Projektplan för projektet Lokala Planer

Transkript

1 Projektplan för projektet Lokala Planer 1. PROJEKTNAMN Projektets namn är Lokala Planer 2. PROJEKTIDÉ Det nya Landsbygdsprogrammets breddning av målgrupper innebär ett behov av att nå ut med information till de aktörer som omfattas av programmets breddning. Det är angeläget att nå ut i hela med information för att kunskapsspridningen om programmet ska bli stor samt för att medel ska bli väl fördelade och användas på ett effektivt sätt. I Landsbygdsprogrammet efterfrågas lokala utvecklingsplaner. De insatser som syftar till byars och samhällets utveckling på landsbygden ska vara väl förankrade i en lokal plan. Därav är det särskilt angeläget att nya, lokala utvecklingsplaner skrivs och att gamla planer uppdateras. Lokala utvecklingsplaner är ett verkningsfullt redskap för framgångsrikt lokalt utvecklingsarbete och lokalt engagemang. Den lokala planeringsprocessen kan rätt utförd skapa förankring och samsyn kring bygdens utveckling. Lokala utvecklingsplaner är av skiftande kvalitet och har mycket varierad förankring. Även om intentionen i Landsbygdsprogrammet är god, att det ska finnas en plan, så riskerar kravet att bli ett slag i luften om stödet till att genomföra en gedigen planprocess uteblir. Ett slags kvalitetssäkring av den lokala utvecklingsplanen likväl som planprocessen skulle utgöra en garant för bred och stark lokal förankring. Förekomsten av lokala utvecklingsplaner varierar i. För att utjämna de geografiska skillnaderna behövs en gedigen satsning på både nyskapande och revitalisering av lokala utvecklingsplaner. Att arbeta med en lokal planprocess kan innebära ökad samverkan med såväl kommun som länsstyrelse och regionalt självstyrelseorgan. Likväl kan processen leda till ökad sektorssamverkan med andra sektorer än den offentliga då nya kontakter etableras med näringslivets företrädare och andra aktörer inom den ideella sektorn på olika nivåer. Genom att metodiskt och konkret handleda grupperna i bildandet av nya partnerskap förbättras förutsättningarna till ett positivt utfall av dessa processer. Arbetssättet vi kommer att introducera innebär även en ökad demokratisk möjlighet för lokalbefolkningen att delta i och utforma de lokala förutsättningarna och visionerna i sin hembygd och närmiljö. Sammantaget ger denna kortfattade bakgrund en tydlig bild av att en satsning på informationsspridning samt på ökad förekomst av lokala utvecklingsplaner är av stor betydelse för landsbygdens utveckling i. Ett uppdrag vi i Länsbygderådet är villiga att ta oss an. 1

2 3. ERFARENHETER FRÅN TIDIGARE PROJEKT Länsbygderådet är väl insatt i arbetet med utvecklingsplaner och har deltagit i tidigare insatser för att arbeta fram dessa under tiden då det fanns möjlighet till bygdepeng för utvecklingsgrupperna. Länsbygderådet har även visat att man kan hantera stora projekt vid genomförandet av Landsbygdsriksdagen 2006 i, liksom projektet landsbygdskonferensen Mellanlanda i Skaraborg där alla Länsbygderåd i Västra Götaland samverkade samt Länsbygderådet s planerande och genomförande av Mellanlanda 2009 i Ulricehamn. Under projekttiden kommer man även att använda sig av länsbygderådens paraplyorganisation Hela Sverige ska leva (tidigare Folkrörelserådet) för att effektivisera arbetet. 4. VILKA SKA GENOMFÖRA PROJEKTET? Den ideella föreningen Länsbygderådet utgör projektägare. Länsbygderådet (LBR7H) Projektägare Ekonomiansvarig LBR7H kassör Styrgrupp Styrelsen LBR7H Länsbygderåd Projektledare samt samordnare Resursorganisationer: Coompanion Vuxenskola m.fl. s kommuner Samt andra samverkansgrupper Utvecklingsgrupper Utvecklingsgrupper Utvecklingsgrupper 2

