOR ANMÄLDA TILL ARBETSMILJÖVERKET BEHANDLING AV VIBRATIONSSKADOR ARBETSMILJÖLAGEN ARBETSMILJÖVERKETS FÖRESKRIFTER OM VIBRATIONER Medicinska kontroller Vibrationsuppskattning på arbetsplatsen MASKINER SOM ORSAKAR VIBRATIONER FACK OCH ARBETSGIVARORGANISATIONER ORGANISATIONSKULTUR OCH SÄKERHETSKULTUR FÖRETAGET SKANSKA ORGANISATION ARBETSMILJÖARBETE SKANSKA MASKINUTHYRNING FÖRETAGSHÄLSOVÅRD INTERNT PROJEKTARBETE MED FOKUS PÅ VIBRATIONER RESULTAT INTERVJUETAPP Uppskattning av vibrationsexponering på dagens arbetsplatser Poängmetoden enligt Arbetsmiljöverkets rekommendationer Vilka vibrerande maskiner används på arbetsplatserna? Vibrationsexponering på Skanskas arbetsplatser Besvär hos intervjuade VII

12 5.1.6 Länk mellan vibrationsskador och exponering för vibrationer Kunskap om vibrationsskador Diskuterar man ämnet vibrationer på Skanskas arbetsplatser? Vidtagna åtgärder för att minska vibrationsexponering Förslag på förbättring INTERVJUETAPP Distriktschef Väg & Anläggning Verksamhetschef Skanska Maskin SKANSKAS AGERANDE DÅ VIBRATIONSSKADOR UPPSTÅR FRAMTAGNA HJÄLPMEDEL MANUAL FÖR UPPSKATTNING AV DAGLIG VIBRATIONSEXPONERING SPECIFIK MASKININFORMATION DISKUSSION INTEGRERING AV AFS 2005:15 INOM ETT BYGGFÖRETAG Arbetsmiljöverkets rekommendationer Drivkrafter mot ett bättre förebyggande arbete Säkerhetskultur inom byggbranschen UNDERSÖKNING AV SKANSKAS ARBETEN MED VIBRATIONER Uppskattning av daglig vibrationsexponering Arbetstagare i riskzon för att utveckla vibrationsskador FÖRBÄTTRINGSPOTENTIAL HOS SKANSKA Rekommendationer mot Skanskas produktion inom väg och anläggning Rekommendationer mot Skanska Maskinuthyrning FORTSATTA STUDIER Arbetets validitet Val av metod Utformning av intervjuunderlag Förslag till framtida studier SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER RESPONS FRÅN SKANSKAS ARBETSMILJÖSUPPORT BIBLIOGRAFI BILAGA 1 BILAGA 2 BILAGA 3 BILAGA 4 BILAGA 5 VIII INTERVJUUNDERLAG ANLÄGGNINGSARBETARE 48 INTERVJUUNDERLAG ARBETSLEDARE.52 SAMMANSTÄLLNING AV SVAR FRÅN INTERVJUETAPP 1.56 INFORMATIONSBLAD INFÖR INTERVJUETAPP INTERVJUUNDERLAG INTERVJUETAPP 2 77

13 BILAGA 6 BILAGA 7 MANUAL FÖR UPPSKATTNING AV DAGLIG VIBRATIONSEXPONERING 81 MALL TILL INFORMATIONSTAVLA..83 IX

14 X

15 1 Introduktion Figur 1 Vibrationer från handhållna verktyg och dess konsekvenser (Karolinska Institutet, 2009). Vibrationer från verktyg som används i olika sorters samhällsproduktion kan vara skadliga för människokroppen. Maskiner såsom gräsklippare, truckar och motorsågar överför vibrationer via handtag eller underlag till användaren. Dessa vibrationer kan sätta kroppen och dess organ i svängning och på så vis skada nerver, kärl, leder och muskler. Det har i många år varit känt att det föreligger fysiska risker då man kommer i kontakt med vibrerande maskiner. Exponering för vibrationer, liksom för många andra risker på arbetsplatsen, regleras både på europeisk nivå och på nationell nivå. I Sverige utformar Arbetsmiljöverket de direktiv som skall följas av arbetsgivare vad gäller miljön på arbetsplatsen. 1.1 Bakgrund År 2005 gav Arbetsmiljöverket senast ut nya föreskrifter avseende vibrationer, gällande verksamheter där någon kan utsättas för vibrationer i arbetet. Dessa föreskrifter, AFS 2005:15 (Arbetsmiljöverket, 2005), skärpte kraven på exponering för vibrationer. Exponeringen ska inte innebära skador för arbetstagarna och det åligger arbetsgivaren att försäkra sina anställda om att så inte är fallet. Dessvärre visar Arbetsmiljöverkets inspektioner från 2011 att 7 av 10 arbetsgivare inte förebygger riskerna för hörselskadligt buller och vibrationer på ett tillfredställande sätt (Arbetsmiljöverket, 2012). Berörda verksamheter är bygg och anläggning, gatu och parkförvaltning, transport, stenindustri, kyrkogårdsförvaltning och fastighetsbolag. Även vid Arbets och miljömedicin (AMM) vid Skånes universitetssjukhus (Lund), där man tar emot personer med vibrationsskador för behandling, upplever man att problemen med vibrationsskador inte har minskat nämnvärt sedan denna lagskärpning infördes (Tinnerberg, Balogh, & Wilander, 2012). Den riskbedömning som enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter skall utföras då arbetstagare exponeras för vibrationer saknas ofta på de arbetsplatser där personer med vibrationsskador har arbetat (Tinnerberg, Balogh, & Wilander, 2012). 1

