Mottagare: Christina Kaspersen

Transkript

1 Rapport Datum: Dnr: V 2015/496 Mottagare: Christina Kaspersen Handläggare: Catherine Gillo Nilsson Rapport: Sammanställning och analys av inkomna handlingsplaner för Studieoch Karriärvägledning vid Göteborgs universitet 2015 Inledning Med Vision 2020 och Rapporten angående förändringen i studentstöd (Dnr V 2014/17) som utgångspunkter har den nya policyn för studie- och karriärvägledningen vid Göteborgs universitet arbetats fram på uppdrag av vicerektor för utbildning. Den nya policyn (Dnr V 2014/378) antogs sedan vid ett rektorsbeslutsmöte Policyn beskriver utgångspunkter, organisation och ansvar för studie- och karriärvägledningen på Göteborgs universitet. Den anger också verksamhetens övergripande mål och hur de ska följas upp samt att policyn ska kompletteras med en särskild handlingsplan där studie- och karriärvägledning bedrivs. Utbildningsenheten har, enligt Policyn för studie- och karriärvägledning vid Göteborgs universitet (GU), fått i uppdrag att årligen sammanställa och analysera framtagna handlingsplaner. Vidare ingår det i uppdraget att presentera en samlad analys för Utbildningsnämnden vartannat år (policy bifogas). Frågeställningar Syftet med att komplettera policyn med handlingsplaner är att skapa ett verktyg som ska vara styrande och vägledande i att omsätta policyns intentioner till handling på lokal nivå. En övergripande frågeställning är därför hur institutionerna/motsvarande tolkar studie- och karriärvägledningen i handlingsplaner utifrån de i policyn angivna utgångspunkterna, organisation och övergripande mål. Följande fråga kan med anledning av inkomna handlingsplaner formuleras: Hur beskriver handlingsplanen verksamheten studie- och karriärvägledningen på institutionen/motsvarande samt hur styrande och vägledande är handlingsplanen i genomförandet av konkreta åtgärder/aktiviteter och återrapportering av resultat? Sektionen för student- och utbildningsstöd 1 (11) Rosenlundsgatan 4, Box 100, Göteborg

2 Material och metod Sammanställningen och analysen av handlingsplaner i denna rapport utgår ifrån 27 inkomna handlingsplaner som är fördelade på följande fakulteter: Handelshögskolan (6), Naturvetenskapliga fakulteten (4), Humanistiska fakulteten (4), Konstnärliga fakulteten (2), Samhällsvetenskapliga fakulteten (5), Utbildningsvetenskapliga fakulteten (4), Sahlgrenska akademin (1) och Lärarutbildningsnämnden (1). Det saknas fortfarande tio handlingsplaner. Arbetet har lagts upp enligt följande: Juni 2015: Genomgång av handlingsplaner med fokus på vilka punkter i policyn som institutionerna/motsvarande utgått ifrån samt vilka övriga punkter som har tagits med. Vid denna tidpunkt har 19 handlingsplaner inkommit till Utbildningsenheten. November 2015: Vid denna tidpunkt har totalt 26 handlingsplaner inkommit till Utbildningsenheten. Genomgången fokuserar på vilka åtgärder/aktiviteter som institutionerna relaterar till punkter i policyn samt hur dessa framställs i enskild handlingsplan med avseende på konkretion, mätbarhet, tidsram, roller/ansvar och uppföljning. Vid båda dessa genomgångar gjordes en grov sammanfattning utifrån respektive fakultet. Baserat på dessa sammanställningar och genomgångar identifierades temaområden som sedan ligger till grund för den slutliga analys- och resultatdelen. De teman som valdes ut och som också utgör rubrikerna i analysdelen är: tillgänglighet pedagogisk verksamhet professionell vägledning breddad rekrytering och breddat deltagande Dessa teman är valda utifrån deras direkta koppling till policyns mål eller kluster av mål. Handlingsplanernas framställning av dessa begrepp i termer av gällande åtgärder/aktiviteter för att uppnå policyns mål diskuteras sedan i analys- och resultatdelen. Under slutsatser redovisas resultatet av analysen och även förslag på hur det fortsatta arbetet med handlingsplanen kan utvecklas samt hur ämnet kan utforskas vidare. Ett öppet förhållningssätt används i analysen. Citat används för att lyfta fram texten i handlingsplanen samt ge en förtydligande bild av hur de identifierade begreppen såväl som verksamheten studie- och karriärvägledning framställs i handlingsplanen. Sammanställning Materialet från de olika institutionerna inom samma fakultet visar stor variation i framställningen, med undantag på Naturvetenskapliga fakulteten, där institutionernas handlingsplaner i stort sett är likartade i både form och innehåll. Vidare saknas det handlingsplaner på flera fakulteter. Materialets karaktär och bortfall av handlingsplaner gör 2 (11)