3 5. SYFTE OCH MÅLGRUP P Satsningen syftar till att: öka kunskapen om Landsbygdsprogrammet bland målgruppens företrädare skapa en modell och utveckla metoder hur verkningsfulla lokala utvecklingsplaner skapas ett stort antal bygder kommer att få en nyskapad eller revitaliserad, kvalitetssäkrad lokal utvecklingsplan efter satsningens genomförande öka den lokala demokratin med avseende på bl a påverkansmöjligheter av närmiljön. grupperna initierar genomförandet av de nya eller omformulerade planerna. Implementera i samverkan med HSSL en jämställdhetsstrategi i Länsbygderådet som även uppmanar deltagande utvecklingsgrupper att anamma arbetssättet. Projektets målgrupp är primärt lokala utvecklingsgrupper i i synnerhet de 50 utvecklingsgrupper som under förstudien har lämnat en avsiktsförklaring för deltagandet.. För att stödja dem i sin lokala planprocess utgör den sekundära målgruppen engagerade i kommunbygderåd och länsbygderåd, landsbygdsutvecklare, samordnare, kommunföreträdare m fl. Under projekttiden upprättas deltagarlistor som kommer att utformas för att kunna fastställa hur deltagarnas ålders- och könsfördelning ser ut. Listorna delas upp enligt antal under 25 år, antal mellan 25 och 40 år samt antal 40 år och äldre. Även deltagare med utländsk bakgrund kommer att registreras. Resultatet av dessa undersökningar visar antagligen ett resultat som skiljer sig mellan olika områden i med avseende på åldersfördelning och deltagandet av invandrare. En analys av ett sådant (eventuellt förväntat) resultat ingår i projektet. 6. PROJEKTETS MÅL Kvalitativa mål De kvalitativa målen är inte lätta att mäta och sätta siffror på, men vi ska ändå försöka att kunna dra slutsatser utifrån nedan uppsatta mål. Genom att ha med kvalitativa mål i projektet kan vi också få en uppfattning om hur livskvaliteten på de deltagande orter eventuellt kan förbättras. Arbeta med fokus på jämställdhet, ungdomars medverkan, integration samt hållbar utveckling i de lokala planerna och i planprocessen. Ett av de enklare kvalitativa målen som man i alla fall kan dokumentera med hjälp av deltagarlistor. Genom att delvis styra upp genomförandeprocessen kan man tydligt hänvisa till dessa parametrar så att grupperna blir medvetna om deras innebörd samt att grupperna får möjligheten att verkligen fokusera på de enskilda delarna. Fokusera på sektorsövergripande samverkan Projektets fokus ligger på sektorsövergripande samverkan eftersom just kooperationen mellan privat, offentligt och ideella sektorn leder till hållbara partnerskap som effektivt kan bära idéerna vidare i de framtagna lokala planer. Projektledningen kommer inte att godkänna planer som inte uppvisar en sådan samverkan. Ökad koppling till kommunernas översiktsplanering Detta mål är ju en naturlig följd av ett 3 partnerskap som per automatik leder till att utvecklingsgrupperna blir en resurs för den kommunala planeringen. Stärka den lokala identiteten 3