16 En fråga som sjukvården och arbetsmiljöverket ställer sig är hur det kommer sig att lagändringen inte har påverkat frekvensen av vibrationsskador från byggbranschen. Hur hanteras frågan inom byggföretagen och hur integreras arbetsmiljölagen i företagens olika beslutsled? Och än viktigare, hur skulle byggföretagen kunna agera för att bättre inkorporera svensk lagstiftning avseende vibrationer i sina arbetsrutiner? I detta arbete har byggföretaget Skanska studerats, och mer specifikt Skanska Väg & Anläggning Syd. 1.2 Målsättning Studien siktar på att skapa en bättre förståelse för problematiken kring implementering av AFS 2005:15 inom byggbranschen liksom själva arbetsmiljöarbetet avseende vibrationer inom svenska byggföretag. Examensarbetet har tre övergripande målsättningar inom ämnet Exponering för vibrationer inom väg och anläggningsarbete, enligt följande punkter: Integrering av AFS 2005:15 inom ett byggföretag Undersökning av Skanskas arbeten med vibrationer Förbättringspotential hos Skanska Integrering av AFS 2005:15 inom ett byggföretag I arbetet studeras hur svensk arbetsmiljölagstiftning om vibrationer integreras i ett byggföretags besluts och produktionslinje. Hur kommuniceras föreskrifterna till de olika delarna av ett byggföretag? Och vad kan vara orsaken till att skadefrekvensen för just byggbranschens arbetstagare inte har minskat de senaste åren? Undersökning av Skanskas arbeten med vibrationer För att kunna diskutera var i leden byggföretagen kan tänkas brista i sin hantering av vibrationsexponering krävs först och främst en undersökning för att se huruvida detta är ett problem i företaget eller inte. Undersökningen sker hos byggföretaget Skanska, ett företag vars verksamhet i god mån anses vara representativt för den svenska byggbranschen. Genom en intervjustudie inom verksamhetsgrenen Väg & Anläggning studeras hanteringen av vibrationsrisken ute på Skanskas byggarbetsplatser, liksom på planeringsstadiet. Förbättringspotential hos Skanska Om Skanska utför ett gott förebyggande arbete i linje med Arbetsmiljöverkets föreskrifter är det av intresse att studera de detaljer i Skanskas arbetsmiljöarbete som tros vara av gynnande karaktär. Skulle det å andra sidan visa sig att arbetsrutiner och klimat inte uppvisar tillfredställande nivåer av säkerhet vad gäller vibrationer ämnas diskussionen fokusera på vad som kan förbättras. En tredje målsättning med examensarbetet är att komma fram till generella rekommendationer för svenska byggföretag, gällande implementering av Arbetsmiljöverkets föreskrifter i den dagliga verksamheten. Detta inkluderar bland annat ett förslag på metod för uppskattning av daglig vibrationsexponering som kan användas i produktionsverksamheten på ett byggprojekt. 2

17 2 Metodik Examensarbetet inleddes med en litteraturstudie, som behandlade ämnet vibrationer i allmänhet och den dokumentation företaget Skanska har skapat för implementering av Arbetsmiljöverkets föreskrifter i sin verksamhet. Med den litterära studien som grund skapades ett intervjuunderlag, som sedan följdes av intervjuer på Skanskas arbetsplatser under intervjuetapp 1. Efter tolkning och sammanställning av resultat från intervjuerna utfördes sedan två mer djupgående intervjuer högre upp i företagets beslutskedja, intervjuetapp 2. För att kunna tala generaliserande om större delar av den svenska byggbranschen, och inte bara företagsspecifikt hos Skanska, har arbetet inriktat sig på enbart ett verksamhetsområde; väg och anläggningsarbeten. Hos många byggföretag separeras verksamheten i delarna husbyggnation och väg och anläggningsarbete, just för att produktionen skiljer sig åt. Vägoch anläggningsarbete föregår husbyggnation och de två verksamheterna använder sig i olika utsträckning av maskiner och verktyg. Vidare har arbetet också specialiserats till att gälla Skanskas geografiska verksamhetsområde Väg & Anläggning Syd. Detta verksamhetsområde omfattar de geografiska distrikten Skåne, Småland, Blekinge, Östergötland och Gotland. Arbetet har fokuserats till Skånes distrikt. 2.1 Litteraturstudie En inledande litteraturstudie behandlar tidigare undersökningar och rapporter avseende vibrationer och vibrationsskador, övrig litteratur om ämnet samt företagsspecifik information angående arbetsmiljöarbete med fokus på vibrationer. Syftet med denna översiktliga studie är just att få en bild av vad vibrationer i väg och anläggningsarbete innebär och vad dagens forskning har lett fram till. Parallellt med denna litteraturstudie togs kontakten med berörda personer på AMM, företagshälsovården Feelgood och Skanska. Med deras hjälp och litteraturstudien till grund togs ett intervjuunderlag för etapp 1 fram. 2.2 Intervjuer Genom intervjuer med personal på olika nivåer inom Skanska undersöktes hantering av och förberedelser inför arbetsmoment där exponering för vibrationer förekommer. Dessa intervjuer utfördes inom Skanskas väg och anläggningsområde i region Syd, i två etapper Intervjuetapp 1 Intervjuerna i etapp 1 ämnades representera Skanskas arbetsplatser inom produktionsverksamheten Väg och Anläggning. Vid intervjutillfällena undersöktes Skanskas hantering av vibrationer i dagligt arbete. Genom semistrukturerade intervjuer med arbetsledare, skyddsombud och yrkesarbete utreddes vibrationsexponeringens omfattning, medvetenheten hos Skanskas personal om riskerna i det dagliga arbetet och huruvida riskbedömningen av exponeringen och påföljande åtgärder återspeglade kraven från Arbetsmiljöverket. Totalt intervjuades 10 arbetsledare och 21 anläggare. Samtliga intervjuade anläggare var män, i åldrarna år, medelåldern låg på 39 år. De besökta arbetsplatserna hanterade projekt i både större och mindre skala, med alltifrån ett fåtal anläggare på plats till tiotals. Två av de 21 intervjuerna med anläggningsarbetare kan ej ses som helt representativt urval vad gäller vibrationsskadefördelningen. Då examensarbetets ämne presenterades vid intervjutillfället ute på arbetsplatsen valdes dessa två individer ut till intervjuer just därför att 3

