KLIMATET FÖRE VINSTEN Byt system, inte klimat. För en rättvis världsordning.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KLIMATET FÖRE VINSTEN Byt system, inte klimat. För en rättvis världsordning."

Transkript

1 KLIMATET FÖRE VINSTEN Byt system, inte klimat. För en rättvis världsordning. ENMÖTESCIRKEL FÖR KLUBBAR Det som brukar kallas för klimatförändringar är jordens varierande klimat över tid. Klimatet på jorden förändras naturligt, men den förändringen accelereras och byter bana, på grund av människans påverkan. Ett av de största miljöproblemen vi har att tampas med är den globala uppvärmningen. Mänskligheten utvinner årligen ca 6 miljarder ton fossila bränslen ur jordens inre. Användningen av fossila bränslen orsakar koldioxidutsläpp som leder till klimatförändringar. Under 2000-talet förväntas temperaturen öka mycket snabbare än under det föregående seklet - ökningen kan bli så stor som uppemot sex grader. Detta i sin tur kommer att få mycket stora konsekvenser. Miljarder människor kommer att påverkas av den globala uppvärmningen. Klimathotet är inte något som ligger i framtiden utan de konkreta konsekvenserna av klimatförändringarna idag är många. Havsnivån stiger dels på grund av att glaciärerna smälter, och dels på grund av att vattnet värms upp och får en större volym. Extremväder har blivit vanligare och perioder av torka, tropiska stormar och orkaner drabbar allt oftare hela regioner. Detta påverkar bland annat skördar, ekosystem och tillgången till dricksvatten. Idag är det fler människor som är på flykt på grund av naturkatastrofer än på grund av konflikter och sociala problem.

2 Om hela jordens befolkning skulle förbruka lika mycket resurser som vi i Sverige, skulle nästan fyra jordklot behövas. Idag förbrukar 20 procent av jordens befolkning 85 procent av världens resurser, de fattigaste 20 procenten lever i sin tur på ungefär 1 procent av resurserna. I klarspråk betyder det här att det är länderna i Nord som lever vidare av att länderna i Syd inte utnyttjar lika mycket resurser. Imperialismen har gjort det möjligt för västländerna att exportera sina miljöproblem och upprätthålla en ohållbar exploatering utan att direkt behöva konfrontera konsekvenserna. Trots befintlig kunskap om människans påverkan på miljön och försök till regleringar finns de miljöfarliga industrierna kvar, men flyttas till fattigare länder i Syd. Därmed svär sig de rika länderna fria från sitt ansvar för klimatkrisen. Den utvecklingen förstärks av den maktförskjutning som skett från nationella till överstatliga organ som EU, Världshandelsorganisationen, WTO och Världsbanken. Storföretagens allt hårdare motstånd mot nationell lagstiftning står i direkt motsättning till möjligheten att utkräva ett politiskt ansvar för utvecklingen, i de demokratiska församlingarna. Den överstatliga regleringen av handeln har också gjort det svårare att styra produktionen med skatter och lagstiftning. Den klimatpolitiska debatten har utvecklats raskt sedan den dök upp på allvar på 1990-talet. Inledningsvis var högerns hållning att klimatproblemen redan var lösta, eller skulle lösas i takt med att marknaden i sann nyliberal anda anpassade sig. I viss mån förnekade man att klimatet över huvud taget var hotat. Idag vill man visa sig handlingskraftig, men med åtgärder som i praktiken blir icke-lösningar. Genomgående är att borgerligheten säger sig representera och förmedla konsensus, där vi är de goda världsmedborgarna och fienden är enskilda miljöförstörande individer eller stater. Vänsterns roll har traditionellt varit att lyfta de kollektiva lösningarna på klimatproblemen, och att samtidigt ha ett rättviseperspektiv snarare än att prata om att alla sitter i samma båt. Diskussionsfrågor: 1. Var finns intressekonflikten i klimatfrågan? Vem tjänar på vad och varför? 2. Vilka är de viktigaste aktörerna för att lösa klimatfrågan? Är det individer, enskilda stater, mellanstatliga sammanslutningar eller företag? 3. Vad innebär ett rättviseperspektiv på klimatfrågan? Är det riktigt att alla ska förändra sin livsstil?