3 att sammanställningen och analysen nedan utgår från samtliga inkomna handlingsplaner som en helhet. Studie- och karriärvägledningen på institutionerna/motsvarande är organiserade på olika sätt. Vissa studievägledare är organisatoriskt en del av den pedagogiska verksamheten och har utbildningsansvariga/utbildningschef eller vice-prefekt som arbetsledare medan de flesta studievägledare organisatoriskt tillhör den administrativa delen med den administrativa chefen som arbetsledare. Vidare finns det exempel på institution där en grupp består av olika personalkategorier som tillsammans formellt bedriver institutionens studie- och karriärvägledning (e.g. institutionen för sociologi och arbetsvetenskap, institutionen för socialt arbete, statsvetenskapliga institutionen). Många åtgärder i t. ex LUNs handlingsplan syftar på aktiviteter som en funktionsgrupp (i detta fall SVAN som står för studievägledning och antagning) ska genomföra. Även om de flesta handlingsplanerna på olika sätt avhandlar varje mål i policyn finns det vissa handlingsplaner som enbart fokuserar på ett antal prioriterade mål ur policyn. En del institutioner utgår ifrån ett antal mål för att sedan definiera egna övergripande verksamhetsmål att arbeta mot. Den juridiska institutionen har t. ex följande bland sina formulerade övergripande mål: Studievägledare ska tillsammans med prefekt, viceprefekt, ämnesstudierektorer, utbildningssamordnare och utbildningsadministratörer verka för och skapa en god studiemiljö vid institutionen. Många av de inkomna handlingsplanerna fångar också upp aktuella utmaningar (e.g. ökande administration av internationella studenter) och utvecklingsområden inom studie- och karriärvägledningen, såsom karriärvägledning, breddad rekrytering och breddat deltagande, studentuppföljning och alumnverksamhet. Institutionen för biologi och miljövetenskap lyfter fram följande förbättringsområde: Uppföljning av studenterna är också en viktig del inom studievägledningen, men denna uppgift görs i mån av tid. Syftet med uppföljning är bland annat att öka genomströmningen, erbjuda individuell studieplanering för studenter som kommit efter, arbeta förebyggande genom att hjälpa studenter att hänga med under studietiden. Fyra temaområden: I detta avsnitt redovisas de åtgärder som beskrivs i handlingsplanerna utifrån de fyra valda temaområdena som nämnts ovan (under rubriken material och metod). Tillgänglighet: Detta temaområde omfattar följande mål i policyn: Alla studenter ska ha tillgång till kvalificerad studie-och karriärvägledning. (mål 1) Studie-och karriärvägledning ska finnas tillgänglig för studenten genom besök, telefonsamtal och epost. Kontaktinformationen ska finnas tydligt angiven på en universitetsgemensam hemsida, samt på den hemsida som tillhör den enhet där studie-och karriärvägledning bedrivs. (mål 7) Samtliga handlingsplaner nämner specifikt kontakt med studie- och karriärvägledning via telefon, epost och öppen mottagning. Tillgänglighet i denna form varierar dock i omfattning mellan institutioner. Vid institutionen för socialt arbete anges t. ex att möjligheten att införa ett tidsbokningssystem och på vilket sätt gemensamma mailboxar kan användas inom studievägledargruppen ska utredas. Den juridiska institutionen nämner särskilt ett 3 (11)

4 utvecklingsarbete som syftar till att se över besökstider och hantering av frågor från studenter som ett led i att effektivisera verksamheten. Statsvetenskapliga institutionen erbjuder kvalificerad studie- och karriärvägledning både genom enskilda samtal och genom arrangerade gruppaktiviteter i form av t. ex alumnföreläsningar, praktikseminarier, karriärföreläsningar, CV- granskningstillfällen. Institutionen för didaktik och pedagogisk profession fokuserar helt och hållet på tillgänglighet. I institutionens handlingsplan beskrivs en strategi med en genomförandeplan för att stärka tillgängligheten på annat sätt än att endast utöka mottagningstiden. Uppsökande