4 Syftet med projektet är ju indirekt att synliggöra den lokala kraften som finns på orterna. Genom deltagandet i processen framlyfts vilka lokala resurser som finns med avseende på t ex lokal kännedom, utbyte av kunskap, möjligheten att visa upp sig samt stärkande av individens och gruppens inflytande i olika processer och aktiviteter. Ökat demokratiskt inflytande, lokalt Deltagarna och grupperna kommer att uppleva att deras bidrag till de lokala planerna tas på allvar. Genom att även lägga prissatta åtgärdsplaner med ansvarsfördelning i processen säkerställs det att det genomförda arbetet kommer att tas tillvara och att önskemålen kommer att förverkligas. Konstruktiv dialog mellan myndighet och lokal befolkning I början av projektet genomförs det på mötena en utbildning i hur man kommunicerar med varandra samt hur man kan använda sig av olika kompetenser. Vi kommer också att introducera olika mötestekniker och metoder som leder till bildandet av hållbara och effektiva partnerskap som tar hänsyn till eventuella kunskaps- och planeringsskillnader mellan olika organisationer och individer. Ekonomisk tillväxt och sysselsättning Ekonomisk tillväxt och sysselsättningen har vi lagt under kvantitativa mål eftersom vi i dagens läge inte kan förutse vad de enskilda lokala planerna kommer att fokusera på. Självklart har vi genom våra samarbetspartners beredskap för eventuella coachnings insatser för organisationshjälp och tips på om hur man går tillväga. Vi anser att man måste se de lokala planerna som en del i helheten av t ex en kommuns framtida utveckling där enskilda planers innehåll bara utgör en liten del av helheten. Indirekt leder ju väl genomarbetade planer med en väl förankrad framtidsstrategi till mera attraktiva områden och skapar därmed förutsättningar för nyetablering och nyinflyttning till kommunerna. På det sättet kan det skapas förutsättningar för ekonomisk tillväxt och sysselsättning i ett framåtsyftande område och i hela. Kvantitativa mål Utgångsvärdet för de mätbara målen är satt till noll och gäller för projektet Lokala planer i sin helhet. Nivån är ett realistiskt minimivärde utifrån tidigare erfarenheter. 30 nya lokala planer 20 revitaliserade/aktualiserade/slipade lokala planer 20 möten inkl. kompetensutvecklingsträffar 100 deltagare i utbildnings- och kompetensutvecklingsinsatser (under de gemensamma stormötena) 50 deltagare i utbildnings- och kompetensutvecklingsinsatser i de mindre arbetsgrupper som fokuserar på specifika frågeställningar (ex energi, lokal service) 500 deltagare i den lokala planprocessen i genomsnitt räknar vi med att 10 personer per ort deltar i processen. Med utgångspunkt ifrån förstudien eftersträvs en 60/40 fördelning mellan män och kvinnor. 50 Ungdomar under 25 år 7. GENOMFÖRANDEPLAN MED TIDSPLAN 4

5 Satsningen genomförs under tidsperioden 1 oktober, 2008 till 31 oktober 2010 där projektet slutredovisas i sin helhet. 1. Information/mobilisering En programpunkt inom informationsinsatsen kommer att utgörs av information om Landsbygdsprogrammet. Det är fortfarande mycket bristfällig kunskap om programmets möjligheter bland utvecklingsgrupperna. Dessa informationsinsatser kommer att göras i samverkan med Länsstyrelsen och Landsbygdsnätverkets inspiratörer. Den mobiliserande informationsinsatsen innebär bland annat uppstarten av första stormöte med information kring upplägget samt indelning i de olika arbetsgrupperna. Parallellt med denna fas formas utbildningsinsatserna i samråd med resursorganisationerna. Individuellt processtöd till grupperna genomförs i samarbete med Coompanion som ett led i den mobiliserande och informativa delen av projektet. Ett underlag och utbildningsprogram sammanställs med utgångspunkt i utvecklingsgruppernas kompetensbehov, för de olika fortsatta utbildningsinsatserna. Tidsplan: Maj 2009 fram till juli Utbildning/coachning/kompetensutveckling Utbildningen utformas med två huvudinriktningar: en för nyskapande av plan en för uppdatering/revidering av den befintliga lokala planen för att göra den lokala utvecklingsplanen mer slagfärdig. De två utbildningsspåren kan genomföras var för sig. Utbildningen genomförs under tre mötestillfällen. Det inledande utbildningstillfället innebär en uppstart av respektive process. Genom att under utbildningen konkret tillämpa en anpassad processmetod påbörjas gruppens arbete samtidigt som de får ett verktyg för den fortsatta gemensamma insatsen med att bygga partnerskap på den egna orten. Frågor som Hur bygga upp ett hållbart partnerskap, Vad är den minsta gemensamma nämnaren?, Vilka skall vara med i partnerskapet, och varför? samt Hur skall och kan var och en bidraga kommer att belysas och besvaras. Målsättningen är att stödja en process till ett effektivt samarbete/partnerskap kring det gemensamma behovet av lokal utveckling. För redan etablerade partnerskap kan kunskap om konflikthantering eller samarbetsavtal föras upp på agendan. Det andra tillfället ska ses som en check-point med möjlighet att stämma av och få ny inspiration. Förväntade gemensamma frågeställningar och behov tas tillvara. Mötet skall också ge kunskap om en effektiv mötesmetod som kan användas i det fortsatta praktiska arbetet hos den lokala utvecklingsgruppen. En avstämning av de konkreta idéer som grupperna är överens om och en chans att belysa svårigheter som skall pareras. De grupper som vi arbetar med formar sitt samarbete under den tid vi arbetar med gruppen. Återigen sker mötet i form av ett kompetensutvecklande möte där alla deltagande parter får utrymme att lära genom att göra. Metoden kallas för action learning som är ett effektivt verktyg för dessa grupper. Det avslutande tillfället genomförs som stormöte med fokus på kunskapsöverföring och kunskapsutbyte, förlagt till en bygd där man arbetat med lokala planer och nu kan se resultat. Vid utbildningstillfället som lämpligen genomförs i form av en aktiverande workshop med effektiv processhandledning för att förmå alla lokala grupper att delge varandra sina erfarenhetsbaserade 5