3 Sverige och klimatet Sveriges klimatpåverkan Sveriges klimatpåverkan är en omdebatterad fråga. Det stämmer att koldioxidutsläppen inom landet minskade med 10 % mellan åren 1990 och Det är positivt och beror till stora delar på vad som då var en framsynt klimatpolitik, till exempel i och med införandet av koldioxidskatten. Samtidigt döljer sig mer bakom Sveriges klimatpåverkan än vad de officiella siffrorna visar. Borgerliga debattörer framhäver gärna Sveriges minskade koldioxidutsläpp som ett bevis på att ekonomisk tillväxt och minskad klimatpåverkan är möjligt. Men det är en ytterst ensidig bild av vår påverkan på klimatet. Att göra kopplingen att ekonomisk tillväxt och klimatpåverkan kan frikopplas varandra är att göra en tankevurpa. Det som konsumeras i Sverige men produceras någon annanstans hamnar till exempel inte på vårt klimatkonto, inte heller de miljöförstörande verksamheter som ägs av svenska företag men sker utanför nationsgränserna, och inte heller flygresor utomlands räknas med. Sverige är ett land som förvisso över lyckats minska de egna utsläppen inom landet, men om inte bara det som produceras, utan även det som konsumeras här så har utsläppen av växthusgaser ökat med ca 20 % mellan åren 1993 och Förutom denna aspekt så förstärks vår klimatpåverkan nu även inom nationens gränser. I Sverige ökar för första gången på tio år utsläppen av växthusgaser. I den internationella miljörörelsens jämförelse av länders klimatpolitik har Sverige på några få år rasat från tionde till tjugofjärde plats. Regeringens klimatpolitik Den klimatpolitik som regeringen bedriver kan i snällaste ordalag beskrivas som passiv. Regeringen lyfter ofta fram att Sveriges klimatpåverkan är relativt liten globalt. I direkta tal stämmer det. Om vi däremot tittar per person lever svenskarna precis som andra folk i världens i-länder långt över vad som är hållbart. Faktum är att regeringen stadigt försämrar klimatpolitiken på alla olika områden. Anslagen till miljön och klimatet har under den borgerliga regeringen sänkts rejält, och kommer att fortsätta göra så enligt höstbudgeten för I den aviseras att budgeten för miljö- och klimat kommer att minska stadigt fram till 2017, förutom de neddragningar som skett sedan Världens rikaste länder har till år 2020 lovat att höja klimatbiståndet till 100 miljarder dollar per år. Men istället för att bidra och höja klimatbiståndet har regeringen under perioden halverat klimatbiståndet, från 1 miljard till 500 miljoner kronor. Det är dessutom pengar som tagits från ordinarie biståndsbudget, och innebär alltså ingen höjning av det totala biståndet utan en styrning av det bistånd man ger.

4 Regeringens främsta strategi för att nå klimatmålen är att köpa utsläppskrediter. Det innebär att minskningen av utsläpp av växthusgaser inte behöver ske här, utan kan ske någon annanstans i världen. Poängen med utsläppsrätter är att rika länder köper till sig miljöutrymme i fattigare länder. Detta är dels en politik som bygger på en orättvis världsordning, där de rika länderna kan köpa sig fria från klimatansvar. Utsläpp av koldioxid är vad som har byggt upp välståndet i västvärlden, och en klimatomställning måste innebära att utsläppen minskar framförallt här. Utsläppskrediter är även ett osäkert och ineffektivt sätt för att minska människans påverkan på klimatet. Flera studier från olika länder visar att de utsläppsminskningar som sålts via utsläppskrediter i många fall skulle ha skett ändå. Regeringens målsättning för att sänka utsläppen av växthusgaser är 40 procent till år 2020 (räknat från 1990 års nivåer), varav en tredjedel ska göras genom uppköp av osäkra utsläppskrediter. Vänsterpartiet föreslår istället att de totala utsläppen av växthusgaser i Sverige ska minska till 39,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter till Det innebär en minskning med 52 procent. Detta ska ske genom klimatinvesteringar i Sverige, så väl som ett utbyggt klimatbistånd. Den rika världen ska betala för klimatomställningen. Den klimatpolitiska debatten Debatten kring klimatpolitiken har varierat mycket i intensitet och innehåll sedan den dök upp på 1990-talet. Högern har gått från att förneka klimatproblemen, till att försöka visa sig handlingskraftig genom att presentera individanpassade lösningar på klimatproblemen. Miljöbilspremier, ökad källsortering och lågenergilampor lyfts fram som svaren på klimatproblemen. Det är förslag som styr fokus bort från de stora åtgärder som behövs, och är ungefär lika effektiva som att ta en Alvedon när man har spetälska. Det parti som ofta ses som de mest miljömedvetna i svensk politik är föga förvånande Miljöpartiet. Miljöpartiet driver flera krav som även drivs av Vänsterpartiet (till exempel utbyggd en utbyggd järnväg och klimatanpassade bostäder), och deras miljöpolitik vore på många sätt verkningsfull. Samtidigt saknar de en förståelse för hur klimatproblem hänger ihop med det ekonomiska systemet, och lyfter hellre fram individuella lösningar än att ta i den intressekonflikt som finns kring klimatet både nationellt och internationellt. Diskussionsfrågor: 1. Hur uppfattar vi Sveriges och svenskarnas miljöpåverkan? Varför? 2. Vilka är de viktigaste politiska förslagen för att göra något åt klimatproblemen? 3. Vad bör vara Sveriges roll i klimatfrågan? 4. Hur kan vi komma fram med vår bild av klimatproblematiken i den svenska debatten?