18 de drabbats av vibrationsskador. Förutom dessa två undantag har existerande skador eller ej hos övrig personal inte varit kända före själva intervjutillfället. De personer i linjen som intervjuats hade följande beröringspunkter gemensamt: Intervjupersonen är anställd på Skanska Intervjupersonen arbetar inom Väg och Anläggning Syd, i Skåne Intervjupersonen tillhör en yrkesgrupp som normalt kommer i kontakt med vibrerande maskiner; antingen personligen eller på så vis att de planerar arbetet för annan personal Nio olika arbetsplatser inom Skanskas väg och anläggningsproduktion i Skåne valdes ut för besök och intervjuer. Samtliga arbetsplatser har en arbetsledare och minst två anläggare på projektet dagligen. Intervjuerna utfördes i mars och april 2012 på orterna Bjärred, Helsingborg, Malmö, Svedala och Trelleborg. Geografisk översikt ges i Figur 2 nedan. Svaren antecknades under intervjuns gång. Figur 2 Arbetsplatsernas geografiska läge i Skåne, utmärkta med hjälp av Googles kartfunktion. På dessa arbetsplatser utfördes intervjuerna. De frågor som ställdes vid intervjutillfällena anpassades till intervjupersonerna, till huruvida de jobbade med direkt produktion eller arbetsledning. De båda intervjuunderlagen finns bifogade arbetet i Bilaga 1 och i Bilaga 2. I båda fallen består intervjun utav fyra olika delar; Biografiska frågor Arbetsplatsspecifika frågor Frågor som berör intervjupersonens utbildning avseende vibrationer Frågor rörande åtgärder som har eller bör vidtas på arbetsplatsen och inom Skanska Under intervjuns första del presentade intervjuaren sig själv och vad examensarbetet och intervjun i synnerhet handlade om. De biografiska frågorna behandlade intervjupersonens ålder och arbetsuppgifter, och hade främst som syfte att inleda intervjun på ett kravlöst sätt. 4

19 Del två av intervjun berörde rådande rutiner på arbetsplatsen, ramen för arbete med vibrerande utrustning. Hur ser de aktuella arbetsrutinerna ut, hur många timmar arbetar man med vibrationer och i vilken utsträckning använder man sig av arbetsrotation? Även intervjupersonens kunskaper om vibrationer och dess konsekvenser för människokroppen undersöktes i underlagets tredje del. Slutligen efterfrågades kvalitativa svar avseende förbättringsmöjligheter inom företaget, avseende arbetsmiljöarbete och särskilt då vibrationsexponering. Intervjuerna kan klassas som kvalitativa och semistrukturerade. Det innebär att frågorna som ställdes var desamma vid varje intervjutillfälle men vad gäller svaren styrdes dessa inte av intervjuaren. Vissa av frågorna var strukturerade och efterfrågade svar som kunde användas som data; exempelvis hur många timmar per vecka personerna arbetar med vibrerande maskiner. Den utvalda mängden intervjupersoner om 10 arbetsledare och 21 anläggningsarbetare anses vara ett tillräckligt stort urval för att vara representativt för Skanska Väg och Anläggning Syd. Urvalet om 31 intervjupersoner anses vara ett lämpligt urval för en kvalitativ studie som denna. Resultaten från intervjuerna presenteras dels i kapitel 5, dels i tabellformat i Bilaga Intervjuetapp 2 Etapp 2 syftade till att genom mer djupgående intervjuer presentera resultaten från etapp 1 för anställda högre upp i beslutskedjan och planeringsledet och diskutera dessa. Vad anser man om dessa resultat, och hur anses Skanska sköta sitt förebyggande arbete avseende vibrationer? Hur skulle detta arbete kunna förbättras? I etapp 2 intervjuades en distriktschef inom Skanskas väg och anläggningsverksamhet och en verksamhetschef på Skanska Maskinuthyrning. Inför intervjuerna sammanställdes ett kort informationsblad om arbetet; dess bakgrund, syfte och delar av resultatet. Detta blad, redovisat i Bilaga 4, skickades till intervjupersonerna dagen före intervjutillfället så att de hade möjlighet att förbereda sig inför respektive möte. Intervjupersonerna ombads också ge synpunkter på av intervjuaren framtagen manual för vibrationsuppskattning, och kommentera de förbättringsförslag som framkommit från personal i produktionen vid tidigare intervjuer. I Bilaga 5 finns det intervjuunderlag som användes som stöd vid intervjun. 5

