Gamla deponier i Blekinge. Var finns de? Hur många är det?

Transkript

1 Gamla deponier i Blekinge Var finns de? Hur många är det?

2 Antal deponier i Blekinges kommuner Sölvesborg; 34 Karlskrona; 37 Olofström; 19 Ronneby; 37 Karlshamn; 48 Allt från gamla avstjälpningsplatser, schaktdeponier och dumpningsplatser till nya deponier mars

3 Riskklass 1: 6 st. Riskklass 2: 55 st. Riskklass 3: 54 st. Riskklass 4: 7 st. Ej riskklassade: 53 st. mars

4 Sölve Grustag Hunnemara Grusgrop, 1970 Riskkklass 1 Betydande mängder av ämnen med hög farlighet. Stora spridningsförutsättningar Ebbamåla Kommunal avfallsdeponi samt skrotningsverksamhet (totalt 75 år). Troligen mycket farliga ämnen i relativt betydande mängder. Grustag som fyllts igen med avfall. Sanering pågår.? mars

5 Kv. Spiggen Gullbernadeponin Riskkklass Området har använts som stadens soptipp under 25 år. Extremt höga värden på cancerogena PAH:er och tunga alifater. 1 Björketorp Norra Ämnen med stor eller mycket stor farlighet i betydande mängd. Ev. cyanid i stora mängder. mars Ansenliga mängder kvicksilver från Lumalampan Ev. utläckage av kvicksilver via Vedeby bäck. Undersökning pågår.

6 Deponier inom skyddade områden 3 st. deponier inom Natura st. deponier inom naturreservat 8 st. deponier inom vattenskyddsområden Ett antal har bebyggts mars

7 Hur många saknar ordentlig täckning? Vet vi vad som finns i dem? Hur många läcker? och vad ska vi göra åt dem? mars

8 Gamla deponier Thomas Rihm På säker grund för hållbar utveckling

9 Gamla deponier förorenad mark Avfall är extremt heterogent Kan innehålla alla typer av föroreningar Stora volymer Lokalisering Organiskt material gasbildning Begränsade saneringsmöjligheter Mötesnamn etc 2

10 Emissioner Avfall Snart avfall Karaktärisering påbörjad??? Mötesnamn etc 3

11 As Pb Cu Cd Cr PAH 16 Land use µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Background From table 0,8 1 1,3 0,12 0,27 values??? Road (30 Groundwate 1,3 0,013 6,9 0,035 0,17 0, vpd*) r Stormwater 2, ,44 5 1,5 Groundwater -0,2-3,2-0,2-0,2 Residential area Industrial Groundwate 0,35 0,027 6,6 0,019 0,17 0,023 r Stormwater ,7 12 0,6 Groundwater -3,2-0,3-0,2 Groundwate 0,6 0,01 0,1 0,002 0,2 1,7 r GVG Groundwate 3,9 0,042 8,2 0,029 0,39 0,21 r H Stormwater , Groundwater -0,5-6,3-0,1-0,93 Lakvatten 1,9 3,8 12 0,2 9,7 0,3 Mötesnamn etc 4

12 Förr eller senare... Gas Konvektion och diffusion Mötesnamn etc 5

13 Exponeringsvägar Hälsokriterier Miljökvalitetskriterier Krav på biodiversitet Hur fungerar utlakningen Påverkan på ytvatten och övrig miljö Mötesnamn etc 6

14 Deponeringsfilosofi? 1000-årsperspektivet Koncentrera Billigt Avvakta High tech Förhindra och fördröj Agera snabbt Dyrt Späd ut Påskynda processer Low tech Flexibilitet, reparerbarhet Mötesnamn etc 7

15 Deponifilosofi Utlakningen av föroreningar från en deponi skall vara så långsam och föroreningarna skall ha så låga koncentrationer att naturen tål föroreningarna utan oacceptabel påverkan Det är i viss mån en fråga om fastläggning och nedbrytning men framför allt en fråga om utspädning, dvs. minska Q1. Q1 Q2 Mötesnamn etc 8

16 Ammoniak Biopolymerer som stärkelse, cellulosa och protein samt fett + vatten Biomonomerer som sockerarter och aminosyror samt glycerol och högre fettsyror Flyktiga fettsyror (VFA), mjölksyra, etanol m.m. Hydrolys genom hydrolyserande enzym, hydrolaser Acidogen nedbrytning (syrabildning) Vätgas och koldioxid Ättikssyra Acetogen nedbrytning (ättiksyrabildning) Metan och koldioxid Metanogen nedbrytning (metanbildning) Mötesnamn etc 9