5 Klimatet och kapitalismen Klimathotet har ett nära samband med det kapitalistiska samhällets framväxt. Industrialisering, masstillverkning och därmed masskonsumtion har gjorts möjlig tack vare möjligheten att utvinna energi genom förbränning av fossila bränslen. Människan har såklart länge haft kunskap om elden, men genom ångmaskinen och den moderna förbränningsmotorn fick vi helt nya möjligheter att ta tillvara energin. En ångmaskin kunde kopplas till hundratals eller tusentals maskiner och när elektriciteten blev mer effektiv har möjligheterna blivit nästan oändliga. För att driva dessa maskiner och motorer krävs bränslen som är effektivare än trä och det finner man i marken i form av bl a olja och kol som när det förbränns omvandlar syre till växthusgasen koldioxid. Industrialiseringens följder är egentligen något bra, det ökar produktiviteten enormt mycket och har ökat vår levnadsstandard och livskvalité, även om det skett över jorden på ett väldigt orättvist sätt. Ibland kan man höra att vi lever i en efterindustriell tid men industrialiseringen är inte något som redan är slutfört utan den sker fortfarande runt om i världen, tom i allt snabbare takt vilket också innebär ökade utsläpp. Men under de senaste decennierna har mycket olönsam industri lagts ner hos de rika länderna i nord och ofta flyttats till länder i syd. Kvar blir dock rättigheterna till teknologin, utvecklingen, mycket av den kunskapskrävande tillverkningen och inte minst kapitalisterna. Detta innebär en orättvis fördelning där vissa länder i nord lätt kan minska sina utsläpp men på bekostnad av att länder i syd måste öka sina. I takt med att kapitalismen och industrialiseringen sprider sig och växer ökar också antalet transporter vilket leder till ytterligare ökade utsläpp. Sedan 1800-talets mitt när industrialiseringen tog fart på allvar har andelen koldioxid i luften ökat med 35 %. Under klimattoppmöten som det i Warszawa i höst står konflikten ofta mellan länder i syd och nord, där de rika länderna i nord vill att alla länder gemensamt ska sänka sina utsläpp medan länderna i syd inte vill ha rätten att öka sina utsläpp för att ekonomiskt lyckas komma ikapp. Detta går tillbaka till kolonialismen och imperialismen där länder och företag från Europa och USA stulit och fortsätter att stjäla rikedomar och naturresurser och har drivit tillbaka utvecklingen för resten av världen. Den tydligaste följden av detta är att idag förbrukar 20 % av jordens befolkning 85 % av jordens resurser, de fattigaste 20 % förbrukar enbart 1 %. Men kapitalismen påverkar också i högsta grad hur industrin ser ut eftersom den alltid strävar efter profit. Vi transporterar idag både oss själv och varor mer med bil än med tåg och vi driver bilarna

6 med bensin snarare än elektricitet och vätgas. Det gör vi eftersom detta kortsiktigt är mer lönsamt för kapitalismen även om vi är på väg mot en stor katastrof. För kapitalismen kommer det aldrig att vara lönsamt att lösa klimatkrisen förrän det är försent. Visserligen görs försök, handeln med utsläppsrätter är tex tänkt att straffa företag som släpper ut för mycket och belöna dem som minskar sina utsläpp. Men utsläppsrätterna är i tex EU obegränsade och straffavgifterna ganska låga (10 euro per ton koldioxid), vilket driver ner priserna på utsläppsrätter och gör dem verkningslösa. För att lösa klimatkrisen behöver man lösa två problem: hur producerar vi energi utan att släppa ut för mycket växthusgaser och hur kan vi samtidigt förbättra välståndet för världens befolkning? I motsats till till kapitalismen som styrs av kortsiktig vinst och expansion står ett socialistiskt samhälle. Eftersom socialismen sätter social rättvisa och hållbar utveckling före profit innebär den också andra möjligheter att ta tag i klimatproblemen. Demokratisk styrning och gemensamt ägande ger bland annat utrymme för att sätta hårdare ramar för produktion och industri, och att planera mer långsiktigt. Diskussionsfrågor: 1. Hur kan man se till att välståndet ökar i fattiga länder utan att utsläppen blir större? 2. Skulle ett socialistiskt samhälle per definition vara mer hållbart ur ett klimatperspektiv? 3. Vad behövs för att hejda miljöförstöringen inom det kapitalistiska systemet?