verksamhet med personligt mejl på masterprogrammet och schemalagda besök i de olika kullarna på grundnivå under höstterminen 2015 för att synliggöra och öka medvetenhet om tillgång till studie- och karriärvägledning planeras t. ex. Institutionen avser att följa upp besöken under vårterminen 2016 för att: se om det har varit möjligt att träffa alla studentkullar som planerat, men också för att utvärdera vilka frågor eventuellt framkommit från såväl studenterna på programmen som från studentrepresentanter. Flera dokument pekar på tillgänglighet till studie- och karriärvägledning genom utåtriktade åtgärder såsom medverkan i studentintroduktion, GUs- besöksdagar, öppet hus och andra evenemang som anordnas för nya- och presumtiva studenter. Pedagogisk verksamhet: Ett av målen i policyn understryker studie- och karriärvägledning som en pedagogisk verksamhet: Studie-och karriärvägledning ska vara en pedagogisk verksamhet som syftar på den lärandeprocess som sätter studentens eget ansvar och självreflektion i centrum. (mål 3) Drygt en fjärdedel av inkomna handlingsplaner nämner inte specifikt detta mål. Åtgärder som ändå lyfts fram i handlingsplanerna är: självreflektionsseminarier i utbildningen, workshops och seminarium om bl. a introduktion till akademiska studier, studentuppföljning med syfte att förebygga onödiga avhopp, karriärföreläsningar och utbildningsutveckling genom att driva frågor som rör planering och utförande av undervisning i samarbete med studierektor. Vid den humanistiskta fakulteten driver även studie- och karriärvägledningen vid vissa institutioner mentorsverksamhet och arbetar för att främja den studiesociala miljön genom att utveckla gemensamma studieintroduktioner vid institutionen för alla nya studenter på fristående kurs, program och lärarutbildning. Vidare hänvisar några handlingsplaner till de åtgärder som handlar om att stödja studenten att lyckas med sina studier (e.g. startenkät som stöd för studenter att klara sina studier, utforma informationsmaterial, genomföra mitterminsvärderingar, ge stöd i studieplanering). Medverkan i utbildningsutveckling genom olika typer av arbetsgrupper och/eller utbildningsråd samt öka kunskapen bland övrig personal om studie- och karriärvägledningen lyfts också fram. 4 (11)

5 Professionell vägledning: Detta temaområde omfattar 8 av de 12 målen i policyn. Mål 2,4,5 och 8 i policyn beskriver den professionella vägledningen som ska erbjudas, medan mål 9-12 handlar om vägledarens kompetens och kompetensutveckling i sin profession. Studie-och karriärvägledningen ska vägleda, stödja, motivera, inspirera och utmana studenter i valsituationer som rör studie-och yrkesval. Verksamheten är processinriktad och har som mål att underlätta för individer och grupper att välja utbildning, yrke eller karriär, vid olika tidpunkter i livet. (mål 2) Studie-och karriärvägledningen ska erbjuda studenter verktyg och metoder för att söka information, kunskap och orientering om utbildningar, praktik och arbetsmarknad. (mål 4) Studie-och karriärvägledningen ska bidra till att studentens studie-och yrkesval inte begränsas av funktionsförmåga, könsidentitet, ålder, social eller kulturell bakgrund. (mål 5) Studie-och karriärvägledningen ska erbjuda såväl generell studie-och karriärvägledning som studie-och karriärvägledning id et egna utbildningsområdet. (mål 8) Studie och karriärvägledaren ska ha goda kunskaper inom såväl vägledningens profession som utbildningens innehåll. (mål 9) Studie-och karriärvägledaren ska upprätthålla relevant kunskap om arbetsmarknaden för att kunna bidra till att studenten får kunskap om densamma. (mål 10) Alla studie-och karriärvägledare vid Göteborgs universitet ska ha studie-och yrkesvägledarexamen eller annan relevant akademisk utbildning. Anställning som studie-och karriärvägledare ska omfattat minst 50 procent av en heltidstjänst. (mål 11) Alla studie-och karriärvägledare ska delta i universitetsgemensam fortbildning, nätverk samt erbjudas handledning. Arbetsgivaren ansvarar för att detta sker. (mål 12) Ett flertal inkomna handlingsplaner lyfter fram åtgärder som anses svara mot en studie- och karriärvägledning av god kvalité och inom detta område anger många betydelsen av ett etiskt förhållandssätt