20 3 Vibrationer inom Väg och Anläggningsarbete Yrkesverksamma inom konstruktionsbranschen kan utsättas för vibrationer vid arbete med handhållna vibrerande maskiner eller då de arbetar som maskinförare. Vibrerande utrustning används bland annat vid packning av större och mindre markytor, för att öka bärförmågan hos underlaget. Packning kan ske med en vält, se Figur 3, eller med en vibratorplatta som styrs via ett handtag i midjehöjd, se Figur 4. Även vid rörläggning och montering av exempelvis dagvattenbrunnar behöver man packa intilliggande jordmassor för att konstruktionen inte skall sätta sig. Vid denna packning använder man ofta en mindre vibroplatta eller en vibrostamp, som är lättare att hantera då ytan som ska packas är svåråtkomlig. Vibrerande maskiner används även då rördelar eller annat material, till exempel kantsten eller plattor, behöver kapas. Likaså då betong behöver bilas, det vill säga slås, bort. Påfrestningen för människokroppen vid användning av vibrerande utrustning varierar beroende på vibrationernas riktning och frekvens, på exponeringstiden och på andra faktorer såsom arbetsställning. Liksom exponering för buller påverkar både hörsel och koncentrationsförmåga medför denna fysiska påfrestning konsekvenser för de som utsätts för den. För att skydda påverkad personal styrs svenska arbetsgivare av Arbetsmiljöverkets Författningssamling, AFS. Svensk Författningssamling, SFS, är den lagstiftning som sätter ramarna för Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Det är dessa lagar och föreskrifter som arbetsgivare och arbetstagare enligt lag är skyldiga att rätta sig efter (Arbetmiljöverket, 2011). Då föreskrifterna inte kan tillämpas direkt skall man falla tillbaka på arbetsmiljölagen, med det övergripande målet att som lagens första paragraf beskriver; förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. För att kunna skapa ett lämpligt intervjuunderlag för Skanskas verksamhet och utföra intervjuarbetet avseende vibrationer krävs bakgrundskunskaper inom tre områden: Figur 3 Vibrovält (Skanska Sverige AB, 2012). 6 Figur 4 Vibratorplatta (Skanska Sverige AB, 2012). Kunskap om vad vibrationer är, hur de uppkommer och vad de har för konsekvenser Kännedom om den lagstiftning och tillhörande föreskrifter arbetsgivare i Sverige har att rätta sig efter Bekantskap med Skanskas organisation, arbetssätt och verksamhet. Denna teoretiska kunskap i kombination med intervjuarbetet på Skanskas arbetsplatser ämnas leda fram till svar eller teorier till examensarbetets frågeställning. 3.1 Vad är vibrationer? Vibrationer är rörelser kring ett jämviktsläge, vars riktning, frekvens och styrka varierar (Refisch & Wålinder, 2009, s. 439). För att uppskatta den fysikaliska effekten på

21 människokroppen från vibrerande maskiner använder man storheten acceleration [m/s 2 ]. När vibrationer från en maskin skattas väger man samman vibrationerna från olika riktningar, enligt Figur 5 nedan. Denna frekvensvägda acceleration är vad som sedan används för att uppskatta påfrestningen på människokroppen, och brukar noteras som a v. Figur 5 Vibrationers riktningar i x, y och z led (Byggindustrins Centrala Arbetsmiljöråd, 2005). Påfrestningen av vibrationer beror av följande faktorer (Karolinska Institutet, 2009): Vibrationernas riktning, styrka och frekvens Exponeringstid Vilken del av kroppen som är i kontakt med vibrationskällan Gällande hand och armvibrationer påverkar också hur hårt man trycker mot det som vibrerar; ett fast grepp ökar påfrestningen av vibrationerna För helkroppsvibrationer har närheten till vibrationskällan inverkan; en fjädrande stol minskar kontakten med ett vibrerande golv Man kan mäta vibrationer med särskild utrustning. Då helkroppsvibrationer uppskattas placeras en platta med inbyggd mätare, accelerometer, på kontaktytan mellan kroppen och det vibrerande underlaget, alternativt stumt mot underlaget (Karolinska Institutet, 2009). Även vid mätningar av hand och armvibrationer monteras accelerometern stumt mot det vibrerande verktyget, och mätningarna uppskattas för både höger och vänster arm. 3.2 Skador på människokroppen Vibrationer klassas som antingen hand och armvibrationer eller helkroppsvibrationer. Internationellt gällande förkortningar är HAVS (Hand Arm Vibration Syndrome) och WBV (Whole Body Vibration) (HSE UK, 2012). Vid användning av vibrerande utrustning utsätter människan sig för vibrationer och därmed konsekvenser av olika slag Hand och armvibrationer Hand och armvibrationer ges från handhållna vibrerande maskiner. Vid användning överförs svängningar till händer och armar och kan ge upphov till tillfälliga eller permanenta skador (Arbetsmiljöverket, 2005). Dessa skador kan beröra nerver, kärl, leder och muskler. En vanligt förekommande kärlskada till följd av vibrationer, kyla eller fukt är vasospasm; vardagligt benämnt vita fingrar (Refisch & Wålinder, 2009, s. 440). Figur 6 visar en vibrationsskada av typen vita fingrar av lindrig grad. Symtomet innebär att delar av fingrarna bleknar ordentligt, och besvären upplevs i form av smärtor, frusenhet, köldintolerans, stelhet 7