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering Frågor och svar om: Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering 1. Klimatförändring Hur fungerar växthuseffekten? Den naturliga växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden. Beräkningar

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Klimatpolitiskt program

Klimatpolitiskt program Klimatpolitiskt program Klimatpolitiskt program ANTAGET VID UNG VÄNSTERS RIKSTING I gubbängen 22-24 MAJ 2009 inledning 4 - Högerns lösningar 5 - Kollektiva lösningar 6 global rättvisa 7 - Rättvist miljöutrymme

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.

Läs mer

Kompletterande handlingar

Kompletterande handlingar Kompletterande handlingar Innehåll Grön Ungdoms representant i Miljöpartiet i Stockholmsregionens valbrednings verksamhetsberättelse 3 Motion 1 DivesteraStockholmsregionen nu! 4 Årsbokslut 6 Representant

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

Isolering och klimatfrågan

Isolering och klimatfrågan Isolering och klimatfrågan T1-03 2008-03 B1-02 2008-03 Med isolering bidrar vi till ett bättre globalt klimat Klimatförändringarna är vår tids stora miljöfråga. Utsläppen av växthusgaser, framförallt koldioxid,

Läs mer

Valkompassen. 7 riksdagspartier och F! har svarat.

Valkompassen. 7 riksdagspartier och F! har svarat. 7 riksdagspartier och F! har svarat. 5 teman: Utvecklingssamarbete / bistånd Handelsavtal Klimat och miljö Globala rättvisefrågor Mänskliga rättigheter Är partierna överens om någonting? Sverige bör arbeta

Läs mer

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Korta fakta om vatten på flaska och miljön Korta fakta om vatten på flaska och miljön Vatten på flaska är en utmärkt dryck, som passar i de flesta situationer. Det är gott, det är naturligt och det är hälsosamt. På senare år har dock flaskvatten

Läs mer

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

Att navigera mellan klimatskeptiker & domedagsprofeter Föredrag för GAME & Näringslivets miljöchefer Göteborg Fysisk resursteori Energi & Miljö, Chalmers Norra halvklotets medeltemperatur under de senaste

Läs mer

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Korta fakta om vatten på flaska och miljön Korta fakta om vatten på flaska och miljön Vatten på flaska är en utmärkt dryck, som passar i de flesta situationer. Det är gott, det är naturligt och det är hälsosamt. På senare år har dock flaskvatten

Läs mer

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer!

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! vardag KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! Vi reser idag mer och mer och ofta längre och längre. Redan för 40 år sedan var vägtrafiken det dominerande

Läs mer

Alla -ismer där vi stannat är sekunda, inte störst. Klimatet måste komma först. Gör det inte det, min vän, Får vi ingen chans igen.

Alla -ismer där vi stannat är sekunda, inte störst. Klimatet måste komma först. Gör det inte det, min vän, Får vi ingen chans igen. Alla -ismer där vi stannat är sekunda, inte störst. Klimatet måste komma först. Gör det inte det, min vän, Får vi ingen chans igen. (fritt efter Tage Danielsson) Vi människor har ställt till det, nu måste

Läs mer

Frossa en brännhet klimatfars

Frossa en brännhet klimatfars Introduktion till Frossa en brännhet klimatfars Vi kommer från Teater Barbara och vi heter Johan Ehn, Anders Jansson och Carina Jingrot. Vi är skådespelare i pjäsen FROSSA en brännhet klimatfars. Föreställningen

Läs mer

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Korta fakta om vatten på flaska och miljön Korta fakta om vatten på flaska och miljön Vatten på flaska är en utmärkt dryck, som passar i de flesta situationer. Det är gott, det är naturligt och det är hälsosamt. På senare år har dock flaskvatten

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03 Så fungerar klimatet Vi som går den här utbildningen har olika förkunskaper om klimatfrågan och växthuseffekten. Utbildningen är uppbyggd för att den ska motsvara förväntningarna från många olika verksamheter

Läs mer

Södertälje och växthuseffekten

Södertälje och växthuseffekten Södertälje och växthuseffekten - vad kan jag göra? Detta är växthuseffekten Jorden omges av atmosfären, ett gastäcke som sträcker sig cirka 10 mil upp i luften. Gastäcket består av kväve, syre, vattenånga