för vägledaren. Tre av de fyra institutionerna på Utbildningsvetenskapliga fakulteten lyfter fram ett förhållningssätt som omfattar åtgärder inom likabehandling, att vara uppmärksam på negativ särbehandling och motverka diskriminering. Studievägledarens kunskap och färdigheter berörs i flera handlingsplaner och då med avseende på rekrytering samt krav för anställning för att säkerställa professionalitet i arbetet. En av handlingsplanerna uttrycker särskilt att studie- och karriärvägledare på institutionen ska ha adekvat akademisk utbildning. Sahlgrenska akademin nämner särskilt att samtliga studievägledare på fakulteten har en studie- och yrkesvägledarexamen, medan studievägledare på Handelshögskolan framhäver akademiska studier inom fakultetetens utbildningsområden och/eller beteendevetenskap samt erfarenhet av att vägleda såväl fakultetens studenter som presumtiva studenter. En annan åtgärd som nämns i handlingsplanerna är att utveckla organisatoriska förutsättningar som kan effektivisera verksamheten och minska sårbarheten t. ex genom att bilda arbetslag på institutionen och utveckla samordning för att kunna erbjuda professionell vägledning. 5 (11)

6 De specifika åtgärderna för att uppnå mål 4 som huvudsakligen handlar om att erbjuda studenter verktyg och metoder för att söka information, kunskap och orientering om utbildningar, praktik och arbetsmarknad fokuserar i första hand på alumnverksamhet och samarbete med arbetslivet eller studiebesök på arbetsplatser. Det finns även insatser för att hitta former för att erbjuda utbildning/information om att skriva CV, söka jobb och träning inför anställningsintervju och praktikseminarier. För att kunna uppnå målen understryks i samtliga handlingsplaner vikten av fortbildning och kompetensutveckling. Vidare har en del institutioner planerat handledning för sina studie- och karriärvägledare samt identifierat kompetensutvecklingsbehov och andra möjligheter utöver det som universitetet erbjuder. Flera institutioner skriver i sina handlingsplaner att de kommer att kunna erbjuda generell vägledning på sikt när de har utvecklat kompetensen i densamma medan andra uttrycker behov av kompetensutveckling för att kunna erbjuda kvalificerad vägledning inom det egna utbildningsområdet. Vidare nämns behovet av att kontinuerligt hålla sig ájour med de förändringar och den utveckling som sker inom det egna utbildningsområdet och närliggande områden samt god kontakt med det omgivande samhället för att ytterligare stärka professionaliteten i verksamheten. Breddad rekrytering och breddat deltagande: Studie-och karriärvägeldningen ska aktivt arbeta med breddad rekrytering och breddat deltagande till högre utbildning. (mål 6) I princip samtliga handlingsplaner lyfter fram detta mål bland sina prioriterade områden. Ett antal handlingsplaner nämner dock inte någon specifik åtgärd för att uppnå målet men många redogör för åtgärder som främst syftar på att bredda rekryteringen till grund- och avancerad nivå. Exempel på åtgärder som nämns är informationsinsatser om högskolestudier till nya målgrupper genom att medverka i utbildningsmässor och besöksdagar, driva studentambassadörsverksamhet, initiera samarbete med skolor (e.g. besöka skolor, studentskuggning, ta emot elever på institutionen) och andra externa aktörer t. ex vidareinformatörer i kommunen, samt internt samarbete med sina egna kommunikationsgrupper. Flera handlingsplaner innehåller även konkreta åtgärder för breddat deltagande/delaktighet i högre utbildning samt stöd till studenter inför övergången till arbetslivet. Åtgärder som kan nämnas i sammanhanget är följande: arbete med mottagande och uppföljning av studenter samt studie- och karriärvägledning under studierna, pedagogiskt stöd till studenter med funktionsnedsättning, seminarie- och uppsökande verksamhet under utbildningen, alumnundersökningar och alumnevents. Arbetet med bemötande, inkludering och likabehandling framhålls också som en viktig del av dessa åtgärder. Vad gäller åtgärder för breddad delaktighet och inkludering konstateras det i flera handlingsplaner att studentuppföljning och stöd under studierna är högst relevanta. Arbetet lyfts i ett antal handlingsplaner som en åtgärd för att uppnå ökad retention och genomströmning av studenter på alla nivåer. Ett fåtal handlingsplaner innehåller strategier och åtgärder som respektive institutioner/fakulteter planerar och/eller genomför. Information som förtydligar vad studieoch karriärvägledningen bidrar med i samband med åtgärderna och i vilken omfattning saknas. 6 (11)