6 kunskaper. Kan goda idéer kopieras eller finns det ensamrätt på nya påfund? och Samverkan kräver tillit och en förståelse för synergi effekter är några viktiga punkter som kommer att tas upp under workshopen. Länsstyrelsen och Leader kan medverka vid stormötena för att informera om de möjligheter som finns för genomförande av utvecklingssatsningar. Mellan utbildningstillfällena finns möjlighet för de lokala utvecklingsgrupperna att få coaching i arbetet med att skapa lokala utvecklingsplaner, genom Länsbygderådet. Under utbildnings- och coachningfasen kopplas även våra samverkanspartner så som Coompanion och vuxenskolan in för att kunna stödja grupperna. Utbildnings-/coaching och kompetensutvecklingsinsatsen genomförs från maj 2009 till maj Genomförande När informations- och utbildningssatsningen är genomförd ska de medverkande, lokala utvecklingsgrupperna vara väl förberedda för att aktivt kunna arbeta med genomförandet av den lokala planen som arbetats fram. Genom de möten som hållits förväntas ett nätverk ha skapats mellan lokala utvecklingsgrupper, såväl i varandras närhet som spridda i. När arbetet med de nya framtagna och reviderade lokala planer är avslutat utgår till de lokala utvecklingsgrupperna, efter godkännande av planen, en ersättning om kr för det nerlagda arbetet. Gruppen överlämnar en lokal plan enligt förutbestämt mall till Länsbygderådet för sammanställning och utvärdering. I början av projektet kommer det att läggas upp riktlinjer kring vad en lokal plan måste innehålla. Mycket fokus läggs då på att grupperna skapar ett hållbart partnerskap samt att det tydligt framgår vilka konkreta åtgärder som ska genomföras. I utvecklingsplanen ska även en strategi och åtgärdsplan för genomförandet av den ingå. Självklart anges där även en ansvarsfördelning, en tidsplan och en kostnadsberäkning av åtgärderna samt förslag på möjliga finansiärer. Sammanfattande, schematiskt flödesschema över projektets genomförande: 1. Projektledaren i samverkan med Coompanion och Vuxenskolan utarbetar strategin för projektets genomförande och mallar upp arbetssättet. 2. Kommunala mobiliseringsmöten och uppstart av det lokala arbetet. 3. Utvecklingsgrupperna arbetar lokalt med sina lokala planer. 4. Halvtidsavstämmning i Kommunala stormöten, utbyte av erfarenheter. 5. Utvecklingsgrupperna arbetar vidare på lokal nivå. 6