Läs mer

Regeringens motorväg mot klimatförändringar

Regeringens motorväg mot klimatförändringar Regeringens motorväg mot klimatförändringar Inledning Vår tids stora utmaning är att komma tillrätta med klimatförändringarna. Gör vi ingenting nu så kommer våra barn och kommande generationer att få betala

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER , De följande sidorna är en introduktion för er som vill vara med och påverka för ett en mer klimatsmart och rättvis värld. Vi börjar nu i klassrummet! Att vända sig

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Skogen och klimatet - varför skall vi plantera ett träd, gärna flera? Atmosfären ser till att jordklotet hålls varmt

Skogen och klimatet - varför skall vi plantera ett träd, gärna flera? Atmosfären ser till att jordklotet hålls varmt Skogen och klimatet - varför skall vi plantera ett träd, gärna flera? Atmosfären ser till att jordklotet hålls varmt Jordklotet är vårt hem. Jordklotet omgivs av atmosfären som innehåller olika ämnen som

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT Miljö- och klimatbiståndet syftar till bättre miljö, hållbart nyttjande av naturresurser, begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot miljö- och klimatförändringar.

Läs mer

NATURVETARNa OM KLIMAT OCH ENERGI

NATURVETARNa OM KLIMAT OCH ENERGI NATURVETARNa OM KLIMAT OCH ENERGI NATURVETARNA KLIMAT OCH ENERGI NATURVETARNa OM KLIMAT OCH ENERGI Mänskligheten står inför ett dilemma. Samtidigt som behovet av energi ökar i takt med att världens befolkning

Läs mer

Gör ett annat Europa möjligt!

Gör ett annat Europa möjligt! Gör ett annat Europa möjligt! Åsa Westlund Socialdemokratisk ledamot i Europaparlamentet Foto: Peter Berggren/Imagine De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp Foto: Curt Berggren/Imagine Bättre

Läs mer

Investera. för ett hållbart klimat. De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp

Investera. för ett hållbart klimat. De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp Investera för ett hållbart klimat De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp Utgångsläget Få kan ha undgått de ringande varningsklockorna om hur klimatet förändras. Klimatförändringarna är en ödesfråga

Läs mer

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Korta fakta om vatten på flaska och miljön Korta fakta om vatten på flaska och miljön Vatten på flaska är en utmärkt dryck, som passar i de flesta situationer. Det är gott, det är naturligt och det är hälsosamt. Du är ingen miljöbov för att du

Läs mer

NORDEN OCH KLIMATET. Modul 1

NORDEN OCH KLIMATET. Modul 1 Modul 1 Ett bildningsprojekt!ån Föreningen Norden, Global Utmaning och Studieförbundet Vuxenskolan med ekonomiskt stöd!ån Nordiska ministerrådet Juni 2009 Modul 1 - Introduktion (sid 2) INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

2030 och EU ETS. Olle Björk

2030 och EU ETS. Olle Björk 2030 och EU ETS Olle Björk Atlas of pollution EU:s nuvarande klimat- och energimål 20 % lägre utsläpp till 2020 jämfört med 1990 utan ambitiös internationell överenskommelse 30 % lägre utsläpp till 2020

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

FORUM SYD S POLICY FÖR MILJÖ OCH KLIMAT

FORUM SYD S POLICY FÖR MILJÖ OCH KLIMAT FORUM SYD S POLICY FÖR MILJÖ OCH KLIMAT A. FORUM SYDS STÄLLNINGSTAGANDEN KRING MILJÖ OCH KLIMAT 1. Civilsamhällets betydelse för en ekologiskt hållbar utveckling 2. Staters ansvar för att tillgodose marginaliserade

Läs mer

Proposition om klimathotet

Proposition om klimathotet Proposition om klimathotet Gemenskapspartiet Jordens klimat har de senaste 100 åren långsamt blivit allt varmare. Klimatforskare anser att det är vi människor som orsakar uppvärmningen av jorden. Vi bidrar

Läs mer

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska Framtiden är här valmanifest på lättläst svenska De val vi gör i dag är viktiga för våra liv i framtiden. Miljöpartiet vill skydda djuren, naturen, miljön, världen och människorna. Vi vill ha ett miljövänligare

Läs mer

Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter.

Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter. Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter. Spela roll! Klimatet är en av våra viktigaste frågor. För oss, våra barn och barnbarn.

Läs mer

Därför är din insats för miljön viktig

Därför är din insats för miljön viktig Därför är din insats för miljön viktig Professorn: "Åtgärderna ger större effekt än vad folk tror" Stora klimatförändringar hotar vår planet. Även små förändringar i ens livsstil är ett steg i rätt riktning.