7 Analys Sammanställningen ovan redogör för hur studie- och karriärvägledningen är organiserad på lokal nivå såsom det framställs i handlingsplanerna. Verksamheten beskrivs genom olika åtgärder i relation till de mål som anges i policyn. I detta avsnitt görs en analys av innehållet i texten för att lyfta fram aktuella frågeställningar, både av övergripande karaktär och utifrån de fyra temaområdena. Identifierade frågeställningar kommer sedan att ligga till grund för fortsatt arbete inom området. Angående handlingsplanens giltighetsperiod: Inkomna handlingsplaner har varierande giltighetsperiod och har tagits fram vid olika tidpunkter. Eftersom policyn anger att handlingsplanen årligen ska sammanställas och analyseras är det önskvärt att skapa en cykel för denna aktivitet kalenderårsvis. Organisation och organisatorisk tillhörighet: I handlingsplanerna framgår att vissa studievägledare organisatoriskt är en del av den pedagogiska verksamheten medan andra (majoriteten) har sin tillhörighet i den administrativa verksamheten. En relevant frågeställning i detta sammanhang är om detta spelar roll d.v.s. vilken/vilka konsekvenser denna organisatoriska tillhörighet har för verksamheten studie- och karriärvägledning och för den enskilda studievägledaren. I policyn anges att studie- och karriärvägledningen ska vara en integrerad del av kärnverksamheten genom att vara en aktiv del av den pedagogiska processen. En frågeställning i detta sammanhang är: har den organisatoriska tillhörigheten någon betydelse för verksamhetens möjligheter att vara en pedagogisk verksamhet och att aktivt kunna delta i den pedagogiska processen? Angående valda/prioriterade mål: Policyns tolv mål ska vara vägledande. En del handlingsplaner utgår inte från policyn i sin helhet utan har valt ett antal prioriterade mål att uppnå under giltighetsperioden. Andra definierar egna övergripande mål. Att välja att prioritera vissa mål medvetet är också en strategi. Det är dock även värdefullt att nämna eller ange i handlingsplanen de överväganden som institutionen/motsvarande gjort i samband med det medvetna valet. Här nedan fortsätter analysen utifrån de fyra temaområden som innefattar tillgänglighet, pedagogisk verksamhet, professionell vägledning samt breddad rekrytering och breddat deltagande/delaktighet. Tillgänglighet: Policyns mål 7 anger att studie-och karriärvägledningen ska erbjuda tillgänglighet genom telefontider och öppettider för besök respektive möjlighet till bokade besök. En aktuell fråga är: vad menas med god tillgänglighet i detta sammanhang? Hur kan tillgänglighet ökas på annat sätt än genom de åtgärder som beskrivs i policyn? En åtgärd som nämns i den handlingsplan som fokuserar helt och hållet på tillgänglighet var uppsökande verksamhet och schemalagda besök i utbildningen. Denna strategi ligger väl i linje med intentionerna i universitetets pedagogiska idéprogram (Dnr V2015/353). 7 (11)

8 När administrativa funktioner och lärare samarbetar, och gör detta med studentens lärande i fokus, så stärks studenters möjlighet att ta del av de stödfunktioner som erbjuds. Pedagogiskt idéprogram vid Göteborgs universitet Flera institutioner lyfter fram det pedagogiska idéprogrammet enligt ovan genom att nämna hur viktigt det är att medverka i studentintroduktionen, öppet hus mm. Att vara tillgänglig innebär att vara synlig och öppen i sitt förhållningssätt. Relevanta frågeställningar i det här sammanhanget är: på vilket/vilka sätt kan verksamheten ytterligare synliggöras? Vilka andra typer av mötesplatser mellan vägledaren och studenter kan skapas? Hur kan uppsökande verksamhet ställas i relation till studentens eget ansvar för sitt lärande? Slutligen handlar tillgänglighet om tid och resurser. I flera handlingsplaner framgår det att studievägledarens arbetsuppgifter varierar och att det ingår ett antal administrativa uppgifter (e.g. uppdatering av hemsidor, katalogarbete) som kan kräva resurser från