17 Nedbrytningsfaser i ett avfallsupplag Volume-% Aerobic Acidogeni c Low ph in leachate Methanogenic Neutral/high ph in leachate Oxidation N CO 2 CH 4 H 2 O 2 0 Time Mötesnamn etc 1 0

18 Hur lakvattenkvaliteten förändras över tiden Mötesnamn etc 1 1

19 Förorening Problem Möjligheter Teknik Närsalte r Fel koncentr at ion Fel plats Åte ranvändning som näringsämnen Biologisk nedbryt ning Markväxtsystem Nit rifikat ion Denit rifikat ion Met aller Oorganiska salt er Toxiska Ej nedbryt bara Fel koncentr at ion Fel plats Fast läggning Uts pädning Kemisk f ällning Filte r Organiska föreningar Toxiska Kunskapsbrist Kan brytas ned? Biologisk nedbryt ning? Kemisk behandling? (oxidat ion?) Mötesnamn etc 1 2

20 Att undersöka en deponi Gå igenom deponins historia. Gör med hjälp av kartor och annat befintligt material en modell över hur området fungerar hydrogeologiskt. Rekognosera terrängen, inventera brunnar, fria vattenytor, källsprång mm. Komplettera din modell Gräv i deponin, notera och fotografera. Sätt markrör > 100 mm i groparna Screeningtest från vattnet i markrören kan ge ledtrådar vad man skall leta efter Borra utanför deponin Mät grundvattenytor och gör en bedömning av grundvattnets strömningsriktning. Rita en srömningskarta. Mät konduktivitet och helst klorid (hittar man inte klorid hittar man sannolikt inget annat heller) Komplettera vid behov med ledning din modell över hur området fungerar. Mötesnamn etc 1 3

21 MIFO fas 1 Kartor Arkivstudier (ledningar, direkta spridningsvägar) Flygfoto Brunnsarkiv Besök på platsen Intervjuer (extra viktigt) Mötesnamn etc 1 4

22 MIFO fas 2 Rekognosering Geokarta Provtagningsplan beskrivning av var prover och borrningar ska göras redovisas på karta med motivering. Beskrivning av hur proverna skall tas, med motivering, Beskrivning av hur proverna skall beredas och vilka analyser som skall göras på respektive prov, med motivering Dessutom bör planen innehålla en preliminär grundvattenkarta med bedömningar av grundvattennivåer och grundvattnets strömningsriktning. beskrivning av vilka medier som skall provtas med motivering, Mötesnamn etc 1 5

23 Att göra en modell Mötesnamn etc 1 6

24 Observationer som stöder modellen Mötesnamn etc 1 7

25 Grundvattenkarta Mötesnamn etc 1 8

26 Påverkat referensrör? Deponins kant my? ev. vy? Stenbrott my? ev. vy? my? ev. vy? Referensrör uppströms my? vy? botten? Infartsväg my? Diken? Deponi my? Mötesnamn etc 1 9

27 Påverkas åsen? Området lutar mot sydost Morän Infartsväg Var ligger vattenytan i åsen Är åsen en viktig resurs? Är ytan i lakvattendammen representativ? Vattenbalans? Lakvattendamm Grusås Lera Sortering mm Brunn eller undersökningsrör Mötesnamn etc 2 0

28 Advektion Mötesnamn etc 2 1

29 Provtagningsmetoder provgropar är att föredra i själva avfallet för att få en grov uppfattning om avfallets struktur och innehåll, Provtagning av lakvatten från t.ex. provgropar, befintliga ledningar eller utströmningsområden och screeninganalyser av lakvattnet är viktiga för att få en bild av föroreningsinnehållet, borrning är ofta att föredra utanför själva deponin för att inte störa lagerföljder. Mötesnamn etc 2 2

30 Erforderlig provvolym V=( 0,03 d max ) 3 dock minst 1 l Dmax = 300 mm ger V = 730 l Mötesnamn etc 2 3

31 Antal prov (25*25*2 m 3 ger 65 prov) Mötesnamn etc 2 4

32 Hydraulisk konduktivitet Mötesnamn etc 2 5

33 Kornstorleksfördelning - Siktkurva Hazen: C D 10 ² = 0,02 0,075² =1, m/s Mötesnamn etc 2 6

34 Darcys lag q=ki (m 3 /(m 2 *s))=(m/s) q= Darcyhastigheten K=hydraulisk konduktivitet (m/s) I=hydraulisk gradient (dimensionslös) V=q/n=KI/n n=effektiv porositet (n=0,1 0,3 för moräner välgraderat material) S=V*t t=s/v Mötesnamn etc 2 7