22 och nedsatt finmotorik. Dessa besvär kan debutera tidigare och riskerar att utlösas lättare vid brukande av nikotin (Karolinska Institutet, 2009). Detta beror på att nikotin får blodkärlen att dra ihop sig, vilket då förvärrar symtomet vita fingrar. Figur 6 Vita fingrar i stadium 1 enligt Stockholmsskalan, det vill säga lindrig grad. Symtomen är anfall som ibland drabbar ytterfalangen på ett eller flera fingrar (Refisch & Wålinder, 2009, p. 440). Symtomet vita fingrar går även under namnet Raynauds fenomen. Den drabbade av Raynauds fenomen lider av tillfälliga attacker, ofta relaterade till köldprovokation eller psykisk stress, då fingrar eller tår vitnar, missfärgas och/eller kallnar (Fagrell, 2012). Man skiljer på primärt Raynauds fenomen och sekundärt Raynauds fenomen. Det förstnämnda förekommer hos 2 % av Sveriges manliga respektive 20 % av Sveriges kvinnliga befolkning och debuterar alternativt förvärras under puberteten. Orsaken till primärt Raynauds fenomen är okänd. Sekundärt Raynauds fenomen däremot uppkommer till följd av en bakomliggande sjukdom. Prognosen vid primärt fenomen är oftast god och besvären kan avhjälpas med behandling. Vid sekundärt Raynauds fenomen är prognosen inte lika säker utan beror på den sjukdom som orsakat anfallen; i fallet med vibrationer kan detta vara kärlskador. Skador på nerver, neuropati, föregår ofta kärlskador (Refisch & Wålinder, 2009, p. 441). Konsekvenserna är smärta, stickningar, domningar och nedsättning eller bortfall av känsel i fingrar när de utsätts för beröring, stick eller temperatur. Ett tidigt tecken på neuropati är pirrningar i fingrarna. Utöver neuropati kan vibrationsexponering ge skador på nerverna i form av karpaltunnelsyndrom (Karolinska Institutet, 2009). Vid denna skada har en nerv i handleden, nervus medianus, komprimerats då kroppen exponerats för vibrationer kombinerat med upprepade handledsrörelser med kraftgrepp. Karpaltunnelsyndrom uttrycker sig som domningar i handen, då patienten upplever sig behöva skaka liv i handen. Karpaltunnelsyndrom kan behandlas och avhjälpas, genom en operation och då så kallad karpaltunnelklyvning. Hand och armvibrationer kan även ge muskuloskeletala besvär och skador, som oftast är av övergående karaktär (Refisch & Wålinder, 2009, s. 441). Dessa besvär är svåra att härleda till enbart vibrationer, då de med stor sannolikhet är länkade till andra ergonomiska riskfaktorer. Om man arbetar med tung och statisk belastning, obekväma arbetsställningar och repetitivt arbete frestar detta på muskler och leder, vilket kan förvärras i kombination med vibrationer. 8

23 3.2.2 Helkroppsvibrationer En människa kan utsättas för helkroppsvibrationer då hon står, sitter på eller lutar sig mot ett vibrerande underlag (Paschold, 2008, s. 53). Då människokroppen utsätts för externa vibrationer riskerar dessa att skapa resonans med kroppens egna vibrationer, vilket kan leda till amplifierade svängningar i kroppens olika delar och organ, Figur 7. Vid resonans drar musklerna ihop sig, vilket då bidrar till trötthet och störd rörelseförmåga (Chaffin & Andersson, 1984). Delar av kroppen, såsom ben, fingrar, vävnader och armar, kan verka dämpande då man utsätts för vibrationer (Paschold, 2008, s. 53). Figur 7 Externa och interna vibrationer påverkar kroppen med förstärkt styrka om de är av samma frekvens. Andelen personer i Sverige som utsätts för helkroppsvibrationer ökade mellan åren 1997 och 2009 med 15 % (Karolinska Institutet, 2009). Särskilt utsatta yrkesgrupper inkluderar bland annat maskin och fordonsförare; en grupp som är stadigt närvarande på de flesta byggarbetsplatser under stora delar av konstruktionstiden. Människokroppen är väldigt känslig för vibrationer som har en frekvens mellan 0,5 Hz och 16 Hz (Karolinska Institutet, 2009). Då värden på 1Hz underskrids kan detta orsaka åksjuka hos maskinföraren. Vibrationer kan försämra uppmärksamheten hos föraren, vara sövande liksom störa kroppsrörelser. Vid kraftig exponering kan föraren känna sig både fysiskt och psykiskt trött, samt erfara prestationsproblem. En av de största vibrationsinducerade skadorna hos yrkesverksamma inom konstruktionsbranschen är smärtor i lägre delen av ryggen (Paschold, 2008, s. 53). Enligt Karolinska Institutet (2009) finns det också samband mellan vibrationsexponering och ländryggsbesvär samt ryggbesvär med strålande smärtor ner i benen. Det är viktigt att notera att helkroppsvibrationer ofta är en utav flera ergonomiska riskfaktorer, liksom tunga arbetsbördor och vridna arbetsställningar, som i kombination med varandra verkar till en arbetsskada. Det är därför inte klarlagt om enbart helkroppsvibrationer ökar ländryggsbesvär, eller om besvären också beror på andra faktorer. 3.3 Arbetsskador anmälda till Arbetsmiljöverket Varje år sammanställer Arbetsmiljöverket ett stort antal rapporter och statistik; bland annat över skaderegistrering och utsatthet för påfrestande miljöer. I ett informationsblad om vibrationer (Kort arbetsskadefakta) från 2009 listas de yrken som under föregående verksamhetsår anmälde arbetsskador inducerade av vibrationer, se Tabell 1 nedan. 9