själva studie- och karriärvägledningen. I policyn framgår det att anställning som studievägledare ska omfatta minst 50% av en heltidstjänst. En relevant frågeställning är således: vad omfattar studievägledande arbetsuppgifter? Pedagogisk verksamhet: Även om ett flertal handlingsplaner inte explicit nämner mål 3 för åtgärd avspeglas den pedagogiska aktiviteten i en del handlingsplaners beskrivning av generell vägledning samt i det förhållningssätt som vägledaren antar vid ett vägledningssamtal. De åtgärder som nämns i handlingsplanerna i samband med mål 3 (bl. a mentorsverksamhet, gemensamma studentintroduktioner/introduktionsvecka, stöd i studieplanering genom individuellta vägledningssamtal, gruppvägledning och karriärvägledning) är återigen ett sätt att stärka studenters möjlighet att ta del av studieoch karriärvägledningen. Vidare förutsätter dessa åtgärder/aktiviteter även kontinuerlig kompetensutveckling och väldefinierad samverkan med lärare och utbildningsansvariga. En relevant frågeställning inom detta område är: hur kan samarbetet mellan studievägledare och lärare utformas och utvecklas? Professionell vägledning: Mål 2, 4, 5 och 8 i policyn beskriver den professionella vägledningen som ska erbjudas, medan mål 9-12 handlar om vägledarens kompetens och kompetensutveckling i sin profession. En handlingsplan ska vara ledande och styrande i dessa avseenden. Den ska innehålla specifika insatser och åtgärder för att nå de uppsatta målen. I detta avsnitt kan flera begrepp som förekommer i texter behöva problematiseras i relation till professionell vägledning. Särskilt kan nämnas begreppen rådgivning och marknadsföring. Studievägledning innebär att ge studenter kvalificerat stöd och rådgivning i studiesituation Studievägledarens huvudsakliga uppgifter är idag att / / informera och marknadsföra fakultetens utbildningar. Ovanstående citat är tagna ur två olika handlingsplaner. En aktuell frågeställning utifrån detta är: Vems eller vilkas krav och behov ska vägledaren sträva efter att tillgodose? Hur handlingsplanen besvarar denna frågeställning har stor betydelse i den vägledning som erbjuds på institutionen. Citatet om studievägledarens huvudsakliga uppgifter, enligt ovan, finns i samma handlingsplan som även förespråkar vägledningens etik och ansvar om att 8 (11)

9 studievägledarna ska sätta studenten i centrum, att vägledningen ska stå fri från särintressen och vara neutral i förhållande till studentens val av t ex utbildning och karriärväg. Utifrån detta perspektiv är det problematiskt att tala om marknadsföring och samtidigt föra ett resonemang om vägledning. Ett annat dokument trycker på följande förhållningssätt under vägledningssamtalet: Vägledaren är där för studenten, och inte för institutionen. Vad betraktas därför som kvalitéter i studie- och karriärvägledningen vid GU? Hur kan dessa uppfyllas? Det nämns vidare att studie- och karriärvägledare måste hålla sig ájour med förändringar och utveckling inom universitetet såväl som det omgivande samhället. Inom detta område kan uppbyggande av en infrastruktur för samverkan och lärande inom studievägledargruppen stödja processen. Breddad rekrytering och breddat deltagande: Högskolorna ska också aktivt främja och bredda rekryteringen till högskolan -Högskolelagen 1 Kap 5, I gällande handlingsplan för breddad rekrytering (dnr V 2013/515) anges följande mål: (i) att motivera fler personer ur underrepresenterade grupper att söka till högskolan såväl som att ge dem tillträde till högskolan på ett mer rättvist sätt, samt (ii) att upparbeta beredskap för att ta emot och stödja alla studenter under hela deras utbildning. Detta sammanfattar för närvarande GUs intentioner inom området. Då flera handlingsplaner nämner åtgärder som är riktade till s.k. nya målgrupper finns det behov av att definiera specifikt vad som menas med nya i åtgärderna. Begreppet kan ha olika innebörd beroende på ämnesområde eller utbildning. För att sedan få tillgång till nya målgrupper behövs ofta någon typ av samverkan, vilket leder till arbetet med att hitta former för riktade informations- och vägledningsinsatser samt former för samarbete med såväl interna som externa aktörer. Det nämns också att studentuppföljningen är viktigt i arbetet med breddat deltagande. Studenternas behov måste kunna följas upp för att eventuellt stöd under studierna ska kunna erbjudas. Detta arbete kräver kunskap i området och färdigheter. En tydlig struktur för uppföljningsprocessen måste således definieras. Det krävs även en förstärkning av vägledarresurserna, då denna typ av åtgärd har klassificerats som viktig men görs i mån av tid. Det är också uppenbart att studie- och karriärvägledningens arbete med breddad rekrytering och delaktighet behöver förtydligas och utvecklas ytterligare med bl. a formulering av de specifika mål som ska uppnås på lokal nivå. 9 (11)