Läs mer

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina.

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling-bakgrund Varför pratar vi idag mer

Läs mer

Klimatbluffen! Rödgröna klimatlöften utan täckning

Klimatbluffen! Rödgröna klimatlöften utan täckning Klimatbluffen! Rödgröna klimatlöften utan täckning Rapport 5 september 2010 Regeringen har höjt den svenska klimatambitionen under mandatperioden. Som Alliansens gröna röst har Centerpartiet granskat vad

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-25 Fler miljöbilar för ett modernt och hållbart Sverige Sverige är ett föregångsland på klimatområdet.

Läs mer

Tidningstjänst AB och miljön

Tidningstjänst AB och miljön Tidningstjänst AB och miljön Vårt långsiktiga mål Minska fossila bränslen mot transportsträcka med 15 % från 2009 till 2014. Miljöpolicy Tidningstjänst AB strävar efter att leverera Rätt tidning i rätt

Läs mer

Klimatförändringar: kort fakta

Klimatförändringar: kort fakta FilmCentrum presenterar Klimatförändringar: kort fakta Klimat, växthuseffekt och global uppvärmning Den globala uppvärmningen började debatteras på allvar under 90-talet då man observerat en ökning av

Läs mer

Jordens Vänners paket

Jordens Vänners paket Foto: Shutteerstock.com Jordens Vänners paket VI ERBJUDER WORKSHOPS med utgångspunkten klimaträttvisa för gymnasieskolor, folkhögskolor och organisationer. Vår workshop-form har under åren utvecklats till

Läs mer

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

Klimatförändringar: diskussionsfrågor

Klimatförändringar: diskussionsfrågor FilmCentrum presenterar Klimatförändringar: diskussionsfrågor Klimat, växthuseffekt och global uppvärmning Vad är klimat? I förhållande till väder? Vad är växthuseffekten? Rita och förklara! Vad skulle

Läs mer

Effektivare genomförande av vindkraftprojekt!

Effektivare genomförande av vindkraftprojekt! Effektivare genomförande av vindkraftprojekt! Climate Change, tillståndsprocessen, MKB m.m. Seminarium för STF Ingenjörsutbildning 1 september 2009 Mårten Tagaeus Charlotte Björnsdotter Lundgren Legal#3645892_1.PPT

Läs mer

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17 1 (5) FAKTA OM AVFALLSIMPORT Fortum genomför test med import av en mindre mängd avfall från Italien. Det handlar om drygt 3000 ton sorterat avfall som omvandlas till el och värme i Högdalenverket. Import

Läs mer

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas 1. Inledning Sverige och Europa är beroende av fossil energi. Konsekvenserna av detta beroende kännetecknas av klimatförändringar med stigande global medeltemperatur

Läs mer

Föreläsningspaket 2013-2014

Föreläsningspaket 2013-2014 Föreläsningspaket 2013-2014 Makten över maten I Sverige står maten idag för 25 procent av växthusgaserna, från produktion och transport tills den hamnar på tallriken eller i soporna. Olika livsmedel ger

Läs mer

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Utbildningsmaterialet Vill du bli ett energigeni är tänkt som ett kompletterande material i samhällskunskaps- och fysikundervisning i årskurserna 4 9, för inspiration,

Läs mer

Kommunens ansvar för klimatet

Kommunens ansvar för klimatet Kommunens ansvar för klimatet En rapport från Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund www.ssu.se Förord Fram till den 18 december är världens ledare samlade i vårt grannland för att förhandla fram ett

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Energiframtiden med nollvision för klimatet!

Energiframtiden med nollvision för klimatet! Energiframtiden med nollvision för klimatet! Svensk energi- och klimatpolitik måste utformas efter det faktum att Sverige är en del av Europa. Dagens svenska politik utgår fortfarande från ett snävt nationellt

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin Bella Centre, Köpenhamn 2009 Hur kommer det att se ut i Paris 2015 när avtalet om utsläpp 2030 ska tas? Intergovernmental Panel

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

1769 av Nicholas Cugnot 1885 Carl Benz tvåtaktsmotor (gas)

1769 av Nicholas Cugnot 1885 Carl Benz tvåtaktsmotor (gas) Bilar 1769 av Nicholas Cugnot 1885 Carl Benz tvåtaktsmotor (gas) T- Ford 1908-1927 av Henry Ford, Ford Motor Company Michigan USA 1950-60-70 amerikanska V8 motorer Vad är orsaken till att människan utvecklar

Läs mer

Utbildningspaket Konsumtion

Utbildningspaket Konsumtion Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Globala veckans tipspromenad