24 Tabell 1 Yrkesgrupper med flest anmälningar om arbetsskador inducerad av vibrationer under år 2008 (Arbetsmiljöverket, 2009). Utöver grupperna montörer och maskin och motorreparatörer förekommer samtliga av de mest utsatta yrkesgrupperna i svensk industri hos Skanskas produktionsverksamhet. Inom just väg och anläggning arbetar fordonsförare, maskinförare, betongarbetare och byggnadshantverkare. Tillsammans står dessa grupper för 25% av samtliga arbetsskadeanmälningar. De besvär som rapporterats ha uppkommit efter arbeten med vibrerande utrustning är till allra störst del muskel och skelettskador men också nervskador och cirkulationsskador, representation enligt Figur 8. Enligt rapporten gäller 68 % av de rapporterade skadorna händer och armar. Figur 8 Fördelning vad gäller typ av skada liksom könsfördelning över anmälda arbetsskador (Arbetsmiljöverket, 2009). Utav rapporten kan man även konstatera att majoriteten av de som anmält arbetsskador från vibrationer är män. Om man studerar gruppen anläggare så bestod denna enligt SCB:s yrkesregister av män och 301 kvinnor under verksamhetsåret 2010 (Statistiska centralbyrån, 2012). Samtliga grupper listade i Tabell 1 representerar generellt sett en mycket större andel män än kvinnor, varför en större skadefrekvens hos män inom byggbranschen än hos kvinnor inte är särskilt förvånande. 10

25 Figur 9 Procentandel som är utsatta för vissa påfrestningar i arbetet (Arbetsmiljöverket, 2011), avseende minst ¼ av arbetstiden. Enligt Figur 9 utsätts 40 % av bygg och tillverkningsverksamhetens arbetstagare för vibrationer från handverktyg minst ¼ av daglig arbetstid. Skanskas egna undersökningar visade 2008 att 60 % av medarbetarna inom verksamhetsområdet Asfalt & Betong Syd utsätts för vibrationer (Ernstsson, 2008). 5 % av dessa upplevde då obehag vid vibrationsexponering. 3.4 Behandling av vibrationsskador De besvär som orsakas av vibrationer kan ibland avhjälpas genom att helt undvika vibrationsexponering. Så många som 50 % av de som lider av vasospasm blir av med symtomen om vibrationsexponeringen upphör (Refisch & Wålinder, 2009). Om skadan däremot är manifest, det vill säga ej övergående, är förbättringspotentialen inte särskilt lovande trots att man slutar att utsätta kroppen för vibrationer. Ny forskning från Lunds Universitet har visat att symtom från vibrationsskador till viss del kan mildras med bedövningssalva (Prevent, 2012). Då en salva, liknande Emla kräm, appliceras på underarmen förbättras känseln efter bara en timmes verkan. Vid påbörjad behandling varar effekten av salvan upp till ett dygn efter applicering. Dock kan denna period förlängas med kompletterande träning av arm och hand. Själva nervskadan repareras inte, men man kan lära kroppen att använda andra delar av handen och armen. Denna metod kallas sensory re education. Denna metod är enkel att använda, under läkares överseende, så länge patienten inte är allergisk mot salvan. 3.5 Arbetsmiljölagen Svenska arbetsgivare lyder vad gäller miljön på sina arbetsplatser under Arbetsmiljölagen, SFS 1977:1160. Lagens syfte är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. Den omfattar allt arbete; från fabriksarbete och jordbruksarbete till kontorsarbete (Arbetmiljöverket, 2011). Arbetsmiljölagen består av 9 kapitel och en Arbetsmiljöförordning med vissa kompletterande regler. Den senaste ändringen av Arbetsmiljölagen var De 9 olika kapitlen behandlar följande: 1. Lagens ändamål och tillämpningsområde 2. Arbetsmiljöns beskaffenhet 3. Allmänna skyldigheter 4. Bemyndiganden 5. Minderåriga 11

26 6. Samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare m.m. 7. Tillsyn 8. Påföljder 9. Överklagande Grundat på Arbetsmiljölagen har den ansvariga myndigheten, Arbetsmiljöverket, upprättat olika föreskrifter som stöd och riktlinjer för arbetsgivare. En av dessa hanterar ämnet vibrationer; AFS 2005: Arbetsmiljöverkets föreskrifter om vibrationer År 2002 upprättade Europeiska Unionen (EU) direktivet 2002/44/EG, som berör arbetstagares exponering fo r risker i samband med vibrationer i arbetet (Arbetsmiljöverket, 2005). AFS 2005:15 är baserad på dessa krav för arbetstagarnas säkerhet och hälsa i EU:s medlemsländer. Från dessa direktiv transporteras sedan kraven om vibrationsexponering till byggföretagen enligt Figur 10 nedan. Figur 10 Från regelverk till implementering i branschen. Enligt AFS 2005:15 tredje paragraf skall arbetsgivare planera, bedriva och följa upp sina arbeten sa att riskerna till fo ljd av exponering fo r vibrationer minimeras. Paragraf 4 7 behandlar bestämmelserna kring den riskbedömning, avseende vibrationsexponering, som bör utföras av arbetsgivaren. Riskbedömningen skall enligt föreskrifterna utföras regelbundet, revideras samt finnas dokumenterad. Föreskrifterna behandlar också tillåtna insats och gränsvärden för vibrationsexponering, noterade i Tabell 2 nedan. Då insatsvärden överskrids är arbetsgivaren skyldig att erbjuda medicinsk kontroll samt att se över arbetsplatsen vad gäller vibrationsexponering. Då gränsvärden överskrids måste arbetsgivaren vidta åtgärder för att minska exponeringen på arbetsplatsen. Tabell 2 Dagliga exponeringsvärden, A(8), för vibrationer (Arbetsmiljöverket, 2005, p. 15). Insatsvärden Gränsvärden Hand- och armvibrationer 2,5 m/s 2 5,0 m/s 2 Helkroppsvibrationer 0,5 m/s 2 1,1 m/s 2 12