35 Större ytoch grundvattenflöden Ökad utspädning Snabbare grundvattentransport? Koncentration C 0 Koncentration C L i utläckande lakvatten Koncentratio n i en punkt nedströms C max Tid Mötesnamn etc 2 8

36 Dispersion och tid Klorid Flux Concentration 1.0 Antimon Flux Concentration Time [days] e+006 Time [days] 130 år 1400 år Mötesnamn etc 2 9

37 Vattenbalans Qytvatten N E Q = A*(N-E) + Qgrv+ Q ytv. +dv A dv Q Qgrundvatten Mötesnamn etc 3 0

38 Årsavrinning Vi har överskott på vatten! Mötesnamn etc 3 1

39 Flödesmätning Klocka - hink Äppelskrottmetoden Överfall h Pump Mötesnamn etc 3 2

40 Datorbaserade modeller Visual Help Verklig eller simulerad nederbördssituation Tätskikt, dräneringar, andra material Täckninmg och bottenkonstruktion Land Sim Inläckage anges Arealutbredning Modellerar även vatten och föroreningstransport i marken Mötesnamn etc 3 3

41 Lakvatten - allmänna parametrar: ph Konduktivitet Ledningsförmåga BOD(7) COD? TOC DOC Klorid Sulfat Vätekarbonat Ammoniumkväve Totalkväve Totalfosfor Metaller Mötesnamn etc 3 4

42 Lakvatten - screeninganalys Trikloreten Tetrakloreten Vinylklorid (Gärna ytterligare flyktiga klorerade klorväten) BTEX PAH 16 Pesticider Di(2etylhexyl)ftalat (Gärna fler ftalater) Klorbensener Alifatiska kolväten Aromatiska kolväten Tetraklorfenol Pentaklorfenol (gärna flera klorfenoler) Mötesnamn etc 3 5

43 Toxicitet Det är viktigt att tester sker med salttåliga testorganismer t.ex: Microtox Nitocra Sinipes Mötesnamn etc 3 6

44 Analys grundvatten och ytvatten Analys av grundvatten bör omfatta: Ledningsförmåga Klorid Ammomiumkväve Förhöjda halter föranleder ytterligare analyser (som för lakvatten) Mötesnamn etc 3 7

45 Kompletterande undersökningsmetoder Slug-test Resistivitet Slingram Passiva provtagare Mötesnamn etc 3 8

46 Exempel slingram Mötesnamn etc 3 9

47 Portryckets inverkan på stabilitet Momentcentrum Momentcentrum Mötesnamn etc 4 0

48 Grunvattennivåns inverkan på stabiliteten Mötesnamn etc 4 1

49 Deponigas fakta Bildas vid anaerob mikrobiell nedbrytning av organiskt material. Om det finns organiskt material i en deponi bildas alltid metangas. Huvudsakligen metan och koldioxid. Väte, kväve, svavelväte, flyktiga organiska ämnen (VOC). Brännbar gas. Explosiv vid vissa blandningsförhållanden med syre/luft (5-15% metan). Mötesnamn etc 4 2

50 Loscoe, Derbyshire, England, 1986 Deponigasexplosion i villa 70 m från deponi. 3 personer svårt skadade. Ansamling av gas under golv, varmvattenberedare gnista. Mötesnamn etc 4 3

51 Fler exempel Brudarmossen, Göteborg. Förråd vid nedlagd deponi. Gas via uttorkat vattenlås. Explosion, 1 död Spillepeng, Malmö. Nivåvippa i pumpstation trasig, gas läckte in. Gnista i elutrustning. Ståldörr bortblåst, ingen skadad Löt, Vallentuna. Kvävningsolycka. Provtagning av lakvatten nere i brunn. En person förlorade nästan medvetandet men kunde räddas. Arlöv, Skåne, Explosion i trädgård p g a kortsluten markförlagd elledning. Oklart om gas från gammal sjöbotten eller tipp. Mötesnamn etc 4 4

52 Spridningsförutsättningar Till och från byggnader. Oftast inte aktuellt. Men framtida markanvändning och deponigas måste beaktas Till mark och grundvatten. Jordartsbedömning/beräkning av grundvattnets hastighet Från mark till ytvatten. Tid tills grundvattnet når ytvattnet I ytvatten. utspädning/ytvattenhastighet Mötesnamn etc 4 5