Globala veckans tipspromenad Globala veckans tipspromenad Kyrkornas globala vecka 2007 har temat Skapelsefeber! och handlar om skapelsen och klimatet. Varje år tar vi fram en tipspromenad till Kyrkornas globala vecka. På ett både

Läs mer

Skogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat

Skogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat Skogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat är det för klimatet, säger Skogsindustrierna. Men det gäller bara så länge träet gör att vi minskar användningen av fossil energi, enligt

Läs mer

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling MILJÖEKONOMI 10 december 2012 Sammanfattande slutsatser Mål för energieffektivisering och förnybar energi fördyrar klimatpolitiken Energiskattens många mål komplicerar styrningen och Program för energieffektivisering

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Information från Ulricehamns kommun. Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll

Information från Ulricehamns kommun. Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll Information från Ulricehamns kommun Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll Allt är på en armlängds Det är lätt att spela roll. Det gäller bara att dina händer tar en annan produkt i butikens

Läs mer

SSABs klimatarbete mot 2050. Jonas Larsson, SSABs miljöchef

SSABs klimatarbete mot 2050. Jonas Larsson, SSABs miljöchef SSABs klimatarbete mot 2050 Jonas Larsson, SSABs miljöchef en global och mycket specialiserad stålkoncern 17 300 anställda i mer än 50 länder SSABs produktionsorter Försäljning 2 SSABs verksamhet gör skillnad

Läs mer

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens. Förslag till inledande tal med rubriken Regeringens plan för klimatanpassning vid konferensen Klimatanpassning Sverige 2015 den 23 september 2015. Temat för konferensen är Vem betalar, vem genomför och

Läs mer

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR I. DE NATURLIGA MILJÖERN II. RESURSERNA 1) SÖTVATTNET 2) MARKEN 3) SKOGEN 4) HAVEN OCH OCEANERNA III. MÄNNISKAN

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid Innovate.on Koldioxid Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid Koldioxidfotspår, E.ON Sverige 2007 Totalt 1 295 000 ton. Värmeproduktion 43 % 0,3 % Hantering och distribution

Läs mer

Bilden ja, den är från Hagaintiativets senaste nätverksmöte hos Lantmännen.

Bilden ja, den är från Hagaintiativets senaste nätverksmöte hos Lantmännen. Hagainitiativets nyhetsbrev februari 2012 Om ditt nyhetsbrev ser konstigt ut i din e-postklient, klicka här. Hemsida Tipsa en vän Prenumerera Avprenumerera Hagainitiativet tar klimatrapporterna på allvar

Läs mer

Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D

Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D Målsättning: Projekten syftar till teoretisk- och i vissa fall experimentell fördjupning inom områdena termodynamik, klimatfysik och förbränning, med en tydlig

Läs mer

Klimatcirkel. Fossilfritt Västmanland Förbundet Agenda 21 i Västmanland. www.fa21.se 0220-395 98 kansliet@fa21.se. Studiehandledning.

Klimatcirkel. Fossilfritt Västmanland Förbundet Agenda 21 i Västmanland. www.fa21.se 0220-395 98 kansliet@fa21.se. Studiehandledning. Studiehandledning September 2008 Klimatcirkel Resor Konsumtion Boende Fossilfritt Västmanland Förbundet Agenda 21 i Västmanland www.fa21.se 0220-395 98 kansliet@fa21.se Förord Klimatcirkel Växthuseffekten

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

Ekonomi ( 4) Konsumera eller mindre november 2007 Sunt förnuft november 2008 Mer eller mindre juni 2009 Business as unusual augusti 2011

Ekonomi ( 4) Konsumera eller mindre november 2007 Sunt förnuft november 2008 Mer eller mindre juni 2009 Business as unusual augusti 2011 Ekonomi Under mina elva år som verksamhetsledare på Stiftelsen Ekocentrum i Göteborg skrev jag ett antal ledartexter till Ekocentrums månatliga nyhetsbrev som gick ut till cirka 7000 mottagare. Ledartexterna

Läs mer

Vad innebär egentligen hållbar

Vad innebär egentligen hållbar Cemus Centrum för miljö och utvecklingsstudier Vad innebär egentligen hållbar utveckling och varför är det viktigt? Hållbar utveckling Fick sitt genombrott vid FN:s miljökonferens i Rio 1992 då hållbar

Läs mer

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency Allmän klimatkunskap Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Växthuseffekten Växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

Bergvärme & Jordvärme. Anton Svedlund EE1C, Kaplanskolan, Skellefteå

Bergvärme & Jordvärme. Anton Svedlund EE1C, Kaplanskolan, Skellefteå Bergvärme & Jordvärme Anton Svedlund EE1C, Kaplanskolan, Skellefteå Innehållsförteckning Sida 2-3 - Kort historik Sida 4-5 - Utvinning av Bergvärme Sida 6-7 - Utvinning av Jordvärme Sida 8-11 - Värmepump