7 6. Kommunala avlutnigsmöten med presentation av olika resultat. 7. Stormöte över hela med alla deltagare samt övriga intressenter som t ex politiker. Under hela projekttiden kommer Vuxenskolan, Coompanion och projektledaren att agera coach för utvecklingsgrupperna. Punktinsatser är insatser som uppstår spontana utifrån vad utvecklingsgrupperna kommer fram till. Vuxenskolan matchar behoven direkt med utbildningar i t ex marknadsföring, livsmedelshantering, metodboxen osv. Insatserna är sövergripande och berörda grupper möts på lämplig plats. 4. Sammanställning, utvärdering och slutredovisning Genomförs i slutet av projekttiden från september till oktober Länsbygderådet sammanställer arbetet för att sedan kunna lägga samman allting till en gemensam rapport för. I uppdraget ingår också att samla in planer från de byar som ej medverkat i satsningen så att en så heltäckande bild som möjligt av de lokala planerna i skapas. Materialet presenteras sedan för kommunerna och andra intressenter i slutet av projektperioden. Vi erbjuder även att vid ett senare tillfälle under hösten 2010 att delta på olika presentationstillfällen. Satsningen utvärderas i förhållande till uppsatta mål, såväl kvantitativa som kvalitativa. Deltagarna i satsningen utvärderar den kontinuerligt. 8. PLAN FÖR HUR DU SKA SPRIDA RESULTATET Kontaktpersonerna i Länsbygderådet håller kontinuerlig kontakt med t ex andra Leaderområden och Länsbygderåd som arbetar med liknande projekt. Under genomförandeperioden åtar sig Länsbygderådet att kontinuerligt i skrivet material och vid möten informera om Landsbygdsprogrammet samt om det arbete som pågår inom satsningen. Länsbygderådet underrättar under projekttiden kontinuerligt olika tidningar i respektive delområde för att sprida kunskapen kring lokala planer. Även länsbygderådets paraplyorganisation Hela Sverige skall leva kommer att användas som informationsspridare till sina 4000 utvecklingsgrupper över hela Sverige. Informationen sprids genom nyhetsblad (som även skickas ut till olika departement), info-mail utskick och hemsidan samt länbygderådens lokala hemsidor och infoutskick. Målgruppen för PR satsningen är alla utvecklingsgrupper i Sverige, myndigheter som har anknytning till landsbygdsutveckling, kommuner samt de kommande Leaderområden. Projektets resultat kommer att användas som referens och mall för andra områden i Sverige kring hur man effektivt arbetar med lokala partnerskap för att arbeta fram hållbara lokala planer. 9. ÖVERGÅNG TILL ORDINARIE VERKSAMHET Utifrån de framtagna planerna finns det sedan möjlighet att sätta prioriteringar i det fortsatta arbetet med landsbygdsutvecklingen. En i dagsläget tänkbar satsning på kompetensutveckling 7

8 inom skilda ämnesområden i syfte att stärka de lokala utvecklingsprocesserna skulle kunna utgöra en möjlighet att nå än mer långsiktiga resultat. När det gäller den konkreta fortsättningen i form av att planerna verkställs och för att kunna utföra de åtgärder som grupperna prioriterat i den lokala utvecklingsplanen krävs en plattform att agera utifrån. Coompanion som resursorganisation erbjuder stöd för de grupper som deltagit i projektet i form av rådgivning och kurser för ekonomiska verksamheter där samarbetet står i fokus. Det arbetas både med grupper som har målet att äga företag gemensamt och med grupper av företagare som vill samverka för att finna nya inkomstkällor eller utnyttja lokala resurser på ett mer effektivt sätt. Intresserade lokala utvecklingsgrupper ges därför möjlighet till rådgivning hos Coompanion i ett avslutande projektskede som syftar till att etablera en fortsatt ordinarie verksamhet. 8