53 Spridningsförutsättningar för gas Explosionsrisk Kvävning VOC:s Se upp med: Rör och rörgravar Små slutna utrymmen t.ex. pumpstationer Små mängder gas kan accumuleras under lång tid Mötesnamn etc 4 6

54 Bedömningsgrunder Föroreningarnas farlighet är normalt mycket stor Alla typer av föroreningar finns om än i små koncentrationer. Föroreningsnivån är oftast mycket stor på grund av stora mängder avfall Mötesnamn etc 4 7

55 Metall Halt mg/kg TS Föroreningsnivå Metaller i avfall. Ton avfall våt vikt per 1000 kg metall Zn Ton avfall våt vikt per 100 kg metall Ton avfall våt vikt per 10 kg metall Cd 0, Cr Cu Pb Ni Mötesnamn etc 4 8

56 Känslighet /skyddsvärde Själva deponin har i regel lågt skyddsvärde och känslighet Påverkansområdet kan dock ha hög känslighet Framtida markanvändning?! Mötesnamn etc 4 9

57 Övrigt Risker för bränder och andra olyckor Risker med deponigas Påverkan av närsalter Bedömning av de viktigaste exponeringsvägarna. Mötesnamn etc 5 0

58 Administrativa åtgärder Översiktsplan Detaljplan Avfallsplan Fastighetsregister? Miljöriskområden Information Mötesnamn etc 5 1

59 Fysiska åtgärder Stängsel och skyltar Avskärande diken Omhändertagande av lakvatten Täckning Bortgrävning Övervakning Mötesnamn etc 5 2

60 Förordning om deponering av avfall Trädde i kraft Lagstiftningen är inte tillämplig på deponier där verksamhetsutövaren: Före den 16 juli 2001 slutat lägga avfall på deponin och Vidtagit de åtgärder som i övrigt krävts för att avsluta den Mötesnamn etc 5 3

61 19 Lokalisering Geologisk barriär Klass 1=200 år, Klass 2=50 år, Klass 3=1 år Mötesnamn etc 5 4

62 20 Alternativa utformningar av den geologiska barriären enligt EG I > 5m, K< 10-9 m/s II > 1m, K< 10-9 m/s III > 1m, K<10-7 m/s Geologisk barriär eller < 0,5 m konstruktion med motsvarande effekt Undantag efter miljökoncekvensbeskrivning möjliga ( 16 förordningen) Mötesnamn etc 5 5

63 Funktionskrav, topp och botten För klass 1 och 2 gäller (topp och botten): Utläckage < 5 respektive 50 mm/år Skall fungera under drifttiden > 0,5 m Mötesnamn etc 5 6

64 Exempel på barriärer Vegetationsskikt Skyddsskikt >1,0m Materialseparerande skikt 0,1m Dränering 0,3-0,5 m Materialseparerande skikt 0,1 m Mineraliskt tätskikt 0,3-0,5 m Materialseparerande skikt 0,1 m Gasdränering 0,3 m Utjämningsskikt 0,5 m TOTALT m Dränering >0,5 m Tätskikt Geologisk barriär Mötesnamn etc 5 7

65 Beräkning av tätskikt 1 I = förbrukad energi (m vp.) per transportsträcka 1/1 = 1 Mötesnamn etc 5 8

66 Beräkning av tätskikt 2 I = 2/1 = 2 Mötesnamn etc 5 9

67 Beräkning av tätskikt 3 I = 1,01/0,01 = ca 100 Mötesnamn etc 6 0

68 Mötesnamn etc 6 1

69 Fogning av geomembran Mötesnamn etc 6 2

70 Kapaciteter barriärer Q 1 Q 2 Q in Q 3 h L 1 L 2 Kapacitetskrav: Q1<50 mm/år Q1 < Q2 < Q3 L2 < 300m t > 50år Mötesnamn etc 6 3

71 Möjligheterna att hitta en geologisk barriär 200m 50mm 200m Qin=0,05*200*200 =2000 m 3 /år Avfall Barriär, h=5m h V darcy =2000/200/5=2m/år V reell = 2/0,3=6,6 m/år Bariärens längd=50*6,6=330 m Berggrund Antag att gradienten är 3 %. V=K*I K= V/I=2/0,03=66m/år=2*10-6 m/s Berggrunden är inte medräknad, men det är inte nederbörd uppströms och nedströms området heller Mötesnamn etc 6 4