27 Insats och gränsvärden i Tabell 2 gäller i Sverige liksom i andra EU länder. Enligt Arbetsmiljöverket beräknas daglig vibrationsexponering, A(8), enligt Ekvation 1 här nedan. Ekvation 1 Beräkning av daglig vibrationsexponering då flera olika maskiner används under en och samma dag (Arbetsmiljöverket, 2005). Arbetsmiljöverket genomför inspektioner för att säkerställa arbetsmiljöns beskaffenhet, antingen föranmälda via brev eller telefonsamtal eller som spontana besök (Arbetsmiljöverket, 2012). Efter besöket skickas ett inspektionsmeddelande ut om åtgärd behöver vidtas, varefter ett återbesök sker eller rapport om utförd åtgärd krävs från arbetsplatsen. En arbetsplats blir inte underkänd eller godkänd, då det är en bedömning av en ögonblicksbild som görs vid inspektionen. Arbetsmiljöverket har också befogenhet att tvinga arbetsgivaren att ta hjälp av företagshälsovården om risk för arbetstagarnas hälsa föreligger Medicinska kontroller Enligt AFS 2005:15 ställs kravet att arbetsgivaren skall erbjuda medicinska kontroller i det fall då dagliga insatsvärdena för hand, arm och helkroppsvibrationer överskrids, se paragraf 12 nedan. Arbetsgivaren är också skyldig att erbjuda medicinska kontroller i de fall då skadliga hälsoeffekter är föreliggande i arbetet. Denna förbindelse innebär inte nödvändigtvis att kontrollen blir av, då det står arbetstagaren fritt att avstå från medicinsk kontroll. Paragraf 12 från AFS 2005:15 lyder: 12 Arbetsgivaren skall erbjuda medicinsk kontroll till de arbetstagare som exponeras för vibrationer som överstiger insatsvärdena i bilaga 3, tabell 1. Medicinsk kontroll skall utföras enligt föreskrifterna om Medicinska kontroller i arbetslivet. Även om insatsvärdena inte överskrids skall arbetsgivaren erbjuda medicinsk kontroll i de fall exponering sker på ett sådant sätt att det kan finnas skäl att misstänka att skadliga hälsoeffekter kan uppstå. Medicinska kontroller måste genomföras då arbeten innebär exponering för bly, kadmium, fibrosframkallande damm och härdplatser, samt vid arbeten som innebär stor fysisk påfrestning (såsom ho jdarbete i master och stolpar, ro k och kemdykning samt dykeriarbete) (Arbetsmiljöverket, 2005). I fallet vibrationer är detta dock en bedömningsfråga för arbetsgivaren; om insatsvärden överskrids eller om man misstänker en överexponering för vibrationer i det dagliga arbetet skall man erbjuda sina anställda medicinsk kontroll. Läkarundersökning ska genomföras av legitimerad läkare, exempelvis med specialkompetens inom företagshälsovården (Arbetsmiljöverket, 2005). Läkarundersökning (medicinsk kontroll) skall genomföras innan arbeten med vibrationsexponering påbörjas. Har medicinsk kontroll genomförts under de tolv senaste månaderna behöver detta ej upprepas. Den medicinska kontrollen skall omfatta: Yrkesrelaterad medicinsk historia Uppgift om tidigare sjukdomar 13

28 Uppgifter om läkemedelsanvändning och tobaksbruk Medicinsk historia rörande vibrationsrelaterade symptom och deras debut, frekvens, allvarlighetsgrad, utbredning och relation till exponering Vibrationsuppskattning på arbetsplatsen För att leva upp till Arbetsmiljöverkets föreskrifter skall arbetsgivare uppskatta daglig vibrationsexponering på arbetsplatsen, och bedöma om denna är hälsovådlig eller ej. Figur 11 och Figur 12 visar på hjälpmedel som kan användas för att uppskatta denna exponering. Poängmetoden rekommenderas av Arbetsmiljöverket, och möjliggör för en enkel uppskattning av daglig vibrationsexponering. Genom att notera ett verktygs sammantagna acceleration och tiden det används kan diagrammen i Figur 11 och Figur 12 visa om användningen riskerar att överstiga rekommenderade insats och gränsvärden. Metoden är framtagen av Arbetsmiljöverket och finns anpassad för både hand och armvibrationer liksom för helkroppsvibrationer på Arbetsmiljöverkets hemsida. Figur 11 Poängmetoden för hand och armvibrationer. Vibrationsvärde och planerad arbetstid används för att visualisera arbetsplatsens säkerhetsnivå gällande vibrationsexponering (Arbetsmiljöverket, 2012). Tillängligt via Arbetsmiljöverkets hemsida finns också en tabell för helkroppsvibrationer. Ett alternativ till poängmetodens diagram illustreras med Figur 12. På liknande vis kan denna figur nyttjas för att med verktygens frekvensvägda acceleration, a v, kunna uppskatta daglig vibrationsexponering. 14