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 1 - klimatförändringen TEMA 1 KLIMATFÖRÄNDRINGEN

PowerPoint-presentation med manus för Tema 1 - klimatförändringen TEMA 1 KLIMATFÖRÄNDRINGEN PowerPoint-presentation med manus för Tema 1 - klimatförändringen TEMA 1 KLIMATFÖRÄNDRINGEN Så fungerar växthuseffekten Källa: Klimatresan, Svenska Naturskyddsföreningen Den naturliga växthuseffekten fungerar

Läs mer

Pellets i kraftvärmeverk

Pellets i kraftvärmeverk Pellets i kraftvärmeverk Av Johan Burman Bild: HGL Bränsletjänst AB Innehållsförteckning 1: Historia s.2-3 2: Energiutvinning s.4-5 3: Energiomvandlingar s.6-7 4: Miljö s.8-9 5: Användning s.10-11 6:

Läs mer

Har flyget en framtid. Robert Brandt Maykel Youssef Hassan Khatoun Neama Paul Artinian

Har flyget en framtid. Robert Brandt Maykel Youssef Hassan Khatoun Neama Paul Artinian Har flyget en framtid Robert Brandt Maykel Youssef Hassan Khatoun Neama Paul Artinian Inledning Hur kommer det gåg för r flyget i framtiden? Hur tacklar myndigheter och flygbolag problemet? Hur fungerar

Läs mer

Internationellt program

Internationellt program Internationellt program 2011 Ämnespolitiskt program antaget av Centerstudenters förbundsstämma 21-21 maj 2011, Örebro. Programmet redogör för Centerstudenters syn på vad som skapar en globalt hållbar värld

Läs mer

Forskningsrapport Hur kan man minska den globala uppvärmningen Vad är global uppvärmning? Varför stiger temperaturen?

Forskningsrapport Hur kan man minska den globala uppvärmningen Vad är global uppvärmning? Varför stiger temperaturen? Forskningsrapport Hur kan man minska den globala uppvärmningen Vi började läsa om översvämningar eftersom det var aktuellt för oss just när projektet startade. Det återkom ofta ord som växthuseffekt och

Läs mer

VALFAKTAHÄFTE NR11 MILJÖ & KLIMAT

VALFAKTAHÄFTE NR11 MILJÖ & KLIMAT VALFAKTAHÄFTE NR11 MILJÖ & KLIMAT INLEDNING Vi befinner oss mitt upp i en omfattande klimatkris som riskerar att få ödesdigra konsekvenser. Idag får de rikas kortsiktiga vinstjakt gå före åtgärder mot

Läs mer

Det globala ansvaret

Det globala ansvaret Det globala ansvaret Under mina elva år som verksamhetsledare på Stiftelsen Ekocentrum i Göteborg skrev jag ett antal ledartexter till Ekocentrums månatliga nyhetsbrev som gick ut till cirka 7000 mottagare.

Läs mer

Tillväxtreligion och klimatkamp

Tillväxtreligion och klimatkamp Tillväxtreligion och klimatkamp En text om klimat och politik Utgiven av Ungsocialisterna www.ungsoc.se www.socialistiskapartiet.se Inledning Människan står inför sitt största hot någonsin klimatförändringen.

Läs mer

Medeltemperaturen på jorden blir varmare och varmare. Orsaken är främst utsläpp av koldioxid från förbränning av fossila bränslen. Trafiken på våra vägar och energianvändningen står för största delen av

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv. Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen

Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv. Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen Sveriges största miljöorganisation 180000 medlemmar, 6000 aktiva Natur, hälsa, global solidaritet

Läs mer

Vindpark Töftedalsfjället

Vindpark Töftedalsfjället Vindpark Töftedalsfjället En förnybar energikälla På Töftedalsfjället omvandlas vindenergi till el. Genom att utnyttja en av jordens förnybara energikällor kan vi ta ytterligare ett steg bort från användandet

Läs mer

Långa resor. Fraktfartyg till Thailand eller ljusterapi i bassängen på Gustavsvik?

Långa resor. Fraktfartyg till Thailand eller ljusterapi i bassängen på Gustavsvik? Långa resor Fraktfartyg till Thailand eller ljusterapi i bassängen på Gustavsvik? Långa resor Utrikesresorna 3 ggr så många som på 80-talet Åkerman, 2008 Jämförelse av utsläpp mellan olika tranportslag

Läs mer