72 Nya konstruktioner nya problem 1:3 =18,4 grader 1:4 =14,0 grader 1:5 =11,3 grader 1:20 =2,9 grader Skyddsskikt inkl vegetationsskikt Dräneringsskikt Tätskikt Gasdräneringsskikt (Vid behov) Utjämning/avjämningsskikt Avfall Olika glidskikt är sannolikt största risken för haveri men glöm för den skull inte undergrunden och totalstabiliteten Mötesnamn etc 6 5

73 Tabell 1. Exempel på friktionsvinklar (brottvärden utan säkerhetsmarginaler) för olika typer av syntetiska geomembran. (Efter SGF Rapport 1:99, Tätskikt i mark ) Material Friktionsvinkel mot sand º (grader) Friktionsvinkel mot geotextil º (grader) HDPE HDPE med friktionsyta LDPE FPP PVC PVC med friktionsyta EPDM Mötesnamn etc 6 6

74 Behov av skyddsskikt Alla geomembran behöver skyddstäckning: Max tillåten kornstorlek mot syntetiska geomembraner bör begränsas till 4 mm. Stenmjöl 0-4 mm (eller 0-2 mm) fungerar utmärkt. Mot lergeomembraner krävs ett långsiktigt skydd mot erosion av bentonit (partikelvandring). Även här bör välgraderade relativt finkorniga material som stenmjöl fungera bra. Alternativa material (restprodukter) med motsvarande kornfördelningar/egenskaper och som är beständiga fungerar också bra. Mötesnamn etc 6 7

76 Släntstabilitet SGI information 19 Säkerhetsfaktorn F c 2,0 1,9 1,8 1,7 1,6 1,5 1,4 1,3 1,2 1,1 1,0 0,9 0,8 0,7 Hållfasthetsegenskaper för glidskikt 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 Nr 1 Nr 2 Nr 3 Nr 4 Nr 5 c' kpa ' grader 0,00 10,0 0,00 12,5 0,00 15,0 0,00 20,0 0,00 25,0 Mäktighet över glidskikt = 1,5 m Släntlutning 1:3 = 18 grader Glidskiktets lutning 1:3 = 18 grader Tunghet material ovan glidskikt = 19,0 kn/m 3 Friktionsvinkel material ovan glidskikt = 30,0 grader 0, Längd m Mötesnamn etc 6 9

77 Sättningar Mötesnamn etc 7 0

78 När skall sluttäckning ske halt Vänta Snabb täckning Acceptabel nivå tid Mötesnamn etc 7 1

79 Beständighet? Vad händer när syntetiska material bryts ned? Bentonitmatta sand friktionsvinkel grader Friktionsvinkel i bentonit 10 grader? Mötesnamn etc 7 2

80 K=10-7 I=1 A=100 m 2 K=10-4 I=1/3 A=0,3 m 2 Mötesnamn etc 7 3

83 Erosionsskydd Mötesnamn etc 7 6

84 Erosionsskydd Mötesnamn etc 7 7

86 Anläggningar för lokal lakvattenrening 2003 Anläggningstyp Antal Luftad damm 86 Kemisk fällning 9 Mekanisk rening 4 Återpumpning till deponin 29 Bevattning, mark-växtsystem 37 Översilning 18 Markbäddar 14 Infiltration 28 SBR-anläggning 4 Mötesnamn etc 7 9

87 Miljökrav på konstruktionen Exponering via damning, oralt intag av jord skyddsskikt Markmiljö, artrikedom mm Dränering Tätskikt Avrinning till ytoch grundvatten Utjämningsskikt Lakvatten Mötesnamn etc 8 0

88 Miljökrav på tätskikt skyddsskikt Dränering Tätskikt Avrinning till ytvatten och grundvatten Utjämningsskikt Lakvatten Mötesnamn etc 8 1

89 Miljökrav under tätskiktet skyddsskikt Dränering Tätskikt Utjämningsskikt Lakvatten Påverkan på befintligt avfall Mötesnamn etc 8 2

90 Deponitäckning Det finns fler ämnen, t.ex. kväve och fosfor! Mötesnamn etc 8 3

91 Modellberäkningar Modellen är för bra för att reduceras till en tabell, den bör kunna användas för platsspecifika bedömningar. Ger vägledning beträffande fler ämnen Kräver god kännedom om modellens uppbyggnad Kompletterande beräkningar behövs för spridning via ytoch grundvatten Resultaten måste ses som en av flera värderingsgrunder Mötesnamn etc 8 4

92 Goda råd 1 Var ute i god tid Undersökningar tar tid Utvärdering tar tid Beslutsfattande tar tid Att få allmänhetens acceptans tar väldigt mycket tid Mötesnamn etc 8 5