29 Figur 12 Daglig exponeringstid för hand och armvibrationer i relation till vibrationsnivå (Karolinska Institutet, 2009). Uppnådd vibrationsnivå med olika maskiner under en särskild tid adderas ihop, och ställs mot insats och gränsvärden angivna i Tabell 2. Det är viktigt att komma ihåg att det är den sammantagna vibrationsexponeringen per dag som påverkar människokroppen, inte bara vibrationerna från ett av verktygen man använder. 3.7 Maskiner som orsakar vibrationer Den utrustning som används på arbetsplatser inom väg och anläggningsverksamhet kan inkludera både mindre, handhållna verktyg och större maskiner såsom vibroplattor och vältar. Byggindustrins Centrala Arbetsmiljöråd ger i Tabell 3 exempel på hur länge vissa maskintyper kan användas innan man uppnår insats eller gränsvärden. Viktigt att notera är att det för varje slags verktyg finns många olika tillverkare och modeller, vilket medför den stora variationen i vibrationsnivå hos till exempel bilningshammaren: från 10 m/s 2 till 40 m/s 2. 15

30 Tabell 3 Exempel på vibrationsnivåer och dagliga insats och gränsvärden för olika slags maskiner (Byggindustrins Centrala Arbetsmiljöråd, 2005) Det kan vara mer eller mindre lätt att hitta information om den utrustning som används på arbetsplatserna, om man inte har fysisk tillgång till maskinens informationsmanual. Ett exempel på en tillverkare som tagit till sig de skärpta kraven från AFS och på ett enkelt och tydligt sätt inkluderar dessa i verktygens medföljande information är Hilti. Hilti tillverkar och marknadsför produkter och tjänster för industrin och byggbranschen, exempel på sådana är batterimaskiner, maskiner för mätteknik eller skruvteknik, dammsugare och bultpistoler. I Hiltis informationsmaterial om de produkter man har för uthyrning finns information om maskinernas vibrationsnivå, och ljudtrycksnivåer, tydligt utmärkt. I vissa fall har värdena även omvandlats till tidsbegränsningar; exempelvis anges att insats respektive gränsvärde vid användning av Hiltis tigersåg modell WSR 22 A uppnås efter 11 minuter respektive 46 minuter. I företagets informationsmanualer finns även ett vibrationsdiagram, som kan användas vid kännedom av maskinernas vibrationsnivåer, se Figur 13 nedan. Figur 13 Vibrationsdiagram (Hilti AB, 2012). 16

31 3.8 Fack och arbetsgivarorganisationer Två organisationer som representerar arbetstagare och arbetsgivare inom byggindustrin är Byggnads och Sveriges byggindustrier. Båda dessa organisationer har på sina hemsidor enkelt tillgänglig information om vibrationer. Samma informationshäfte, med titeln Vibrerande verktyg och maskiner finns att ladda ner på respektive hemsida. Denna information är framtagen av Byggindustrins centrala arbetsmiljöråd, som består av Byggnads, Sveriges byggindustrier och en tredje aktör; SEKO. SEKO riktar sig till många olika branscher, och vad gäller bygg främst mot väg och anläggningsarbetare samt maskinförare. 3.9 Organisationskultur och säkerhetskultur Gruppkultur är en del av organisationskultur, som i sin tur är den del av större kulturella kontexter i samhället (Wheelan, 2005, s. 136). Inom en organisation finns det ofta olika grupper som var för sig präglas av olika kulturer och mål. På en byggarbetsplats finns exempelvis de två grupperna tjänstemän och yrkesarbetare. Tjänstemännen, ofta arbetsledarna, ansvarar för ekonomisk och fysisk planering av projektet. Yrkesarbetare är de som utför själva arbetet. Denna grupp skulle också kunna ses som många separata grupper, då de alla präglas av olika specialistkompetenser; till exempel anläggningsarbetare, betongarbetare, rörläggare, elektriker och maskinförare. Begreppet säkerhetskultur beskriver engagemang i, utformning av och kvaliteten på en organisations program för säkerhet och hälsa (Akselsson, 2009, s. 117). De påverkande faktorerna för en organisations säkerhetskultur är individer och gruppers värderingar, attityder, kompetens och beteendemönster. 17

32 4 Företaget Skanska Skanska firade under år 2012 sin 125:e födelsedag. Företaget startades 1887 som aktibolaget Skånska Cementgjuteriet och har under 1900 talet varit en viktig aktör i byggnation av vägar, kraftanläggningar, kontor och bostäder (Skanska Sverige AB, 2012). Företaget har idag medarbetare på olika hemmamarknader i Europa, USA och Latinamerika. I Sverige arbetar ca personer för Skanska Sverige AB, inom följande verksamhetsområden: Bygg och anläggningsverksamhet Bostadsutveckling Infrastrukturutveckling Kommersiell utveckling Den delen av företaget som jobbar direkt i produktionen är bygg och anläggningsverksamheten. Denna kan delas upp i tre huvudområden enligt Figur 14. Figur 14 Uppdelning inom Skanskas Bygg och Anläggningsverksamhet. Dessa tre grenar inom Skanska har visserligen liknande moment och man använder samma utrustning, dock i mycket olika omfattning. Exempelvis en skruvdragare kan användas många timmar per dag av någon som arbetar med montering av innerväggar på Husbyggnad, medan en anställd på Väg & Anläggning som lägger plattor inte använder skruvdragaren mer än när man ska montera en särskild form. 4.1 Organisation För att förstå informationsspridningen inom företaget bidrar Figur 15 och Figur 16 med förklaring av de olika beslutsnivåerna. Verksamheten Väg och Anläggning är indelad i tre regioner; Norr, Väst och Syd. Ansvarig för denna regionala verksamhet är en regionchef, som med hjälp av supportfunktioner för HR, IT och Arbetsmiljö m.m. servar fem olika distrikt, se Figur