10 Slutsatser och det fortsatta arbetet Samtliga inkomna handlingsplaner utgår i allmänhet från policyns utgångspunkter, organisation och mål, även om sambandet är vagt i vissa dokument. Många åtgärder som nämns återkommer i flera handlingsplaner även om dokumenten ibland hänvisar till olika mål och syfte. Det finns även likheter i åtgärder som handlingsplaner beskriver men det förekommer också viss variation kring tolkning av policyns mål. De frågeställningar och resultat som lyfts fram i analysdelen ovan sammanfattas nedan som ett antal rekommendationer till det fortsatta arbetet med handlingsplanerna. Handlingsplanerna är olika till utformning och val av prioriteringar, (e.g. prioriterade mål). Det är önskvärt att prioriteringar motiveras och överväganden som har gjorts tas med i handlingsplanen. En uppföljning av hur handlingsplanen tillämpas eller används i praktiken bör vara en väsentlig del av utvecklingsarbetet. Denna uppföljning bör även omfatta en dialog kring hur handlingsplanen kan utvecklas i form, struktur och inriktning, vilket kan ge värdefull input inför arbetet med revidering av handlingsplanen. Under temat tillgänglighet kan frågeställningen sammanfattas i att definiera vad begreppet god tillgänglighet omfattar, d.v.s. vilken nivå kan anses vara acceptabel och på vilket/vilka sätt (i form av specifik handling) kan denna nivå uppnås. I området pedagogisk verksamhet lyfts frågan om organisatorisk tillhörighet fram och hur samarbetet med lärarna kan utformas och utvecklas. I detta område finns det även anledning att föra en dialog kring pedagogiska/studievägledande respektive administrativa uppgifter. Finns det en tydlig avgränsning? Hur ser dessa uppgifter ut i omfattning och vilken kompetens krävs för genomförandet? Inom området professionell vägledning får etik och etiskt förhållningssätt samt kompetensutveckling särskilt fokus. Följande frågeställningar behöver utforskas vidare: Vad betraktas som kvalitéter i studievägledningen vid GU och hur uppfyller vi dessa? Hur engagerar vi studenterna i arbetet med att utveckla professionell vägledning? Hur tar vi tillvara på studenternas erfarenheter av studie-och karriärvägledning? Området breddad rekrytering och delaktighet i högre utbildning har aldrig varit mer aktuellt än just nu. Inte bara rekrytering, utan även breddat deltagande, ökad inkludering under och efter studierna lyfts fram inom detta område. I arbetet med breddat deltagande har två utvecklingsområden identifierats i handlingsplanerna, nämligen; uppföljning av studenter under studierna och alumnverksamhet med syfte att underlätta övergången till arbetslivet. 10 (11)

11 Det fortsatta arbetet kring handlingsplaner: Inom ramen för arbetet med handlingsplaner och utbildningsenhetens uppdrag att årligen sammanställa och analysera framtagna handlingsplaner genomförs en workshop den 29 april 2016, utifrån de fyra temaområdena och de frågeställningar som har fångats upp i denna rapport. Syftet är att få möjlighet att reflektera kring innehållet i handlingsplanerna och frågeställningarna ovan, samt följa upp vad som faktiskt har hänt. Målet är att kunna utveckla handlingsplanen så att den blir ett instrument för att stärka studie- och karriärvägledningen att genomföra förändringar i positiv riktning och utveckla personal såväl som hela verksamheten. Bilaga Bilaga A: Förteckning över inkomna handlingsplaner Policy för studie-och karriärvägledning vid Göteborgs universitet Referenser Handlingsplan för breddad rekrytering (dnr V 2013/515) Högskolelag (1992:1434) Pedagogiskt idéprogram vid Göteborgs universitet Vägledarföreningens etiska riktlinjer 11 (11)