93 Goda råd 2 Se till att verksamhetsutövaren gör alla uppgifter om de olika materialen lätt tillgängliga Lättillgängliga kunskaper behövs för att: dimensionera konstruktionerna rätt göra bra miljökonsekvensbeskrivningar myndigheter skall kunna vara trygga med sina beslut få allmänhetens acceptans Kontrollera kvalitetssäkringen! Mötesnamn etc 8 6

94 Goda råd 3 Kom ihåg att det inte är materialen i sig som skall bedömas, utan miljökonsekvenserna av den valda konstruktionen. Mötesnamn etc 8 7

95 Goda råd 4 Be att få flera alternativ. Välj det bästa med hänsyn till miljökonsekvenser och ekonomi. Om alla är överens om vilket alternativ som är bäst brukar även juridiska problem kunna lösas. Mötesnamn etc 8 8

96 Arbeta gärna med alternativ! Alternativ Ingen åtgärd Minimum enligt lag Enkelt alternativ Omfattande alternativ Kostnad (Investering och drift) Miljönytta Mötesnamn etc 8 9

97 Goda råd 5 Utnyttja tiden! Föreslå försöks-/demonstationsytor Verkligheten ger säkrare svar än beräkningar Mötesnamn etc 9 0

98 Goda råd 6 Vi är är alla människor. Kräv ett så bra underlag att alla kan känna sig trygga med de beslut som fattas. Mötesnamn etc 9 1

99 Bedömningssystem Riktvärdesmodell totalinnehåll Deponi Exponering Människa Hälsokriterier Markmiljö Lakning Platsspecifik bedömning, lakningsegenskaper Utspädning Recipient Miljökvalitetskriterier Mötesnamn etc 9 2

100 Gamla deponier Vem är ansvarig? Vem är tillsynsmyndighet?

101 Ansvar Förorenaren betalar verksamhetsutövaren (MB 2 kap. 8 och 10 kap 2 ) D.v.s. kommunen är ansvarig för kommunala deponier Fastighetsägare kan bli ansvarig om verksamhetsutövare saknas ska då ha köpt fastigheten efter 1 jan 1999 och känt till föroreningen, eller då borde ha upptäckt den. Oftast att föredra Deponier kan vara föroreningsskador enligt 10 kap. 1 miljöbalken. Inget ansvar om verksamheten lagts ner före 1969 Kräver att föroreningen är påvisad Deponier som avslutats efter 16 juli deponeringsförordningen Deponier kan vara förvaringsfall och därmed pågående miljöfarlig verksamhet enl. 9 kap. Ansvar även om verksamheten lagts ner före 1969 (skyddsåtgärder men tveksamt om reparativa åtgärder) mars

102 Förutsättningar för statliga bidrag? Det finns ingen helt eller delvis ansvarig som är skyldig att bekosta det som anges i ansökan. Objektet är angeläget ur risksynpunkt, det vill säga tillhör riskklass 1 enligt MIFO. En huvudman har åtagit sig rollen som beställare, Vissa undersökningar kan lst själva handla upp utan huvudman. För nedlagda kommunala deponier finns alltid en ansvarig verksamhetsutövare kommunen. mars

103 Tillsynsmyndighet? Nedlagd industrideponi som härstammar från en miljöfarlig verksamhet? Densamma som över föroreningsskador som härrör från den miljöfarliga verksamheten. Nedlagd deponi där avfallet härstammar från flera olika verksamheter eller hushåll? Om deponeringen upphörde före den 1 juli 1969 är kommunen tillsynsmyndighet. Om deponeringen fortsatt efter 1 juli 1969 kan det vara både kommunen och länsstyrelsen = LITE KRÅNGLIGARE mars

104 Tillsynsmyndighet forts. Nedlagd tillståndspliktig verksamhet där den faktiska driften (avfall har tagits emot) pågått efter den 1 juli Pågående passiv miljöfarlig verksamhet (förvaringsfall) enligt 9 kapitlet MB. Inte tillståndspliktig verksamhet. Länsstyrelsen tillsynsmyndighet över föroreningsskadorna (10 kap.) Kommunen tillsynsmyndighet över innehållet i deponin (9 kap.) och över föroreningsskadorna (10 kap.) Förslag på ny fördelning av tillsynsmyndighet för föroreningsskador lämnas till regeringen i mars. Kommunen blir då tillsynsmyndighet för alla deponier. mars

105 Frågor?